Commelina
Badnavirus
Ageratum
Växtblad
'Commelina' er en slags plante i familien Commelinaceae. Det er en genus med omkring 175 arter, hovedsagelig udbredt i varme og fugtige områder verden over. Mange arter af 'Commelina' har smukke blå eller hvide blomster. Nogle arter af 'Commelina' dyrkes som haveplanter, mens andre kan være invasive i visse områder.
En kendt art af 'Commelina' er 'Commelina communis', også kaldet almindelig Commelina eller asiatenisse. Denne art er udbredt over store dele af verden, herunder Europa og Asien. Den vokser som en flerårig urt med blå blomster, der normalt ses fra juni til september.
'Commelina' er opkaldt efter den hollandske botaniker Jan Commelin (1629-1692).
Badnavirus är en typ av växtvirus som tillhör familjen Caulimoviridae. Dessa virus har dubbelsträngat DNA-genom och sprids vanligen via insekter eller mekaniskt genom skadade växtdelar. Badnavirus kan orsaka diverse symptom hos växter, såsom nedsatt tillväxt, förvrängda blad och missfärgningar. Några exempel på växter som kan drabbas av badnavirus inkluderar banan, citrus, sockerrör och kaffe.
'Ageratum' är ett släkte i familjen korgblommiga växter (Asteraceae). Det innehåller flera arter, men de två vanligaste som odlas som prydnadsväxter är 'Ageratum houstonianum' och 'Ageratum conyzoides'.
'Ageratum houstonianum', även kallat båtblomma, är en ettårig ursprungligen från Central- och Sydamerika. Den kan bli upp till 30-60 cm hög och bildar kompakta buskar med små, blå, rosa eller vita blommor som sitter i täta, flocklika klasar.
'Ageratum conyzoides', även kallat sötvattenborst, är en ettårig ursprungligen från tropiska Amerika. Den kan bli upp till 100 cm hög och bildar lösa stjälkar med små, vita eller lavendelblå blommor som sitter i mindre klasar.
Det är värt att notera att 'Ageratum conyzoides' kan vara invasiv i vissa områden och bör undvikas som prydnadsväxt.
I medicinsk kontext kan "växtblad" (phytolith) definieras som små, hårda kroppar av silikatmineral som bildas inne i levande växtceller och efterlämnas när cellerna dör. Dessa blir då en del av växtens struktur och kan bevaras under långa tider, även efter att växten själv har förfallit. Växtblad kan vara mycket små, ofta mellan 1-100 mikrometer i storlek, och deras form och storlek kan variera beroende på vilken växtart de kommer ifrån.
Växtblad är viktiga inom paleobotaniken och arkeologin eftersom de kan användas för att identifiera vilka växter som har funnits på en given plats vid en given tidpunkt. De kan också användas för att studera hur människor i det förflutna använt och förändrat sina landskap genom jordbruk, skogsbruk och andra aktiviteter som påverkat växtligheten.