'Coxiella' är ett släkte av bakterier som tillhör familjen Coxiellaceae och orsakar ofta zoonotiska sjukdomar, det vill säga sjukdomar som kan överföras mellan djur och människor. Den mest kända arten inom släktet är *Coxiella burnetii*, som orsakar Q-feber hos människor. Q-feber är en infektionssjukdom som främst drabbar lungorna och kan ge upphov till symtom som feber, hosta, trötthet och muskelvärk. Sjukdomen överförs vanligen via inandning av små partiklar med bakterier från infekterade djur, främst kor och får, men även möss, rävar och getter kan vara smittkällor.

*Coxiella burnetii* är en obligat intracellulär bakterie, vilket betyder att den behöver leva inne i andra celler för att kunna överleva och replikera sig. Den kan vara väldigt resistens mot uttorkning och desinfektionsmedel, vilket gör den svår att bekämpa. Vaccin finns tillgängliga för att förebygga sjukdomen hos djur och människor, men det är viktigt att använda dessa korrekt och följa rekommenderade vaccinationsprogram för att uppnå effektiv prevention.

'Coxiella burnetii' är en obligat intracellulär bakterie och är orsaken till infektionssjukdomen Q-feber hos människor. Bakterien förekommer naturligt hos ett stort antal däggdjursarter, framför allt i tamdjur som får, get och kor, men även i vilda djur som hjortar och gnagare. Infektionen sprids vanligen via inandning av små partiklar med bakterier från infekterade djurs exkrementer eller amniotisk fluid vid förlossning. Sjukdomen ger ofta milda, grippeliknande symtom hos människor men kan i sällsynta fall leda till allvarliga komplikationer som lungemboli, hjärtsvikt och leversvikt.

Q-fever, eller Query-fever, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii. Denna bakterie förekommer globalt och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Infektionen sprids vanligen via luften när man andas in små partiklar (aerosoler) som innehåller bakterierna, ofta från kontakt med infekterade djurs avföring eller vid slakt av infekterade djur.

Typiska symtom på Q-feber inkluderar plötslig feber, trötthet, muskelvärk, hosta och huvudvärk. I vissa fall kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, hjärtinfektion eller leverpåverkan. Q-feber behandlas vanligen med antibiotika, ofta doxycyklin.

Det är värt att notera att en del människor kan utveckla en asymptomatisk infektion och aldrig upptäcka att de har haft Q-feber. Dessa asymtomatiska fall kan fortfarande sprida bakterierna till andra, även om de själva inte visar några tydliga symtom.

I assume you are asking for a medical definition of "getting sick diseases." In this context, I believe you are referring to "acquired diseases," which are conditions that occur when an individual is infected with a pathogen or exposed to a harmful substance in their environment. This is different from congenital or hereditary diseases, which are present at birth or run in families due to genetic factors.

Acquired diseases can be caused by various agents such as bacteria, viruses, fungi, parasites, or toxic substances. Examples of acquired diseases include:

1. Infectious diseases: These are caused by pathogens like bacteria, viruses, fungi, and parasites. Examples include tuberculosis, HIV/AIDS, influenza, and malaria.
2. Toxin-mediated diseases: These occur when an individual is exposed to harmful substances in their environment. Examples include lead poisoning, mercury toxicity, and carbon monoxide poisoning.
3. Allergic diseases: These are caused by an overactive immune response to harmless substances, leading to symptoms such as sneezing, itching, and difficulty breathing. Examples include asthma, hay fever, and eczema.
4. Occupational diseases: These are acquired due to exposure to harmful agents in the workplace. Examples include asbestosis, mesothelioma, and black lung disease.
5. Sexually transmitted infections (STIs): These are acquired through sexual contact with an infected person. Examples include HIV/AIDS, syphilis, gonorrhea, and chlamydia.
6. Iatrogenic diseases: These are caused by medical treatment or intervention. Examples include medication side effects, hospital-acquired infections, and complications from surgery.

Overall, acquired diseases refer to conditions that an individual develops after exposure to a pathogen or harmful substance in their environment. Preventive measures such as vaccination, hygiene practices, and avoiding exposure to harmful substances can help reduce the risk of acquiring these diseases.

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.

Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

Komplementfixerings test (CFT) är en typ av immunologisk tester som används för att diagnostisera infektioner orsakade av encapsulerade bakterier, såsom Streptococcus pneumoniae och Haemophilus influenzae type b.

Testet fungerar genom att kombinera ett prov som tros innehålla antikroppar mot en specifik patogen med ett komplementsystem bestående av proteiner som normalt finns i serum. Om antikroppar är närvarande i provet, kommer de binda till den specifika bakterien och aktivera komplementsystemet, vilket orsakar en kedja av reaktioner som slutligen leder till att ett komplementprotein klyvs och bildar en membranattackkomplex (MAC).

MAC-komplexet skapar en por i cellmembranet hos bakterien, vilket orsakar dess död. I CFT mäts den mängd komplement som konsumerats under testets gång, och detta kan användas för att indirekt bestämma antikropparnas koncentration i provet.

Testet är användbart eftersom det kan ge en indikation på om en individ har utvecklat en immunrespons mot en specifik patogen, och kan hjälpa till att fastställa om en aktiv infektion finns eller inte. Det är också användbart för att övervaka effekterna av vaccinationer som ger skydd mot encapsulerade bakterier.

Bakteriell endokardit är en infektion som drabbar hjärtklaffarna och det inre lagret av hjärtkammaren (endokardiet). Infektionen orsakas vanligtvis av bakterier som når blodomloppet via sår eller skador på huden, slemhinnor eller från tänder och tandkött. När bakterierna passerar hjärtklaffarna kan de fastna och föröka sig på endokardiet, vilket orsakar inflammation och skada på strukturen.

Symptomen på bakteriell endokardit kan variera, men ofta inkluderar feber, trötthet, hjärtsvikt, andningssvårigheter, hosta, svullnad i benen eller fotlederna och blodproppar. Diagnosen ställs vanligtvis genom att undersöka blodprover för tecken på infektion och använda bilddiagnostik som echokardiografi för att se på hjärtklaffarna. Behandlingen består ofta av starka antibiotika som ges via intravenös injektion under en längre tidsperiod. I vissa fall kan kirurgi behövas för att ersätta eller reparera skadade hjärtklaffar.

'Rickettsia' är ett släkte av små, intracellulära bakterier som orsakar olika sorters sjukdomar hos människor och djur. De flesta Rickettsia-arterna sprids genom fästingar eller loppor och orsakar allvarliga infektionssjukdomar, såsom tyfus, Q-feber och Rocky Mountain spotted fever. Dessa bakterier är obligata intracellulära patogener, vilket betyder att de måste invadera och livnära sig på värdceller för att kunna föröka sig. Rickettsia-infektioner behandlas vanligtvis med antibiotika som tetracykliner eller kloramfenikol.

'Rickettsia typhi' är en obligat intracellulär bakterie som orsakar tyfus, en allvarlig infektionssjukdom hos människor. Den sprids vanligtvis genom bett från löss och kan ge upphov till symptom som hög feber, huvudvärk, muskel- och kramper i skelettmusklerna, och en röd, smittsam hudutslag på magen och bröstkorgen. Tyfus är en allvarlig sjukdom som kan vara dödlig om den inte behandlas tillräckligt snart med antibiotika.

Veterinärabort definieras som en spontan eller inducerad avbrutt av en djurs graviditet före fulltermin. Det kan inträffa av olika anledningar, till exempel på grund av genetiska abnormaliteter, infektioner, hormonella störningar eller strukturella problem med reproduktionssystemet. I vissa fall kan veterinärabort ingripa och inducera abort för att skydda djurets hälsa om graviditeten anses vara hög risk.

En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.

Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:

* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan

Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.

"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.

Rickettsia rickettsii är en obligat intracellulär bakterie som orsakar den allvarliga sjukdomen Rocky Mountain spotted fever (RMSF), även känd som spotted fever rockans feber. Bakterien överförs vanligtvis till människor genom bett av infekterade fästingar, främst hundfästingar och klätterfästingar. Sjukdomen kan vara livshotande om den inte behandlas tidigt och adekvat med antibiotika. Symptomen på RMSF kan inkludera plötslig feber, intensiv huvudvärk, muskel- och extremitetsvärk, yrsel, hudutslag och ibland andningssvårigheter.

I'm sorry for any confusion, but "Blotting, Southwestern" is not a standard medical term that I am aware of. It seems like it might be a combination of two different concepts: Western blotting, which is a laboratory technique used in molecular biology, and something related to the Southwestern United States. If you could provide more context or clarify what you are looking for, I would be happy to try and help further.

Seroepidemiologi är ett område inom epidemiologi som undersöker förekomsten och spridningen av specifika antikroppar i en population. Seroepidemiologiska studier är en typ av studier inom detta område, där syftet är att undersöka prevalensen av antikroppar mot ett visst patogen (t.ex. virus eller bakterie) i en population vid en given tidpunkt.

I seroepidemiologiska studier analyseras ofta blodprover från en representativ stikprova av individer i en population för att fastställa om de har utvecklat antikroppar mot ett specifikt patogen. Antikroppar är proteiner som produceras av immunsystemet som en respons på infektion, och deras närvaro i blodet kan vara ett tecken på att individen har haft en tidigare infektion med patogenen, även om personen kan ha varit asymptomatisk eller har haft en mild form av sjukdomen.

Seroepidemiologiska studier kan ge värdefull information om hur vanligt ett visst patogen är i en population, hur immuniteten i populationen ser ut och hur effektiva vaccinationsprogram har varit. Dessa studier kan också användas för att undersöka samband mellan exponering för patogener och olika hälsoutfall, samt för att planera och utvärdera folkhälsoinsatser och vaccinationsprogram.

'Vakuoler' är ett begrepp inom cellbiologi och refererar till membranbundna kompartment inne i eukaryota celler, som har en varierande uppsättning funktioner. Dessa funktioner kan omfatta nedbrytning av ämnen (lysosomer), lagring av vatten och näringsämnen (vakuoler hos växter), eller reglering av intracellulärt jonhalt (vakuoler hos djurceller).