Zinkfosfatcement är ett biomaterial som används inom ortopedisk kirurgi och tandvård. Det är ett cementartat material som härdas genom en kemisk reaktion mellan zinkoxid och fosforsyra. När de två komponenterna blandas bildas en fast, porös struktur som har god förmåga att absorbera tryck och kan användas som fyllningsmaterial eller att fästa implantat till benvävnad.

Zinkfosfatcement har flera fördelar jämfört med andra biomaterial, bland annat är det bioaktivt, det vill säga att det kan interagera med levande vävnad och främja benbildning. Det innehåller även joner av zink, som har antibakteriella egenskaper och kan hjälpa till att förhindra infektioner efter operation. Dessutom är det relativt enkelt att forma och anpassa materialet till specifika ändamål.

'Silikatcement' är ett samlingsnamn för olika typer av cementbaserade bindemedel som huvudsakligen består av silikater av kalcium. Denna typ av cement produceras genom att hetta upp en blandning av kalksten och sand till mycket höga temperaturer, vilket resulterar i en reaktion där koldioxid avges och en slagg av kalciumsilikat bildas. När denna slagg blandas med vatten undergår den en exotherm reaktion och härdar till en hård, seg massa som kan användas som bindemedel inom byggsektorn.

Silikatcement har flera fördelar jämfört med traditionell Portlandcement, bland annat är den mer hållbar och motståndskraftig mot kemiska angrepp. Dessutom produceras den vid lägre temperaturer, vilket gör den miljövänligare att framställa. Silikatcement används ofta inom områden där hög hållbarhet och korrosionsbeständighet är viktiga, till exempel i konstruktioner som utsätts för marint miljö eller aggressiv luftförorening.

Den dentala cementen är ett material som används inom tandvården för att fästa olika typer av tandproteser, såsom kronor, broar och inlägg, till tänderna. Det finns olika typer av dental cement, men de flesta innehåller en binderingsagent som hjälper till att hålla protesen fastsatt på tandytan.

Den vanligaste typen av dental cement är zinkoxidbaserad cement, som är lätt att hantera och har en låg toxicitet. Denna typ av cement härdar genom kontakt med vatten och bildar en hård, fast förbindelse mellan protesen och tanden. Andra typer av dental cement inkluderar glasionsbaserade cementer, som används främst för att fästa kronor och inlägg, samt kompositcementer, som är mer estetiska eftersom de matchar tands substancefärgen bättre.

I medicinsk terminologi kan dental cement också benämnas som dentala lutingsmaterial eller dentala fixeringsmaterial.

I'm sorry for the confusion, but "Bencement" is not a medical term that I am familiar with. It is possible that there may be a spelling error or it could be a term specific to a certain language or field within medicine. Can you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.

I assume you are asking for a medical definition of "heart cement." I believe what you are referring to is likely "cardiac cement" or more commonly, "acrylic cement," which is used in some cardiac surgical procedures. Here is a brief definition:

Acrylic cement, also known as bone cement or methyl methacrylate cement, is a type of adhesive material used in various surgical applications, including cardiac surgery. In the context of heart surgery, it is primarily used to secure prosthetic heart valves and other artificial materials to the heart tissue. The cement quickly hardens after being mixed and applied, creating a strong bond between the prosthesis and the surrounding tissue. This helps ensure the proper functioning and stability of the implanted device.

Glasjonomercement är ett sorts biokompatibelt cementmaterial som används inom odontologi, främst i kombination med glasjonomerfyllnadsmaterial för att foga ihop tänder efter rotkanalbehandling. Glasjonomercement består av en blandning av glasjonomerpulver och vätska som sätts upp under fuktighet och härdar genom en neutralisationsreaktion mellan de komponenterna.

Detta material har flera fördelar, däribland att det är relativt milt och kan användas nära känsliga strukturer som nervesystemet i tanden, samt att det har goda adhesions-egenskaper till både dentin och kompositmaterial. Glasjonomercement har dock också nackdelar, såsom en lägre mekanisk hållfasthet än andra cementtyper och en tendens att absorbera vatten över tiden, vilket kan påverka dess långsiktiga hållbarhet.

Tandläkarutbildning är en akademisk utbildning på universitetsnivå som preparerar studenten för att bli en licensierad tandläkare. Den kombinerar både teoretiska och praktiska studier inom områden såsom oral diagnostik, preventiv vård, restaurativ vård, kirurgi, ortodonti och patientbehandling.

Typiskt för tandläkarutbildningar är att de inkluderar klinisk praktik under handledning av erfarna tandläkare, ofta i en skolklinik eller ett sjukhus. Utbildningen ger också kunskaper om etik, kommunikation och forskningsmetoder.

Efter att ha klarat examen får studenten en tandläkarexamen och är berättigad till att ansöka om licens för att praktisera som tandläkare.

"Tandläkarhögskolor" är högre utbildningsinstitutioner där man studerar för att bli tandläkare. Dessa skolor erbjuder akademiska och kliniska kurser som täcker ämnen såsom oral medicin, kariesprevention, ortodonti, oral kirurgi, parodontologi och prosthodonti.

Efter att ha klarat en tandläkarutbildning på en tandläkarhögskola, erhåller studenten oftast en doktorsexamen i tandläkarkonst (DDS) eller en liknande akademisk titel. Tandläkarhögskolor kan vara en del av ett större universitet eller vara en självständig högskola. De är vanligtvis starkt reglerade och måste uppfylla strikta standarder för att garantera en hög kvalitet på utbildningen.

"Tandläkarstuderande" är en person som studerar tandläkarkonst vid en högre utbildningsinstitution, med målet att bli certifierad tandläkare. Studierna innefattar ofta ämnen som oral anatomi, klinisk odontologi, preventivt tandvård, oral patologi, oral kirurgi och prosthodonti. Tandläkarstuderande lär sig att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar relaterade till tänder, munhåla och maxillofacial regionen hos människor. Studietiden kan variera beroende på land och utbildningsinstitution, men i Sverige är det vanligtvis en fem-sexårig utbildning som leder till en examen som "Tandläkare".

'Karies' er en medicinsk betegnelse for en infektionssygdom i tanden, som karakteriseres ved nedbrydning af tandemaljen (den hårde ytre del af tanden) pga. syre dannet av mundens bakterier, der omdanner sukker til syre. Dette fører til dannelse af huller eller skader på tanden. Karies er en meget almindelig sygdom og kan forhindres eller behandles ved godt tandsygnspleje, fluoridbehandling og regelmæssige tandlægekontroller.

Polykarboxylatcement är ett typ av cement som används inom medicinsk tillämpning, särskilt inom ortopedisk kirurgi. Det är en sorts bioaktiv cement som har kapacitet att bilda kemiska bindningar med endogena mineraler i kroppen, vilket gör den till ett användbart material för att fästa implantat till benvävnad.

Polykarboxylatcement består av en blandning av polykarboxylatpolymer och hydroxylapatit, som tillsammans bildar en fast massa när de exponeras för varandra under specifika förhållanden. När cementen appliceras på benytan reagerar den med calcium- och fosfatjoner i kroppsvätskorna och bildar en jämn, hård yta som kan fästa implantat till benet.

En av de stora fördelarna med polykarboxylatcement jämfört med traditionella cementer är att det saknar bunden kolesterolestrar, vilket minskar risken för allergiska reaktioner och inflammation i kroppen. Dessutom är den mindre exotermisk under polymerisationen, vilket kan minska risken för termisk skada på omgivande vävnader.

'Tandvård för kroniskt sjuka' refererar inte till en specifik medicinsk definition, utan snarare till en viss aspekt av tandvården som fokuserar på att ge vård och behandling till personer med kroniska sjukdomar. Kroniskt sjuka är ofta mer mottagliga för muntliga problem, såsom tandsmärtor, karies, parodontit och torr mun, som kan påverka deras allmänna hälsostatus och kvalitet på livet. Därför är det viktigt att erbjuda speciella preventiva åtgärder, regelbundna undersökningar och behandlingar för denna patientgrupp.

Exempel på kroniska sjukdomar som kan kräva särskild tandvård inkluderar diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, neurologiska störningar och autoimmuna sjukdomar. Tandvården för kroniskt sjuka kan involvera samarbete mellan tandläkare, läkare och andra hälsoprofessionella för att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och att behandlingar koordineras med deras allmänna hälsostatus.

'Tandpulpa' refererar till den mjuka vävnaden som finns inne i en tands rotkanal och kronan. Den består av blodkärl, nerver, bindväv och lymfkärl. Tandpulpan är mycket känslig för smärta eftersom den innehåller nervändar. Smärta i tandpulpan kan uppstå till följd av karies, skada på tanden eller andra orsaker som utsätter pulpan för irriterande substanser.

'Barntandvård' refererar till den preventiva och kurativa tandsjukvård som ges till barn, ofta fram tills de når vuxen ålder. Den inkluderar tänderstädning, fluorbehandling, tandrengöring, undersökningar för att upptäcka och behandla karies eller andra tandproblem i ett tidigt skede, undervisning om god oral hygien och näringsvanor, samt behandling av trauma orsakat till tänder eller mun. Syftet med barntandvård är att främja en hälsosam utveckling av barns tänder och muns hälsa, undvika allvarliga tandproblem och lära barnen vikten av god oral hygien för livstid.

"Tandvårdsklinik" är en medicinsk facility som erbjuder tjänster relaterade till tandvård och oral hälsa. Vid en tandvårdsklinik kan patienter få behandlingar såsom tandrengöring, fyllningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, parodontal behandling, ortodontisk behandling och preventiv vård. Många kliniker erbjuder även specialiserade tjänster som oral kirurgi, endodonti, prosthodonti och pediatrisk tandvård. Syftet med en tandvårdsklinik är att främja och upprätthålla god oral hälsa hos patienterna genom att erbjuda preventiva, diagnostiska och terapeutiska tjänster.

En tandhygienist är en tandsjukvårdspersonal med specialistutbildning inom preventivt och terapeutiskt oral hälsovård. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar att utföras under tandsarts överinseende och kan innefatta att utföra tandborstning, flossning, avlägsnande av hårt kalk samt ge råd och instruktioner till patienter i samband med deras eget muntliga hygienarbete. Tandhygienister arbetar ofta i tandsartspraktiker, offentlig tandvård och andra tandvårdsrelaterade sammanhang för att främja och underhålla goda oral hälsotillstånd hos individer och populationer.

"Materialprövning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen att undersöka och testa fysiska material, vanligtvis biologiskt material såsom vävnader eller kroppsfluider, för att få information om deras egenskaper, struktur och funktion. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker och metoder, till exempel mikroskopi, kemiell analys, genetisk testning eller immunologiska tester.

Materialprövning är viktig inom medicinen för att ställa diagnoser, planera behandlingar, övervaka sjukdomsutveckling och bedöma effekterna av behandlingar. Det kan också användas för forskningsändamål, till exempel för att utveckla nya terapier eller förstå sjukdomsprocesser bättre.

Odontologisk fakultet är en akademisk enhet inom ett universitet som erbjuder utbildning och forskning inom tandvård och relaterade områden. Fakulteten leds vanligen av en dekan och har flera olika avdelningar eller institutioner, till exempel klinisk odontologi, preventiv odontologi, oral biologi och oral medicin.

Studenter som studerar på en odontologisk fakultet läser vanligen ämnen som anatomi, fysiologi, patologi, farmakologi, tandteknik och olika former av kliniska ämnen. Efter att ha klarat av studierna på en odontologisk fakultet kan studenten bli auktoriserad tandläkare.

Polymetylmetakrylat (PMMA) är ett syntetiskt, transparent, termoplastiskt material som används inom många olika industrier, inklusive medicinsk teknik. Det är känt under varumärken som Plexiglas, Acrylite och Lucite.

I en medicinsk kontext är PMMA ofta associerat med biokompatibla implantat, såsom linsimplantat för ögonsjukvård och benrekonstruktionsmaterial. Det används också som bärarmaterial för kontaktlinser och tandfyllningar.

PMMA är en polymer av metylmetakrylat (MMA) och bildas genom polymerisation av MMA-monomeren. Den har goda mekaniska egenskaper, som hög hållfasthet, styvhet och slitstyrka, samt är kemiskt inert och motstår åldrande. Dess transparenta och ofärgade egenskaper gör det lämpligt för användning i optiska tillämpningar.

"Handikappstöd i tandvården" refererar till speciella stöd och serviceleveranser som erbjuds för personer med funktionsnedsättning eller funktionshinder, så att de kan få den tandvård de behöver på ett tryggt, bekvämt och effektivt sätt. Detta kan inkludera anpassningar av miljön, kommunikationsstöd, extra tid och personal, speciell utrustning och andra former av assistans som behövs för att möta den enskilda persons behov. Syftet är att minska hinder och komplikationer i tandvården och att främja jämlika möjligheter till god oral hälsa och vård för alla, oavsett funktionsnivå.

Tandvårdsrädsla, även känd som odontofobi, är en irrationell rädsla eller fruktan för tandvård. Den kan vara mild och leda till enbart en känsla av obehag vid tanken på att besöka tandläkaren, eller den kan vara så stark att den orsakar extremt hög ångest och undvikande beteende när det gäller alla former av tandvård. Tandvårdsrädsla kan ha negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa, eftersom de tenderar att undvika rutinmässiga tandvårdsbesök och nödvändig behandling.

En "Tandvårdsförsäkring" är en form av försäkring som erbjuder skydd och finansiell kompensation för diverse tandvårdrelaterade behandlingar, procedurer och tänderingsåtgärder. Denna typ av försäkring kan inkludera kostnader för rutinbesök hos tandläkaren, tandrengöring, fillningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, orthodontisk behandling (t.ex. fasta och lösa tänderingsapparater), tandimplantat, parodontal behandling (behandling av tandkött och käkben) och vissa former av munhygien.

Försäkringarna kan variera i omfattning och kvalitet beroende på den specifika policy som väljs, men de flesta erbjuder också preventivt tandvård för att hjälpa försäkringstagaren att undvika allvarligare problem i framtiden. Det är viktigt att granska och jämföra olika tandvårdsförsäkringar för att hitta den som passar bäst till ens individuella behov och budget.

Title: Definition of Dental Auxiliaries in Medical Terms

In medical terms, dental auxiliaries are individuals who assist dentists and other oral healthcare professionals in providing various dental treatments and services to patients. They work under the supervision of a licensed dentist and perform tasks that do not require the professional judgment or skill of a dentist. Dental auxiliaries typically include:

1. Dental Hygienists: These are professionals who provide preventive oral healthcare, including cleaning teeth, removing plaque and tartar, applying sealants and fluoride, taking dental x-rays, and educating patients on proper oral hygiene practices. They work closely with dentists to help maintain their patients' overall oral health.
2. Dental Assistants: These are individuals who assist dentists during dental procedures by preparing instruments, materials, and equipment, as well as helping to position patients for treatment. They may also perform tasks such as taking impressions of teeth, making temporary crowns, and applying topical anesthetics.
3. Dental Laboratory Technicians: These are professionals who create dental restorations, such as crowns, bridges, and dentures, based on the specifications provided by a dentist. They work in dental laboratories and use various materials and techniques to fabricate custom-made dental appliances that fit precisely and function properly.
4. Orthodontic Technicians: These are individuals who assist orthodontists in creating and applying orthodontic appliances, such as braces, retainers, and other devices used to straighten teeth or correct jaw alignment issues. They may also take dental impressions, make adjustments to existing appliances, and provide patient education on proper oral hygiene practices while wearing orthodontic appliances.
5. Dental Sterilization Technicians: These are individuals who ensure that all dental instruments and equipment are properly sterilized and disinfected between patients. They may also maintain inventory levels of dental supplies, order new equipment as needed, and provide training to other staff members on proper infection control practices.

Overall, dental auxiliaries play a critical role in the delivery of high-quality oral healthcare services by assisting dentists and other professionals in providing comprehensive care to patients.

"Tandvårdssystem" refererar till de strukturer, processer och personal som är involverade i att erbjuda tandvård till en population. Det inkluderar tänder och munhälsa, profylaktiska tjänster (till exempel tandblekning och fluoridering), preventiva tjänster (tandborrning och flossning), restaurativa tjänster (fyllningar och kronor), kirurgiska tjänster (tandutdragningar och implantat) och andra specialiserade tjänster som ortodonti och parodontologi.

Tandvårdssystemet består av en rad olika aktörer, inklusive tandläkare, tandhygienister, dentalassistenter, odontologiska specialister och administrativ personal. Det kan finnas offentliga och privata tandvårdskliniker, skolor för tandvård, forskningsinstitut och professionella organisationer som alla bidrar till att garantera en hög kvalitet på tandvården.

Ett effektivt tandvårdssystem bör vara tillgängligt, rättvisansprett, kvalitetsgaranterat, patientcentrerat och inkluderande. Det bör också ha en stark fokus på preventiva tjänster för att minska behovet av mer omfattande och kostsamma behandlingar i framtiden.

"Tandvårdsforskning" (odontologisk forskning) är ett samlingsbegrepp för vetenskapliga studier och undersökningar som fokuserar på munhälsa, tänder, käkar och relaterade sjukdomstillstånd. Det inkluderar bland annat forskning om preventiva metoder, diagnostiska procedurer, terapeutiska behandlingar och etablerande av riktlinjer för tandvård. Forskningen bygger på olika discipliner som anatomi, fysiologi, kemi, biologi, beteendevetenskap och epidemiologi. Målet är att förbättra munhälsa, förebygga sjukdomar och utveckla effektiva behandlingsmetoder inom tandvården.

Zinkoxid-Eukalyptusoljecement (Zinkoxid-Eugenol-Cement) är ett sorts cement som används inom tandvården. Det består av en blandning av zinkoxid och eugenol, som är eterisk olja från klipplagerträd (*Eucalyptus globulus*).

Denna typ av cement används ofta som ett provisoriskt fyllningsmaterial eller som en underläggning under permanenta amalgamfyllningar. Det är populärt på grund av sin lätta hantering, god isoleringsförmåga och förmåga att reducera smärta genom sin kylande effekt.

Zinkoxid-Eukalyptusoljecement har också en viss antibakteriell verkan, vilket gör det till ett användbart material för temporära fyllningar och underläggningar. Det är dock inte lämpligt som ett permanent fyllningsmaterial på grund av sin sårbarhet mot fukt och sin tendens att brytas ned över tiden.

"Dental care for the elderly," or "geriatric dental care," refers to the oral health services and treatments provided to older adults, typically defined as those aged 65 and over. As people age, they may face unique oral health challenges, such as an increased risk of tooth decay, gum disease, oral cancer, and dry mouth due to medication use.

Geriatric dental care aims to prevent these issues from developing or worsening, maintain good oral hygiene, and treat any existing conditions to ensure overall health and well-being. This may include regular dental checkups, cleanings, restorative treatments like fillings and crowns, extractions, dentures, and oral surgery when necessary. Additionally, geriatric dental care providers should be aware of the potential impact of medical conditions and medications on their patients' oral health and adjust treatment plans accordingly.

"Tandbåge" er en ortodontisk betegnelse for en type tandfejl, hvor de øvre og nedre fortænder (caninere) ikke mødes korrekt, når kæben lukkes. Dette resulterer i et ukorrekt bid, der kan være estetisk uattraktivt og muligvis medføre funktionelle problemer såsom forhøjet slitage på tænderne eller ondt i kæbemusklerne. Tandbågen kan behandles ved hjælp af ortodontiske behandlingsmetoder, herunder brug af tandstang, skruer og/eller klare plader (tandplader).

Dental bonding är en konserverande tandvårdsbehandling där ett kompositmaterial som matchar patientens naturliga tandfärg appliceras och härdar på ytan av tanden. Det används ofta för att reparera små skador eller defekter, såsom sprickor, skador orsakade av slitage, eller för att förbättra utseendet på tänder genom att ändra deras form, storlek eller färg.

Under proceduren skrapar tandläkaren bort små mängder av tandemalj från ytan av tanden för att förbereda den för bindningen. Sedan appliceras ett limämne på tanden, och kompositmaterialet appliceras i flera skikt och härdas med en speciell lampa som utsänder ultraviolett ljus. Slutligen formas och slipas materialet till önskad form och poleras för att ge ett naturligt utseende.

Dental bonding är en relativt enkel, snabb och kostnadseffektiv tandvårdsbehandling som ofta kan utföras under ett enda besök till tandläkaren.

"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.

"Tandläkarmottagningar" är en placering där tandläkarrelaterade tjänster erbjuds till patienter. Det inkluderar vanligen en vänlig och bekväm väntsal, en tandläkarexaminationsstol, olika instrument och utrustningar som används för att utöva tandvård, samt diverse preventiva material och fyllningsmaterial.

Tandläkarmottagningen är platsen där patienter kan få behandlingar som tänderrengörande, fillningar, kronor, broar, rotfyllningar, tandextraheringar och preventiva råd om oral hälsa. Tandläkare och dentalhygienister arbetar ofta tillsammans för att ge patienterna den bästa vården möjliga.

Det är också vanligt att ha röntgenutrustning på plats för att kunna ta bilder av tänderna och käken, såsom panoramaröntgen och intraorala röntgenbilder. Dessa hjälper till att identifiera skadade eller sjuka tänder, cancer, käft- och ansiktsbenstumörer, och andra muntliga sjukdomar.

"Tandvårdsutrustning" refererar till de olika instrument och förnödenheter som används under tandvårdshandlingar. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:

1. Tandborstar: Används för att rengöra tänderna och bortknulla plack och matrester mellan tänderna.
2. Tandtrådar: Används för att rengöra de smala utrymmena mellan tänderna, där tandborsten kan ha svårt att nå.
3. Tandsticksor: Används för att rengöra tänderna och bortknulla ytlig plack efter måltider.
4. Munstycken: Används för att behandla olika typer av tand- och käkmalformationer, till exempel överbit eller underbet.
5. Tandhygienartiklar: Inkluderar munskölj, tungskrapor och interdentalborstar som används för att upprätthålla god oral hygien.
6. Tandläkarinstrument: Inkluderar sonder, exploratorer, spackelknivar, borrar och andra instrument som används under tandvårdshandlingar.
7. Anestesiutrustning: Används för att ge smärtstillande medel under vissa tandvårdshandlingar.
8. Röntgenutrustning: Används för att ta röntgenbilder av tänderna och käken för diagnostiska syften.
9. Operationsljus: Används för att belysa munhålan under tandvårdshandlingar.
10. Protektionsemner: Inkluderar gummihandskar, skyddso googlar och munsäckar som används för att skydda både patienten och tandläkaren under vissa procedurer.

Tandvårdsjournaler, även kända som dental journaler eller odontologiska journaler, är publikationer som innehåller artiklar och forskningsrapporter relaterade till tandvård och oral hälsa. Dessa journaler täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk tandvård, dentalteknik, ortodonti, oral patologi, parodontologi, preventiv tandvård, oral kirurgi och andra relaterade områden. De publicerade artiklarna kan vara originalforskning, systematiska översikter, metaanalyser, kasuistik, tekniska rapporter eller redaktionella kommentarer. Tandvårdsjournaler är en viktig källa till information och forskningsrapporter för odontologer, tandläkare, forskare, studenter och andra yrkesverksamma inom oral hälsa.

Tandamalgam är ett begrepp inom tandvården och refererar till en typ av fyllningsmaterial som används för att fylla upp hål i tänder efter att karies eller andra skador har behandlats. Tandamalgamen består vanligtvis av en legering av silver, koppar, tin, zink och kvicksilver. Kvicksilvret används som bindemedel för de övriga metallerna och ger amalgamen dess klassiska silverfärg.

Det är värt att notera att tandamalgam har varit en kontroversiell fråga på grund av oro över möjliga hälsorisker relaterade till kvicksilverutsläpp från amalgamen. De flesta professionella tandvårdsorganisationer, inklusive Amerikanska tandläkarföreningen (ADA), anser dock att tandamalgam är säkert och effektivt för de flesta patienter när det används enligt god praxis.

Tandfyllningsmaterial, även känt som "tandfyllning", är ett material som används för att fylla upp och reparera en kavitet eller hålighet i en tands struktur. Detta kan vara orsakat av caries (tandförfall), skada eller brytning. Fyllningsmaterialet hjälper till att återställa tanden till dess ursprungliga form och funktion, samtidigt som det förhindrar ytterligare skada eller infektion. Det finns olika typer av tandfyllningsmaterial, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och guld, vardera med sina egna fördelar och nackdelar beroende på användningsområde och personlig preferens.

'Tandvårdspersonal' är ett samlingsbegrepp för de olika yrkesgrupper som arbetar inom tandvården. Det kan inkludera:

1. Tandläkare (Dentist): En person som har avlagt en doktorsexamen i odontologi och är legitimerad att utöva tandvård på egen hand.
2. Tandhygienist (Dental Hygienist): En person som har utbildning på college eller universitetsnivå och är certifierad för att utföra preventiva tjänster såsom rengöring av tandbeläggningar, fluorbehandlingar och patientutbildning.
3. Tandsköterska (Dental Assistant): En person som assisterar tandläkaren under behandlingar och kan utföra enklare procedurer under deras övervakning. De har ofta en kortare utbildning än tandhygienisten.
4. Ortodontist (Orthodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och erfarenhet i prevention, diagnostisering och behandling av missbildningar i tändernas läge och käkarnas struktur.
5. Käkkirurg (Oral and Maxillofacial Surgeon): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att utföra kirurgiska ingrepp i ansiktet, käken och munhålan.
6. Parodontolog (Periodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i tandköttet och käken.
7. Endodontist (Endodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i mjukdelarna inuti tänderna, till exempel rotbehandling.

Det kan finnas andra specialisttjänster som inte nämns här, men dessa är de vanligaste.

Metylmetakrylater (MMA) är en organisk kemisk förening som ofta används i tillverkningen av konsthartser, lim och tandfyllningsmaterial. Det är en ester bildad från metanol och metakrylsyra.

I medicinskt hänseende kan MMA-baserade material användas inom odontologi (tandvård) som fyllnads- eller limmaterial, samt i vissa medicinska konstruktioner och tillverkning av medicinska instrument. Dessa material är vanligen transparenta, härdbeständiga och har god kemisk resistens.

Även om MMA-baserade material anses vara säkra vid normal användning, kan långvarig exponering för damm eller gaser under tillverkningsprocessen möjligen orsaka irritation i ögon, hud och luftvägar. Det är viktigt att följa anvisningar och säkerhetsföreskrifter när man hanterar dessa kemikalier både inom medicinska sammanhang och annorstädes.

"Allmäntandvård" er en svensk term som direkte kan översättas till "Folktandvård" på svenska eller "Primary Dental Care" på engelska. Det refererar till den grundläggande, preventiva och kurativa tandvården som erbjuds till allmänheten av licensierade tandläkare i deras privata praktiker.

Den primära tanden vården inkluderar ofta rutinundersökningar, rengöring, fluorbehandling, fyllningar, rotkanalbehandling, extrahering och preventiva råd om oral hälsa. Denna typ av vård är vanligen den första kontakten människor har med tandvården och är ofta inriktad på att upprätthålla och förbättra deras oral hälsa under livet.

'Building materials' are not a medical term, but rather refer to the materials used in the construction or repair of buildings and other structures. These can include a wide variety of substances such as wood, concrete, steel, glass, brick, and many others. In a medical context, certain building materials may be relevant if they contain substances that could potentially cause harm to human health, such as lead in older paint or asbestos in insulation. Exposure to these substances can lead to various health problems, including respiratory issues, cancer, and neurological damage. However, it's important to note that the medical effects of building materials are typically related to exposure levels and individual sensitivities, rather than the materials themselves.

Ett dental implantat är en konstgjord rötter som används inom tandvården för att ersätta en saknad tand. Det består vanligtvis av en titan- eller zirkoniumdioxidskruv som placeras chirurgiskt direkt i käkbenet, där den efter en viss healingtid osseointegrerar med benvävnaden och fungerar som en stabil bas för att hålla en konstgjord tAND eller en tandprotes. Dental implantat används ofta när en enda tand är saknad, men de kan också användas för att stödja en helt prostetisk över- eller underkäke.

'Cementing' er en prosedyre innen interventional radiology og invaserende kardiologi. Det innebærer å feste en prostesis, som regel en stent, i place i et blodkar eller i hjertet ved hjelp av medisinsk cement. Cementen er vanligvis en kunstig, biokompatibel substans som størker sin styrke når den størkes under trykk.

Den typen cement som vanligst brukes i denne konteksten er akryl-basert, og kalles ofte 'bone cement' eller 'polymethylmethacrylate' (PMMA). Når den blandes med vann blir den flytende og kan pumperes inn i området der prostesen skal plasseres. Når cementen størkes under trykk, blir den fast og holder prostesen i place.

Cementering er en effektiv måte å behandle mange typer av strukturelle hjertesvikt og blodkarsskader, fordi det kan hjelpe å støtte eller fjerne skadete områder og forbedre blodgjennomstrømningen.

En tandsköterska är en licensierad och utbildad hälsovårdsperson som arbetar med att förebygga, upptäcka och behandla mun- och tandsjukdomar. Deras ansvarsområden kan inkludera:

1. Tandvårdsrådgivning: Tandsköterskor ger råd om god tandhälsa, riktad till barn, vuxna och äldre, inklusive information om preventiva åtgärder som tändborstning, tandtrådning och fluoridbehandling.
2. Tandprofilaxe: De utför grundlig rengöring av tänder och munhåla för att förebygga dentala sjukdomar som karies och parodontit.
3. Fluoridbehandling: Tandsköterskor tillämpar fluoridlack eller gel på tänderna för att stärka emaljen och skydda mot karies.
4. Fissursealing: De fyller i små rynkor (fissurer) på molarernas bettytor med en härdande massa för att förhindra bakteriers inverkan och förebygga karies.
5. Individuell preventivvård: Tandsköterskor utför en individuell riskbedömning och utvecklar en preventivvårdplan som är anpassad efter patientens specifika behov.
6. Undersökningar: De utför grundliga munsökningar för att upptäcka eventuella tand- eller munproblem såsom karies, parodontit, oral cancer och andra skador.
7. Röntgenundersökningar: Tandsköterskor kan ta röntgenbilder av tänderna och munhålan för att ställa diagnoser och planera behandlingar.
8. Lokalbedövning: De är autoriserade att ge lokalbedövning under vissa omständigheter, beroende på lagstiftningen i deras respektive länder.
9. Oral hygieninstruktioner: Tandsköterskor undervisar patienter om rätt teknik för tändborstning, användning av tandtråd och andra metoder för att upprätthålla god oral hygien.
10. Motiverande samtal: De hjälper patienter att förstå betydelsen av god oral hälsovård och motiverar dem till att vidmakthålla bra vanor.

Tandsköterskor arbetar ofta i tandläkarkliniker, skolor, vårdcentraler, äldreboenden och offentliga hälsovårdsenheter. Deras arbete är viktigt för att främja och upprätthålla god oral hälsovård hos individer och populationer.

"Dental stress analysis" är inte en etablerad medicinsk term, så det saknas en officiell definition inom medicinen. Termen verkar vara mer vanlig inom tandvård och odontologi, där den kan syfta på en metod för att undersöka hur tänderna och käkmuskulaturen hanterar olika former av belastningar, till exempel vid bettrelaterade problem som temporomandibulär dysfunktion (TMD).

En dental stress analysis kan innebära en kombination av olika undersökningsmetoder, såsom:

1. Klinisk bedömning: Tandläkaren utför en visuell och manuell undersökning av tänderna, käkmuskulaturen och ansiktsbenen för att upptäcka tecken på överbelastning eller skada.
2. Anamnes: En detaljerad samtal med patienten om deras symptom, medicinska historia och levnadsvanor kan hjälpa till att fastställa orsakerna till eventuella problem.
3. Intraoral scanning eller avtryck: En digital skanning eller traditionell gipsavgjutning av tändarna kan användas för att skapa en exakt modell av patientens tanduppsättning, vilket kan hjälpa till att analysera belastningsförhållandena.
4. Elektromuskografi (EMG): En metod för att mäta elektrisk aktivitet i käkmuskulaturen under olika former av bett- och sväljaktiviteter. Detta kan hjälpa till att identifiera muskulära obalanser eller överbelastningar.
5. Käkkonturanalys: En metod för att mäta och jämföra käkkonturer under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att upptäcka eventuella skador eller obalanser.
6. Tandkraftanalys: En metod för att mäta krafterna som utövas på tänderna under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att identifiera överbelastningar eller skador.

Genom att kombinera dessa metoder kan en odontologisk specialist få en detaljerad bild av patientens belastningsförhållanden och därmed kunna ställa en korrekt diagnos och utforma en behandlingsplan som tar hänsyn till individuella behov.

"Vidareutbildning, tandläkare" refererar till den process där en utövande tandläkare fortsätter att utveckla och fördjupa sina kunskaper, färdigheter och kompetens inom ett specifikt område av tandvård efter att ha avlagt sin grundexamen. Detta kan involvera avancerad utbildning och träning i en viss subspecialitet som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti eller parodontologi. Målet är att förbättra patientvården, stärka den professionella kompetensen och uppnå högre nivåer av expertis och specialisering inom tandvårdyrket.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalbedövning i tandvårdssammanhang. Det innebär att en läkemedelslösning som innehåller ett lokalbedövningsmedel, oftast artikain eller prilocain, injiceras i den specifika nervtratten som innerverar tanden och omgivande vävnader. Detta orsakar en temporär förlust av känsel och smärreperception i det berörda området, vilket gör att tandläkaren kan utför behandlingen utan att patienten upplever någon smärta.

Den vanligaste metoden för lokalbedövning vid tandbehandling kallas infiltrationsbedövning och används när det rör sig om att bedöva en enskild tand eller ett mindre område i munhålan. Ibland kan även en annan metod, så kallad conductive bedövning, användas då det behövs att bedöva en större yta, exempelvis när flera tänder behandlas eller när käken ska opereras på.

Lokalbedövningen vid tandbehandling är en säker och effektiv metod för smärtlindring och gör det möjligt för patienten att genomgå behandlingar utan att uppleva onödigt smärta eller obehag.

Vertebroplastik är en invasiv medicinsk procedur där en specialiserad läkare, oftast en radiolog, injicerar cementliknande material i en skadad eller bruten vertebral kropp (en del av ryggradens struktur) för att stabilisera benet och lindra smärta.

Denna procedure används vanligtvis för att behandla frakturer orsakade av osteoporos, tumörer eller trauma i ryggkotorna. Under proceduren leds en tunn nål genom huden och musklerna till den skadade ryggkotan, varefter cementmaterialet införs under fluoroskopisk vägledning. När cementet har härdat stabiliseras benstrukturen och ger ofta snabb smärtlindring.

Vertebroplastik bör utföras av erfarna specialistläkare på ett sjukhus eller en klinik med tillgång till avancerad bildguidad teknik, såsom fluoroskopi eller datorstödd tomografi (CT).

Tandröntgen, även kallat dental röntgen eller panoramaröntgen, är en typ av medicinskt bilddiagnostiskt test som används inom tandvården. Det ger en tvådimensionell radiografisk överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben.

Det finns olika typer av tandröntgen, men de vanligaste är:

1. Bitewing-röntgen: Detta ger en detaljerad bild av de bakre tänderna och deras stödjande strukturer. De används ofta för att upptäcka karies mellan tänderna, problem med tandfyllningar och andra skador på tänderna.

2. Periapikal-röntgen: Denna typ av röntgenbild fokuserar på en enda tand och dess omgivande strukturer, inklusive rotarna och käkbenet. Det används ofta för att undersöka problem med en specifik tand, såsom inflammation eller smärta i rotkanalen.

3. Panoramisk röntgen: Denna typ av tandröntgen ger en tvådimensionell överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben. Det används ofta för att undersöka allmän munhälsa, planera behandlingar som käkoperationer eller ortodontisk behandling, eller upptäcka patologiska tillstånd såsom cystor eller tumörer.

Under en tandröntgenundersökning placeras en film eller en digital sensor i munnen medan patienten biter på en speciell hjälpmedel för att hålla den stilla. Sedan använder tandläkaren eller tandhygienisten ett röntgenstrålskärm som riktas mot patientens huvud för att ta bilderna. De flesta tandröntgenundersökningarna tar endast några minuter att utföra.

I medicinsk kontext är 'tandporslin' ett material som används inom tandvården för att tillverka olika typer av tandbeläggningar och proteser. Tandporslinet är ett keramiskt material som är hårt, ljust och biokompatibelt, det vill säga väl tolererat av kroppen. Det används ofta för att skapa estetiskt tilltalande tandbeläggningar (till exempel frontringar) eftersom dess vita färg och genomskinlighet liknar naturlig tandsubstans. Tandporslin kan även användas i kombination med metaller för att skapa kronor, broar och andra typer av tandproteser.

"Dental technology" refers to the application of science and engineering in the design, production, and use of dental products, instruments, and methods for the prevention, diagnosis, and treatment of oral diseases and conditions. This can include areas such as:

* Dental materials: the development and testing of materials used in restorations, implants, and other dental treatments.
* CAD/CAM technology: the use of computer-aided design and computer-aided manufacturing in the production of dental restorations, appliances, and prosthetics.
* Digital imaging: the use of digital technology to capture and analyze images of the teeth and mouth for diagnostic and treatment planning purposes.
* Tele dentistry: the use of telecommunication and information technologies to provide dental care, consultation, and education remotely.
* 3D printing: the use of three-dimensional printing technology in the production of dental models, appliances, and other dental products.
* Robotics: the application of robotic systems in dental surgery, implantology and other dental procedures.

It's a broad field that encompasses many different areas of study and research, all with the goal of improving oral health and dental care.

Tandprotesfastsättning är ett sammanfattande begrepp för de metoder och material som används för att fästa tandproteser, även kallade falska tänder eller tandersättningar, i munnen. Det kan vara fråga om totalproteser som ersätter allt kvarstående tandskelett eller partiella proteser som endast ersätter en del av tänderna.

Det vanligaste sättet att fastsätta en tandprotes är med hjälp av prostetfastsättningsmaterial som häftar sig till den svalkade och fuktiga munvätskan i munhålan, så kallad svalgvätskebaserad (salivbaserad) fastsättning. Det gör att protesen hålls på plats av sugan och ventilationen i munhålan.

En annan metod är med hjälp av implantat, där små skruvar av titan eller keramik fästes direkt i käkbenet. Tandprotesen kan sedan fästas på dessa implantat med hjälp av speciella skruvar och adapter. Denna metod kallas för implantatbaserad fastsättning och ger en mycket bättre hållfasthet än den svalgvätskebaserade metoden.

Det är viktigt att notera att tandprotesfastsättning är en individuell behandling och att val av metod beror på flera faktorer, såsom patientens preferenser, munsituation, ekonomiska förhållanden med mera.

Temporär tandfyllning är en metod inom tandvården som används för att fylla ett hål eller en defekt i en tand som orsakats av karies eller skada. En temporär tandfyllning är tänkt att vara en tillfällig lösning, oftast fram till den nästa tandläkartillfället, då en permanent fyllning kan placeras.

Temporära tandfyllningar kan bestå av olika material, beroende på syftet och varaktigheten. Några exempel är:

1. Zinkoxid-eugenol: Detta är ett vanligt val för temporära fyllningar eftersom det är lätt att arbeta med och har god isoleringskapacitet. Det kan även hjälpa till att reducera smärtan eftersom eugenol har en lugnande effekt på nervändar.

2. Cavit: Cavit är ett tvåkomponentsackematerial som sätts upp genom att blandas tillsammans just innan användning. Det här materialet har god hållbarhet och isoleringskapacitet, men kan vara mer komplicerat att arbeta med än zinkoxid-eugenol.

3. Glasionomer: Glasionomer är ett typiskt val när det behövs en temporär fyllning som ska hålla i längre tid, exempelvis efter rotbehandlingar eller vid delvis avslagna tänder. Glasionomer har god hållbarhet och kan binda till dentin, men är inte lika starkt isolerande som zinkoxid-eugenol eller Cavit.

Det är viktigt att notera att temporära tandfyllningar inte är tänkta att vara en definitiv lösning och bör ersättas med en permanent fyllning så snart det är möjligt för att undvika ytterligare skada på tanden eller återkommande karies.

'Tandmodeller' er en uformell betegnelse for modeller af tænder, som oftest anvendes i den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed. De kan være fremstillet af forskellige materialer, herunder metal, voks, gips eller digitale modeller.

Tandmodellerne er nøjagtige kopier af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål, herunder:

1. Diagnostisk brug: Tandmodeller kan hjælpe med at identificere eventuelle abnormiteter, skader eller sygdomme i tænderne og kæbebenet.
2. Planlægningsbrug: De anvendes ofte til at planlægge behandlinger, herunder fremstilling af tandsæt, orthodontiske behandlinger, implantater osv.
3. Undervisningsbrug: Tandmodeller er værdsatte undervisningsværktøjer i tandlægeuddannelser og andre dentale uddannelser.
4. Forskningsbrug: De anvendes også i forskning, herunder til at teste nye behandlingsmetoder eller materialer.

I korthed er 'Tandmodeller' præcise reproduktioner af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål inden for den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed.

"Draghållfasthet" er en term som brukes innen medicin og describes the ability of a medical device, such as a catheter or a stent, to remain in place once it has been inserted into the body. The term is composed of two words: "drag," which means "to pull" or "to draw" in Swedish, and "hållfasthet," which means "firmness" or "strength" in Swedish.

More specifically, draghållfasthet refers to the amount of force required to dislodge a medical device from its intended position in the body. A higher draghållfasthet value indicates that the device is more resistant to being pulled out of place, while a lower value suggests that it may be easier to dislodge.

In clinical practice, the draghållfasthet of a medical device is an important consideration when selecting the appropriate product for a given patient or procedure. Devices with higher draghållfasthet values may be preferred in situations where there is a risk of the device being accidentally dislodged, such as in highly active patients or those with certain medical conditions that may increase the risk of displacement.

It's worth noting that the term "draghållfasthet" is primarily used in Swedish-speaking countries and may not be commonly recognized in other parts of the world. In English-speaking contexts, similar concepts may be described using terms such as "radial force," "burst strength," or "flexural stiffness."

Specialistutbildning för tandläkare är en form av fortsatt utbildning efter att grundläggande tandläkarexamen har erhållits. Denna typ av specialistutbildning är inriktad på att utveckla och stärka tandläkares kliniska kompetens och kunskaper inom en viss specialitet, såsom ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti, periodontologi, prosthodonti eller oral medicin.

Specialistutbildningen för tandläkare kräver vanligtvis en kombination av teoretisk undervisning och praktiska övningar under en period av flera år. Den kan innefatta bland annat kursverksamhet, seminarier, kliniska rotationer och forskningsprojekt. Efter att ha fullbordat specialistutbildningen och genomgått en slutlig examen, erhåller tandläkaren en specialistbehörighet inom den valda specialiteten.

Specialistutbildning för tandläkare har som syfte att förbättra patientvården och öka möjligheterna till avancerad behandling inom specifika områden av tandvård och oral hälsa.

Tandvårdsetik (dental ethics) är ett delområde inom den medicinska etiken och handlar om de moraliska principer, dilemma och frågor som kan uppstå i samband med odontologisk vård. Detta inkluderar amongt andra:

1. Autonomi: Respekten för patientens självbestämmanderätt och möjligheten att ge informerad samtycke till behandling.
2. Non-maleficence: Att undvika skada eller att göra ont, även om det kan vara vanskligt att fastställa vad som är bäst för patienten.
3. Beneficence: Att handla i patientens bästa intresse och att erbjuda den bästa möjliga vården.
4. Justice: Att behandla alla patienter lika, oavsett ras, etnicitet, kön, sexuell läggning, religiös övertygelse, socioekonomisk status eller annan diskriminerande faktor.
5. Veracity: Att vara ärlig och öppen med patienten om deras tillstånd, behandlingsalternativ och prognoser.
6. Confidentiality: Att respektera patientens personliga information och hemligheter.
7. Informed consent: Att säkerställa att patienten får tillräcklig information för att kunna ge ett informerat samtycke till en behandling.
8. Conflict of interest: Att undvika situationer där den egna intresset kan komma i konflikt med patientens bästa.
9. Professionalism: Att uppföra sig på ett professionellt sätt och att hålla sig undan från oacceptabla handlingar, såsom sexuella trakasserier eller diskriminering.
10. Competence: Att ha tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna erbjuda den bästa möjliga vården.

Självläkande av tandresiner refererar till en process där kompositresin, som används i tandvård, kan härda och stelna utan yttre ljuskura efter kontakt med saliv eller annan fuktighet i munhålan. Denna förmåga beror på en kemisk reaktion som sker när resinmonomeren kommer i kontakt med vatten, vilket orsakar en polymerisation av monomeren och bildandet av ett härdat, fast material.

Det är viktigt att notera att självläkande av tandresiner inte är lika effektivt som konventionell ljuskurad kompositresin när det gäller mekaniska egenskaper och hållbarhet. Därför används denna typ av resiner främst för tillfälliga reparationer eller i speciella tillämpningar där konventionell ljuskurad kompositresin är olämplig.

Medicinsk definition: Sjukhustandvård, även kallat sjukvård eller health care på engelska, är en aktiv process av prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering som ges till människor när de är sjuka, skadade eller har någon funktionsnedsättning. Den innefattar också preventiva tjänster som vaccinationer, screenings och rådgivning för att förebygga sjukdomar och underhåll en god hälsa. Sjukvården kan delas upp i flera olika områden såsom primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård. Den ges ofta av licensierade yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor, tandläkare, psykologer och andra behandlande professionister, men kan också innefatta andras insatser såsom familjemedlemmar och vänner. Sjukvården ges vanligtvis i en klinisk setting, men kan också ges på annan plats som hemma hos patienten eller på ett äldreboende.

"Silicater" är ett samlingsnamn för naturligt förekommande mineraler som huvudsakligen består av silicium och syre. De har formeln SiO2 i sin rensta form, men kan innehålla spår av andra element som aluminium, järn, magnesium, kalcium och kalium. Silicater är mycket hårda och motståndskraftiga material som används i en rad olika industriella tillämpningar, inklusive glas, keramik och betong. De kan också förekomma som mineralen kvarts, flint och asbest.

En tandläkare är en legitimerad och certifierad hälsovårdspersonal som har specialiserat sig på att behandla, underhålla och förebygga sjukdomar i mun, tänder och käkar. De har avlagt en doktorsexamen i tandläkarlära (DDS eller DMD) från en accrediterad tandläkarutbildning och har genomgått licensieringsprocessen för att praktisera som tandläkare inom sitt geografiska område. Tandläkare diagnosticerar munhälso problem, rekommenderar behandlingsplaner, utför tandvårdsbehandlingar som fyllningar, kronor, broar och rotfyllningar, ger råd om preventiv vård och undervisar patienter om god oral hygien. Vissa tandläkare har också specialiteter inom områden som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pediatrik, periodontologi och prosthetik.

"Tandläkarsällskap" är ett samfund eller en organisation som samlar tandläkare och odontologer för att främja kunskapsutbyte, forskning, utbildning och etik inom odontologi. Syftet är ofta att stödja professionell utveckling, höja behandlingsstandarderna och främja tandhälsa hos allmänheten. Många länder har sina egna nationella tandläkarsällskap, men det finns också internationella tandläkarsällskap som verkar över gränserna.

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

"Enemaljfluoros" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva en typ av tandbehandling. Termen är egentligen en sammandragning av två ord: "emalj" och "fluoros".

Emaljen är den hårda yttre skikt på tanden som skyddar mot karies och andra skador. Fluor är ett mineral som kan stärka emaljen och göra den mindre känslig för karies.

En "emaljfluoros"-behandling innebär att en koncentrerad fluorlösning appliceras på tänderna, ofta med hjälp av en speciell pensel eller spray. Behandlingen kan hjälpa att stärka emaljen och minska risken för kariesutveckling.

Det är värt att notera att termen "emaljfluoros" inte är en officiell medicinsk term, utan snarare en informell benämning som används inom tandvården.

Calciumfosfater är ett samlingsnamn för oorganiska salter som bildas när calciumjoner (Ca2+) kombineras med fosfatjoner (PO43-). Det finns flera olika typer av calciumfosfater, men de två vanligaste är hydroxiapatit (Ca10(PO4)6(OH)2) och brushit (CaHPO4·2H2O).

Hydroxiapatit är den huvudsakliga komponenten i människans tänder och ben, där det utgör upp till 70% av deras mineralmassa. Det är ett mycket hårt material med en hög buffertkapacitet, vilket gör att det kan hjälpa att reglera kroppens pH-värde.

Brushit däremot förekommer ofta i patologiska sammanhang, såsom vid njursten eller urinsyrabildning i lederna (gikt). Det är ett mindre stabilt mineral som kan bildas när urinen har ett för högt pH-värde och/eller när koncentrationen av calcium och fosfat är för hög.

I medicinsk kontext kan calciumfosfater vara intressanta i samband med till exempel ben- och mineralstoffmetabolism, njursjukdomar och läkemedelsbehandlingar som påverkar dessa processer.

'Calcium complexes' er en betegnelse for forbindelser der involverer jonisert calcium (Ca2+) og et andet ion eller molekyle. Kalcium komplekser dannes, når calciumionen interagerer med andre ioner eller molekyler i en opløsning, for at danne en stabil stabiliseret struktur gennem koordinering af elektronpar på det andet ion eller molekyle.

Et eksempel på et kalciumkompleks er calciumhydroxid (Ca(OH)2), der dannes, når calciumioner reagerer med hydroxidioner (OH-). Andre eksempler inkluderer calciumsulfat (CaSO4), calciumphosphat (Ca3(PO4)2) og kalciumcitrat (Ca3(C6H5O7)2).

Kalciumkomplekser spiller en vigtig rolle i mange biologiske processer, herunder blodkoagulation, muskelkontraktion, cellesignalering og knoglevævsdannelse. De kan også have anvendelser inden for medicinen, f.eks. som supplementer til at forbedre calciumoptagelsen i kroppen eller som aktive ingredienser i visse lægemidler.

"Tandläkarlegitimation" är ett begrepp som används i Sverige och betecknar ett så kallat yrkesbevis som ger behörighet att utöva tandläkaryrket och erbjuda tandvård till patienter. För att erhålla en tandläkarlegitimation i Sverige krävs det en läkarexamen i tandvård, som vanligtvis tar fem år att fullfölja, följd av ett praktiskt år som tandläkarkandidat under handledning.

Efter att ha klarat examen och praktiska året kan man ansöka om en tandläkarlegitimation hos Socialstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för att utfärda legitimationer till alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Med en giltig tandläkarlegitimation får man rätten att arbeta som tandläkare, skriva ut läkemedel, utföra vissa medicinska ingrepp och ansvara för patienternas vård och behandling inom området tandvård.

"Tandvårdslaboratorier" är en övergripande term för olika typer av laboratorier som stödjer tandvården genom att utföras tekniska tester och att tillverka anpassade produkter för patienter. Det finns två huvudsakliga typer av tandvårdslaboratorier: prostetiska laboratorier och dentalteknologiska laboratorier.

Prostetiska laboratorier fokuserar på design, tillverkning och reparation av anpassade proteser som ersätter en eller flera tänder eller delar av käken. Det kan handla om totalproteser, partiella proteser, kronor, broar och skumgummier. De använder sig av material som akryl, metall, keramerik och kompositmaterial för att tillverka dessa proteser.

Dentalteknologiska laboratorier är specialiserade inom specifika områden såsom ortodonti, endodonti, parodontologi och oral kirurgi. De tillverkar anpassade produkter som till exempel ortodontiska apparater, tandställningar, käkkopparna, tandimplantat och restaurativa arbeten. Dessa laboratorier använder digitala tekniker och CAD/CAM-system (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacturing) för att skapa precisa och högkvalitativa produkter.

I allmänhet arbetar tandvårdslaboratorier tillsammans med odontologer, tandläkare och andra tandvårdsprofessionella för att ge patienterna den bästa vården och funktionaliteten möjliga.

Magnesiumoxid är ett salt av magnesium och syre, med kemisk formel MgO. Det är ett fast, vit, icke-flyktigt material som ofta används inom medicinen som en laxerande behandling på grund av dess förmåga att öka vattnets upptagning i tjocktarmen och frisätta magnesiumjoner. Magnesiumoxid är också ett vanligt ingrediens i antacider och jäsningsmedel.

I medicinsk kontext kan "hårdhet" referera till olika aspekter beroende på vilket sammanhang det används. Här är några exempel:

1. **Vaskulär hårdhet:** Detta handlar om förhöjda nivåer av kalcium i artärväggarna, vilket kan leda till att artärerna blir styva och mindre flexibla. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

2. **Benhårdhet:** Detta är en ovanlig benvävsnedsättning där benväven blir övermättad med kalcium, vilket gör benen mer sårbara, sköra och kan leda till smärtor och svullnader.

3. **Hudhårdhet:** Detta kan vara ett tecken på en hudsjukdom eller åldrande, där huden blir tunnare, torrare och mer känslig för skador.

4. **Tandhårdhet:** Detta är en term som används för att beskriva tandemalji, vilket är den hårda ytan på tänderna som skyddar dem mot skador. Tandemaljen kan vara hård eller mjuk beroende på personens ålder och vård av tänderna.

Den specifika betydelsen av "hårdhet" i en medicinsk kontext beror alltså på vilket sammanhang det används, så det är viktigt att ta hänsyn till sammanhanget för att förstå exakt vad som menas.

Polymetakrylsyror (PMA) är konstgjorda polymerer som består av metakrylatmonomerer. De används inom olika medicinska tillämpningar, framför allt inom tandvård där de används som en del av kompositfyllningsmaterial för att fylla ut och stärka tänder efter återställning. PMA har goda mekaniska egenskaper, är transparenta och har en låg termisk expansion, vilket gör dem till en populär val i tandvårdsmaterial. De kan också användas inom andra områden som kontaktlinsfluid och hudsalva på grund av deras goda biokompatibilitet.

Tandvårdsspecialiteter är avancerade områden inom tandvården som kräver extra utbildning och kompetens. Enligt den Europeiska rådsrekommendationen från 1997 erkänns följande nio specialistområden inom tandvården:

1. Endodonti: Behandling av komplicerade tandrot och nervbehandlingar.
2. Parodontologi: Behandling av sjukdomar i tandkött och käkben.
3. Ortopedisk tandvård: Behandling av skallgångs- och tandsjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna med behov av särskild omhändertagande.
4. Protesisk tandvård: Tillverkning och införande av tandproteser för att ersätta saknade tänder eller skador på tänder och/eller käkar.
5. Konserverande tandvård: Behandling och återställning av skadade tänder, inklusive fyllningar, kronor och broar.
6. Oral kirurgi: Kirurgiska ingrepp i mun, ansikte och käkar, till exempel tandsugning, cyst- och tumörbehandling.
7. Oral medicin: Diagnostisering och behandling av sjukdomar som påverkar munhålan och relaterade strukturer.
8. Ortodonti: Korrektion av tandsättning och käkpositioner med hjälp av fasta eller lösa ortodontiska enheter.
9. Radiologi: Användning av bilddiagnostik för att undersöka mun, ansikte och käkar.

En tandläkare som vill specialisera sig inom ett av dessa områden måste genomgå en extra utbildning som vanligtvis tar minst tre år efter specialistexamen. Efter det kan de kalla sig för specialist inom det aktuella området.

Tandvårdsavgifter är kostnader som en individ måste betala för att få vård och behandling inom tandvård. Det kan handla om rutinbesök, renning av tänder, fyllningar, kronor eller mer avancerade behandlingar som ortodontisk behandling eller implantat.

I vissa länder, till exempel Sverige, är tandvården delvis subventionerad genom det allmänna sjukvårdssystemet och individen måste betala en del av kostnaden i form av en andel av behandlingskostnaden eller en fastavgift per besök. I andra länder kan tandvården vara helt privat finansierad, vilket innebär att individen själv måste betala alltid alla kostnader för vård och behandling.

Det är viktigt att notera att tandvårdsavgifter kan variera mycket beroende på land, region och typ av behandling som behövs. Därför kan det vara lönande att jämföra olika alternativ och söka information om eventuella subventioner eller försäkringslösningar som kan hjälpa till att minska kostnaderna.

Tandkronan är den del av tanden som sitter djuptest i käken och är det som återstår av tanden när dess rotblotta har försvunnit genom nedbrytning eller bortoperation. Tandkronan innehåller tandemaljen, dentin och cement, och är den del av tanden som är synlig i munhålan. Den kan vara naturlig eller konstgjord, som vid till exempel kronbesättningar.

'Tandlegeringar' är en typ av tandbehandling där en legering, oftast gjord av metall som till exempel guld eller en kombination av metaller och keramer, fästs på tanden. Legeringen kan användas för att reparera en skadad tand, att skydda en delvis ursliten tand från ytterligare slitage eller att förankra en tandprotes. Tandlegeringar kan också användas i estetiska syften för att förbättra utseendet på tänder.

I medicinen refererar kompositmaterial till ett material som består av två eller flera olika komponenter, som kombinerats för att ge en specifik egenskap eller funktion. Dessa komponenter kan vara i form av faser, fiberorientering eller ytbehandlingar. Exempel på kompositmaterial inom medicinen är fiberförstärkta kompositer som används för att ersätta ben- och broskvävnad, samt kompositer bestående av polymerer och keramik som används för tandfyllningar.

Aluminiumsilikater är ett samlingsnamn för oorganiska föreningar som innehåller aluminium, syre och silicium. Dessa ämnen kombineras vanligtvis i form av polymera nätverk där aluminium- och siliciumatomer är fästade till varandra via syreatomer.

Aluminiumsilikater förekommer naturligt i mineraler som feldspar, kaolinit och mica, men de kan även syntetiseras i laboratoriemiljö eller i industriella processer. De har en mångfald av användningsområden, till exempel som bindemedel i cement och andra byggmaterial, som absorbenter av vatten och gaser, samt som katalysatorer i kemiska reaktioner.

Det saknas dock specifika medicinska användningsområden för aluminiumsilikater. Även om de kan ingå i vissa medicinska produkter, till exempel som excipient i läkemedel eller som aktiv ingrediens i antacida, så är det inte aluminiumsilikatet i sig som har den terapeutiska effekten, utan andra komponenter i produkterna.

Bisfenol A-glycidylmetakrylat (BPAGM) er en kjemisk forbindelse som ofte brukes i produksjonen av plastprodukter, særlig type som kallas epoksiplast. BPAGM er en slags modifikert bisfenol A-molekyl som har blitt koblet til to glycidylmetakrylat-grupper. Dette gjør at BPAGM kan polymerisere og stivnes ved høy temperatur i nærvarheten av en lyskegle, noe som er vanlig i produksjonen av særlige slags plastprodukter.

BPAGM har vært brukt i en rekke forskjellige applikasjoner, inkludert i fremstillingen av små elektroniske komponenter, tandfyllinger og andre medisinske produkter. Men på grunn av bekymringer om sine eventuelle skadelige helseeffekter, er bruken av BPAGM blitt sterk begrenset i noen land og forbudt i andre.

I medisinsk sammenheng kan BPAGM være relevant fordi det har vært påvist at denne kjemisk forbindelsen kan frigis fra deplastprodukter som inneholder den, og overføres til fødevarer eller drikkevann. Derfor kan mennesker potensielt bli utsatt for BPAGM gjennom vanlige daglige aktiviteter som spisning og drikking. Studier har vist at høye nivåer av BPAGM i kroppen kan være skadelige for helse, særlig for barns utvikling. Derfor er det viktig å være oppmerksom på mulige kilder til BPAGM-eksposisjon og ta forholdsregler for å redusere denne eksposisjonen så mye som mulig.

En tandtekniker, också känd som dentallaboratorietekniker, är en person som är utbildad och certifierad att designa, formgestalta och framställa tandproteser, såsom tänder, kronor, broar och skumgummiformar, baserat på mallar och instruktioner från en tandläkare. De använder sig av olika material som metall, keramerikompositer och akryl för att skapa dessa proteser med stor precision och noggrannhet för att garantera patientens komfort, funktionalitet och esthétique. Tandtekniker arbetar ofta i tandläkarlaboratorier, men kan också vara anställda av tandkliniker eller driva sitt eget företag.

'Light-curing of dental adhesives' refererar till ett process inom tandvården där en speciell typ av ljuskälla används för att härda eller stelga dentaladhesiva material. Dessa material, som används för att fästa olika typer av restaurativa och kosmetiska tandbehandlingar, är ofta ljuskänsliga och kan hårdnas genom exponering för ljus med viss våglängd och intensitet.

Under processen placeras ljuskällan i kontakt med adhesivet och aktiverar en kemisk reaktion som orsakar polymerisation av monomererna i materialet, vilket resulterar i en hård, stabil och fast förbindelse mellan det och tandytan. Denna metod används ofta inom tandvården eftersom den är snabb, effektiv och ger en hög kvalitet på förbindelsen mellan materialet och tanden.

'Tandläkarpraktik, organization' kan definieras som den strukturerade och systematiska inrättningen där tandvårdshandlingar utförs enligt god medicinsk praxis. Det inkluderar reglering av personal, utrustning, arbetsprocesser och kvalitetssäkring för att erbjuda säker, effektiv och patientcentrerad tandvård. En tandläkarpraktik kan vara en enskild praktik med en enda tandläkare eller en större organisation med flera tandläkare och specialisttandläkare. Det är viktigt att den medicinska ledningen, policyerna och procedurerna i en tandläkarpraktik är utformade för att uppfylla relevanta lagar, regler och standarder för tandvård.

En tandssäck (pulpacysta eller odontogenisk kista) är en sluten, membranös struktur som innehåller pulpavävnad och kan förekomma i dentin och cementum av en tand. Den kan vara congenital (född) eller uppstå sekundärt till patologiska processer såsom caries eller trauma. Tandssäckar kan vara asymptomatiska eller orsaka smärta, svullnad och andra symtom beroende på deras storlek och omfattning. I vissa fall kan tandssäckar behöva tas bort genom en procedure som kallas pulpotomi eller pulpectomi för att undvika komplikationer såsom infektion eller abscess.

'Tandben' er på engelsk kendt som 'Dental Pulp'. Det er det bløde væv, der findes inden i tanden. Tandpulpen indeholder blodkar, nerver og bindevæv. Den forsyner tanden med næring og sensorisk følelse. Hvis tandpulpen bliver inficeret eller skadet, kan det resultere i smerte, tandkarse eller abscesser. Derfor er det vigtigt at beskytte tandpulpen mod skader og infektioner, hvilket opnås ved at have en god tandsundhed og gennemgå regelmæssige tandlægeundersøgelser.

"Tryckhållfasthet" (eng. "pressure resistance") är ett mått på en materials förmåga att motstå deformation under tryck. Det definieras ofta som det maximala trycket som kan appliceras på ett material innan det permanent deformeras eller går sönder. Tryckhållfastheten mäts vanligen i enheter som pascal (Pa), psi (pound-force per square inch) eller bar (100 000 Pa). Det är ett viktigt begrepp inom materialvetenskap och används ofta vid konstruktion av komponenter som utsätts för höga tryck, till exempel i rörledningar, hydrauliska system och trycksensorer.

"Dental aesthetics" er en del av tannhelsetannteknikken som handler om å forbedre utseendet på tennene og smiledet. Dette kan innebære behandlinger som tannbleking, skjæring av tannkantene (skilling), plassering av false tenn (proteser) og andre behandlinger som forbedrer formen, størrelsen, posisjonen og fargen på tennene. Dental aesthetics er en gren av dentallæren som kombinerer medskjønnhetsprinsipper med tannhelseteknikken for å forbedre tannenes utseende og funksjon.

"Dentala härtlampor" (eng. "Dental caries") är en kronisk infektionssjukdom som orsakas av mikroorganismer i munhålan. Sjukdomen karaktäriseras av en progressiv nedbrytning och destruktion av hårtissustan (tandemaljan) som leder till uppkomst av kaviteter, så kallade "härtlampor", i tänderna.

Den vanligaste orsaken till dental caries är en kombination av mikroorganismer, främst Streptococcus mutans och Lactobacilli, som bildar en biofilm (tandplack) på tändernas yta. När man äter kolhydrater, särskilt socker och stärkelse, producerar dessa bakterier sura ämnen som sänker pH-värdet i munhålan. Det låga pH-värdet leder till att hårtissustans mineraler löses upp, vilket orsakar kaviteterna i tänderna.

Riskfaktorer för dental caries inkluderar dålig oral hygien, hög sockerkonsumtion, torr mun, brist på fluorid och vissa medicinska tillstånd som kan påverka salthalt i tänderna eller salivflödet.

För att förebygga dental caries rekommenderas god oral hygien med täta tandborstningar, användande av tandtråd och fluoridtillsatser. En hälsosam kost med begränsad sockerkonsumtion kan också hjälpa att minska risken för dental caries. Regelbundna tandläkartillfällen rekommenderas också för tidig upptäckt och behandling av eventuella skador på tänderna.

'Tandläkarvetenskap' (odontology) är den medicinska vetenskapen som handlar om tändernas, käkarnas och munhålas sjukdomar, skador och åkommor, samt deras prevention, diagnos och behandling. Tandläkarvetenskapen inkluderar också studiet av anatomi, fysiologi, patologi och terapi relaterade till mun, tänder och käkar. Dessutom omfattar tandläkarvetenskapen forskning och utbildning inom ortodonti, oral kirurgi, parodontologi, pedodonti, endodonti, prosthodonti och oral medicin.

Metakrylater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller en metakrylatgrupp (-CH2=C(CH3)COO-). Den mest vanliga och välkända metakrylaten är metylmetakrylat, som används kommersiellt för att producera härdande plaster och härdbar lim. Andra exempel på metakryler inkluderar etylmetakrylat, butylmetakrylat och 2-etoxietylmetakrylat.

I medicinsk kontext kan metakrylater användas som en del av kompositen i vissa tandfyllningsmaterial. Dessa material har visat sig vara effektiva för att reducera mikrobiell kontamination och minska sannolikheten för sekundär karies vid tandfyllningar. Metakrylatbaserade kompositer används också inom ortopedia, oftalmologi och andra medicinska tillämpningar där härdbart plaster behövs.

Det är viktigt att notera att metakrylatbaserade material kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer. Allergiska reaktioner på metakrylater är sällsyna, men när de uppstår kan de vara allvarliga och inkludera kontaktdermatit, konjunktivit och astma.

'Kindtand' er en medisinsk betegnelse for tennene hos barn og unge før de blir voksne. Kindtannen, også kalt milk- eller deciduus-tann, er de første tennene som barna får etter de får sine mellemkindtand (som kommer frem mellom 6 og 30 måneders alder). Barn har inntast 20 kindtann i alt. Disse blir gradvis erstattet av de permanente tennene fra ca. 6 årsalderen til ungdommen.

Tandläkarinstrument är speciella verktyg som används av tandläkare och dentalpersonal under tandsjukvård för att utöva olika procedurer, såsom undersökningar, preventiv vård, diagnostisering och behandlingar av tänder och orala hälsa. Det finns många olika typer av tandläkarinstrument som är specialdesignade för att utöva specifika funktioner under tandsjukvård. Några exempel på vanliga tandläkarinstrument inkluderar:

1. Munstycken: Används för att hålla munnen öppen under behandling och ge tandläkaren bättre åtkomst till tänderna och munhålan.
2. Sond: En smal, rak metallstav som används för att undersöka djupen på tandsäckarna och upptäcka tecken på karies eller inflammation.
3. Scaler: Används för att rengöra tänderna genom att avlägsna tandsten, plack och biofilm från ytan av tänderna och under gomulan.
4. Borrar: Används för att bora hål i tänderna när det behövs under fillningar eller kronor.
5. Mirror: En liten metallspets med en konkav spegel som används för att reflektera ljus och ge tandläkaren en bättre vy på hård- och mjukvävnader i munhålan.
6. Extractor: Används för att extrahera (ta ut) skadade eller infekterade tänder.
7. Injektionsspruta: Används för att injicera lokalbedövning innan behandlingen påbörjas.
8. Luxator: Används för att loja en tand som är fastväxt i käken eller delvis utskjuten.
9. Elevator: Används för att lyfta upp och extrahera tänder som sitter djupt nere i käken.
10. Amalgamkapsel: Används för att fylla hål i tänderna med amalgamfyllningar.

I medicinsk kontext, refererar "ytegenskaper" (på engelska: "physical properties") vanligtvis till de observerbara karaktäristika hos ett biologiskt material eller en substans, som kan inkludera färg, lukt, smak, konsistens, densitet, hårdhet, ljusbrytning, ledningsförmåga för elektricitet, etc.

Ytegenskaperna kan vara viktiga att ta hänsyn till när man diagnostiserar eller behandlar sjukdomar, eftersom de kan ge information om vilka substanser eller material som finns i en patient's kropp, hur de beter sig under olika förhållanden, och hur de påverkas av olika terapeutiska interventioner.

Exempelvis, färgen på en persons urin kan ge information om deras hydratationsnivå eller om förekomsten av blod i urinen. Smaken och luften hos en persons andedräkt kan vara viktiga tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes eller lungsjukdomar. Konsistensen hos en persons slemhinnor kan ge information om deras allmänna hälsostatus och om förekomsten av inflammation eller infektion.

Zirconium är ett grundämne med symbol Zr och atomnummer 40. I rent tillstånd är zirconium ett silvervitt, hårt, korrosionsbeständigt transistionmetall.

I medicinsk användning är zirkonium ofta förekommande i form av zirkonoxid, som exempelvis används i vissa slags kärlproteser och ortopediska implantat på grund av dess biokompatibilitet och mekaniska styrka. Zirkoniumdioxid används också i tandimplantat och tandfyllningar.

Zirconium-26, ett radioaktivt isotop av zirconium, har använts i medicinsk diagnostik som en kärnspinnresonans-kontrastmedel för att undersöka leverfunktionen.

"Acrylate resins" er en type plastmateriale som består av polymere eller copolymere av esterne av akrylsyre eller metakrylsyre. Disse materialene kan være i form av hårde, transparente plastmasser eller blødere, flexible gummiagtige materialer. De brukes ofte i produksjonen av lacker, lim, fyldstoffer og andre kjemiske produkter.

En akrylharts er egentlig den termale for-polymeriseringen av en akrylatmonomer til en vis grad av polymerisering, som kan formes og stivnes ved å fullføre denne prosessen. Dette gjør at akrylhartser ofte brukes i produksjonen av produkter som må stivnes etter å ha blitt formet, som f.eks. i tilfelle med tandfyllinger og andre type plastprodukter.

"Heltäckande tandvård" är ett begrepp som används för att beskriva en omfattande och preventiv tandvårdsfilosofi som innebär regelbundna, planerade tandsjukvårdshandlingar med syfte att upprätthålla och främja god oral hälsa, funktion och esthétik under individens livstid. Den omfattar vanligen följande moment:

1. Rutinmässiga tandsmittningar (profylax) två gånger per år för att avlägsna tandbelag och tandsten samt förhindra karies och parodontit.
2. Individuell instruktion i god oral hygien, including rätt teknik för tändborstning och flossning.
3. Indivudella preventiva åtgärder som fluorbehandlingar, remineraliserande lak eller speciella tandpasta beroende på patientens behov.
4. Regelbundna undersökningar för att tidigt upptäcka och behandla eventuella oral sjukdomar som karies, parodontit, muncancer med mera.
5. Restaurativa behandlingar såsom fyllningar, kronor eller broar för att återställa skadade tänder till full funktion och esthétik.
6. Korrigerande behandlingar som ortodonti (tandreglering) för att korrigera missbildningar, oregelbundenheter eller onormalt läge hos tänderna och/eller käkarna.
7. Omfattande åtgärder såsom implantat, proteser eller käkkirurgi när det behövs för att återställa full funktion och esthétik.
8. Samarbete med andra medicinska specialister som läkare, kardiologer, diabetesläkare och flera andra om det behövs för att hantera systemiska sjukdomar som påverkar munhälsa eller vice versa.
9. Undervisning och rådgivning om god oral hygien, preventiva åtgärder och hälsosamma vanor för att förebygga framtida problem.
10. Kontinuerlig forskning och utveckling av nya metoder, tekniker och material för att förbättra vården av patienterna.

'Tandexkavering' refererar till de tre håligheterna i varje tands rot, där tanden sitter fast i käken. Dessa tre exkaveringar är:

1. Pulpaexkaveringen: Den centrala håligheten som innehåller blodkärl, nerver och bindväv.
2. Kamarkaviteterna: De två små sidohåligheterna som sitter på var sida om pulpaexkaveringen. Dessa är fyllda med odontblaster (speciella celler som bildar dentin, ett hårt material i tanden).
3. Accessoriska exkaveringar: Små extra håligheter som kan förekomma vid sidan av de tre huvudexkaveringarna. Dessa är oftast förgreningar från kamarkaviteterna eller pulpaexkaveringen.

Tandexkaveringar behöver inte vara synliga utanpå tanden, men de kan ses om tanden skadas eller bryts sönder. Om en tandexkavering blir infekterad kan det leda till en abscess eller annan smitta i munhålan.

"Tandvårdshälsoupplysning" kan definieras som den information och undervisning om tandsjukvård och munhygien som ges till en individ eller en grupp med syfte att främja och upprätthålla god tandhälsa, förebygga sjukdomar i munnen och förbättra allmän hälsostatus. Denna information kan omfatta teman såsom korrekt tandsmittspelning, flossning, användning av tandborstar, kostvanor, riskfaktorer för oral sjukdom och viktigheten av regelbunden tandläkartillsyn. Tandvårdshälsoupplysningen kan ges av dentalpersonal, som tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor, men också via skol- och kommunal verksamhet, digitala medier och andra källor.

Tandläkare-patientrelationer (DPR) refererar till det komplexa, interpersonella förhållandet mellan en tandläkare och deras patient. Denna relation bygger på ett samarbete och kommunikation för att uppnå och underhålla god oral hälsa och behandling av eventuella tandsjukdomar eller andra besvär.

En viktig del av DPR är att skapa en trygg och bekväm miljö där patienten känner sig stöttad och respekterad. Tandläkaren bör vara aktiv i att uppmuntra patienten att delta i besluten om deras vård, inklusive att informera om behandlingsalternativ, risker och fördelar, och att ta hänsyn till patientens preferenser och livssituation.

DPR kan också påverkas av sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Exempelvis kan en patients språkkunskaper, etnicitet, socioekonomisk status eller tidigare erfarenheter av vård påverka deras förväntningar och attityder till tandvården. Tandläkaren bör vara medveten om dessa faktorer och sträva efter att erbjuda vård som är känslig för patientens behov och förhållanden.

I allmänhet bör DPR präglas av ömsesidig respekt, tillit och samarbete mellan tandläkare och patient, med fokus på att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patientens oral hälsa.

Syntetiskt harts är en typ av harts som är framställd konstgjord genom kemisk syntes i laboratorium, till skillnad från naturliga harts som utvinns från träd och växter. Syntetiska harts kan vara gjorda på basis av olika råmaterial, till exempel kol, väte och koldioxid, eller petroleumprodukter som eten och propen.

Syntetiska harts används ofta inom industrin för att skydda ytor mot fukt, smuts och andra skador. De kan också användas som bindemedel i lacker och färger, samt som isoleringmaterial. Syntetiska harts har ofta bättre egenskaper än naturliga harts, såsom högre hållfasthet, bättre värmebeständighet och längre livslängd.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

'Tandvårdsavfall' kan definieras som olika typer av medicinskt avfall som genereras under tandvårdshandlingar. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Amalgamavfall: Avfallet från amalgamfyllningar innehåller kvicksilver och ska hanteras som farligt avfall.
2. Kompositavfall: Avfallet från kompositfyllningar innehåller monomerer som kan vara skadliga om de utsätts för höga temperaturer under avfallsbehandlingen.
3. Infektionsavfall: Till exempel tänder, rotkanaler och kirurgiskt avlägsnade munhåla vävnader kan vara smittbärande och måste hanteras med försiktighet.
4. Röntgenfilm: Även om det inte är direkt relaterat till patientvården, innehåller röntgenfilm silverhalogenider som kan vara skadliga för miljön om de inte behandlas korrekt.
5. Blyhaltor: Blyhalter används ibland i tandläkaryrket och är skadligt för miljön om de inte hanteras korrekt.
6. Desinfektionsmedel: De desinfektionsmedel som används i tandvården kan vara skadliga för miljön om de inte behandlas korrekt.

Det är viktigt att tandläkare och deras personal följer lokala lagar och riktlinjer för hur tandvårdsavfall ska hanteras på ett säkert och miljövänligt sätt.

Infektionskontroll inom dentala områden handlar om att förebygga smittspridning av infektioner i samband med odontologisk vård. Detta uppnås genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för överföring av patogener från patient till patient, personal till patient, eller patient till personal. Infektionskontroll innefattar en rad olika åtgärder, såsom:

1. Personlig hygien: Handhygien är en viktig del av infektionskontrollen. Personal bör tvätta sina händer med tvål och vatten eller använda handdesinfektionsmedel före och efter varje patientkontakt.
2. Personlig skyddsutrustning (PPE): Användning av PPE, såsom munskydd, glasögon, hattar och overaller, är viktigt för att skydda personalen från smitta.
3. Autoklavering: Att sterilisera instrument med hög temperatur och tryck är en effektiv metod för att döda bakterier, virus och svampar.
4. Desinfektion: Att desinficera ytor och utrustning som inte kan autoklaveras är också viktigt för att minska smittspridningen.
5. Immunisering: Personal bör vara immuniserade mot vanliga infektionssjukdomar såsom Hepatit B.
6. Särskild behandling av blod och kroppsv likfluider: Blod och kroppsv likfluidor kan innehålla patogener, och det är viktigt att hantera dem på ett säkert sätt för att minska risken för smitta.
7. Utbildning och träning: Personal bör vara utbildade i infektionskontroll och ha tillgång till aktuell information om smittskydd.

Genom att följa dessa riktlinjer kan tandläkare och deras personal minska risken för smitta och skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för sig själva, sina patienter och sin personal.

"Tandvårdsutvärdering" är ett samlingsbegrepp för en systematisk och strukturerad bedömning och granskning av en individuals tandhälsa, behandlingsbehov och behandlingshistorik. Det innefattar ofta en muntlig undersökning, röntgenavbildningar, analys av medicinsk historia och samtal med patienten för att fastställa deras behov och önskemål angående tandvård. Resultaten används sedan för att utforma en individuell behandlingsplan som är anpassad till patientens specifika behov och förhållanden. Tandvårdsutvärderingar kan vara viktiga för att tidigt upptäcka och behandla muntliga problem, förebygga komplikationer och underlätta för patienten att upprätthålla en god tandhälsa.

"Tandpapiller" (dental papilla) är en del av utvecklingen av tändernas tandkött och dentin. Det är en del av den embryologiska strukturen som senare blir en mogen tand. Tandpapillen är belägen under den tidiga tandens tandkronan, eller kronan på den obildade tanden, och innehåller celler som producerar dentin och pulpan (tandmärgen). När tanden utvecklas och mognar försvinner tandpapillen.

Det finns också små vaskulära strukturer i munhålan, ofta vid främre delen av tänderna, som kallas "filiform papiller". Dessa är inte relaterade till utvecklingen av tänderna och har inget medicinskt samband med "tandpapill".

En tandprotes är en typ av medicinsk apparat som används för att ersätta saknade tänder och/eller käkar. Den kan vara fast eller amovibel (lösbjälts) och konstrueras av material som till exempel metall, akrylat eller keramik. Tandproteser kan hjälpa till att förbättra funktionen vid matspjälkning, tal och estetik. Det finns olika typer av tandproteser, till exempel totalprotes (fullständig tandprotes), partiell protes (delvis tandprotes) och implantatprotes (fastsatt med hjälp av en implantatstift i käken).

'Pulpaisolering' är en medicinsk term som refererar till en procedure där tandpulpan, det levande vävnadsmaterialet inne i en tands rotkanal, isoleras från den omgivande tandsubstansen och miljön. Detta görs vanligtvis genom att fylla kanalen med en icke-biologiskt material, såsom guttaperka eller en syntetisk polymer, för att försegla och skydda pulpan från yttre infektioner, skador och irritanter. Denna behandling kallas ofta även för rotbehandling och används vanligtvis när en tand har blivit skadad eller angripen av karies så djupt att det orsakar smärta eller infektion i pulpan.

I'm sorry for any confusion, but "dental depuration" is not a recognized term in dentistry or medicine. It is possible that there was a misunderstanding or typo in your question. If you meant to ask about dental prophylaxis, also known as teeth cleaning, it is a procedure performed by a dental hygienist to remove plaque and tartar from the teeth and gums. This helps prevent tooth decay, gum disease, and bad breath.

If you have any other question or need more information about dental health, I'll be happy to help.

"Tandsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar och skador som kan drabba tänderna, tandköttet och käkmuskulaturen. Detta kan innefatta tillstånd som karies (tanddegeneration), parodontit (inflammation i tandkött och käkbenssubstans), gingivit (inflammation i tandkött), tandsmärtor, torr mun samt abscesser eller infektioner i orala vävnader. Tandsjukdomar kan vara orsakade av bakterier, dålig oral hygien, skada, ärftliga faktorer eller andra medicinska tillstånd.

Dentinbondingmedel, eller dentinbindemedel, är ett material som används inom tandvården för att kemiskt och mekaniskt binda en kompositfyllning till patientens eget dentin. Detta medel består oftast av hydrofila monomerer, såsom hydroxietylmetakrylat (HEMA) och ftialsyror, som interagerar med den hydrofila dentinnäten. Genom denna kemiska reaktion skapas en starkare och hållbar förbindelse mellan kompositfyllningen och patientens tand, vilket underlättar lagning av kaviteten och minskar risken för återinträde av karier.

"Dentalt mikroläckage" är ett medicinskt begrepp som refererar till en mycket liten skada eller defekt i tätheten hos en tandfyllning eller en krona. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive dålig arbetsmetod vid placeringen av fyllningen eller kronan, slitage över tiden eller påverkan från bettet. Mikroläckaget kan leda till att bakterier tränger in under fyllningen eller kronan och orsakar en ny cariesläsion eller en infektion i tandköttet. I vissa fall kan det behövas göras en ny fyllning eller krona för att åtgärda problemet.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

'Tandprotesdesign' refererer til den planlægning og konstruktion af tandproteser, der er designet til at erstatte savnede tænder og/eller støtje til slidte, skadede eller manglende tandsystemer. Det omfatter overvejelser af materielvalg, protesestruktur, pasform, æstetik, funktion og patientkomfort.

Den medicinske definition kan opdeles i følgende punkter:

1. Planlægning: En individuel evaluering af patientens mundhule og behov for at erstatte savnede tænder. Dette omfatter en undersøgelse af den tilbageværende tandsæt, kæbearkitektur, muskulatur, articulation og ønsker for æstetik og funktion.
2. Konstruktion: Den proces, hvor protesen fremstilles ud fra den planlagte designspecifikation. Det omfatter valg af materiale, som oftest akryl, nylon, metal eller en kombination heraf, samt design af strukturen og pasformen for at sikre en komfortabel og effektiv pasning i patientens mund.
3. Æstetik: Designets evne til at fremstille et naturligt og æstetisk udseende, der matcher patientens oprindelige tænder og ansigtsskulptur.
4. Funktion: Den måde, hvorpå protesen genopretter normale kaution, spisning, tale og andre mundhulefunktioner.
5. Komfort: Designets evne til at sikre en god pasning og støtte for patientens mundhule, uden at forårsage smerte eller irritation.

Tandprotesdesign er et vigtigt aspekt af tandplejen, der hjælper med at genoprette patienters mundhulefunktioner og øge deres livskvalitet.

Tandputsning, även känd som tandsmygning eller simpling, är en aktivitet där individen putsar sin tandborste i munnen utan att använda tandkräm. Detta kan orsaka skada på tanden och tandköttet, eftersom borstningen kan rubba det skyddande skiktet av emalj på tänderna och skapa sår på mjuka vävnaderna. Det är allmänt accepterat att tandputsning bör undvikas, och rutinmässig tandborstning med tandkräm rekommenderas istället för att upprätthålla en god oral hygien.

'Karieshindrande medel' (på engelsk: 'caries preventive agent') er et medicinsk produkt, der anvendes til at forhindre udviklingen af tands Adams sygdom (tandkaries). Disse medler indeholder ofte fluor, som hjælper med at styrke emaljen på tænderne og gøre dem mindre modtagelige overfor angreb fra bakterier, der kan føre til karies. Andre karieshindrande midler kan inkludere xylitol, som reducerer mængden af karies-fremkaldende bakterier i munden, og casein-fosfopeptider, der beskytter emaljen på tænderne. Disse produkter kan findes i forskellige former, såsom tandsmør, mundvand, gel, sprayer og tablets.

En dental implantation är en procedur inom tandvården där ett konstgjort rötthylsa (t.ex. gjord av titan) placeras i käken för att efterhand osseointegrera, vilket innebär att benvävnaden växer ihop med implantatet och skapar en stabil grund för en konstgjord tand (protes). Detta används ofta när en naturlig tand inte kan återställas eller behöver ersättas på grund av skada, sjukdom eller ålder. Dental implantation utförs vanligen under lokalbedövning och kan kräva flera besök till tandläkaren beroende på individuella förhållanden.

Aluminiumföreningar är kemiska föreningar som innehåller aluminium i en positiv jonform, ofta i formen Al3+. Aluminium förekommer naturligt i jordskorpan och finns i många olika mineraler. När aluminium reagerar med andra kemiska substance bildas aluminiumföreningar.

Det finns många olika slags aluminiumföreningar, beroende på vilka andra grundämnen som är inblandade i reaktionen. Några exempel på aluminiumföreningar är aluminiumoxid (Al2O3), aluminiumklorid (AlCl3) och aluminiumsulfat (Al2(SO4)3).

Aluminiumföreningar används inom en mängd olika industrier, till exempel som katalysatorer, för att behandla dricksvatten, i produktionen av papper, glas och keramik, samt inom medicinen.

Det är värt att notera att aluminium kan vara skadligt för hälsan vid höga exponeringar, särskilt för personer med nedsatt njurfunktion.

"Misslyckad tandlagning" är inte en etablerad medicinsk diagnos, men termen kan användas för att beskriva en situation där en tandsjukvårdsbehandling inte har gett de önskade resultaten. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel patientens mottaglighet för sjukdomen, behandlingsmetodens effektivitet eller komplikationer under eller efter behandlingen.

Exempelvis kan en misslyckad rotkanalbehandling innebära att bakterier fortfarande finns kvar i canalen och orsakar smärta, inflammation eller infektion. I sådana fallen kan ytterligare behandlingar krävas, till exempel en ny rotkanalbehandling eller en extraktion av tanden.

Det är viktigt att notera att misslyckade tandlagningar inte alltid beror på fel behandling från tandläkaren. Patientens samarbete och efterlevnad av instruktioner kan också spela en stor roll för behandlingsresultatet.

Tandvårdsekonomi (Dental Economics) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de ekonomiska aspekterna av oral hälsa och tandvård. Det inkluderar studier av kostnader, effektivitet, finansiering, åtkomst till vård och ekonomisk utvärdering av olika tandvårdsinterventioner och preventiva program.

Översättning:

Dental economics är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de ekonomiska aspekterna av oral hälsa och tandvård. Det inkluderar studier av kostnader, effektivitet, finansiering, åtkomst till vård och ekonomisk utvärdering av olika tandvårdsinterventioner och preventiva program.

Rotfyllningsmaterial, även kallat endodontiskt fyllnadsmaterial eller rotfyllnad, är ett material som används inom tandvården för att sluta igen den kanal som finns inne i en tands rotation efter att den desinficerats under en rotbehandling. Detta görs för att förhindra att bakterier tränger in i canalen och orsakar en infektion, så kallad apikal periodontit.

Det vanligaste materialet som används idag är gutaperka, ett termosettmaterial bestående av en blandning av gutta percha och zinkoxidé eller andra fyllnadsmedel. Gutaperkan är flexibelt, lättformbar och har god biokompatibilitet, vilket gör den till ett idealiskt material för rotfyllningar.

Andra typer av material som kan användas inkluderar cement, exempelvis zinkoxid-eugenol-cement och kalciumhydroxid-cement. Dessa material har dock vissa nackdelar jämfört med gutaperka, såsom sämre längre hållbarhet och ökad risk för reinfektion.

I'm sorry for any confusion, but "DMF-index" doesn't seem to have a specific medical definition. It could be that there's a mistake or it's an abbreviation for a term that is not widely recognized in the medical field. DMF is sometimes used as an abbreviation for dimethylformamide, a chemical solvent, but without more context, it's difficult to provide an accurate definition. If you could provide more information or clarify what you mean, I'd be happy to help further!

'Mjölktand' är den gemensamma benämningen på de tillfälliga tänderna som ungar däggdjur, inklusive människor, får under det första året av sitt liv. Hos människor kallas de även 'barn tänder'. Mjölktand har en tunnare emalj än permanenta tänder och är inte lika hållfasta. De börjar oftast dyka upp vid sex månaders ålder och alla 20 stycken mjölktänder brukar vara igenom vid ungefär två och ett halvt års ålder. Mjölktänderna kommer sedan att ersättas av permanenta tänder under en process som kallas för tandbyte.

Medicinskt kan man definiera "kariesanlag" som den initiala, reversibla skadan på tandens hårtiss (emalj) som orsakas av syror som produceras när munnens bakterier bryter ned kolhydrater. Denna process kallas demineralisering och innebär att mineraler, som exempelvis hydroxylapatit, lossnar från emaljen.

Kariesanlaget kan i vissa fall hejdas och till och med repareras om patienten förbättrar sin oral hygien och minskar intaget av kolhydrater. Om skadan dock fortskrider och blir irreversibel, kommer det att bildas en kariesfläck eller hål i tanden.

"Tandfyllningar" är en medicinsk behandlingsmetod som används för att fylla och skydda hål i tänder orsakade av karies eller andra skador. De vanligaste materialen som används för tandfyllningar inkluderar amalgam, kompositresin och glasjonomer. Tandfyllningar hjälper inte bara till att återställa tands form och funktion, utan även att förhindra ytterligare skador och infektioner i munhålan.

En kompressionsfraktur är en benfraktur som orsakas av ett tryck eller kraftigt slag, vilket resulterar i att benbitarna pressas eller krossas ihop. Detta kan inträffa när en kraftig stöt appliceras på en bembristning, ofta vid höga hastigheter som i trafikolyckor. Kompressionsfrakturer är vanliga i ryggraden och kan leda till allvarliga skador eller funktionsnedsättningar om de inte behandlas korrekt.

'Kompomer' är ett medicinskt term som används för att beskriva en typ av plastmaterial som används inom tandvården. Det är en blandning av härdbara och flexibla polymerer, vanligtvis acrylater och metakrylatpolymerer, som kombineras med en fyllningsmaterial såsom glasionomer.

Kompomerer har flera fördelar jämfört med andra typers fyllningsmaterial. De är lätta att formas till önskad form och storlek, härdar snabbt, är relativt kostnadseffektiva och kan ge en god estetisk effekt eftersom de ofta är transparenta eller halvtransparenta.

Dessa material används ofta för att fylla små till medelstora kaviteter i tänder, särskilt hos barn och unga patienter. De kan också användas som ett bindemedel vid sammanfogning av tandproteser eller andra tandrestaurationsmaterial.

Det är viktigt att notera att kompomerer inte är lika hållbara som amalgamfyllningar och kan kräva ersättning efter några år. Dessutom kan de vara mera känsliga för fukt än andra fyllningsmaterial, vilket kan påverka deras hållbarhet över tiden.

Odontologisk informatik, även kallat tandvårdsinformatik, är ett multidisciplinärt område som kombinerar odontologi (tandvård) och informationsteknologi. Det handlar om att utveckla, implementera och använda datorsystem och tekniker för att stödja, förbättra och optimera diagnostiska, terapeutiska och administrativa processer inom tandvården.

Exempel på system som kan ingå i området odontologisk informatik är:

* Elektroniska patientjournaler för att hantera patientinformation, inklusive kliniska data, medicinska historier och röntgenbilder.
* System för tandsjukvårdsadministration som stödjer planering, schemaläggning, fakturering och statistik.
* Digitalt stöd för diagnostisering och behandlingsplanering, till exempel genom användning av digital impressions- och modellteknik, virtuella kirurgiska simuleringar och bildanalys.
* Telemedicinska lösningar för att möjliggöra distansbehandling och -konsultationer inom tandvården.

Odontologisk informatik kan även omfatta forskning kring etik, lagstiftning och säkerhet relaterat till användningen av informationsteknologi inom tandvården.

'Skjuvstyrka' (engelsk: shear strength) er en begrep i fysikken og teknisk mekanikken som betegner evnen til et materiale eller en struktur til å modstå skjeve spenninger uten å gå i stykker eller deformeres plastisk. Skjuvstyrke er definert som den normale spenningskomponenten parallelle med overfladen, multiplisert med koeffisienten for friktionsmodstand mellom overfladene. Det er en viktig parameter i beregninger av stabilitet og sikkerhet i byggingselementer som bolker, plater, bøyele, fundamenter og jordmasser. Skjuvstyrken varierer mellom forskjellige materialer og kan bli påvirket av faktorer som temperatur, fuktighet og belastningens hastighet.

"Dentala förankringar" refererar till de strukturer som håller fast tänderna i käken. De två viktigaste typerna av dentala förankringar är kotartikulationen (tandens kontakt med motståndartanden) och parodontiet (de bindväv, ben och cement som omger och stödjer tanden i alveolärbenet). Andra strukturer som kan ingå i dentala förankringar är ligament, muskler och skallben.

En ryggradsfraktur är en allvarlig skada där någon eller flera av de ben i ryggen (vertebrala) som bildar ryggraden är brustna eller skadade. Detta kan orsakas av olika skäl, till exempel trauma såsom bilolyckor, fall eller våld, men kan även vara relaterat till svaga ben på grund av osteoporos eller tumörer. Ryggradsfrakturer kan leda till smärta, förlust av rörelseförmåga och i allvarliga fall kan orsaka skador på nervsystemet.

Rotfyllning, även känt som rotbehandling eller endodontisk behandling, är en medicinsk procedur där man rengör, formar och fyller ut kanaler i en skadad eller infekterad tandrot. Detta görs vanligtvis med hjälp av specialdesignade instrument och material för att eliminera smittämnen och skydda den omgivande tandköttet från fortsatt infektion.

Under en rotfyllning tas den skadade nerven och blodkärlen bort från rotkanalerna, vilket kallas för avtäckning (eller pulpotomi/pulpectomi). Sedan desinficeras och rengörs kanalerna med hjälp av irrigationsvätskor och medicinska lösningar. Efter att kanalerna är rena och torra fylls de med en speciell, biokompatibel cement och ett gutapercha-material för att försegla och stabilisera tanden. I vissa fall kan det vara nödvändigt att stärka tanden ytterligare med en kompositfyllning eller en krona.

Rotfyllningar utförs vanligtvis av tandläkare specialiserade inom området endodonti, men även allmänpraktiserande tandläkare kan utföra denna procedur. Rotfyllningars syfte är att rädda en skadad tands rot och förhindra att tanden måste extraheras.

I medical terms, 'keramik' refererer til et materiale som består af ikke-organiske, nonmetalliske komponenter, der er udvundet fra jordklumpen. Keramiske materialer er typisk hårde, skøre og gode isolatorer for varme og elektricitet. De anvendes ofte i medicinske implantater, som fx knogletilvækstmateriale, takket være deres biokompatibilitet og modstandsdygtighed overfor korrosion.

'Munhygien' refererer til renhold og pleje av munnens strukturer og funksjoner for å fremme og bibeholde godt helsetilstand. Denne inkluderer renseing av tennene, bruk av tandbørste og tandpasta, undersøkelse av munnen etter tegn på sykdom, og eventuell behandling av problemer som fårs i munn og tann. Munhygien inneholder også råd om kosthold og vaner som kan påvirke tannhelsen, slik som røyking og overtift av søte drikker og snacks. Regelmessige besøk hos en tandlæge eller tannhjelper er også en viktig del av munhygien for å oppdage og behandle eventuelle problemer i tidlig fase.

'Bett' er en betegnelse for et sykeleiebed, det vil si en plass i et sykehus hvor en pasient ligger og soves. Ordet kommer fra oldengelsk og betytt "seng". I medicinsk sammenheng kan 'bett' også referere til en diagnose eller behandling som en pasient får, men det er mindre vanlig.

Zinkoxid (ZnO) är ett oorganiskt ämne som används som ett vitt pigment och som kan ha antibakteriella egenskaper. Det är en oxid av zink, och förekommer naturligt i mineralet zinkit. Zinkoxid används ofta i kosmetiska produkter, medicinska salvor och bandage, tandkräm, solskyddsmedel och andra topiska produkter på grund av dess förmåga att motverka bakteriersväxt och fungera som ett skyddande skal. Det är också en vanlig ingrediens i vissa typer av medicinskt tillbehör, såsom suturer och tandfyllningar.

I medicinsk kontext, avser "hårdhetstester" ofta metoder för att mäta stelhet eller hårdhet i olika kroppsdelar som ett sätt att diagnosticera eller övervaka sjukdomstillstånd. Det vanligaste exemplet på detta är en "hårddhetstest" av sköldkörteln, även kallat palpation, där läkaren använder sin finger för att känna efter sköldkörtelns storlek, form och hårdhet. Om sköldkörteln känns övertaxad, knölformad eller hård kan det vara tecken på en överfunktion eller en tumör i sköldkörteln. Andra exempel på hårdhetstester inkluderar palpation av levern, lymfknutorna och andra kroppsdelar för att upptäcka eventuella avvikelser eller sjukdomar.

'Rotstift' er en ikke-medicinsk betegnelse, der ofte bruges i en bred administrativ og økonomisk sammenhæng for at beskrive nedskæringer eller besparelser, typisk ved at reducere budgetter, personalestyrker eller andre ressourcer. Jeg kan ikke give en medicinsk definition af "rotstift", da det ikke er en medicinsk term.

"Digital dental radiography" refers to a type of medical imaging that uses digital x-ray sensors to capture and store data instead of traditional photographic film. This technology allows for the quick and easy transmission, storage, and retrieval of images, as well as enhanced image manipulation capabilities such as magnification, contrast adjustment, and measurement tools. Digital dental radiography is commonly used in dental practices to diagnose and monitor a variety of oral health conditions, including tooth decay, gum disease, and jaw disorders. It exposes patients to lower levels of radiation compared to traditional film-based radiography.

Protesisk tandförberedelse är en process där tanden prepareras och formas för att kunna bära ett protesiskt tillbehör, som kan vara en krona, bro eller en tandprotes. Under den protesiska tandförberedelsen tar tandläkaren bort någon del av den ursprungliga tanden och skapar en överföringstriss för att hjälpa till att fästa den protesiska applikationen.

Den exakta metoden för en protesisk tandförberedelse kan variera beroende på vilken typ av protesis som behövs och hur många tänder som behöver förberedas. Men i allmänhet innebär det att tanden skärs ned till en viss form och storlek, så att den passar perfekt med den protesiska applikationen.

Det är viktigt att tandförberedelsen utförs korrekt för att säkerställa att den protesiska applikationen sitter rätt, fungerar bra och ser naturlig ut. Ett dåligt utfört arbete kan leda till problem som smärta, lösning eller skador på både tänderna och protesen.

Tandkirurgi (eller oral Kirurgi) er en gren av tannlegerkunsten som handler om kirurgiske ingrepner i munn- og kindområdet. Dette kan innebære allting fra å fjerne visse typer av tannstein til mer komplekse operasjoner som å plassere implantater i kaken. Andre eksempler på tandkirurgiske ingrepner kan være:

* Tannstottekspansjon (augmentasjon) før implantatplassering
* Operasjoner for å korrigere misforminger i kaken eller underkaken
* Fjerning av tumorer og andre abnormale vekstformer i munn- og kindområdet
* Behandling av komplekse tap av tenn
* Fjerning av overflødigt væv etter en skade eller sykdom

Tandkirurgene er specialistutdannet leger som har fått ekstra utdanning i kirurgiske ingrepner i munn- og kindområdet. De jobber ofte sammen med tannlæger for å planlegge og utføre behandlinger som krever kirurgisk inngrep.

"Tandvårdsinrättningar" är en samlande benämning på olika typer av faciliteter där tandvård och tandhälso-relaterad vård och behandling erbjuds. Det kan exempelvis innefatta allmän odontologisk vård, specialistvård som ortodonti eller parodontologi, barnvård, oral kirurgi, radiologi och laboratorier. Tandvårdsinrättningar kan vara en del av det offentliga sjukvårdsystemet, privatägda eller icke-vinstdrivande organisationer. De kan också vara specialiserade kliniker, tandläkarpraktiker eller mobila tandvårdsenheter.

Fluoridering (fluoridation) är ett tillägg av fluor till vatten, salt, tandkräm eller andra produkter med syfte att förhindra tooth decay genom att stärka emaljen på tänderna. Fluorid är ett naturligt förekommande grundämne och finns i naturen i olika koncentrationer. I vatten fluoridering används oftast en koncentration av 0,7-1,2 milligram per liter (mg/L).

Fluoridering har visat sig vara en effektiv metod för att förebygga tooth decay och är en allmänt accepterad metod inom folkhälsoarbete. Fluoridering av vatten är den mest kostnadseffektiva metoden, men även salt- och tandkrämfluoridering används i olika länder.

Fluorideringen fungerar genom att fluoridet binds till emaljen på tänderna och hjälper till att stärka den genom att bilda ett skyddande skikt som skyddar mot tooth decay. Fluoridering kan också hjälpa till att reparera tidiga skador på emaljen.

Det är viktigt att notera att för höga koncentrationer av fluorid kan vara skadliga och orsaka en sjukdom som kallas fluoros, vilket kan leda till tandförfärdning och benförändringar. Därför är det viktigt att regleringen och övervakningen av fluoridering sker på ett säkert och effektivt sätt.

Svepelektronmikroskopi (SEM) är en typ av elektronmikroskopi som använder en fin stråle av primäre elektroner för att generera en detaljerad och magnifierad bild av ett provs material. När primära elektroner accelereras mot provet skapas sekundära elektroner, backscatterade elektroner och annan signalering som kan användas för att generera en bild.

I SEM-mikroskopi interagerar primära elektronerna med atomer i provet och får atomer att exciteras eller ioniseras, vilket resulterar i emissionen av sekundära elektroner. Antalet sekundära elektroner som emitteras är direkt proportionellt mot den ursprungliga energin hos primära elektronerna och beroende på materialets sammansättning, topografi och andra faktorer.

Sekundära elektroner samlas sedan in med en detektor och omvandlas till en elektrisk signal som bearbetas för att generera en tvådimensionell bild av provet. Bilden visar vanligtvis kontrasterade skuggor och höjdskillnader, vilket gör SEM-mikroskopi användbart för att undersöka ytstrukturen och topografin hos materialprover på nanometer- till mikrometerskalan.

SEM är ett viktigt verktyg inom materialvetenskap, elektronik, biologi och andra forskningsområden där detaljerade bilder av ytor och strukturer behövs för att förstå och analysera materialegenskaper och funktion.

"Tandvårdsartiklar för egenvård” är en benämning på produkter som säljs till allmänheten och används i preventiv tandvård och vardaglig oral hygien. Detta inkluderar t ex tandborstar, tandtråd, tandpasta, tandsmittar, tandsticksor och munnvatten. Dessa produkter hjälper till att förebygga mun- och tandsjukdomar som karies och parodontit (tandlossning). Det är viktigt att använda dessa produkter korrekt och regelbundet för bästa möjliga skydd och hälsa av tänder och mun.

Polymerization är ett biokemiskt eller kemiskt fenomen där små, repeaterande subenheter, även kallade monomerer, kombineras för att bilda en större molekyl med högre molekylär vikt, kallad polymer. I en polymer har varje monomer ett funktionellt grupp som reagerar med en annan monomers funktionell grupp, vilket resulterar i en kedja av monomerer som är bundna tillsammans.

I biologiska system, exempelvis under DNA-replikationen och transkriptionen, är polymerization ett viktigt steg där enzymatiska maskinerier bygger upp långa kedjor av nukleotider för att skapa DNA- eller RNA-molekyler. I konstgjorda material, till exempel plaster och gummi, är polymerization ett process där monomerer kombineras för att bilda långa polymerkedjor med specifika egenskaper som hårdhet, elasticitet och termostabilitet.

Förebyggande tandvård, även kallad preventiv tandvård, är en grundläggande aspekt av oral hälsa och innebär att man aktivt arbetar med att förebygga sjukdomar och skador i mun, tänder och käkar. Detta kan uppnås genom att regelbundet besöka en tandläkare för routinundersökningar och rengöring, att ha god oral hygien med daglig tandborstning och trådflossning samt att undvika skadliga vanor som rökning och överdriven konsumtion av socker. Förebyggande tandvård kan också innefatta användning av fluorider och andra produkter för att stärka tänderna, samt att få råd och instruktioner om en hälsosam kosthållning och livsföring. Syftet med förebyggande tandvård är att hålla munnen frisk och fri från sjukdomar, förbättra den totala hälsozustaten och minska behovet av mer omfattande och kostsamma tandläkarbehandlingar.

Den medicinska termen för "dental fotografi" är en metod för att använda kameror och bildbehandlingsprogram för att dokumentera täthet, struktur, läge och andra aspekter av tänder och munhåla. Detta kan användas för att hjälpa dentalpersonal att diagnostisera och planera behandlingar för tandsjukdomar, skada eller deformeriteter.

Det finns olika typer av dental fotografi, inklusive:

1. Intraorala fotografi: Fotografering av tänderna och munhålan från insidan av munnen med hjälp av en speciell typ av kamerauppsättning som är designad för att passa in i munnen.
2. Extraorala fotografi: Fotografering av ansiktet och huvudet utanför munnen, ofta används för att dokumentera skador, missbildningar eller andra problem som påverkar ansiktsstrukturen.
3. Makrofotografi: Används för att ta detaljerade bilder av små strukturer som tänder och tandfyllningar.
4. Skiktad fotografi: En metod för att kombinera flera bilder med olika skärpedjup för att skapa en enda, mycket detaljerad bild.

Dental fotografi kräver speciell utrustning och tekniker för att uppnå högkvalitativa resultat. Dentalpersonal som arbetar med dental fotografi bör ha tillräcklig träning och erfarenhet för att kunna hantera den tekniska aspekten av processen och producera användbara bilder för diagnostiska och behandlingsändamål.

Calciumhydroxid, också känt som slaked lime eller kaustisk kalk, är ett vitt, fast ämne med formeln Ca(OH)2. Det är en alkalisk hydroxid av calcium och har stark basisk reaktion. Calciumhydroxid används ofta inom medicinen för att behandla mag-tarmsjukdomar som exempelvis sårbar magsäck (gastrit) eller ökad magsyra (hyperaciditet). Det kan också användas för att neutralisera magsyra vid magöverfullning och för att behandla limestone-inducerad metabol acidosis. Lokalt kan calciumhydroxid användas som ett pasta eller gel för att behandla tandköttsinflammationer (gingivit) och andra orala infektioner på grund av dess förmåga att neutralisera syror och döda bakterier.

'Tandutdragning' är en procedure inom odontologi (tandvård) där en tand tas bort från sin alveolär (tandköttsfäste) i käken. Detta kan vara nödvändigt på grund av olika skäl, till exempel om tanden är skadad, infekterad eller orsakar smärta. Tandutdragningen utförs vanligen av en tandläkare eller en specialist inom oral kirurgi. Proceduren kan involvera lokalbedövning för att minska smärtan under utdragningen, och det finns också möjlighet att använda sedering vid behov. Efter tandutdragningen ges ofta instruktioner om vård av området för att undvika komplikationer som infektion eller skada på det omgivande vävnaden.

"Dental marginal adaptation" är ett begrepp inom tandvård och odontologi som refererar till den graden av passform och anpassning mellan en tandfyllning, krona eller en annan restaurativ behandling och den omgivande tandstrukturen. En ideal marginal adaptation skapas när materialet i restaureringen är väl anpassat till den preparerade tandytan, vilket minimerar risken för inkapsling av bakterier och efterföljande karies eller andra komplikationer. Den perfekta marginal adaptationen är svår att uppnå, men målet är att uppnå en så nära perfekt anpassning som möjligt för att säkerställa långvarighet och framgång i den restaurativa behandlingen.

'Guldlegeringar' är inom medicinen en form av kroppsimplantat som består av en liten cylindrisk metallstav, oftast gjord av ett ädelläge material såsom guld. Denna typ av legering används vanligtvis inom ögonsjukvård där den placeras i ögonspringan (konjunktivasacken) för att behandla vissa former av ögonsjukdomar, såsom lägre former av grön starr (pseudofaki).

Guldlegeringen fungerar genom att skapa en yta där ett membran kan växa till och fästa sig vid. Detta hjälper till att stabilisera ögats inre struktur och förbättra synen. Guldlegeringarna är vanligtvis väl tolererade av kroppen, men det kan förekomma biverkningar som irritation eller inflammation i ögat. I allmänhet behövs inga speciella åtgärder för att underhålla guldlegeringarna eftersom de är permanenta och inte behöver ersättas.

I medicinsk kontext, betyder “framtand” den tand som sitter längst fram i underkäken och är vanligtvis större än de andra tänderna. Den kallas också för centralincisiven eller bara incisiven. Framtanden har ofta en spetsig form och används främst för att bita av mat.

"Tandetsning med syror" är en process där syra används för att angripa och skada tanden. Denna typ av etsning kan orsaka erosion av tandemaljen, vilket kan leda till smärta, känslighet och ökad risk för karies. Det är viktigt att undvika användning av syra på tänder, eftersom det kan vara skadligt för oral hälsa.

'Tandfasader' (latin: *periodontium*) är ett samlingsnamn för de medicinska strukturerna som håller fast tanden i käken. Det består av tandkött (*gingiva*), käkbenet (*alveolarprominensen*), tandsäckarna (*periodontalpocketen*) och fibrösa bindvävsfästena (*periodontalligamenten*). Dessa strukturer arbetar tillsammans för att skydda, stödja och stabilisera tänderna under olika former av påfrestningar som exempelvis betttryck och käkrörelser. Tandfasadens hälsotillstånd kan variera från frisk till inflammerad eller smittsam, beroende på faktorer såsom munhygien, diet och genetik.

"Distriktssjukvård" är en benämning som används i vissa länder, inklusive Sverige, för att beskriva den primära och preventiva sjukvården som erbjuds till en definierad population i ett geografiskt område, ofta känt som ett distrikt.

Den medicinska definitionen av "distriktssjukvård" kan variera beroende på kontext och plats, men den inkluderar vanligtvis följande aspekter:

1. Primärvård: Distriktssjukvården är ofta den första kontakten mellan patienten och sjukvården, och inkluderar vårdgivare som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra specialistutbildade vårdpersonal.
2. Preventiv vård: Distriktssjukvården har en stark fokus på att förebygga sjukdomar och skador genom att erbjuda råd om livsstilsförändringar, screeningsprogram och immuniseringar.
3. Kontinuitet i vården: Distriktssjukvården strävar efter att upprätthålla en kontinuerlig vårdrelation mellan patienten och deras vårdgivare, för att säkerställa att patientens behov tas omhand och att deras vårdplan följs upp över tid.
4. Samordning av vården: Distriktssjukvården samordnar ofta vården mellan olika specialistvårdgivare, sjukhus och sociala tjänster för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården.
5. Lokal tillgänglighet: Distriktssjukvården är ofta lokalt placerad i communityn, vilket underlättar patienternas tillgång till vård och minskar behovet av transporter till andra platser för vård.
6. Patientinvolvering: Distriktssjukvården strävar efter att involvera patienten i beslut om deras vård, genom att erbjuda information och stöd för att underlätta självförvaltande och aktiv deltagande i sin egen vård.

Medicinskt sett innebär 'munhålesjukdomar' (orala sjukdomar) alla former av sjukdomar eller tillstånd som drabbar munhålan och tanden. Detta kan omfatta en rad olika problem, såsom karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossnande, torr mun, munsår, rynkor i munnens hörn, cancer i munhålan och andra infektioner eller skador. Vissa orala sjukdomar kan vara relaterade till allmänna hälsoproblem eller vissa livsstilsval, medan andra kan bero på dålig oral hygien. Det är viktigt att besöka tandläkare regelbundet för att undvika och tidigt upptäcka eventuella orala sjukdomar.

"Pediatric dentistry," eller "barnodontologi" som det kallas på svenska, är en specialistgren inom tandvården som fokuserar på prevention, diagnostisering och behandling av tandsjukdomar hos barn, ungdomar och patienter med särskilda behov. Specialiteten omfattar också att stödja barns och ungas tillväxt och utveckling av deras käkar och ansikten, samt att erbjuda beteendemanagement och kommunikation som är speciellt anpassade för barn. Barnodontologer har specialutbildning och kunskaper inom områden såsom barns tillväxt och utveckling, preventiv tandvård, behandling av karies, medicinska problem hos barn, trauma, missbildningar, sedvanlig och speciell ortodonti, samt behandling under narkos.

The American Dental Association (ADA) is not a medical or dental term, but rather an organization. The ADA is the largest professional organization of dentists in the United States, with the mission to serve and advocate for the dental profession and oral health of the public. It provides resources, continuing education, and advocacy for its members, as well as sets standards for dental practices and promotes oral health through various initiatives and programs.

En permanent tandfyllning är en metod för att behandla karies orsakad skada på tänder. Den innebär att en speciell plastliknande cement eller kompositmaterial fylls in i hålrummet (kaviteten) som bildats i tanden efter att cariesangreppet har avlägsnats. Detta återställer formen och funktionen på tanden, och förhindrar vidare skada orsakad av bakterier och sönderfall.

Permanenta tandfyllningar kan även användas för att korrigera andra skador på tänder, såsom sprickor eller defekter i emaljen. De är tillverkade av långvariga material som är designade att matcha tändernas färg och hålla i många år med rätt vård och underhåll.

En höftprotes, även kallat höftendoprotes eller konstgjord höft, är en medicinsk implantat som används för att ersätta en skadad eller artritisk höftled. Den består av tre delar: en kula (femurkomponenten) som fästes i lårbenet, en sockel (acetabulumkomponenten) som fästes i bäckenet och ett polyetentraspolymer (PE-liner) mellan kulan och sockeln som tillåter rörelse. Höftprotesen återställer funktionen och reducerar smärtan i höften genom att ersätta den skadade ledytan med en glidande yta. Det är en vanligartad operation för äldre patienter med svår artros eller andra sjukdomar som orsakar höftskada, och kan även användas för unga patienter med höftskador som inte kan botas på annat sätt.

"Klinisk tandläkarpraxis" är ett begrepp som normalt refererar till den praktiska verksamheten där en auktoriserad tandläkare diagnosticerar och behandlar patienters tandsjukdomar och andra muntillstånd. Detta innefattar vanligen undersökning, preventiv vård, fyllningar, rotbehandlingar, extraheringar, prostetisk behandling och parodontal behandling. En klinisk tandläkarpraxis kan vara en enskild praktik, en del av ett tandläkarcenter eller en del av ett större sjukhus. Tandläkaren i praxisen ansvarar för att patienterna får korrekta diagnoser och behandlingar, samt att de ges råd om preventiv vård för att undvika framtida problem.

Eugenol är en organisk förening som tillhör klassen fenylpropanoider och är den aktiva ingrediensen i kryddan muskatnöt. Det är ett eteriskt oljeparti som utvinns från växter, framförallt från olika arter av kryddnejlikor (*Syzygium aromaticum*).

Eugenol har en karakteristisk lukt och smak som påminner om klarlack och lakrits. Det är olösligt i vatten, men lösligt i organiska lösningsmedel.

I medicinsk kontext används eugenol ofta som ett lokalbedövningsmedel och som en ingrediens i vissa tandkrämer och munvattnen på grund av dess antibakteriella, antiseptiska och smärtstillande egenskaper. Det kan också användas som en ingrediens i vissa hudpreparat för att lindra irriterad hud och muskelvärk.

Emellertid bör eugenol hanteras med försiktighet eftersom det kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, och det kan också vara skadligt om det intas i stora mängder.

Mekanisk påfrestning inom medicinen refererar till krafter som verkar mekaniskt, det vill säga fysisk på kroppen eller dess delar. Det kan handla om tryck, drag, skjuvning, rotation eller kombinationer av dessa. Exempel på mekaniska påfrestningar inkluderar stötar, slag, lyft, tryck från tyngdkraften, rörelser med onormal belastning och så vidare. Dessa påfrestningar kan leda till skador eller smärtor i kroppen beroende på deras storlek, varaktighet och område där de verkar.

"Tandskador" er en overordnet betegnelse for skader på tænderne. Det kan føre til forskellige typer af skader, herunder:

1. Karies (tandsmitte): En infektion i tanden, som oftest skyldes bakteriersammensmeltninger med sukker og andre carbohydrater i munden. Dette fører til en destruktion af emaljen og dentinen i tanden.
2. Tandfrakturer (tandbrud): En fraktur eller brud på en tand, der kan variere fra en mindre skillevæg til en fuldstændig fraktur af tanden.
3. Abcess: En infektion i tandenroden eller i det omkringliggende kødfyldte væv, der oftest skyldes en ubehandlet karies eller en skade på tanden.
4. Periodontitis (tandbetengelse): En infektion og inflammation i tandbettet, der fører til en destruktion af det støttende væv omkring tænderne. Dette kan medføre løsning eller tab af tænderne.
5. Eksostose (tandknogle): En forstyrrelse i tandskelettets udvikling, hvor der dannes ekstra knoglevæv på tandenrødderne.
6. Usunde slidemønstre: Abnorme slidemønstre på tænderne, som kan skyldes bruxisme (tandgnistning) eller en dårlig occlusion (slid).

Denne liste er ikke udtømmende, men viser de mest almindelige typer af tandskader.

"Dental pulp capping" är en medicinsk term som refererar till en behandlingsmetod inom tandvård där man söker bevara den levande tandpulpan (den del av tanden som innehåller nervceller och blodkärl) när den utsatts för skada eller infektion.

Syftet med pulpacapping är att stimulera tillväxten av ny, hälsa tandpulpa genom att applicera en speciell medicinsk massa (pulpacapp) direkt på den skadade ytan. Denna massa innehåller vanligtvis en kalciumhydroxid-baserad substans som skapar ett skyddande lager och stimulerar tillväxten av odontblaster (tandens stamceller).

Pulpacapping kan användas när tandpulpan utsatts för mindre skador, till exempel vid en liten karies eller efter att en liten del av tandpulpan avslöjats under ett rutinmässigt fyllningsförfarande. Behandlingen kan vara framgångsrik om den utförs korrekt och om patienten har en frisk, vital tandpulpa.

Efter pulpacapping behandlas den skadade ytan vanligtvis med ett kompositfyllningsmaterial eller en krona för att skydda den nybildade tandpulpan och förhindra ytterligare skador eller infektioner.

'Adhesivitet' er en medisinsk terminologi som refererer til styrken eller kvaliteten på en vesens evne til å holde sammen eller tilbakemelding mellom to overflater. I den medicinske konteksten kan det ofte henvise til hvordan et implantat holder fast i kroppen, så som en pacemaker eller en ledprotes. Adhesiviteten kan vurderes ved å måle den kreft det tar å trenge isseparert fra overflater eller ved å evaluere omfanget av vævstilknytninger som utvikles mellom implantatet og omgivende veske.

Den främre kindtanden, även känd som central incisor, är den mest framträdande tanden i över- eller underkäken. Den är placerad i mitten av tandraden och är vanligen en av de första permanenta tänderna som får sitt genombrott (eruption) i munhålan. Främre kindtanden används främst för att bita av mat och har en rak, smal och spetsig form.

"Dental implantation, jaw-anchored" refers to a dental procedure where a screw-like titanium fixture is surgically placed into the jawbone to replace the root of a missing tooth. This forms a stable foundation for an artificial tooth or crown to be attached on top. The implant becomes anchored in the bone over time through a process called osseointegration, providing a secure and durable restoration that looks and functions like a natural tooth.

The procedure is often performed by oral surgeons or periodontists, and it can help improve chewing function, speech, and overall quality of life for patients with missing teeth. Jaw-anchored dental implants are typically more stable and long-lasting than other types of dental restorations such as dentures or bridges.

Den medicinska definitionen av "Dental gjutform" är en anpassad, negativ form som används för att forma och framställa dentala restorationer, såsom tänder, kronor och broar. Den tillverkas ofta av gyllenumera eller andra termoplastiska material och formas efter en individuell patient's tandmönster och anatomiska struktur för att skapa en exakt passform. Gjutformen är en viktig komponent i den dentala restaurationsprocessen, eftersom den möjliggör precision och exakthet vid framställningen av den slutliga restorationen.

Endodonti är en specialistområde inom tandvården som fokuserar på diagnosen, preventionen och behandlingen av sjukdomar eller skador i pulpan (tandköttet) och parodontium (tandkött och käkben). Det mest vanliga förfarandet inom endodonti är rotkanalbehandling, där syftet är att rensa och desinficera infekterade eller inflammerade rotkanaler och sedan fylla dem med en tät, biokompatibel fyllmaterial. Detta görs för att rädda en naturlig tands struktur och funktion samt förhindra smärta och ytterligare komplikationer. Andra behandlingar inom endodonti kan omfatta återbyggnad av kronan, re-treatment av tidigare misslyckade rotkanalbehandlingar och traumabehandling av skador på tänder.

I'm sorry for the confusion, but "Silaner" doesn't seem to be a recognized term in medical or scientific fields. It is possible that there might be a spelling mistake or it could be a term specific to certain contexts. If you're referring to "silanes," I can provide some information about them.

Silanes are chemical compounds that contain one or more silicon atoms connected to hydrogen atoms, with the general formula Si_xH_(2x+2). They are structurally similar to alkanes (hydrocarbons containing only carbon and hydrogen), but with silicon replacing the carbon atom. Silanes are important in the production of various materials, such as semiconductors and polymers, but they do not have a direct connection to medical science as a definition. If you meant something else by "Silaner," please provide more context or check the spelling, so I can give you a more accurate answer.

'Tandvärk' är ett vanligt symtom som kan ha olika orsaker, såsom tandsmärta, käksmärta eller andra strukturer i munhålan. Det kan vara relaterat till tooth decay (tandcaries), tandköttsinflammationer, kakfel (bruxism), klämningar av tänderna, exponering för extrem temperatur eller känslighet vid beröring. I vissa fall kan tandvärk också vara ett symtom på en allvarligare underliggande sjukdom. Det är viktigt att söka vård hos en tandläkare om du upplever återkommande eller intensivt tandvärk, för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Tandvårdslagstiftning' refererar till den samling av lagar, förordningar och regler som styr tändvården i ett visst land. Denna lagstiftning kan omfatta en rad olika aspekter av tandsvård, inklusive utbildnings- och licensieringskrav för tandläkare, praxisstandarder, patienträttigheter, receptbestämmelser och straff för olaglig praktik. Tandvårdslagstiftning kan också omfatta reglering av tandsvården som en del av landets hälsovårdssystem, inklusive frågor relaterade till finansiering och tillgänglighet.

Exempel på specifika lagar och förordningar som kan ingå i tandvårdslagstiftningen är:

* Utbildnings- och licensieringskrav för tandläkare och tandtekniker
* Krav på sterilitet och desinfektion i tandsartspraktiker
* Reglering av användning av vissa typer av läkemedel och anestesi
* Bestämmelser kring patientarnas rätt till informerad samtycke och konfidentialitet
* Krav på dokumentation och rapportering av vissa medicinska händelser
* Regleringar av reklam och marknadsföring inom tandsvården

Tandvårdslagstiftning kan variera kraftigt mellan olika länder, beroende på deras unika historiska, kulturella och politiska kontexter.

Tandborstning är en metod för att rengöra tänder och tandkött genom att använda en borste. Den vanligaste typen av borste har mjuka filament som är arrangerade i grupper och fästs i en skaft. Tandborstning bör utföras minst två gånger per dag, under två minuter varje gång, för att effektivt ta bort plack och förebygga sjukdomar som karies och gingivit (inflammation i tandköttet).

Vid tandborstning är det viktigt att hålla borsten vinklad i ungefär 45-graders vinkel mot tanden, så att filamenten når upp till tandköttgränsen. Borsta ska sedan föras lätt fram och tillbaka över tänderna med korta rörelser, utan att trycka för hårt. Det rekommenderas att borsta yttre och inre ytan av alla tänder, samt tung- och kindsidorna av bakre tänderna.

Dessutom bör man också borsta tungan för att undvika dålig andedräkt orsakad av bakterier som sitter kvar på tungan. För att underlätta tandborstningen kan man använda en fluoridtandkräm, som hjälper till att stärka emaljen och skydda mot karies.

I slutet av tandborstningen bör man späda ut tanden med vatten och sedan torka den med ett rent handduk. Det är också viktigt att byta tandborste regelbundet, vanligtvis var 3-4:e månad, för att undvika att filamenten blir nedslitna och ineffektiva.

Kyphoplasty är en invasiv medicinsk procedur som används för att behandla frakturer i ryggradens benskiva vävnad, vanligtvis orsakade av osteoporos eller bencancer. Proceduren innebär att en tunn tub kirurgiskt införs genom huden och mellanmuskulaturen till den skadade ryggradskotan.

Därefter introduceras två inflatable ballonger in i ryggradskotan via tuben. Ballongerna expanderas för att återställa ryggradens normala form och höjd, vilket kan minska smärtan och förbättra funktionen hos patienten. När ballongerna har placerat kotan i rätt position fylls de med en cementartad substans som stelnar och håller kotan på plats.

Kyphoplasty är en effektiv behandlingsmetod för smärta och funktionsnedsättning orsakade av frakturer i ryggraden, särskilt hos äldre patienter med osteoporos.

Tandmissbildningar, även kända som dentala missbildningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i tandsättens utveckling och struktur. Detta kan inkludera allt från en enkel formationsstörning till mer allvarliga defekter som påverkar tändernas funktion och esthétik. Tandmissbildningar kan vara medfötta eller aquired, och de kan vara isolerade eller förekomma i kombination med andra missbildningar eller syndrom. Några exempel på vanliga tandmissbildningar är:

1. Mikrodonti: En tillstånd där tänderna är mindre än normalt.
2. Tandagglutination: När tänderna sitter ihop eller är sammanväxta.
3. Taondiastema: Ett utrymme mellan framtänderna.
4. Hyperdonti: För mycket tänder i käken.
5. Hypodonti: För få tänder i käken.
6. Dysplasi: En abnormitet i tandsmältets utveckling och struktur.
7. Amelogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas emalj.
8. Dentinogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas dentin.

Tandmissbildningar kan behandlas med diverse metoder, beroende på typ och allvarlighetsgrad. Behandlingarna kan inkludera tandreglering, kariesbehandling, rotkanalfyllning, kronor och broar eller till och med kirurgiska ingrepp.

Läckage av diagnostiska och terapeutiska medel refererar till ointentionala utsläpp eller spill av medicinska preparat som används för att ställa diagnoser, behandla sjukdomar eller lindra symtom. Detta kan inträffa under olika omständigheter, såsom felaktig administration, brister i utrustning eller dåligt lagring av mediciner.

Exempel på läckage av diagnostiska medel kan innefatta kontrastmedel som används under bilddiagnostiska tester, såsom datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). Om kontrastmedlet läcker ut kan det orsaka skada på huden, vävnaden eller andra organ.

Terapeutiska medel som kan läcka innefattar läkemedel som injiceras eller ges via en infusionslinje. Om en injektionsnål eller en infusionsslang är skadad eller om det finns en felaktig anslutning kan läkemedlet rinna ut och orsaka skada på patienten eller andra personer i omgivningen.

Läckage av diagnostiska och terapeutiska medel kan vara farligt och orsaka allvarliga skador, så det är viktigt att ha rutiner och procedurer i place för att förebygga, upptäcka och hantera läckage så snart som möjligt.

"Proteolysis" er en medisinsk betegnelse for nedbrydningen af proteiner i celler. Dette skjer ved hjelp av en reaksjon kalt hydrolyse, der involverer enzymet proteasen som bryter ned proteinet til mindre peptidfragment og frie aminosyrer. Proteolysis er en viktig biologisk prosess for cellene i kroppen, da det hjelper med å regulere aktiviteten av mange forskjellige proteiner, fjerne skadede eller feilfoldede proteiner og spille en rolle i cellens død (apoptose). Dessutertid kan ubalanse i proteolysen være involvert i flere sykdommer, inkludert kræft, neurodegenerative lidelser og infeksjonssjukdommer.

"Dental sealants" är enligt medicinskt perspektiv en preventiv tandvårdsmätod som används för att skydda yttre tänder från karies. De består av en tunn, plastisk lagring som appliceras på de bakre molarernas och premolarnas pits- och grooves (kallade fosser) på tandytan. Dessa områden är svåra att rengöra fullständigt med tandborstning och flossing, vilket gör dem särskilt känsliga för kariesutveckling.

Dental sealants skapar en skyddande barriär som förhindrar bakteriers åtkomst till fosserna och på så sätt minskar risken för kariesutveckling. De är transparenta eller lätt färgade, så de inte påverkar tändernas utseende. Sealants kan vara av typen glasionomer eller komposit, beroende på materialval och patientens behov.

Denna procedure är vanligen smärtfri och snabb att utföra. Efter en grundlig tändrengning rengas fosserna med en speciell borste eller spray för att avlägsna bakterier och rester. Sedan appliceras sealantmaterialet i flera skikt, varefter det härdar under ljusexponering. När processen är klar har patienten en fullt fungerande tand med extra skydd mot kariesutveckling.

'Tandetsning' (odontotomy) är en medicinsk procedur där en tand delas itu i flera bitar med hjälp av speciella instrument, såsom ett tandsax eller en turbin. Detta görs vanligtvis för att underlätta extraktion (borttagning) av en tand som är svår att ta ut på grund av sin storlek, form eller placering i munnen. Tandetsning kan också användas när en tand är delvis utbruten och resten av tanden måste tas bort, eller när en tand är kraftigt nedbruten och endast en liten del återstår över gommen. Proceduren utförs vanligtvis under lokalbedövning för att minska smärtan och obehaget.

Kromlegeringar är en typ av legering där krom (Cr) är ett väsentligt legermetall tillsammans med järn (Fe) och ofta nickel (Ni). Legeringarna innehåller vanligtvis mellan 10,5 och 30 procent krom. Andra vanliga legermetaller i kromlegeringar är molybden (Mo), vanadin (V) och mangan (Mn).

Kromlegeringar har hög hållfasthet, slitstyrka och motståndskraft mot korrosion, även vid höga temperaturer. Dessa egenskaper gör dem till en populär val för tillverkning av komponenter som behöver tåla hårda mekaniska påfrestningar och aggressiva miljöer, såsom i kemisk industri, olje- och gasutvinning samt flyg- och fordonsindustrin. Exempel på produkter gjorda av kromlegeringar inkluderar rör, ventiler, härdar, axlar och lagerhuvuden.

"Apatiter" är ett samlingsnamn på en grupp mineral som inkluderar hydroxylapatit, fluorapatit och klorapatit. Dessa mineral är fosfater av kalcium och har en gemensam kemisk formel: Ca5(PO4)3X, där X kan vara OH-, F- eller Cl-. Apatiter förekommer naturligt i naturen och de är viktiga som råmaterial för framställning av konstgjord benväv och som källa till fosfor i konstgödsel.

I medicinsk sammanhang kan apatit också användas för att beskriva en form av benväv, ofta kallad "biologisk apatit", som huvudsakligen består av kalciumfosfat i mineralform. Denna typ av benväv är viktig för stödjande struktur och mineralsättning i skelettet hos djur, inklusive människor.

En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.

"Debonding" refererar inom medicinen till när ett material, vanligtvis ett medicinskt band eller lim, inte längre är häftat eller fogat till det underliggande substratet, till exempel huden eller ett protesmaterial. Det kan orsakas av en rad faktorer, inklusive felaktig applikation, för höga belastningar eller dåligt materialval. Debonding kan leda till komplikationer som infektioner, inflammation och skada på det underliggande vävnaden.

'Lokal fluoridering' är en preventivt tandvårdsmetod där fluorid prepareras och appliceras direkt på tänderna, ofta i form av gel, lack eller lim. Det görs vanligtvis under en routinmässig tandläkartillståndsbedömning eller en professionell tandrengöring.

Fluorid är ett mineral som hjälper till att stärka emaljen och skydda tänderna från karies. Lokalt fluoridering ökar koncentrationen av fluorid i tandens yta, vilket kan hjälpa att reparera tidiga skador på emaljen och minska risken för nya kaviteter.

Det är värt att notera att lokal fluoridering inte ersätter andra preventiva metoder som god tandhygien, fluoridhaltig tandkräm och en hälsosam kost. Det är dock en effektiv tilläggsmetod för att skydda tänderna mot karies, särskilt för personer med högt kariesrisiko eller speciella behov.

'Tandpulpahåla' er en anatomisk term som refererer til den åbne forbindelse mellom tanden og tannem hollowen, også kalt pulpaen. Denne åpningen er normalvis beligende i rotens apeksregion og er en del av tannens vaskulære og nervesuppleering. Tandpulpan inneholder blodkjøtt, nerver og andre levende celler som er nødvendige for å holde tanden levende og senstiv.

Tandemaljhypoplasi är ett medicinskt tillstånd där det förekommer ofullständig eller onormalt liten utveckling av emaljen på två eller flera tänder som följer varandra i tandraden. Detta kan leda till en ökad risk för karies och andra skada på tänderna. Tandemaljhypoplasi kan ha olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, systemiska sjukdomar under barndomen eller exponering för vissa läkemedel under fostertiden.

'Odontologisk bibliotek' är ett specialbibliotek som samlar in och katalogiserar information relaterad till tandsjukvård och odontologi. Det kan innehålla böcker, tidskrifter, elektroniska resurser, multimedia och andra material som är relevanta för odontologer, tandläkare, dentalstudenter och forskare inom området. Syftet med ett odontologiskt bibliotek är att underlätta forskning, undervisning och klinisk praktik inom tandsjukvården genom att erbjuda tillgång till relevant information och kunskaper.

Aluminiumoxid, även känt som aluminium(III)oxid, är ett chemiskt förening mellan aluminium och syre. Det har formeln Al2O3 och förekommer naturligt i mineralet korund. Aluminiumoxid är en vit, fast, icke-flytande substans som är olöslig i vatten.

I medicinsk kontext används aluminiumoxid ofta i form av nanopartiklar som ett excipient (bihjälpsmedel) i läkemedel, till exempel tablettformulerade läkemedel och vaccin. Det används också som ett adjuvans, det vill säga en substans som ökar immunresponsen, i vissa vacciner.

Aluminiumoxid är i allmänhet säker att använda i läkemedel och vaccin i de rekommenderade doserna. Även om aluminium kan vara toxiskt i höga koncentrationer, har studier visat att de låga nivåer som används i medicinska tillämpningar är säkra.

Exokrina körtlar är en typ av körtel som producerar, lagrar och sekreterar (avsöndrar) sina sekretionsprodukter genom ett slags utledare till yttre eller inre ytor i kroppen. Detta skiljer sig från endokrina körtlar, som istället sekreterar sina hormoner direkt in i blodomloppet. Exempel på exokrina körtlar är svettkörtlar, spottkörtlar och magsäckskörtlar.

'Oral diagnosis' refererar till den process där en tandläkare eller odontologisk specialist undersöker, inspekterar och urskiljer muntliga sjukdomstillstånd eller förändringar genom att använda sig av sin syn, touch och andra kliniska metoder. Detta kan innefatta en visuell tandsmynningsexamination, undersökning av mjukdelar som kinder, tunga och gomslidor, samt bedömning av halsen och ansiktet. Tandläkaren kan också använda specialverktyg som speglar, prober och röntgenbilder för att stödja diagnosen. Oral diagnosis är en viktig del av tandvården eftersom den hjälper till att identifiera potentiala problem på ett tidigt stadium, vilket kan underlätta behandlingen och förbättra prognosen.

Evidensbaserad tandvård definieras som en systematisk och kritisk metod för att identifiera, värdera och tillämpa de bäst tillgängliga vetenskapliga bevisen i kliniska beslut om individuell tandvård. Den bygger på en kombination av forskningsresultat från vetenskapliga studier, erfarenheter och patientens preferenser och värderingar. Evidensbaserad tandvård använder sig av en hierarkisk bedömning av olika typer av studier, där randomiserade kontrollerade studier ofta anses som de mest pålitliga källorna till bevis.

Den evidensbaserade tandvården har som mål att förbättra patientens vård genom att minska variationen i behandling, öka kvaliteten och säkerheten samt minska kostnaderna. Den är en integrerad del av den moderna tandvården och används som ett komplement till klinisk expertis och erfarenhet för att stödja bättre beslut om patientens vård.

Gruppraktik inom tandvård refererar till en typ av tandläkarpraktik där två eller flera tandläkare eller dentalpersonal delar på resurser och arbetar tillsammans för att erbjuda tandvårdstjänster till patienterna. Detta kan innebära att de delar på lokaler, utrustning och administration, men varje tandläkare är fortfarande ansvarig för den individuella behandlingen av sina egna patienter.

Syftet med en gruppraktik kan vara att öka effektiviteten och produktiviteten genom delning av resurser och kostnader, samt att erbjuda ett bredare spektrum av specialiteter och tjänster under ett tak. Det kan också ge möjlighet till professionell samarbete och utveckling genom att diskutera behandlingsplaner och metoder med kollegor.

En grupppraktik kan vara organiserad på olika sätt, beroende på storlek, specialitet och behov. I vissa fall kan det handla om en samling av självständiga tandläkare som delar på lokaler och administration, medan andra grupppraktiker kan vara mer integrerade med en gemensam ledning och administration.

Tandpulpasjukdomar är sjukdomar som drabbar tandens inre del, pulpan. Pulpan består av blodkärl, nerver och bindväv. Tandpulpasjukdomar kan orsakas av karies, skada eller annan skada på tanden som gör att bakterier kan nå pulpan.

Det finns två huvudsakliga typer av tandpulpasjukdomar: reversibel pulpit och irreversibel pulpit. Reversibel pulpit innebär att inflammationen i pulpan kan behandlas och tillståndet kan revertas tillbaka till normalt. Irreversibel pulpit innebär att inflammationen inte kan behandlas och pulpan måste avlägsnas genom en rotbehandling eller extrahering av tanden.

Andra typer av tandpulpasjukdomar inkluderar pulpagängrän, pulpnekros och apikala abscesser. Pulpagängrän orsakas av en djup karies som når pulpan och orsakar nekros. Pulpnekros innebär att pulpan är död och inte kan återställas till normalt tillstånd. Apikala abscesser orsakas av infektion i pulpans rotkanaler som sprider sig till käkbenet och bildar en absCESS.

I allmänhet behöver tandpulpasjukdomar behandlas av en tandläkare för att undvika komplikationer som smärta, infektion eller eventuell förlust av tanden.

Höftledsplastik, även känd som totala höftledsprotes, är en typ av elektiv (planerad) ortopedisk kirurgi där den skadade eller nedslitna höftleden ersätts med en konstgjord protes. Protesen består vanligtvis av en bäckenkomponent som fixeras till bäckenbenet och en kulformad komponent som sitter i låret, separerade av en smidig lager av material som minskar friktionen. Höftledsplastik utförs vanligtvis när andra behandlingsmetoder har misslyckats eller vid allvarlig artros i höftleden. Målet med operationen är att lindra smärta, förbättra rörligheten och återställa funktionen i höftleden.

Tandsten (odontal kalkulus) är en hård, kalkliknande beläggning som bildas när mineraler i saliven precipiterar och akkumulerar på tändernas yta. Den består av bakterier, proteiner och mineraler. Tandsten kan leda till munhygieniska problem, såsom parodontit (tandlossning) och karies, om den inte tas bort regelbundet genom professionell tandvård och god oral hygien.

'Tandkrona' er den del av tannen som ser ut over tandkjøttet etter at kjennetekene har blitt tatt bort ved en fylling eller et hull. Det er den del av tannen som er igjen når det ikke er noen skader eller hull i tannen. Tandkrona kan også være betegnelsen for den ferdige, formede delen av tannen før den bryter seg ut over tandkjøttet under tilsettingen.

'Pulpaförkalkning' (dental pulp calcification) är ett tillstånd där det normala vävnadsmönstret i tandpulpan, den mjuka vävnaden inne i en tands rotkanal, förändras på grund av avlagringar av mineralrik hartsubstans. Detta kan orsakas av åldrande, trauma, karies eller andra skador på tanden. I vissa fall kan pulpaförkalkning leda till att tanden blir livlös och behöver tas bort. Men i andra fall kan det vara asymptomatiskt och inte behöva behandlas alls.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

'Tanduppsättning' refererar till samlingen av tänder som finns i munnen hos människor. Den medicinska definitionen är: "Den fullständiga uppsättningen av 32 permanenta tänder, inklusive 8 framtänder, 4 hörntänder, 8 premolarer och 12 molarer (eller visdomstand) som normalt utvecklas hos en vuxen människa."

Det är värt att notera att inte alla vuxna har en komplett uppsättning av 32 permanenta tänder, eftersom visdomstand ofta saknas eller extra tänder kan förekomma.

"Böjlighet" kan i medicinsk kontext översättas till "flexibilitet". Det är ett mått på rörligheten hos en led eller en kroppsdel. Hög böjlighet kan också kallas "hypermobilitet". Ibland används termen "ledböjlighet" för att specificera att man talar om en leds flexibilitet.

Det är värt att notera att det finns skilda meningar inom medicinen om huruvida hög böjlighet är något positivt eller negativt. Ibland kan det vara fördelaktigt, som i dans eller gymnastik. Men ibland kan det leda till smärta och skada, särskilt om det inte finns tillräckligt mycket muskelstyrka eller koordination för att stödja den extra rörligheten.

Plackindex, även känd som Plack's index eller Coagulation Index, är ett laboratoriemedicinskt mått som används för att bedöma koagulationsstatus hos en patient. Det är ett numeriskt värde som beräknas genom att jämföra normala referensintervall för protrombintid (PT) och aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT).

Plackindex-värdet kan räknas ut med hjälp av följande formel:

Plackindex = [(PTreferens - PTpatient) / PTreferens] x 0,55 + [(aPTTreferens - aPTTpatient) / aPTTreferens] x 0,45

Där PTpatient och aPTTpatient är de faktiska värdena för en individuell patient, medan PTreferens och aPTTreferens är de normala referensvärdena för laboratoriet. Plackindex-värdet ligger vanligtvis mellan -5 och +5.

Ett Plackindex-värde nära 0 indikerar en normalt fungerande koagulationsstatus, medan värden utanför det normala intervallet kan vara tecken på koagulationsstörningar. Värden över 0 antyder förlängd koagulation, medan värden under 0 indikerar förkortad koagulation.

'Maxilla' är ett medicinskt term som refererar till den övre käken, vilket är en del av craniofaciala skelettet. Maxillan består av två ben som är sammanvuxna i mitten och bildar det övre centrala palatset och de övre tänderna. Varje maxilla innehåller även en hålighet, nämligen den övre öronnässkan (meatus acusticus externus), som leder till yttre örat. Maxillan är viktig för käkmobiliteten och bildar också en del av det ögonhålans rand (orbita).

Kalciumsulfat är ett salt av kalcium och svavelsyra. Det har den kemiska formeln CaSO4 och förekommer naturligt i mineralet anhydrit. När kalciumsulfat innehåller två vattenmolekyler per formelen (CaSO4·2H2O) kallas det även gips.

I medicinsk kontext används ofta den dehydrerade formen av kalciumsulfat, som är en fast, vit substans som är nästan lufttät. Den används inom ortopedisk kirurgi som ett benhärdningsmedel eftersom den stelnar till en hård massa när den blöts upp med vatten. Detta gör att den kan användas för att stabilisera frakturer och underlätta benreparation och läkning.

Tandrot definieras som smärta eller obehag i en tand, oftast orsakad av karies, en infektion, exponerade dentin eller pulpa, eller en skada på tanden. Smärtan kan vara lokaliserad till tanden eller irradiera till ansiktet, halsen eller huvudet. Tandroten kan också vara förknippad med ökad känslighet för värme, kyla eller tryck. I allvarliga fall kan tandrot leda till abscessbildning och systemiska infektioner om den inte behandlas.

Ortodontiska bågfästen, även kända som ortodontiska bands eller ortodontiska bandage, är en typ av fastgörningsmaterial som används inom ortodontin (tandläkaryrket som handhar rätning av tänder och korrektion av ansiktskonturer). De är små metallringar som placeras runt en eller flera tänder för att ge ett fast grepp åt olika typer av ortodontiska apparater, till exempel bracketsbågar eller headgear. Bågfästen är ofta gjorda av rostfritt stål och formas efter tändernas specifika storlek och form för att säkerställa en stabil och effektiv fastgörning. De kan vara permanent fästade till tänderna under hela behandlingen eller temporärt fästas och avlägsnas under behandlingens gång beroende på ortodontisten val och typen av behandling som ska ges.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

'Oral protetik' refererer til anvendelsen af removable eller fixede enheder som erstatter og/eller beskytter tænder, tunge, kinder og andre strukturer i munden. Disse enheder kan være lavet af forskellige materialer, herunder akryl, metal eller termoplastiske materialer.

Der findes forskellige typer oral protetik, herunder:

1. Tandproteser: Disse er removable enheder, der erstatter tabte tænder og understøttes af den tilbageværende tandkød. De kan være totale (for at erstatte hele tandsættet) eller delvis (for at erstatte nogle få tabte tænder).
2. Bruxismeapparater: Disse enheder bruges til at beskytte tænderne mod skade som følge af bruxisme, hvilket er et overdrevet sliddende eller knasning af tænder under søvn eller i stressede situationer.
3. Sportsmundskjold: Disse enheder er designet til at beskytte tænder og mundhule under sportsaktiviteter, hvor der er risiko for skade, fx boksning, amerikansk fodbold eller ishockey.
4. Snoreapparater: Disse enheder holder underkæben lidt fremme under søvn for at mindske snoring og forbedre åndedrættet.
5. Tungeholdere: Disse enheder holder tunge tilbage for at forbedre åndedrættet og reducere snoring hos nogle personer med søvnapnø.
6. Palatiner: Disse er permanente enheder, der fastgøres på bagsiden af de øvre tænder for at korrigere et overbid eller underbid.

Oral protetik kan have en betydelig effekt på patienternes livskvalitet og helbred, herunder forbedringer i søvn, nedbringelse af snoring, forebyggelse af skader under sportsaktiviteter og korrektion af tandsbitet.

'Tandbildning' (odontogenes tumör) är en allmän term för ett tillväxtstörning i munhålan som har sin grund i odontogent (tandbildande) vävnad. Det kan vara godartat eller elakartat. De flesta tandbildningarna är godartade och tenderar att växa långsamt. Symptomen kan inkludera smärta, sår, svullnad, lösnande tänder eller förändrat bett. Behandlingen består ofta av kirurgisk borttagning.

Dental Atraumatic Restorative Treatment (DART) är en minimalinvasiv metod för att behandla karies i tandmassan. Den innebär att man tar bort den skadade delen av tanden och fyller hålan med ett lämpligt material, såsom glasionomerfyllning eller kompositfyllning.

DART-behandlingen utförs vanligen utan användning av lokalbedövning och med minimal skärande teknik för att minska traumat på tanden och dess blodkärl. Denna metod är speciellt användbar i länder med begränsade resurser, där tillgången till avancerad tandteknik och bedövningsmedel kan vara begränsad. Dessutom kan DART-behandlingen vara ett alternativ för patienter som är rädda för behandling eller som har svårt att tolerera lokalbedövning.

Syftet med DART är att återställa tanden till en funktionell och estetisk form, samtidigt som man minskar smärta och stress för patienten. Denna metod kan också hjälpa till att förebygga framtida kariesutveckling genom att förbättra munhygienen och minimera skadan på tanden.

"Tooth print technique" är en kontroversiell metod inom forensisk tandvård som används för att identifiera en individ genom att jämföra deras bettmönster med ett tandprint. Metoden bygger på föreställningen att varje persons bettmönster är unikt, likt fingeravtrycket.

I praktiken används ofta tandprints från brottsoffer för att identifiera dem efter en dödlig olycka eller ett våldsbrott. Tandprinttekniken innebär att man tar avtryck av offrets tänder och jämför dem med de tandavtryck som finns på offerets kropp eller på andra bevisföremål, till exempel en mördare som har bitit offret.

Det finns dock vissa begränsningar och osäkerheter med denna metod, eftersom bettmönster kan variera över tid på grund av tandlossning, tandvård, åldrande och andra faktorer. Dessutom är det möjligt att två personer kan ha liknande bettmönster, vilket kan leda till felaktiga identifieringar.

På grund av dessa begränsningar har tandprinttekniken ifrågasatts av vissa experter inom forensisk tandvård, och den används inte lika ofta som fingeravtryck för identifikation. I stället tenderar man att använda andra metoder, såsom DNA-testning eller antemortem/postmortem jämförelser av tänder och käkar, för att identifiera offret.

Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.

'Streptococcus mutans' är en bakteriestam som tillhör släktet Streptococcus och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukan (karies). Denna bakterie producerar en syra som angriper tanden och leder till att tandemaljen bryts ner, vilket kan resultera i hål i tänderna. 'Streptococcus mutans' lever av kolhydrater från maten och drickes, och den föredrar särskilt sockerartade livsmedel som till exempel godis, läskedrycker och fruktjuicer. Denna bakterie kan överföras mellan personer genom direktkontakt eller via droppar i luften när man hostar eller andas ut.

"Oxidation" är inom biokemi och medicin en kemisk reaktion där en molekyl förlorar elektroner eller tar emot oxygen. Detta orsakas vanligtvis av en reaktion med syre, men kan också ske med andra substanser som kan acceptera elektroner. Oxidationen är ofta kopplad till reduction, där en annan molekyl vinner de elektroner som den första förlorar. Denna process kallas för redoxreaktion.

Oxidationsprocesser kan ske naturligt i kroppen och är viktiga för att producera energi i cellerna, men överdriven oxidation kan också skada celler och leda till sjukdomar som cancer och hjärtsjukdomar. Antioxidanter är substanser som skyddar celler från skadan orsakad av överdriven oxidation.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av titanium istället för "titan". Titan är ett grundämne med symbol Ti och atomnummer 22. Det är ett transitional metall som är känt för sin styrka, lätthet, korrosionsbeständighet och biokompatibilitet. Dessa egenskaper gör titan till ett värdefullt material inom ortopedisk kirurgi, tandvård, hjärtkirurgi och andra medicinska tillämpningar där långvarig funktion och patientens säkerhet är av högsta prioritet.

Exempel på titans användningsområden inom medicinen innefattar:

1. Implantat: Titan används ofta för att tillverka ortopediska implantat som skall ersätta skadade eller sjuka ben och ledknutor. Dessa implantat kan vara jointreplacementproteser, skruvar, plattor och stänger.
2. Tandimplantat: Titan används också för att tillverka tandimplantat som ersätter en saknad tandrot. Titans biokompatibilitet gör det möjligt för kroppen att integrera implantatet med benvävnaden, vilket skapar en stark och hållbar anslutning.
3. Hjärtkirurgi: Titan används i hjärtkirurgiska tillämpningar som hjärtklaffproteser och stenting av kärl. Titans korrosionsbeständighet gör det möjligt för materialet att fungera under extremt höga tryck och temperaturer.
4. Medicinsk utrustning: Titan används också i tillverkningen av medicinsk utrustning som exempelvis pacemakers, defibrillatorer och andra invärtes elektroniska enheter.

I medicinska sammanhang används ofta renat titan, eftersom det är extremt biokompatibelt och korrosionsbeständigt. Detta gör att det inte orsakar några allergiska reaktioner eller skador på kroppsvävnader.

"Artificiell saliv" är en typ av substans som används för att ersätta och efterlikna den naturliga spegelsyra som produceras i munhålan. Den artificiella spegelsyran kan vara i form av gel, spray eller lozenges (smälta tabletter). Den används vanligtvis för att lindra torrhet i munnen, som kan orsakas av sjukdomar, behandlingar som strålbehandling, mediciner eller åldrande.

Den artificiella spegelsyran är ofta komponerad av en blandning av olika typer av fuktighetsbindande och smörjande ämnen, såsom glycerin, sorbitol och karboxymetylcellulosa. Dessa ämnen hjälper till att behålla fuktigheten i munhålan och skyddar den från torrhet och irritation. Vissa artificiella spegelsyror kan även innehålla smakämnen, sötningsmedel och konserveringsmedel för att förbättra smaken och hållbarheten.

Det är viktigt att notera att användning av artificiell spegelsyra inte ersätter den naturliga produktionen av spegelsyra i kroppen, men kan hjälpa till att lindra symtomen av torr mun.

"Munsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar munhålan och tänderna. Det kan inkludera karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr munsjukdom (xerostomi), apnalsjuka (apnoe), munmusslor, röda eller vita fläckar på slemhinnan, och vissa former av cancer, till exempel mundhöjdscancer.

Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för att förebygga och behandla dessa sjukdomar. En god oral hygien, rätt näringsintag och en hälsosam livsstil kan hjälpa till att minska risken för munsjukdomar.

Enligt den medicinska ordboken Definitionsmedical.com, är ett benersättningsmedel (engelska: "nutritional supplement") en produkt som tillhandahåller näringsämnen som kan komplettera eller förbättra din vanliga kost. Detta inkluderar vitaminer, mineraler, aminosyror, essentiella fettsyror och andra substanser som kan ha en potential nyttig effekt på ditt hälsotillstånd. Benersättningsmedel kan vara i form av tabletter, kapslar, pulver eller drycker.

Det är viktigt att notera att benersättningsmedel inte ska användas som en ersättning för en balanserad och näringsrik kost, utan snarare som ett komplement till den. Det är alltid rekommenderat att först konsultera en läkare eller dietist före början av bruket av någon typ av benersättningsmedel för att undvika onödvändiga hälsorisker och för att säkerställa att det är lämpligt för din specifika behov.

"Age determination by teeth" is a method used in forensic dentistry to estimate the age of an individual based on the development and wear of their teeth. This process involves examining various features of the teeth, such as:

1. Tooth formation and mineralization: The stages of tooth development, from crown formation to root completion, can be correlated with specific age ranges. Dental radiographs are often used to assess these features accurately.

2. Tooth eruption: The sequence and timing of primary (deciduous) and permanent teeth eruption can also provide valuable information for age estimation. However, there is some variation in the exact timing of tooth eruption between individuals, which must be taken into account when making age estimates.

3. Dental wear: As people age, their teeth naturally undergo wear due to factors like occlusal forces, bruxism (teeth grinding), and diet. The degree of dental wear can be assessed using various methods, such as the analysis of occlusal surfaces or the measurement of crown height reduction. However, dental wear patterns can be influenced by individual habits and lifestyle factors, which may limit the accuracy of age estimates based solely on tooth wear.

4. Secondary dentin deposition: With increasing age, there is a gradual formation of secondary dentin within the pulp chamber, leading to its reduction in size. The rate of this process can vary between individuals but generally follows a predictable pattern that can be used for age estimation.

5. Root resorption: In older adults, the apical portions of the roots may undergo resorption due to physiological aging processes. The extent of root resorption can provide additional information for age estimation in this population.

It is important to note that 'age determination by teeth' provides an estimate of age rather than a precise value. The accuracy of these estimates depends on various factors, including the quality and completeness of the dental examination, individual variations in tooth development and wear, and the methods used for age estimation. As a result, forensic dentists often use multiple methods and correlate their findings with other age indicators (e.g., skeletal maturation, degenerative changes) to arrive at the most reliable age estimate possible.

The construction industry is a sector involved in the building, alteration, or repair of infrastructure, such as buildings, roads, dams, and other structures. This industry includes various types of businesses, such as contractors, designers, architects, engineers, and suppliers of building materials. The construction industry can be further divided into subsectors, including residential and non-residential construction, heavy and civil engineering construction, and specialty trade contractors.

In a medical context, the construction industry may be relevant in relation to occupational health and safety, as workers in this industry are often exposed to various hazards that can lead to injuries or illnesses. These hazards may include exposure to dust, chemicals, noise, and heavy machinery, as well as the risk of falls and other accidents. As such, it is important for employers in the construction industry to provide appropriate training and protective equipment to their employees and to follow established safety protocols to minimize these risks.

'Odontologiska desinfektionsmedel' refererar till produkter som används inom tandvården för att reducera antalet mikroorganismer och minska risken för infektion. Desinfektionsmedlen kan användas på olika ytor och instrument inom tandvårdskliniken, till exempel arbetsskänkar, behandlingsstolar, handtag och olika slags tandläkarinstrument.

Det är viktigt att välja rätt typ av desinfektionsmedel beroende på vilken sorts mikroorganismer som ska inaktiveras och vilken yta eller instrument som ska desinficeras. En del odontologiska desinfektionsmedel är effektiva mot både virus, batterier och svamp, medan andra är specialutformade för att ta hand om speciella typer av mikroorganismer.

I allmänhet ska tandläkare och tandhygienister följa strikta riktlinjer för desinfektion och sterilisering av instrument och ytor inom kliniken, för att minimera risken för smitta och infektion hos patienter och personal. Dessa riktlinjer kan variera beroende på land och lokal lagstiftning.

'Glas' är ett material som är transparent och elastiskt, och ofta används till att göra glasögon, flaskor, fönster med mera. Medicinskt sett kan glas också referera till en transparent struktur i ögat som består av två delar: cornea ( den främre, transparenta delen) och kristallinlen (den bakre, linsformade delen). Bägge dessa delar hjälper till att fokusera ljus på näthinnan så att vi kan se klart.

Tandcement är i medicinsk kontext den benartade substans som håller tanden fast i käken. Det består huvudsakligen av calciumsalter och kolagenfibrer. Tandcementet bildas under fostertiden och fortsätter att utvecklas efter födseln. Det har en viktig funktion som mekanisk buffert mot krafter som verkar på tanden, såsom betttryck och slitage. Dessutom bidrar tandcementet till att skydda tandens rot kanaler från infektioner.

Lårben, på latin "femur", är ett ben i underkroppen hos däggdjur och fåglar. Det är det längsta och starkaste benet i kroppen och bildar en del av benskelettet. Lårbenet sträcker sig från höftleden till knäskålen (patella) och består av tre delar: översta delen som kallas femurhuvudet, mitten som kallas femurskaftet och den nedre delen som kallas femurknuten. Lårbenet är involverat i rörelser som går, står och sitter.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

"Tandemalj" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när två proteser, vanligtvis artificiella tänder eller kronor, sitter direkt bredvid varandra. Detta kan ske när en patient behöver ha flera tandbeläggningar och de placeras i en rad, eller "tandem", för att ersätta saknade tänder eller förbättra funktionen och/eller esetiken hos tänderna.

Tandemalj kan också användas när två implantatplaceras nära varandra för att stödja en tandprotes, även kallad "tandemimplantat". Detta kan vara ett alternativ till traditionell tandprotes som är fastsatt med hjälp av lim eller klamrar.

I allmänhet används termen "tandemalj" för att beskriva när två artificiella tänder sitter direkt bredvid varandra och stöds av en protes eller implantat, men det kan också ha andra betydelser inom odontologin.

Rättsodontologi är en gren inom forensisk medicin som handlar om att använda tänder och käkar för att hjälpa till att identifiera döda kroppar eller fastställa orsaken till skador på levande personer. Rättsodontologer undersöker tänder och käkar för att hitta tecken på sjukdomar, trauma, ålder, kön, ras och identitet. De kan också hjälpa till att fastställa tidpunkten för döden genom att analysera tandsäckarnas innehåll och andra tecken på nedbrytning. Rättsodontologi används ofta i rättsliga utredningar, såsom brottmål och identifiering av offer för naturkatastrofer eller militära konflikter.

I medicinsk kontext är en "läroplan" (engelska: curriculum) ett utbildningsprogram som specificerar de kunskaper, färdigheter och värderingar som ska ges till läringselever inom en viss profession, ofta inom hälso- och sjukvård. En medicinsk läroplan kan inkludera olika komponenter såsom akademisk undervisning, klinisk utbildning, praktiska övningar, etik och juridik, forskning och ledarskap. Läroplanen ska stödja studenternas professionella utveckling och förbereda dem för att erbjuda högkvalitativ vård till sina patienter i en varierande och komplex värld.

Enligt den medicinska ordboken Definitionsmedicinen kan en "tandprotes, partial, fast" definieras som:

"En tandprotes som är fixerad och inte kan tas ut av patienten själv. Den ersätter en eller flera, men inte alla, tänder i under- eller överkäken. Den hålls fast med hjälp av klamrar som fästes vid de kvarvarande tänderna."

Sådana proteser tillverkas ofta av akrylat och metall och är anpassade för att passa patientens mun. De kan vara en god lösning när det saknas ett fåtal tänder, eftersom de ger bättre funktion och estetik än en lös protes.