Färdigheter, metoder, teknik och principer för förbättring av tändernas och ansiktets symmetri i syfte att uppnå såväl bättre uttseende som funktionalitet hos tänder, mun och ansikte.
Läran eller frågor om skönhet och skönhetsupplevelser i en vid bemärkelse, även ur ett filosofiskt perspektiv.
Ansiktsuttryck som avspeglar känsla av nöje, ömhet, munterhet osv.
Det totala utbudet av tjänster för diagnos, förebyggande och behandling av tandsjukdomar eller tandskador.
Fototeknik inom ortodonti, estetisk tandvård och patientundervisning.
Förening av keramer (porslin) och en legering av två eller fler metaller för användning i restorativ tandvård. Typiska metallegeringar är kobolt-krom, guld-palladium, guld-platina-palladium och nickelbaserade legeringar.
Utbildning inom odontologi i allmänhet.
"Tandläkarhögskolor är högre utbildningsinstitutioner som erbjuder akademisk och klinisk undervisning för att producera tandspecialister, såsom tandläkare och ortodontister, genom att ge dem kunskaper och färdigheter inom odontologi och muntida medicin."
En individ som är i läroprocessen för att bli tandläkare, vanligtvis genom att studera odontologi på universitetsnivå.
Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.
Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.
En delprotes som cementerats fast vid naturliga tänder, rötter eller implantat.
Konstgjord ersättning för en eller flera tänder, del av en tand eller intilliggande strukturer, vilken kan bestå av allt från en tanddetalj till en komplett uppsättning. Tandprotesen kan ha både kosmetisk och funktionell betydelse. Det finns speciella termer för löständer och specifika typer av löständer.
"Tandmissfärgning, eller dental fluorosis, är en diskret till allvarlig missfärgning av tandens emalj, orsakad av för höga fluoridnivåer under uppväxten."
Ortodonti är en specialitet inom tandvård och käkkirurgi som handlar om prevention, diagnostisering och behandling av tandsättningar och ansiktskvaliteter som orsakas av missanpassade bettrelationer och oregelbundna tändpositioner. Ortodontisten använder sig av en rad olika typer av apparater, såsom fasta och lösa klamrar, att korrigera tändernas position och förbättra bettfunktionen. Syftet med ortodontisk behandling är att förbättra individens käkfunktion, estetik och oral hälsa.
Tandvårdsåtgärder för patienter med kronisk sjukdom, så som kroniska hjärt-/kärlsjukdomar, endokrina sjukdomar, blodsjukdomar, immundefekter, tumörsjukdomar och njursjukdomar. Hit hör inte tandvård för utvecklingsstörda eller fysiskt handikappade, vilken beskrivs som "handikapptandvård".
Ett onormalt stort avstånd eller en onormal springa mellan två tänder.
Tandvård anpassad till de speciella behoven hos barn, inklusive åtgärder för förebyggande av tandsjukdomar och handledning i tandhygien. Häri ingår även specialistvård.
Inrättningar eller mottagningar för patienter i behov av tandvård.
Tunna skal av tandfärgat material, vanligtvis porslin eller akrylplast, som fästs på den naturliga tandens yta, på en krona eller pontic genom sammansmältning, limning eller på mekanisk väg. Syn. skalfasader.
Rikligt kärl- och nervförsett bindväv av mesodermalt ursprung i tandens centrala hålighet, omgivet av dentin och av betydelse för tandens utveckling, näringstillförsel, känsel och skydd.
Insättning av en protetisk detalj av något alloplastiskt material i tandvävnad under slemhinne- eller periosteumskiktet eller i benvävnaden. Dess funktion är att utgöra stöd åt en partiell eller hel protes.
I Sverige: tandvårdspersonal med särskild högskoleutbildning (80/120 p) och legitimation, vars yrkesbehörighet regleras i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Legitimerad tandhygienist är behörig att arbeta inom offentlig tandvård (allmän-, specialist- och sjukhustandvård), privat tandvård eller i egen regi.
"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.
Protesisk tandförberedelse är en behandling inom tandvården där en tand prepareras för att bära ett protesisartad tillbehör, såsom en krona, bro eller en tandimplantatprotes, genom att avlägsna en del av den ursprungliga tanden för att skapa en passform och struktur som möjliggör en stabilt och funktionellt tillägg.
En typ av porslin som används till tandlagning, antingen för jacketkronor eller inlägg, konstgjorda tänder eller metallokeramiska kronor. Råvaran för porslinet utgörs av fältspat och kvarts, och porslinet tillverkas genom att det keramiska pulvret (även innehållande kaolin, färgämnen, grumlingsmedel, flussmedel och andra ämnen) blandas med destillerat vatten.
Avdelning för tandläkarutbildning vid universitet eller högskola, eller den personal med högre akademisk utbildning som ansvarar för avdelningen.
Proteser som helt återger ytanatomin hos den synliga delen av en tands naturliga krona. De kan antingen vara partiella, dvs täcka tre eller flera av tandens ytor, eller fullständiga, dvs täcka tandens alla ytor, och de är tillverkade av guld eller annan metall, porslin eller plastmaterial.
Tandvård för känslomässigt, mentalt eller fysiskt handikappade patienter. Termen omfattar inte tandvård för kroniskt sjuka.
En delprotes som är konstruerad för att lätt kunna tas ut.
"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."
Någon av de två köttiga, blodrika vävnadsstrukturer som omger munnen.
Tandvårdsrädsla, eller odontophobia, är en irrationell och bestående rädsla för tandvård som kan leda till undvikande av nödvändig dentalbehandling och därmed orsaka negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa och välbefinnande.
Det inbördes förhållandet mellan alla delar av tuggapparaten i normal funktion. Särskilt avses tändernas läge och kontakt för bästa tuggresultat vid käkens tuggrörelser. Syn. sammanbitning.
Skissering, utformning och placering av de olika strukturella elementen i en tandprotes. Utformningen kan gälla fästanordningar, belastningsutjämnare, bitskenor, flänsar, ramar, tung- eller gombarar, reciprokarmar osv.
Försäkring som täcker kostnader för tandvård.
Utkast och utformning av tandproteser i allmänhet eller av en specifik protes. Hit hör inte design av löständer. Stommen består vanligtvis av metall.
"Protein fouling" refers to the undesirable accumulation and binding of one or more proteins to a surface, which can negatively impact its function or performance in medical devices, laboratory equipment, or biological systems.
En kategori av tandvårdspersonal i USA.
Tjänster avsedda att främja, upprätthålla och återskapa tandhälsa.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
Oförmåga eller otillräcklighet hos en tandlagning eller tandprotes att fungera som förväntat.
Studier av lagar, teorier och hypoteser baserade på granskning och tolkning av tillämpliga fakta inom tandvården.
Sådana material som används vid tillverkning av dentala bassubstanser, lagningar, avtryck, proteser osv.
Tandvård anpassad till äldre människors speciella behov. Häri ingår även specialistvård.
Den linje som tänderna i käken beskriver.
Naturliga tänder eller tandrötter som används som fästen för fasta eller avtagbara tandproteser eller implantat. Syn. tandförankringar.
Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.
Hit räknas samtliga utrymmen som ingår i tandläkarmottagningens lokaler.
Insättning av ett implantat i underkäkens eller överkäkens benvävnad. Implantatet har en överdel ovanför slemhinnan som används som protesförankring.
"Tandreglering" är en odontologisk behandlingsmetod där en ortodontist använder sig av fasta eller lösa apparater för att korrigera tandsättning, rätas ut tandställningar och eventuellt justera käkrelationerna hos en patient, med syfte att förbättra funktion, estetik och allmän munhälsa.
Tandvårdspatientdata som används för studier, diagnos eller behandlingsplanering.
'Rotfyllning' är en odontologisk term som refererar till proceduren där en tandrot fylls med ett lämpligt material, vanligtvis cement eller gummi, för att återställa dess funktion och skydda den mot ytterligare skada eller infektion efter en rotbehandling.
Yrkespersonal som ger patienter tandvård inom en organiserad inrättning.
Den del av tandläkarmottagningens utrustning som inte är att betrakta som förbrukningsmaterial.
Vanligtvis alloplastiska detaljer som opereras in i eller på käkbenet som stöd åt en enda protetisk tand, antingen som stödtand eller som kosmetisk korrigering för en saknad tand.
Icke specialiserad tandvård, med inriktning på primärtandvård.
En legering som används för tandreparation och som innehåller kvicksilver, silver, tenn, koppar och möjligen zink.
Sådan förskjutning och dålig kontakt mellan underkäken och överkäken att effektiviteten i käkens tuggrörelser påverkas negativt.
Personal som assisterar tandläkaren eller tandhygienisten.
Protes som stabiliseras och hålls på plats av en substruktur som implanterats under mjukvävnaden till protessätet och som har kontakt med käkbenet.
En tandprotes förmåga att sitta fast tack vare utformning, anordning eller adhesion.
Utbildningsprogram avsedda att ge tandläkare kunskaper om den senaste utvecklingen inom deras område.
"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.
I den medicinska kontexten, kan "rotstift" användas för att beskriva en process där resurser sparas genom att minska eller avskaffa vissa tjänster, program eller verksamheter som bedöms vara mindre effektiva eller nödvändiga. Detta kan jämföras med att "strica ut" med en röd penna (rotstift) på en lista över utgifter. Termen används ofta när det diskuteras om budgetnedskärningar inom sjukvården eller forskning.
Biokompatibla material som monteras i (benförankrade) eller på (subperiosteala) käkbenet som bas för en krona, brygga, tandprotes eller för att stabilisera en försvagad tand.
'Tandkött', även känt som gingiva, är det tunna skiktet av mjuk vävnad som täcker käkbenen och omger tänderna.
Konstgjorda ögon av glas eller plastmaterial, så utformade att de utåt skall likna naturliga ögon.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
"Tandröntgen" är en typ av medicinskt dental imaging som använder sig av röntgensstrålning för att producera detaljerade tvådimensionella bilder av tänder och käkbenet, vilket hjälper odontologer att diagnostisera och behandla tand- och oralhälsorelaterade problem.
"Tandmodeller" är en term inom tandvården som refererar till exakta repliker av patientens tänder och mun. De används ofta för att underlätta planeringen av komplexa behandlingar, såsom ortodonti, prostetik och oral kirurgi. Tandmodeller kan skapas från avgjutningar av patientens tänder eller genom digitala tekniker och används som ett verktyg för att studera tandsätten, simulera behandlingar och tillverka tandproteser.
Utbildningsprogram för tandläkare som vill vidareutbilda sig till specialister. Häri ingår såväl formell specialistutbildning som forskningsarbete i klinisk och grundläggande odontologi.
De yrkesprinciper eller den yrkeskodex som rör tandläkares rättigheter och skyldigheter, förhållandet till patienter och kollegor, samt tandläkarens åtgärder i vården och förhållande till patienters anhöriga.
Avdelning för tandvård på sjukhus.
Zirconium är ett metalliskt grundämne som används inom medicinen, särskilt inom ortopedisk kirurgi och tandvård, på grund av dess biokompatibilitet och korrosionsbeständighet. I den medicinska kontexten kan zirconium exempelvis förekomma som en del av en metallimplantat, såsom en knä- eller höftprotes, där det bidrar till att minska risken för kroppsvätskors korrosion och allerги. Det används också i vissa typer av tandfyllningar och kronor på grund av sin estetiska egenskap att reflektera ljus på ett sätt som liknar naturlig tanden.
Personer med legitimerad behörighet att utöva tandläkaryrket.
"En tandläkarsällskap är en professionell organisation som samlar tandläkare för att främja kunskapsutbyte, etik, forskning och utveckling inom odontologi, stärka yrkesmässiga normer och intressen, erbjuda möjligheter till fortsatt utbildning samt bidra till allmän tandhälsa och patientsäkerhet."
"Dental technology" refers to the application of scientific principles and technological advances to prevent, diagnose, and treat dental diseases and conditions. It encompasses a wide range of tools, materials, techniques, and methods used in the field of dentistry to improve oral health and enhance patient care. This includes but is not limited to:
Systematiska sammanställningar av data rörande tand- eller munhälsotillståndet hos en population inom ett givet geografiskt område.
En kronisk, endemisk form av tandemaljshypoplasi som orsakas av intag av vatten med hög fluorhalt under tandbildningsperioden. Tillståndet kännetecknas av bristfällig kalkbildning och kritliknande emalj, som med tiden får en brunaktig missfärgning.
Formell licensiering för rätten att utöva tandläkaryrket.
Lokaler avsedda för tandvårdstekniska arbeten som inte utförs i patientens mun.
Tandvårdsspecialiteter är inriktningar inom odontologi som utövas av tandläkare efter specialistutbildning och examen, exempelvis ortodonti (behandling av tandsättning och ansiktsförändringar), oral kirurgi (kirurgiska ingrepp i munhålan), endodonti (behandling av pulpa och periapikregionen i tänderna), parodontologi (preventiva och terapeutiska åtgärder för att behandla och förebygga sjukdomar i tandbett och mjukvävnader) samt prostodonti (ersättning och restaurering av tänder och/eller munhålor med proteser).
Kostnader för tandvård som betalas av patienten.
Personer som yrkesmässigt sysslar med tandtekniska arbeten, såsom t ex tillverkning av tandproteser, bryggor, tandkronor, tandregleringsdetaljer osv, oftast på uppdrag av tandläkare.
Tandlagning avsedd att hålla i 20 till 30 år, vanligen utförd som ingjutning eller infattning av guld eller amalgam.
En tandläkarpraktik, organization är en strukturerad enhet där odontologisk vård och behandling erbjuds under ledning av en auktoriserad tandläkare. Praktiken kan variera i storlek från en enskild praktiker till flera samverkande tandläkare, hygienister, administrativ personal och specialister, beroende på behov och resurs. Den organiserade strukturen innefattar standarder för vård, sterilitet, patientsäkerhet, dokumentation och regelbundna kvalitetskontroller för att garantera effektiv, komfortabel och säker odontologisk behandling.
Tätt, fibröst skikt av mesodermvävnad som omger emaljorgansepitelet. Cellerna vandrar så småningom till utsidan av det nyss bildade rotdentinet och ger upphov till cementoblasterna, som avsätter cement på roten som håller på att utvecklas, till fibroblasterna som bildar det parodontala ligamentet, och till osteoblasterna i det växande alveolarbenet.
Vetenskapsgren och yrkesområde inriktade på tänderna, munhålan och deras vävnader och anatomi, samt diagnos och behandling av deras sjukdomar, inklusive förebyggande och återställande insatser vid vävnadsdefekter eller -brist. Syn. odontologi.
Mätning av huvudets mått. Inom odontologin används sammanställningar från röntgenbilder från sidan och framifrån för att beräkna ansiktsskelettets tillväxt och utveckling och för att följa resultaten av ortodontisk behandling. Syn. cefalometri.
Syntetiska hartser (plaster), innehållande en inaktiv utfyllnadsmassa, med utbredd användning inom tandvården.
Tandvårdsprogram omfattande allt från diagnos och behandling till uppföljning och rehabilitering.
Upplysningsverksamhet som ökar medvetandet och på ett gynnsamt sätt påverkar attityder till och kunskaper om främjande av tandhälsa på såväl ett personligt som samhälleligt plan.
Olika aspekter av det psykologiska förhållandet mellan tandläkare och patient.
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
"Infektionskontroll inom dentalt område handlar om att förebygga och begränsa spridning av infektioner i tandläkarvården genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för smitta mellan patienter, personal och yttre miljö. Detta inkluderar metoder såsom personlig hygien, användning av skyddsutrustning som munskydd och handskar, sterilisation av instrument och desinfektion av ytor och utrustningar."
En tapp av mesodermalt bindväv som omges av tandemaljorganet och ger upphov till dentin och pulpa.
I medicine refererar "färg" vanligtvis till det visuella aspekten av vävnader, kroppsfluider eller huden som kan variera som ett resultat av normal fysiologisk process, patologiska tillstånd eller påverkan av yttre faktorer. Exempelvis kan gul färg i huden och ögonvitor (icterus) indikera en störning i leverfunktionen.
Tandsjukdomar är sjukdomar eller skada som drabbar tänderna och orala hålrumen, inklusive tandkött, käkar och käkleder.
Detaljerad genomgång och sakkunniggranskning av valda kliniska journaler för utvärdering av tandvårdskvaliteten.
Det bästa tänkbara tillståndet i munnen och normala funktioner hos munnens organ, utan tecken på sjukdom.
Handverktyg som tandvårdspersonal använder i sitt kliniska arbete.
Alla avfallsprodukter från tandläkarmottagningar, tandvårdskliniker, tandtekniklaboratorier osv, inklusive amalgam, saliv och sköljvatten.
Ekonomiska aspekter på tandvården.
Ett inom odontologin allmänt använt statistiskt begrepp.
En blandning av metaller eller metallföreningar med andra metalliska föreningar i varierande proportioner för bruk som tandreparationsmaterial.
En medicinsk definition av 'kariesanlag' är 'en område på tanden där bakterier har börjat angripa hård substance, ofta mellan tänderna eller vid tandens bas, och bildar kaviteter genom att bryta ner emaljen.' Detta kan leda till en hål i tanden om det inte behandlas. Kariesanlag orsakas vanligtvis av dålig oral hygien, konsumtion av sockerrika livsmedel och drycker, och vissa munbakteriers förmåga att metabolisera sockret till syra som angriper tänderna.
Utnyttjande av dator- och informationsteknik för att förbättra odontologisk behandling, forskning, utbildning och administration.
Skötsel av den personliga munhygienen. Hit hör att hålla munnen ren och fin och främja god munhälsa i allmänhet.
Borttagning av plack och tandsten från en tandyta.
Den gren av den kliniska odontologin som är inriktad på återställande eller reparation av defekta tänder, som antingen skadats genom sjukdom eller olyckshändelse eller utvecklats onormalt, så att de får normal funktion, hälsa och estetisk utformning. Verksamheten omfattar såväl förebyggande, diagnostiska, biologiska, mekaniska och terapeutiska metoder och teknik som kunskaper om och tillämpning av material och instrument.
En tandvårdsinrättning är en organiserad och auktoriserad facilitet där tandläkare, stomatologer och andra odontologiska professionella erbjuder preventiva, diagnostiska, terapeutiska och rehabiliterande tjänster av hög kvalitet för att främja och upprätthålla oral hälsa och funktion hos individen och populationen i stort.
Artiklar för hemmabruk för skötsel av tandhälsa och parodontal hälsa. Hit hör t ex tandborstar, tandtråd, munsköljvätska och hjälpmedel för stimulering av tandköttet.
Förebyggande tandvård, även kallad preventiv tandvård, är en metod för att genom regelbunden undersökning, rengöring och undervisning om god oral hygien förebygga tanderosion, karies, parodontit och andra muntliga sjukdomar, förbättra och upprätthålla en bra dental hälsa och därmed även stödja allmän hälsa och livskvalitet.
"Tandutdragning" är en medicinsk term som refererar till processen där en tand tas bort från sin alveolär (tandkött) fästan genom att skilja den ifrån kotylen och rotkanalerna, ofta under lokalbedövning eller annan smärreducering.
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
Ett snabbt digitalt bildsystem av lågdostyp som nyttjar en liten intraoral sensor istället för röntgenfilmsutrustning. Patienten utsätts för lägre exponering, och bildförvrängningen blir minimal, men upplösning och bildbredd är sämre än vid vanlig röntgen. En mottagarenhet som vidarebefordrar signalerna till en bilddator placeras i munnen. Systemet kan även användas för digitalisering av röntgenfilmbilder eller data från andra typer av detektorer.
Tandvård (som i Sverige ingår i den kommunala primärvården) som har till uppgift att erbjuda program för förebyggande, diagnostik och behandling inom ett bestämt upptagningsområde.
'Munhålesjukdomar' är en samlingsbeteckning för sjukdomar som drabbar munhålan och dess slemhinnor, inklusive tänderna och tandköttet. Det kan vara infektioner, autoimmuna sjukdomar, genetiska tillstånd eller onkologiska sjukdomar. Exempel på munhålesjukdomar är karies, tandgnyen, tandlossning, glossit (tunginflammation), svalgangsinflammation och munhålecancer.
"Barnodontologi" är en specialist area inom tandvård som fokuserar på diagnostisering, prevention och behandling av tandsjukdomar och tandsmältningsanomalier hos barn och ungdomar. Barnodontologer har speciell kompetens och träning i att hantera de unika medicinska, utvecklingsmässiga och beteendemässiga behoven som kan förekomma hos denna patientgrupp. De arbetar ofta i samarbete med barnläkare, logopeder och andra specialistter för att ge helhetliga vårdsättningar till sina patienter. Barnodontologi innefattar också undervisning av barn, föräldrar och skolpersonal om oral hälsa och förebyggande åtgärder.
En sammanslutning av verksamma inom tandläkaryrket.
Slipning och polering av protes- eller amalgamytor.
Rådande praxis inom odontologin vad gäller diagnostik och behandling.
"Tandvärk" är en obehaglig eller smärtsam känsla i tänderna eller omgivande strukturer, orsakad av olika faktorer som karies, tandinfektion, tandlossning, onormal belastning på tanden eller hypersensitivitet.
Lagar och förordningar som reglerar verksamheten inom tandvård.
Tandmissbildningar är en samlingsbegrepp för olika former av developmentstörningar eller anomalier i tandsystemet, som kan påverka tändernas struktur, form, antal och positionering under deras utveckling och growth.
En typ av amelogenes (amelogenesis imperfecta), kännetecknad av ofullständig emaljbildning och överförd som X-bundet eller autosomalt dominant drag. Defekten är även förenad med brist på A-, C- eller D-vitamin, infektionssjukdom, prematuritet, förlossningsskada, Rh-inkompatibilitet, traumatisk skada eller lokal infektion. I lindriga fall syns små skåror, gropar och sprickor, i svåra fall horisontella rader av djupa gropar, och i extrema fall kan emaljen saknas.
"Ett odontologiskt bibliotek är en speciell typ av medicinskt bibliotek som samlar, organiserar och gör tillgängliga informationella resurser relaterade till tandra vetenskaper, oral medicin, tandhygien, käk- och ansiktskirurgi, ortodonti och andra relaterade områden. Det stöder utbildning, forskning och praktisk tandvård genom att erbjuda tillgång till böcker, tidskrifter, databaser, webbresurser och andra former av relevant information inom odontologi."
Undersökning av munhåla och tänder för identifiering och diagnostisering av sjukdomar i munhålan eller manifestering i munhålan av icke-orala sjukdomstillstånd.
"Evidensbaserad tandvård" refererar till praktiska tillämpningar och beslut inom odontologi som grundas på systematiskt sammanställda och bedömda forskningsresultat, med syfte att optimera patientens vårdutgång och minska variationen i behandlande metoder.
Tandläkarmottagning, där tre eller fler tandläkare samverkar och delar på lokaler, utrustning, personal och administration, och har en avtalad fördelning av inkomsterna.
Tandpulpa är det levande, känsliga vävnadsmaterialet inne i en tands rotkanal. Tandpulpasjukdomar är en benämning på olika tillstånd som kan drabba denna tandpulpa och orsakas av olika faktorer, såsom tooth decay (tandcaries), skada eller trauma.
"Tandskador" refererar till skada eller skador på tänderna, vanligtvis orsakade av karies, trauma, onödigt slitage eller missanvändning.
Kalkavlagringar på tänder och tandproteser.
Pulpaförkalkning, även kallad dental caries eller tandcancer, är en progressiv, kaviterande sjukdom orsakad av mikroorganismer som metaboliserar kolhydrater och producerar syra, vilket sänker pH-värdet i tandplacken och leder till demineralisering av tandhartsets emalj och dentin, med efterföljande infektion och inflammation av pulpan.
Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.
Tänderna som helhet i tandbågen. Med tanduppsättning avses de naturliga tänderna på plats i tandhålorna. För mjölktänderna används termen "tanduppsättning, primär", och för de permanenta tänderna "tanduppsättning, permanent". Syn. dentition.
Förfarande för avlägsnande av kariesangripet material från tänderna och biomekaniskt rätt förberedelse för lagning. Ett stående krav är att vidta åtgärder för att förhindra att lagningen misslyckas pga fortskridande karies eller otillräckligt motstånd mot yttre påfrestningar.
Teknik för ljuspolymerisering av härdande tandlagningsmaterial. Termen används ofta även för själva det ljushärdande limmet.
En måttskala för placktillväxt.
"Tandborstning är den aktiviteten där en borste används för att mekaniskt rensa tänder och tandkött från plack, matrester och andra föroreningar, med syfte att främja god oral hälsa och förebygga sjukdomar som karies och gingivit."
En specialitet inom odontologin med inriktning på vård av tandpulpan och behandling av pulpahålan.
"Oral protetik" refererer til anvendelsen af removable eller fixede enheder som beskytter tænder, tandbet og/eller de omkringliggende væv mod skader, slid eller forandringer. Disse enheder kan være denture, kroner, broer, splints eller sportsmundskydd og bliver ofte anbefalet af tandlæger eller tandteknikere for at forbedre mundens funktion, æstetik eller sundhed.
"Dental cement" är ett samlingsbegrepp för olika typer av material som används för att fästa, skapa eller reparera tänder och tandproteser inom stomatologin. Dessa cement kan vara av organiska eller anorganiska typ, och de kan vara permanenta eller temporära beroende på deras användningsområde. Exempel på dental cement är glasjonomer, zinkoxid-eugenol-cement och kompositcement.
"Tandbildning, även kallad odontogen bildning, är en process där tandkvalster, som är specialiserade celler av ektodermiskt ursprung, differenieras och utvecklas till tänder genom embryologisk utveckling."
Förfarande för framställning av avtryck eller negativ avbildning av tänder eller tandlösa områden. Avtrycken görs med ett material som hårdnar på plats. Avgjutningen fylls sedan med gips eller konstgjort stenmaterial för framställning av en kopia av de befintliga munformerna. Avtryck kan göras av hela tandgarnityret, av tandlösa områden eller i en mun, där alla tänder dragits ut.
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
"Oral diseases" refer to a range of conditions that affect the mouth, teeth, and gums. These can include dental caries (cavities), periodontal disease (gum disease), oral cancer, tooth loss, and other disorders. Many oral diseases are preventable with good oral hygiene practices, regular dental check-ups, and a healthy diet. However, certain factors such as genetics, lifestyle choices, and socioeconomic status can increase the risk of developing these conditions. Early detection and treatment of oral diseases is important to maintain overall health and prevent more serious complications.
"Age Determination by Teeth" refers to the process of estimating an individual's age based on the development and wear of their teeth. This method is commonly used in forensic science, as well as in anthropology and archaeology.
Bakteriedödande kemikalier avsedda för rengöring av instrument.
Tillämpning av odontologisk vetenskap i rättsfall.
'Tätningsmedel, dentala' refererar till material som används inom tandvården för att fylla ut och skapa en tät lämplig förslutning av hålrum (kaviteter) i tänder som orsakats av karies eller trauma. Dessa material kan vara av olika slag, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och keramerer, och väljs beroende på faktori som storlek och läge på hålrummet, estetiska krav och patientens vanor och preferenser.
Plan över studiegången vid en utbildningsinstitution.
Parodontologi är en gren inom tandvård och tandläkarvetenskap som fokuserar på studier och behandling av strukturer som stöder tänderna, såsom käkben, tandkött, koten och cement. Parodontologin handlar huvudsakligen om prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar, som exempelvis parodontit och gingivit. Dessutom kan ämnet även innefatta forskning och undervisning kring implantat och deras integration med mjuk- och hårtvävnad i käken.
Sant-falsktfrågeformulär med förslag som beskriver ångest, där den svarande verbalt ger det svar som bäst passar in på honom.
Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.
En tandbeläggning är en typ av tandbehandling där ett tunt lag av kompositresin eller glasfiber appliceras på ytan av tänden för att återställa formen och funktionen, skydda mot kariesutveckling eller för att förbättra dess utseende.
Inträdesordringar för urval av studenter till lärosäten.
En "karieshindrande medicin" är ett medel som används för att förebygga och skydda tänder från kariesutveckling. Dessa medel innehåller vanligtvis fluor, som hjälper till att stärka tandemaljen och gör det svårare för bakterier att orsaka skada på tänderna. Andra aktiva ingredienser i karieshindrande medel kan också inkludera xylitol och kalcium, som hjälper till att reducera mängden bakterier i munnen och stärka tändernas yta. Karieshindrande medel finns i olika former, såsom tandkräm, gel, spray, tablettor och lösningar.
Tanderosion, även känt som abrasiv erosion, är en medicinsk term som describing en process där tanden successivt bryts ned på grund av mekanisk påverkan och kemisk reaktion med syra. Detta orsakas vanligtvis av att individen har ett upprepat mönster av sura måttlighet i saliven, ofta som en följd av återkommande sjukdomar eller dåliga livsstilsval, såsom konsumtion av syrorika drycker. Tanderosion kan leda till att tändernas ytor blir tunnare och mer känsliga, samt öka risken för kariesutveckling.
'Streptococcus mutans' är en gram-positiv, anaerob bakterie som främst förekommer i munhålan hos människor och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukdomar, såsom karies, genom att producera syror som angriper tandemaljen.
Applicering av ett skyddande medel på en exponerad pulpa (direkt överkappning) eller på ett tunt, resterande skikt av dentin över pulpan (indirekt överkappning) för att pulpan skall kunna tillfriskna och återfå sina normala funktioner.
De 32 tänder som delvis ersatt och delvis tillkommit utöver de 20 mjölktänderna.
'Oralkirurgiska tekniker' refererar till specialiserade procedurer som utförs på mun, käke och ansiktsben, ofta under anestesi, av en odontologisk kirurg eller tandläkare med specialistutbildning inom området. Dessa tekniker kan involvera incision, excision, dränering och rekonstruktion av mjuk- och hårtissuer för att behandla patologiska tillstånd som tumörer, cystor, skador eller missbildningar, eller för att genomföra implantatplaceringsförfaranden.
Total avsaknad av tänder till följd av sjukdom eller utdragning.
"Offentlig tandvård" refererar till den typen av tandvårdstjänster som erbjuds och finansieras av offentliga sektorn, ofta genom skattemedel, för att säkerställa att alla med behov har tillgång till grundläggande tandvårdsbehandling oavsett deras ekonomiska status.
Den sektor inom tandvården som är inriktad på tandsjukdomar och tandvård hos äldre.
Oralkirurgi är en specialitet inom stomatologin (tandvården) som fokuserar på diagnostisering, preventiv behandling och kurativ behandling av sjukdomar, skador, felställningar och andra tillstånd i mun, ansikte, huvud och hals. Detta inkluderar, men är inte begränsat till, extraktioner av visst komplicerade tänder, kirurgi relaterad till implantat, tumörkirurgi, behandling av slemhinns sjukdomar och skallbenkirsurgi. Oralkirurger har ofta en tätt samarbete med andra tandvårdsspecialister såsom ortodontister, parodontologer och oral mediciner för att ge fullständig och komplett vård till sina patienter.
En "kariesaktivitetstest" är ett laboratoriediagnostiskt test som mäter aktiviteten hos kariespatogener bakterier i oral håla, vanligtvis genom att mäta syrautvecklingen efter kolhydratkonsumtion. Det hjälper till att bedöma individens risk för kariesutveckling och kan användas som en del av en preventiv tandvårdsstrategi.
En panoramaradiografi, även kallad panorex eller panoramaskära, är en typ av röntgenundersökning som ger en tvådimensionell panoramasyntes av tändernas, käkbenets och ansiktsskelettets anatomiska strukturer. Den visar en platt, bred bild som sträcker sig från ett tinneben till det andra och inkluderar både över- och underkäken, tänderna, käkleden och temperomandibulärt ledbandet (TMJ). Panoramaradiografi används vanligen för att undersöka tandpositionering, karies, tumörer, cystor, käkfrakturer och andra patologiska tillstånd i munhålan och ansiktsskelettet.
Tandförlust, eller odontiatros, är en patologisk tillstånd där en eller flera tänder faller ut, ofta orsakat av karies, parodontit, trauma eller åldrande.
Pulpainflammation, eller pulpit, är en smittsam inflammation i tandpulpanen, det vitala vävnadsområdet inne i tanden som innehåller blodkärl och nerver. Den orsakas vanligtvis av karies eller skada på tanden som exponerar pulpanen för bakterier från munhålan.
"Skoltandvård är den preventiva, kurativa och rehabilitativ tandvården som ges till barn och unga under skolåldern, med syfte att främja och upprätthålla god oral hälsa, undervisa om rutinmässig tandsjukvård och förebygga dentala sjukdomar genom tidiga insatser."
Syn. bikuspid eller liten kindtand. Permanent tand, av vilken det finns åtta, två på varje sida i över- resp. underkäken. De sitter mellan hörntänderna och de bakre kindtänderna (molarerna).
Sekundära eller systemiska infektioner pga spridning av mikroorganismer, vars primära infektionshärd är belägen i de parodontala vävnaderna.
Det fasta, benartade bindväv som täcker tandroten från emalj-cementgränsen till rotspetsen och som dessutom utgör stöd åt tanden genom att vara fäste för det parodontala ligamentet.
Oorganiska salter av fluorvätesyra, HF, där fluoratomen har oxidationstillståndet -1. Salterna av natrium och tenn är vanliga i tandkrämer o d.
"Ett studiebidrag är ett ekonomiskt stöd som ges till en individ för att underlätta för honom eller henne att delta i forsknings- eller utbildningsaktiviteter inom ett akademiskt eller medicinskt sammanhang."
Tillsättning av fluor, oftast i form av natriumfluorid, i t ex dricksvatten.
I en enkel mening kan 'undervisning' inom ett medicinskt sammanhang definieras som den process där medicinsk kunskap, färdigheter och värderingar överförs från en läkare, legitimerad sjukgymnast eller annan medicinsk specialist till en elev, student eller yrkesverksam personal inom hälso- och sjukvården. Undervisningen kan ske genom olika metoder såsom föreläsningar, praktiska övningar, fallstudier, seminarier och klinisk undervisning med patientkontakt. Syftet är att stärka kompetensen hos den som läser och förbättra deras förmåga att tillhandahålla vården på ett säkert, effektivt och kompassionellt sätt.
En kombination av tandbeläggningsindex och tandstensindex för bestämning av munhygienstatus.
Förfarande för tillverkning av t ex tandskena av metall eller plast med hjälp av en avgjutning.
'Odontoblast' är en typ av cell som finns i tanden och bildar tandemaljen, även kallad tandhylsa eller odontogen epitel. Odontoblasterna är specialiserade celler som producerar dentin, ett mineraliserat vävnadsstruktur som utgör huvuddelen av tanden. Dessa celler har långa utskott, axonliknande prolongeringar, som sträcker sig in i det dentina de själva producerar. När odontoblasterna är aktiva i dentinproduktion kallas de primära odontoblaster, medan de som överlever efter att tandemaljen har bildats och fortsätter att underhålla och reparera dentinet kallas sekundära odontoblaster.
Material för tillverkning av avtryck, eller negativa avbildningar, av tänder och tandbågar. Till dessa hör olika typer av gips och cement, metalloxidpastor, silikonbaserade material eller elastomerer.
Teoretiska modeller som anger metoder för lärande eller undervisning som en bas för attityd- eller beteendeförändringar. Dessa undervisningsinsatser tillämpas vanligen inom hälso- och patientundervisning, men är inte begränsade till patientvård.
Systematisk kartläggning, utveckling, organisering och utnyttjande av utbildningsresurser och administrering av dessa processer. Begreppet används ofta i en mer inskränkt betydelse, avseende apparatorienterad pedagogik eller tekniska hjälpmedel i undervisningen.
"Tandframbrott, även kallat dental caries eller karies, är en hålformig skada på tanden orsakad av bakteriersyror som angriper tandens hårda yta och leder till nedbrytning av emaljen."
"Kost, kariesframkallande" refererar till näringsmedel som kan bidra till utvecklingen av tandsmassa, det vill säga karies. Dessa livsmedel innehåller ofta sockerarter, såsom sackaros (vanligt socker), fruktose (fruktkolhydrat) och maltos (stärkelserester). När bakterier i munhålan bryter ner dessa sockerarter produceras syra som kan eroda tandsmassan och leda till karies. Det är därför viktigt att begränsa intaget av söta livsmedel och snabba kolhydrater, särskilt mellan måltiderna, för att minska risken för kariesutveckling.
Den hålighet i tanden som omges av dentin och innehåller tandpulpan. Den del av kaviteten som finns i kronan kallas pulpakammaren, den del som sträcker sig ned i roten kallas pulpakanalen eller rotkanalen.
'Tandhinna' refererar till den hala, gula eller bruna substansen som består av proteiner, kolhydrater och cellrester som kan ansamlas vid tandsäckens öppning (pulpahålan) och kring tanden, ofta orsakad av inflammation eller infektion i tandsäckens blodkärl. Det är ett tecken på en allvarlig tandinfektion som kan leda till smärta, svullnad och eventuellt förlust av tanden om den inte behandlas.
I en enkel mening kan toothpaste (tandkräm) definieras som ett hygienprodukt som används tillsammans med en tandborste för att rengöra tänder och tandkött, förebygga dentalcaries (tandgnuggning) och fräna luften i munnen. De flesta toothpastes innehåller aktiva ingredienser som abrasiva medel, fluorider, humectanter, smakämnen, sötningsmedel och andra tillsatser för att ge extra skydd mot dentalcaries, känslighet, tandstenosbildning och ont i munnen.
'Odontometry' är ett äldre och föråldrat medicinskt begrepp som refererar till metoden att mäta tändernas storlek eller längd med hjälp av speciella instrument. Numera används det sällan inom odontologin (tandvården), då det är mer vanligt att använda sig av andra metoder för att bedöma tänder och deras tillstånd.
"Dentala härdlampor" refererar till permanenta strukturer i form av fyllningar eller kronor som placeras i tänder för att reparera skador orsakade av caries (tandkaries) eller trauma, och för att återställa deras funktionella och estetiska egenskaper.
En kvinnlig tandläkare är en legitimerad och licensierad odontolog som har genomgått formell utbildning och träning på universitetsnivå för att specialisera sig inom dentalmedicin, förebyggande vård, diagnostik och behandling av tandsjukdomar och munhälsa hos individer och populationer.
Den hårda tandvävnad som omger tandpulpan och som täcks av emalj på kronan och av tandcementet på roten. Den är hårdare än benvävnad, men mjukare än emaljen, vilket medför att den oskyddad lätt eroderas.
Tandläkarutbildning förkunskaper refererar till de akademiska och kliniska kunskaperna, färdigheterna och attityderna som krävs för att bli antagen till en tandläkarutbildningsprogram, inklusive biologi, kemi, fysik, matematik, kommunikationsförmåga, etik och empati.
Dental restoration repair refers to the process of fixing or reinforcing a previously placed dental restoration, such as a filling, crown, or bridge, that has become damaged or worn over time. This may involve removing the damaged portion and replacing it with new restorative material, or adding additional material to reinforce the existing restoration. The goal of dental restoration repair is to restore the function, integrity, and appearance of the damaged restoration and prevent further deterioration.
En medicinsk definition av 'tandanlag' är ett sammanhangsorganiserat system av tänder och de strukturer som stöder dem, inklusive käkben, tandkött, ligament och nerver. Tandanlaggens huvudsakliga funktioner är att bryta ned föda för sväljning och att underhålla och forma ansiktets struktur och utseende.
Bedömning av utbildnings- och kunskapsnivå. Begreppet omfattar alla aspekter av testning och testutformning.
Material för tillverkning av gjutformar för framställning av guld- och kobolthaltiga avgjutningar.
Höghastighets tandvårdsteknik är en avancerad metod inom tandvården som innebär att behandlingsprocessen för tandsänkning och andra restaurativa procedurer utförs mycket snabbt, vanligtvis med hjälp av elektriska handverktyg och speciell utbildning, för att minska tiden i behandlingsstolen och öka effektiviteten utan att ge upp kvalitén på arbetet.

"Dental aesthetics" er en del av tannhelsetannteknikken som handler om å forbedre utseendet på tennene og smiledet. Dette kan innebære behandlinger som tannbleking, skjæring av tannkantene (skilling), plassering av false tenn (proteser) og andre behandlinger som forbedrer formen, størrelsen, posisjonen og fargen på tennene. Dental aesthetics er en gren av dentallæren som kombinerer medskjønnhetsprinsipper med tannhelseteknikken for å forbedre tannenes utseende og funksjon.

Estetisk medicin, også kjent som skjønnhetsmedisin, er en gren av medisinen som fokuserer på å forbedre eller restituere individets ytre tilstand for å øke personens subjektive velbefindelse og selvverddighet. Dette inkluderer behandlinger som fjerning av fine linjer og rynker, forbedring av hudkvaliteten, kroppscontouring og vektreduksjon, behandling av vener og arter, og andre behandlinger som er relatert til ytre skjenmerke. Estetisk medisin inneholder både ikke-kirurgiske behandlinger som skinnbehandlinger, kjemiske peelings, muskelavslappende behandlinger og fyllstoffbehandlinger, samt kirurgiske proseder som lyftinger og formingsoperasjoner.

Estetisk medicin er forskjellig fra plastisk kirurgi, selv om de to ofte overlapper hverandre. Plastisk kirurgi fokuserer mer på å reparere defekter i kroppen eller å forbedre funksjonen, mens estetisk medicin fokuserer mer på å forbedre ytten av en persons kropp for å øke deres selvuttrykk og personlig tilfredshet. Estetisk medisin er valgfri for de fleste mennesker, og det er viktig at man velger en kvalifisert læge og diskuterer realistiske forventninger før man går videre med noen behandlinger.

I medically related context, ‘leende’ refererar till det aktiva, viljfulla eller spontana uttrycket av glädje genom att visa tänder i ett leende. Det kan involvera en lätt knorrning av läpparna och/eller ögonens glimpande. Leenden är ofta ett sätt att kommunicera positiva känslor, men de kan också ha andra betydelser beroende på kulturella eller sociala kontexten.

Det finns olika typer av leenden som kan observeras i medicinska sammanhang:

1. Smygtandade leende: Ett diskret, ofta spontant leende där endast ena sidan av läppen lyfts något.
2. Bredt leende: Ett leende som involverar att båda läpparna lyfts och visar fler tänder. Det kan vara ett tecken på större glädje eller belåtenhet.
3. Socialt leende: Ett leende som uttrycker vänlighet, empati eller acceptans i sociala situationer, även om den personen inte känner någon speciell glädje.
4. Dimmor: En typ av leende där läpparna är lite slappa och tänderna inte visas fullt ut. Det kan vara ett tecken på trötthet eller apati.
5. Svepande leende: Ett leende som involverar ansiktets hela muskulatur, inklusive ögonlocken, kinder och pannan. Det kan vara ett starkt uttryck för glädje eller belåtenhet.

I medicinska sammanhang kan observation av leenden användas som ett sätt att bedöma patienters kognitiva förmåga, emotionella tillstånd och kommunikationsförmåga. Även om leenden är vanligtvis förknippade med positiva känslor, kan de också förekomma i negativa situationer som ett sätt att dölja sorg eller smärta.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.

Den medicinska termen för "dental fotografi" är en metod för att använda kameror och bildbehandlingsprogram för att dokumentera täthet, struktur, läge och andra aspekter av tänder och munhåla. Detta kan användas för att hjälpa dentalpersonal att diagnostisera och planera behandlingar för tandsjukdomar, skada eller deformeriteter.

Det finns olika typer av dental fotografi, inklusive:

1. Intraorala fotografi: Fotografering av tänderna och munhålan från insidan av munnen med hjälp av en speciell typ av kamerauppsättning som är designad för att passa in i munnen.
2. Extraorala fotografi: Fotografering av ansiktet och huvudet utanför munnen, ofta används för att dokumentera skador, missbildningar eller andra problem som påverkar ansiktsstrukturen.
3. Makrofotografi: Används för att ta detaljerade bilder av små strukturer som tänder och tandfyllningar.
4. Skiktad fotografi: En metod för att kombinera flera bilder med olika skärpedjup för att skapa en enda, mycket detaljerad bild.

Dental fotografi kräver speciell utrustning och tekniker för att uppnå högkvalitativa resultat. Dentalpersonal som arbetar med dental fotografi bör ha tillräcklig träning och erfarenhet för att kunna hantera den tekniska aspekten av processen och producera användbara bilder för diagnostiska och behandlingsändamål.

Metallokeramiska legeringar är en typ av material som används inom odontologi, särskilt inom tandprotes tillverkning. Denna sorts legering består av en kombination av metall och keramik, där metallen utgör den underläggande strukturen och keramiken appliceras som ett ytskikt för att ge en estetisk och hälsofördelaktig yta.

Metallen i metallokeramiska legeringar är vanligtvis en legering av krom, kobolt och molybden (CR-CO) eller en guldkompositlegering. Keramiken som används är oftast en högstyrkokeramik, såsom aluminiumnitrid eller zirkonoxid, som har goda mekaniska egenskaper och förmåga att efterlikna naturliga tands substance.

Dessa legeringar kombinerar den styrka och hållbarhet som metallen erbjuder med den estetiska attraktiviteten och biokompatibiliteten som keramiken har, vilket gör dem till en populär val för framställning av tandproteser, kronor och broar.

Tandläkarutbildning är en akademisk utbildning på universitetsnivå som preparerar studenten för att bli en licensierad tandläkare. Den kombinerar både teoretiska och praktiska studier inom områden såsom oral diagnostik, preventiv vård, restaurativ vård, kirurgi, ortodonti och patientbehandling.

Typiskt för tandläkarutbildningar är att de inkluderar klinisk praktik under handledning av erfarna tandläkare, ofta i en skolklinik eller ett sjukhus. Utbildningen ger också kunskaper om etik, kommunikation och forskningsmetoder.

Efter att ha klarat examen får studenten en tandläkarexamen och är berättigad till att ansöka om licens för att praktisera som tandläkare.

"Tandläkarhögskolor" är högre utbildningsinstitutioner där man studerar för att bli tandläkare. Dessa skolor erbjuder akademiska och kliniska kurser som täcker ämnen såsom oral medicin, kariesprevention, ortodonti, oral kirurgi, parodontologi och prosthodonti.

Efter att ha klarat en tandläkarutbildning på en tandläkarhögskola, erhåller studenten oftast en doktorsexamen i tandläkarkonst (DDS) eller en liknande akademisk titel. Tandläkarhögskolor kan vara en del av ett större universitet eller vara en självständig högskola. De är vanligtvis starkt reglerade och måste uppfylla strikta standarder för att garantera en hög kvalitet på utbildningen.

"Tandläkarstuderande" är en person som studerar tandläkarkonst vid en högre utbildningsinstitution, med målet att bli certifierad tandläkare. Studierna innefattar ofta ämnen som oral anatomi, klinisk odontologi, preventivt tandvård, oral patologi, oral kirurgi och prosthodonti. Tandläkarstuderande lär sig att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar relaterade till tänder, munhåla och maxillofacial regionen hos människor. Studietiden kan variera beroende på land och utbildningsinstitution, men i Sverige är det vanligtvis en fem-sexårig utbildning som leder till en examen som "Tandläkare".

'Karies' er en medicinsk betegnelse for en infektionssygdom i tanden, som karakteriseres ved nedbrydning af tandemaljen (den hårde ytre del af tanden) pga. syre dannet av mundens bakterier, der omdanner sukker til syre. Dette fører til dannelse af huller eller skader på tanden. Karies er en meget almindelig sygdom og kan forhindres eller behandles ved godt tandsygnspleje, fluoridbehandling og regelmæssige tandlægekontroller.

I medicinsk kontext, betyder “framtand” den tand som sitter längst fram i underkäken och är vanligtvis större än de andra tänderna. Den kallas också för centralincisiven eller bara incisiven. Framtanden har ofta en spetsig form och används främst för att bita av mat.

Enligt den medicinska ordboken Definitionsmedicinen kan en "tandprotes, partial, fast" definieras som:

"En tandprotes som är fixerad och inte kan tas ut av patienten själv. Den ersätter en eller flera, men inte alla, tänder i under- eller överkäken. Den hålls fast med hjälp av klamrar som fästes vid de kvarvarande tänderna."

Sådana proteser tillverkas ofta av akrylat och metall och är anpassade för att passa patientens mun. De kan vara en god lösning när det saknas ett fåtal tänder, eftersom de ger bättre funktion och estetik än en lös protes.

En tandprotes är en typ av medicinsk apparat som används för att ersätta saknade tänder och/eller käkar. Den kan vara fast eller amovibel (lösbjälts) och konstrueras av material som till exempel metall, akrylat eller keramik. Tandproteser kan hjälpa till att förbättra funktionen vid matspjälkning, tal och estetik. Det finns olika typer av tandproteser, till exempel totalprotes (fullständig tandprotes), partiell protes (delvis tandprotes) och implantatprotes (fastsatt med hjälp av en implantatstift i käken).

'Tandmissfärgning' (eller 'tooth discoloration') är ett medicinskt begrepp som refererar till en förändring i färgen eller tonen hos tänder. Det kan vara orsakat av flera olika faktorer, inklusive:

1. Externa faktorer: födoämnen och drycker som kaffe, te, röd vin, läskedrycker med mörk färg och tobaksrök kan leda till ytlig missfärgning av tänderna.
2. Interna faktorer: vissa mediciner, speciellt antibiotika som tetracyklin, kan orsaka intern missfärgning av tänder om de intas under uppväxtfasen när tänderna fortfarande är i utveckling. Andra interna faktorer inkluderar trauma till tänderna och förhöjda nivåer av fluorid.
3. Åldrande: som en del av naturlig åldringsprocessen blir tändernas emalj tunnare, vilket kan leda till att de får en gulaktig ton.
4. Munsjukdomar: vissa munsjukdomar och infektioner kan orsaka missfärgning av tänder.
5. Genetiska faktorer: vissa individer är mer benägna att utveckla tandmissfärgning än andra på grund av genetiska faktorer.

Tandmissfärgning kan vara ett kosmetiskt problem och orsaka besvär hos vissa individer, men det är vanligtvis inte ett tecken på någon allvarlig medicinsk eller oral hälsoproblem.

Ortodonti är en specialitet inom tandvård och käkkirurgi som handlar om prevention, diagnostisering och behandling av tandsättningar och ansiktsanatomiska oregelbundenheter. Ordet 'ortodonti' kommer från de grekiska orden 'orthos' som betyder rät och 'odous' som betyder tand.

Ortodontisten behandlar missfall i tändernas position, avstånd mellan tänderna och oregelbundenheter i käken genom användning av en rad olika metoder såsom fasta och lösa ortodontiska apparater, som exempelvis tandställ, brackets och skruvar. Behandlingarna kan vara riktade till barn, ungdomar eller vuxna och har som syfte att korrigera tandsättningar, förbättra käkmekaniken, förebygga skador på tänderna och förbättra det estetiska utseendet.

'Tandvård för kroniskt sjuka' refererar inte till en specifik medicinsk definition, utan snarare till en viss aspekt av tandvården som fokuserar på att ge vård och behandling till personer med kroniska sjukdomar. Kroniskt sjuka är ofta mer mottagliga för muntliga problem, såsom tandsmärtor, karies, parodontit och torr mun, som kan påverka deras allmänna hälsostatus och kvalitet på livet. Därför är det viktigt att erbjuda speciella preventiva åtgärder, regelbundna undersökningar och behandlingar för denna patientgrupp.

Exempel på kroniska sjukdomar som kan kräva särskild tandvård inkluderar diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, neurologiska störningar och autoimmuna sjukdomar. Tandvården för kroniskt sjuka kan involvera samarbete mellan tandläkare, läkare och andra hälsoprofessionella för att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och att behandlingar koordineras med deras allmänna hälsostatus.

Medicinskt sätt att definiera ‘mellanrum mellan tänder’ är diastema. Diastema är ett uttryck som används för att beskriva ett extra mellanrum mellan två framtänder, vanligtvis de övre framtänderna. Detta tillstånd är ofta estetiskt störande men tenderar att vara ofarligt för tanden och tandköttets hälsa. Diastema kan bero på olika orsaker, inklusive storleksförhållandet mellan tänderna och käken, muskelaktivitet i tungan eller läpparna, tillväxtavvikelser under uppväxten eller förlust av en milk tand som inte ersatts korrekt. I vissa fall kan diastema behöva behandlas med hjälp av ortodontisk behandling, såsom tandsöm eller käkkirurgi, särskilt om det orsakar problem med käkmuskulatur, talsvårigheter eller dålig tandhygien.

'Barntandvård' refererar till den preventiva och kurativa tandsjukvård som ges till barn, ofta fram tills de når vuxen ålder. Den inkluderar tänderstädning, fluorbehandling, tandrengöring, undersökningar för att upptäcka och behandla karies eller andra tandproblem i ett tidigt skede, undervisning om god oral hygien och näringsvanor, samt behandling av trauma orsakat till tänder eller mun. Syftet med barntandvård är att främja en hälsosam utveckling av barns tänder och muns hälsa, undvika allvarliga tandproblem och lära barnen vikten av god oral hygien för livstid.

"Tandvårdsklinik" är en medicinsk facility som erbjuder tjänster relaterade till tandvård och oral hälsa. Vid en tandvårdsklinik kan patienter få behandlingar såsom tandrengöring, fyllningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, parodontal behandling, ortodontisk behandling och preventiv vård. Många kliniker erbjuder även specialiserade tjänster som oral kirurgi, endodonti, prosthodonti och pediatrisk tandvård. Syftet med en tandvårdsklinik är att främja och upprätthålla god oral hälsa hos patienterna genom att erbjuda preventiva, diagnostiska och terapeutiska tjänster.

'Tandfasader' (latin: *periodontium*) är ett samlingsnamn för de medicinska strukturerna som håller fast tanden i käken. Det består av tandkött (*gingiva*), käkbenet (*alveolarprominensen*), tandsäckarna (*periodontalpocketen*) och fibrösa bindvävsfästena (*periodontalligamenten*). Dessa strukturer arbetar tillsammans för att skydda, stödja och stabilisera tänderna under olika former av påfrestningar som exempelvis betttryck och käkrörelser. Tandfasadens hälsotillstånd kan variera från frisk till inflammerad eller smittsam, beroende på faktorer såsom munhygien, diet och genetik.

'Tandpulpa' refererar till den mjuka vävnaden som finns inne i en tands rotkanal och kronan. Den består av blodkärl, nerver, bindväv och lymfkärl. Tandpulpan är mycket känslig för smärta eftersom den innehåller nervändar. Smärta i tandpulpan kan uppstå till följd av karies, skada på tanden eller andra orsaker som utsätter pulpan för irriterande substanser.

En dental implantation är en procedur inom tandvården där ett konstgjort rötthylsa (t.ex. gjord av titan) placeras i käken för att efterhand osseointegrera, vilket innebär att benvävnaden växer ihop med implantatet och skapar en stabil grund för en konstgjord tand (protes). Detta används ofta när en naturlig tand inte kan återställas eller behöver ersättas på grund av skada, sjukdom eller ålder. Dental implantation utförs vanligen under lokalbedövning och kan kräva flera besök till tandläkaren beroende på individuella förhållanden.

En tandhygienist är en tandsjukvårdspersonal med specialistutbildning inom preventivt och terapeutiskt oral hälsovård. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar att utföras under tandsarts överinseende och kan innefatta att utföra tandborstning, flossning, avlägsnande av hårt kalk samt ge råd och instruktioner till patienter i samband med deras eget muntliga hygienarbete. Tandhygienister arbetar ofta i tandsartspraktiker, offentlig tandvård och andra tandvårdsrelaterade sammanhang för att främja och underhålla goda oral hälsotillstånd hos individer och populationer.

'Maxilla' är ett medicinskt term som refererar till den övre käken, vilket är en del av craniofaciala skelettet. Maxillan består av två ben som är sammanvuxna i mitten och bildar det övre centrala palatset och de övre tänderna. Varje maxilla innehåller även en hålighet, nämligen den övre öronnässkan (meatus acusticus externus), som leder till yttre örat. Maxillan är viktig för käkmobiliteten och bildar också en del av det ögonhålans rand (orbita).

Protesisk tandförberedelse är en process där tanden prepareras och formas för att kunna bära ett protesiskt tillbehör, som kan vara en krona, bro eller en tandprotes. Under den protesiska tandförberedelsen tar tandläkaren bort någon del av den ursprungliga tanden och skapar en överföringstriss för att hjälpa till att fästa den protesiska applikationen.

Den exakta metoden för en protesisk tandförberedelse kan variera beroende på vilken typ av protesis som behövs och hur många tänder som behöver förberedas. Men i allmänhet innebär det att tanden skärs ned till en viss form och storlek, så att den passar perfekt med den protesiska applikationen.

Det är viktigt att tandförberedelsen utförs korrekt för att säkerställa att den protesiska applikationen sitter rätt, fungerar bra och ser naturlig ut. Ett dåligt utfört arbete kan leda till problem som smärta, lösning eller skador på både tänderna och protesen.

I medicinsk kontext är 'tandporslin' ett material som används inom tandvården för att tillverka olika typer av tandbeläggningar och proteser. Tandporslinet är ett keramiskt material som är hårt, ljust och biokompatibelt, det vill säga väl tolererat av kroppen. Det används ofta för att skapa estetiskt tilltalande tandbeläggningar (till exempel frontringar) eftersom dess vita färg och genomskinlighet liknar naturlig tandsubstans. Tandporslin kan även användas i kombination med metaller för att skapa kronor, broar och andra typer av tandproteser.

Odontologisk fakultet är en akademisk enhet inom ett universitet som erbjuder utbildning och forskning inom tandvård och relaterade områden. Fakulteten leds vanligen av en dekan och har flera olika avdelningar eller institutioner, till exempel klinisk odontologi, preventiv odontologi, oral biologi och oral medicin.

Studenter som studerar på en odontologisk fakultet läser vanligen ämnen som anatomi, fysiologi, patologi, farmakologi, tandteknik och olika former av kliniska ämnen. Efter att ha klarat av studierna på en odontologisk fakultet kan studenten bli auktoriserad tandläkare.

Tandkronan är den del av tanden som sitter djuptest i käken och är det som återstår av tanden när dess rotblotta har försvunnit genom nedbrytning eller bortoperation. Tandkronan innehåller tandemaljen, dentin och cement, och är den del av tanden som är synlig i munhålan. Den kan vara naturlig eller konstgjord, som vid till exempel kronbesättningar.

"Handikappstöd i tandvården" refererar till speciella stöd och serviceleveranser som erbjuds för personer med funktionsnedsättning eller funktionshinder, så att de kan få den tandvård de behöver på ett tryggt, bekvämt och effektivt sätt. Detta kan inkludera anpassningar av miljön, kommunikationsstöd, extra tid och personal, speciell utrustning och andra former av assistans som behövs för att möta den enskilda persons behov. Syftet är att minska hinder och komplikationer i tandvården och att främja jämlika möjligheter till god oral hälsa och vård för alla, oavsett funktionsnivå.

En "tandprotes, partiell, avtagbar" är en typ av tandprotes som ersätter en del tänder istället för alla. Denna typ av protes är konstruerad så att den kan tas bort och sättas in av patienten själv.

Partiella avtagbara tandproteser tillverkas vanligen av akrylat eller metall, och har klamrar eller klämmor som hålls fast vid de kvarvarande tänderna för att stabilisera protesen i munnen. Dessa klamrar eller klämmor är anpassade till formen på de kvarvarande tänderna och kan vara av metall eller plast.

Det är viktigt att uppehålla god oral hygien när man har en partiell avtagbar tandprotes, för att undvika skada på kvarvarande tänder och munhälsa. Rutinmässiga kontroller hos en tandläkare är också viktiga för att säkerställa att protesen sitter korrekt och inte orsakar några problem.

'Tandkrona' er den del av tannen som ser ut over tandkjøttet etter at kjennetekene har blitt tatt bort ved en fylling eller et hull. Det er den del av tannen som er igjen når det ikke er noen skader eller hull i tannen. Tandkrona kan også være betegnelsen for den ferdige, formede delen av tannen før den bryter seg ut over tandkjøttet under tilsettingen.

I medicinsk kontext kan ‘läpp’ (engelska: "lip") referera till olika anatomiska strukturer, men oftast avser det den yttre delen av munnen hos djur och människor. Den består av muskler, nerver, blodkärl och hud, och kan vara uppdelad i två delar - överläppen och undre läpp. Överläppen skyddar ovan- och sidotänderna, medan undre läppen skyddar undertänderna.

Läppen har också en viktig funktion vid ätande, talsättet och andningen. Vid tal används läpparna för att forma ljud och hjälpa till att producera vissa konsonanter. De är också involverade i känsel och smak, eftersom de innehåller nervreceptorer som kan detektera beröring, smärta och temperaturförändringar.

Ibland kan läpparna drabbas av sjukdomar eller skador, såsom vårtor, eksem, torrhet, förkylningar eller sår. Dessa problem kan behandlas med hjälp av olika medicinska metoder, beroende på deras orsak och svårighetsgrad.

Tandvårdsrädsla, även känd som odontofobi, är en irrationell rädsla eller fruktan för tandvård. Den kan vara mild och leda till enbart en känsla av obehag vid tanken på att besöka tandläkaren, eller den kan vara så stark att den orsakar extremt hög ångest och undvikande beteende när det gäller alla former av tandvård. Tandvårdsrädsla kan ha negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa, eftersom de tenderar att undvika rutinmässiga tandvårdsbesök och nödvändig behandling.

'Bett' er en betegnelse for et sykeleiebed, det vil si en plass i et sykehus hvor en pasient ligger og soves. Ordet kommer fra oldengelsk og betytt "seng". I medicinsk sammenheng kan 'bett' også referere til en diagnose eller behandling som en pasient får, men det er mindre vanlig.

'Tandproteskonstruktion' er en overordnet betegnelse for de proteser, som anvendes i tandlægekunsten til at erstatte savnede tænder og/eller støtte slidte, skadede eller manglende tandsystemer. Disse konstruktioner kan være fastgjort permanent (fx festsætning af en bro) eller være løselige (fx total-/parcialproteser).

Den medicinske definition vil typisk se således ud:

"En tandproteskonstruktion er en kunstig, ofte individualiseret anordning konstrueret til at erstatte savnede tænder, støtte slidte tandsystemer eller korrigere uhensigtsmæssige forhold i munden. Disse konstruktioner kan være fremstillet af forskellige materialer som metal, akryl, nylon eller keramik og kan være permanente (festsatte) eller løselige (removable). Tandproteskonstruktioner omfatter bl.a. broer, kroner, partial- og totaltandproteser."

En "Tandvårdsförsäkring" är en form av försäkring som erbjuder skydd och finansiell kompensation för diverse tandvårdrelaterade behandlingar, procedurer och tänderingsåtgärder. Denna typ av försäkring kan inkludera kostnader för rutinbesök hos tandläkaren, tandrengöring, fillningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, orthodontisk behandling (t.ex. fasta och lösa tänderingsapparater), tandimplantat, parodontal behandling (behandling av tandkött och käkben) och vissa former av munhygien.

Försäkringarna kan variera i omfattning och kvalitet beroende på den specifika policy som väljs, men de flesta erbjuder också preventivt tandvård för att hjälpa försäkringstagaren att undvika allvarligare problem i framtiden. Det är viktigt att granska och jämföra olika tandvårdsförsäkringar för att hitta den som passar bäst till ens individuella behov och budget.

'Tandprotesdesign' refererer til den planlægning og konstruktion af tandproteser, der er designet til at erstatte savnede tænder og/eller støtje til slidte, skadede eller manglende tandsystemer. Det omfatter overvejelser af materielvalg, protesestruktur, pasform, æstetik, funktion og patientkomfort.

Den medicinske definition kan opdeles i følgende punkter:

1. Planlægning: En individuel evaluering af patientens mundhule og behov for at erstatte savnede tænder. Dette omfatter en undersøgelse af den tilbageværende tandsæt, kæbearkitektur, muskulatur, articulation og ønsker for æstetik og funktion.
2. Konstruktion: Den proces, hvor protesen fremstilles ud fra den planlagte designspecifikation. Det omfatter valg af materiale, som oftest akryl, nylon, metal eller en kombination heraf, samt design af strukturen og pasformen for at sikre en komfortabel og effektiv pasning i patientens mund.
3. Æstetik: Designets evne til at fremstille et naturligt og æstetisk udseende, der matcher patientens oprindelige tænder og ansigtsskulptur.
4. Funktion: Den måde, hvorpå protesen genopretter normale kaution, spisning, tale og andre mundhulefunktioner.
5. Komfort: Designets evne til at sikre en god pasning og støtte for patientens mundhule, uden at forårsage smerte eller irritation.

Tandprotesdesign er et vigtigt aspekt af tandplejen, der hjælper med at genoprette patienters mundhulefunktioner og øge deres livskvalitet.

"Protein staining" är en metod inom histologi och molekylärbiologi som används för att färga och visualisera proteiner i celler och vävnader. Det görs genom att exponera ett preparat av ett protein eller en proteinblandning för en lösning som innehåller en färgande substans, vanligtvis en anjonisk färg, som binder till de positivt laddade aminosyror i proteinet.

Detta ger upphov till en kontrastrik färgad bild av proteinerna, vilket underlättar deras observation och analys under mikroskopi. Protein staining är en viktig teknik inom forskning och diagnostisering inom områden som patologi, cellbiologi och biokemi.

Title: Definition of Dental Auxiliaries in Medical Terms

In medical terms, dental auxiliaries are individuals who assist dentists and other oral healthcare professionals in providing various dental treatments and services to patients. They work under the supervision of a licensed dentist and perform tasks that do not require the professional judgment or skill of a dentist. Dental auxiliaries typically include:

1. Dental Hygienists: These are professionals who provide preventive oral healthcare, including cleaning teeth, removing plaque and tartar, applying sealants and fluoride, taking dental x-rays, and educating patients on proper oral hygiene practices. They work closely with dentists to help maintain their patients' overall oral health.
2. Dental Assistants: These are individuals who assist dentists during dental procedures by preparing instruments, materials, and equipment, as well as helping to position patients for treatment. They may also perform tasks such as taking impressions of teeth, making temporary crowns, and applying topical anesthetics.
3. Dental Laboratory Technicians: These are professionals who create dental restorations, such as crowns, bridges, and dentures, based on the specifications provided by a dentist. They work in dental laboratories and use various materials and techniques to fabricate custom-made dental appliances that fit precisely and function properly.
4. Orthodontic Technicians: These are individuals who assist orthodontists in creating and applying orthodontic appliances, such as braces, retainers, and other devices used to straighten teeth or correct jaw alignment issues. They may also take dental impressions, make adjustments to existing appliances, and provide patient education on proper oral hygiene practices while wearing orthodontic appliances.
5. Dental Sterilization Technicians: These are individuals who ensure that all dental instruments and equipment are properly sterilized and disinfected between patients. They may also maintain inventory levels of dental supplies, order new equipment as needed, and provide training to other staff members on proper infection control practices.

Overall, dental auxiliaries play a critical role in the delivery of high-quality oral healthcare services by assisting dentists and other professionals in providing comprehensive care to patients.

"Tandvårdssystem" refererar till de strukturer, processer och personal som är involverade i att erbjuda tandvård till en population. Det inkluderar tänder och munhälsa, profylaktiska tjänster (till exempel tandblekning och fluoridering), preventiva tjänster (tandborrning och flossning), restaurativa tjänster (fyllningar och kronor), kirurgiska tjänster (tandutdragningar och implantat) och andra specialiserade tjänster som ortodonti och parodontologi.

Tandvårdssystemet består av en rad olika aktörer, inklusive tandläkare, tandhygienister, dentalassistenter, odontologiska specialister och administrativ personal. Det kan finnas offentliga och privata tandvårdskliniker, skolor för tandvård, forskningsinstitut och professionella organisationer som alla bidrar till att garantera en hög kvalitet på tandvården.

Ett effektivt tandvårdssystem bör vara tillgängligt, rättvisansprett, kvalitetsgaranterat, patientcentrerat och inkluderande. Det bör också ha en stark fokus på preventiva tjänster för att minska behovet av mer omfattande och kostsamma behandlingar i framtiden.

En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.

"Misslyckad tandlagning" är inte en etablerad medicinsk diagnos, men termen kan användas för att beskriva en situation där en tandsjukvårdsbehandling inte har gett de önskade resultaten. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel patientens mottaglighet för sjukdomen, behandlingsmetodens effektivitet eller komplikationer under eller efter behandlingen.

Exempelvis kan en misslyckad rotkanalbehandling innebära att bakterier fortfarande finns kvar i canalen och orsakar smärta, inflammation eller infektion. I sådana fallen kan ytterligare behandlingar krävas, till exempel en ny rotkanalbehandling eller en extraktion av tanden.

Det är viktigt att notera att misslyckade tandlagningar inte alltid beror på fel behandling från tandläkaren. Patientens samarbete och efterlevnad av instruktioner kan också spela en stor roll för behandlingsresultatet.

"Tandvårdsforskning" (odontologisk forskning) är ett samlingsbegrepp för vetenskapliga studier och undersökningar som fokuserar på munhälsa, tänder, käkar och relaterade sjukdomstillstånd. Det inkluderar bland annat forskning om preventiva metoder, diagnostiska procedurer, terapeutiska behandlingar och etablerande av riktlinjer för tandvård. Forskningen bygger på olika discipliner som anatomi, fysiologi, kemi, biologi, beteendevetenskap och epidemiologi. Målet är att förbättra munhälsa, förebygga sjukdomar och utveckla effektiva behandlingsmetoder inom tandvården.

Tandfyllningsmaterial, även känt som "tandfyllning", är ett material som används för att fylla upp och reparera en kavitet eller hålighet i en tands struktur. Detta kan vara orsakat av caries (tandförfall), skada eller brytning. Fyllningsmaterialet hjälper till att återställa tanden till dess ursprungliga form och funktion, samtidigt som det förhindrar ytterligare skada eller infektion. Det finns olika typer av tandfyllningsmaterial, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och guld, vardera med sina egna fördelar och nackdelar beroende på användningsområde och personlig preferens.

"Dental care for the elderly," or "geriatric dental care," refers to the oral health services and treatments provided to older adults, typically defined as those aged 65 and over. As people age, they may face unique oral health challenges, such as an increased risk of tooth decay, gum disease, oral cancer, and dry mouth due to medication use.

Geriatric dental care aims to prevent these issues from developing or worsening, maintain good oral hygiene, and treat any existing conditions to ensure overall health and well-being. This may include regular dental checkups, cleanings, restorative treatments like fillings and crowns, extractions, dentures, and oral surgery when necessary. Additionally, geriatric dental care providers should be aware of the potential impact of medical conditions and medications on their patients' oral health and adjust treatment plans accordingly.

"Tandbåge" er en ortodontisk betegnelse for en type tandfejl, hvor de øvre og nedre fortænder (caninere) ikke mødes korrekt, når kæben lukkes. Dette resulterer i et ukorrekt bid, der kan være estetisk uattraktivt og muligvis medføre funktionelle problemer såsom forhøjet slitage på tænderne eller ondt i kæbemusklerne. Tandbågen kan behandles ved hjælp af ortodontiske behandlingsmetoder, herunder brug af tandstang, skruer og/eller klare plader (tandplader).

"Dentala förankringar" refererar till de strukturer som håller fast tänderna i käken. De två viktigaste typerna av dentala förankringar är kotartikulationen (tandens kontakt med motståndartanden) och parodontiet (de bindväv, ben och cement som omger och stödjer tanden i alveolärbenet). Andra strukturer som kan ingå i dentala förankringar är ligament, muskler och skallben.

"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.

"Tandläkarmottagningar" är en placering där tandläkarrelaterade tjänster erbjuds till patienter. Det inkluderar vanligen en vänlig och bekväm väntsal, en tandläkarexaminationsstol, olika instrument och utrustningar som används för att utöva tandvård, samt diverse preventiva material och fyllningsmaterial.

Tandläkarmottagningen är platsen där patienter kan få behandlingar som tänderrengörande, fillningar, kronor, broar, rotfyllningar, tandextraheringar och preventiva råd om oral hälsa. Tandläkare och dentalhygienister arbetar ofta tillsammans för att ge patienterna den bästa vården möjliga.

Det är också vanligt att ha röntgenutrustning på plats för att kunna ta bilder av tänderna och käken, såsom panoramaröntgen och intraorala röntgenbilder. Dessa hjälper till att identifiera skadade eller sjuka tänder, cancer, käft- och ansiktsbenstumörer, och andra muntliga sjukdomar.

"Dental implantation, jaw-anchored" refers to a dental procedure where a screw-like titanium fixture is surgically placed into the jawbone to replace the root of a missing tooth. This forms a stable foundation for an artificial tooth or crown to be attached on top. The implant becomes anchored in the bone over time through a process called osseointegration, providing a secure and durable restoration that looks and functions like a natural tooth.

The procedure is often performed by oral surgeons or periodontists, and it can help improve chewing function, speech, and overall quality of life for patients with missing teeth. Jaw-anchored dental implants are typically more stable and long-lasting than other types of dental restorations such as dentures or bridges.

'Tandreglering' er en behandlingsmetode innen tannlegering, der man bruker fastgjorte enheter for å justere stillingen og funksjonen til tennene. Dette gjøres vanligvis for å korrigere ulike typer av tannfeil, som kan føre til problemer med kjenning, spisning, tale eller æstetikk.

En tandreglering består vanligvis av to dele: en fast del som er fiksert til tennene og eventuelt et par bevegelige deler som brukes til justeringen. Den fastgjorte delen kan være fremstilt av metall, keramikk eller transparante materialer, og inneholder ofte en slags gangsystem som lar behandleren justere tennene gradvis over tid.

Det er vanlig å se barna og unge mennesker med tandregleringer, men også voksne kan benytte seg av denne type behandling. Tandreglering kan være en investering i en bedre tannhelse og økt selvverv, siden riktig stilling og funksjon av tennene kan føre til forbedret munnhygiene, lavere risiko for skader på tennene og eventuelt forebygge behovet for ytterligere tannbehandling i fremtiden.

Tandvårdsjournaler, även kända som dental journaler eller odontologiska journaler, är publikationer som innehåller artiklar och forskningsrapporter relaterade till tandvård och oral hälsa. Dessa journaler täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk tandvård, dentalteknik, ortodonti, oral patologi, parodontologi, preventiv tandvård, oral kirurgi och andra relaterade områden. De publicerade artiklarna kan vara originalforskning, systematiska översikter, metaanalyser, kasuistik, tekniska rapporter eller redaktionella kommentarer. Tandvårdsjournaler är en viktig källa till information och forskningsrapporter för odontologer, tandläkare, forskare, studenter och andra yrkesverksamma inom oral hälsa.

Rotfyllning, även känt som rotbehandling eller endodontisk behandling, är en medicinsk procedur där man rengör, formar och fyller ut kanaler i en skadad eller infekterad tandrot. Detta görs vanligtvis med hjälp av specialdesignade instrument och material för att eliminera smittämnen och skydda den omgivande tandköttet från fortsatt infektion.

Under en rotfyllning tas den skadade nerven och blodkärlen bort från rotkanalerna, vilket kallas för avtäckning (eller pulpotomi/pulpectomi). Sedan desinficeras och rengörs kanalerna med hjälp av irrigationsvätskor och medicinska lösningar. Efter att kanalerna är rena och torra fylls de med en speciell, biokompatibel cement och ett gutapercha-material för att försegla och stabilisera tanden. I vissa fall kan det vara nödvändigt att stärka tanden ytterligare med en kompositfyllning eller en krona.

Rotfyllningar utförs vanligtvis av tandläkare specialiserade inom området endodonti, men även allmänpraktiserande tandläkare kan utföra denna procedur. Rotfyllningars syfte är att rädda en skadad tands rot och förhindra att tanden måste extraheras.

'Tandvårdspersonal' är ett samlingsbegrepp för de olika yrkesgrupper som arbetar inom tandvården. Det kan inkludera:

1. Tandläkare (Dentist): En person som har avlagt en doktorsexamen i odontologi och är legitimerad att utöva tandvård på egen hand.
2. Tandhygienist (Dental Hygienist): En person som har utbildning på college eller universitetsnivå och är certifierad för att utföra preventiva tjänster såsom rengöring av tandbeläggningar, fluorbehandlingar och patientutbildning.
3. Tandsköterska (Dental Assistant): En person som assisterar tandläkaren under behandlingar och kan utföra enklare procedurer under deras övervakning. De har ofta en kortare utbildning än tandhygienisten.
4. Ortodontist (Orthodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och erfarenhet i prevention, diagnostisering och behandling av missbildningar i tändernas läge och käkarnas struktur.
5. Käkkirurg (Oral and Maxillofacial Surgeon): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att utföra kirurgiska ingrepp i ansiktet, käken och munhålan.
6. Parodontolog (Periodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i tandköttet och käken.
7. Endodontist (Endodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i mjukdelarna inuti tänderna, till exempel rotbehandling.

Det kan finnas andra specialisttjänster som inte nämns här, men dessa är de vanligaste.

"Tandvårdsutrustning" refererar till de olika instrument och förnödenheter som används under tandvårdshandlingar. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:

1. Tandborstar: Används för att rengöra tänderna och bortknulla plack och matrester mellan tänderna.
2. Tandtrådar: Används för att rengöra de smala utrymmena mellan tänderna, där tandborsten kan ha svårt att nå.
3. Tandsticksor: Används för att rengöra tänderna och bortknulla ytlig plack efter måltider.
4. Munstycken: Används för att behandla olika typer av tand- och käkmalformationer, till exempel överbit eller underbet.
5. Tandhygienartiklar: Inkluderar munskölj, tungskrapor och interdentalborstar som används för att upprätthålla god oral hygien.
6. Tandläkarinstrument: Inkluderar sonder, exploratorer, spackelknivar, borrar och andra instrument som används under tandvårdshandlingar.
7. Anestesiutrustning: Används för att ge smärtstillande medel under vissa tandvårdshandlingar.
8. Röntgenutrustning: Används för att ta röntgenbilder av tänderna och käken för diagnostiska syften.
9. Operationsljus: Används för att belysa munhålan under tandvårdshandlingar.
10. Protektionsemner: Inkluderar gummihandskar, skyddso googlar och munsäckar som används för att skydda både patienten och tandläkaren under vissa procedurer.

"Enträdesimplantat" är ett medicinskt termer som ofta används inom ortopedisk kirurgi, särskilt vid behandling av benbrott och ledrekonstruktioner. Det refererar till en konstgjord implantat, oftast gjord av metall eller keramik, som placeras i benet eller leden för att fungera som en substitut för en bruten eller skadad del av skelettet.

Entandsimplantaten kan vara av olika typer beroende på användningsområdet och kan inkludera:

* Skruvar: Används ofta för att fästa benfragment efter en fraktur eller för att fixera en ledprotes.
* Plattor: Används ofta för att stabilisera längre skador på benet eller för att korrigera skelettdeformationer.
* Naglar: Används ofta för att behandla långbensfrakturer och kan vara raka eller spiralformade.
* Ledproteser: Används för att ersätta en skadad led, till exempel en knä- eller höftprotes.

Entandsimplantaten är ofta kombinerade med benbenet för att ge extra stöd och stabilitet under helande processen. Efter helingen kan implantatet eventuellt tas bort genom ett ytterligare kirurgiskt ingrepp, men i vissa fall kan det vara lämpligt att låta implantatet vara kvar permanent.

"Allmäntandvård" er en svensk term som direkte kan översättas till "Folktandvård" på svenska eller "Primary Dental Care" på engelska. Det refererar till den grundläggande, preventiva och kurativa tandvården som erbjuds till allmänheten av licensierade tandläkare i deras privata praktiker.

Den primära tanden vården inkluderar ofta rutinundersökningar, rengöring, fluorbehandling, fyllningar, rotkanalbehandling, extrahering och preventiva råd om oral hälsa. Denna typ av vård är vanligen den första kontakten människor har med tandvården och är ofta inriktad på att upprätthålla och förbättra deras oral hälsa under livet.

Tandamalgam är ett begrepp inom tandvården och refererar till en typ av fyllningsmaterial som används för att fylla upp hål i tänder efter att karies eller andra skador har behandlats. Tandamalgamen består vanligtvis av en legering av silver, koppar, tin, zink och kvicksilver. Kvicksilvret används som bindemedel för de övriga metallerna och ger amalgamen dess klassiska silverfärg.

Det är värt att notera att tandamalgam har varit en kontroversiell fråga på grund av oro över möjliga hälsorisker relaterade till kvicksilverutsläpp från amalgamen. De flesta professionella tandvårdsorganisationer, inklusive Amerikanska tandläkarföreningen (ADA), anser dock att tandamalgam är säkert och effektivt för de flesta patienter när det används enligt god praxis.

I'm sorry for the confusion, but "Bettfel" doesn't seem to be a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or it could be a term specific to a certain language or dialect. Could you please provide more context or check the spelling? I would be happy to help further if I can.

En tandsköterska är en licensierad och utbildad hälsovårdsperson som arbetar med att förebygga, upptäcka och behandla mun- och tandsjukdomar. Deras ansvarsområden kan inkludera:

1. Tandvårdsrådgivning: Tandsköterskor ger råd om god tandhälsa, riktad till barn, vuxna och äldre, inklusive information om preventiva åtgärder som tändborstning, tandtrådning och fluoridbehandling.
2. Tandprofilaxe: De utför grundlig rengöring av tänder och munhåla för att förebygga dentala sjukdomar som karies och parodontit.
3. Fluoridbehandling: Tandsköterskor tillämpar fluoridlack eller gel på tänderna för att stärka emaljen och skydda mot karies.
4. Fissursealing: De fyller i små rynkor (fissurer) på molarernas bettytor med en härdande massa för att förhindra bakteriers inverkan och förebygga karies.
5. Individuell preventivvård: Tandsköterskor utför en individuell riskbedömning och utvecklar en preventivvårdplan som är anpassad efter patientens specifika behov.
6. Undersökningar: De utför grundliga munsökningar för att upptäcka eventuella tand- eller munproblem såsom karies, parodontit, oral cancer och andra skador.
7. Röntgenundersökningar: Tandsköterskor kan ta röntgenbilder av tänderna och munhålan för att ställa diagnoser och planera behandlingar.
8. Lokalbedövning: De är autoriserade att ge lokalbedövning under vissa omständigheter, beroende på lagstiftningen i deras respektive länder.
9. Oral hygieninstruktioner: Tandsköterskor undervisar patienter om rätt teknik för tändborstning, användning av tandtråd och andra metoder för att upprätthålla god oral hygien.
10. Motiverande samtal: De hjälper patienter att förstå betydelsen av god oral hälsovård och motiverar dem till att vidmakthålla bra vanor.

Tandsköterskor arbetar ofta i tandläkarkliniker, skolor, vårdcentraler, äldreboenden och offentliga hälsovårdsenheter. Deras arbete är viktigt för att främja och upprätthålla god oral hälsovård hos individer och populationer.

En implantatstödd tandprotes är en typ av tandprotes som är fastsatt i munhålan med hjälp av en eller flera konstgjorda rötter, kallade dentala implantat. Dessa implantat är vanligtvis gjorda av titan och skruvas ned i käkbenet under lokalbedövning eller sedering. När benvävnaden vuxit till och omväxt kring implantaten, som kan ta några månader, kan en protes, såsom en krona, bro eller tandprotes, fästas på dem.

Implantatstödda tandsatta proteser är ofta en långsiktig och stabilt alternativ till traditionella tandproteser som hålls fast med hjälp av lim eller klamrar. De kan förbättra munstyckets funktion, utseende och komfort samt underlätta för patienten att tala, bita och tugga. Dessutom kan de hjälpa till att bevara den kvarvarande benvävnaden i käken och förhindra åldrande av ansiktet.

'Tandprotesretination' er en medicinsk term som refererer til forskjellige metoder og verktøy som brukes for å sikre at en tandprotes (en type false teeth) sitter fast og støtter tannene på en ønsket plass i munnen. Retention betyr 'å holde tilbake' eller 'å holde fast', så 'tandprotesretination' innebærer å sikre at protesen holdes fast og støtter tannene korrekt for å gi en god passe, funksjon og æstetikk. Det kan involvere bruk av forskjellige materialer som plastiske liner, metalliske klamrer eller implantater for å sikre at protesen ikke beveger seg eller blir løs under bruk.

"Vidareutbildning, tandläkare" refererar till den process där en utövande tandläkare fortsätter att utveckla och fördjupa sina kunskaper, färdigheter och kompetens inom ett specifikt område av tandvård efter att ha avlagt sin grundexamen. Detta kan involvera avancerad utbildning och träning i en viss subspecialitet som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti eller parodontologi. Målet är att förbättra patientvården, stärka den professionella kompetensen och uppnå högre nivåer av expertis och specialisering inom tandvårdyrket.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalbedövning i tandvårdssammanhang. Det innebär att en läkemedelslösning som innehåller ett lokalbedövningsmedel, oftast artikain eller prilocain, injiceras i den specifika nervtratten som innerverar tanden och omgivande vävnader. Detta orsakar en temporär förlust av känsel och smärreperception i det berörda området, vilket gör att tandläkaren kan utför behandlingen utan att patienten upplever någon smärta.

Den vanligaste metoden för lokalbedövning vid tandbehandling kallas infiltrationsbedövning och används när det rör sig om att bedöva en enskild tand eller ett mindre område i munhålan. Ibland kan även en annan metod, så kallad conductive bedövning, användas då det behövs att bedöva en större yta, exempelvis när flera tänder behandlas eller när käken ska opereras på.

Lokalbedövningen vid tandbehandling är en säker och effektiv metod för smärtlindring och gör det möjligt för patienten att genomgå behandlingar utan att uppleva onödigt smärta eller obehag.

'Rotstift' er en ikke-medicinsk betegnelse, der ofte bruges i en bred administrativ og økonomisk sammenhæng for at beskrive nedskæringer eller besparelser, typisk ved at reducere budgetter, personalestyrker eller andre ressourcer. Jeg kan ikke give en medicinsk definition af "rotstift", da det ikke er en medicinsk term.

Ett dental implantat är en konstgjord rötter som används inom tandvården för att ersätta en saknad tand. Det består vanligtvis av en titan- eller zirkoniumdioxidskruv som placeras chirurgiskt direkt i käkbenet, där den efter en viss healingtid osseointegrerar med benvävnaden och fungerar som en stabil bas för att hålla en konstgjord tAND eller en tandprotes. Dental implantat används ofta när en enda tand är saknad, men de kan också användas för att stödja en helt prostetisk över- eller underkäke.

'Tandkött' är ett annat ord för tandfleisch, som är det mjuka vävnadsgemeten som omger tändernas rotsystem. Tandköttet hjälper till att skydda tänderna från skada och infektioner genom att bilda en barriär mot bakterier och andra främmande partiklar i munhålan. Det är viktigt att ha ett hälsosamt tandkött för att undvika problem som parodontit (tandlossning) och andra parodontala sjukdomar.

An artificial eye, also known as a prosthetic eye, is a type of medical device that is used to replace a natural eye that has been lost or removed due to injury, disease, or other health conditions. It is designed to mimic the appearance and movement of a real eye as closely as possible, in order to help restore a patient's normal appearance and improve their quality of life.

Artificial eyes are typically made from acrylic materials that are custom-crafted to match the size, shape, and color of the patient's other eye. They are usually held in place by the eyelids and muscles surrounding the eye socket, and can be removed for cleaning and maintenance.

While artificial eyes do not provide any visual function, they can help protect the eye socket from infection and damage, and can also help prevent the eyelid from drooping or sagging due to lack of support. In addition, many people find that wearing an artificial eye helps them feel more confident and comfortable in social situations, as it allows them to present a more normal appearance to others.

'Underkäke' är den undre delen av munhålan som bildar käken och består av ett par ben, mandibulan, som är det starkaste benet hos människan. Underkäken hjälper till att forma munhålan, stödjer tänderna i underkäken och är involverad i käkmuskulaturen som används vid exempelvis äta, tala och andas.

Tandröntgen, även kallat dental röntgen eller panoramaröntgen, är en typ av medicinskt bilddiagnostiskt test som används inom tandvården. Det ger en tvådimensionell radiografisk överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben.

Det finns olika typer av tandröntgen, men de vanligaste är:

1. Bitewing-röntgen: Detta ger en detaljerad bild av de bakre tänderna och deras stödjande strukturer. De används ofta för att upptäcka karies mellan tänderna, problem med tandfyllningar och andra skador på tänderna.

2. Periapikal-röntgen: Denna typ av röntgenbild fokuserar på en enda tand och dess omgivande strukturer, inklusive rotarna och käkbenet. Det används ofta för att undersöka problem med en specifik tand, såsom inflammation eller smärta i rotkanalen.

3. Panoramisk röntgen: Denna typ av tandröntgen ger en tvådimensionell överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben. Det används ofta för att undersöka allmän munhälsa, planera behandlingar som käkoperationer eller ortodontisk behandling, eller upptäcka patologiska tillstånd såsom cystor eller tumörer.

Under en tandröntgenundersökning placeras en film eller en digital sensor i munnen medan patienten biter på en speciell hjälpmedel för att hålla den stilla. Sedan använder tandläkaren eller tandhygienisten ett röntgenstrålskärm som riktas mot patientens huvud för att ta bilderna. De flesta tandröntgenundersökningarna tar endast några minuter att utföra.

'Tandmodeller' er en uformell betegnelse for modeller af tænder, som oftest anvendes i den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed. De kan være fremstillet af forskellige materialer, herunder metal, voks, gips eller digitale modeller.

Tandmodellerne er nøjagtige kopier af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål, herunder:

1. Diagnostisk brug: Tandmodeller kan hjælpe med at identificere eventuelle abnormiteter, skader eller sygdomme i tænderne og kæbebenet.
2. Planlægningsbrug: De anvendes ofte til at planlægge behandlinger, herunder fremstilling af tandsæt, orthodontiske behandlinger, implantater osv.
3. Undervisningsbrug: Tandmodeller er værdsatte undervisningsværktøjer i tandlægeuddannelser og andre dentale uddannelser.
4. Forskningsbrug: De anvendes også i forskning, herunder til at teste nye behandlingsmetoder eller materialer.

I korthed er 'Tandmodeller' præcise reproduktioner af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål inden for den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed.

Specialistutbildning för tandläkare är en form av fortsatt utbildning efter att grundläggande tandläkarexamen har erhållits. Denna typ av specialistutbildning är inriktad på att utveckla och stärka tandläkares kliniska kompetens och kunskaper inom en viss specialitet, såsom ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti, periodontologi, prosthodonti eller oral medicin.

Specialistutbildningen för tandläkare kräver vanligtvis en kombination av teoretisk undervisning och praktiska övningar under en period av flera år. Den kan innefatta bland annat kursverksamhet, seminarier, kliniska rotationer och forskningsprojekt. Efter att ha fullbordat specialistutbildningen och genomgått en slutlig examen, erhåller tandläkaren en specialistbehörighet inom den valda specialiteten.

Specialistutbildning för tandläkare har som syfte att förbättra patientvården och öka möjligheterna till avancerad behandling inom specifika områden av tandvård och oral hälsa.

Tandvårdsetik (dental ethics) är ett delområde inom den medicinska etiken och handlar om de moraliska principer, dilemma och frågor som kan uppstå i samband med odontologisk vård. Detta inkluderar amongt andra:

1. Autonomi: Respekten för patientens självbestämmanderätt och möjligheten att ge informerad samtycke till behandling.
2. Non-maleficence: Att undvika skada eller att göra ont, även om det kan vara vanskligt att fastställa vad som är bäst för patienten.
3. Beneficence: Att handla i patientens bästa intresse och att erbjuda den bästa möjliga vården.
4. Justice: Att behandla alla patienter lika, oavsett ras, etnicitet, kön, sexuell läggning, religiös övertygelse, socioekonomisk status eller annan diskriminerande faktor.
5. Veracity: Att vara ärlig och öppen med patienten om deras tillstånd, behandlingsalternativ och prognoser.
6. Confidentiality: Att respektera patientens personliga information och hemligheter.
7. Informed consent: Att säkerställa att patienten får tillräcklig information för att kunna ge ett informerat samtycke till en behandling.
8. Conflict of interest: Att undvika situationer där den egna intresset kan komma i konflikt med patientens bästa.
9. Professionalism: Att uppföra sig på ett professionellt sätt och att hålla sig undan från oacceptabla handlingar, såsom sexuella trakasserier eller diskriminering.
10. Competence: Att ha tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna erbjuda den bästa möjliga vården.

Medicinsk definition: Sjukhustandvård, även kallat sjukvård eller health care på engelska, är en aktiv process av prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering som ges till människor när de är sjuka, skadade eller har någon funktionsnedsättning. Den innefattar också preventiva tjänster som vaccinationer, screenings och rådgivning för att förebygga sjukdomar och underhåll en god hälsa. Sjukvården kan delas upp i flera olika områden såsom primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård. Den ges ofta av licensierade yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor, tandläkare, psykologer och andra behandlande professionister, men kan också innefatta andras insatser såsom familjemedlemmar och vänner. Sjukvården ges vanligtvis i en klinisk setting, men kan också ges på annan plats som hemma hos patienten eller på ett äldreboende.

Zirconium är ett grundämne med symbol Zr och atomnummer 40. I rent tillstånd är zirconium ett silvervitt, hårt, korrosionsbeständigt transistionmetall.

I medicinsk användning är zirkonium ofta förekommande i form av zirkonoxid, som exempelvis används i vissa slags kärlproteser och ortopediska implantat på grund av dess biokompatibilitet och mekaniska styrka. Zirkoniumdioxid används också i tandimplantat och tandfyllningar.

Zirconium-26, ett radioaktivt isotop av zirconium, har använts i medicinsk diagnostik som en kärnspinnresonans-kontrastmedel för att undersöka leverfunktionen.

En tandläkare är en legitimerad och certifierad hälsovårdspersonal som har specialiserat sig på att behandla, underhålla och förebygga sjukdomar i mun, tänder och käkar. De har avlagt en doktorsexamen i tandläkarlära (DDS eller DMD) från en accrediterad tandläkarutbildning och har genomgått licensieringsprocessen för att praktisera som tandläkare inom sitt geografiska område. Tandläkare diagnosticerar munhälso problem, rekommenderar behandlingsplaner, utför tandvårdsbehandlingar som fyllningar, kronor, broar och rotfyllningar, ger råd om preventiv vård och undervisar patienter om god oral hygien. Vissa tandläkare har också specialiteter inom områden som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pediatrik, periodontologi och prosthetik.

"Tandläkarsällskap" är ett samfund eller en organisation som samlar tandläkare och odontologer för att främja kunskapsutbyte, forskning, utbildning och etik inom odontologi. Syftet är ofta att stödja professionell utveckling, höja behandlingsstandarderna och främja tandhälsa hos allmänheten. Många länder har sina egna nationella tandläkarsällskap, men det finns också internationella tandläkarsällskap som verkar över gränserna.

"Dental technology" refers to the application of science and engineering in the design, production, and use of dental products, instruments, and methods for the prevention, diagnosis, and treatment of oral diseases and conditions. This can include areas such as:

* Dental materials: the development and testing of materials used in restorations, implants, and other dental treatments.
* CAD/CAM technology: the use of computer-aided design and computer-aided manufacturing in the production of dental restorations, appliances, and prosthetics.
* Digital imaging: the use of digital technology to capture and analyze images of the teeth and mouth for diagnostic and treatment planning purposes.
* Tele dentistry: the use of telecommunication and information technologies to provide dental care, consultation, and education remotely.
* 3D printing: the use of three-dimensional printing technology in the production of dental models, appliances, and other dental products.
* Robotics: the application of robotic systems in dental surgery, implantology and other dental procedures.

It's a broad field that encompasses many different areas of study and research, all with the goal of improving oral health and dental care.

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

"Enemaljfluoros" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva en typ av tandbehandling. Termen är egentligen en sammandragning av två ord: "emalj" och "fluoros".

Emaljen är den hårda yttre skikt på tanden som skyddar mot karies och andra skador. Fluor är ett mineral som kan stärka emaljen och göra den mindre känslig för karies.

En "emaljfluoros"-behandling innebär att en koncentrerad fluorlösning appliceras på tänderna, ofta med hjälp av en speciell pensel eller spray. Behandlingen kan hjälpa att stärka emaljen och minska risken för kariesutveckling.

Det är värt att notera att termen "emaljfluoros" inte är en officiell medicinsk term, utan snarare en informell benämning som används inom tandvården.

"Tandläkarlegitimation" är ett begrepp som används i Sverige och betecknar ett så kallat yrkesbevis som ger behörighet att utöva tandläkaryrket och erbjuda tandvård till patienter. För att erhålla en tandläkarlegitimation i Sverige krävs det en läkarexamen i tandvård, som vanligtvis tar fem år att fullfölja, följd av ett praktiskt år som tandläkarkandidat under handledning.

Efter att ha klarat examen och praktiska året kan man ansöka om en tandläkarlegitimation hos Socialstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för att utfärda legitimationer till alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Med en giltig tandläkarlegitimation får man rätten att arbeta som tandläkare, skriva ut läkemedel, utföra vissa medicinska ingrepp och ansvara för patienternas vård och behandling inom området tandvård.

"Tandvårdslaboratorier" är en övergripande term för olika typer av laboratorier som stödjer tandvården genom att utföras tekniska tester och att tillverka anpassade produkter för patienter. Det finns två huvudsakliga typer av tandvårdslaboratorier: prostetiska laboratorier och dentalteknologiska laboratorier.

Prostetiska laboratorier fokuserar på design, tillverkning och reparation av anpassade proteser som ersätter en eller flera tänder eller delar av käken. Det kan handla om totalproteser, partiella proteser, kronor, broar och skumgummier. De använder sig av material som akryl, metall, keramerik och kompositmaterial för att tillverka dessa proteser.

Dentalteknologiska laboratorier är specialiserade inom specifika områden såsom ortodonti, endodonti, parodontologi och oral kirurgi. De tillverkar anpassade produkter som till exempel ortodontiska apparater, tandställningar, käkkopparna, tandimplantat och restaurativa arbeten. Dessa laboratorier använder digitala tekniker och CAD/CAM-system (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacturing) för att skapa precisa och högkvalitativa produkter.

I allmänhet arbetar tandvårdslaboratorier tillsammans med odontologer, tandläkare och andra tandvårdsprofessionella för att ge patienterna den bästa vården och funktionaliteten möjliga.

Tandvårdsspecialiteter är avancerade områden inom tandvården som kräver extra utbildning och kompetens. Enligt den Europeiska rådsrekommendationen från 1997 erkänns följande nio specialistområden inom tandvården:

1. Endodonti: Behandling av komplicerade tandrot och nervbehandlingar.
2. Parodontologi: Behandling av sjukdomar i tandkött och käkben.
3. Ortopedisk tandvård: Behandling av skallgångs- och tandsjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna med behov av särskild omhändertagande.
4. Protesisk tandvård: Tillverkning och införande av tandproteser för att ersätta saknade tänder eller skador på tänder och/eller käkar.
5. Konserverande tandvård: Behandling och återställning av skadade tänder, inklusive fyllningar, kronor och broar.
6. Oral kirurgi: Kirurgiska ingrepp i mun, ansikte och käkar, till exempel tandsugning, cyst- och tumörbehandling.
7. Oral medicin: Diagnostisering och behandling av sjukdomar som påverkar munhålan och relaterade strukturer.
8. Ortodonti: Korrektion av tandsättning och käkpositioner med hjälp av fasta eller lösa ortodontiska enheter.
9. Radiologi: Användning av bilddiagnostik för att undersöka mun, ansikte och käkar.

En tandläkare som vill specialisera sig inom ett av dessa områden måste genomgå en extra utbildning som vanligtvis tar minst tre år efter specialistexamen. Efter det kan de kalla sig för specialist inom det aktuella området.

Tandvårdsavgifter är kostnader som en individ måste betala för att få vård och behandling inom tandvård. Det kan handla om rutinbesök, renning av tänder, fyllningar, kronor eller mer avancerade behandlingar som ortodontisk behandling eller implantat.

I vissa länder, till exempel Sverige, är tandvården delvis subventionerad genom det allmänna sjukvårdssystemet och individen måste betala en del av kostnaden i form av en andel av behandlingskostnaden eller en fastavgift per besök. I andra länder kan tandvården vara helt privat finansierad, vilket innebär att individen själv måste betala alltid alla kostnader för vård och behandling.

Det är viktigt att notera att tandvårdsavgifter kan variera mycket beroende på land, region och typ av behandling som behövs. Därför kan det vara lönande att jämföra olika alternativ och söka information om eventuella subventioner eller försäkringslösningar som kan hjälpa till att minska kostnaderna.

En tandtekniker, också känd som dentallaboratorietekniker, är en person som är utbildad och certifierad att designa, formgestalta och framställa tandproteser, såsom tänder, kronor, broar och skumgummiformar, baserat på mallar och instruktioner från en tandläkare. De använder sig av olika material som metall, keramerikompositer och akryl för att skapa dessa proteser med stor precision och noggrannhet för att garantera patientens komfort, funktionalitet och esthétique. Tandtekniker arbetar ofta i tandläkarlaboratorier, men kan också vara anställda av tandkliniker eller driva sitt eget företag.

En permanent tandfyllning är en metod för att behandla karies orsakad skada på tänder. Den innebär att en speciell plastliknande cement eller kompositmaterial fylls in i hålrummet (kaviteten) som bildats i tanden efter att cariesangreppet har avlägsnats. Detta återställer formen och funktionen på tanden, och förhindrar vidare skada orsakad av bakterier och sönderfall.

Permanenta tandfyllningar kan även användas för att korrigera andra skador på tänder, såsom sprickor eller defekter i emaljen. De är tillverkade av långvariga material som är designade att matcha tändernas färg och hålla i många år med rätt vård och underhåll.

'Tandläkarpraktik, organization' kan definieras som den strukturerade och systematiska inrättningen där tandvårdshandlingar utförs enligt god medicinsk praxis. Det inkluderar reglering av personal, utrustning, arbetsprocesser och kvalitetssäkring för att erbjuda säker, effektiv och patientcentrerad tandvård. En tandläkarpraktik kan vara en enskild praktik med en enda tandläkare eller en större organisation med flera tandläkare och specialisttandläkare. Det är viktigt att den medicinska ledningen, policyerna och procedurerna i en tandläkarpraktik är utformade för att uppfylla relevanta lagar, regler och standarder för tandvård.

En tandssäck (pulpacysta eller odontogenisk kista) är en sluten, membranös struktur som innehåller pulpavävnad och kan förekomma i dentin och cementum av en tand. Den kan vara congenital (född) eller uppstå sekundärt till patologiska processer såsom caries eller trauma. Tandssäckar kan vara asymptomatiska eller orsaka smärta, svullnad och andra symtom beroende på deras storlek och omfattning. I vissa fall kan tandssäckar behöva tas bort genom en procedure som kallas pulpotomi eller pulpectomi för att undvika komplikationer såsom infektion eller abscess.

'Tandläkarvetenskap' (odontology) är den medicinska vetenskapen som handlar om tändernas, käkarnas och munhålas sjukdomar, skador och åkommor, samt deras prevention, diagnos och behandling. Tandläkarvetenskapen inkluderar också studiet av anatomi, fysiologi, patologi och terapi relaterade till mun, tänder och käkar. Dessutom omfattar tandläkarvetenskapen forskning och utbildning inom ortodonti, oral kirurgi, parodontologi, pedodonti, endodonti, prosthodonti och oral medicin.

"Huvudmätning" (eng. "head measurement") är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva olika metoder för att mäta olika aspekter av en persons huvud. Det kan inkludera mått på olika delar av huvudet, såsom omkretsen runt pannan, nacken eller hjässan, längden och bredden på huvudet, samt avståndet mellan olika anatomiska landmärken på skallen.

En vanlig metod för huvudmätning är att mäta omkretsen runt största delen av hjässan (occipitofrontalialomfång), som ofta används för att bedöma barns utveckling och hälsa. Andra mått som kan tas inkluderar distansen mellan de två öronen (bitemporalavstånd) eller avståndet mellan överkanten av pannbenet och det bakre hörnet av skallen (nasion-occipitalavstånd).

Huvudmätningar kan användas för att diagnostisera olika medicinska tillstånd, som exempelvis hydrocefalus eller mikrocefali, och för att övervaka effekterna av behandlingar för dessa tillstånd. De kan även användas inom antropologi och arkeologi för att studera människans evolution och variation i olika populationer.

I medicinen refererar kompositmaterial till ett material som består av två eller flera olika komponenter, som kombinerats för att ge en specifik egenskap eller funktion. Dessa komponenter kan vara i form av faser, fiberorientering eller ytbehandlingar. Exempel på kompositmaterial inom medicinen är fiberförstärkta kompositer som används för att ersätta ben- och broskvävnad, samt kompositer bestående av polymerer och keramik som används för tandfyllningar.

"Heltäckande tandvård" är ett begrepp som används för att beskriva en omfattande och preventiv tandvårdsfilosofi som innebär regelbundna, planerade tandsjukvårdshandlingar med syfte att upprätthålla och främja god oral hälsa, funktion och esthétik under individens livstid. Den omfattar vanligen följande moment:

1. Rutinmässiga tandsmittningar (profylax) två gånger per år för att avlägsna tandbelag och tandsten samt förhindra karies och parodontit.
2. Individuell instruktion i god oral hygien, including rätt teknik för tändborstning och flossning.
3. Indivudella preventiva åtgärder som fluorbehandlingar, remineraliserande lak eller speciella tandpasta beroende på patientens behov.
4. Regelbundna undersökningar för att tidigt upptäcka och behandla eventuella oral sjukdomar som karies, parodontit, muncancer med mera.
5. Restaurativa behandlingar såsom fyllningar, kronor eller broar för att återställa skadade tänder till full funktion och esthétik.
6. Korrigerande behandlingar som ortodonti (tandreglering) för att korrigera missbildningar, oregelbundenheter eller onormalt läge hos tänderna och/eller käkarna.
7. Omfattande åtgärder såsom implantat, proteser eller käkkirurgi när det behövs för att återställa full funktion och esthétik.
8. Samarbete med andra medicinska specialister som läkare, kardiologer, diabetesläkare och flera andra om det behövs för att hantera systemiska sjukdomar som påverkar munhälsa eller vice versa.
9. Undervisning och rådgivning om god oral hygien, preventiva åtgärder och hälsosamma vanor för att förebygga framtida problem.
10. Kontinuerlig forskning och utveckling av nya metoder, tekniker och material för att förbättra vården av patienterna.

"Tandvårdshälsoupplysning" kan definieras som den information och undervisning om tandsjukvård och munhygien som ges till en individ eller en grupp med syfte att främja och upprätthålla god tandhälsa, förebygga sjukdomar i munnen och förbättra allmän hälsostatus. Denna information kan omfatta teman såsom korrekt tandsmittspelning, flossning, användning av tandborstar, kostvanor, riskfaktorer för oral sjukdom och viktigheten av regelbunden tandläkartillsyn. Tandvårdshälsoupplysningen kan ges av dentalpersonal, som tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor, men också via skol- och kommunal verksamhet, digitala medier och andra källor.

Tandläkare-patientrelationer (DPR) refererar till det komplexa, interpersonella förhållandet mellan en tandläkare och deras patient. Denna relation bygger på ett samarbete och kommunikation för att uppnå och underhålla god oral hälsa och behandling av eventuella tandsjukdomar eller andra besvär.

En viktig del av DPR är att skapa en trygg och bekväm miljö där patienten känner sig stöttad och respekterad. Tandläkaren bör vara aktiv i att uppmuntra patienten att delta i besluten om deras vård, inklusive att informera om behandlingsalternativ, risker och fördelar, och att ta hänsyn till patientens preferenser och livssituation.

DPR kan också påverkas av sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Exempelvis kan en patients språkkunskaper, etnicitet, socioekonomisk status eller tidigare erfarenheter av vård påverka deras förväntningar och attityder till tandvården. Tandläkaren bör vara medveten om dessa faktorer och sträva efter att erbjuda vård som är känslig för patientens behov och förhållanden.

I allmänhet bör DPR präglas av ömsesidig respekt, tillit och samarbete mellan tandläkare och patient, med fokus på att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patientens oral hälsa.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

Infektionskontroll inom dentala områden handlar om att förebygga smittspridning av infektioner i samband med odontologisk vård. Detta uppnås genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för överföring av patogener från patient till patient, personal till patient, eller patient till personal. Infektionskontroll innefattar en rad olika åtgärder, såsom:

1. Personlig hygien: Handhygien är en viktig del av infektionskontrollen. Personal bör tvätta sina händer med tvål och vatten eller använda handdesinfektionsmedel före och efter varje patientkontakt.
2. Personlig skyddsutrustning (PPE): Användning av PPE, såsom munskydd, glasögon, hattar och overaller, är viktigt för att skydda personalen från smitta.
3. Autoklavering: Att sterilisera instrument med hög temperatur och tryck är en effektiv metod för att döda bakterier, virus och svampar.
4. Desinfektion: Att desinficera ytor och utrustning som inte kan autoklaveras är också viktigt för att minska smittspridningen.
5. Immunisering: Personal bör vara immuniserade mot vanliga infektionssjukdomar såsom Hepatit B.
6. Särskild behandling av blod och kroppsv likfluider: Blod och kroppsv likfluidor kan innehålla patogener, och det är viktigt att hantera dem på ett säkert sätt för att minska risken för smitta.
7. Utbildning och träning: Personal bör vara utbildade i infektionskontroll och ha tillgång till aktuell information om smittskydd.

Genom att följa dessa riktlinjer kan tandläkare och deras personal minska risken för smitta och skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för sig själva, sina patienter och sin personal.

"Tandpapiller" (dental papilla) är en del av utvecklingen av tändernas tandkött och dentin. Det är en del av den embryologiska strukturen som senare blir en mogen tand. Tandpapillen är belägen under den tidiga tandens tandkronan, eller kronan på den obildade tanden, och innehåller celler som producerar dentin och pulpan (tandmärgen). När tanden utvecklas och mognar försvinner tandpapillen.

Det finns också små vaskulära strukturer i munhålan, ofta vid främre delen av tänderna, som kallas "filiform papiller". Dessa är inte relaterade till utvecklingen av tänderna och har inget medicinskt samband med "tandpapill".

I medicinsk kontext, refererar "färg" ofta till olika färger av kroppsvävnader, kroppsfluider eller hudmönster som kan vara antingen fysiologiska (normala) eller patologiska (abnorma). Exempel på detta inkluderar:

1. Livmoderfärg: Den normala färgen på livmoderslemhinnan är röd, men under menstruationen kan den bli brunaktig. Abnorma livmoderfärger kan vara tecken på patologiska tillstånd som exempelvis endometrit eller cancer.

2. Hudadgångar: Vissa hudförändringar kan vara antingen röda, vita, bruna eller svarta beroende på deras orsak. Exempelvis kan rödaktiga hudadgångar vara tecken på inflammation eller infektion, medan vitaktiga hudadgångar kan indikera vitiligo eller pigmentförlust.

3. Ögonfärger: Även om ögonfärgen inte är direkt kopplad till en specifik medicinsk diagnos, kan vissa ögonfärger vara associerade med specifika genetiska förutsättningar eller sjukdomar. Exempelvis kan albinism orsaka ljusgrå ögonfärg.

4. Urinfärg: Den normala urinfärgen är gulaktig, men vissa abnorma urinfärger kan indikera specifika sjukdomar eller tillstånd. Exempelvis kan blod i urinen orsaka en rödaktig eller rosa färg, medan protein i urinen kan ge en skummig konsistens och en brunfärgad nyans.

I allmänhet är observationen av olika färger viktiga för att ställa diagnoser, övervaka behandlingar och bedöma prognoser inom medicinen.

"Tandsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar och skador som kan drabba tänderna, tandköttet och käkmuskulaturen. Detta kan innefatta tillstånd som karies (tanddegeneration), parodontit (inflammation i tandkött och käkbenssubstans), gingivit (inflammation i tandkött), tandsmärtor, torr mun samt abscesser eller infektioner i orala vävnader. Tandsjukdomar kan vara orsakade av bakterier, dålig oral hygien, skada, ärftliga faktorer eller andra medicinska tillstånd.

"Tandvårdsutvärdering" är ett samlingsbegrepp för en systematisk och strukturerad bedömning och granskning av en individuals tandhälsa, behandlingsbehov och behandlingshistorik. Det innefattar ofta en muntlig undersökning, röntgenavbildningar, analys av medicinsk historia och samtal med patienten för att fastställa deras behov och önskemål angående tandvård. Resultaten används sedan för att utforma en individuell behandlingsplan som är anpassad till patientens specifika behov och förhållanden. Tandvårdsutvärderingar kan vara viktiga för att tidigt upptäcka och behandla muntliga problem, förebygga komplikationer och underlätta för patienten att upprätthålla en god tandhälsa.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

Tandläkarinstrument är speciella verktyg som används av tandläkare och dentalpersonal under tandsjukvård för att utöva olika procedurer, såsom undersökningar, preventiv vård, diagnostisering och behandlingar av tänder och orala hälsa. Det finns många olika typer av tandläkarinstrument som är specialdesignade för att utöva specifika funktioner under tandsjukvård. Några exempel på vanliga tandläkarinstrument inkluderar:

1. Munstycken: Används för att hålla munnen öppen under behandling och ge tandläkaren bättre åtkomst till tänderna och munhålan.
2. Sond: En smal, rak metallstav som används för att undersöka djupen på tandsäckarna och upptäcka tecken på karies eller inflammation.
3. Scaler: Används för att rengöra tänderna genom att avlägsna tandsten, plack och biofilm från ytan av tänderna och under gomulan.
4. Borrar: Används för att bora hål i tänderna när det behövs under fillningar eller kronor.
5. Mirror: En liten metallspets med en konkav spegel som används för att reflektera ljus och ge tandläkaren en bättre vy på hård- och mjukvävnader i munhålan.
6. Extractor: Används för att extrahera (ta ut) skadade eller infekterade tänder.
7. Injektionsspruta: Används för att injicera lokalbedövning innan behandlingen påbörjas.
8. Luxator: Används för att loja en tand som är fastväxt i käken eller delvis utskjuten.
9. Elevator: Används för att lyfta upp och extrahera tänder som sitter djupt nere i käken.
10. Amalgamkapsel: Används för att fylla hål i tänderna med amalgamfyllningar.

'Tandvårdsavfall' kan definieras som olika typer av medicinskt avfall som genereras under tandvårdshandlingar. Detta inkluderar, men är inte begränsat till:

1. Amalgamavfall: Avfallet från amalgamfyllningar innehåller kvicksilver och ska hanteras som farligt avfall.
2. Kompositavfall: Avfallet från kompositfyllningar innehåller monomerer som kan vara skadliga om de utsätts för höga temperaturer under avfallsbehandlingen.
3. Infektionsavfall: Till exempel tänder, rotkanaler och kirurgiskt avlägsnade munhåla vävnader kan vara smittbärande och måste hanteras med försiktighet.
4. Röntgenfilm: Även om det inte är direkt relaterat till patientvården, innehåller röntgenfilm silverhalogenider som kan vara skadliga för miljön om de inte behandlas korrekt.
5. Blyhaltor: Blyhalter används ibland i tandläkaryrket och är skadligt för miljön om de inte hanteras korrekt.
6. Desinfektionsmedel: De desinfektionsmedel som används i tandvården kan vara skadliga för miljön om de inte behandlas korrekt.

Det är viktigt att tandläkare och deras personal följer lokala lagar och riktlinjer för hur tandvårdsavfall ska hanteras på ett säkert och miljövänligt sätt.

Tandvårdsekonomi (Dental Economics) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de ekonomiska aspekterna av oral hälsa och tandvård. Det inkluderar studier av kostnader, effektivitet, finansiering, åtkomst till vård och ekonomisk utvärdering av olika tandvårdsinterventioner och preventiva program.

Översättning:

Dental economics är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker de ekonomiska aspekterna av oral hälsa och tandvård. Det inkluderar studier av kostnader, effektivitet, finansiering, åtkomst till vård och ekonomisk utvärdering av olika tandvårdsinterventioner och preventiva program.

I'm sorry for any confusion, but "DMF-index" doesn't seem to have a specific medical definition. It could be that there's a mistake or it's an abbreviation for a term that is not widely recognized in the medical field. DMF is sometimes used as an abbreviation for dimethylformamide, a chemical solvent, but without more context, it's difficult to provide an accurate definition. If you could provide more information or clarify what you mean, I'd be happy to help further!

'Tandlegeringar' är en typ av tandbehandling där en legering, oftast gjord av metall som till exempel guld eller en kombination av metaller och keramer, fästs på tanden. Legeringen kan användas för att reparera en skadad tand, att skydda en delvis ursliten tand från ytterligare slitage eller att förankra en tandprotes. Tandlegeringar kan också användas i estetiska syften för att förbättra utseendet på tänder.

Medicinskt kan man definiera "kariesanlag" som den initiala, reversibla skadan på tandens hårtiss (emalj) som orsakas av syror som produceras när munnens bakterier bryter ned kolhydrater. Denna process kallas demineralisering och innebär att mineraler, som exempelvis hydroxylapatit, lossnar från emaljen.

Kariesanlaget kan i vissa fall hejdas och till och med repareras om patienten förbättrar sin oral hygien och minskar intaget av kolhydrater. Om skadan dock fortskrider och blir irreversibel, kommer det att bildas en kariesfläck eller hål i tanden.

Odontologisk informatik, även kallat tandvårdsinformatik, är ett multidisciplinärt område som kombinerar odontologi (tandvård) och informationsteknologi. Det handlar om att utveckla, implementera och använda datorsystem och tekniker för att stödja, förbättra och optimera diagnostiska, terapeutiska och administrativa processer inom tandvården.

Exempel på system som kan ingå i området odontologisk informatik är:

* Elektroniska patientjournaler för att hantera patientinformation, inklusive kliniska data, medicinska historier och röntgenbilder.
* System för tandsjukvårdsadministration som stödjer planering, schemaläggning, fakturering och statistik.
* Digitalt stöd för diagnostisering och behandlingsplanering, till exempel genom användning av digital impressions- och modellteknik, virtuella kirurgiska simuleringar och bildanalys.
* Telemedicinska lösningar för att möjliggöra distansbehandling och -konsultationer inom tandvården.

Odontologisk informatik kan även omfatta forskning kring etik, lagstiftning och säkerhet relaterat till användningen av informationsteknologi inom tandvården.

'Munhygien' refererer til renhold og pleje av munnens strukturer og funksjoner for å fremme og bibeholde godt helsetilstand. Denne inkluderer renseing av tennene, bruk av tandbørste og tandpasta, undersøkelse av munnen etter tegn på sykdom, og eventuell behandling av problemer som fårs i munn og tann. Munhygien inneholder også råd om kosthold og vaner som kan påvirke tannhelsen, slik som røyking og overtift av søte drikker og snacks. Regelmessige besøk hos en tandlæge eller tannhjelper er også en viktig del av munhygien for å oppdage og behandle eventuelle problemer i tidlig fase.

I'm sorry for any confusion, but "dental depuration" is not a recognized term in dentistry or medicine. It is possible that there was a misunderstanding or typo in your question. If you meant to ask about dental prophylaxis, also known as teeth cleaning, it is a procedure performed by a dental hygienist to remove plaque and tartar from the teeth and gums. This helps prevent tooth decay, gum disease, and bad breath.

If you have any other question or need more information about dental health, I'll be happy to help.

Tandkirurgi (eller oral Kirurgi) er en gren av tannlegerkunsten som handler om kirurgiske ingrepner i munn- og kindområdet. Dette kan innebære allting fra å fjerne visse typer av tannstein til mer komplekse operasjoner som å plassere implantater i kaken. Andre eksempler på tandkirurgiske ingrepner kan være:

* Tannstottekspansjon (augmentasjon) før implantatplassering
* Operasjoner for å korrigere misforminger i kaken eller underkaken
* Fjerning av tumorer og andre abnormale vekstformer i munn- og kindområdet
* Behandling av komplekse tap av tenn
* Fjerning av overflødigt væv etter en skade eller sykdom

Tandkirurgene er specialistutdannet leger som har fått ekstra utdanning i kirurgiske ingrepner i munn- og kindområdet. De jobber ofte sammen med tannlæger for å planlegge og utføre behandlinger som krever kirurgisk inngrep.

"Tandvårdsinrättningar" är en samlande benämning på olika typer av faciliteter där tandvård och tandhälso-relaterad vård och behandling erbjuds. Det kan exempelvis innefatta allmän odontologisk vård, specialistvård som ortodonti eller parodontologi, barnvård, oral kirurgi, radiologi och laboratorier. Tandvårdsinrättningar kan vara en del av det offentliga sjukvårdsystemet, privatägda eller icke-vinstdrivande organisationer. De kan också vara specialiserade kliniker, tandläkarpraktiker eller mobila tandvårdsenheter.

"Tandvårdsartiklar för egenvård” är en benämning på produkter som säljs till allmänheten och används i preventiv tandvård och vardaglig oral hygien. Detta inkluderar t ex tandborstar, tandtråd, tandpasta, tandsmittar, tandsticksor och munnvatten. Dessa produkter hjälper till att förebygga mun- och tandsjukdomar som karies och parodontit (tandlossning). Det är viktigt att använda dessa produkter korrekt och regelbundet för bästa möjliga skydd och hälsa av tänder och mun.

Förebyggande tandvård, även kallad preventiv tandvård, är en grundläggande aspekt av oral hälsa och innebär att man aktivt arbetar med att förebygga sjukdomar och skador i mun, tänder och käkar. Detta kan uppnås genom att regelbundet besöka en tandläkare för routinundersökningar och rengöring, att ha god oral hygien med daglig tandborstning och trådflossning samt att undvika skadliga vanor som rökning och överdriven konsumtion av socker. Förebyggande tandvård kan också innefatta användning av fluorider och andra produkter för att stärka tänderna, samt att få råd och instruktioner om en hälsosam kosthållning och livsföring. Syftet med förebyggande tandvård är att hålla munnen frisk och fri från sjukdomar, förbättra den totala hälsozustaten och minska behovet av mer omfattande och kostsamma tandläkarbehandlingar.

'Tandutdragning' är en procedure inom odontologi (tandvård) där en tand tas bort från sin alveolär (tandköttsfäste) i käken. Detta kan vara nödvändigt på grund av olika skäl, till exempel om tanden är skadad, infekterad eller orsakar smärta. Tandutdragningen utförs vanligen av en tandläkare eller en specialist inom oral kirurgi. Proceduren kan involvera lokalbedövning för att minska smärtan under utdragningen, och det finns också möjlighet att använda sedering vid behov. Efter tandutdragningen ges ofta instruktioner om vård av området för att undvika komplikationer som infektion eller skada på det omgivande vävnaden.

'Kindtand' er en medisinsk betegnelse for tennene hos barn og unge før de blir voksne. Kindtannen, også kalt milk- eller deciduus-tann, er de første tennene som barna får etter de får sine mellemkindtand (som kommer frem mellom 6 og 30 måneders alder). Barn har inntast 20 kindtann i alt. Disse blir gradvis erstattet av de permanente tennene fra ca. 6 årsalderen til ungdommen.

"Digital dental radiography" refers to a type of medical imaging that uses digital x-ray sensors to capture and store data instead of traditional photographic film. This technology allows for the quick and easy transmission, storage, and retrieval of images, as well as enhanced image manipulation capabilities such as magnification, contrast adjustment, and measurement tools. Digital dental radiography is commonly used in dental practices to diagnose and monitor a variety of oral health conditions, including tooth decay, gum disease, and jaw disorders. It exposes patients to lower levels of radiation compared to traditional film-based radiography.

"Distriktssjukvård" är en benämning som används i vissa länder, inklusive Sverige, för att beskriva den primära och preventiva sjukvården som erbjuds till en definierad population i ett geografiskt område, ofta känt som ett distrikt.

Den medicinska definitionen av "distriktssjukvård" kan variera beroende på kontext och plats, men den inkluderar vanligtvis följande aspekter:

1. Primärvård: Distriktssjukvården är ofta den första kontakten mellan patienten och sjukvården, och inkluderar vårdgivare som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra specialistutbildade vårdpersonal.
2. Preventiv vård: Distriktssjukvården har en stark fokus på att förebygga sjukdomar och skador genom att erbjuda råd om livsstilsförändringar, screeningsprogram och immuniseringar.
3. Kontinuitet i vården: Distriktssjukvården strävar efter att upprätthålla en kontinuerlig vårdrelation mellan patienten och deras vårdgivare, för att säkerställa att patientens behov tas omhand och att deras vårdplan följs upp över tid.
4. Samordning av vården: Distriktssjukvården samordnar ofta vården mellan olika specialistvårdgivare, sjukhus och sociala tjänster för att säkerställa att patienten får den bästa möjliga vården.
5. Lokal tillgänglighet: Distriktssjukvården är ofta lokalt placerad i communityn, vilket underlättar patienternas tillgång till vård och minskar behovet av transporter till andra platser för vård.
6. Patientinvolvering: Distriktssjukvården strävar efter att involvera patienten i beslut om deras vård, genom att erbjuda information och stöd för att underlätta självförvaltande och aktiv deltagande i sin egen vård.

Medicinskt sett innebär 'munhålesjukdomar' (orala sjukdomar) alla former av sjukdomar eller tillstånd som drabbar munhålan och tanden. Detta kan omfatta en rad olika problem, såsom karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossnande, torr mun, munsår, rynkor i munnens hörn, cancer i munhålan och andra infektioner eller skador. Vissa orala sjukdomar kan vara relaterade till allmänna hälsoproblem eller vissa livsstilsval, medan andra kan bero på dålig oral hygien. Det är viktigt att besöka tandläkare regelbundet för att undvika och tidigt upptäcka eventuella orala sjukdomar.

"Pediatric dentistry," eller "barnodontologi" som det kallas på svenska, är en specialistgren inom tandvården som fokuserar på prevention, diagnostisering och behandling av tandsjukdomar hos barn, ungdomar och patienter med särskilda behov. Specialiteten omfattar också att stödja barns och ungas tillväxt och utveckling av deras käkar och ansikten, samt att erbjuda beteendemanagement och kommunikation som är speciellt anpassade för barn. Barnodontologer har specialutbildning och kunskaper inom områden såsom barns tillväxt och utveckling, preventiv tandvård, behandling av karies, medicinska problem hos barn, trauma, missbildningar, sedvanlig och speciell ortodonti, samt behandling under narkos.

The American Dental Association (ADA) is not a medical or dental term, but rather an organization. The ADA is the largest professional organization of dentists in the United States, with the mission to serve and advocate for the dental profession and oral health of the public. It provides resources, continuing education, and advocacy for its members, as well as sets standards for dental practices and promotes oral health through various initiatives and programs.

Tandputsning, även känd som tandsmygning eller simpling, är en aktivitet där individen putsar sin tandborste i munnen utan att använda tandkräm. Detta kan orsaka skada på tanden och tandköttet, eftersom borstningen kan rubba det skyddande skiktet av emalj på tänderna och skapa sår på mjuka vävnaderna. Det är allmänt accepterat att tandputsning bör undvikas, och rutinmässig tandborstning med tandkräm rekommenderas istället för att upprätthålla en god oral hygien.

"Klinisk tandläkarpraxis" är ett begrepp som normalt refererar till den praktiska verksamheten där en auktoriserad tandläkare diagnosticerar och behandlar patienters tandsjukdomar och andra muntillstånd. Detta innefattar vanligen undersökning, preventiv vård, fyllningar, rotbehandlingar, extraheringar, prostetisk behandling och parodontal behandling. En klinisk tandläkarpraxis kan vara en enskild praktik, en del av ett tandläkarcenter eller en del av ett större sjukhus. Tandläkaren i praxisen ansvarar för att patienterna får korrekta diagnoser och behandlingar, samt att de ges råd om preventiv vård för att undvika framtida problem.

'Tandvärk' är ett vanligt symtom som kan ha olika orsaker, såsom tandsmärta, käksmärta eller andra strukturer i munhålan. Det kan vara relaterat till tooth decay (tandcaries), tandköttsinflammationer, kakfel (bruxism), klämningar av tänderna, exponering för extrem temperatur eller känslighet vid beröring. I vissa fall kan tandvärk också vara ett symtom på en allvarligare underliggande sjukdom. Det är viktigt att söka vård hos en tandläkare om du upplever återkommande eller intensivt tandvärk, för att fastställa orsaken och få rätt behandling.

'Tandvårdslagstiftning' refererar till den samling av lagar, förordningar och regler som styr tändvården i ett visst land. Denna lagstiftning kan omfatta en rad olika aspekter av tandsvård, inklusive utbildnings- och licensieringskrav för tandläkare, praxisstandarder, patienträttigheter, receptbestämmelser och straff för olaglig praktik. Tandvårdslagstiftning kan också omfatta reglering av tandsvården som en del av landets hälsovårdssystem, inklusive frågor relaterade till finansiering och tillgänglighet.

Exempel på specifika lagar och förordningar som kan ingå i tandvårdslagstiftningen är:

* Utbildnings- och licensieringskrav för tandläkare och tandtekniker
* Krav på sterilitet och desinfektion i tandsartspraktiker
* Reglering av användning av vissa typer av läkemedel och anestesi
* Bestämmelser kring patientarnas rätt till informerad samtycke och konfidentialitet
* Krav på dokumentation och rapportering av vissa medicinska händelser
* Regleringar av reklam och marknadsföring inom tandsvården

Tandvårdslagstiftning kan variera kraftigt mellan olika länder, beroende på deras unika historiska, kulturella och politiska kontexter.

Tandmissbildningar, även kända som dentala missbildningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i tandsättens utveckling och struktur. Detta kan inkludera allt från en enkel formationsstörning till mer allvarliga defekter som påverkar tändernas funktion och esthétik. Tandmissbildningar kan vara medfötta eller aquired, och de kan vara isolerade eller förekomma i kombination med andra missbildningar eller syndrom. Några exempel på vanliga tandmissbildningar är:

1. Mikrodonti: En tillstånd där tänderna är mindre än normalt.
2. Tandagglutination: När tänderna sitter ihop eller är sammanväxta.
3. Taondiastema: Ett utrymme mellan framtänderna.
4. Hyperdonti: För mycket tänder i käken.
5. Hypodonti: För få tänder i käken.
6. Dysplasi: En abnormitet i tandsmältets utveckling och struktur.
7. Amelogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas emalj.
8. Dentinogenesis imperfecta: En ärftlig tillstånd som påverkar tändernas dentin.

Tandmissbildningar kan behandlas med diverse metoder, beroende på typ och allvarlighetsgrad. Behandlingarna kan inkludera tandreglering, kariesbehandling, rotkanalfyllning, kronor och broar eller till och med kirurgiska ingrepp.

Tandemaljhypoplasi är ett medicinskt tillstånd där det förekommer ofullständig eller onormalt liten utveckling av emaljen på två eller flera tänder som följer varandra i tandraden. Detta kan leda till en ökad risk för karies och andra skada på tänderna. Tandemaljhypoplasi kan ha olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, systemiska sjukdomar under barndomen eller exponering för vissa läkemedel under fostertiden.

'Odontologisk bibliotek' är ett specialbibliotek som samlar in och katalogiserar information relaterad till tandsjukvård och odontologi. Det kan innehålla böcker, tidskrifter, elektroniska resurser, multimedia och andra material som är relevanta för odontologer, tandläkare, dentalstudenter och forskare inom området. Syftet med ett odontologiskt bibliotek är att underlätta forskning, undervisning och klinisk praktik inom tandsjukvården genom att erbjuda tillgång till relevant information och kunskaper.

'Oral diagnosis' refererar till den process där en tandläkare eller odontologisk specialist undersöker, inspekterar och urskiljer muntliga sjukdomstillstånd eller förändringar genom att använda sig av sin syn, touch och andra kliniska metoder. Detta kan innefatta en visuell tandsmynningsexamination, undersökning av mjukdelar som kinder, tunga och gomslidor, samt bedömning av halsen och ansiktet. Tandläkaren kan också använda specialverktyg som speglar, prober och röntgenbilder för att stödja diagnosen. Oral diagnosis är en viktig del av tandvården eftersom den hjälper till att identifiera potentiala problem på ett tidigt stadium, vilket kan underlätta behandlingen och förbättra prognosen.

Evidensbaserad tandvård definieras som en systematisk och kritisk metod för att identifiera, värdera och tillämpa de bäst tillgängliga vetenskapliga bevisen i kliniska beslut om individuell tandvård. Den bygger på en kombination av forskningsresultat från vetenskapliga studier, erfarenheter och patientens preferenser och värderingar. Evidensbaserad tandvård använder sig av en hierarkisk bedömning av olika typer av studier, där randomiserade kontrollerade studier ofta anses som de mest pålitliga källorna till bevis.

Den evidensbaserade tandvården har som mål att förbättra patientens vård genom att minska variationen i behandling, öka kvaliteten och säkerheten samt minska kostnaderna. Den är en integrerad del av den moderna tandvården och används som ett komplement till klinisk expertis och erfarenhet för att stödja bättre beslut om patientens vård.

Gruppraktik inom tandvård refererar till en typ av tandläkarpraktik där två eller flera tandläkare eller dentalpersonal delar på resurser och arbetar tillsammans för att erbjuda tandvårdstjänster till patienterna. Detta kan innebära att de delar på lokaler, utrustning och administration, men varje tandläkare är fortfarande ansvarig för den individuella behandlingen av sina egna patienter.

Syftet med en gruppraktik kan vara att öka effektiviteten och produktiviteten genom delning av resurser och kostnader, samt att erbjuda ett bredare spektrum av specialiteter och tjänster under ett tak. Det kan också ge möjlighet till professionell samarbete och utveckling genom att diskutera behandlingsplaner och metoder med kollegor.

En grupppraktik kan vara organiserad på olika sätt, beroende på storlek, specialitet och behov. I vissa fall kan det handla om en samling av självständiga tandläkare som delar på lokaler och administration, medan andra grupppraktiker kan vara mer integrerade med en gemensam ledning och administration.

Tandpulpasjukdomar är sjukdomar som drabbar tandens inre del, pulpan. Pulpan består av blodkärl, nerver och bindväv. Tandpulpasjukdomar kan orsakas av karies, skada eller annan skada på tanden som gör att bakterier kan nå pulpan.

Det finns två huvudsakliga typer av tandpulpasjukdomar: reversibel pulpit och irreversibel pulpit. Reversibel pulpit innebär att inflammationen i pulpan kan behandlas och tillståndet kan revertas tillbaka till normalt. Irreversibel pulpit innebär att inflammationen inte kan behandlas och pulpan måste avlägsnas genom en rotbehandling eller extrahering av tanden.

Andra typer av tandpulpasjukdomar inkluderar pulpagängrän, pulpnekros och apikala abscesser. Pulpagängrän orsakas av en djup karies som når pulpan och orsakar nekros. Pulpnekros innebär att pulpan är död och inte kan återställas till normalt tillstånd. Apikala abscesser orsakas av infektion i pulpans rotkanaler som sprider sig till käkbenet och bildar en absCESS.

I allmänhet behöver tandpulpasjukdomar behandlas av en tandläkare för att undvika komplikationer som smärta, infektion eller eventuell förlust av tanden.

"Tandskador" er en overordnet betegnelse for skader på tænderne. Det kan føre til forskellige typer af skader, herunder:

1. Karies (tandsmitte): En infektion i tanden, som oftest skyldes bakteriersammensmeltninger med sukker og andre carbohydrater i munden. Dette fører til en destruktion af emaljen og dentinen i tanden.
2. Tandfrakturer (tandbrud): En fraktur eller brud på en tand, der kan variere fra en mindre skillevæg til en fuldstændig fraktur af tanden.
3. Abcess: En infektion i tandenroden eller i det omkringliggende kødfyldte væv, der oftest skyldes en ubehandlet karies eller en skade på tanden.
4. Periodontitis (tandbetengelse): En infektion og inflammation i tandbettet, der fører til en destruktion af det støttende væv omkring tænderne. Dette kan medføre løsning eller tab af tænderne.
5. Eksostose (tandknogle): En forstyrrelse i tandskelettets udvikling, hvor der dannes ekstra knoglevæv på tandenrødderne.
6. Usunde slidemønstre: Abnorme slidemønstre på tænderne, som kan skyldes bruxisme (tandgnistning) eller en dårlig occlusion (slid).

Denne liste er ikke udtømmende, men viser de mest almindelige typer af tandskader.

Tandsten (odontal kalkulus) är en hård, kalkliknande beläggning som bildas när mineraler i saliven precipiterar och akkumulerar på tändernas yta. Den består av bakterier, proteiner och mineraler. Tandsten kan leda till munhygieniska problem, såsom parodontit (tandlossning) och karies, om den inte tas bort regelbundet genom professionell tandvård och god oral hygien.

'Pulpaförkalkning' (dental pulp calcification) är ett tillstånd där det normala vävnadsmönstret i tandpulpan, den mjuka vävnaden inne i en tands rotkanal, förändras på grund av avlagringar av mineralrik hartsubstans. Detta kan orsakas av åldrande, trauma, karies eller andra skador på tanden. I vissa fall kan pulpaförkalkning leda till att tanden blir livlös och behöver tas bort. Men i andra fall kan det vara asymptomatiskt och inte behöva behandlas alls.

'Mjölktand' är den gemensamma benämningen på de tillfälliga tänderna som ungar däggdjur, inklusive människor, får under det första året av sitt liv. Hos människor kallas de även 'barn tänder'. Mjölktand har en tunnare emalj än permanenta tänder och är inte lika hållfasta. De börjar oftast dyka upp vid sex månaders ålder och alla 20 stycken mjölktänder brukar vara igenom vid ungefär två och ett halvt års ålder. Mjölktänderna kommer sedan att ersättas av permanenta tänder under en process som kallas för tandbyte.

'Tanduppsättning' refererar till samlingen av tänder som finns i munnen hos människor. Den medicinska definitionen är: "Den fullständiga uppsättningen av 32 permanenta tänder, inklusive 8 framtänder, 4 hörntänder, 8 premolarer och 12 molarer (eller visdomstand) som normalt utvecklas hos en vuxen människa."

Det är värt att notera att inte alla vuxna har en komplett uppsättning av 32 permanenta tänder, eftersom visdomstand ofta saknas eller extra tänder kan förekomma.

'Tandexkavering' refererar till de tre håligheterna i varje tands rot, där tanden sitter fast i käken. Dessa tre exkaveringar är:

1. Pulpaexkaveringen: Den centrala håligheten som innehåller blodkärl, nerver och bindväv.
2. Kamarkaviteterna: De två små sidohåligheterna som sitter på var sida om pulpaexkaveringen. Dessa är fyllda med odontblaster (speciella celler som bildar dentin, ett hårt material i tanden).
3. Accessoriska exkaveringar: Små extra håligheter som kan förekomma vid sidan av de tre huvudexkaveringarna. Dessa är oftast förgreningar från kamarkaviteterna eller pulpaexkaveringen.

Tandexkaveringar behöver inte vara synliga utanpå tanden, men de kan ses om tanden skadas eller bryts sönder. Om en tandexkavering blir infekterad kan det leda till en abscess eller annan smitta i munhålan.

Dental bonding är en konserverande tandvårdsbehandling där ett kompositmaterial som matchar patientens naturliga tandfärg appliceras och härdar på ytan av tanden. Det används ofta för att reparera små skador eller defekter, såsom sprickor, skador orsakade av slitage, eller för att förbättra utseendet på tänder genom att ändra deras form, storlek eller färg.

Under proceduren skrapar tandläkaren bort små mängder av tandemalj från ytan av tanden för att förbereda den för bindningen. Sedan appliceras ett limämne på tanden, och kompositmaterialet appliceras i flera skikt och härdas med en speciell lampa som utsänder ultraviolett ljus. Slutligen formas och slipas materialet till önskad form och poleras för att ge ett naturligt utseende.

Dental bonding är en relativt enkel, snabb och kostnadseffektiv tandvårdsbehandling som ofta kan utföras under ett enda besök till tandläkaren.

Plackindex, även känd som Plack's index eller Coagulation Index, är ett laboratoriemedicinskt mått som används för att bedöma koagulationsstatus hos en patient. Det är ett numeriskt värde som beräknas genom att jämföra normala referensintervall för protrombintid (PT) och aktiverad partiell tromboplastintid (aPTT).

Plackindex-värdet kan räknas ut med hjälp av följande formel:

Plackindex = [(PTreferens - PTpatient) / PTreferens] x 0,55 + [(aPTTreferens - aPTTpatient) / aPTTreferens] x 0,45

Där PTpatient och aPTTpatient är de faktiska värdena för en individuell patient, medan PTreferens och aPTTreferens är de normala referensvärdena för laboratoriet. Plackindex-värdet ligger vanligtvis mellan -5 och +5.

Ett Plackindex-värde nära 0 indikerar en normalt fungerande koagulationsstatus, medan värden utanför det normala intervallet kan vara tecken på koagulationsstörningar. Värden över 0 antyder förlängd koagulation, medan värden under 0 indikerar förkortad koagulation.

Tandborstning är en metod för att rengöra tänder och tandkött genom att använda en borste. Den vanligaste typen av borste har mjuka filament som är arrangerade i grupper och fästs i en skaft. Tandborstning bör utföras minst två gånger per dag, under två minuter varje gång, för att effektivt ta bort plack och förebygga sjukdomar som karies och gingivit (inflammation i tandköttet).

Vid tandborstning är det viktigt att hålla borsten vinklad i ungefär 45-graders vinkel mot tanden, så att filamenten når upp till tandköttgränsen. Borsta ska sedan föras lätt fram och tillbaka över tänderna med korta rörelser, utan att trycka för hårt. Det rekommenderas att borsta yttre och inre ytan av alla tänder, samt tung- och kindsidorna av bakre tänderna.

Dessutom bör man också borsta tungan för att undvika dålig andedräkt orsakad av bakterier som sitter kvar på tungan. För att underlätta tandborstningen kan man använda en fluoridtandkräm, som hjälper till att stärka emaljen och skydda mot karies.

I slutet av tandborstningen bör man späda ut tanden med vatten och sedan torka den med ett rent handduk. Det är också viktigt att byta tandborste regelbundet, vanligtvis var 3-4:e månad, för att undvika att filamenten blir nedslitna och ineffektiva.

Endodonti är en specialistområde inom tandvården som fokuserar på diagnosen, preventionen och behandlingen av sjukdomar eller skador i pulpan (tandköttet) och parodontium (tandkött och käkben). Det mest vanliga förfarandet inom endodonti är rotkanalbehandling, där syftet är att rensa och desinficera infekterade eller inflammerade rotkanaler och sedan fylla dem med en tät, biokompatibel fyllmaterial. Detta görs för att rädda en naturlig tands struktur och funktion samt förhindra smärta och ytterligare komplikationer. Andra behandlingar inom endodonti kan omfatta återbyggnad av kronan, re-treatment av tidigare misslyckade rotkanalbehandlingar och traumabehandling av skador på tänder.

'Oral protetik' refererer til anvendelsen af removable eller fixede enheder som erstatter og/eller beskytter tænder, tunge, kinder og andre strukturer i munden. Disse enheder kan være lavet af forskellige materialer, herunder akryl, metal eller termoplastiske materialer.

Der findes forskellige typer oral protetik, herunder:

1. Tandproteser: Disse er removable enheder, der erstatter tabte tænder og understøttes af den tilbageværende tandkød. De kan være totale (for at erstatte hele tandsættet) eller delvis (for at erstatte nogle få tabte tænder).
2. Bruxismeapparater: Disse enheder bruges til at beskytte tænderne mod skade som følge af bruxisme, hvilket er et overdrevet sliddende eller knasning af tænder under søvn eller i stressede situationer.
3. Sportsmundskjold: Disse enheder er designet til at beskytte tænder og mundhule under sportsaktiviteter, hvor der er risiko for skade, fx boksning, amerikansk fodbold eller ishockey.
4. Snoreapparater: Disse enheder holder underkæben lidt fremme under søvn for at mindske snoring og forbedre åndedrættet.
5. Tungeholdere: Disse enheder holder tunge tilbage for at forbedre åndedrættet og reducere snoring hos nogle personer med søvnapnø.
6. Palatiner: Disse er permanente enheder, der fastgøres på bagsiden af de øvre tænder for at korrigere et overbid eller underbid.

Oral protetik kan have en betydelig effekt på patienternes livskvalitet og helbred, herunder forbedringer i søvn, nedbringelse af snoring, forebyggelse af skader under sportsaktiviteter og korrektion af tandsbitet.

Den dentala cementen är ett material som används inom tandvården för att fästa olika typer av tandproteser, såsom kronor, broar och inlägg, till tänderna. Det finns olika typer av dental cement, men de flesta innehåller en binderingsagent som hjälper till att hålla protesen fastsatt på tandytan.

Den vanligaste typen av dental cement är zinkoxidbaserad cement, som är lätt att hantera och har en låg toxicitet. Denna typ av cement härdar genom kontakt med vatten och bildar en hård, fast förbindelse mellan protesen och tanden. Andra typer av dental cement inkluderar glasionsbaserade cementer, som används främst för att fästa kronor och inlägg, samt kompositcementer, som är mer estetiska eftersom de matchar tands substancefärgen bättre.

I medicinsk terminologi kan dental cement också benämnas som dentala lutingsmaterial eller dentala fixeringsmaterial.

'Tandbildning' (odontogenes tumör) är en allmän term för ett tillväxtstörning i munhålan som har sin grund i odontogent (tandbildande) vävnad. Det kan vara godartat eller elakartat. De flesta tandbildningarna är godartade och tenderar att växa långsamt. Symptomen kan inkludera smärta, sår, svullnad, lösnande tänder eller förändrat bett. Behandlingen består ofta av kirurgisk borttagning.

"Tooth print technique" är en kontroversiell metod inom forensisk tandvård som används för att identifiera en individ genom att jämföra deras bettmönster med ett tandprint. Metoden bygger på föreställningen att varje persons bettmönster är unikt, likt fingeravtrycket.

I praktiken används ofta tandprints från brottsoffer för att identifiera dem efter en dödlig olycka eller ett våldsbrott. Tandprinttekniken innebär att man tar avtryck av offrets tänder och jämför dem med de tandavtryck som finns på offerets kropp eller på andra bevisföremål, till exempel en mördare som har bitit offret.

Det finns dock vissa begränsningar och osäkerheter med denna metod, eftersom bettmönster kan variera över tid på grund av tandlossning, tandvård, åldrande och andra faktorer. Dessutom är det möjligt att två personer kan ha liknande bettmönster, vilket kan leda till felaktiga identifieringar.

På grund av dessa begränsningar har tandprinttekniken ifrågasatts av vissa experter inom forensisk tandvård, och den används inte lika ofta som fingeravtryck för identifikation. I stället tenderar man att använda andra metoder, såsom DNA-testning eller antemortem/postmortem jämförelser av tänder och käkar, för att identifiera offret.

Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv. De två vanligaste formerna av parodontalsjukdomar är gingivit (tandköttsinflammation) och parodontit (parodontalbesked). Gingivit orsakas av plack och smittämnen som ansamlas vid tänderna och kan leda till blödande, svullnad och rödaktighet av tandköttet. Om gingivit inte behandlas kan den utvecklas till parodontit, där inflammationen sprider sig till djupare delar av munhålan och orsakar skada på käkbenen och bindväven som håller tänderna på plats. Parodontalsjukdomar kan leda till tandlossning, onormala rörelser i tänderna och i vissa fall även allvarligare systemiska hälsoproblem. Riskfaktorer för parodontalsjukdomar inkluderar tobaksrökning, diabetes, vissa mediciner, ålder, genetik och dålig oral hygien.

"Munsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar munhålan och tänderna. Det kan inkludera karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr munsjukdom (xerostomi), apnalsjuka (apnoe), munmusslor, röda eller vita fläckar på slemhinnan, och vissa former av cancer, till exempel mundhöjdscancer.

Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för att förebygga och behandla dessa sjukdomar. En god oral hygien, rätt näringsintag och en hälsosam livsstil kan hjälpa till att minska risken för munsjukdomar.

"Age determination by teeth" is a method used in forensic dentistry to estimate the age of an individual based on the development and wear of their teeth. This process involves examining various features of the teeth, such as:

1. Tooth formation and mineralization: The stages of tooth development, from crown formation to root completion, can be correlated with specific age ranges. Dental radiographs are often used to assess these features accurately.

2. Tooth eruption: The sequence and timing of primary (deciduous) and permanent teeth eruption can also provide valuable information for age estimation. However, there is some variation in the exact timing of tooth eruption between individuals, which must be taken into account when making age estimates.

3. Dental wear: As people age, their teeth naturally undergo wear due to factors like occlusal forces, bruxism (teeth grinding), and diet. The degree of dental wear can be assessed using various methods, such as the analysis of occlusal surfaces or the measurement of crown height reduction. However, dental wear patterns can be influenced by individual habits and lifestyle factors, which may limit the accuracy of age estimates based solely on tooth wear.

4. Secondary dentin deposition: With increasing age, there is a gradual formation of secondary dentin within the pulp chamber, leading to its reduction in size. The rate of this process can vary between individuals but generally follows a predictable pattern that can be used for age estimation.

5. Root resorption: In older adults, the apical portions of the roots may undergo resorption due to physiological aging processes. The extent of root resorption can provide additional information for age estimation in this population.

It is important to note that 'age determination by teeth' provides an estimate of age rather than a precise value. The accuracy of these estimates depends on various factors, including the quality and completeness of the dental examination, individual variations in tooth development and wear, and the methods used for age estimation. As a result, forensic dentists often use multiple methods and correlate their findings with other age indicators (e.g., skeletal maturation, degenerative changes) to arrive at the most reliable age estimate possible.

'Odontologiska desinfektionsmedel' refererar till produkter som används inom tandvården för att reducera antalet mikroorganismer och minska risken för infektion. Desinfektionsmedlen kan användas på olika ytor och instrument inom tandvårdskliniken, till exempel arbetsskänkar, behandlingsstolar, handtag och olika slags tandläkarinstrument.

Det är viktigt att välja rätt typ av desinfektionsmedel beroende på vilken sorts mikroorganismer som ska inaktiveras och vilken yta eller instrument som ska desinficeras. En del odontologiska desinfektionsmedel är effektiva mot både virus, batterier och svamp, medan andra är specialutformade för att ta hand om speciella typer av mikroorganismer.

I allmänhet ska tandläkare och tandhygienister följa strikta riktlinjer för desinfektion och sterilisering av instrument och ytor inom kliniken, för att minimera risken för smitta och infektion hos patienter och personal. Dessa riktlinjer kan variera beroende på land och lokal lagstiftning.

Rättsodontologi är en gren inom forensisk medicin som handlar om att använda tänder och käkar för att hjälpa till att identifiera döda kroppar eller fastställa orsaken till skador på levande personer. Rättsodontologer undersöker tänder och käkar för att hitta tecken på sjukdomar, trauma, ålder, kön, ras och identitet. De kan också hjälpa till att fastställa tidpunkten för döden genom att analysera tandsäckarnas innehåll och andra tecken på nedbrytning. Rättsodontologi används ofta i rättsliga utredningar, såsom brottmål och identifiering av offer för naturkatastrofer eller militära konflikter.

"Dental sealants" är enligt medicinskt perspektiv en preventiv tandvårdsmätod som används för att skydda yttre tänder från karies. De består av en tunn, plastisk lagring som appliceras på de bakre molarernas och premolarnas pits- och grooves (kallade fosser) på tandytan. Dessa områden är svåra att rengöra fullständigt med tandborstning och flossing, vilket gör dem särskilt känsliga för kariesutveckling.

Dental sealants skapar en skyddande barriär som förhindrar bakteriers åtkomst till fosserna och på så sätt minskar risken för kariesutveckling. De är transparenta eller lätt färgade, så de inte påverkar tändernas utseende. Sealants kan vara av typen glasionomer eller komposit, beroende på materialval och patientens behov.

Denna procedure är vanligen smärtfri och snabb att utföra. Efter en grundlig tändrengning rengas fosserna med en speciell borste eller spray för att avlägsna bakterier och rester. Sedan appliceras sealantmaterialet i flera skikt, varefter det härdar under ljusexponering. När processen är klar har patienten en fullt fungerande tand med extra skydd mot kariesutveckling.

I medicinsk kontext är en "läroplan" (engelska: curriculum) ett utbildningsprogram som specificerar de kunskaper, färdigheter och värderingar som ska ges till läringselever inom en viss profession, ofta inom hälso- och sjukvård. En medicinsk läroplan kan inkludera olika komponenter såsom akademisk undervisning, klinisk utbildning, praktiska övningar, etik och juridik, forskning och ledarskap. Läroplanen ska stödja studenternas professionella utveckling och förbereda dem för att erbjuda högkvalitativ vård till sina patienter i en varierande och komplex värld.

Parodontologi är en gren inom tandvård och medicin som fokuserar på studier och behandling av strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben, käkmuskler och annan mjuk vävnad. Parodontologer är specialister inom området och behandlar ofta tillstånd som parodontit (tandköttsinflammation) och pyorrhea (en allvarlig form av tandköttsinflammation). De kan också vara involverade i prevention, diagnostisering och behandling av parodontala sjukdomar som kan leda till tandlossning om de inte behandlas.

Den manifesta oroanxietetskalan (Manifest Anxiety Scale, MAS) är ett psykologiskt screeningverktyg som mäter individens självupplevda oro och rädsla i olika situationer. Skalan utvecklades av den amerikanske psykologen Charles D. Spielberger under 1950-talet och består av 28 frågor som besvaras med svarsalternativ på skalan "Inte alls", "Lite", "Rätt mycket" och "Mycket". Frågorna täcker ett brett spektrum av situationer, däribland sociala interaktioner, arbets- och studiemiljöer samt fysiologiska reaktioner.

Ett högre totalt poäng på MAS anses indikera en högre nivå av manifest oro eller akut rädsla. Det är viktigt att notera att detta verktyg mäter den självupplevda oron och inte en klinisk diagnos av ett specifikt ångestsyndrom. MAS används ofta i forskning, men även i kliniska sammanhang för att snabbt identifiera individers subjektiva upplevelser av oro och rädsla.

"Dental stress analysis" är inte en etablerad medicinsk term, så det saknas en officiell definition inom medicinen. Termen verkar vara mer vanlig inom tandvård och odontologi, där den kan syfta på en metod för att undersöka hur tänderna och käkmuskulaturen hanterar olika former av belastningar, till exempel vid bettrelaterade problem som temporomandibulär dysfunktion (TMD).

En dental stress analysis kan innebära en kombination av olika undersökningsmetoder, såsom:

1. Klinisk bedömning: Tandläkaren utför en visuell och manuell undersökning av tänderna, käkmuskulaturen och ansiktsbenen för att upptäcka tecken på överbelastning eller skada.
2. Anamnes: En detaljerad samtal med patienten om deras symptom, medicinska historia och levnadsvanor kan hjälpa till att fastställa orsakerna till eventuella problem.
3. Intraoral scanning eller avtryck: En digital skanning eller traditionell gipsavgjutning av tändarna kan användas för att skapa en exakt modell av patientens tanduppsättning, vilket kan hjälpa till att analysera belastningsförhållandena.
4. Elektromuskografi (EMG): En metod för att mäta elektrisk aktivitet i käkmuskulaturen under olika former av bett- och sväljaktiviteter. Detta kan hjälpa till att identifiera muskulära obalanser eller överbelastningar.
5. Käkkonturanalys: En metod för att mäta och jämföra käkkonturer under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att upptäcka eventuella skador eller obalanser.
6. Tandkraftanalys: En metod för att mäta krafterna som utövas på tänderna under olika former av bett- och sväljaktiviteter, vilket kan hjälpa till att identifiera överbelastningar eller skador.

Genom att kombinera dessa metoder kan en odontologisk specialist få en detaljerad bild av patientens belastningsförhållanden och därmed kunna ställa en korrekt diagnos och utforma en behandlingsplan som tar hänsyn till individuella behov.

En tandbeläggning (i vardagligt tal även kallat "tandfyllning") är ett medicinskt ingrepp där en tandläkare tar bort cariös (ruttet) tandmassa och fyller i hålrummet med ett lämpligt material, exempelvis amalgam, komposit eller glasjonomer. Syftet är att återställa tanden så att den fungerar normalt och att förhindra vidare cariös angrepp. Tandbeläggningar kan också användas för att reparera skador på tänderna, till exempel sprickor eller fragment som lossnat.

"Antagningskrav för utbildning" kan definieras som de akademiska och/eller kvalificerande kraven som en sökandeville ha uppfyllt för att vara behörig till att bli antagen till en viss högskoleutbildning eller annan form av utbildning på högre nivå.

Dessa krav kan innefatta specifika kurser, betyg, examina, erfarenheter eller andra meriter som anses relevanta för att klara av den utbildningen. De kan variera beroende på land, utbildningsinstitution och typ av utbildning. Exempel på vanliga antagningskrav är en high school-examen med vissa genomsnittsbetyg eller en kandidatexamen inom en viss akademisk disciplin.

Det är viktigt att notera att antagningskraven kan variera mellan olika länder och institutioner, så det är alltid rekommenderat att kontrollera specifika krav för den utbildning och institution som man är intresserad av.

'Karieshindrande medel' (på engelsk: 'caries preventive agent') er et medicinsk produkt, der anvendes til at forhindre udviklingen af tands Adams sygdom (tandkaries). Disse medler indeholder ofte fluor, som hjælper med at styrke emaljen på tænderne og gøre dem mindre modtagelige overfor angreb fra bakterier, der kan føre til karies. Andre karieshindrande midler kan inkludere xylitol, som reducerer mængden af karies-fremkaldende bakterier i munden, og casein-fosfopeptider, der beskytter emaljen på tænderne. Disse produkter kan findes i forskellige former, såsom tandsmør, mundvand, gel, sprayer og tablets.

Tanderosion, även känd som abrasiv erosion, är en process där tanden successivt förlorar sin emalj och dentin på grund av mekanisk påverkan i kombination med en sur miljö. Detta orsakas ofta av att man borstar tänderna för hårt eller med fel teknik, men kan också bero på vanor som att tugga på penor, pipor eller andra hårda föremål. Den sura miljön kan skapas av mat och drycker som innehåller höga nivåer av syra, såsom läskedrycker, fruktjuicer och citrusfrukter.

'Streptococcus mutans' är en bakteriestam som tillhör släktet Streptococcus och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukan (karies). Denna bakterie producerar en syra som angriper tanden och leder till att tandemaljen bryts ner, vilket kan resultera i hål i tänderna. 'Streptococcus mutans' lever av kolhydrater från maten och drickes, och den föredrar särskilt sockerartade livsmedel som till exempel godis, läskedrycker och fruktjuicer. Denna bakterie kan överföras mellan personer genom direktkontakt eller via droppar i luften när man hostar eller andas ut.

"Dental pulp capping" är en medicinsk term som refererar till en behandlingsmetod inom tandvård där man söker bevara den levande tandpulpan (den del av tanden som innehåller nervceller och blodkärl) när den utsatts för skada eller infektion.

Syftet med pulpacapping är att stimulera tillväxten av ny, hälsa tandpulpa genom att applicera en speciell medicinsk massa (pulpacapp) direkt på den skadade ytan. Denna massa innehåller vanligtvis en kalciumhydroxid-baserad substans som skapar ett skyddande lager och stimulerar tillväxten av odontblaster (tandens stamceller).

Pulpacapping kan användas när tandpulpan utsatts för mindre skador, till exempel vid en liten karies eller efter att en liten del av tandpulpan avslöjats under ett rutinmässigt fyllningsförfarande. Behandlingen kan vara framgångsrik om den utförs korrekt och om patienten har en frisk, vital tandpulpa.

Efter pulpacapping behandlas den skadade ytan vanligtvis med ett kompositfyllningsmaterial eller en krona för att skydda den nybildade tandpulpan och förhindra ytterligare skador eller infektioner.

'Permanent teeth setup' refererar till de slutgiltiga tänderna hos människor som ersätter de tidigare tillfälliga milk tänderna. Den permanenta tanduppsättningen består av 32 tänder för de flesta vuxna, inklusive 8 framtänder (incisiver), 4 hörntänder (caniner), 8 kindtänder (premolarer) och 12 molarer (inklusive de visdomstanden). Den permanenta tanduppsättningen börjar gro i käkbenet under barndomen och fortsätter att komma ut genom tandutvecklingen under ungdomen och tidiga vuxenlivet.

Oralkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används inom oral kirurgi, en specialitet inom stomatologin (tandläkarvetenskapen) som handlar om diagnostisering, prevention och behandling av sjukdomar i mun, ansikte, huvud och hals. Några exempel på oralkirurgiska tekniker inkluderar:

1. Extraktion: Detta är en procedur där en tand eller flera tänder extraheras (tas bort) från käken.
2. Implantatplacering: En oralkirurgisk teknik som innebär att en titanimplantat fästes i käkbenet för att ersätta en rot av en tand som saknas.
3. Kirtelkirurgi: Detta är en metod där överskottig vävnad runt munnen, tungan eller kinderna avlägsnas för att lindra symptom som sår, smärta eller svullnad.
4. Tandrotsskyddande kirurgi: En teknik som används när en tand är skadad eller infekterad och riskerar att påverka den omkringliggande ben- och vävnadsstrukturen.
5. Preprotesisk kirurgi: Detta innebär att ben- och vävnaden formas och byggs upp för att stödja en tandprotes (en konstgjord tandsats).
6. Tumörkirurgi: En teknik som används för att ta bort goda eller onda tumörer i mun, ansikte, huvud och hals.
7. Trauma-behandling: Oralkirurger behandlar också skador på tänder, käkar och andra strukturer i munhålan som orsakats av trauma.

Medicinskt sett betyder "mun, tandlös" att individen saknar tänder i munhålan. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel på grund av en medfött missbildning, en sjukdom eller som ett resultat av vuxenlivets tandbortfall. I vissa fall kan det vara möjligt att ersätta de saknade tänderna med hjälp av tandproteser eller implantat för att återställa funktion och/eller esthétik.

Public dental care, även kallat offentlig tandvård, är ett begrepp som ofta används för att beskriva tandsmörjnings- och preventivt behandlingsprogram som erbjuds av offentliga hälso- och sjukvårdsmyndigheter till en viss grupp medborgare, ofta de mest ekonomiskt utsatta. Syftet är att förhindra dentala sjukdomar genom regelbundna tandsmörjningar och undervisning om god oral hygien, samt tidiga ingrepp när dentala problem uppstår. Public dental care kan också inkludera andra tandvårdsbehandlingar som fyllningar, kronor och proteser, beroende på respektive lands hälso- och sjukvårdsystem.

Geriatrisk odontologi är en subspecialitet inom tandvård som fokuserar på att förbättra och underhålla oral hälsa hos äldre vuxna, vanligtvis definierade som 65 år eller äldre. Denna åldersgrupp har ofta speciella behov och hälsoproblem relaterade till åldrande, såsom torr mun, karies, paradontit, tandlossning, smärta, funktionsnedsättningar, neurodegenerativa sjukdomar och medicinska komplikationer. Geriatrisk odontologi innefattar också att erbjuda behandlingar som är anpassade för äldre patienters behov, som kan kräva särskilda metoder eller utrustningar på grund av deras medicinska tillstånd, funktionsnedsättningar eller preferenser.

Oral kirurgi (tandkirurgi) är en specialitet inom stomatologi och maxillofacial kirurgi som fokuserar på diagnostisering, preventiv behandling och korrigering av olika former av mjuk- och hårt vävnadsskador, defekter och sjukdomar i munhålan, ansiktet och käken. Detta kan inkludera tands extraheringar (tandutdragning), behandling av käkkelkfrekvenser, implantatplacering, tumörkirurgi, korrigering av missbildningar och trauma i ansiktet och käken. Oral kirurger har specialiserad träning inom området och arbetar ofta tillsammans med andra tand- och medicinska specialister för att ge patienterna komplett och högkvalitativ vård.

Kariesaktivitetstest, även kallat kariesrisktest, är ett laboratorietest som mäter mängden och aktiviteten hos kariesbakterier i individens plackprover eller saliv. Det vanligaste bakteriestråket som används för att uppskatta kariesrisken är Streptococcus mutans, men andra bakteriestråkar kan också ingå i testet, till exempel Lactobacilli.

Det finns flera metoder för att mäta kariesaktiviteten, men de vanligaste innefattar:

1. Kolonitäljning (CFU/ml): Detta är en traditionell metod där man räknar antalet kolonier som växer upp från en provtagning av plack eller saliv.
2. DNK-baserade metoder: Dessa metoder använder sig av polymeraskedjereaktion (PCR) för att upptäcka och kvantifiera specifika bakteriestråkar som är associerade med karies.
3. Syrabaserade metoder: Dessa metoder mäter mängden syra som produceras av bakterierna efter en särskild sockerprovokation. Ett exempel på detta är det så kallade "sugar challenge test".

Resultatet från ett kariesaktivitetstest kan användas för att bedöma en persons kariesrisk och ge rekommendationer om preventiva behandlingsmetoder, som fluoridbehandlingar eller bättre munhygien. Det är värt att notera att andra faktorer, såsom diët, oral hygien, medicinska tillstånd och arvsanlag, också kan påverka kariesrisken.

En panoramaradiografi, även kallad panoramic radiography eller panorex, är en typ av röntgenundersökning som ger en tvådimensionell panoramasyntetisk bild av tändernas, käkbenens och ansiktsskelettets anatomiska strukturer. Den används vanligen inom tandvården för att undersöka tänder, käkar och käkmusklers position och hälsa, särskilt när man planerar komplexa tandbehandlingar som implantat, käkoperationer eller ortodontisk behandling.

I en panoramaradiograf roterar röntgenstrålarna runt patientens huvud medan dennes tänder och käkar förbli stilla. Detta möjliggör en klar visualisering av alla tänderna, käkbenen och närliggande strukturer på en enda film, istället för att behöva ta flera individuella röntgenbilder. Denna metod ger även en bättre överblick över patientens munhåla jämfört med traditionella intraorala röntgenbilder, och är därför användbar när det behövs undersöka potentiala problem som inte kan upptäckas under en vanlig tandröntgen.

Tandförlust, även känd som odontiatri eller dental caries, är en hälsozustand där tandens emaloid, dentin eller cement har skadats orsakat av bakteriersyra i plack. Detta sker vanligtvis när munhygienen försummas och kariesbildande bakterier kan odlas i munnen. Socker och andra kolhydrater som intas i kosten konverteras till syror av dessa bakterier, vilket leder till en nedbrytning av tanden. Tandförlust kan leda till smärta, infektioner, problem med att tugga och tala korrekt samt andningssvårigheter om den inte behandlas.

Pulpainflammation, även kallat endodontisk inflammation, är en inflammation i tandpulpan (den levande kärnan inne i tanden). Den kan orsakas av bakterieinfektion som kommer in i pulpan via karies eller skada på tanden. Symptomen kan vara smärta vid hetta, kyla, söta eller starka beröringar, eller svullnad och rodnad i det omkringliggande vävnaden. Behandlingen för pulpainflammation innebär oftast en rotbehandling där pulpan tas bort och kanalen desinficeras och fylls med ett inert material.

'Skoltandvård' (eller 'skolodontologi') är ett samlingsbegrepp för de tänderelatas åtgärder som utförs i skolmiljöer med syfte att främja och upprätthålla barns och ungdomars oral hälsa. Detta kan innefatta preventiva åtgärder såsom fluoridering, tandsmörjning och undervisning om rätt tandsjukvård, samt tidiga undersökningar och behandlingar av eventuella tandproblem. Skoltandvården är ofta en del av ett större preventivt hälso- och sjukvårdsprogram i skolorna och riktar sig främst till barn i förskole- och grundskolenivå.

Den främre kindtanden, även känd som central incisor, är den mest framträdande tanden i över- eller underkäken. Den är placerad i mitten av tandraden och är vanligen en av de första permanenta tänderna som får sitt genombrott (eruption) i munhålan. Främre kindtanden används främst för att bita av mat och har en rak, smal och spetsig form.

Fokal tandinfektion (eller dental abscess) är en infektion i eller runt en tand, ofta orsakad av en bakterieinfektion i pulpan (tandens inre del). Infektionen kan leda till att en abscess, en samling av smittspätt vätska, bildas i tandköttet eller i benstrukturen runt tanden. Detta kan orsaka smärta, svullnad och andra symtom som kan vara allvarliga om de inte behandlas. Förebyggande åtgärder inkluderar god oral hygien och regelbunden tandvård. Behandlingen av en fokal tandinfektion kan involvera att avlägsna den infekterade tanden eller utföra en rotbehandling för att rengöra och desinficeras canalen i roten på tanden. Antibiotika kan också vara nödvändiga för att behandla infektionen om det har spridits till andra delar av kroppen.

Tandcement är i medicinsk kontext den benartade substans som håller tanden fast i käken. Det består huvudsakligen av calciumsalter och kolagenfibrer. Tandcementet bildas under fostertiden och fortsätter att utvecklas efter födseln. Det har en viktig funktion som mekanisk buffert mot krafter som verkar på tanden, såsom betttryck och slitage. Dessutom bidrar tandcementet till att skydda tandens rot kanaler från infektioner.

Fluoridering (fluoridation) är ett tillägg av fluor till vatten, salt, tandkräm eller andra produkter med syfte att förhindra tooth decay genom att stärka emaljen på tänderna. Fluorid är ett naturligt förekommande grundämne och finns i naturen i olika koncentrationer. I vatten fluoridering används oftast en koncentration av 0,7-1,2 milligram per liter (mg/L).

Fluoridering har visat sig vara en effektiv metod för att förebygga tooth decay och är en allmänt accepterad metod inom folkhälsoarbete. Fluoridering av vatten är den mest kostnadseffektiva metoden, men även salt- och tandkrämfluoridering används i olika länder.

Fluorideringen fungerar genom att fluoridet binds till emaljen på tänderna och hjälper till att stärka den genom att bilda ett skyddande skikt som skyddar mot tooth decay. Fluoridering kan också hjälpa till att reparera tidiga skador på emaljen.

Det är viktigt att notera att för höga koncentrationer av fluorid kan vara skadliga och orsaka en sjukdom som kallas fluoros, vilket kan leda till tandförfärdning och benförändringar. Därför är det viktigt att regleringen och övervakningen av fluoridering sker på ett säkert och effektivt sätt.

'Studiebidrag' er en dansk betegnelse, der oftest bruges i forbindelse med finansiering af uddannelse. Betegnelsen kan oversættes til engelsk som "study contribution" eller "tuition fee."

I medicinsk sammenhæng kan 'studiebidrag' referere til et beløb, der betales for at deltage i en specifik lægevidenskabelig uddannelse, kurse, konference eller forskningsprojekt. Dette bidrag hjælper med at dække undervisningsomkostninger, forskningsudgifter eller arrangementafgifter.

Det er vigtigt at notere, at betaling af et 'studiebidrag' ikke garanterer en akademisk grad eller titel. I stedet er det et betalingsforhold for at have adgang til undervisning, ressourcer eller andre faciliteter relateret til den specifikke medicinske aktivitet.

Fluoridering är ett medicinskt förfarande där fluorid tillförs till tandmassan eller dricksvattnet som skyddar tänderna mot karies. Fluorid hjälper att stärka emaljen och gör det svårare för bakterier att producera syra som kan skada tänderna.

Fluoridering av tandmassan, även kallat yttre fluoridering, innebär att en liten mängd fluoridhaltig gel, lack eller lim appliceras på ytan av tänderna. Denna procedure utförs vanligen hos tandläkare eller dentalhygienist under en rutinmässig tandvårdsuppföljning.

Fluoridering av dricksvattnet, även kallat inre fluoridering, innebär att en liten mängd fluorid tillsätts till det offentliga dricksvattnet för att förhindra karies hos den lokala befolkningen. Denna metod används ofta i kommuner där det finns höga nivåer av kariesfrekvens.

Det är värt att notera att förhöjd fluoridexponering kan leda till en betennelseartad tillstånd som kallas dental fluoros, vilket orsakar vita prickar eller linjer på tänderna. I allvarliga fall kan det leda till tandförsvagning och skador på emaljen. Därför är det viktigt att hålla sig inom de rekommenderade nivåerna av fluoridexponering.

'Undervisning' er en proces hvor en lærer, instruktør eller underviser overfører viden, færdigheder og værdier til en elev, student eller en gruppe af elever. Målet med undervisningen er at fremme læring hos modtageren, således at de kan udvikle sig akademisk, socialt og personligt. Undervisning kan foregå på mange forskellige måder, herunder gennem forelæsninger, diskussioner, øvelser, demonstrationer, praktiske øvelser, e-learning og andre pædagogiske metoder. Undervisningen kan findes inden for mange forskellige områder, herunder skole, universitet, erhvervsuddannelser, videregående uddannelser, erhvervslivet og i fritidskontekster.

Munhygienindex, även kallat Plaque Index eller Simplified Oral Hygiene Index (OHI-S), är ett sätt att mäta munsaniteten hos en individ. Det görs genom att inspektera tänderna och områdena runt dem för tejpformad plack, tandsten och blödningar.

Indexet utvecklades av Greene och Vermillion 1964 och är ett simpelt och standardiserat sätt att bedöma munsaniteten. Det baseras på en poängskala från 0 till 3 för varje tand, där 0 betyder ingen plack eller tandsten och 3 betyder grov plack eller tandsten. Poängen summeras och divideras med antallet inspekterade tänder för att få ett genomsnittligt värde som representerar individens munsanitet.

En lägre poäng på munhygienindexet indikerar bättre munsanitet, medan en högre poäng indikerar sämre munsanitet och ökad risk för karies och andra orala sjukdomar. Regelbundna tätheter av tandläkarbesök och goda munhygienvanor kan hjälpa att underhålla en lägre poäng på munhygienindexet och främja en hälsosam munsanitet.

Tandavgjutningsteknik (dental impression technique) är en metod för att ta en exakt kopia av tänder och munhåla. Den innebär att man använder ett materialsystem som hårdnar under viss tid, vanligtvis ett elastiskt material, för att fylla munhålan eller en del av den med avsett formål. När materialet har hårdnat kan det tas bort och ger en exakt avgjutning av tändarna och munhålan. Avgjutningen används sedan för att skapa en tandprotes, en tandställning eller andra typer av tandbehandlingsprodukter.

Odontoblast är en typ av cell som finns i tanden och är ansvarig för att producera dentin, ett hårt, mineraliserat material som utgör huvuddelen av tanden. Odontoblasterna ligger nära pulpan, den mjuka vävnad som finns inuti tanden, och sträcker sig genom den tunnare tubulära strukturen i dentinet. När tanden utsätts för skada eller smärta kan odontoblasterna reagera genom att producera substanser som aktiverar smärtreceptorer. Dessa celler är viktiga för att hålla tänderna friska och skydda dem från skador och infektioner.

"Dentalt avtrycksmaterial" är en term som används inom tandvården och refererar till material som används för att ta avgjutningar eller avtryck av tänder och munhåla. Detta görs vanligtvis för att skapa exakta modeller av tänderna och munnen, vilka kan användas för att tillverka tandbeläggningar, tandställningar, proteser och andra tandvårdsprodukter.

Det finns olika typer av dentala avtrycksmaterial som kan vara baserade på olika material, såsom silikon, vinyl, polyeter eller polyefenoxi. Varje material har sina egna unika egenskaper och användningsområden beroende på ändamålet med avtrycket. Några exempel på dentala avtrycksmaterial är additionstack, subtraktionstack, hydrofila vinylpolysiloxan och aluminiumförorenad polyetervinylsyra.

Det är viktigt att använda högkvalitativt och kontrollerat dentalt avtrycksmaterial för att säkerställa en exakt och konsekvent avbildning av tänderna och munhålan, vilket i sin tur leder till bättre passform och funktion av den slutgiltiga tandvårdsprodukten.

'Undervisningsmodeller' refererer til forskellige teoretiske og praktiske frameworks eller metoder, som anvendes af undervisere i forbindelse med planlægning, udførelse og evaluering af læring. Disse modeller kan hjælpe underviseren med at opnå lærermål, engagere elever og fremme læringsprocessen. Nogle almindelige eksempler på undervisningsmodeller inkluderer:

1. Direkte Instruktion (også kendt som Lærer-centreret instruktion): Denne model involverer en aktiv underviser, der præsenterer information, demonstrerer koncepter og guider elever gennem opgaver for at opnå lærermål.
2. Konstruktivistisk Undervisning: I denne model er eleverne mere selvstændige og ansvarlige for deres eget læring, hvor de konstruerer viden gennem aktivitet, samarbejde og refleksion.
3. Kooperativt Læring: Denne model involverer gruppebaseret arbejde, hvor eleverne samarbejder om at opnå fælles mål, styrker sociale kompetencer og forbedrer læringsresultaterne.
4. Problem-Based Learning (PBL): I denne model løser elever reelle problemer i små grupper, hvilket stimulerer kritisk tænkning, selvstændighed og motivation.
5. Flipped Classroom: Denne model inverterer traditionel undervisning ved at have eleverne se på undervisningsmateriale (f.eks. videoindlæg) før klassearbejdet for at gøre plads til mere aktiv deltagelse og individuel støtte under undervisningen.
6. Blended Learning: Denne model kombinerer traditionel undervisning med digitale læringsressourcer, hvilket giver fleksibilitet og personligere læringserfaringer.
7. Gamification: Denne model anvender spilmekanikker i undervisningen for at motivere eleverne, styrke engagementet og forbedre læringsresultaterne.

I medicine, innebär utbildningstekniken metoder och strategier som används för att undervisa läkarstudenter, medicinstuderande och andra hälsovårdspersonal. Detta kan omfatta olika undervisningsmetoder såsom föreläsningar, praktiska övningar, fallstudier, simuleringar, självstudier och grupparbete. Syftet är att stödja lärares och elevs lärande och att främja kompetensutveckling inom relevanta områden såsom klinisk bedömning, diagnos, behandling och vård. Utbildningstekniker kan också inkludera metoder för att utvärdera lärares och elevers kunskaper och färdigheter.

"Tandframbrott" (odontiatrik terminologi: "caries") är en progressiv, multifaktoriell sjukdom som orsakas av mikroorganismer i tandbeläggningen. Denna process leder till demineralisation och destruktion av hårtandematerialet (tandemaljen), vilket kan resultera i små hål (kaviteter) i tänderna. Tandframbrott kan vara smärtsamt, leda till infektioner och på sikt orsaka problem med käken och tändernas funktion. Behandlingen av tandframbrott kan innebära fyllningar, kronor eller eventuellt extraktion av tanden beroende på graden av skada. Preventiva åtgärder som fluoridbehandling och god oral hygien kan hjälpa till att förebygga uppkomsten av tandframbrott.

Medicinskt kan 'kost, kariesframkallande' definieras som föda och dryck som innehåller sockerarter och stärkelser som kan bidra till att orsaka tandsmältning och karies. Detta inkluderar sötsaker, godis, läskedrycker, fruktjuicer, torrfrakt, potatischips och mjukbröd. Frekvent intag av dessa livsmedel i kombination med dålig tandsjukvård och oregelbunden tändborstning kan öka risken för kariesutveckling.

'Tandpulpahåla' er en anatomisk term som refererer til den åbne forbindelse mellom tanden og tannem hollowen, også kalt pulpaen. Denne åpningen er normalvis beligende i rotens apeksregion og er en del av tannens vaskulære og nervesuppleering. Tandpulpan inneholder blodkjøtt, nerver og andre levende celler som er nødvendige for å holde tanden levende og senstiv.

'Tandhinna' er en medisinsk term som refererer til den hvite, skjelettlignende subtans som ligger under andre tandemner og gir støtte og form. Det er egentlig det innelege skelettet til tennene vår og består av et materiale kalt dentin. Tandhinnaen har mange små kanaler, kaller tubuli, som strækker seg fra hinnaens ytre overflate og ned til tandemnets nervesystem. Disse kanalene gjør at temperaturfølelser og smerteimpulser let kan overføres mellom tanden og munnens nervesystem. Tandhinnaen er også kjent for å inneholde mineraler som kalcium og fosfor, noe som gjør den hard og sterk.

'Toothpaste' er ein type av tannprodukt som brukes under tannbørstingen for å rengjore, polere og beskytte tennene. Toothpaste inneholder vanligvis fluor, som hjelper til å forebygge tooth decay ved å styrke tannenes overflate. Andre vanlige ingredienser inkluderer abrasive stoffer for å fjerne plakk og spyt til å holde pasteen i en smidig konsistens. Toothpaste kan også inneholde tilleggsvitaminer, desinfiserende midler og aroma for å gi bedre smak og friskhet. Det finnes også specialtoothpaste som er designert for å løse spesielle tannproblemer, som f.eks. for sensible tenn, tandkjøttsreiser eller parodontitt.

'Odontometri' är inget etablerat medicinskt begrepp på svenska eller engelska. Det låter som en kombination av två grekiska ord – 'odontos' som betyder tand och 'metron' som betyder mått. Om du letar efter information om hur man mäter tänder kan du använda begreppet 'tandmätning', men det är inte vanligt förekommande inom medicinsk terminologi.

Om du hade för avsikt att fråga efter 'Odontometry' på engelska, så skulle svaret vara att det fortfarande inte finns någon etablerad definition eller användning av detta begrepp inom odontologi eller medicinsk vetenskap.

"Dentala härtlampor" (eng. "Dental caries") är en kronisk infektionssjukdom som orsakas av mikroorganismer i munhålan. Sjukdomen karaktäriseras av en progressiv nedbrytning och destruktion av hårtissustan (tandemaljan) som leder till uppkomst av kaviteter, så kallade "härtlampor", i tänderna.

Den vanligaste orsaken till dental caries är en kombination av mikroorganismer, främst Streptococcus mutans och Lactobacilli, som bildar en biofilm (tandplack) på tändernas yta. När man äter kolhydrater, särskilt socker och stärkelse, producerar dessa bakterier sura ämnen som sänker pH-värdet i munhålan. Det låga pH-värdet leder till att hårtissustans mineraler löses upp, vilket orsakar kaviteterna i tänderna.

Riskfaktorer för dental caries inkluderar dålig oral hygien, hög sockerkonsumtion, torr mun, brist på fluorid och vissa medicinska tillstånd som kan påverka salthalt i tänderna eller salivflödet.

För att förebygga dental caries rekommenderas god oral hygien med täta tandborstningar, användande av tandtråd och fluoridtillsatser. En hälsosam kost med begränsad sockerkonsumtion kan också hjälpa att minska risken för dental caries. Regelbundna tandläkartillfällen rekommenderas också för tidig upptäckt och behandling av eventuella skador på tänderna.

Den motsvarande medicinska benämningen på svenska för en kvinnlig tandläkare är "tandläkare". Det finns ingen separat medicinsk term specifically for a female dentist. In the medical field, professionals are generally referred to by their professional title, regardless of gender.

'Tandben' er på engelsk kendt som 'Dental Pulp'. Det er det bløde væv, der findes inden i tanden. Tandpulpen indeholder blodkar, nerver og bindevæv. Den forsyner tanden med næring og sensorisk følelse. Hvis tandpulpen bliver inficeret eller skadet, kan det resultere i smerte, tandkarse eller abscesser. Derfor er det vigtigt at beskytte tandpulpen mod skader og infektioner, hvilket opnås ved at have en god tandsundhed og gennemgå regelmæssige tandlægeundersøgelser.

"Dental education prerequisites" refer to the minimum educational and professional requirements that individuals must meet in order to be eligible for admission into a dental school or program. These prerequisites typically include:

1. A bachelor's degree from an accredited institution, with a strong emphasis on scientific coursework in areas such as biology, chemistry, physics, and mathematics.
2. Completion of certain pre-requisite courses, which may vary by dental school but often include subjects such as general chemistry, organic chemistry, biology, physics, and English composition.
3. A minimum grade point average (GPA) in both overall and science coursework, typically set by each dental school.
4. Participation in activities that demonstrate an understanding of the dental profession, such as internships, volunteer work, or research experience.
5. A satisfactory score on the Dental Admission Test (DAT), which assesses a candidate's knowledge and skills in areas relevant to dental education.
6. Strong communication and interpersonal skills, as well as a commitment to ethical behavior and professionalism.

Meeting these prerequisites does not guarantee admission to dental school, but they are typically required for consideration. Admission is also based on other factors such as interviews, letters of recommendation, and personal statements.

"Dental restoration repair" refers to the process of fixing or rehabilitating a previously placed dental restoration that has become damaged, worn, or failed in some way. Dental restorations are procedures used to restore the function, integrity, and morphology of missing tooth structure due to decay or trauma. Common types of dental restorations include fillings, crowns, veneers, bridges, and implants.

Dental restoration repair may involve removing the damaged or failing restoration, cleaning and preparing the remaining tooth structure, and placing a new restoration. The specific materials and techniques used will depend on the type and extent of the damage, as well as the patient's individual needs and preferences.

The goal of dental restoration repair is to restore the tooth to its optimal function and appearance, while also preventing further decay or damage. Regular dental check-ups and good oral hygiene practices are essential for maintaining the health and longevity of dental restorations.

'Tandanlag' är ett medicinskt begrepp som refererar till den struktur och funktion hos en individ eller djurs tänder. Tandanlaggens uppbyggnad inkluderar tänderna själva, kringliggande vävnader såsom tandkött och käkar, samt de nerva och blodkärlsstrukturer som försörjer dem.

Tandanlag består av två huvuddelar: den roterande (icke levande) delen, även kallad tandsubstansen, och den levande delen, även kallad pulpan. Tandsubstanserna inkluderar emaljen (den hårdaste substansen i kroppen), dentin (ett hårt, poröst material under emaljen) och cement (ett bindemedel mellan roten och käkbenet). Pulpan innehåller blodkärl, nerver och andra levande vävnader.

Tandanlagets funktion är att bryta ner maten för smak- och näringsupptag, samt att underlätta tal och andning. Tandanlaget kan också ha en estetisk funktion och vara viktigt för ansiktsformen och utseendet.

"Kunskapsprov" är ett begrepp som ofta används inom utbildningssammanhang och refererar till en typ av bedömning eller test som ska mäta elevers kunskaper, förståelse och kompetens inom ett visst ämne eller område. Det kan ta olika former, såsom papperstester, praktiska övningar, muntliga förhör eller digitala quiz.

Syftet med ett kunskapsprov är att avgöra om elever har uppnått de läro goals och kompetensmål som har satts upp för en viss kurs eller undervisningsenhet. Det kan också användas som ett verktyg för lärare för att identifiera styrkor och svagheter hos sina elever, så att de kan justera sin undervisning och ge individuell stöd när det behövs.

Det är viktigt att notera att ett kunskapsprov inte nödvändigtvis mäter allt som en elev har lärt sig under en kurs. Det kan vara begränsat till specifika aspekter av ett ämne eller ha en viss typ av frågeställningar, så det är alltid viktigt att betrakta resultaten i kontext och tillsammans med andra former av bedömningar.

Den medicinska definitionen av "Dental gjutform" är en anpassad, negativ form som används för att forma och framställa dentala restorationer, såsom tänder, kronor och broar. Den tillverkas ofta av gyllenumera eller andra termoplastiska material och formas efter en individuell patient's tandmönster och anatomiska struktur för att skapa en exakt passform. Gjutformen är en viktig komponent i den dentala restaurationsprocessen, eftersom den möjliggör precision och exakthet vid framställningen av den slutliga restorationen.

"High-speed dentistry" är ett begrepp som används inom tandvården och refererar till användningen av speciella instrument och metoder för att effektivt och snabbt utföras vissa tandsmältningsprocedurer, särskilt borrning (kavitation) av hål i tänder. Det innebär ofta användandet av höghastighetsborrar som kan rotera mycket snabbt och av specialdesignade borrar med speciella slipmaterial för att snabbt och effektivt ta bort karies eller andra skadade tandsubstanser.

Denna teknik kräver hög koncentration, precision och skicklighet från tandläkaren, eftersom den höga hastigheten kan öka risken för överhettning av tanden och skada dess nerv. Därför är det också viktigt att använda tillräckligt med vattenkylning under borrningsprocessen för att kyla ner tanden och reducera risken för skador.

High-speed dentistry kan vara användbart i många situationer, särskilt när det behövs snabbt agera för att lindra smärta eller rädda en tand från extraktion. Men det är också viktigt att minnas att denna teknik bör användas med försiktighet och att patientens komfort och säkerhet alltid ska stå i centrum under alla behandlingsprocesser.

Paleodontologi är en subdisciplin inom antropologi och arkeologi som handlar om studiet av fossila tänder och mundhålor hos utdöda djur och människor. Disciplinen använder sig ofta av metoder och tekniker från odontologi (tandläkarvetenskap) för att undersöka hur tidiga djurs- och människors tänder såg ut, hur de fungerade och vad de kan berätta om deras liv och levnadsvanor. Paleodontologin kan ge oss information om individens ålder, kön, diet, hälsa, genetik och migrationer. Den kan också hjälpa till att klargöra evolutionära samband mellan olika arter och populationer.

'Lokal fluoridering' är en preventivt tandvårdsmetod där fluorid prepareras och appliceras direkt på tänderna, ofta i form av gel, lack eller lim. Det görs vanligtvis under en routinmässig tandläkartillståndsbedömning eller en professionell tandrengöring.

Fluorid är ett mineral som hjälper till att stärka emaljen och skydda tänderna från karies. Lokalt fluoridering ökar koncentrationen av fluorid i tandens yta, vilket kan hjälpa att reparera tidiga skador på emaljen och minska risken för nya kaviteter.

Det är värt att notera att lokal fluoridering inte ersätter andra preventiva metoder som god tandhygien, fluoridhaltig tandkräm och en hälsosam kost. Det är dock en effektiv tilläggsmetod för att skydda tänderna mot karies, särskilt för personer med högt kariesrisiko eller speciella behov.

"Materialprövning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen att undersöka och testa fysiska material, vanligtvis biologiskt material såsom vävnader eller kroppsfluider, för att få information om deras egenskaper, struktur och funktion. Detta kan göras med hjälp av olika tekniker och metoder, till exempel mikroskopi, kemiell analys, genetisk testning eller immunologiska tester.

Materialprövning är viktig inom medicinen för att ställa diagnoser, planera behandlingar, övervaka sjukdomsutveckling och bedöma effekterna av behandlingar. Det kan också användas för forskningsändamål, till exempel för att utveckla nya terapier eller förstå sjukdomsprocesser bättre.

Tandemly repeated proteins, eller tandem alj-proteiner, är en typ av protein där ett antal kopior av en viss peptidsekvens upprepas i en linjär sekvens. Dessa upprepningar kan vara identiska eller marginellt varierande. Tandemly repeated proteins förekommer hos många olika organismer, inklusive bakterier, arkéer och eukaryoter. I vissa fall har dessa proteiner visat sig ha en funktion i cellens skydd mot aggressiva utomstående molekyler, såsom bakteriofager eller andra toxiner. I andra fall kan de vara involverade i cellytans struktur eller fungera som receptorer på cellytan.

"Farmaceutiskt preparat, dental" refererar till ett speciellt preparat som används inom tandvården. Det kan vara en fertil medicinsk produkt som har godkänts för att säljas och användas i tandvårdskontexten. Exempel på farmaceutiska dentala preparat kan vara tuggtabletter, lozenges, gel, sprayer, munspray, pastejer eller lim som används för att behandla olika orala problem såsom karies, tandinflammation, ont i munnen och andra relaterade tillstånd. Dessa preparat innehåller aktiva ingredienser som är verksamma mot specifika orala problem och har undergått kliniska prövningar för att bevisa sin säkerhet och effektivitet innan de marknadsförs.

Tandvårdspersonal på sjukhus innefattar tandspecialister, tandläkare, dentalhygieniker, tandtekniker och andra stödjande personal som arbetar inom en sjukhusmiljö. Deras uppgifter kan omfatta oral behandling och vård av patienter med allvarliga systemiska sjukdomar, trauma eller specialbehov. De kan också vara involverade i diagnostisering, prevention och behandling av mun- och tandsjukdomar hos patienter som har svårigheter att få vård i en vanlig tandläkarmiljö. Deras arbete är ofta samordnat med andra medicinska specialister för att ge helhetliga vårdsättningar till patienterna.

Ett medicinskt sätt att definiera "käke, delvis tandlös" är "Mandibula, partialmente edentulous". Mandibula är den lägre käken i människans ansikte och "partialmente edentulous" betyder delvis utan tänder. Detta kan orsakas av olika faktorer som ålder, tandlossning eller trauma.

Tandförkalkning, även kallat dental karies eller tandcancer, är en progressiv och hälsobetonad sjukdom som orsakas av mikroorganismer i munhålan. Den beror på en interaktion mellan mikroorganismer, värdrelaterade faktorer (till exempel tändernas beskaffenhet och salivens sammansättning) och kostfaktorer (till exempel sockerintag).

Förkalkning uppstår när mjölksyra bildas som en produkt av socker och stärkelse, som bryts ned av bakterier i placken på tänderna. Mjölksyran sänker pH-värdet i munhålan och leder till demineralisering av tandens hårda substance (emalj, dentin och cement). Om detta fortsätter utan behandling kan hålbildningar uppstå i tänderna.

För att förebygga förkalkning rekommenderas god oral hygien med regelbunden tandsmittning, fluoridbehandling och en hälsosam kosthållning med begränsat sockerintag.

Tandrot definieras som smärta eller obehag i en tand, oftast orsakad av karies, en infektion, exponerade dentin eller pulpa, eller en skada på tanden. Smärtan kan vara lokaliserad till tanden eller irradiera till ansiktet, halsen eller huvudet. Tandroten kan också vara förknippad med ökad känslighet för värme, kyla eller tryck. I allvarliga fall kan tandrot leda till abscessbildning och systemiska infektioner om den inte behandlas.

'Light-curing of dental adhesives' refererar till ett process inom tandvården där en speciell typ av ljuskälla används för att härda eller stelga dentaladhesiva material. Dessa material, som används för att fästa olika typer av restaurativa och kosmetiska tandbehandlingar, är ofta ljuskänsliga och kan hårdnas genom exponering för ljus med viss våglängd och intensitet.

Under processen placeras ljuskällan i kontakt med adhesivet och aktiverar en kemisk reaktion som orsakar polymerisation av monomererna i materialet, vilket resulterar i en hård, stabil och fast förbindelse mellan det och tandytan. Denna metod används ofta inom tandvården eftersom den är snabb, effektiv och ger en hög kvalitet på förbindelsen mellan materialet och tanden.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

I medicinska sammanhangen kan 'Privatpraktik' definieras som en läkarpraktik där läkaren driver sin egen självständiga verksamhet och erbjuder vård och behandling på privat basis till patienter. Det innebär att läkaren inte är anställd av ett sjukhus eller en annan hälso- och sjukvårdsorganisation, utan driver sin verksamhet som eget företag.

I en privatpraktik kan läkaren själv bestämma över sitt schema, valet av behandlingsmetoder och prissättning. Ofta betalar patienten själv för vården och hämtar sedan tillbaka delar av kostnaden via ett privat sjukförsäkringsbolag eller genom att ansöka om skattemedel.

Det är värt att notera att reglerna och lagstiftningen kring privatpraktiker kan variera mycket beroende på land och region.

'Tandlöshet' betyder att en person saknar tänder. Det kan bero på olika orsaker, till exempel ålder, genetik, sjukdomar som diabetes eller cancer, skada från tandsmaksälskare (till exempel tobak), dålig oral hygien eller brist på fluorid i vattenförsörjningen under uppväxten.

Det finns också medicinska tillstånd som kan leda till tandlöshet, såsom Sjögrens syndrom och akromegali. I vissa fall kan tandlöshet behandlas med tandimplantat eller andra tandproteser för att hjälpa personen att återfå sin käkfunktion och estetik.

'Tandköttsinflammation' (latin: Gingivitis) är en inflammatorisk reaktion i tandköttet (gingiva), orsakad av plack och/eller tandsten. Plack är en biofilm av bakterier som ansamlas på tändernas ytor, särskilt vid tandsäckarnas öppningar. Om placken inte tas bort kan den leda till inflammation i form av rödvinet, svullnad och blödningar i tandköttet. Tandköttsinflammation är en reversibel tillstånd som ofta kan behandlas med effektiv muntlig hygien och professionell tandsjukvård. Om den inte behandlas kan den leda till mer allvarliga orala sjukdomar, såsom parodontit (tandsäckssjukdom).

'Tooth wear' refererer til den progressiva nedbrydning eller slidning af tænderne, der ikke er forårsaget af karies (tand sygdom). Der findes tre hovedtyper af tooth wear:

1. Abrasion: Det er slidning på tandsubstanser, ofte forårsaget af ydre faktorer som fejlagtig brug af tandbørste, brugen af skarpe eller hårde mundhygiejne redskaber eller habituelt knoglevævsbid (bruxisme).

2. Erosion: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af kemiske processer, ofte som følge af indtagelse af syreholdige drikkevarer, sur frugt eller mavesyre, der kommer i kontakt med tænderne.

3. Attrition: Det er slidning på tandsubstanser, forårsaget af tandemnering, hvor to tænder gnides mod hinanden under funktionel slid eller ved fejlplacerede tænder.

Tooth wear kan føre til ændringer i tændernes form og funktion, samt være årsag til smerter, hypersensitivitet og øget risiko for karies og parodontitis.

'Löständer' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en situation där det finns en onormalt stor rörelsefrihet mellan två eller flera benleder i kroppen. Detta kan orsakas av skador, sjukdomar eller medfödda tillstånd som påverkar ledernas stabilitet och hållfasthet. Löständerna kan vara permanenta eller temporära och kan vara mer eller mindre allvarliga beroende på orsaken och omfattningen av skadan. I vissa fall kan löständer behöva behandlas med operationer, ledförstärkningar eller annan typ av rehabilitering för att återställa funktionen och förebygga fortsatta skador.

Jag antar att du söker en definition på "odontologisk journalistik", istället för "geen". Odontologisk journalistik är en form av specialistjournalistik som fokuserar på odontologi, stomatologi och tandsjukvård. Det innebär att man rapporterar om forskning, nya behandlingsmetoder, policybeslut, yrkesutövande och etik inom området. Målgruppen kan vara både professionella inom tandsjukvården och allmänheten. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om odontologiska frågor och att underlätta för beslutsfattare, patienter och yrkesverksamma att ta informerade beslut.

Oral medicine är en specialistgren inom tandvården som fokuserar på diagnostisering, behandling och prevention av sjukdomar i munhålan och omkringliggande strukturer. Oralmedicinen inkluderar även vård och behandling av patients med särskilda behov, såsom patienter som har systemiska sjukdomar som kan påverka munhålan eller patienter som har skäl för smärta i ansiktet eller huvudet. En oralmedicinsk specialist har ofta en doktorsexamen inom tandvård (DDS eller DMD) och har genomgått ytterligare utbildning och träning inom området.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

'Klinisk kompetens' refererer til en individ's evne til at anvende sine kundskaber, færdigheder og attitude i praktisk, realverdenskontekst for at levere effektiv, sikker og passende medicinsk varetægt for patienter. Det inkluderer evnen til at tage en patients historie, udføre fysiske eksaminationer, analysere laboratorie- og diagnostiske data, stille en diagnose, udvikle og implementere en behandlingsplan, evaluere effekten af behandlingen og forbedre kommunikation med patienter, deres familier og andre sundhedspersonale. Klinisk kompetens kræver også evnen til at vurdere et patients helbred i bredere perspektiv, tage hensyn til de sociale, kulturelle og emotionelle aspekter af deres liv og have respekt for deres selvbestemmelse og præferencer.

'Saliv' (eller 'saliva') er et legemsdigltemiddel, som produceres i munden hos mennesker og mange andre dyr. Det produceres af spytkirtlerne, der inkluderer parotis, submandibularis og sublingualis kirtlerne, samt mindre små kirtler spredt ud over mundhulen. Saliven har flere vigtige funktioner, herunder at hjælpe med at nedbryde maden under kauprocessen, at holde munden fugtig og at beskytte tænderne mod cariés (tandforrådnelse) ved at neutralisere syre, der produceres af bakterier i munden. Saliven indeholder også en række forskellige proteiner, mineraler og andre stoffer, herunder vand, natriumchlorid, bikarbonat, kalcium, fosfat og immunoglobulin A.

"Attityd hos vårdpersonal" refererar till de generella inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården kan ha gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan påverka kvaliteten av vården och relationerna med patienter. En positiv attityd kan stödja en trygg och förtroendeingivande miljö, medan negativa attityder kan leda till missförstånd, missnöje och sämre vårdutfall.

En medicinsk definition av "attityder hos hälsovårdspersonal" skulle kunna vara:

"De underliggande inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården har gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan ha en betydande inverkan på den medicinska vården och relationerna med patienter, och det är viktigt att uppmärksamma och hantera negativa attityder för att säkerställa en högkvalitativ och empatisk vårdprocess."

I'm happy to help! However, I noticed that you used the Swedish term "anlagstester" in your question, which translates to "genetic testing" in English. Here is a definition of genetic testing from a medical perspective:

Genetic testing is a type of medical test that analyzes changes or mutations in an individual's DNA sequence and/or chromosomes to determine whether they have a genetic disorder, are at risk of developing a genetic disorder, or are carriers of a genetic condition. Genetic testing can also be used to establish the diagnosis of a genetic disorder or to determine the severity or course of a particular condition.

There are various types of genetic tests, including:

1. Diagnostic testing: This type of test is used to confirm or rule out a suspected genetic disorder in an individual who has symptoms of the disorder.
2. Predictive testing: This type of test is used to determine whether an individual who does not have any symptoms of a genetic disorder is at risk of developing the disorder in the future.
3. Carrier testing: This type of test is used to determine whether an individual carries a gene mutation that could be passed on to their offspring and cause a genetic disorder.
4. Preimplantation genetic testing (PGT): This type of test is used to analyze embryos created through in vitro fertilization (IVF) for genetic disorders before they are implanted in the uterus.
5. Pharmacogenetic testing: This type of test is used to determine how an individual's genes may affect their response to certain medications, allowing for personalized treatment plans.

It's important to note that genetic testing should be performed under the guidance of a healthcare professional who can help interpret the results and provide appropriate counseling and follow-up care.

En tandfistel (dental fistula) är en abnorm rektion eller trängselgång som leder från odontalt infektionsf focus, till exempel en kariesinflammerad tAND, till munhålan. Den kan vara ett tecken på en underliggande infektion i eller nära en tANDsrot. Fisteln är ofta fylld med gulsgrötliknande material, som består av nekrosiserat vävnad och bakterier. Obehandlad kan den leda till allvarliga komplikationer såsom cellulit eller osteomyelit.

"Artikulatorer" er en betegnelse for de dele i talapparatet som formes og beveges for å produsere tale. Disse inkluderer:

1. Underkaken (Mandibula): Denne beveger seg opp og ned og kan rotere rundt en akse.
2. Tungen (Tongue): Dette er en muskel som kan forms, beveges og plasseres for å hjelpe til med å produsere forskjellige lyder.
3. Kindtakene (Cheek): Disse er to muskler som holder maten inn i munnen og også hjelper til med å forme lydene under tale.
4. Overkaken (Maxilla): Denne beveger seg opp og ned sammen med underkaken for å hjelpe til med å forme lydene under tale.
5. Lungene (Lungs): Disse er ikke direkte en del av artikulatorane, men er likevel viktige for produksjonen av talelyder. De puster luft ut gjennom stemmebåndet (Vocal cords) for å produsere lyder.

Samtlige disse strukturene jobber sammen for å produsere tale, og feilfunksjon i noen av dem kan føre til artikulasjonsproblemer eller andre taleproblemer.

I medicinsk kontext kan "hårdhet" referera till olika aspekter beroende på vilket sammanhang det används. Här är några exempel:

1. **Vaskulär hårdhet:** Detta handlar om förhöjda nivåer av kalcium i artärväggarna, vilket kan leda till att artärerna blir styva och mindre flexibla. Detta kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt.

2. **Benhårdhet:** Detta är en ovanlig benvävsnedsättning där benväven blir övermättad med kalcium, vilket gör benen mer sårbara, sköra och kan leda till smärtor och svullnader.

3. **Hudhårdhet:** Detta kan vara ett tecken på en hudsjukdom eller åldrande, där huden blir tunnare, torrare och mer känslig för skador.

4. **Tandhårdhet:** Detta är en term som används för att beskriva tandemalji, vilket är den hårda ytan på tänderna som skyddar dem mot skador. Tandemaljen kan vara hård eller mjuk beroende på personens ålder och vård av tänderna.

Den specifika betydelsen av "hårdhet" i en medicinsk kontext beror alltså på vilket sammanhang det används, så det är viktigt att ta hänsyn till sammanhanget för att förstå exakt vad som menas.

'Blödning i munnen' (orala blödning) är när det uppstår blod utflöde från någon del av munhålan. Orsakerna kan variera, från triviala skador på mjuka vävnader som sker vid t ex tandborstning eller matkonsumtion, till allvarligare tillstånd såsom koagulationsrubbningar eller sjukdomar i munhålan. Blödningar kan också uppstå som komplikation till vissa mediciner eller sjukdomstillstånd. Symtomen på en oral blödning kan inkludera synliga blodfläckar i munnen, blod i saliven, smak av metall i munnen och ibland svullnad eller smärta i området där blödningen sker.

"Praktik under handledning" (i engelska ofta refererat till som "supervised practice") är en term inom utbildningssammanhang, särskilt inom professionella yrken som kräver praktiska kunskaper och färdigheter. Det avser en situation där en lärande person, såsom en medicinstuderande eller en läkare i träning, utför praktiska uppgifter under tätt övervakning och handledning av en mer erfaren och kvalificerad mentor, ofta en erfaren läkare.

Den som är i praktik under handledning får möjlighet att tillämpa sina kunskaper och färdigheter i en kontrollerad miljö, där de kan få direkt feedback, vägledning och stöd från sin mentor. Detta hjälper dem att utveckla sitt omdöme, sin självständighet och sin kompetens inom området.

I medicinska sammanhang är "praktik under handledning" en viktig del av läkarutbildningen, där studenter och läkare i träning successivt ökar sitt ansvar och självständighet under handledning, medan de utvecklar sin kunskap och färdigheter inom klinisk praktik.

En medicinsk definition av "käke, tandlös" (på engelska: "toothless jaw") kan vara:

En struktur i ansiktet som normalt innehåller tänder men som hos en viss individ eller grupp saknar dem, vanligtvis på grund av ålder, sjukdom eller skada. Detta kan också påverka den individens förmåga att tugga och bita i normal grad.

Non-parametric statistik är en gren inom statistiken som inte kräver några specifika antaganden om dators distributionsform eller parametrar. Detta ställer en kontrast mot parametrisk statistik, där antaganden om distributionsform och parametrar görs för att möjliggöra mer kraftfulla slutsatser.

Non-parametric metoder är särskilt användbara när dators fördelning inte följer en välkänd distribution, till exempel normalfördelning, eller när det finns utbredda avvikelser från den antagna distributionen. Dessa metoder kan också vara mer robusta mot utvärderingar som påverkas av utbildningsformer och andra extrema värden i datan.

Exempel på vanliga non-parametrisk statistiska metoder inkluderar Wilcoxon rank sum test, Mann-Whitney U test, Kruskal-Wallis H test och Friedman test för jämförelser mellan grupper, samt Spearmans rangkorrelation och Kendalls tau för korrelationer mellan variabler.

'Radiografi, bitewing' er en type tandradiografi som viser de øvre og nedre fortænderne (hagene) og de bagerste tænder i overkæben. Under en bitewing-radiografi bider patienten på en lille plastisk vinge, der holder tænderne i den rette position under optagelsen.

Denne type radiografi anvendes primært til at undersøge eksistensen af karies (tandhuler) mellem tænderne og under fyldninger, da det er svært at se disse områder ved en almindelig mundundersøgelse. Bitewing-radiografier viser også tandens højde og tilstand af tandkronen og rødderne, hvilket kan være nyttigt for at diagnosticere andre mundsundhedsproblemer som parodontose (tandkødsbetændelse).

En bitewing-radiografi tager normalt kun et par minutter at udføre, og strålingen er minimal. Det anbefales at have en bitewing-radiografi hvert 12 til 24 måneder, afhængigt af patientens kariesrisiko og mundhygiejne.

'Guldlegeringar' är inom medicinen en form av kroppsimplantat som består av en liten cylindrisk metallstav, oftast gjord av ett ädelläge material såsom guld. Denna typ av legering används vanligtvis inom ögonsjukvård där den placeras i ögonspringan (konjunktivasacken) för att behandla vissa former av ögonsjukdomar, såsom lägre former av grön starr (pseudofaki).

Guldlegeringen fungerar genom att skapa en yta där ett membran kan växa till och fästa sig vid. Detta hjälper till att stabilisera ögats inre struktur och förbättra synen. Guldlegeringarna är vanligtvis väl tolererade av kroppen, men det kan förekomma biverkningar som irritation eller inflammation i ögat. I allmänhet behövs inga speciella åtgärder för att underhålla guldlegeringarna eftersom de är permanenta och inte behöver ersättas.

"Dental filling" er en medicinsk betegnelse for en behandlingsmetode, hvor en tand dentist fjerner cariøs (rodt) tandmateriale og erstatter det med et fast materiale. Dette gør man for at forhindre yderligere forfald og eventuelt at redde tanden fra at skulle udvides eller udbyttes. Der findes forskellige typer fyldematerialer, herunder amalgam (som består af en legering af metal), komposit (som er et plastmateriale) og glasionomer (som er et materiale der indeholder glas). Valget af fyldemateriale afhænger ofte af størrelsen og beliggenheden af cariøsiteten, patientens præferencer og økonomiske betingelser.

'Visdomstand' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva det stadium då en foster har utvecklats tillräckligt mycket för att kunna överleva utanför moderns kropp, även om det kan behöva intensiv vård och specialiserad medicinsk behandling.

Visdomstand definieras ofta som en fetal vikt på minst 500 gram eller ett gestationsålder (tid från senaste menstruation) på minst 24 veckor. Vid dessa tillstånd har fostret vanligtvis utvecklat lungor som är tillräckligt mogna för att möjliggöra yttre andning, även om det fortfarande kan finnas risker relaterade till lungfunktion och andra komplikationer.

Det är värt att notera att visdomstand inte är samma sak som full terminsfödsel, som normalt definieras som en födelse efter 37 veckor av graviditet. Födda barn som är vid visdomstand kan fortfarande ha lägre vikter och vara mer känsliga för komplikationer jämfört med fullt utvecklade foster.

Snusavvänjning (eller snustobaksvanjning) är ett begrepp som ofta används för att beskriva processen där en person gradvis minskar sitt bruk av snus, tills de slutligen upphör med det helt. Det kan vara en del av ett större försök att sluta använda tobak eller andra nikotinhaltiga produkter.

Snusavvänjning kan involvera att minska antalet snustobakar som används per dag, välja varianter med lägre nikotingehåll eller alternativt växla till snusprodukter som inte innehåller nikotin. Det är viktigt att notera att även om snus saknar den skadliga rökningen, så kan det fortfarande orsaka beroende och negativa hälsoeffekter på grund av nikotinet. Därför kan det vara utmanande att sluta använda snus, men det finns stöd och behandlingsalternativ tillgängliga för dem som vill göra det.

'Parodontalstatus' är ett begrepp inom tandvården som avser en undersökning och bedömning av individens parodontala hälsa, det vill säga hälsotillståndet på munnen kring tänderna. Denna bedömning innefattar vanligen följande parametrar:

1. **Djupen på tandköttsfickor:** Detta mäter den djupa fickan mellan tanden och tandköttet, som kallas för sulcus/periodontalpocket. Om dessa fickor är djupare än 3 mm kan det vara tecken på parodontit (tandköttsinflammation).

2. **Tandköttsrecession:** Detta mäter hur långt tandköttet har dragits tillbaka från tanden, vilket kan leda till känslighet och ökad risk för parodontit.

3. **Blödningar:** Om det finns blödningar i tandköttsfickorna när de mäts kan det vara tecken på inflammation eller aktivt ongoing parodontalt sjukdomstillstånd.

4. **Placka och tandsten:** Dessa är hårda beläggningar som bildas av bakterier och mineraler på tänderna, vilka kan leda till karies och parodontit om de inte tas bort regelbundet genom god muntlig hygien.

5. **Mobilitet:** Hur löst tanden sitter i dess alveol (tandköttsfäste) kan också ingå i bedömningen av parodontalstatus.

En fullständig parodontal statusbedömning utförs normalt vid tandläkare eller specialist i parodontologi, och ger värdefull information om individens muntliga hälsa samt behandlingsbehov. Det rekommenderas att en sådan undersökning upprepas regelbundet för att övervaka eventuella förändringar och för att främja goda tänder- och munsalutet.

Personlig utveckling (personal development) är ett begrepp inom psykologi och pedagogik som refererar till den process där en individ aktivt arbetar med att förbättra sig själv, både kognitivt, emotionellt och socialt. Det kan innefatta att utveckla nya färdigheter, öka självkännedomen, stärka självförtroendet, hantera stress bättre och bygga starkare relationer med andra. Personalutveckling kan ske genom olika metoder som coaching, mentorskap, självstudier, kurser och terapi. Målet är att hjälpa den enskilde individen att nå sina fulla potentialer och bli mer effektiv och lycklig i livet.

"Personalrekrytering" är ett begrepp inom human resources (HR) och syftar på processen att hitta, värva och anställa den rätta personen till en ledig tjänst i en organisation. Denna process kan omfatta aktiviteter som att skapa en jobbdescription, marknadera jobbet, ta emot och screena ansökningar, genomföra intervjuer, göra referenskontroller och till slut göra ett erbjudande till den valda kandidaten. Personalrekrytering handlar alltså om att hitta den bästa matchningen mellan en vakans och en kandidat, med hänsyn till kompetens, erfarenhet, personlighet och kulturfit. Syftet är att stödja organisationens mål och vision genom att rekrytera de mest lämpliga kandidaterna som kan bidra till företagets framgångar och prestationer.

'Emaljsprickor' er en medisk betegnelse for små, uensartede defekter i emaljen på tænderne. Ordet 'emalj' refererer til den hårde, ydre overflade af tændernes krone, og 'sprickor' hentyder til de smallere revner eller sprækker, der kan opstå her. Emaljsprickor er ofte resultatet af en kombination af genetiske faktorer og miljømæssige påvirkninger, såsom diæt, tandsundhed og slid. De kan variere i størrelse og dybde og kan være synlige som små huller eller mørke pletter på tændernes overflader. Emaljsprickor stiller sjældent en sundhedsmæssig trussel, men de kan øge risikoen for tooth decay og karies, da de let kan fange bakterier og andre partikler i deres revner. Derfor er det vigtigt at have en god tandsundhedshygiejne og regelmæssige tandlægekontroller for at overvåge og behandle eventuelle emaljsprickor.

'Mun' (oral cavity) refererar till det rummet i huvudet där tänderna, tungan och käken befinner sig. Det är den del av respirations- och alimentärsystemen som möts först när mat, dryck eller luft tas in i kroppen. Munnen är också en viktig del för kommunikation, eftersom den används för att forma ljud och ord under talet.

"Kulturell mångfald" är ett begrepp som ofta används inom områden som hälsa och vård, utbildning och forskning. Det refererar till existensen av en rad olika kulturer, etniciteter, språk, religioner, traditioner, värderingar och livsstilar inom en gemenskap eller population.

Inom medicinskt sammanhang kan "kulturell mångfald" definieras som den variationen i kunskaper, attityder, vanor, värderingar och behov som finns hos individer från olika kulturella bakgrunder. Det innebär att erkänna och respektera dessa skillnader är viktigt för att garantera en kvalitativ och rättvis vård som tar hänsyn till patientens unika behov, preferenser och förväntningar.

En god förståelse av "kulturell mångfald" kan hjälpa vårdpersonal att undvika fördomar, missförstånd och diskriminering, och istället främja en positiv och inkluderande miljö där patienter känner sig trygga och respekterade. Det kan också underlätta kommunikationen mellan vårdpersonal och patienter, förbättra diagnoser och behandlingsplaner samt öka patienternas tillit och samarbete med vården.

"Alveolarproces" eller "alveolarutskott" är medicinska termer som refererar till en patologisk tillstånd där det förekommer abnormt växt av benvävnad (osteogenes) inne i lungornas alveoler, små luftfickor där gasutbyte sker vid andning. Detta kan leda till andningssvårigheter och andra respiratoriska komplikationer.

Alveolarproces kan förekomma som en komplikation av olika sjukdomar, exempelvis cystisk fibros (CF) eller granulomatös sjukdom, såsom sarkoidos. I vissa fall kan det även vara relaterat till långvarig användning av kortisoninhalatorer för att behandla lungsjukdomar som astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD).

Det är viktigt att uppsöka läkare om man upplever andningssvårigheter, hosta eller annan andningsrelaterad symptomatologi, för att fastställa diagnos och få behandling så snart som möjligt.

Tandvård under hypnos, även känd som hypnosdentistry, är en metod där en tandläkare använder hypnos som ett komplement till traditionell tandvård för att hjälpa patienter att uppleva mindre smärta och stress under behandlingar. Metoden innebär att patienten sätts i ett hypnotiskt tillstånd där de är medvetna om vad som händer, men mycket mer avslappnade än vanligt. Detta kan hjälpa till att minska behovet av bedövning och underlätta för patienter som har rädsla för tandläkarbesök eller svårigheter med smärtta. Hypnos kan också användas för att hjälpa patienter att hantera ångest, oro och fobier relaterade till tandvård.

Kompetensbaserad utbildning (CBU) är en pedagogisk filosofi och metod som fokuserar på att studenten ska utveckla och demonstrera specifika kompetenser, förmågor och kunskaper som är relaterade till ett yrkesliv eller ett akademiskt ämne. CBU är designad för att förbereda studenter på att lösa verkliga problem i deras framtida karriärer genom att integrera teoretisk kunskap med praktiska färdigheter.

I en kompetensbaserad utbildning kan det finnas olika typer av kompetenser som studenterna behöver utveckla, till exempel:

1. Kunskapsbaserade kompetenser: de grundläggande fakta, teorier och principer som är relaterade till ett specifikt ämne eller yrke.
2. Färdighetsbaserade kompetenser: de praktiska färdigheter som behövs för att kunna utöva ett yrke, till exempel kommunikations- och tekniska färdigheter.
3. Personliga kompetenser: de personliga egenskaper och karaktärsdrag som är viktiga för att lyckas i ett yrke, till exempel initiativ, kreativitet och förmåga att arbeta i team.

CBU kan vara inbyggd i en hel akademisk program eller vara en del av en enskild kurs. Den kan involvera olika undervisningsmetoder som praktiska övningar, fallstudier, projektarbete, rollspel och andra former av aktivt lärande. CBU är ofta mer individanpassad än traditionell undervisning och ger studenterna möjlighet att ta ansvar för sin egen lärprocess och utveckla självständiga lärandeförmågor.

Medicinskt kan 'sedering' definieras som ett tillstånd av medvetandet där en person är lugn, stillsam och ofta sömnig. Det orsakas vanligtvis av administrationen av sedativa eller sömnpiller, vilka är klasser av läkemedel som hjälper till att reducera oro, spänning och agitation. Under en sedering kan en person ha svårigheter med att stanna vaken, tala klart eller reagera på stimuli. Sederingar används ofta inom medicinska sammanhang för att hjälpa till att kontrollera patienters smärta, oro eller aggressivitet, och kan också användas under vissa procedurer för att hjälpa patienten att vara stilla och lugn.

'Kariesframkallande ämnen', även kända som 'kariogenic ämnen', är substance som främjar tandsmusslebesättningens (plackas) tillväxt och produktion av syror, vilket kan leda till tooth decay eller karies. De vanligaste kariesframkallande ämnena är raffinerade sockerarter, såsom sackaros (socker), fruktkross (fruktsocker) och dextros (stärksocker). När dessa sockerarter intas smörjs de av saliven över tänderna och konsumeras av plackbakterier som producerar syror som sänker pH-värdet i munhålan. Låga pH-värden under gränsen 5,5 orsakar demineralisering av hårtandematerialet och kan leda till kariesutveckling. Andra kariesframkallande ämnen inkluderar mat med hög syrahalt, stärkelserika livsmedel och syrade drycker som kolsyrade läskedrycker.

Dental Atraumatic Restorative Treatment (DART) är en minimalinvasiv metod för att behandla karies i tandmassan. Den innebär att man tar bort den skadade delen av tanden och fyller hålan med ett lämpligt material, såsom glasionomerfyllning eller kompositfyllning.

DART-behandlingen utförs vanligen utan användning av lokalbedövning och med minimal skärande teknik för att minska traumat på tanden och dess blodkärl. Denna metod är speciellt användbar i länder med begränsade resurser, där tillgången till avancerad tandteknik och bedövningsmedel kan vara begränsad. Dessutom kan DART-behandlingen vara ett alternativ för patienter som är rädda för behandling eller som har svårt att tolerera lokalbedövning.

Syftet med DART är att återställa tanden till en funktionell och estetisk form, samtidigt som man minskar smärta och stress för patienten. Denna metod kan också hjälpa till att förebygga framtida kariesutveckling genom att förbättra munhygienen och minimera skadan på tanden.

Tandfraktur är en skada eller ett splittring på en tand, vanligen orsakad av trauma eller stark kraft. Det kan vara allt ifrån en småskada på emaljen till en fullständig brytning av tanden. Tandfrakturer kan delas in i olika typer baserat på vilken del av tanden som är skadad, till exempel kronofractur (skada på kronan), rotfraktur (skada på roten) eller komplex fraktur (skada på både kronan och roten). Symptomen kan inkludera smärta, sårbarhet, blödning och förändrad tands aspect. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av frakturen, men kan omfatta remedier som fyllningar, kronor, rotbehandling eller till och med extraktion av tanden.

'Dental attrition' är en medicinsk term som refererar till tandslitage, det vill säga nötning eller slidning bort av tändernas kronor som orsakas av kontakt mellan över- och underkäken under funktionella eller parafunktionella bettet. Detta kan inträffa på naturlig väg under vanlig tandbettning, men kan också förvärras av onormala bettrelaterade vanor som exempelvis kroniska knackningar med tänderna eller hårt pressande ihop av tänderna. Attrition leder till att tänderna minskar i höjd och kan ge upphov till smärta, känslighet och förändringar i bettets funktion.

Metakrylater är en grupp av kemiska föreningar som innehåller en metakrylatgrupp (-CH2=C(CH3)COO-). Den mest vanliga och välkända metakrylaten är metylmetakrylat, som används kommersiellt för att producera härdande plaster och härdbar lim. Andra exempel på metakryler inkluderar etylmetakrylat, butylmetakrylat och 2-etoxietylmetakrylat.

I medicinsk kontext kan metakrylater användas som en del av kompositen i vissa tandfyllningsmaterial. Dessa material har visat sig vara effektiva för att reducera mikrobiell kontamination och minska sannolikheten för sekundär karies vid tandfyllningar. Metakrylatbaserade kompositer används också inom ortopedia, oftalmologi och andra medicinska tillämpningar där härdbart plaster behövs.

Det är viktigt att notera att metakrylatbaserade material kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer. Allergiska reaktioner på metakrylater är sällsyna, men när de uppstår kan de vara allvarliga och inkludera kontaktdermatit, konjunktivit och astma.

In a medical context, delegation refers to the process of assigning specific tasks or responsibilities to another qualified healthcare professional or team member. This is often done by a licensed physician or advanced practice provider (such as a nurse practitioner or physician assistant) to other members of the healthcare team, such as nurses, medical assistants, or allied health professionals.

Delegation is an essential component of effective team-based care and helps ensure that patients receive timely, high-quality care. It allows healthcare providers to focus on their areas of expertise while ensuring that important tasks are completed by appropriately trained individuals. The delegating provider remains responsible for the overall plan of care and for supervising the delegated activities to ensure they are performed safely and effectively.

When delegating, it is crucial to consider the following factors:

1. Competence: Ensure that the person receiving the delegation has the necessary knowledge, skills, and abilities to perform the task safely and effectively.
2. Scope of practice: Make sure that the delegated task falls within the legal scope of practice for the individual's role and professional credentials.
3. Clear communication: Clearly communicate the expectations, responsibilities, and limitations associated with the delegated task.
4. Monitoring and feedback: Regularly monitor the progress and performance of the delegated task and provide constructive feedback to help improve skills and ensure quality care.
5. Accountability: Maintain overall accountability for the delegated task while ensuring that the person responsible for performing it understands their role in the process and is also held accountable for their actions.

En ameloblast är en typ av cell som är involverad i bildandet av emaljen, den hårda yttre ytan på tänder. Ameloblasterna producerar och sekretierar ett proteinrikt extracellulärt matrix, som sedan mineraliseras för att forma emaljen. Dessa celler är specialiserade epitelceller som under utvecklingen genomgår olika stadier innan de differensieras till ameloblasterna. Efter att emaljen har bildats undergår ameloblasterna apoptos, programmerad celldöd, och försvinner.

Tandnedslitning, även känd som gingivit eller paradontit, är en infektion orsakad av bakterier i munnen som kan leda till inflammation och skada i tandköttet och benstrukturen som håller tänderna på plats. Den initiala fasen av sjukdomen kallas gingivit, där tandköttet blir rött, svullnad och blöder lätt. Om den inte behandlas kan den fortsätta att skada bindväven och ben som håller tanden fast i det som kallas paradontit. Denna fas av sjukdomen kan leda till tandlossning eller i värsta fall förlust av tänderna. Regelbunden muntlig hygien, såsom tandborstning och trådfloss, är viktiga för att förebygga tandnedslitning.

Medicinskt sett betyder "område med otillräckliga hälso- och sjukvårdsresurser" att det finns en brist på tillgängliga resurser för att möta de behov som föreligger inom ett visst geografiskt område. Det kan handla om brist på sjukhus, kliniker, läkare, sjuksköterskor och andra viktiga hälso- och sjukvårdsmedarbetare, liksom bristen på medicinsk utrustning, läkemedel och teknik. Detta kan leda till sämre hälsoutkomster för de boende i området, inklusive sämre livskvalitet, högre sjuklighet och dödlighet.

I am not aware of a specific medical or dental definition for the term "philosophy" as it relates to the field of dentistry. However, in general terms, philosophy can refer to a set of principles or beliefs that guide one's behavior or approach to a particular subject or activity.

In the context of dental medicine, a philosophical approach might refer to a practitioner's fundamental beliefs and values regarding patient care, oral health, and the practice of dentistry. This could include their views on issues such as evidence-based practice, patient autonomy, and the role of technology in dental care.

It is important for dental professionals to have a clear philosophical approach to their work, as this can help guide their decision-making and ensure that they are providing high-quality, ethical care to their patients.

I'm sorry, I need a bit more context to provide an accurate answer. In the medical field, "economic management" or "economic administration" is not a commonly used term with a specific definition. However, in a broader sense, it could refer to the efficient and effective use of financial resources in a healthcare setting to maximize patient outcomes while minimizing costs. This might include areas like budgeting, cost-benefit analysis, resource allocation, and performance measurement.

If you're referring to a specific concept or context within the medical field, could you please provide more details? I'd be happy to help further with additional information.

I medicinsk kontext, betyder "kreditering" ofta att ge erkännande eller attribution till en person eller en grupp för deras bidrag till en publikation, forskning eller ett projekt. Det kan innebära att nämna deras namn som medförfattare på en vetenskaplig artikel, erkänna deras insats i en rapport eller ge dem attribution för ett idé eller upptäckt. Kreditering är viktigt inom forskningsvärlden eftersom det hjälper till att etablera auktoritet och erfarenhet, samt att säkerställa korrektheten och transparentensen i forskningen.

Den medicinska termen "Personal med utländsk examen" refererar till en person som har avlagt sin läkarexamen utanför Sverige och söker att arbeta som legitimerad läkare i landet. För att kunna få arbete som legitimerad läkare i Sverige måste personen ansöka om svensk läkarlegitimation hos Socialstyrelsen.

För att få svensk läkarlegitimation krävs det att personen har avlagt en medicinsk examen som är jämförbar med den svenska läkarexamen, har godkänd kunskap i svenska och har minst 12 månaders klinisk erfarenhet efter avlagd läkarexamen. Socialstyrelsen bedömer varje ansökan individuellt och kan kräva att personen ska genomgå vissa kompletterande utbildningar eller prov innan läkarlegitimation beviljas.

Tandprotesfastsättning är ett sammanfattande begrepp för de metoder och material som används för att fästa tandproteser, även kallade falska tänder eller tandersättningar, i munnen. Det kan vara fråga om totalproteser som ersätter allt kvarstående tandskelett eller partiella proteser som endast ersätter en del av tänderna.

Det vanligaste sättet att fastsätta en tandprotes är med hjälp av prostetfastsättningsmaterial som häftar sig till den svalkade och fuktiga munvätskan i munhålan, så kallad svalgvätskebaserad (salivbaserad) fastsättning. Det gör att protesen hålls på plats av sugan och ventilationen i munhålan.

En annan metod är med hjälp av implantat, där små skruvar av titan eller keramik fästes direkt i käkbenet. Tandprotesen kan sedan fästas på dessa implantat med hjälp av speciella skruvar och adapter. Denna metod kallas för implantatbaserad fastsättning och ger en mycket bättre hållfasthet än den svalgvätskebaserade metoden.

Det är viktigt att notera att tandprotesfastsättning är en individuell behandling och att val av metod beror på flera faktorer, såsom patientens preferenser, munsituation, ekonomiska förhållanden med mera.

"Problem-based learning" (PBL) är en undervisningsmetod där lärande stimuleras genom att arbeta med autentiska problem som de kan stöta på i praktiken. Metoden utvecklades inom medicinsk utbildning, men används nu inom många andra akademiska områden.

I en PBL-miljö arbetar studenterna i små grupper för att lösa ett problem som presenteras av en handledare eller genom en casestudie. Under arbetet ställer de frågor, gör research och diskuterar informationen för att nå en gemensam förståelse av problemet och möjliga lösningar. Läraren har en mer passiv roll och fungerar som en guide och rådgivare när det behövs.

PBL-metoden fokuserar på att utveckla studenternas förmåga till självständigt lärande, kritiskt tänkande, problemlösning, samarbete och kommunikation. Den främjar också djupgående förståelse av kunskap istället för att enbart memorera information.

Enligt Socialstyrelsen definieras en yrkesroll som "de uppgifter, ansvarsområden och arbetsuppgifter som normalt förknippas med ett visst yrke eller en viss sysselsättning." Yrkesrollen innefattar inte bara det tekniska kunskaps- och färdighetskraven, utan även de sociala aspekterna av yrket, såsom etik, kommunikation och samarbete. Denna definition används ofta inom områden som arbetsmiljö, personalutveckling och yrkesverksamhetsfrågor.

'Pulpaisolering' är en medicinsk term som refererar till en procedure där tandpulpan, det levande vävnadsmaterialet inne i en tands rotkanal, isoleras från den omgivande tandsubstansen och miljön. Detta görs vanligtvis genom att fylla kanalen med en icke-biologiskt material, såsom guttaperka eller en syntetisk polymer, för att försegla och skydda pulpan från yttre infektioner, skador och irritanter. Denna behandling kallas ofta även för rotbehandling och används vanligtvis när en tand har blivit skadad eller angripen av karies så djupt att det orsakar smärta eller infektion i pulpan.

Computer-supported instruction (CSI) eller datorstödd undervisning är en form av undervisning där datorer och digital teknik används som ett stöd för att underlätta och förbättra lärprocessen. Detta kan innebära användandet av olika typer av digitala verktyg, resurser och metoder såsom e-learning-plattformar, interaktiva simulationsprogram, virtuella laborationer, multimediala presentationsmaterial, webbaserade undervisningsmaterial och social media. CSI kan användas i olika typer av undervisning, inklusive traditionell skolundervisning, högre utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande. Målet är ofta att förbättra lärandet genom att stödja individanpassad inlärning, samarbete och kommunikation, och att ge studenterna möjlighet till snabb feedback och omedelbar bedömning.

Bisfenol A-glycidylmetakrylat (BPAGM) er en kjemisk forbindelse som ofte brukes i produksjonen av plastprodukter, særlig type som kallas epoksiplast. BPAGM er en slags modifikert bisfenol A-molekyl som har blitt koblet til to glycidylmetakrylat-grupper. Dette gjør at BPAGM kan polymerisere og stivnes ved høy temperatur i nærvarheten av en lyskegle, noe som er vanlig i produksjonen av særlige slags plastprodukter.

BPAGM har vært brukt i en rekke forskjellige applikasjoner, inkludert i fremstillingen av små elektroniske komponenter, tandfyllinger og andre medisinske produkter. Men på grunn av bekymringer om sine eventuelle skadelige helseeffekter, er bruken av BPAGM blitt sterk begrenset i noen land og forbudt i andre.

I medisinsk sammenheng kan BPAGM være relevant fordi det har vært påvist at denne kjemisk forbindelsen kan frigis fra deplastprodukter som inneholder den, og overføres til fødevarer eller drikkevann. Derfor kan mennesker potensielt bli utsatt for BPAGM gjennom vanlige daglige aktiviteter som spisning og drikking. Studier har vist at høye nivåer av BPAGM i kroppen kan være skadelige for helse, særlig for barns utvikling. Derfor er det viktig å være oppmerksom på mulige kilder til BPAGM-eksposisjon og ta forholdsregler for å redusere denne eksposisjonen så mye som mulig.

Temporär tandfyllning är en metod inom tandvården som används för att fylla ett hål eller en defekt i en tand som orsakats av karies eller skada. En temporär tandfyllning är tänkt att vara en tillfällig lösning, oftast fram till den nästa tandläkartillfället, då en permanent fyllning kan placeras.

Temporära tandfyllningar kan bestå av olika material, beroende på syftet och varaktigheten. Några exempel är:

1. Zinkoxid-eugenol: Detta är ett vanligt val för temporära fyllningar eftersom det är lätt att arbeta med och har god isoleringskapacitet. Det kan även hjälpa till att reducera smärtan eftersom eugenol har en lugnande effekt på nervändar.

2. Cavit: Cavit är ett tvåkomponentsackematerial som sätts upp genom att blandas tillsammans just innan användning. Det här materialet har god hållbarhet och isoleringskapacitet, men kan vara mer komplicerat att arbeta med än zinkoxid-eugenol.

3. Glasionomer: Glasionomer är ett typiskt val när det behövs en temporär fyllning som ska hålla i längre tid, exempelvis efter rotbehandlingar eller vid delvis avslagna tänder. Glasionomer har god hållbarhet och kan binda till dentin, men är inte lika starkt isolerande som zinkoxid-eugenol eller Cavit.

Det är viktigt att notera att temporära tandfyllningar inte är tänkta att vara en definitiv lösning och bör ersättas med en permanent fyllning så snart det är möjligt för att undvika ytterligare skada på tanden eller återkommande karies.

Polymetakrylsyror (PMA) är konstgjorda polymerer som består av metakrylatmonomerer. De används inom olika medicinska tillämpningar, framför allt inom tandvård där de används som en del av kompositfyllningsmaterial för att fylla ut och stärka tänder efter återställning. PMA har goda mekaniska egenskaper, är transparenta och har en låg termisk expansion, vilket gör dem till en populär val i tandvårdsmaterial. De kan också användas inom andra områden som kontaktlinsfluid och hudsalva på grund av deras goda biokompatibilitet.

Ett självevalueringprogram (SVP) är ett systematiskt och strukturerat program som hjälper en individ att bedöma, överväga och reflektera över sin egen prestation, förmåga eller kompetens inom en viss kontext. Det är utformat för att främja självreflexion, självlärande och personlig utveckling.

SVP kan vara baserat på olika metoder, såsom självbetraktelser, målinställningar, feedback från kollegor eller övervakning av prestanda. Det kan användas inom olika områden, till exempel utbildning, vård och omsorg, arbetsliv och personlig utveckling.

Ett effektivt SVP bör vara klart definierat, riktat mot specifika mål eller kompetenser, ge strukturerad feedback och stöd till individen för att reflektera över sina erfarenheter och planera för framtida utveckling.

Medicinskt kan "tand, inkilad" översättas till "tooth, impacted." Det innebär att en tand inte lyckats penetrera oralepitheliet och därmed inte har lyckats ta sin normala position i munhålan. Istället sitter tanden kvar delvis eller helt innesluten i käkbenet. Detta kan orsaka smärta, infektioner eller skada till angränsande strukturer.

'Pulpablottning' är ett begrepp inom tandmedicin och betyder ungefär 'pulpfastsättning'. Pulpán är det mjuka vävnadsmaterialet som finns inne i en tands rotkanaler. Om en tand skadas svårt, till exempel vid en djup karies eller en allvarlig skada, kan pulpan bli inflammerad och orsaka smärta.

Vid pulpablottning avlägsnas det inflammerade pulpamaterialet och rotkanalerna desinficeras och fylls med ett material som förhindrar att bakterier tränger in i tanden igen. Detta gör att smärtan minskar och tandens struktur bevaras, så att den kan fixeras med en krona eller en annan typ av tandfyllning.

Det är viktigt att notera att pulpablottning inte alltid är möjlig att genomföra om skadan är för omfattande eller om inflammationen har spridit sig till käkbenet. I sådana fall kan en tandutvining eller en extraktion behövas istället.

'Vårdplanering' är ett begrepp inom medicinen som refererar till processen av att skapa en individuell, strukturerad och samordnad plan för den medicinska vården och omsorgen för en patient. Denna plan utformas vanligen i samarbete mellan patienten, eventuella anhöriga och en multidisciplinär team av vårdpersonal, såsom läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och socialarbetare.

En vårdplan innehåller ofta mål för behandlingen, tidsramar, metoder för utvärdering och eventuella justeringar samt specifikationer om medicinska behandlingar, rehabiliteringsprogram, livsstilsförändringar och sociala stödåtgärder. Den är ämnad att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och omsorgen, förbättra deras kvalitet på livet och främja deras autonomi och delaktighet i vården.

Vårdplanering är en central del av den personcentrerade vården och bör vara flexibel och anpassningsbar till patientens specifika behov och ändringar i deras hälsotillstånd över tid.

Rättsantropologi är ett sammanflöde av antropologi och rättsvetenskap, där man studerar mänskliga kvarlevor och andra bevis för att hjälpa till med rättsliga utredningar och åklaganden. Rättsantropologer använder sig av kunskaper inom fysisk antropologi, arkeologi, biologi och medicin för att hjälpa till med att fastställa individens identitet, etnicitet, ålder, kön, kroppsstorlek och dödsorsak. Disciplinen används ofta inom rättsmedicinen för att undersöka oklara dödsfall, identifiering av obekanta personer och bedömning av skador orsakade av våld eller olyckor. Rättsantropologi kan även användas i historiska och arkeologiska kontexter för att få en bättre förståelse av hur människor levde, dog och begravdes under olika tidsperioder.

'Munvatten' kan definieras som det saliva eller speicflöde som produceras i munnens körtlar. Det hjälper till att fuktföra munhålan, skydda tänderna och tandköttet, underlätta sväljning och smakförnimmelser. Normal mängd saliva vid vila är omkring 1-2 milliliter, men den kan öka under aktivitet som exempelvis matlagning eller äta.

Photoinitiators in dental medicine are substances that initiate and accelerate the polymerization process of light-cured dental materials, such as composite resins and adhesives, when exposed to a specific wavelength of light. These photoinitiators, upon absorption of light energy, generate free radicals that facilitate the cross-linking of monomers into polymers, creating a solid material. The most commonly used photoinitiator in dental materials is camphorquinone, although other alternatives like phenylpropanedione and Lucirin TPO are also utilized.

En helprotes är ett medically designed and manufactured device that is intended to assist or replace a missing or impaired body part, function or process. These prostheses can be externally worn or implanted and are often used for individuals who have lost limbs, eyes, ears, or other body parts due to injury, illness, or congenital conditions. They are designed to mimic the natural form and function of the missing body part as closely as possible, allowing the individual to perform daily activities and maintain independence. Helproteser kan vara anpassade till individens specifika behov och kan inkludera högt avancerad teknik som elektronik och mekanism för att ge maximal funktion och komfort.

Syntetiskt harts är en typ av harts som är framställd konstgjord genom kemisk syntes i laboratorium, till skillnad från naturliga harts som utvinns från träd och växter. Syntetiska harts kan vara gjorda på basis av olika råmaterial, till exempel kol, väte och koldioxid, eller petroleumprodukter som eten och propen.

Syntetiska harts används ofta inom industrin för att skydda ytor mot fukt, smuts och andra skador. De kan också användas som bindemedel i lacker och färger, samt som isoleringmaterial. Syntetiska harts har ofta bättre egenskaper än naturliga harts, såsom högre hållfasthet, bättre värmebeständighet och längre livslängd.

I'm sorry for the confusion, but "Nevada" is a proper noun and refers to a state in the western United States. It does not have a medical definition. If you have any questions related to medicine or health, please feel free to ask!

Käksjukdomar (oral orala sjukdomar) är en samlingsbeteckning för olika tillstånd och sjukdomar som drabbar munhålan, tänderna, käkbenen och ansiktets muskler. Det kan vara bakteriella, virala, svampiga eller autoimmuna tillstånd. Några exempel på käksjukdomar är:

* Tandcaries: En infektion i tanden orsakad av bakterier som inte behandlas korrekt.
* Paradontit: En inflammation och infektion i tandköttet och käkbensvävnaden som kan leda till tandlossning.
* Munsår: Små sår eller ulcerationer i munhålan som kan vara orsakade av mekanisk skada, stress, hormonförändringar eller sjukdomar som exempelvis cancer.
* Torr mun (xerostomi): En försvagad salivproduktion som kan orsakas av vissa mediciner, strålbehandling, sjukdomar eller åldrande.
* Tandlossning: Förlorade tänder på grund av ålder, trauma, karies, paradontit eller andra orsaker.
* Tumörer och cancersjukdomar i munhålan, tungan eller svalget.

Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för preventiv vård och tidig identifiering av eventuella käksjukdomar.

"Dentalt mikroläckage" är ett medicinskt begrepp som refererar till en mycket liten skada eller defekt i tätheten hos en tandfyllning eller en krona. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive dålig arbetsmetod vid placeringen av fyllningen eller kronan, slitage över tiden eller påverkan från bettet. Mikroläckaget kan leda till att bakterier tränger in under fyllningen eller kronan och orsakar en ny cariesläsion eller en infektion i tandköttet. I vissa fall kan det behövas göras en ny fyllning eller krona för att åtgärda problemet.

... tandbehandlingDentala implantatTandröntgenTandmodellerTandstatusundersökningarDental teknologiTandläkarvetenskapDentalestetik ...
Rotfyllning - familjetandvård, rotbehandling, tandläkarskräck, barntandvård, tandhygien, munhälsa, frisktandvård, tandsköterska, tandimplantat, tandklinik, tandläkare, vuxentandvård - företag, adresser, telefonnummer.