Den medicinska termen "dentalimplantation, käkbensförankrad, endodontisk" är inte etablerad inom tandvården eller odontologin. Det verkar som att den kombinerar två olika typer av behandlingar: dental implantation (tandimplantat) och endodontisk behandling (rotbehandling).

En definition av de två separata begreppen kan vara följande:

1. Dentalimplantation: En procedur där en konstgjord, titanbelagd skruv placeras i käkbenet för att fungera som en konstgjord tandrot. Detta görs vanligtvis när en naturlig tands rot är skadad eller saknas och inte kan repareras med andra metoder, såsom en krona eller bro.
2. Endodontisk behandling: En procedur där den inflammatoriska/infekterade pulpan (nerven) i en naturlig tands rot avlägsnas och rutan desinficeras, fylls och förslutes. Detta görs vanligtvis när en tand är djupt karies- eller skadad, vilket orsakar smärta eller infektion.

En kombination av de två behandlingarna kan vara relevant i vissa situationer, till exempel när en rotbehandlad tands rot är skadad och inte längre kan stödja en krona eller bro. I sådana fall kan en dental implantation utföras för att ersätta den skadade roten, och en krona placeras sedan på implantatet för att återställa tanden.

Den korrekta termen för denna kombinerade behandling skulle dock vara "dentalimplantation med krona efter föregående endodontisk behandling".

Subperiosteal dental implantation is a type of dental implant procedure where the implant is placed under the periosteum (the highly vascular tissue that covers the outer surface of bone) but on top of the bone, rather than being surgically inserted into the jawbone itself. This technique is typically used when there is not enough jawbone height or width to support a traditional implant.

In this procedure, a frame-like structure made of metal is custom-made to fit the contours of the patient's jawbone, and then it is placed under the periosteum through an incision in the gum tissue. The frame has small projections that stick through the gum tissue and come into contact with the bone, providing a stable base for the artificial teeth.

Subperiosteal dental implantation has been largely replaced by other techniques such as bone grafting or zygomatic implants, which offer greater stability and predictability. However, it may still be an option for patients who are not candidates for these other procedures due to medical or anatomical reasons.

En dental implantation är en procedur inom tandvården där ett konstgjort rötthylsa (t.ex. gjord av titan) placeras i käken för att efterhand osseointegrera, vilket innebär att benvävnaden växer ihop med implantatet och skapar en stabil grund för en konstgjord tand (protes). Detta används ofta när en naturlig tand inte kan återställas eller behöver ersättas på grund av skada, sjukdom eller ålder. Dental implantation utförs vanligen under lokalbedövning och kan kräva flera besök till tandläkaren beroende på individuella förhållanden.

"Dental implantation, jaw-anchored" refers to a dental procedure where a screw-like titanium fixture is surgically placed into the jawbone to replace the root of a missing tooth. This forms a stable foundation for an artificial tooth or crown to be attached on top. The implant becomes anchored in the bone over time through a process called osseointegration, providing a secure and durable restoration that looks and functions like a natural tooth.

The procedure is often performed by oral surgeons or periodontists, and it can help improve chewing function, speech, and overall quality of life for patients with missing teeth. Jaw-anchored dental implants are typically more stable and long-lasting than other types of dental restorations such as dentures or bridges.

'Tandvård' (odontologi) refererar till prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar och skador relaterade till tänder, munhåla och käkben. Denna omfattar bland annat tandrengöring, fluoridering, fyllningar, rotbehandling, extrahering (borttagande) av tänder, behandling av parodontit (tandlossning), tandreglering och preventiva åtgärder för att undvika skada på tänderna. Tandvård är en viktig del av allmän hälsa eftersom munhåla-relaterade infektioner kan ha en betydande inverkan på kroppens övergripande hälsa.

Tandläkarutbildning är en akademisk utbildning på universitetsnivå som preparerar studenten för att bli en licensierad tandläkare. Den kombinerar både teoretiska och praktiska studier inom områden såsom oral diagnostik, preventiv vård, restaurativ vård, kirurgi, ortodonti och patientbehandling.

Typiskt för tandläkarutbildningar är att de inkluderar klinisk praktik under handledning av erfarna tandläkare, ofta i en skolklinik eller ett sjukhus. Utbildningen ger också kunskaper om etik, kommunikation och forskningsmetoder.

Efter att ha klarat examen får studenten en tandläkarexamen och är berättigad till att ansöka om licens för att praktisera som tandläkare.

"Tandläkarhögskolor" är högre utbildningsinstitutioner där man studerar för att bli tandläkare. Dessa skolor erbjuder akademiska och kliniska kurser som täcker ämnen såsom oral medicin, kariesprevention, ortodonti, oral kirurgi, parodontologi och prosthodonti.

Efter att ha klarat en tandläkarutbildning på en tandläkarhögskola, erhåller studenten oftast en doktorsexamen i tandläkarkonst (DDS) eller en liknande akademisk titel. Tandläkarhögskolor kan vara en del av ett större universitet eller vara en självständig högskola. De är vanligtvis starkt reglerade och måste uppfylla strikta standarder för att garantera en hög kvalitet på utbildningen.

"Tandläkarstuderande" är en person som studerar tandläkarkonst vid en högre utbildningsinstitution, med målet att bli certifierad tandläkare. Studierna innefattar ofta ämnen som oral anatomi, klinisk odontologi, preventivt tandvård, oral patologi, oral kirurgi och prosthodonti. Tandläkarstuderande lär sig att diagnostisera, behandla och förebygga sjukdomar relaterade till tänder, munhåla och maxillofacial regionen hos människor. Studietiden kan variera beroende på land och utbildningsinstitution, men i Sverige är det vanligtvis en fem-sexårig utbildning som leder till en examen som "Tandläkare".

'Karies' er en medicinsk betegnelse for en infektionssygdom i tanden, som karakteriseres ved nedbrydning af tandemaljen (den hårde ytre del af tanden) pga. syre dannet av mundens bakterier, der omdanner sukker til syre. Dette fører til dannelse af huller eller skader på tanden. Karies er en meget almindelig sygdom og kan forhindres eller behandles ved godt tandsygnspleje, fluoridbehandling og regelmæssige tandlægekontroller.

'Tandvård för kroniskt sjuka' refererar inte till en specifik medicinsk definition, utan snarare till en viss aspekt av tandvården som fokuserar på att ge vård och behandling till personer med kroniska sjukdomar. Kroniskt sjuka är ofta mer mottagliga för muntliga problem, såsom tandsmärtor, karies, parodontit och torr mun, som kan påverka deras allmänna hälsostatus och kvalitet på livet. Därför är det viktigt att erbjuda speciella preventiva åtgärder, regelbundna undersökningar och behandlingar för denna patientgrupp.

Exempel på kroniska sjukdomar som kan kräva särskild tandvård inkluderar diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, neurologiska störningar och autoimmuna sjukdomar. Tandvården för kroniskt sjuka kan involvera samarbete mellan tandläkare, läkare och andra hälsoprofessionella för att garantera att patienten får den bästa möjliga vården och att behandlingar koordineras med deras allmänna hälsostatus.

'Barntandvård' refererar till den preventiva och kurativa tandsjukvård som ges till barn, ofta fram tills de når vuxen ålder. Den inkluderar tänderstädning, fluorbehandling, tandrengöring, undersökningar för att upptäcka och behandla karies eller andra tandproblem i ett tidigt skede, undervisning om god oral hygien och näringsvanor, samt behandling av trauma orsakat till tänder eller mun. Syftet med barntandvård är att främja en hälsosam utveckling av barns tänder och muns hälsa, undvika allvarliga tandproblem och lära barnen vikten av god oral hygien för livstid.

"Tandvårdsklinik" är en medicinsk facility som erbjuder tjänster relaterade till tandvård och oral hälsa. Vid en tandvårdsklinik kan patienter få behandlingar såsom tandrengöring, fyllningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, parodontal behandling, ortodontisk behandling och preventiv vård. Många kliniker erbjuder även specialiserade tjänster som oral kirurgi, endodonti, prosthodonti och pediatrisk tandvård. Syftet med en tandvårdsklinik är att främja och upprätthålla god oral hälsa hos patienterna genom att erbjuda preventiva, diagnostiska och terapeutiska tjänster.

'Tandpulpa' refererar till den mjuka vävnaden som finns inne i en tands rotkanal och kronan. Den består av blodkärl, nerver, bindväv och lymfkärl. Tandpulpan är mycket känslig för smärta eftersom den innehåller nervändar. Smärta i tandpulpan kan uppstå till följd av karies, skada på tanden eller andra orsaker som utsätter pulpan för irriterande substanser.

En tandhygienist är en tandsjukvårdspersonal med specialistutbildning inom preventivt och terapeutiskt oral hälsovård. Deras huvudsakliga arbetsuppgifter omfattar att utföras under tandsarts överinseende och kan innefatta att utföra tandborstning, flossning, avlägsnande av hårt kalk samt ge råd och instruktioner till patienter i samband med deras eget muntliga hygienarbete. Tandhygienister arbetar ofta i tandsartspraktiker, offentlig tandvård och andra tandvårdsrelaterade sammanhang för att främja och underhålla goda oral hälsotillstånd hos individer och populationer.

Odontologisk fakultet är en akademisk enhet inom ett universitet som erbjuder utbildning och forskning inom tandvård och relaterade områden. Fakulteten leds vanligen av en dekan och har flera olika avdelningar eller institutioner, till exempel klinisk odontologi, preventiv odontologi, oral biologi och oral medicin.

Studenter som studerar på en odontologisk fakultet läser vanligen ämnen som anatomi, fysiologi, patologi, farmakologi, tandteknik och olika former av kliniska ämnen. Efter att ha klarat av studierna på en odontologisk fakultet kan studenten bli auktoriserad tandläkare.

"Handikappstöd i tandvården" refererar till speciella stöd och serviceleveranser som erbjuds för personer med funktionsnedsättning eller funktionshinder, så att de kan få den tandvård de behöver på ett tryggt, bekvämt och effektivt sätt. Detta kan inkludera anpassningar av miljön, kommunikationsstöd, extra tid och personal, speciell utrustning och andra former av assistans som behövs för att möta den enskilda persons behov. Syftet är att minska hinder och komplikationer i tandvården och att främja jämlika möjligheter till god oral hälsa och vård för alla, oavsett funktionsnivå.

Tandvårdsrädsla, även känd som odontofobi, är en irrationell rädsla eller fruktan för tandvård. Den kan vara mild och leda till enbart en känsla av obehag vid tanken på att besöka tandläkaren, eller den kan vara så stark att den orsakar extremt hög ångest och undvikande beteende när det gäller alla former av tandvård. Tandvårdsrädsla kan ha negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa, eftersom de tenderar att undvika rutinmässiga tandvårdsbesök och nödvändig behandling.

En "Tandvårdsförsäkring" är en form av försäkring som erbjuder skydd och finansiell kompensation för diverse tandvårdrelaterade behandlingar, procedurer och tänderingsåtgärder. Denna typ av försäkring kan inkludera kostnader för rutinbesök hos tandläkaren, tandrengöring, fillningar, kronor, rotfyllningar, tandextraheringar, orthodontisk behandling (t.ex. fasta och lösa tänderingsapparater), tandimplantat, parodontal behandling (behandling av tandkött och käkben) och vissa former av munhygien.

Försäkringarna kan variera i omfattning och kvalitet beroende på den specifika policy som väljs, men de flesta erbjuder också preventivt tandvård för att hjälpa försäkringstagaren att undvika allvarligare problem i framtiden. Det är viktigt att granska och jämföra olika tandvårdsförsäkringar för att hitta den som passar bäst till ens individuella behov och budget.

Title: Definition of Dental Auxiliaries in Medical Terms

In medical terms, dental auxiliaries are individuals who assist dentists and other oral healthcare professionals in providing various dental treatments and services to patients. They work under the supervision of a licensed dentist and perform tasks that do not require the professional judgment or skill of a dentist. Dental auxiliaries typically include:

1. Dental Hygienists: These are professionals who provide preventive oral healthcare, including cleaning teeth, removing plaque and tartar, applying sealants and fluoride, taking dental x-rays, and educating patients on proper oral hygiene practices. They work closely with dentists to help maintain their patients' overall oral health.
2. Dental Assistants: These are individuals who assist dentists during dental procedures by preparing instruments, materials, and equipment, as well as helping to position patients for treatment. They may also perform tasks such as taking impressions of teeth, making temporary crowns, and applying topical anesthetics.
3. Dental Laboratory Technicians: These are professionals who create dental restorations, such as crowns, bridges, and dentures, based on the specifications provided by a dentist. They work in dental laboratories and use various materials and techniques to fabricate custom-made dental appliances that fit precisely and function properly.
4. Orthodontic Technicians: These are individuals who assist orthodontists in creating and applying orthodontic appliances, such as braces, retainers, and other devices used to straighten teeth or correct jaw alignment issues. They may also take dental impressions, make adjustments to existing appliances, and provide patient education on proper oral hygiene practices while wearing orthodontic appliances.
5. Dental Sterilization Technicians: These are individuals who ensure that all dental instruments and equipment are properly sterilized and disinfected between patients. They may also maintain inventory levels of dental supplies, order new equipment as needed, and provide training to other staff members on proper infection control practices.

Overall, dental auxiliaries play a critical role in the delivery of high-quality oral healthcare services by assisting dentists and other professionals in providing comprehensive care to patients.

"Tandvårdssystem" refererar till de strukturer, processer och personal som är involverade i att erbjuda tandvård till en population. Det inkluderar tänder och munhälsa, profylaktiska tjänster (till exempel tandblekning och fluoridering), preventiva tjänster (tandborrning och flossning), restaurativa tjänster (fyllningar och kronor), kirurgiska tjänster (tandutdragningar och implantat) och andra specialiserade tjänster som ortodonti och parodontologi.

Tandvårdssystemet består av en rad olika aktörer, inklusive tandläkare, tandhygienister, dentalassistenter, odontologiska specialister och administrativ personal. Det kan finnas offentliga och privata tandvårdskliniker, skolor för tandvård, forskningsinstitut och professionella organisationer som alla bidrar till att garantera en hög kvalitet på tandvården.

Ett effektivt tandvårdssystem bör vara tillgängligt, rättvisansprett, kvalitetsgaranterat, patientcentrerat och inkluderande. Det bör också ha en stark fokus på preventiva tjänster för att minska behovet av mer omfattande och kostsamma behandlingar i framtiden.

"Tandvårdsforskning" (odontologisk forskning) är ett samlingsbegrepp för vetenskapliga studier och undersökningar som fokuserar på munhälsa, tänder, käkar och relaterade sjukdomstillstånd. Det inkluderar bland annat forskning om preventiva metoder, diagnostiska procedurer, terapeutiska behandlingar och etablerande av riktlinjer för tandvård. Forskningen bygger på olika discipliner som anatomi, fysiologi, kemi, biologi, beteendevetenskap och epidemiologi. Målet är att förbättra munhälsa, förebygga sjukdomar och utveckla effektiva behandlingsmetoder inom tandvården.

"Dental care for the elderly," or "geriatric dental care," refers to the oral health services and treatments provided to older adults, typically defined as those aged 65 and over. As people age, they may face unique oral health challenges, such as an increased risk of tooth decay, gum disease, oral cancer, and dry mouth due to medication use.

Geriatric dental care aims to prevent these issues from developing or worsening, maintain good oral hygiene, and treat any existing conditions to ensure overall health and well-being. This may include regular dental checkups, cleanings, restorative treatments like fillings and crowns, extractions, dentures, and oral surgery when necessary. Additionally, geriatric dental care providers should be aware of the potential impact of medical conditions and medications on their patients' oral health and adjust treatment plans accordingly.

Delayed embryo implantation is a medical condition that occurs when the fertilized egg (embryo) does not successfully attach to the uterine lining within the typical time frame of 6-10 days after ovulation. This delay can result in a longer menstrual cycle or cause difficulty in achieving and maintaining a pregnancy. Delayed implantation may be associated with various factors, including hormonal imbalances, uterine abnormalities, or immune system dysfunction. In some cases, delayed implantation may occur spontaneously and result in a successful pregnancy, while in other cases, medical intervention may be necessary to support the implantation process and promote a healthy pregnancy.

"Tandbåge" er en ortodontisk betegnelse for en type tandfejl, hvor de øvre og nedre fortænder (caninere) ikke mødes korrekt, når kæben lukkes. Dette resulterer i et ukorrekt bid, der kan være estetisk uattraktivt og muligvis medføre funktionelle problemer såsom forhøjet slitage på tænderne eller ondt i kæbemusklerne. Tandbågen kan behandles ved hjælp af ortodontiske behandlingsmetoder, herunder brug af tandstang, skruer og/eller klare plader (tandplader).

"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.

"Tandläkarmottagningar" är en placering där tandläkarrelaterade tjänster erbjuds till patienter. Det inkluderar vanligen en vänlig och bekväm väntsal, en tandläkarexaminationsstol, olika instrument och utrustningar som används för att utöva tandvård, samt diverse preventiva material och fyllningsmaterial.

Tandläkarmottagningen är platsen där patienter kan få behandlingar som tänderrengörande, fillningar, kronor, broar, rotfyllningar, tandextraheringar och preventiva råd om oral hälsa. Tandläkare och dentalhygienister arbetar ofta tillsammans för att ge patienterna den bästa vården möjliga.

Det är också vanligt att ha röntgenutrustning på plats för att kunna ta bilder av tänderna och käken, såsom panoramaröntgen och intraorala röntgenbilder. Dessa hjälper till att identifiera skadade eller sjuka tänder, cancer, käft- och ansiktsbenstumörer, och andra muntliga sjukdomar.

Tandvårdsjournaler, även kända som dental journaler eller odontologiska journaler, är publikationer som innehåller artiklar och forskningsrapporter relaterade till tandvård och oral hälsa. Dessa journaler täcker ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk tandvård, dentalteknik, ortodonti, oral patologi, parodontologi, preventiv tandvård, oral kirurgi och andra relaterade områden. De publicerade artiklarna kan vara originalforskning, systematiska översikter, metaanalyser, kasuistik, tekniska rapporter eller redaktionella kommentarer. Tandvårdsjournaler är en viktig källa till information och forskningsrapporter för odontologer, tandläkare, forskare, studenter och andra yrkesverksamma inom oral hälsa.

'Tandvårdspersonal' är ett samlingsbegrepp för de olika yrkesgrupper som arbetar inom tandvården. Det kan inkludera:

1. Tandläkare (Dentist): En person som har avlagt en doktorsexamen i odontologi och är legitimerad att utöva tandvård på egen hand.
2. Tandhygienist (Dental Hygienist): En person som har utbildning på college eller universitetsnivå och är certifierad för att utföra preventiva tjänster såsom rengöring av tandbeläggningar, fluorbehandlingar och patientutbildning.
3. Tandsköterska (Dental Assistant): En person som assisterar tandläkaren under behandlingar och kan utföra enklare procedurer under deras övervakning. De har ofta en kortare utbildning än tandhygienisten.
4. Ortodontist (Orthodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och erfarenhet i prevention, diagnostisering och behandling av missbildningar i tändernas läge och käkarnas struktur.
5. Käkkirurg (Oral and Maxillofacial Surgeon): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att utföra kirurgiska ingrepp i ansiktet, käken och munhålan.
6. Parodontolog (Periodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i tandköttet och käken.
7. Endodontist (Endodontist): En specialist inom tandvård som har ytterligare utbildning och är certifierad att diagnostisera, förebygga och behandla sjukdomar i mjukdelarna inuti tänderna, till exempel rotbehandling.

Det kan finnas andra specialisttjänster som inte nämns här, men dessa är de vanligaste.

"Tandvårdsutrustning" refererar till de olika instrument och förnödenheter som används under tandvårdshandlingar. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:

1. Tandborstar: Används för att rengöra tänderna och bortknulla plack och matrester mellan tänderna.
2. Tandtrådar: Används för att rengöra de smala utrymmena mellan tänderna, där tandborsten kan ha svårt att nå.
3. Tandsticksor: Används för att rengöra tänderna och bortknulla ytlig plack efter måltider.
4. Munstycken: Används för att behandla olika typer av tand- och käkmalformationer, till exempel överbit eller underbet.
5. Tandhygienartiklar: Inkluderar munskölj, tungskrapor och interdentalborstar som används för att upprätthålla god oral hygien.
6. Tandläkarinstrument: Inkluderar sonder, exploratorer, spackelknivar, borrar och andra instrument som används under tandvårdshandlingar.
7. Anestesiutrustning: Används för att ge smärtstillande medel under vissa tandvårdshandlingar.
8. Röntgenutrustning: Används för att ta röntgenbilder av tänderna och käken för diagnostiska syften.
9. Operationsljus: Används för att belysa munhålan under tandvårdshandlingar.
10. Protektionsemner: Inkluderar gummihandskar, skyddso googlar och munsäckar som används för att skydda både patienten och tandläkaren under vissa procedurer.

"Allmäntandvård" er en svensk term som direkte kan översättas till "Folktandvård" på svenska eller "Primary Dental Care" på engelska. Det refererar till den grundläggande, preventiva och kurativa tandvården som erbjuds till allmänheten av licensierade tandläkare i deras privata praktiker.

Den primära tanden vården inkluderar ofta rutinundersökningar, rengöring, fluorbehandling, fyllningar, rotkanalbehandling, extrahering och preventiva råd om oral hälsa. Denna typ av vård är vanligen den första kontakten människor har med tandvården och är ofta inriktad på att upprätthålla och förbättra deras oral hälsa under livet.

Kokleaimplantat är ett slags neuroprotes som består av en elektrisk stimulator och en eller flera elektrodearrayer. Det placeras kirurgiskt in i inneratan (cochlean) i snäckan (cochlea) i innerörat för att behandla sensorineural hörselnedsättning, även kallad dövhet.

När stimulatoren är aktiverad skickar den elektriska impulser via elektroderna in i cochlean, vilket leder till att hörselnerverna aktiveras och patienten kan uppfatta ljud. Kokleaimplantat används ofta när hörapparater inte ger tillräcklig hjälp för att återställa hörseln.

Det är värt att notera att kokleaimplantation inte återställer normal hörsel, men kan ge patienten en förbättrad förmåga att uppfatta ljud och förstå tal i vissa situationer.

Tandamalgam är ett begrepp inom tandvården och refererar till en typ av fyllningsmaterial som används för att fylla upp hål i tänder efter att karies eller andra skador har behandlats. Tandamalgamen består vanligtvis av en legering av silver, koppar, tin, zink och kvicksilver. Kvicksilvret används som bindemedel för de övriga metallerna och ger amalgamen dess klassiska silverfärg.

Det är värt att notera att tandamalgam har varit en kontroversiell fråga på grund av oro över möjliga hälsorisker relaterade till kvicksilverutsläpp från amalgamen. De flesta professionella tandvårdsorganisationer, inklusive Amerikanska tandläkarföreningen (ADA), anser dock att tandamalgam är säkert och effektivt för de flesta patienter när det används enligt god praxis.

Ett dental implantat är en konstgjord rötter som används inom tandvården för att ersätta en saknad tand. Det består vanligtvis av en titan- eller zirkoniumdioxidskruv som placeras chirurgiskt direkt i käkbenet, där den efter en viss healingtid osseointegrerar med benvävnaden och fungerar som en stabil bas för att hålla en konstgjord tAND eller en tandprotes. Dental implantat används ofta när en enda tand är saknad, men de kan också användas för att stödja en helt prostetisk över- eller underkäke.

En tandsköterska är en licensierad och utbildad hälsovårdsperson som arbetar med att förebygga, upptäcka och behandla mun- och tandsjukdomar. Deras ansvarsområden kan inkludera:

1. Tandvårdsrådgivning: Tandsköterskor ger råd om god tandhälsa, riktad till barn, vuxna och äldre, inklusive information om preventiva åtgärder som tändborstning, tandtrådning och fluoridbehandling.
2. Tandprofilaxe: De utför grundlig rengöring av tänder och munhåla för att förebygga dentala sjukdomar som karies och parodontit.
3. Fluoridbehandling: Tandsköterskor tillämpar fluoridlack eller gel på tänderna för att stärka emaljen och skydda mot karies.
4. Fissursealing: De fyller i små rynkor (fissurer) på molarernas bettytor med en härdande massa för att förhindra bakteriers inverkan och förebygga karies.
5. Individuell preventivvård: Tandsköterskor utför en individuell riskbedömning och utvecklar en preventivvårdplan som är anpassad efter patientens specifika behov.
6. Undersökningar: De utför grundliga munsökningar för att upptäcka eventuella tand- eller munproblem såsom karies, parodontit, oral cancer och andra skador.
7. Röntgenundersökningar: Tandsköterskor kan ta röntgenbilder av tänderna och munhålan för att ställa diagnoser och planera behandlingar.
8. Lokalbedövning: De är autoriserade att ge lokalbedövning under vissa omständigheter, beroende på lagstiftningen i deras respektive länder.
9. Oral hygieninstruktioner: Tandsköterskor undervisar patienter om rätt teknik för tändborstning, användning av tandtråd och andra metoder för att upprätthålla god oral hygien.
10. Motiverande samtal: De hjälper patienter att förstå betydelsen av god oral hälsovård och motiverar dem till att vidmakthålla bra vanor.

Tandsköterskor arbetar ofta i tandläkarkliniker, skolor, vårdcentraler, äldreboenden och offentliga hälsovårdsenheter. Deras arbete är viktigt för att främja och upprätthålla god oral hälsovård hos individer och populationer.

"Vidareutbildning, tandläkare" refererar till den process där en utövande tandläkare fortsätter att utveckla och fördjupa sina kunskaper, färdigheter och kompetens inom ett specifikt område av tandvård efter att ha avlagt sin grundexamen. Detta kan involvera avancerad utbildning och träning i en viss subspecialitet som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti eller parodontologi. Målet är att förbättra patientvården, stärka den professionella kompetensen och uppnå högre nivåer av expertis och specialisering inom tandvårdyrket.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalbedövning i tandvårdssammanhang. Det innebär att en läkemedelslösning som innehåller ett lokalbedövningsmedel, oftast artikain eller prilocain, injiceras i den specifika nervtratten som innerverar tanden och omgivande vävnader. Detta orsakar en temporär förlust av känsel och smärreperception i det berörda området, vilket gör att tandläkaren kan utför behandlingen utan att patienten upplever någon smärta.

Den vanligaste metoden för lokalbedövning vid tandbehandling kallas infiltrationsbedövning och används när det rör sig om att bedöva en enskild tand eller ett mindre område i munhålan. Ibland kan även en annan metod, så kallad conductive bedövning, användas då det behövs att bedöva en större yta, exempelvis när flera tänder behandlas eller när käken ska opereras på.

Lokalbedövningen vid tandbehandling är en säker och effektiv metod för smärtlindring och gör det möjligt för patienten att genomgå behandlingar utan att uppleva onödigt smärta eller obehag.

Intraokulära linsimplantation (IOL) är ett medicinskt ingrepp där en syntetisk konstgjord linse placeras inuti ögat. Detta görs vanligtvis under operation för att korrigera synfel som katarakt eller höga grader av hypermetropi, myopi eller astigmatism.

Under proceduren skapar kirurgen en liten öppning i ögonlinsen (kapsulen) och bryter sönder den naturliga linsen med ultraljudsvibrationer. Denna metod kallas för fakoemulsifikation. Sedan suger kirurgen bort de upplösta delarna av den naturliga linsen och ersätter den med en konstgjord intraokulär linse.

Det finns olika typer av IOL:s, såsom monofokal-, multifokal- och toriska linsimplantat. Monofokalimplantaten ger skarp syn på ett visst avstånd, medan multifokalimplantaten ger skarp syn på flera avstånd. Toriska implantaten används för att korrigera astigmatism.

IOL-proceduren är en vanlig operation och de flesta patienter upplever inga allvarliga komplikationer. Efter operationen kan det dock vara nödvändigt att ha kontrollbesök hos ögonläkaren för att övervaka läketiden och justera synen om det behövs.

Tandröntgen, även kallat dental röntgen eller panoramaröntgen, är en typ av medicinskt bilddiagnostiskt test som används inom tandvården. Det ger en tvådimensionell radiografisk överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben.

Det finns olika typer av tandröntgen, men de vanligaste är:

1. Bitewing-röntgen: Detta ger en detaljerad bild av de bakre tänderna och deras stödjande strukturer. De används ofta för att upptäcka karies mellan tänderna, problem med tandfyllningar och andra skador på tänderna.

2. Periapikal-röntgen: Denna typ av röntgenbild fokuserar på en enda tand och dess omgivande strukturer, inklusive rotarna och käkbenet. Det används ofta för att undersöka problem med en specifik tand, såsom inflammation eller smärta i rotkanalen.

3. Panoramisk röntgen: Denna typ av tandröntgen ger en tvådimensionell överblick över patientens tänder, käkar och ansiktsben. Det används ofta för att undersöka allmän munhälsa, planera behandlingar som käkoperationer eller ortodontisk behandling, eller upptäcka patologiska tillstånd såsom cystor eller tumörer.

Under en tandröntgenundersökning placeras en film eller en digital sensor i munnen medan patienten biter på en speciell hjälpmedel för att hålla den stilla. Sedan använder tandläkaren eller tandhygienisten ett röntgenstrålskärm som riktas mot patientens huvud för att ta bilderna. De flesta tandröntgenundersökningarna tar endast några minuter att utföra.

'Tandmodeller' er en uformell betegnelse for modeller af tænder, som oftest anvendes i den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed. De kan være fremstillet af forskellige materialer, herunder metal, voks, gips eller digitale modeller.

Tandmodellerne er nøjagtige kopier af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål, herunder:

1. Diagnostisk brug: Tandmodeller kan hjælpe med at identificere eventuelle abnormiteter, skader eller sygdomme i tænderne og kæbebenet.
2. Planlægningsbrug: De anvendes ofte til at planlægge behandlinger, herunder fremstilling af tandsæt, orthodontiske behandlinger, implantater osv.
3. Undervisningsbrug: Tandmodeller er værdsatte undervisningsværktøjer i tandlægeuddannelser og andre dentale uddannelser.
4. Forskningsbrug: De anvendes også i forskning, herunder til at teste nye behandlingsmetoder eller materialer.

I korthed er 'Tandmodeller' præcise reproduktioner af patientens tænder og/eller kæbeben, der anvendes til en række formål inden for den dentale og maxillofaciale medicin og tandlægefaglighed.

Specialistutbildning för tandläkare är en form av fortsatt utbildning efter att grundläggande tandläkarexamen har erhållits. Denna typ av specialistutbildning är inriktad på att utveckla och stärka tandläkares kliniska kompetens och kunskaper inom en viss specialitet, såsom ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pedodonti, periodontologi, prosthodonti eller oral medicin.

Specialistutbildningen för tandläkare kräver vanligtvis en kombination av teoretisk undervisning och praktiska övningar under en period av flera år. Den kan innefatta bland annat kursverksamhet, seminarier, kliniska rotationer och forskningsprojekt. Efter att ha fullbordat specialistutbildningen och genomgått en slutlig examen, erhåller tandläkaren en specialistbehörighet inom den valda specialiteten.

Specialistutbildning för tandläkare har som syfte att förbättra patientvården och öka möjligheterna till avancerad behandling inom specifika områden av tandvård och oral hälsa.

Tandvårdsetik (dental ethics) är ett delområde inom den medicinska etiken och handlar om de moraliska principer, dilemma och frågor som kan uppstå i samband med odontologisk vård. Detta inkluderar amongt andra:

1. Autonomi: Respekten för patientens självbestämmanderätt och möjligheten att ge informerad samtycke till behandling.
2. Non-maleficence: Att undvika skada eller att göra ont, även om det kan vara vanskligt att fastställa vad som är bäst för patienten.
3. Beneficence: Att handla i patientens bästa intresse och att erbjuda den bästa möjliga vården.
4. Justice: Att behandla alla patienter lika, oavsett ras, etnicitet, kön, sexuell läggning, religiös övertygelse, socioekonomisk status eller annan diskriminerande faktor.
5. Veracity: Att vara ärlig och öppen med patienten om deras tillstånd, behandlingsalternativ och prognoser.
6. Confidentiality: Att respektera patientens personliga information och hemligheter.
7. Informed consent: Att säkerställa att patienten får tillräcklig information för att kunna ge ett informerat samtycke till en behandling.
8. Conflict of interest: Att undvika situationer där den egna intresset kan komma i konflikt med patientens bästa.
9. Professionalism: Att uppföra sig på ett professionellt sätt och att hålla sig undan från oacceptabla handlingar, såsom sexuella trakasserier eller diskriminering.
10. Competence: Att ha tillräcklig kompetens och kunskap för att kunna erbjuda den bästa möjliga vården.

Medicinsk definition: Sjukhustandvård, även kallat sjukvård eller health care på engelska, är en aktiv process av prevention, diagnostisering, behandling och rehabilitering som ges till människor när de är sjuka, skadade eller har någon funktionsnedsättning. Den innefattar också preventiva tjänster som vaccinationer, screenings och rådgivning för att förebygga sjukdomar och underhåll en god hälsa. Sjukvården kan delas upp i flera olika områden såsom primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård. Den ges ofta av licensierade yrkesgrupper som läkare, sjuksköterskor, tandläkare, psykologer och andra behandlande professionister, men kan också innefatta andras insatser såsom familjemedlemmar och vänner. Sjukvården ges vanligtvis i en klinisk setting, men kan också ges på annan plats som hemma hos patienten eller på ett äldreboende.

En tandläkare är en legitimerad och certifierad hälsovårdspersonal som har specialiserat sig på att behandla, underhålla och förebygga sjukdomar i mun, tänder och käkar. De har avlagt en doktorsexamen i tandläkarlära (DDS eller DMD) från en accrediterad tandläkarutbildning och har genomgått licensieringsprocessen för att praktisera som tandläkare inom sitt geografiska område. Tandläkare diagnosticerar munhälso problem, rekommenderar behandlingsplaner, utför tandvårdsbehandlingar som fyllningar, kronor, broar och rotfyllningar, ger råd om preventiv vård och undervisar patienter om god oral hygien. Vissa tandläkare har också specialiteter inom områden som ortodonti, oral kirurgi, endodonti, pediatrik, periodontologi och prosthetik.

"Tandläkarsällskap" är ett samfund eller en organisation som samlar tandläkare och odontologer för att främja kunskapsutbyte, forskning, utbildning och etik inom odontologi. Syftet är ofta att stödja professionell utveckling, höja behandlingsstandarderna och främja tandhälsa hos allmänheten. Många länder har sina egna nationella tandläkarsällskap, men det finns också internationella tandläkarsällskap som verkar över gränserna.

"Dental technology" refers to the application of science and engineering in the design, production, and use of dental products, instruments, and methods for the prevention, diagnosis, and treatment of oral diseases and conditions. This can include areas such as:

* Dental materials: the development and testing of materials used in restorations, implants, and other dental treatments.
* CAD/CAM technology: the use of computer-aided design and computer-aided manufacturing in the production of dental restorations, appliances, and prosthetics.
* Digital imaging: the use of digital technology to capture and analyze images of the teeth and mouth for diagnostic and treatment planning purposes.
* Tele dentistry: the use of telecommunication and information technologies to provide dental care, consultation, and education remotely.
* 3D printing: the use of three-dimensional printing technology in the production of dental models, appliances, and other dental products.
* Robotics: the application of robotic systems in dental surgery, implantology and other dental procedures.

It's a broad field that encompasses many different areas of study and research, all with the goal of improving oral health and dental care.

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

"Enemaljfluoros" är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva en typ av tandbehandling. Termen är egentligen en sammandragning av två ord: "emalj" och "fluoros".

Emaljen är den hårda yttre skikt på tanden som skyddar mot karies och andra skador. Fluor är ett mineral som kan stärka emaljen och göra den mindre känslig för karies.

En "emaljfluoros"-behandling innebär att en koncentrerad fluorlösning appliceras på tänderna, ofta med hjälp av en speciell pensel eller spray. Behandlingen kan hjälpa att stärka emaljen och minska risken för kariesutveckling.

Det är värt att notera att termen "emaljfluoros" inte är en officiell medicinsk term, utan snarare en informell benämning som används inom tandvården.

"Tandläkarlegitimation" är ett begrepp som används i Sverige och betecknar ett så kallat yrkesbevis som ger behörighet att utöva tandläkaryrket och erbjuda tandvård till patienter. För att erhålla en tandläkarlegitimation i Sverige krävs det en läkarexamen i tandvård, som vanligtvis tar fem år att fullfölja, följd av ett praktiskt år som tandläkarkandidat under handledning.

Efter att ha klarat examen och praktiska året kan man ansöka om en tandläkarlegitimation hos Socialstyrelsen, som är den myndighet som ansvarar för att utfärda legitimationer till alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården i Sverige.

Med en giltig tandläkarlegitimation får man rätten att arbeta som tandläkare, skriva ut läkemedel, utföra vissa medicinska ingrepp och ansvara för patienternas vård och behandling inom området tandvård.

Tandfyllningsmaterial, även känt som "tandfyllning", är ett material som används för att fylla upp och reparera en kavitet eller hålighet i en tands struktur. Detta kan vara orsakat av caries (tandförfall), skada eller brytning. Fyllningsmaterialet hjälper till att återställa tanden till dess ursprungliga form och funktion, samtidigt som det förhindrar ytterligare skada eller infektion. Det finns olika typer av tandfyllningsmaterial, till exempel amalgam, kompositresin, glasjonomer och guld, vardera med sina egna fördelar och nackdelar beroende på användningsområde och personlig preferens.

"Tandvårdslaboratorier" är en övergripande term för olika typer av laboratorier som stödjer tandvården genom att utföras tekniska tester och att tillverka anpassade produkter för patienter. Det finns två huvudsakliga typer av tandvårdslaboratorier: prostetiska laboratorier och dentalteknologiska laboratorier.

Prostetiska laboratorier fokuserar på design, tillverkning och reparation av anpassade proteser som ersätter en eller flera tänder eller delar av käken. Det kan handla om totalproteser, partiella proteser, kronor, broar och skumgummier. De använder sig av material som akryl, metall, keramerik och kompositmaterial för att tillverka dessa proteser.

Dentalteknologiska laboratorier är specialiserade inom specifika områden såsom ortodonti, endodonti, parodontologi och oral kirurgi. De tillverkar anpassade produkter som till exempel ortodontiska apparater, tandställningar, käkkopparna, tandimplantat och restaurativa arbeten. Dessa laboratorier använder digitala tekniker och CAD/CAM-system (Computer Aided Design/Computer Aided Manufacturing) för att skapa precisa och högkvalitativa produkter.

I allmänhet arbetar tandvårdslaboratorier tillsammans med odontologer, tandläkare och andra tandvårdsprofessionella för att ge patienterna den bästa vården och funktionaliteten möjliga.

Tandvårdsspecialiteter är avancerade områden inom tandvården som kräver extra utbildning och kompetens. Enligt den Europeiska rådsrekommendationen från 1997 erkänns följande nio specialistområden inom tandvården:

1. Endodonti: Behandling av komplicerade tandrot och nervbehandlingar.
2. Parodontologi: Behandling av sjukdomar i tandkött och käkben.
3. Ortopedisk tandvård: Behandling av skallgångs- och tandsjukdomar hos barn, ungdomar och vuxna med behov av särskild omhändertagande.
4. Protesisk tandvård: Tillverkning och införande av tandproteser för att ersätta saknade tänder eller skador på tänder och/eller käkar.
5. Konserverande tandvård: Behandling och återställning av skadade tänder, inklusive fyllningar, kronor och broar.
6. Oral kirurgi: Kirurgiska ingrepp i mun, ansikte och käkar, till exempel tandsugning, cyst- och tumörbehandling.
7. Oral medicin: Diagnostisering och behandling av sjukdomar som påverkar munhålan och relaterade strukturer.
8. Ortodonti: Korrektion av tandsättning och käkpositioner med hjälp av fasta eller lösa ortodontiska enheter.
9. Radiologi: Användning av bilddiagnostik för att undersöka mun, ansikte och käkar.

En tandläkare som vill specialisera sig inom ett av dessa områden måste genomgå en extra utbildning som vanligtvis tar minst tre år efter specialistexamen. Efter det kan de kalla sig för specialist inom det aktuella området.

Tandvårdsavgifter är kostnader som en individ måste betala för att få vård och behandling inom tandvård. Det kan handla om rutinbesök, renning av tänder, fyllningar, kronor eller mer avancerade behandlingar som ortodontisk behandling eller implantat.

I vissa länder, till exempel Sverige, är tandvården delvis subventionerad genom det allmänna sjukvårdssystemet och individen måste betala en del av kostnaden i form av en andel av behandlingskostnaden eller en fastavgift per besök. I andra länder kan tandvården vara helt privat finansierad, vilket innebär att individen själv måste betala alltid alla kostnader för vård och behandling.

Det är viktigt att notera att tandvårdsavgifter kan variera mycket beroende på land, region och typ av behandling som behövs. Därför kan det vara lönande att jämföra olika alternativ och söka information om eventuella subventioner eller försäkringslösningar som kan hjälpa till att minska kostnaderna.

En tandtekniker, också känd som dentallaboratorietekniker, är en person som är utbildad och certifierad att designa, formgestalta och framställa tandproteser, såsom tänder, kronor, broar och skumgummiformar, baserat på mallar och instruktioner från en tandläkare. De använder sig av olika material som metall, keramerikompositer och akryl för att skapa dessa proteser med stor precision och noggrannhet för att garantera patientens komfort, funktionalitet och esthétique. Tandtekniker arbetar ofta i tandläkarlaboratorier, men kan också vara anställda av tandkliniker eller driva sitt eget företag.

'Tandläkarpraktik, organization' kan definieras som den strukturerade och systematiska inrättningen där tandvårdshandlingar utförs enligt god medicinsk praxis. Det inkluderar reglering av personal, utrustning, arbetsprocesser och kvalitetssäkring för att erbjuda säker, effektiv och patientcentrerad tandvård. En tandläkarpraktik kan vara en enskild praktik med en enda tandläkare eller en större organisation med flera tandläkare och specialisttandläkare. Det är viktigt att den medicinska ledningen, policyerna och procedurerna i en tandläkarpraktik är utformade för att uppfylla relevanta lagar, regler och standarder för tandvård.

En tandssäck (pulpacysta eller odontogenisk kista) är en sluten, membranös struktur som innehåller pulpavävnad och kan förekomma i dentin och cementum av en tand. Den kan vara congenital (född) eller uppstå sekundärt till patologiska processer såsom caries eller trauma. Tandssäckar kan vara asymptomatiska eller orsaka smärta, svullnad och andra symtom beroende på deras storlek och omfattning. I vissa fall kan tandssäckar behöva tas bort genom en procedure som kallas pulpotomi eller pulpectomi för att undvika komplikationer såsom infektion eller abscess.

En konstgjord pacemaker är ett medelelsesystem som används för att behandla abnormt långsamt hjärtslag (bradykardi) orsakat av en störd naturlig hjärtrytm. Pacemakern består av en liten batteridriven generator som är kopplad till elektroder som placeras i specifika delar av hjärtat. När pacemakern detekterar ett för långsamt hjärtslag skickar den en elektrisk impuls genom elektroderna till hjärtat, vilket orsakar en kontraktion och hjärtats slag frekvens ökar. På så sätt hjälper pacemakern till att upprätthålla en normal och effektiv hjärtrytm.

'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

'Tandläkarvetenskap' (odontology) är den medicinska vetenskapen som handlar om tändernas, käkarnas och munhålas sjukdomar, skador och åkommor, samt deras prevention, diagnos och behandling. Tandläkarvetenskapen inkluderar också studiet av anatomi, fysiologi, patologi och terapi relaterade till mun, tänder och käkar. Dessutom omfattar tandläkarvetenskapen forskning och utbildning inom ortodonti, oral kirurgi, parodontologi, pedodonti, endodonti, prosthodonti och oral medicin.

En medicinsk definition av "stenta" är att placera en liten, rörlig eller fast, tunn cylindrisk utformad apparat (en stent) in i ett hålrum eller ett rör, som exempelvis en artär eller en ven, för att hålla det öppet och underlätta flödet av blod eller andra kroppsvätskor. Stenten kan vara gjord av metall, plast eller biologiskt material och kan vara permanent eller tillfällig. Syftet med en stent är ofta att behandla och förebygga återkommande stängningar eller skador på kärlen.

"Protective construction" i medicinsk kontext kan definieras som en struktur eller enhet som är designad för att skydda och stödja kroppen, specifikt en viss del eller organ, från skada eller yttre påverkan. Detta kan inkludera exempelvis en halsstöd (cervical collar) som används efter en halskada för att stabilisera halskotorna och förhindra ytterligare skada, eller ett benprotes som används efter en amputation för att ersätta den bortopererade extremiteten och ge stöd och funktionalitet till patienten. Protectiva konstruktioner kan vara tillfälliga eller permanenta beroende på behovet och typen av skada eller sjukdom.

"Dental aesthetics" er en del av tannhelsetannteknikken som handler om å forbedre utseendet på tennene og smiledet. Dette kan innebære behandlinger som tannbleking, skjæring av tannkantene (skilling), plassering av false tenn (proteser) og andre behandlinger som forbedrer formen, størrelsen, posisjonen og fargen på tennene. Dental aesthetics er en gren av dentallæren som kombinerer medskjønnhetsprinsipper med tannhelseteknikken for å forbedre tannenes utseende og funksjon.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

'Livmoderslemhinna' (endometrium) är den inre, slimsäckiga layern av livmodern (uetrum) hos däggdjur. Den består av glandulära celler som producerar en vätska rik på näringsämnen för att möjliggöra befruktning och embryots tidiga utveckling. Under menstruationscykeln genomgår livmoderslemhinnan regelbundna förändringar under inflytande av hormoner som östrogen och progesteron. Om en befruktning inte sker kommer den att avfallas, vilket orsakar menstruationen.

"Heltäckande tandvård" är ett begrepp som används för att beskriva en omfattande och preventiv tandvårdsfilosofi som innebär regelbundna, planerade tandsjukvårdshandlingar med syfte att upprätthålla och främja god oral hälsa, funktion och esthétik under individens livstid. Den omfattar vanligen följande moment:

1. Rutinmässiga tandsmittningar (profylax) två gånger per år för att avlägsna tandbelag och tandsten samt förhindra karies och parodontit.
2. Individuell instruktion i god oral hygien, including rätt teknik för tändborstning och flossning.
3. Indivudella preventiva åtgärder som fluorbehandlingar, remineraliserande lak eller speciella tandpasta beroende på patientens behov.
4. Regelbundna undersökningar för att tidigt upptäcka och behandla eventuella oral sjukdomar som karies, parodontit, muncancer med mera.
5. Restaurativa behandlingar såsom fyllningar, kronor eller broar för att återställa skadade tänder till full funktion och esthétik.
6. Korrigerande behandlingar som ortodonti (tandreglering) för att korrigera missbildningar, oregelbundenheter eller onormalt läge hos tänderna och/eller käkarna.
7. Omfattande åtgärder såsom implantat, proteser eller käkkirurgi när det behövs för att återställa full funktion och esthétik.
8. Samarbete med andra medicinska specialister som läkare, kardiologer, diabetesläkare och flera andra om det behövs för att hantera systemiska sjukdomar som påverkar munhälsa eller vice versa.
9. Undervisning och rådgivning om god oral hygien, preventiva åtgärder och hälsosamma vanor för att förebygga framtida problem.
10. Kontinuerlig forskning och utveckling av nya metoder, tekniker och material för att förbättra vården av patienterna.

'Tand' er en del af muskuloskeletal systemet og er definert som et hård, vitamin-riggt struktur, der består af roden (radix) og kronen (corona). Tanden dannes af tre typer væv: cementum, dentin og pulpa. Cementum er det yderste lag, der danner en fast forbindelse mellem tanden og kæbeknoglen. Dentin ligger under cementum og udgør den største del af tanden. Pulpaen er det indre væv i tanden, der indeholder blodkar og nerver. Tandens overflade er beklædt med et hårdt lag, kaldet emaljen, som er det hårdeste stof i kroppen. Tanden har en central hulhed, pulpaen, der indeholder blodkar, nerver og andre vævstyper.

Tandens funktioner inkluderer: at bide, knuse og maler føde til passende størrelse for at lette svælgen; hjælp til tale; og bidrage til æstetikken ved at give ansigtet form. Tandpleje er vigtig for at opretholde sundheden af tænderne og tandkød og forebygge sygdomme som karies og parodontoopati.

"Tandvårdshälsoupplysning" kan definieras som den information och undervisning om tandsjukvård och munhygien som ges till en individ eller en grupp med syfte att främja och upprätthålla god tandhälsa, förebygga sjukdomar i munnen och förbättra allmän hälsostatus. Denna information kan omfatta teman såsom korrekt tandsmittspelning, flossning, användning av tandborstar, kostvanor, riskfaktorer för oral sjukdom och viktigheten av regelbunden tandläkartillsyn. Tandvårdshälsoupplysningen kan ges av dentalpersonal, som tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor, men också via skol- och kommunal verksamhet, digitala medier och andra källor.

Tandläkare-patientrelationer (DPR) refererar till det komplexa, interpersonella förhållandet mellan en tandläkare och deras patient. Denna relation bygger på ett samarbete och kommunikation för att uppnå och underhålla god oral hälsa och behandling av eventuella tandsjukdomar eller andra besvär.

En viktig del av DPR är att skapa en trygg och bekväm miljö där patienten känner sig stöttad och respekterad. Tandläkaren bör vara aktiv i att uppmuntra patienten att delta i besluten om deras vård, inklusive att informera om behandlingsalternativ, risker och fördelar, och att ta hänsyn till patientens preferenser och livssituation.

DPR kan också påverkas av sociala, kulturella och ekonomiska faktorer. Exempelvis kan en patients språkkunskaper, etnicitet, socioekonomisk status eller tidigare erfarenheter av vård påverka deras förväntningar och attityder till tandvården. Tandläkaren bör vara medveten om dessa faktorer och sträva efter att erbjuda vård som är känslig för patientens behov och förhållanden.

I allmänhet bör DPR präglas av ömsesidig respekt, tillit och samarbete mellan tandläkare och patient, med fokus på att uppnå de bästa möjliga utgångarna för patientens oral hälsa.

Infektionskontroll inom dentala områden handlar om att förebygga smittspridning av infektioner i samband med odontologisk vård. Detta uppnås genom att implementera och följa riktlinjer och rekommendationer som är utformade för att minimera risken för överföring av patogener från patient till patient, personal till patient, eller patient till personal. Infektionskontroll innefattar en rad olika åtgärder, såsom:

1. Personlig hygien: Handhygien är en viktig del av infektionskontrollen. Personal bör tvätta sina händer med tvål och vatten eller använda handdesinfektionsmedel före och efter varje patientkontakt.
2. Personlig skyddsutrustning (PPE): Användning av PPE, såsom munskydd, glasögon, hattar och overaller, är viktigt för att skydda personalen från smitta.
3. Autoklavering: Att sterilisera instrument med hög temperatur och tryck är en effektiv metod för att döda bakterier, virus och svampar.
4. Desinfektion: Att desinficera ytor och utrustning som inte kan autoklaveras är också viktigt för att minska smittspridningen.
5. Immunisering: Personal bör vara immuniserade mot vanliga infektionssjukdomar såsom Hepatit B.
6. Särskild behandling av blod och kroppsv likfluider: Blod och kroppsv likfluidor kan innehålla patogener, och det är viktigt att hantera dem på ett säkert sätt för att minska risken för smitta.
7. Utbildning och träning: Personal bör vara utbildade i infektionskontroll och ha tillgång till aktuell information om smittskydd.

Genom att följa dessa riktlinjer kan tandläkare och deras personal minska risken för smitta och skapa en trygg och hälsosam arbetsmiljö för sig själva, sina patienter och sin personal.

"Tandpapiller" (dental papilla) är en del av utvecklingen av tändernas tandkött och dentin. Det är en del av den embryologiska strukturen som senare blir en mogen tand. Tandpapillen är belägen under den tidiga tandens tandkronan, eller kronan på den obildade tanden, och innehåller celler som producerar dentin och pulpan (tandmärgen). När tanden utvecklas och mognar försvinner tandpapillen.

Det finns också små vaskulära strukturer i munhålan, ofta vid främre delen av tänderna, som kallas "filiform papiller". Dessa är inte relaterade till utvecklingen av tänderna och har inget medicinskt samband med "tandpapill".