D-isomeren av kodeinanalogen till levorfanol. Dextrometorfan har hög bindningsaffinitet i vissa delar av hjärnan, inklusive hostcentrum i förlängda märgen. Föreningen är en NMDA-receptorantagonist (N-metyl-D-aspartatreceptorer) och verkar som icke-kompetitiv kanalblockerare.
Dextroformen av levorfanol.
Preparat som dämpar hostreflexen. De verkar centralt på det medullära hostcentret. Slemlösande medel, som också används vid hosta, verkar lokalt.
Ett narkotiskt smärtstillande medel som kan vara vanebildande. Det är nästan lika effektivt per os som injicerat.
Ett polymorft enzym som katalyserar hydroxyleringen av debrisokin. Det omsätter också ett flertal antidepressiva och neuroleptiska preparat. Enzymet uppvisar defekter hos ungefär 10% av befolkningen. EC 1.14.99.-.
'Oxidoreduktaser, O-demetylering' refererar till en grupp enzymer som katalyserar oxidationen och reduktionen av molekyler, samt den process där en metylgrupp (-CH3) avlägsnas från en substans genom oxidativ demetylering.
En optisk isomer av kinin, som erhålls ur barken från Cinchona-trädet och besläktade arter. alkaloiden dämpar hjärt- och skelettmusklernas retbarhet genom att blockera natrium- och kaliumströmmar genom cellmembran. Medlet förlänger den cellulära verkningspotentialen och minskar automatikverkan. Kinidin blockerar även muskarin- och alfaadrenerg nervsignalöverföring.
Ett hostdrivande medel som även har viss muskelavslappnande verkan. Det använd i många hostmediciner.
En histamin H1-antagonist, använd vid allergiska reaktioner, hösnuva, rinit, urtikaria (nässelfeber) och astma. Medlet har också haft veterinärt bruk. Det är ett av de mest använda av de klassiska antihistaminpreparaten och ger som regel mindre trötthet än prometazin.
Ett opiumliknande, smärtstillande medel besläktat med morfin, men med svagare smärtstillande egenskaper och med svagt lugnande effekt. Det har även hostdämpande verkan.
Perhexiline är ett läkemedel som används för att behandla kronisk stabil angina (smärta i bröstet orsakad av hjärtklaffbrist eller sämre blodförsörjning till hjärtat). Perhexilin fungerar genom att öka hjärtats tolerance för lägre syremättnader i blodet och minskar därmed behovet av syre från muskulaturen i kroppen, vilket lindrar smärtan i bröstet. Det gör detta genom att hämma en specifik typ av enzymkomplex (sarcolemmala ATPas) i cellmembranen hos muskelceller, vilket resulterar i minskad energiomsättning och därmed mindre behov av syre.
En stor grupp isoenzymer (hemproteiner) som utgör nyckelkomponenter i det flerfunktionsoxidassystem som dels ansvarar för biosyntesen av steroider, fettsyror och gallsyror, dels bioomvandlingen av många främmande föreningar till mutagena och cancerframkallande ämnen. De flesta däggdjur har ett flertal avlägset besläktade fenobarbitalinducerbara genunderfamiljer. De indelas efter sina sekvensöverensstämmelser snarare än efter sina funktioner i CYP-genfamiljer (>40% homologi) och underfamiljer (>59% homologi). CYP1-, CYP2- och CYP3-genfamiljerna står för större delen av läkemedelsmetabolismen. EC 1.13.-.
Ett adrenergt, nervcellsblockerande läkemedel med effekter påminnande om dem hos guanetidin. Det utmärker sig dessutom genom att verka som substrat för ett polymorft cytokrom P-450-enzym. Individer med vissa isoformer av detta enzym har en defekt metabolisering av detta läkemedel och andra kliniskt viktiga preparat. De har vad som kallas debrisokin-4-hydroxylaspolymorfism.
Onormal vidgning av magsäcken till följd av ansamling av maginnehåll, som kan nå en volym av 10-15 l. Magutvidgning kan bero på ventrikeltömningshinder, ileus, magmuskelförlamning eller nervskada.
Föreningar som bygger på delvis mättat iminoetanofenantren och kan beskrivas som benso-dekahydronaftalener med etyliminobryggor. Bland dem ingår några av de opioider från vallmo (Papaver) som används som smärtstillande medel.
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar receptorer för excitatoriska aminosyror, varvid agonistverkan blockeras.
Pseudobulbar pares är en neurologisk störning som orsakas av skada på de delar av hjärnan som kontrollerar känslor och muskulär kontroll över tala, svälja och andning, vilket leder till ofrivilliga, outlösta och överdrivna känsloreaktioner såsom gråt eller skratt.
Sigmareceptorer är en typ av opioidreceptorer som finns i det centrala nervösa systemet och playsystemet. De aktiveras av neuropeptider, såsom substance P, och är involverade i smärtperception, inflammation och kräkreflexen. Sigma-1-receptorer har också visat sig ha potential som terapeutiskt mål för neurodegenerativa sjukdomar och psykiatriska störningar.
Medel som ökar utsöndringen från slemhinnor. Hit räknas även mukolytiska medel, dvs preparat som är slemförtunnande. Syn. expektorantia.
Ett amantadinderivat med viss dopaminerg verkan. Det har föreslagits som medel mot parkinsonism.
Slutna blåsor av fragmenterat endoplasmatiskt nätverk som bildas när leverceller eller -vävnad säras genom homogenisering. De kan vara släta eller ojämna.
Plötslig och ljudlig utdrivning av luft ur lungorna genom en delvis stängd struphuvudöppning, efter inandning. Hostan är en reaktion på retningar i luftstrupe och luftrör och en skyddsmekanism för att rensa luftvägarna från främmande föremål och sekret.
NMDA-receptorer, eller N-methyl-D-aspartatereceptorer, är en typ av jonotrop receptor som finns i centrala nervsystemet hos däggdjur. De spelar en viktig roll inom synapser (kontaktpunkterna mellan nerver) där de medierar långsamma exciterande signalsvarv och är involverade i synaptisk plasticitet, inlärning och minnesbildning. NMDA-receptorer består av flera underenheter och aktiveras av glutamat, den primära excitatoriska neurotransmittorn i centrala nervsystemet. Dessutom krävs det en kombination av två olika joner, natrium (Na+) och calcium (Ca2+), för att aktivera receptorn fullt ut. NMDA-receptorernas aktivitet kan regleras på flera sätt, inklusive genom binding av ligander som glycin, D-serin och magnesium (Mg2+). Dys
Separering av alkylgrupper från en förening.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Subjektivt upplevda sinnesförnimmelser utan egentlig utlösande impuls, vilka dock av personen i fråga upplevs som verkliga. De kan vara av organiskt ursprung eller förknippade med psykiska störningar.
I en enkel mening kan narkotika definieras som substanser som påverkar centrala nervsystemet och kan orsaka förändringar i medvetandet, sinnesförnimmelser, känslor, tänkande och beteende. De kan vara syntetiska, halvsyntetiska eller naturliga och kan användas till medicinska ändamål men är också vanligt förekommande som droger av missbrukare. Narkotikaverkan kan innebära smärtstillande, lugnande, euforiska eller hallucinogena effekter, beroende på vilken substans det rör sig om. Många narkotika är också beroendeframkallande och kan medföra allvarliga hälsoproblem och bieffekter, särskilt vid långvarigt eller missbruk.

Dextrometorfan är ett syntetiskt opiatliknande ämne som används som hostmedel i läkemedel, eftersom det verkar hämmande på hostreflexen. Det är en dextrorotatorisk isomer av levometorfan och har analgetiska (smärtstillande) egenskaper, men används inte vanligtvis som smärtbehandling på grund av sin potential att orsaka psykoiska biverkningar vid högre doser.

I medicinsk terminologi kan 'Dextrometorfan' definieras som följer:

Dextrometorfan (C18H25NO) är ett syntetiskt opiatliknande ämne som används som hostmedel i läkemedel. Det är en dextrorotatorisk isomer av levometorfan och har analgetiska egenskaper, men används inte vanligtvis som smärtbehandling på grund av sin potential att orsaka psykoiska biverkningar vid högre doser. Dextrometorfan verkar hämmande på hostreflexen och är receptfritt tillgänglig i många länder. Det finns också en viss risk för missbruk av dextrometorfan, särskilt när det används i kombination med andra centralstimulerande medel.

Dextromethorphan (DXM) är ett syntetiskt opiatliknande ämne som används som hostmedicin på grund av dess kough-supressanta egenskaper. Det fungerar genom att ställa in signaleringen till hjärnan från de receptorer i lungorna som orsakar hosta.

I lägre doser har dextromethorphan också psykoaktiva effekter och används av vissa individer som en rekreationell drog. I högre doser kan det leda till allvarliga biverkningar, inklusive andningsdepression, koma och i extrema fall död.

Det är viktigt att notera att dextromethorphan inte ska användas tillsammans med andra centralstimulerande medel, som alkohol eller bensodiazepiner, eftersom detta kan öka risken för allvarliga biverkningar.

Hostdämpande medel, även kända som immunosuppressiva medel, är en grupp läkemedel som används för att undertrycka eller dämpa det normalt fungerande immunsvaret hos en värd (människan eller ett djur). Dessa medel används ofta efter organtransplantationer för att förhindra avstötning av det transplanterade organet, samt i behandlingen av autoimmuna sjukdomar där det immunsystemet attackerar och skadar kroppens egna celler eller vävnader.

Exempel på hostdämpande medel inkluderar:

1. Glukokortikoider (kortison) - hämmar inflammationen genom att hämma aktiviteten hos immunceller och cytokiner.
2. Kalcineurinhämmare (exempelvis cyklosporin A, tacrolimus) - blockerar kalcineurinförändringarna som är nödvändiga för T-cellaktivering.
3. Antimetaboliter (exempelvis azatioprin, mykofenolat mofetil) - hämma DNA-syntesen och cellcykeln, vilket påverkar immuncellernas förmåga att dela sig och utvecklas korrekt.
4. T-cellreceptorblockerare (exempelvis basiliximab, daclizumab) - binder till och blockerar CD25-receptorn på aktiverade T-celler, förhindrar därmed aktivering av dessa celler.
5. Monoklonala antikroppar (exempelvis infliximab, adalimumab) - binder till och neutraliserar specifika cytokiner som är involverade i immunresponsen, vilket minskar inflammationen.

Det är viktigt att notera att långvarig användning av dessa läkemedel kan leda till allvarliga biverkningar och komplikationer, såsom njur- eller leverfunktionsnedsättning, ökad infektionsrisk och ökad risk för cancerutveckling. Därför måste patienter som behandlas med dessa läkemedel regelbundet övervakas av en läkare.

Levorfanol är ett smärtstillande och hostdämpande preparat som verkar genom att påverka opioidreceptorerna i centrala nervsystemet. Det är en syntetisk derivat av morfin och är ungefär dubbelt så potent som morfin. Levorfanol används främst för att behandla starka kroniska smärtor, men kan också användas vid host som orsakas av cancer eller andra allvarliga sjukdomar. Preparatet kan ge upphov till biverkningar såsom yriga känslor, illamående, förstoppning och andningsdepression.

Cytochrome P-450 CYP2D6 är ett enzym som tillhör cytochrome P450-familjen och spelar en viktig roll i metabolismen av flera läkemedel. Det finns genetiska variationer i CYP2D6-genen, vilket kan resultera i att en person har ett nedsatt eller ökat enzymaktivitet.

Enligt den medicinska definitionen är Cytokrom P-450 CYP2D6 ett enzym som katalyserar oxidativ metabolism av endogena och exogena ämnen, inklusive läkemedel. Det återfinns framförallt i levern men även i hjärnan och tarmen.

CYP2D6 är ansvarigt för metabolismen av en rad olika läkemedel, bland annat antidepressiva mediciner, opioider, betablockerare och neuroleptika. I vissa fall kan en persons genetiska variation i CYP2D6-genen leda till att de metaboliserar vissa läkemedel mycket snabbare eller långsammare än normalt, vilket kan påverka effekten och säkerheten hos läkemedlet.

Det är därför viktigt att ta hänsyn till en persons CYP2D6-status vid behandling med läkemedel som metaboliseras av detta enzym, för att undvika biverkningar eller underdosering.

'Oxidoreduktaser' och 'O-demetrylering' är två olika typer av enzymer som spelar roll i biokemiska reaktioner.

En oxidoreduktas är ett enzym som katalyserar en oxidationsreaktion, där elektroner överförs från ett ämne (substrat) till en acceptor. Oxidoreduktaser delas vanligen in i olika klasser baserat på vilket elektrondonator och akceptor som är involverade i reaktionen.

O-demetylering är en typ av reaktion där en metylgrupp (–CH3) som är bundet till syre atomen (-O-) i ett substrat avlägsnas, vilket resulterar i bildandet av en hydroxylgrupp (-OH). Detta sker genom överföringen av ett väteatom och två elektroner från substratet till en acceptor. Enzymer som katalyserar denna typ av reaktion kallas ofta för O-demetyleringsenzym eller monooxygenaser. Dessa enzymer behöver syre och NADPH eller NADH som ko-faktorer för att kunna fungera korrekt.

Kinidin är ett antiarrhythmiskt läkemedel, som tillhör klassen IA enligt Vaughan Williams-klassificeringen. Det används för att behandla oregelbunden hjärtrytm och förebygga ventrikulära extraslag (PVC).

Kinidin fungerar genom att blockera de snabba natriumkanalerna i hjärtat, vilket minskar den snabba uppkontraktionen av muskelcellerna. Detta hjälper till att stabilisera hjärtats elektriska aktivitet och förhindrar oregelbundna rytmer.

Läkemedlet kan även ha en viss effekt på sänkning av blodtrycket, men det används inte primärt som ett blodtrycksmedel.

Det är viktigt att notera att kinidin har en smal terapeutisk index, vilket betyder att det finns en liten skillnad mellan den effektiva dosen och den toxicra dosen. Därför bör läkemedlet endast användas under övervakning av en läkare och med regelbundna kontroller av blodkoncentrationen.

Guaiфенеsin är ett expectorant som används för att behandla hosta och för att underlätta utefteranden av slem och sputum i luftvägarna. Det fungerar genom att öka produktionen av slem i lungorna, vilket gör det lättare att hosta upp och tömmas. Guaiфенesin finns tillgängligt på recept och utan recept och kan användas ensamt eller tillsammans med andra läkemedel. Det är vanligen tillgängligt som tabletter, kapslar, lober och sirap.

I medicinska kretsar kan guaiфенesin också stavas som 'guaifenesin'.

Klorfeniramin är ett läkemedel som tillhör en grupp av ämnen som kallas antihistaminer. Det används ofta för att behandla allergiska reaktioner, såsom snuva, bjällra, irriterad hals och ögoninflammation. Klorfeniramin fungerar genom att blockera histaminreceptorer i kroppen, vilket hjälper att reducera symtomen av allergier. Det kan också användas för att behandla sömnsnöd och oro. Läkemedlet finns tillgängligt som tabletter, kapslar, flytande lösningar och receptfritt över kontanten. Vanliga biverkningar inkluderar trötthet, torr mun och förvirring.

Kodein är ett opiatderivat som används som smärtstillande och hostdämpande medel. Det verkar genom att påverka centrala nervösa systemet och andningssystemet. Kodein kan också användas för att behandla hosta, diarré och kronisk smärta.

Liksom andra opiater kan kodein orsaka biverkningar som yrsel, sömnlöshet, konfusion, illamående, kräkningar, förstoppning och andningsdepression. Det finns också en risk för beroendeframkallande effekter vid långvarig användning. Kodein bör endast användas under medicinsk övervakning och enligt recept.

Perhexiline är ett läkemedel som används för att behandla kronisk stabil angina, det vill säga smärta eller obehag i bröstet orsakad av otillräcklig blodförsörjning till hjärtat. Perhexiline fungerar genom att öka blodflödet till hjärtat och minska dess behov av syre.

Läkemedlet är en antianginal agent som verkar genom att inhibera den mitokondriella fosfatasyren (Na+/K+-ATPase) och därmed minskar cellulär energetisk påfrestning i hjärtmuskeln. Det reducerar också frekvensen och svårighetsgraden av anginala attacker.

Perhexiline är endast tillgängligt på recept och bör användas under en läkares övervakning på grund av potentialen för allvarliga biverkningar, särskilt vid leverfunktionsnedsättning eller interaktion med andra mediciner.

Cytochrome P-450 är ett enzymkomplex som finns i levern och är involverat i nedbrytningen och metabolismen av flertalet läkemedel, toxiner och hormoner. Det heter "P-450" eftersom det absorberar ljus vid en våglängd på 450 nanometer när det är i sin reducerade form. Cytochrome P-450 kan finnas i flera olika isoformer, och dess aktivitet kan variera mellan individer, vilket kan ha betydelse för effekt och biverkningar av läkemedel.

"Debrisoid" is not a standard medical term. However, the term "debris" in medicine often refers to damaged or dead tissue that remains after an injury or surgery. Therefore, a "debrisoid" could potentially refer to a substance or material that resembles or behaves like such debris.

Without more context, it is difficult to provide a more specific definition of "debrisoid." It is possible that the term may be used differently in certain medical or scientific contexts. If you have more information about where you encountered this term, I may be able to provide a more accurate definition.

I medically, "magavidgning" refererar till en procedure där läkare expanderar magsäcken för att behandla eller förebygga magproblem. Detta kan göras genom att placera en magexpanderingsenhet (engelska: gastric band) runt överkanten av magsäcken, vilket skapar en small pouch som fylls upp snabbt och ger en känsla av näringsfullhet med mindre mat. Magvidgning kan också utföras genom att föra in en ballong i magsäcken och sedan fylla den med flytande, så att magsäcken expanderar och patienten känner sig mer mätt med mindre mat.

Denna procedure används ofta som ett metod för viktminskning vid svår fetma, då det hjälper till att kontrollera hungern och ge en känsla av näringsfullhet med mindre matintag. Magvidgning kan också användas för att behandla gastroesofageal reflux sjukdom (GERD) genom att öka trycket på den nedre delen av magsäcken och förhindra maginnehållet från att rinna tillbaka upp i matstrupen.

Morfinaner är en grupp av opiater som binder till och aktiverar opioidreceptorer i centrala nervösa systemet (CNS) och perifera vävnader. De används vanligen för smärtlindring, men kan också orsaka eufori, sedering, andningsdepression och fysisk beroende vid långvarig användning.

Exempel på morfinaner inkluderar:

* Morfin (den aktiva substansen i opium)
* Heroin (diacetylmorfin)
* Hydromorfin (Dilaudid)
* Oxymorfon (Opana)
* Metadon (Dolophine)

Det är viktigt att notera att morfinaner kan vara beroendeframkallande och har potentialen att missbrukas. De ska endast användas under medicinsk övervakning och enligt rekommenderad dosering.

En antagonist till excitatoriska aminosyror är en substans som blockerar eller minskar verkan av excitatoriska aminosyror, som är neurotransmittorer i centrala nervsystemet (CNS). De excitatoriska aminosyrorna inkluderar glutamat och aspartat, och de är viktiga för exciterande signalsubstanter i hjärnan.

Antagonister till excitatoriska aminosyror fungerar genom att binda till receptorerna för dessa neurotransmittorer utan att aktivera dem, vilket förhindrar excitatoriska aminosyror från att binde och utlösa en exciterande respons. Dessa antagonister kan användas som läkemedel för att behandla olika neurologiska tillstånd, såsom epilepsi, smärta, stroke, neurodegenerativa sjukdomar och andra patologiska tillstånd där excitotoxicitet har visat sig vara en faktor. Exempel på antagonister till excitatoriska aminosyror inkluderar ketamin, fencyclidin (PCP) och memantin.

Pseudobulbar pares (PBP) är en neurologisk symptomkomplex som kännetecknas av ofrivilliga, plötsliga och överdrivna utbrott av gråt eller skratt, som inte korrelerar med den aktuella situationen eller den personliga känslostaten. Detta beror på skada eller sjukdom i de delar av hjärnan som styr emotionell kontroll och muskulär koordination i ansiktet och svalget.

PBP kan förekomma vid flera olika neurologiska tillstånd, exempelvis progressiv supranukleär paralys (PSP), multipel skleros (MS), amyotrofisk lateralskleros (ALS) och skada på hjärnstammen. Symtomen kan vara mycket störande och leda till social isolering, men det finns behandlingar som kan minska svårigheterna.

Sigma receptorer är en typ av receptor i det centrala nervösa systemet som binder till olika typer av kemiska substanser, inklusive vissa opioider och psykoaktiva droger. Dessa receptorer har varit svåra att kategorisera och klassificera, och deras specifika funktioner och roll i kroppen är fortfarande inte fullständigt förstådda.

Sigma receptorer delas ofta in i två undergrupper: sigma-1 och sigma-2. Sigma-1 receptorerna verkar ha en viss roll i cellers homeostas och skydd, medan sigma-2 receptorerna kan vara involverade i celldelning och apoptos (programmerad celldöd).

Det är värt att notera att sigma receptorer inte är samma sak som opioidreceptorer, även om de kan binda till vissa opioider. Deras farmakologiska egenskaper skiljer sig också från opioidreceptorerna, och de verkar inte vara involverade i smärtlindring på samma sätt som opioidreceptorerna gör.

Enligt medicinskt perspektiv är ett slemlösande medel (eller expectorant) ett läkemedel som hjälper till att öka produktionen och avskiljandet av slem eller sputum från luftvägarna. Det gör detta genom att verka direkt på den respiratoriska sekretionssystemet, vilket leder till en förbättrad avlägsnande av slem och flegma från luftvägarna.

Det finns olika typer av slemlösande medel som kan användas beroende på patientens symptom och underliggande medicinska tillstånd. Några exempel inkluderar:

1. Mukolytika: Dessa verkar genom att bryta ned slemproteinerna i sekretet, vilket gör det tunnflödigare och lättare att hacka upp och avlägsna från luftvägarna. En vanlig mukolytik är acetylcystein (för exempel Fluimucil).

2. Expectorantia: Dessa verkar genom att öka produktionen av slem i bronkiolerna, vilket underlättar avlägsnandet av sekret från luftvägarna. En vanlig expectorans är guaifenesin (för exempel Mucinex).

3. Kombinationer: Vissa läkemedel innehåller både en mukolytik och en expectorant för att öka deras effektivitet i behandlingen av besvärliga andningssymtom.

Det är viktigt att notera att slemlösande medel inte bör användas hos barn under 2 års ålder utan rekommendation från en läkare, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar. Dessutom bör alla medicinska behandlingar, inklusive slemlösande medel, användas under övervakning av en läkare för att säkerställa deras säkerhet och effektivitet.

Memantin är ett läkemedel som används för att behandla medelsvår till svår Alzheimers sjukdom. Det fungerar genom att blockera glutamatreceptorerna i hjärnan, vilket kan minska skador på nervceller och förbättra symtomen av sjukdomen. Memantin är en NMDA-receptortblockerare och verkar genom att reglera överskottsmängder av glutamat i hjärnan, ett signalsubstanser som kan skada nervceller vid neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers.

Memantin ges vanligen som en tablett eller en flytande lösning och intas en gång per dag. Vanliga biverkningar inkluderar huvudvärk, förstoppning, yrsel och trötthet. I sällsynta fall kan det orsaka mer allvarliga biverkningar som hallucinationer, förvirring eller aggressivt beteende.

Det är viktigt att använda memantin under en läkares övervakning och följa den föreskrivna dosen och behandlingsplanen noga. Det bör inte användas tillsammans med andra läkemedel som innehåller memantin eller med andra NMDA-receptortblockerare, eftersom detta kan öka risken för biverkningar.

Levermikrosomer är en typ av cellstruktur i levern som består av cellorganeller, specifikt endoplasmatiskt retikulum (ER) och mitokondrier. De är involverade i det leverns funktioner, inklusive metabolismen av läkemedel och toxiner. Mikrosomen är rika på enzymer som kan modifiera och bryta ned kemiska föreningar, såsom cytochrom P450-enzymkomplexet, vilket gör dem viktiga i farmakokinetiken av läkemedel.

I'm sorry for the confusion, but "Hosta" is not a medical term. It is actually a genus of plants in the family Asparagaceae, commonly known as hostas or plantain lilies. They are popular ornamental plants valued for their beautiful foliage and flowers. If you have any medical terms or concepts that you would like me to define or explain, I'd be happy to help!

NMDA-receptorer, eller N-methyl-D-aspartat-receptorer, är en typ av jonkanaler som finns i hjärnan och ryggmärgen. De är glutamatreceptorer, vilket betyder att de aktiveras av den signalsubstans (glutamat) som används för excitering av nervceller. NMDA-receptorerna har en särskild roll i långtidspotentiering, ett fenomen där synapser stärks och blir mer effektiva efter frekvent stimuli. Dessa receptorer är också involverade i lära- och minnesprocesser samt i flera patologiska tillstånd som skada hjärnan, såsom stroke, neurodegenerativa sjukdomar och smärta.

Dealkylering är en biokemisk reaktion där en alkylgrupp (en kolatom med en eller flera väteatomer) tas bort från ett molekyllärt substrat. Detta kan ske genom olika mekanismer, inklusive oxidativ dealkylering och hydrolytisk dealkylering.

I en oxidativ dealkylering process reagerar substratet med en oxidant, som vanligtvis är ett enzym som katalyserar reaktionen. Detta leder till att en alkylgrupp avlägsnas och en funktionell grupp, såsom en hydroxylgrupp eller en karboxylgrupp, lämnas kvar.

I en hydrolytisk dealkylering process reagerar substratet med vatten (H2O) i närvaro av ett enzym som katalyserar reaktionen. Detta leder till att en alkylgrupp avlägsnas och en annan funktionell grupp, såsom en OH-grupp eller en NH2-grupp, lämnas kvar.

Dealkylering är en viktig reaktion inom farmakologi och toxicologi eftersom det ofta är en metabolisk väg för avsaknad av toxiska ämnen från kroppen. Det kan också vara en mekanism för aktivering eller desaktivering av läkemedel i kroppen.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

En hallucination är en perceptionsartad upplevelse av något som inte existerar i den yttre verkligheten. Den kan uppfattas med någon av de fem sinnesorganen: syn, hörsel, lukt, smak eller känsel. Hallucinationer är vanliga vid vissa mentala sjukdomar som schizofreni och bipolär sjukdom, men kan också förekomma vid neurologiska tillstånd, som exempelvis epilepsi, eller under drogverkan. Vidare kan hallucinationer uppstå i samband med vissa mediciner, sömnbrist och stress.

'Narkotika' är ett samlingsbegrepp för substanser som påverkar centrala nervsystemet och kan orsaka smärtstillande, sedativ, euforiserande eller hallucinogena effekter. De flesta narkotikaklassade preparaten har en potential att missbrukas och är styrda av lagar och regler för att skydda allmänheten från skada.

Exempel på vanliga narkotika inkluderar opiater som morfin och heroin, sedativa som diazepam (Valium) och alkohol, stimulanter som kokain och amfetamin, samt hallucinogener som LSD. Det är viktigt att notera att många av dessa substanser också har legitima medicinska användningsområden när de preskrivs och används korrekt under medicinsk övervakning.

... (DXM, DM) är ett läkemedel som används i hostmedicin. DXM, vars kemiska summaformel är C18H25NO. Preparatet har ...
... , dextrometorfan och levometorfan är alla narkotikaklassade. Racemetorfan och levometorfan ingår i förteckningen N ... Racemetorfan är ett racemat av dextrometorfan och levometorfan, där den senare har den narkotiska effekten. ... I i 1961 års allmänna narkotikakonvention, samt i förteckning II i Sverige, medan dextrometorfan enbart ingår i den svenska ...
... medan dextrometorfan enbart ingår i den svenska förteckning V. Racemetorfan Dextrometorfan ^ "Läkemedelsverkets föreskrifter ( ... Levometorfan och dextrometorfan är optiska isomerer och förekommer i blandad form i racematet racemetorfan. Levometorfan, ... dextrometorfan och racemetorfan är alla narkotikaklassade. Levometorfan och racemetorfan ingår i förteckningen N I i 1961 års ...
Exempel på dissociativa droger är PCP, Ketamin, Metoxetamin, profetsalvia, lustgas och dextrometorfan. Hallucinogener ...
Föreningen har CAS-nummer 468-10-0. Butorfanol Dextrometorfan Dextrorfan Levometorfan Levorfanol Racemetorfan Denna artikel ...
Missbruket av dextrometorfan (receptfri hostmedicin) har lett till att den förbjudits i många länder. Hos vuxna kan symtom i ...
R05DA04 Kodein R05DA05 Opiumalkaloider med morfin R05DA06 Normetadon R05DA07 Noskapin R05DA08 Folkodin R05DA09 Dextrometorfan ...
... narkotikaklassat i Sverige 15 juli 2007 Dextrometorfan (DXM), narkotikaklassat i Sverige 7 juli 2008 Fenazepam, ...
... dextrometorfan, eller paracetamol eller någon NSAID-substans. Pseudoefedrin finns upptaget på WADA:s lista över ...
Mediciner som blockerar NMDA-receptorn, såsom det dissociativa läkemedlet ketamin eller hostmedicinen dextrometorfan orsakar ...
Dextrometorfan (DXM, DM) är ett läkemedel som används i hostmedicin. DXM, vars kemiska summaformel är C18H25NO. Preparatet har ...
Nuedexta avregistrerades i EU 2016. Den godkända indikationen före avregistreringen var symtomatisk behandling av pseudobulbär affekt (affektlabilitet). Nuedexta användes vid ALS. ...
Vad är dextrometorfan och guaifenesin?. Dextrometorfan är ett hostdämpande medel. Guaifenesin är ett slemlösande medel. ... Vilka andra läkemedel påverkar dextrometorfan och guaifenesin?. Undvik att använda dextrometorfan och guaifenesin med andra ... Generiskt namn: dextrometorfan och guaifenesin [ DEX-troe-me-THOR-fan-and-gwye-FEN-e-sin ] ... Dextrometorfan kommer inte att behandla en hosta som orsakas av rökning.. Det finns många märken och former av denna medicin ...
Dextrometorfan. Sammanfattning. Avregistrerat hostdämpande medel som fått en ökande användning i missbrukssyfte. DxM är en ...
dextrometorfan med undantag för beredningar för medicinskt eller vetenskapligt bruk i form av lösningar som inte innehåller mer ...
dextrometorfan med undantag för beredningar för medicinskt eller veten-. skapligt bruk i form av lösningar som inte innehåller ...
... dextrometorfan (används i allmänhet för att behandla hosta), och andra NMDA-antagonister tillsammans med Mentixa bör undvikas. ...
Exempel: atomoxetin, dextrometorfan, metoprolol, nebivolol, perfenazin och pimozid) Utfärdad av: regim0fyan. Uppdaterad datum: ...
Eventuellt kan effekten vara likvärdig som för dextrometorfan som var ett hostdämpande medel med hallucinogena effekter. ...
Dextrometorfan (DXM). *Fentanyl. *Metadon. *Disulfiram (Antabus®). *Naltrexon. *Skador som orsakas av missbruk av testosteron ...
Dextrometorfan (DXM). *Fentanyl. *Metadon. *Disulfiram (Antabus®). *Naltrexon. *Skador som orsakas av missbruk av testosteron ...
Dextrometorfan, acetaminofen och doxylaminsuccinat är vanliga aktiva ingredienser i förkylnings- och influensasirap, såsom ...
dextrometorfan/-kinidin (Nuedexta) * dinutuximab beta (Qarziba) * dostarlimab (Jemperli) * dupilumab (Dupixent) * Dupixent ( ...
dextrometorfan en hostdämpande substans, medan levometorfan är ett starkt narkotikum. Det här spelar ofta ingen roll: den hälft ...
dextrometorfan med undantag för beredningar för medicinskt eller vetenskapligt bruk i form av lösningar som inte innehåller mer ... dextrometorfan med undantag för beredningar för medicinskt eller vetenskapligt bruk i form av lösningar som inte innehåller mer ...
Generiskt namn: paracetamol, dextrometorfan, doxylamin och fenylefrin [ ah-EET-a-MIN-oh-fen, DEX-troe-me-THOR-fan, dox-IL-a- ... Dextrometorfan är ett hostdämpande medel. Det påverkar hostreflexen i hjärnan som utlöser hosta. ... Du bör inte använda detta läkemedel om du är allergisk mot paracetamol, dextrometorfan, doxylamin eller fenylefrin. ...
Dextrometorfan, dihydroergotamin, imidazol antifungals (t.ex. itrakonazol, ketokonazol), litium, MAOI (t ex fenelzin), ...
läkemedel som innehåller dextrometorfan (används för att behandla hosta). *. läkemedel som innehåller metadon (används för att ...
Dextrometorfan (DXM). *Fentanyl. *Metadon. *Disulfiram (Antabus®). *Naltrexon. *Skador som orsakas av missbruk av testosteron ...
Dextrometorfan är en vanlig ingrediens i många hostdämpande medel och kan ge tillfällig lindring av torr, icke-produktiv hosta. ...
En in vivo -studie med dextrometorfan visade ingen tydlig hämning av CYP 2D6 vid plasmakoncentrationer som var 50% lägre än de ...
Avsaknad av effekt gentemot placebo rapporterades i tre studier av hostdämpande läkemedel (dextrometorfan respektive kodein), ...