Fetter som bildas genom förestring av glycerin med två fettsyror.
Estrar av glycerol.
En organism med oklar ställning. Den betraktas både som protozo och som alg, och lever huvudsakligen i stillastående vatten.
Kromatografi på tunna lager av adsorbenter i stället för i kolonn. Det adsorberande medlet kan vara aluminiumoxid, kiselgel, silikater, träkol eller cellulosa.
Föreningar där en eller fler hydroxylgrupper av glycerol har eterbindning med en mättad eller omättad alifatisk alkohol. En eller två av glycerolhydroxylgrupperna kan vara förestrade. Dessa ämnen har påträffats i olika typer av djurvävnad.
Stearinsyror är en typ av fettsyror som huvudsakligen förekommer naturligt i djur- och växtfett. Den har en kolkedja med 18 kolatomer och en karboxylgrupp, vilket gör den till en mättad fettsyra. Stearinsyra är vanligt förekommande i många livsmedel, såsom kött, mjölkprodukter och vegetabiliska oljor. Den har också användningsområden inom industrin, till exempel som härdare i smörjmedel och som råvara i tillverkningen av kosmetika och rengöringsmedel.
Fraktionering av ett förgasat prov genom avskiljning mellan en rörlig gasfas och en fast fas i kolonn. Det finns två typer: gas-fastfaskromatografi och gas-vätskekromatografi.
Lipider med en eller flera fosfatgrupper, särskilt sådana som kommer av glycerol (glycerofosfolipider) eller sfingosin (sfingolipider). De är pollipider av stor betydelse för cellmembraners struktur och funktion och är de rikligast förekommande membranlipiderna, även om de inte finns lagrade i större mängd.
Någon i en rad av separationsmetoder för att skilja närbesläktade ämnen i en blandning, baserade på skillnader i ämnenas affinitet för två olika media, varav ett (den rörliga fasen) är vätskeformat och det andra fast (porös substans eller gel). Den hastighet med vilken de olika ämnena förflyttar sig i den rörliga fasen beror på lösligheten (i en vätskefas) eller gastrycket (i en gasfas) och affiniteten för det fasta mediet.
Föreningar som innehåller en eller fler monosackaridrester bundna med glykosidbindning till en hydrofob molekyldel, som t ex acylglycerol, en sfingoid, en ceramid eller ett prenylfosfat.
Plasmalogener är en speciell typ av fosfolipider som innehåller en fettsyra och en alkylresorcinol-kolvätekedja i sin lipidhalva. De är en viktig del av cellmembranen, särskilt i hjärta, lungor och nervsystemet. Plasmalogener har antioxidativ verkan och kan skydda cellmembranen från oxidativ skada. De kan också spela en roll i cellytiska processer som signaltransduktion och celldelning.
Organiska syror (alifatiska karboxylsyror), med grundformeln CH3(CH2)nCOOH, vilka fås genom oxidation av en metylgrupp till en alkohol, aldehyd och därefter syra. Det finns mättade, enkelomättade (med en dubbelbindning) och fleromättade (med mer än en dubbelbindning) fettsyror.
En aldohexos som uppträder naturligt i D-form i laktos, cerebrosider, gangliosider och mukoproteiner. Brist på galaktosyl-1-fosfaturidyltransferas ger upphov till felaktig galaktosomsättning, galaktosemi, som leder till höjda halter av galaktos i blodet.
I medicinsk kontext, refererar "etrar" till de små hål eller öppningar som finns i bukhinnan (peritoneum) genom vilka tarmlösa strukturer som tarmar och bloodvessels passerar in och ut från bukhålan. Dessa öppningar kallas också för mesenteriala foramen eller peritoneala förbindelser. Det är viktigt att notera att begreppet "etrar" kan ha andra betydelser inom andra medicinska specialiteter.
Fettsyrederivat av glycerofosfater. De består av glycerol med esterbindning till 1 mol fosforsyra vid 3-hydroxyländen och till 2 mol fettsyror vid de två övriga hydroxylgrupperna.
Palmitinsyra är en sorts fettsyra som förekommer naturligt i många livsmedel och kroppens celler. Den är den vanligaste fettsyran i människokroppen och utgör en viktig energikälla. Palmitinsyra är en så kallad mättad fettsyra, vilket betyder att den saknar dubbla kemiska bindningar i sin kedja av kolatomer. I överdos kan palmitinsyra ha negativa effekter på hälsa, till exempel öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
En klass enzymer som katalyserar hydrolys av fosfoglycerider eller glycerofosfatidater. EC 3.1.-.
Estern av diacylglycerol med cytidindifosfatets ändfosfat. Det fungerar som mellanled vid biosyntesen av fosfatidyletanolamin och fosfatidylserin i bakterier.
Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en etanolamindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och etanolamin, och 2 mol fettsyror.
Ett samlingsnamn på fetter och fettämnen, beståndsdelar av protoplasman som är lösliga i alkohol/eter, men inte i vatten. De omfattar fetter, feta oljor, essentiella oljor, vaxer, fosfolipider, glykolipider, sulfolipider, aminolipider, kromolipider (lipokromer) och fettsyror.
Derivat av fosfatidylsyror där fosforsyran har esterbindning till en kolindel. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och kolin, och 2 mol fettsyror.
Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till hexahydroxialkoholen myoinositol. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och myoinositol, och 2 mol fettsyror.
Triglycerider är en typ av lipid som förekommer naturligt i kroppen och även finns i vissa livsmedel. De utgör den huvudsakliga formen av fett som lagras i kroppen och används som energikälla när kroppen behöver mer energi än vad som kan tas från dagens kost. Normala triglyceridnivåer i blodet varierar beroende på ålder, kön och andra faktorer, men höga nivåer kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Stabila kolatomer med samma atomnummer som grundämnet kol, men med annan atomvikt. C-13 är en stabil kolisotop.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
Protein Kinase C (PKC) är ett enzym som spelar en viktig roll inom cellsignalering och regulerar en rad cellulära processer, såsom celldelning, differentiering, apoptos och cellytiska respons på till exempel växt hormoner och tillväxthormon. PKC aktiveras av diacylglycerol (DAG) och calciumjoner (Ca2+) och får därigenom förmågan att fosforylera, det vill säga överföra en fosfatgrupp till, specifika serin- eller treoninresidyer på målproteiner. Detta leder till en förändring av proteinet som kan leda till aktivering eller inaktivering av dess funktion. PKC finns i flera olika isoformer som varierar mellan olika celltyper och har olika substratspecifitet, reguleringsmekanismer och subcellulära lokaliseringsställen.
Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.
I plasma fritt förekommande fettsyror i komplex med serumalbumin som transportmedel. Dessa fettsyror är inte i form av glycerolestrar.
Fysiologiska processer vid biosyntesen (anabolism) och nedbrytningen (katabolism) av fetter.
Trombin är ett enzym som spjälkar fibrinogent till fibrin, vilket är en viktig process i blodets koaguleringskaskad och bildandet av blodproppar (tromber).
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
I medicinsk kontext används termen "vanilla" som en förkortad benämning på "vanilla flavored" eller "vanilla scented", vilket betyder att något har smak eller lukt av vanilj. Detta används ofta i produkter som mediciner, kosmetika och livsmedel för att ge en behagligare upplevelse under användning eller konsumtion. Vaniljan är egentligen extrakt från den centralamerikanska orkidéarten Vanilla planifolia och innehåller aromkomponenten vanillin, som är ansvarig för dess distinkta doft och smak.
En medicinsk definition av ’Emulgerare’ är ämnen som hjälper till att blanda olösliga substanser, såsom fett och vatten, genom att skapa en stabil suspension av små droppar av den ena fasen inom den andra. Emulgeringsmedel fungerar genom att sänka gränsytans spänning mellan de två faserna, vilket gör det möjligt för dem att blandas och förbliva blanda över en längre tid. De används ofta i läkemedelsformuleringar för att förbättra produktens konsistens, stabilitet och hållbarhet.
Hård, spröd, amorf, oorganisk och oftast genomskinlig polymer av kiseldioxider (silikater), oftast kalium eller natrium. Glas används för såväl nytto- som prydnadsändamål, som t ex fönsterglas, glaskärl, rör, fibrer, keramer, pärlor osv.
Aromatiska aldehyder; bittermandelolja.
En medicinsk definition av 'skin cream' (hudkräm) är ett topiskt preparat som appliceras på huden för att behandla, lindra eller förebygga olika hudtillstånd såsom torrhet, iritation, eksem, akne eller åldersfläckar. Skin cream kan innehålla en mängd olika aktiva ingredienser som verkar genom att hydrera, läka, avslacka, avfetta eller dämpa inflammation i huden. Exempel på sådana ingredienser är ceramider, humektanter, emollienter, retinoider, kortikosteroider och salicylsyra.

Di-glycerider är en typ av lipidmolekyler som består av två molekyler glycerol (glycerin) som är esterifierade med fettsyror. Det betyder att fettsyrornas karboxylgrupp (COOH) har reagerat med varsin av glycerols hydroxylgrupper (-OH), vilket resulterar i en triglyceridmolekyl. Triglycerider är den vanligaste formen av fett som lagras i kroppen och hittas i matvaror som mjölkprodukter, nötter och frön.

Di-glycerider bildas när en triglycerid delvis hydrolyseras (bryts ner) under digestionen eller i livsmedelsförädlingen. De kan också syntetiseras i laboratoriet för användning som emulgeringsmedel, skummiddel och andra industriella tillämpningar.

I medicinsk kontext är di-glycerider inte särskilt väl studerade, men det finns vissa bevis på att höga nivåer av di-acylglycerider i blodet kan vara förknippade med insulinresistens och metabolisk syndrom.

Glycerider, även känt som glycerides, är en klass av estrar som bildas när glycerol (ett triol) reagerar med en eller flera molekyler av en fettsyra genom en esterbindning. Glycerider kan vara monoglycerider (en fettsyramolekyl), diglycerider (två fettsyramolekyler) eller triglycerider (tre fettsyramolekyler). De flesta naturliga fetter och oljor består av triglycerider. Glycerider är viktiga i levande organismers närings- och energimetabolism.

'Euglena' är ett släkte av flagellater, en grupp encelliga eukaryota organismer. *Euglena* har två karaktäristiska egenskaper: de har en flagell (ett slags "svans") som används för att röra sig och de har ett öga-liknande organ som kallas einoktocyt, vilket hjälper dem att reagera på ljus. Många arter av *Euglena* kan också fotosyntetisera, men de är också heterotrofa, vilket betyder att de kan livnära sig på organiskt material som finns i deras omgivning.

Det medicinska intresset för *Euglena* har främst handlat om dess möjliga användning som en källa till näringsriktighet och som ett medel för att behandla vissa sjukdomar. Till exempel har forskare funnit att vissa arter av *Euglena* innehåller höga nivåer av antioxidanter, vilket kan hjälpa till att skydda celler från skada. Dessutom har det föreslagits att *Euglena* kan användas som en källa till protein och andra näringsämnen för människor och djur.

I termer av behandling av sjukdomar, har forskare undersökt möjligheten att använda *Euglena* för att behandla cancer och andra sjukdomar som orsakas av cellskador. Studier har visat att vissa ämnen som produceras av *Euglena* kan hämma tillväxten av cancerceller och skydda normala celler från skada. Dock behövs mer forskning för att fastställa effektiviteten och säkerheten av denna behandlingsmetod.

Tunnskiktskromatografi (Thin Layer Chromatography, TLC) är en enkel, känslig och relativt billig metod inom analytisk kemi för att separera, identifiera och/eller bestämma koncentrationen av olika komponenter i en heterogen blandning.

I tunnskiktskromatografi appliceras ett litet volymprover av den undersökta blandningen, ofta upplöst i ett lösningsmedel, i ena änden på ett plana, porösa och inaktiva adsorbensskikt, som exempelvis silikadioxid eller aluminiumoxid, som är applicerat på en glasskiva eller en plastplatta.

Efter applicering av provet tillsätts ett litet volymprover av det mobila lösningsmedlet i den andra änden av skiktet. Lösningsmediet transporterar sedan de olika komponenterna i blandningen uppåt skiktet genom kapillärkrafter, där varje komponents rörlighet beror på dess specifika interaktion med adsorbensskiktet och lösningsmedlet. Komponenter som har en starkare interaktion med adsorbensskiktet får en lägre rörlighet och separeras därför från komponenter med en svagare interaktion, vilka istället får en högre rörlighet.

Efter separationen av de olika komponenterna i blandningen kan dessa identifieras och/eller kvantifieras genom att jämföra deras rörelsemönster (Rf-värden) med referensstandarder eller genom spektroskopiska metoder, som exempelvis UV/VIS-spektroskopi eller fluorescensdetektion.

Tunnskiktskromatografi är en användbar metod för att snabbt och enkelt screena och identifiera okända komponenter i en blandning, samt för att kontrollera renhet och koncentration av kända substanser.

'Glycerol trinitrate' (GTN) er ein legeartet medikament som brukes for å slapp av blodkärler og redusere blodtrykk. Det er også kjent under navnene 'nitroglycerin' og 'glyceryltrinitrat'. GTN virker ved å relaksere de glatte musklene i blodkärlene, derved forbedrer det blodfløyet og reduserer trykket i vener og arterier.

GTN brukes ofte som akutt behandling av angina pectoris (sviket hjerte) og for å forebygge anginaangrep under fysisk aktivitet eller stress. Det kan også brukes som behandling for kronisk halsvenerdistensjon, hypertension (høyt blodtrykk), akut myokardieinfarkt (hjerteinfarkt) og andre tilstander der det er behov for å vasodilatera blodkärlene.

GTN kan administreres på ulike måter, inkludert som sublinguale tabletter (som lazes under tungen), sprøytetranche (som spreies under tungen) eller som en salve eller plaster som limes til huden.

Stearinsyror är en typ av fettsyror som har en lång kedja med 18 kolatomer och en karboxylgrupp (-COOH) i ena änden. Denna fettsyra är vanligt förekommande i naturen och kan hittas i många animaliska och vegetabiliska fettkällor, såsom nötkött, mjölkprodukter och palmolja. Stearinsyra har en formel med namnet Octadecanoic acid och är vanligtvis fast vid rumstemperatur. Den är en viktig komponent i lipidmembranen hos levande celler och används också inom industrin för att tillverka smörjmedel, tvål och andra produkter.

Gaskromatografi (GC) är en typ av kromatografi som används för att separera och analysera gasformiga ämnen eller volatila föreningar. GC-metoden bygger på att en gasformig provblandning injekteras i en kolonn, som fyllts med en stationär fas. De olika komponenterna i provblandningen har olika partitionskoefficienter mellan den mobila gasfasen och den stationära fasen, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen.

Provblandningen eldas upp innan den injiceras i kolonnen, så även fasta ämnen kan omvandlas till gasform och analyseras med GC. Detta kallas för termisk desorption.

GC-metoden är mycket användbar inom analytisk kemi och används bland annat för att identifiera och kvantifiera olika ämnen i luft-, vatten- och matprover, samt i kvalitetskontroll av läkemedel och kemikalier. GC kan även kombineras med masspektrometri (GC-MS) för att få ytterligare information om de separerade ämnena.

Fosfolipider är en typ av lipider som består av en glycerolmolekyl med två fettsyror bundna till kolatomerna i mitten och en fosfatgrupp bundet till den tredje kolatomen. Fosfatgruppen kan esterifieras med olika alkoholer, vilket ger upphov till olika typer av fosfolipider. De två fettsyrorna kan vara lika eller olika varandra och variera i längd och grad av påladdning.

Fosfolipider är en viktig komponent i cellmembranen, där de bildar en dubbellager som skapar en semipermeabel barriär mellan cellens inre och yttre miljö. Den hydrofoba delen av fosfolipiden består av fettsyrorna, medan den hydrofila delen består av fosfatgruppen. Denna uppbyggnad gör att fosfolipider kan bilda en lipidbilaga som är viktig för cellens struktur och funktion.

Kromatografi är en analysmetod som används inom kemi och biologi för att separera, identifiera och bestämma koncentrationen av olika komponenter i en blandning. Metoden bygger på att varje komponents rörlighet i ett medium skiljer sig åt beroende på dess fysiska och kemiska egenskaper.

I kromatografi delas processen upp i två steg: adsorption och desorption. Den första steget, adsorptionen, innebär att den mobile fasen (ofta en gas eller vätska) passerar genom en stationär fas (ett fast medium eller en vätskefilm). Varje komponent i blandningen interagerar olika starkt med stationära fasen och adsorberas därför olika mycket.

I det andra steget, desorptionen, skiljs de olika komponenterna åt när de förflyttas genom stationära fasen med hjälp av den mobile fasen. Komponenter som interagerar starkare med stationär fas kommer att desorberas senare än dem som interagerar svagare, vilket leder till en separation av de olika komponenterna.

Det finns många olika typer av kromatografi, beroende på vilken typ av stationär fas och mobile fas som används. Några exempel är gaskromatografi (GC), vätskekromatografi (LC) och tunnplåtkromatografi (TLC). Varje metod har sina egna fördelar och begränsningar, beroende på vilka typer av komponenter som ska separeras och identifieras.

Glykolipider är en typ av molekyler som består av en fettsyra som är kovalent bundet till en kolhydratkedja. Denna typ av molekyler finns naturligt i cellytorna hos levande organismer och har en rad olika funktioner, bland annat att agera som receptorer för signalsubstanser och att bidra till cellens struktur och funktion. Glykolipider delas vanligen in i fyra kategorier baserat på den kolhydratkedja de innehåller: glykosfingolipider, globosider, gangliosider och neutrala glykolipider.

Plasmalogener är en typ av fosfolipider som innehåller en speciell typ av fettsyra, känd som en omega-3-fettsyra, som är bundet till en glycerolbacke via en särskild bindning, känd som en vinyleterbindning. De flesta fosfolipider innehåller i stället en esterbindning mellan fettsyran och glycerolen. Plasmalogener är vanligt förekommande i yttre membranet hos alla celler, men de är särskilt rikliga i hjärtmuskulatur, nervceller och retinalceller i ögat. De har visats ha viktiga funktioner för cellytiska processer som signalöverföring, andning och celldelning. Plasmalogener kan även agera som antioxidanter och hjälpa till att skydda cellmembranen från skada.

Fettsyror (eller "fedtensyrer" på dansk) er organiske syrer med en lang, kulstofholdig kæde, der typisk består af 4 til 36 kulstofatomer. De findes naturligt i fedtstoffer, som olie og animalske fedtstoffer, samt i levende celler hos planter og dyr.

Fettsyrer spiller en vigtig rolle i mange aspekter af vores sundhed, herunder som energikilde, som bestanddele af cellemembraner og som forstadier til andre biologisk aktive forbindelser i kroppen. De kan klassificeres efter deres kemiske struktur og længde på kulstofkæden:

1. Lodret forløbende (saturerede) fedtsyrer: Disse har en enkel, uforgrenet kulstofkæde med enkeltbindinger mellem hvert kulstofatom. De er typisk fasta ved stuetemperatur og omfatter smørsyre (butansyre), palmitinsyre (hexadecansyre) og stearinsyre (oktadecansyre).
2. Grenede (umættede) fedtsyrer: Disse har en eller flere dobbeltbindinger mellem kulstofatomerne i deres kæde, hvilket gør dem flydende ved stuetemperatur. De kan opdeles i mono-umættede (én dobbeltbinding) og poly-umættede (flere dobbeltbindinger) fedtsyrer. Eksempler på mono-umættede fedtsyrer er oleinsyre (octadecenoic acid), mens eksempler på poly-umættede fedtsyrer er linolsyre (linoleic acid) og alfa-linolensyre (alpha-linolenic acid).
3. Transfedtsyrer: Disse opstår, når dobbeltbindingerne i umættede fedtsyrer drejer sig fra deres normale cis-konfiguration til en trans-konfiguration. Dette sker ofte under industriel forarbejdning af fødevarer og er blevet kendt som værende ugunstig for sundheden.

Fedtsyrer spiller en essentiel rolle i vores krop, idet de er en del af cellernes membraner, hjælper med at transporterer fedt-løselige vitaminer og er en vigtig energikilde. Derudover er visse typer af omega-3-umættede fedtsyrer (fx alfa-linolensyre) essentielle, hvilket betyder, at vi må få dem fra vores kost, da kroppen ikke kan fremstille dem selv.

'Galaktos' är ett medicinskt termer som refererar till en enkel sockerart (en monosackarid) som förekommer naturligt i livsmedel och kroppen. Galaktos är en del av laktos, det dubbla sockret som finns i mjölk och många mjölkprodukter. När du dricker mjölk eller äter andra livsmedel som innehåller laktos bryts det ner till galaktos och glukos (en annan enkel sockerart) av ett enzym som kallas laktas.

Ett medicinskt tillstånd som kallas galaktosemi kan uppstå när individen saknar förmågan att bryta ned galaktos på grund av brist på laktas-enzym. Detta kan leda till symptom som illamående, buksmärtor och diarré efter intag av livsmedel som innehåller laktos. Galaktosemi behandlas vanligen genom att undvika livsmedel som innehåller laktos eller genom att följa en speciell diet som är rik på proteiner och fattig på socker.

'Etrar' (etra, pl. etrar) är en medicinsk term som hänvisar till små, skiljeväggar av bindväv i olika kroppsdelar. De kan förekomma i flera olika organ och vävnader, inklusive levern, bukhinnan och lymfkärlen. Etrarnas funktion är att hjälpa till med att stödja och separera olika vävnader eller kompartment i kroppen. Ibland kan etrar orsaka problem, som exempelvis när de blir uppsvullna eller irriterade, vilket kan leda till symtom som smärta, svullnad eller funktionsnedsättning.

Fosfatidylsyror (eng. Phosphatidylserines) är en typ av fosfolipider som är viktiga beståndsdelar i celldelarnas (membranen) dubbla lagring av lipider. De har en huvudsakligen negativt laddad fosfatidsyra-grupp och utgör ungefär 10-15% av alla fosfolipider i cellmembranet. Fosfatidylsyror deltar i olika cellulära processer, såsom signaltransduktion, celldelning och apoptos (programmerad celldöd). De kan även ha en roll i minnesfunktionen och skydda nervcellerna från stress. I vissa fall används fosfatidylsyror som komplement till närings- och dietarysupplement, men det finns inte tillräckligt med bevis för att stödja deras effektivitet eller säkerhet i dessa sammanhang.

Palmitinsyra är en sorts fettsyra som förekommer naturligt i många livsmedel, såsom kött, mjölkprodukter och palmolja. Det är den vanligaste fettsyran i människokroppen och utgör en viktig källa till energi. Palmitinsyra är en kolväteförening med 16 kolatomer och har formeln C16H32O2. Den kan vara både mättad (icke-hydrogenerad) och hydrogenerad, vilket påverkar dess egenskaper och hur kroppen hanterar den.

Mättad palmitinsyra är fast vid rumstemperatur och har en hög smokepunkt, vilket gör den användbar som matfett och i industriella tillämpningar. När palmitinsyra hydrogeneras blir den ännu hårdare och mer stabilt, men detta process kan också leda till bildandet av transfettsyror, vilka har kopplats till ökat hjärt-kärlsjukdomsriskt.

I kroppen konverteras palmitinsyra ofta till andra fettsyror eller används för att producera energi när det behövs. Överskott av palmitinsyra kan dock leda till ökad kolesterolproduktion och insulinresistens, vilket kan öka risken för metabola störningar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

'Fosfolipas' är ett enzymsystem som bryter ned fosfolipider, en typ av lipider som innehåller en fosfatgrupp. Fosfolipasen klyver den bindning som finns mellan fettsyran och glycerolresten i fosfolipiden, vilket resulterar i att en fettsyra frigörs. Detta enzym delas vanligtvis in i fyra olika typer (A1, A2, B och C) beroende på vilken typ av bindning de klyver. Fosfolipaser har flera funktioner i kroppen, till exempel kan de vara involverade i cellytares signalering, cellmembraners uppbyggnad och nedbrytning samt i lipiders metabolism.

Cytidindifosfatdiglycerider (CDP-diglycerider) är en typ av fosfolipider som spelar en viktig roll i celldelningen och cellmembranets struktur och funktion. De bildas genom en reaktion där cytidindifosfat (CDP) kombineras med diglycerider. CDP-diglycerider är involverade i syntesen av andra fosfolipider, såsom fosphatidylserin och fosphatidylinositol, som är viktiga komponenter i cellmembranet. Dessa lipider deltar också i signaltransduktionsprocesser och reglering av celldelning och apoptos (programmerad celldöd).

Fosfatidyletanolamin (PE) er en type fosfolipid som er en viktig komponent i cellemembranene til alle levende celler. PE utgjør om lag 20-30% av membranlipidene i eukaryote celler og er særlig rik i mitokondrier og ytre membranen til endosomane og lysosomane.

PE har en glycerolbakgrunn med to fedtsyrekedjor bundet til karbon 1 og karbon 2, og en fosfatgruppe bundet til karbon 3. På den andre side av fosfatgruppen finnes et aminogrupppe som kan være forbindet med en ethanolamin-grupp (som PE) eller en kolin-grupp (for å forme fosfatidylkolin).

PE spiller en viktig rolle i cellemembranstabiliteten, membrantransport og signaloverføring. Det kan også være involvert i apoptose (programmert celledød) og autofagi (et intracellulært nedbrytningsprosess).

'Fetter' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan möjligen syfta på vissa medicinska tillstånd som involverar ökat fett, såsom fetma (obesitas) eller olika former av läckage (lipodystrofi), men det finns inget officiellt accepterat sätt att använda termen inom medicinen.

Fosfatidylkoliner är en typ av lipidmolekyler som förekommer naturligt i cellmembran hos levande organismer. De är en undergrupp av fosfolipider och har en kolesterolik struktur med två fettsyror som är bundna till ett glycerolmolekyl, tillsammans med en kolin-grupp som sitter på den tredje positionen av glycerolen.

Fosfatidylkoliner har viktiga funktioner i cellmembranet, bland annat hjälper de till att ge membranet struktur och flexibilitet, samt är involverade i celldelning och signalering mellan celler. De förekommer också rikligt i lipoproteiner som transporterar kolesterol och andra lipider i blodomloppet.

Abnorma nivåer av fosfatidylkoliner kan vara associerade med vissa sjukdomstillstånd, såsom neurologiska störningar och leverförändringar.

Fosfatidylinositol (PI) är en typ av fosfolipid som är vanligt förekommande i cellmembranet hos eukaryota celler. PI-molekyler består av två fettsyresyrad glycerolmolekyler, där en av fettsyrorna är satt på snabbkopplingsstället (sn-1) och den andra fettsyran är satt på långsamt kopplingsställe (sn-2). På tredje kolatomen (sn-3) sitter en fosfatgrupp som i sin tur är bundet till en inositolring.

Inositolringen kan modifieras genom att den fosforyleras på olika positioner, vilket ger upphov till olika former av fosfatidylinositolderivat. Dessa derivat har viktiga funktioner inom cellen, bland annat som signalmolekyler i intracellulära signalsystem. Exempel på sådana signalsystem är de som reglerar celldelning, cellyta, celldifferentiering och celldöd.

Förkortningen PI kan även stå för fosfoinositider, vilket är en övergripande term för alla fosfatidylinositolderivat.

Triglycerider är en typ av lipid, som är en naturligt förekommande kemisk substans i levande vävnader. De består av tre fettsyror som är bundna till en glycerolmolekyl. Triglycerider är den vanligaste formen av fett i maten och i människokroppen. De lagras ofta som energireserv och kan frisättas när kroppen behöver mer energi. Höga nivåer triglycerider i blodet kan vara ett tecken på olika hälsoproblem, såsom diabetes, fetma eller leverproblem.

"Koli-" är ett prefix som härstammar från grekiskan och betyder "tjocktarm". "Isotop" är ett ord som kommer från både grekiska och engelska, med grekiska "isos" (lika) och engelska "top" (plats), vilket tillsammans betyder "samma plats".

En kolisotop är alltså en radioaktiv isotop som används inom medicinen, oftast för att undersöka funktionen hos tjocktarmen. Den vanligaste kolisotopen som används är koldioxid-14 (C14). Patienten får då dricka en vätska med den radioaktiva isotopen, och sedan kan man följa dess väg genom tjocktarmen med hjälp av en gammakamera. Detta kallas för en kolisotoskopi eller en C14-taggning.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Protein Kinase C (PKC) er en type enzym, mer specifikt et serin/treonin-protein kinase, som spiller en viktig rolle i signaltransduksjonen i celler. PKC-enzymene aktiveres ofte av sekundære budbringere som diacylglycerol (DAG) og calciumioner (Ca2+), som oppstår som reaksjonsprodukter etter aktivering av reseptorer for diverse hormoner, voktselvaktivatorer og andre signalmolekyler.

PKC-enzymene kan fosforylere (legg til en fosfatgruppe på) andre proteiner, som ofte fører til endringer i proteinaktiviteten og/eller lokalisasjonen. Dette er en viktig mekanisme for regulering av cellulære prosesser som cellevel, differentiering, apoptose (programmert celledød) og cellcyklus.

Der er flere isoformer av PKC-enzymene, som kan deles inn i tre klasser basert på deres aktiveringsmekanisme: konventionelle (cPKC), noveller (nPKC) og atypiske (aPKC). Disse forskjellige isoformene har forskjellige cellulære lokalisasjoner og funksjoner, noe som bidrar til deres specifike roller i cellens signaltransduksjonsnettverk.

"Hydrolys" är ett medicinskt eller kemiskt begrepp som refererar till nedbrytning av en molekyl med hjälp av vatten. Detta sker ofta när en kemisk bindning mellan två substanser (som vanligtvis är proteiner, kolhydrater eller ester) bryts ner i två delar med hjälp av en vattenmolekyl. Denna reaktion resulterar i att den ena delen av molekylen får en extra hydroxylgrupp (-OH) och den andra delen får en extra väteatom (H+).

Processen kallas för "hydrolys" eftersom den innebär att en molekyl splittras upp ("lysis") med hjälp av vatten ("hydro"). Hydrolys kan ske spontant under specifika förhållanden, men kan också katalyseras med hjälp av enzym eller starka syror/baser.

'Fria fettsyror' (FFA) refererar till fettsyror som frigörs från lipoproteiner och andra förrådsvävnader i kroppen och cirkulerar i blodplasma. De är även kända som 'icke-esterifierade fettsyror' (NEFA) eftersom de inte är bundna till glycerol som en esterlänk, vilket är fallet med fettsyrorna i triglycerider.

När kroppen behöver mer energisubstrat för cellulär metabolism, till exempel vid fastande eller under intensiv träning, kommer lipasenzym att bryta ned triglycerider i lipoproteiner och adipocyter (fettceller) till glycerol och fria fettsyror. Dessa fria fettsyror transporteras sedan av albumin till olika vävnader, inklusive lever, hjärta och skelettmuskler, där de kan användas som energikälla genom β-oxidation i mitokondrier.

Fria fettsyror spelar en viktig roll i kroppens energibalans och homeostasis. Förhöjda nivåer av fria fettsyror kan dock vara skadliga, eftersom de kan leda till insulinresistens, oxidativ stress och inflammation. Därför är det viktigt att upprätthålla en balans mellan användning och lagring av fettsyror i kroppen.

Fettomsättning, även känd som lipolys, är en biokemisk process där triglycerider (en form av fett) baksöndras i kroppen för att användas som energikälla. Denna process sker främst i fettvävnaden och kontrolleras av flera hormoner, inklusive adrenalin, noradrenalin och glukagon. När dessa hormoner binder till receptorer på fettcellernas yta aktiveras en signaltransduktionskaskad som leder till att lipasenzymet aktiveras och bryter ned triglyceriderna till glycerol och fettsyror, vilka kan transporteras till levern för att omvandlas till energi.

'Trombin' er ein koagulasjonsfaktor, entfallt under faktorn 2a i koagulasjonskjedjen. Det er ein enzym som omdannar fibrinogen til fibrin under blodets koagulasjon, og det spiller dermed en viktig rolle i hemostasen og blodstillingsprosessen. Trombin dannes fra protrombin under innvirkning av andre koagulasjonsfaktorar som aktiveres i kjekkenet på et intrínskt eller eksintrínkt sätt.

'Struktur-aktivitet-relation' (SAR) är ett begrepp inom farmakologi och läkemedelsutveckling som refererar till sambandet mellan en molekyls kemiska struktur och dess biologiska aktivitet, det vill säga dess förmåga att påverka en viss funktion i ett levande system.

SAR-analys används ofta för att förutse hur en given substans kommer att bete sig biologiskt baserat på dess kemiska struktur, och kan hjälpa forskare att designa nya läkemedel med önskad verkan genom att jämföra strukturer av kända aktiva ämnen med strukturer av potentiella nya substanser.

Genom att undersöka och analysera SAR kan forskare identifiera viktiga strukturella egenskaper som är relaterade till en molekyls biologiska aktivitet, såsom funktionella grupper eller specifika bindningsställen på en molekyl som påverkar dess interaktion med målproteiner. Dessa insikter kan sedan användas för att optimera läkemedelskandidater genom att modifiera deras kemiska struktur för att förbättra deras verkan, specificitet och säkerhet.

'Vanilla' är inget medicinskt begrepp, utan istället ett naturligt aromämne som utvinns från orkidéarten *Vanilla planifolia*. Den vanligaste användningen av vanillin inom medicinen är som smakstoff i läkemedel. Det kan också användas som en komplementär behandling för att hjälpa att lindra symptomen på sömnproblem, depression och ångest, men det finns inte tillräckligt med forskning för att stödja dessa användningsområden.

Emulgering är en process där två icke-lösliga faser, som vatten och olja, blandas till en stabil homogen lösning. Emulgeringsmedel är kemiska ämnen som underlättar denna process genom att reducera gränsen mellan de två faserna och förhindra separation.

Enligt medicinsk terminologi kan emulgeringsmedel definieras som:

"Kemiska ämnen som underlättar bildandet av en homogen blandning av två olika, oftast olja och vatten, genom att reducera gränsen mellan dem och förhindra separation. Emulgeringsmedel används vanligtvis i farmaceutiska formuleringar för att förbättra löslighet, stabilitet och hållbarhet av läkemedel."

'Glas' är ett material som är transparent och elastiskt, och ofta används till att göra glasögon, flaskor, fönster med mera. Medicinskt sett kan glas också referera till en transparent struktur i ögat som består av två delar: cornea ( den främre, transparenta delen) och kristallinlen (den bakre, linsformade delen). Bägge dessa delar hjälper till att fokusera ljus på näthinnan så att vi kan se klart.

Bensaldehyden, summaformel C6H5CHO, är en organisk förening som består av ett bensenring med en formylgrupp (aldehydgrupp) kovalent bundet till det. Det är en färglös vätska med en karakteristisk, skarp doft och löslig i de flesta organiska lösningsmedel.

Bensaldehyden används ofta som en råvara inom kemisk industri för att syntetisera andra kemikalier, såsom plast, färgämnen och läkemedel. Det kan också användas som en konserveringsmedel i vissa sammanhang.

I medicinskt hänseende har bensaldehyden visat sig ha antibakteriella och antifungala egenskaper, men det används inte vanligtvis som ett läkemedel på grund av dess toxicitet och risk för allergiska reaktioner.

'Skin cream' er en bred betegnelse for en type hudpleieprodukt som appliceres på huden for å forbedre, beskytte eller pflege den. Skin creams kan inneholde en varierende sammensetning av ingredienser, herunder fedtstoffer, vann, emollienter, humektanter, konserveringsmidler, farvestoffer og parfymer. De kan være formulerte for å behandle forskjellige hudtilstander som tør hud, akne, fleskevær, rynker eller solskade.

Emollienter er ofte en viktig ingrediens i skin creams, fordi de hjelper til å gjøre huden blidere og mer behagelig ved at fylle ut og jevne ut fine rynker og revner i overflaten. Humektanter er også vanlige, fordi de tiltrer vann og holder huden fedtet og hydrert.

Skin creams kan være vannbaserte eller oljebaserte, og de kan være formulerte som lysere lotions eller tykkere salver eller paste. De kan også inneholde aktive ingredienser som vitaminer, antioxidanter, peptider og krefthemmer for å gi ekstra fordeler for huden.

Det er viktig å velge en skin cream som passer til din type hud og eventuelle hudtilstander for å få mest mulig fordel av produktet. Det kan også være viktig å teste skin creams på et lite område først for å sikre at du ikke har en allergisk reaksjon.

... är ett emulgering- och stabiliseringsmedel med e-nummer E ...
Vanliga exempel är lecitin och mono- och diglycerider. Förtjockningsmedel är tillsatser som används för att förtjocka en vätska ...
Den är en av flera fosforylerade diglycerider som utgör cellmembranets molekylära beståndsdelar. Inositolgruppen förbinds till ...
De tillverkas av cellerna genom addition av Cytidindifosfat-etanolamin och diglycerider under frigörande av cytidinmonofosfat. ...
Föreningar med endast en karboxylsyra bunden till glycerol sägs analogt vara monoglycerider och föreningar med två diglycerider ...
... innehåller även arom, konserveringsmedlet kaliumsorbat (E 202) och emulsionen mono- och diglycerider av fett (E 471). ...
Tillsatsen görs genom att reagera vinsyra (E334) med mono- och diglycerider (E471) som har framställts från ätbara källor. De ...
Analys av blåklints kemiska innehåll, har givit som resultat att succylatcyanidin 3,5-diglycerider möjligen kan ha viss ...
... och diglycerider E475 Polyglycerolestrar av fettsyror E481-E482 Natriumstearoyl och Kalciumsteaoryl E491-E495 Sorbitan E491 ...
... och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, solroslecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), surhetsreglerande medel ( ... och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, solroslecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), surhetsreglerande medel ( ... och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, solroslecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), surhetsreglerande medel ( ...
För andra betydelser, se Dag (olika betydelser). Diacylglyceroler, diglycerider eller DAG är en grupp fettliknande kemiska ...
... och diglycerider från vegetabiliska fettsyror, solroslecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), syra (citronsyra), naturlig ... och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, solroslecitin), konserveringsmedel (kaliumsorbat), syra (citronsyra), naturlig ...
Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror är ett emulgering- och stabiliseringsmedel med e-nummer E ...
... och diglycerider av veg fettsyror), stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl). *Grädde med 40% fetthalt. ...
INGREDIENSER: Fyllnadsmedel (erytritol, xylitol), klumpförebyggande medel (mono- och diglycerider av fettsyror, magnesiumoxid, ...
... och diglycerider av fettsyror), bakpulver (hjorthornssalt), jäst¹, maltmjöl (korn). ...
Övrigt: sorbitol 100 mg, povidon, flytande maltitol 45 mg, citronolja, mono- och diglycerider, aspartam 4 mg, mikrokristallin ...
... och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, lecitin, polyglycerolpolyricinoleat). Kan innehålla spår av havre, ägg, mjölk, ...
... och diglycerider av veg fettsyror, rapslecitin, solroslecitin), stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl), färgämne ( ...
... diglycerider av fettsyror),aromämnen, aromer (anisolja, vanlilin), fuktighetsbevarande medel (glycerol), färgning mat ( ...
... och diglycerider av fettsyror; arom; frukt- och plantkoncentrat: spirulina, sötpotatis, äpple, rättika, svarta vinbär, ...
... och diglycerider av fettsyror; arom; frukt- och plantkoncentrat: svarta vinbär, fläder, aronia, vindruva, safflor, apelsin, ... och diglycerider av fettsyror; arom; frukt- och plantkoncentrat: svarta vinbär, fläder, aronia, vindruva, safflor, apelsin, ...
Ingredienser: Fullkornsris, gul majs, vit majs, ris, potatisstärkelse, emulgeringsmedel; mono- och diglycerider av fettsyror. ...
... och diglycerider av fettsyror; psylliumfiber, sojaprotein , salt, jäsningsmedel: dinatriumdifosfat, natriumvätekarbonat; ...
E471 Mono- och diglycerider av fettsyror. E475 Polyglycerolestrar av fettsyror. E322 Lecitin ...
... och diglycerider av fettsyror; färgämnen: kurkumin, kopparkomplex av klorofylliner; VETEMJÖL; arom; extrakt av fläderbär; ...
... och diglycerider av fettsyror; surhetsreglerande medel: natriumvätemalat; trikalciumcitrat; arom; extrakt av fläderbär; frukt- ... och diglycerider av fettsyror; surhetsreglerande medel: natriumvätemalat; trikalciumcitrat; arom; extrakt av fläderbär; frukt- ...
Ingredienser: Skummjölk, grädde 26%, glukos-fruktossirap, socker, vegetabiliskt emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av ... Ingredienser: Skummjölk, grädde 26%, glukos-fruktossirap, socker, vegetabiliskt emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av ...
Klumpförebyggande medel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror, kiseldioxid). Vitamin B2 (riboflavin) ...
... och diglycerider av vegetabiliska fettsyror), salt, aromer (karamell, metylvanillin, choklad). KAN INNEHÅLLA NÖTTER (MANDEL, ...
bakpulver: natriumvätekarbonat, emulgeringsmedel: Sojalecitin, mono och diglycerider av. fettsyror, arom: vanillin. Kan ...
... och diglycerider av fettsyror, salt, naturligt smakämne. (Mjölkchoklad innehåller: minst 32% kakao fastämne, minimum 20% mjölk ...
... och diglycerider av fettsyror), stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, karragenan, metylcellulosa, xantangummi), ...
... och diglycerider av fettsyror), aromer, frukt- och grönsakskoncentrat (äpple, svartvinbär, morot, safflor, svart morot, ... och diglycerider av fettsyror), arom, Frukt arom: Socker, glukossirap, syra (citronsyra), surhetsreglerande medel ( ...
Klubba: Socker, majssirap, mjölksyra, artificiell arom, syra [E325], mono & diglycerider, SOJAolja, färg (E129). Chilipulver: ...
Enzym som katalyserar spjälkningen av tri- och diglycerider till monoglycerider, glycerol och fettsyror. Lipas produceras först ...
... mono och diglycerider av fettsyror (av vegetabiliskt ursprung), arom: naturlig vanilj.Vegan, gluten- och laktosfri. ...
... och diglycerider av fettsyror, solroslecitin. Färg: E172, E120 ...
... och diglycerider av fettsyror), mjölkarom. Mörk choklad (20%) Kakaomassa, ... och diglycerider av fettsyror), mjölkarom. Mörk choklad (20%) Kakaomassa, socker, kakaosmör, kakaopulver, emulgeringsmedel ( ...
... och diglycerider, Sojaolja, Fiskolja, Inulin ...
  • Sackarosestrar i blandning med mono- och diglycerider av fettsyror är ett emulgering- och stabiliseringsmedel med e-nummer E 474 som inom livsmedelsindustrin används i värmebehandlade köttprodukter, margarin, kakor och glass med flera med upp till 5 gram per kilogram. (wikipedia.org)
  • mono- och diglycerider av fettsyror. (borgebykryddgard.se)
  • sojalecitin och mono- och diglycerider av fettsyror, salt, naturligt smakämne. (butikkaramellen.se)
  • Enzym som katalyserar spjälkningen av tri- och diglycerider till monoglycerider, glycerol och fettsyror. (web.app)
  • Välj leveranssätt SKUMMJÖLK, GRÄDDE 26%, glukos-fruktossirap, socker, SKUMMJÖLKSPULVER, kakao 3,5%, vegetabiliskt emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av Inför sommaren 2019 släpper Triumf Glass en söt glassnyhet för alla godisälskare, nämligen Tutti Frutti-glass. (netlify.app)