"Dipetalonemiasis" er en medisinsk term som refererer til en infeksjon orsaket av nematoder (rundorm) i slægten Dipetalonema. Disse parasittene kan infisere mennesker og dyr, og de er vanligvis overført gjennom insektsbett. Infeksjonen kan føre til en rekke symptomer som kan inkludere kløe, hudløsninger, hudforandringer og i værste fall systematiske symptomer som feber og træthed. Behandlingen består vanligvis av medisinsk behandling med anthelmintiske læremidler som vil dræbe parasittene og redusere symptomene.

Dipetalonema är ett släkte fria levande rundmaskar (nematoder) som kan parasitera djur, inklusive människor. Två arter av Dipetalonema som kan infektera människor är Dipetalonema streptocerca och Dipetalonema perstans, även kända som filariadorter.

Dipetalonema streptocerca orsakar en sjukdom som kallas loiasis eller afrikansk ögonmasksfirare. Den vanligaste symptomen är hudutslag och små knölar under huden, men i sällsynta fall kan parasiten migrera till ögat och orsaka synproblem.

Dipetalonema perstans orsakar en sjukdom som kallas människofilarias eller tropisk pulmonell eosinofili. Den vanligaste symptomen är andningssvårigheter, hosta och trötthet, men i allmänhet är sjukdomen asymptomatisk.

Båda arterna sprids genom bett av myggor som har sugit blod från en infekterad individ. Behandlingen för både loiasis och människofilarias består vanligtvis av mediciner som dödar parasiten, såsom diethylcarbamazine eller ivermectin.

Microfilaria är ett stadium i livscykeln hos vissa parasitiska filarial maskar som infekterar människor och djur. De utvecklas från ägg som läggs av en fullvuxen hunsfilar inuti värddjuret, ofta en människa. Efter att ha kläckts från ägget, utvecklas larven till ett stadium som kallas för microfilaria. Dessa är mycket små, ungefär 250-300 mikrometer långa och kan ses under ett mikroskop.

Microfilarian larverna släpps sedan ut från värddjuret genom saliv eller hud, beroende på vilken art av filarial mask som orsakar infektionen. De kan sedan ta sig in i en ny värd via bett från en blodsugande insekt, såsom myggor. När de har infekterat den nya värden, fortsätter de att utvecklas till fullvuxna maskar och lägger ägg, vilket startar nästa cykel av parasitens liv.

Det är värt att notera att microfilarian larver kan orsaka allvarliga hälsoproblem hos människor, särskilt om de utvecklas till fullvuxna maskar. Infektioner med filarial maskar kan leda till en rad olika sjukdomar, inklusive lymfatisk filariasis och onchocerciasis (flodblindhet), beroende på vilken art av mask som orsakar infektionen.

Filariasis är en parasitär infektion som orsakas av små maskliknande parasiter, kallade filarier, som tillhör arterna Wuchereria bancrofti, Brugia malayi och Brugia timori. Dessa parasiter sprids genom bettet av myggor och infekterar människors lymfkärl och underhud, vilket kan leda till en rad symtom som varierar beroende på vilken art parasiten tillhör och hur länge sjukdomen har varat.

Infektionen kan vara asymptomatisk eller orsaka milda symtom som svullnad och rodnad av huden, små knölar under huden (kallade "knottor") och allmänna symptom som trötthet, feber och muskelsmärta. I mer allvarliga fall kan infektionen leda till lymfedemi (svullnad av lemmar), skrotal hydrocele (svullnad av skrotum) och elefantiasis, en svår och ofta permanent svullnad av armar, ben eller könsorgan.

Filariasis är vanligast i tropiska och subtropiska regioner, särskilt i Afrika, Sydostasien och Latinamerika. Behandlingen av filariasis består vanligen av mediciner som dödar parasiterna och minskar symtomen, såsom diethylcarbamazine (DEC) och albendazole. I vissa fall kan kirurgi behövas för att korrigera allvarliga komplikationer, till exempel elefantiasis. Preventiva åtgärder som bekämpning av myggor och skydd mot myggbett är också viktiga för att förebygga infektioner.