I den medicinska kontexten kan "drycker" i allmänhet referera till vätskor eller flytande substanser som konsumeras. Detta inkluderar alla former av dryck, från vatten till juice, mjölk, läsk, te, kaffe och alkoholhaltiga drycker.

Det är viktigt att notera att i en medicinsk utvärdering eller rapport kan termen "drycker" användas på ett mer specifikt sätt för att hänvisa till intag av vätskor som en del av en patients behandling, eller för att beskriva symptomen hos en patient, såsom torr mun eller ökad törst. I dessa fallen kommer termen "drycker" vanligtvis att vara definierad i sammanhanget.

En kolsyrad dryck är en fluid som innehåller gasen koldioxid under högre tryck än atmosfärstrycket, och som blir bubblande när trycket svaljs. Kolsyrehalt i drycker kan variera, men vanligtvis mellan 3 till 5 volymprocent. Kolsyrade drycker innefattar en rad olika typer av drycker, till exempel sodavatten, läsk, mineralvatten och öl.

Alkoholhaltiga drycker, eller alkoholdrycker, är drycker som innehåller etanol, även känt som kol spirits, som är en typ av alkohol. Etanolen produceras genom jäsning av socker, stärkelse eller amylum i vindruvor, spannmål, potatis eller andra material. Nivån av alkoholhalt i en dryck mäts vanligtvis i volymprocent (alcohol by volume, ABV) och kan variera mycket beroende på typen av dryck.

Här är några exempel på alkoholhaltiga drycker och deras genomsnittliga alkoholhalt:

* Öl: 3-6% ABV
* Cider: 4-8% ABV
* Vin: 9-16% ABV
* Mousserande vin (t.ex. Champagne): 10-12% ABV
* Starkvin (t.ex. cognac, whisky, rom): 35-60% ABV

Det är värt att notera att alkoholhalten i en viss dryck kan variera beroende på producent, region och typ av råvaror som används.

"Socker i kroppen" refererar till kolhydrater som bryts ned till enklare sockermolekyler under digestionen, vilket leder till en ökning av blodsockernivåerna. Detta inkluderar både naturligt förekommande socker, såsom fruktos och lactos, samt tillagat socker som sackaros (vanlig raffinerad socker). När vi konsumerar mat eller dryck med höga sockermängder, orsakar det en snabb och kraftig ökning av blodsockernivåerna.

Kroppen behöver glukos (en form av socker) för att producera energi, särskilt hjärnan och de röda blodkropparna. När vi intar mer socker än vad vi behöver, konverteras överskottet till glykogen som lagras i levern och musklerna eller omvandlas till fett och lagras i kroppen som reservener.

Regelbunden överkonsumtion av socker kan leda till allvarliga hälsoeffekter, såsom ökat risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärtsjukdomar och karies.

Sötningsmedel definieras inom medicinen som substanser som används för att ge mat eller dryck en söt smak utan att innehålla socker. Detta kan vara användbart för personer med diabetes eller övervikt, eftersom de kan få en söt smak utan att öka sin intag av kalorier eller påverka sin blodsockernivå.

Det finns många olika typer av sötningsmedel, inklusive artificiella sötningsmedel som aspartam, saccharin och sukralos, samt naturliga sötningsmedel som stevia och erytritol. Varje typ av sötningsmedel har sina egna fördelar och nackdelar, och det är viktigt att prata med en läkare eller dietist om vilket sötningsmedel som kan vara lämpligast beroende på dina individuella behov och hälsotillstånd.

'Beer' er en alkoholisk drik som typisk fremstilles ved at gær fermenterer en maltet væske, der indeholder humle. Den alkoholiske styrke varierer, men er normalt lavere end for andre alkoholiske drikke som vin eller destillerede spritdrikke. Beer kan inneholde en række smagsstoffer fra ingredienser som humle, som gir beeren en bitter smag, og forskjellige typer malt som kan gi varierende smaker og farver.

I assume you are asking for a medical definition of "metabolic autophagy." Autophagy is a natural cellular process where damaged or unnecessary components within the cell, such as proteins and organelles, are broken down and recycled. Metabolic autophagy, specifically, refers to the selective degradation of metabolic enzymes and regulators through autophagy to adapt to changing energy demands and maintain metabolic homeostasis. This process helps cells survive under stress conditions like nutrient deprivation or during increased metabolic needs.

'Vin' er en alkoholisk drikk som fremstilles ved fermenteringen av drueretter. Den inneholder typisk et alkoholprosent på mellom 9 og 16 prosent, men det kan variere bortsett fra dess specielle type og hvor den er produsert. Vin inneholder også andre kjemikalier som fruktetanniner, organiske syrer og aromastoffer som bidrar til dens unike smak, lukt og farge. Det finnes mange forskjellige typer vin, noen populære er rødvin, hvitvin og rosévin.

'Kolaträd' är ett informellt eller folkligt uttryck för det trädliknande organet kallas kolon, som finns i tjocktarmen hos människor och vissa djur. Kolon är en del av den normala bakteriefloran i tjocktarmen och hjälper till att bryta ned olika slags föda, särskilt komplexa kolhydrater som vi inte själva har enzymer för att bryta ner.

Kolaträdet består av många grenar och grenar som är täckta med biofilm, vilket är ett sammanflätat nätverk av bakterier och andra mikroorganismer som är fäst vid kolonens yta. Kolaträdet kan variera i storlek och form från person till person, men det är vanligtvis längst i den nedre delen av tjocktarmen, nära ändtarmen.

Det finns vissa bevis som visar att kolaträd kan ha en positiv inverkan på vår hälsa genom att producera viktiga näringsämnen, såsom vitaminer K och B12, och att förhindra tillväxten av patogena bakterier i tjocktarmen. Dessutom kan kolaträdet spela en roll i stärkandet av immunförsvaret genom att utveckla tolerans mot olika antigener och att förhindra överdriven inflammation.

Medicinskt sett kan ‘Te’ ha flere betydninger, men ett vanlig bruk er som en del av betegnelsen på teblader (Camellia sinensis), fra hvilken te dricka kan lages. Te inneholder koffein og antioxidanter, og det er velliket for sitt milder stimulerende effekt og brukes ofte som en alternativ til kaffe.

I tillegg kan ‘te’ også referere til en medisinsk behandling eller terapi, som er ment å hjelpe å lindre symptomer eller behandle en sykdom. I denne sammenhengen vil det være skrevet med store bokstaver (‘TE’) og uttaltes som et akronym for en spesifikk type behandling.

Slik er det viktig å ta hensyn til konteksten der ‘te’ er brukt før man kan gi en fullstendig og korrekt medisinsk definisjon.

"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.

Kaffe är en dryck som traditionellt framställs genom att koka marken av bönor från kaffeväxtarten (*Coffea arabica* eller *Coffea canephora*). Denna process inkluderar ofta också filtrering och kan innehålla sötningsmedel och/eller smaksättare. Kaffe innehåller en naturligt förekommande stimulans, koffein, som är ett alkaloid som påverkar centrala nervsystemet och kan ge en kortvarig ökning av alertheten och koncentrationsförmågan.

Energy drinks are defined by the U.S. Food and Drug Administration (FDA) as beverages that contain caffeine and other ingredients, such as taurine, guarana, and B vitamins, that are marketed to increase energy and alertness. The FDA has set an upper limit of 0.02% or 71 milligrams (mg) of caffeine per 12 ounces for cola and other carbonated beverages, but there is no such regulation for energy drinks. As a result, the amount of caffeine in energy drinks can vary widely, with some containing as much as 300-400 mg per serving.

The European Food Safety Authority (EFSA) defines energy drinks as "a drink that contains at least 150 mg/L (milligrams per liter) of caffeine and is marketed as a stimulant." EFSA also states that the consumption of energy drinks should not exceed 400 mg of caffeine per day for adults, which is equivalent to about 3.5 cans of typical energy drinks.

It's important to note that energy drinks can have additional ingredients like sugar, herbal supplements and other stimulants, such as guarana or ginseng, that may increase the overall stimulant effect and potential risks associated with their consumption. It is recommended to consume them in moderation and be aware of the total caffeine intake from all sources throughout the day.

Den medicinska definitionen av "drickande" är när en individ konsumerar vätskor, vanligtvis genom att svälja dem. Detta kan ske för att stilla törst, för att få i sig nödvändiga näringsämnen eller läkemedel, eller som ett del av en behandling för vissa medicinska tillstånd.

Det är viktigt att notera att "drickande" kan ha olika betydelser beroende på kontexten. I en alkoholkonsumtionsrelaterad kontext kan "drickande" avse konsumtion av alkoholdrycker, vilket kan vara skadligt om det sker i överbefolkningsmängder eller för den som har alkoholberoende.

'Mat' och 'dryck' är termer som ofta används för att tala om det föda och drycker som människor och djur intar för att få i sig näringsämnen och energisubstanser. I en medicinsk kontext kan definitionen vara:

* 'Mat' är en blandning av olika livsmedel, tillredda eller opåtorkade, som tas in i kroppen via munhålan för att förse kroppen med näringsämnen och energi. Mat kan bestå av frukt, grönsaker, kött, fisk, ägg, spannmål, nötter, mjölkprodukter och andra livsmedel.
* 'Dryck' är en vätska som intas via munhålan för att hålla kroppen välhydrierad och understödja olika fysiologiska processer. Drycker kan vara vatten, läsk, juice, mjölk, te, kaffe, soppa eller andra vätskor som är lämpliga för konsumtion.

Det är viktigt att notera att vissa personer med speciella medicinska behov kan ha begränsningar i sin mat- och dryckesintag, till exempel vid allergi, diabetes eller njurproblem. I dessa fallen måste deras mat- och dryckesval anpassas efter deras individuella behov och rekommendationer från deras läkare eller dietist.

Alkoholkonsumtion är en term som refererar till intaget av alkoholdrycker eller drycker som innehåller alkohol. Alkohol kallas också etanol och är den typ av alkohol som vanligtvis finns i alkoholdrycker.

Alkoholkonsumtion mäts ofta i enheter som "standarddoser", där en standarddos av ren alkohol är ungefär 14 gram. Detta motsvarar ungefär ett glas vin (120 ml), ett glas starköl (330 ml) eller en dobbel shot sprit (50 ml).

Det är viktigt att notera att alkoholkonsumtion kan ha både positiva och negativa effekter på hälsan, beroende på mängden och frekvensen av konsumtionen. Regelbunden eller överdrivet hög alkoholkonsumtion kan leda till allvarliga hälsoeffekter som lever- och njurskador, psykiska problem, cancer och fetma. Däremot kan måttlig alkoholkonsumtion ha vissa positiva effekter på hjärt-kärlsjukdomar och livslängd hos vissa individer.

I medicinsk kontext är ‘frukt’ vanligtvis en benämning på den mogna, ätliga delen av en växt som innehåller frön eller kärnor. Frukter utvecklas från blommor och kan ha en mycket varierande form, storlek, färg och smak beroende på vilken växtart de kommer ifrån. Exempel på frukter inkluderar äpplen, bananer, jordgubbar, citroner och tomater. Frukter är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber.

'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.

Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.

I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

"Child Nutritional Physiological Phenomena" is a broad term that refers to various physical and biological processes and observations related to nutrition and growth in children. Here are some definitions of related terms:

1. Child Nutrition: The provision of adequate and appropriate food and nutrients to children, from conception to adolescence, to support their growth, development, health, and well-being.
2. Physiological Processes: The natural biological functions and activities that occur within the body, including digestion, absorption, metabolism, and excretion of nutrients.
3. Nutritional Status: The condition of an individual's body in relation to the amount and type of nutrients they consume and their ability to use them for growth, development, and maintenance.
4. Growth: The progressive increase in size and weight that occurs as a result of proper nutrition, genetics, and environmental factors.
5. Development: The series of physical, cognitive, emotional, and social changes that occur from conception to adulthood, influenced by genetic and environmental factors, including nutrition.
6. Phenomena: Observable events or facts, often related to a particular field of study, such as child nutrition and physiology.

Examples of child nutritional physiological phenomena include the increase in appetite during growth spurts, the relationship between iron deficiency anemia and cognitive development, and the effects of malnutrition on immune function and susceptibility to infectious diseases. Understanding these phenomena is essential for promoting optimal health, growth, and development in children.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

En livsmedelsanalys är en undersökning och analys av ett livsmedel eller en matvarus lämplighet, kvalitet, säkerhet, samt innehåll av näringsämnen och eventuella skadliga ämnen. Det kan även ingå i en livsmedelsanalys att undersöka huruvida ett livsmedel uppfyller de regleringar och lagar som gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsanalys kan användas av både myndigheter och företag för att säkerställa att livsmedlen som produceras, importeras eller säljs är trygga och hälsosamma för konsumenterna.

Näringsvärde är ett mått på hur mycket näringsämnen, till exempel protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler, som finns i en viss matvara eller dryck. Det kan också vara ett mått på hur väl kroppen kan utvinna energi och byggmaterial från en viss matvaru eller dryck. En matvara med högt näringsvärde innehåller ofta många näringsämnen men färre kalorier jämfört med en matvara med lågt näringsvärde.

Soyamilk är inte egentligen en medicinsk term, utan snarare en vanlig livsmedelsbeteckning. Men jag kan ge dig en beskrivning av vad soymjölk ofta innebär:

Soyamilk är en vätska som tillverkas genom att mala och koka sojabönor, och sedan filtrera bort skalen och fiberrika beståndsdelar. Det resulterande drycken har en lätt nötaktig smak och är rik på protein, vitaminer och mineraler. Soyamilk används ofta som en mjölkalternativ i vegetariska och veganska dietar eller för dem som är allergiska mot mjölkprotein. Det finns också varianter av soymjölk som är smaksatta med saker som choklad, vanilj eller frukt.

'Dryckesbeteende' kan definieras som mängden och frekvensen av alkoholdrycker en person intar under en viss tidsperiod. Det medicinska fokuset ligger ofta på att bedöma om individens dryckesbeteende är skadligt eller inte, vilket kan göras med hjälp av olika kliniska riktlinjer och skattningsverktyg.

Excessivt eller ohälsosamt dryckesbeteende innefattar ofta regelbundna intag av stora mängder alkohol, beroende, alkoholmissbruk eller alkoholism. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem, sociala problem och negativa effekter på arbete och relationer.

Det är viktigt att notera att dryckesbeteende varierar mellan olika kulturer, samhällen och individer. Vad som kan betraktas som normalt eller acceptabelt dryckesbeteende i en kultur kan vara skadligt i en annan. Därför är det viktigt att bedöma dryckesbeteendet i relation till individuella omständigheter, hälsostatus och livsförhållanden.

Tanderosion, även känd som abrasiv erosion, är en process där tanden successivt förlorar sin emalj och dentin på grund av mekanisk påverkan i kombination med en sur miljö. Detta orsakas ofta av att man borstar tänderna för hårt eller med fel teknik, men kan också bero på vanor som att tugga på penor, pipor eller andra hårda föremål. Den sura miljön kan skapas av mat och drycker som innehåller höga nivåer av syra, såsom läskedrycker, fruktjuicer och citrusfrukter.

"Livsmedelsindustri" refererar till den industriella produktionen och bearbetningen av livsmedel. Det inkluderar allt från jordbruksprodukter till färdiga konsumeringsvaror, såsom förpackade drycker, konserverade matvaror, choklad, glass, bageriprodukter och mer. Livsmedelsindustrin omfattar också bearbetning av animaliska produkter som kött, mjölk och ägg. Den kan delas in i flera underkategorier, såsom mejeriindustri, bageriindustri, choklad- och glassindustri med mera. Livsmedelsindustrin är en viktig del av världens näringsliv och står för en signifikant andel av arbetstillfällena globalt.

'Matservice' er en overordnet betegnelse for den organisasjon og de tiltak som sørger for at mennesker får tilgang til næringsmiddel og drikkevann. Matservice kan omfatte allt fra planlegging, innkjøp, lagring, forberedelse og servering av mat i et hjem, en skole eller et sykehus, til større skala produksjon og distribusjon av ferdigmat i industrielle sammenhenger. Matservice inkluderer også sikkerhetskontroller og kvalitetsvurderinger for å sikre at maten er trygg og smakelig å spise.

Etanol, även känt som etylalkohol, är en klar, färglös och lättantändlig vätska med kemisk formel C2H5OH. Det är den primära aktiva ingrediensen i alkoholhaltiga drycker och har också användningsområden inom medicinen som desinfektionsmedel och läkemedel.

I medicinsk kontext refererar 'etanol' ofta till den substans som orsakar berusning när den konsumeras i alkoholhaltiga drycker. Det kan också användas terapeutiskt för att behandla patienter med metanol- eller etylenglykolförgiftning genom att konkurrera ut de toxiska substanserna från levern och andra vävnader.

Läkemedelsverket i Sverige har godkänt etanol som läkemedel under varunamnet "Etanol", bland annat för användning som desinfektionsmedel och hudantiseptikum. Det finns också preparat med etanol som aktiv ingrediens som används för att lindra smärta orsakad av sår eller skador på huden.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

Medicinskt sett kan ‘mjölk’ definieras som en vit, näringsrik kroppsfluid som produceras i honors (kommersiell mjölk) eller annan däggdjurs (exempelvis ko-, get- eller fårmjölk) bröst. Mjölken används vanligen som näring för ungar inom samma art, men den kan även konsumeras av människor och användas i olika livsmedelsprodukter.

Mjölk består huvudsakligen av vatten, men innehåller också en rad olika näringsämnen som protein (exempelvis kasein och whey), kolhydrater (laktos), lipider (mättade och omättade fettsyror), vitaminer (A, D, B12 och K) och mineraler (kalcium, magnesium, fosfor, zink och jod).

Det är värt att notera att mjölk kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt barn. I sådana fall bör undvikas konsumtionen av mjölk och mjölkbaserade produkter.

"Apelsin" er en frugttype som tilhører citrus-familien. Den er kjent for sin rundlende form, glatte skal og saftige, orangefargede innhold. Apelsinen har også et høyt innhold av vitamin C og antioxidanter. Den brukes ofte i matlaging, drikkevarer og som en kilde til næringsstoffer.

'Handel' er ikke et begrep, der normalt anvendes i medicinsk sammenhæng. Jeg antager, at du søger efter en definition af 'handel' inden for kommerciel udveksling af varer og tjenester, som kan have en medicinsk relevans.

I denne kontekst kan handel defineres som den aktivitet, hvor varer eller tjenester byttes mellem to parter mod betaling i form af penge eller andre værdigenstande. Handel med medicinske produkter og tjenesteydelser involverer salg og køb af lægemidler, medicinske enheder, laboratorietjänster, sjællesskabstjenester og andre relaterede ydelser.

Det er vigtigt at bemærke, at handel med visse medicinske produkter kan være reguleret eller forbudt i nogle jurisdiktioner for at sikre sundhed og sikkerhed for patienter og forbrugerne.

Polyphenoler är en grupp av organiska föreningar som förekommer naturligt i växter och som kännetecknas av flera fenolgrupper i deras kemiska struktur. De kan delas in i olika klasser baserat på deras kemiska struktur, till exempel flavonoider, stilbenoider, lignaner och fenolsyror. Polyphenoler har antioxidativ verkan och har visats ha potentiala hälsoprofylaktiska egenskaper, såsom att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer. De förekommer i hög koncentration i frukt, grönsaker, te, kaffe, vin och choklad.

"Kostundersökningar" är en metod inom närings- och dietetik som används för att undersöka och dokumentera en persons kostvanor under en viss tidsperiod. Det innebär vanligtvis att notera all mat och dryck som individen intar under en given period, ofta under 3-7 dagar, men kan vara längre beroende på syftet med undersökningen. Kostundersökningar kan ge information om mängden kalorier, näringsämnen och livsmedelskällor som en person intar, och används ofta som ett verktyg för att identifiera eventuella näringsrelaterade problem eller brister.

Det finns olika sätt att genomföra en kostundersökning, men de vanligaste metoderna är:

1. 24-timmars anteckning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en 24-timmarsperiod. Det kan vara antingen en specifik dag eller ett slumpmässigt valt dygn.
2. Prospectiv kostundersökning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en given tidsperiod, ofta under 3-7 dagar. Noteringarna görs kontinuerligt under den aktuella perioden.

Kostundersökningar kan vara antingen skrivna för hand eller elektroniska och bör inkludera information om portionstorlekar, tillagning och tidpunkt för intaget. Det är viktigt att notera ner allt som konsumeras, oavsett om det anses vara hälsosamt eller inte, eftersom syftet med en kostundersökning är att få en så komplett bild som möjligt av en persons kostvanor.

En näringsundersökning är en metod inom medicinen och hälsovården för att insamla information om en persons näringsstatus, matvanor och kosthållningsvanor. Det innefattar vanligen en samling av data genom en kombination av tekniker såsom intervjuer, frågeformulär, observationer och kroppsmätningar.

En näringsundersökning kan omfatta följande aspekter:

1. Personliga data: Information om personens ålder, kön, vikt, längd, aktivitetsnivå och medicinska historia.
2. Matvanor: Upptäckande av vilka matvaror en person äter och hur ofta de äter dem. Det kan innefatta att logga allt man äter under en viss tidsperiod eller att svara på frågor om vanliga matvanor.
3. Kosthållningsvanor: Upptäckande av hur en person lagar, serverar och äter sin mat. Det kan innefatta information om kostvanor som exempelvis att äta för snabbt eller inför ekranen.
4. Näringsintag: Beräkning av den mängd näring som en person får från sitt näringsinnehåll i matvaror och drycker, till exempel kolhydrater, protein, fett, fiber, vitaminer och mineraler.
5. Näringsstatus: Mätning av olika aspekter av en persons kropp för att avgöra deras näringsstatus, såsom blodprover, urinprover, muskelmassa och kroppsfett.

Näringsundersökningar används ofta inom klinisk praktik för att hjälpa läkare, dietister och andra hälsovårdspersonal att utvärdera en persons näringsstatus och ge råd om hur de kan förbättra sin kosthållning. De används också inom forskning för att undersöka samband mellan kosthållning och hälsotillstånd.

'Kostregistrering' (eller 'food tracking' på engelska) är ett begrepp som ofta används inom näringslära och dietistik. Det refererar till processen att anteckna och spåra vad, hur mycket och när man äter och dricker under en viss tidsperiod. Det kan ske antingen handskriftligt i ett fysiskt kostregister eller via digitala hjälpmedel som exempelvis smartphone-appar.

Syftet med kostregistrering kan variera, men det är ofta använt som en metod för att få insikt i sin egen näringsstatus och matvanor, eller som ett verktyg inom viktminsknings- eller behandlingsprocesser under medicinsk observation. Genom att registrera allt man äter och dricker kan man identifiera eventuella onödiga kaloriintag, brist på näringsriktig mat eller onormalt beteende kring mat, som kan ha negativ inverkan på hälsan.

I medicinsk kontext kan uttrycket "köksredskap" användas pejorativt för att beskriva ett objekt som har blivit insatt in i kroppen, vanligtvis som resultat av en olyckshändelse eller våld. Detta kan inträffa om någon exempelvis faller på ett skarpt föremål eller om något sticker upp och tränger in i kroppen. Köksredskapen kan innefatta objekt som knivar, skedar, gafflar eller annat köksutrustning. Insättningen av dessa objekt kan leda till olika typer av skador och komplikationer beroende på var de träffar kroppen och hur djupt de tränger in.

Nutritive sweeteners, också kända som caloric sweeteners, är sockerarter och sötningsmedel som tillför kroppen energi i form av kolhydrater. De innehåller kcal per gram och omfattar bland annat saccharos (vanligt socker), fructos (fruktssocker), glukos (druvsocker), lactos (mjölksocker) och maltos (mältsocker). Dessa sötningsmedel är vanligen vattentuggande, vilket betyder att de absorberas långsamt i tarmen och orsakar en ökning av blodsockernivåerna. De används ofta inom mat- och dryckesindustrin för sin söta smak och förmåga att ge energibidrag.

Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.

I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.

Aspartame är ett artificiellt sötningsmedel som används i en mängd livsmedelsprodukter, inklusive light-drycker, godis, kaka, läskemedel och andra produkter som marknadsförs som "lågenergikällor". Det är ungefär 200 gånger sötare än vanligt socker (sackaros).

När aspartam bryts ned i kroppen bildas tre ämnen: fenylalanin, aspartat och metanol. Fenylalanin och aspartat är aminosyror som finns naturligt i proteinrika livsmedel, medan metanol också förekommer i små mängder i vissa livsmedel som frukt och grönsaker.

Det är värt att notera att aspartam inte bör konsumeras av personer som lider av en sjuklighet som kallas fenylketonuri (PKU), eftersom de har svårigheter att metabolisera fenylalanin. Dessa individer måste begränsa sin intag av fenylalanin från alla källor, inklusive aspartam.

I allmänhet anses aspartam vara säkert för de flesta människor att konsumera i moderata mängder, men det har föreslagits att överkonsumtion kan vara relaterad till vissa hälsoproblem, såsom huvudvärk och sömnstörningar. Dessa påståenden är dock fortfarande under debatt inom forskningsgemenskapen.

Koffein är ett centralstimulerande, vitaminliknande ämne som naturligt förekommer i flera olika typer av växter, till exempel kaffe- och teväxter. Det används ofta för att reducera trötthet och öka alertheten. Koffein är en psykoaktiv substans som verkar genom att blockera adenosinreceptorerna i hjärnan, vilket leder till en ökad frisättning av neurotransmittor som noradrenalin och dopamin.

Koffeinet har också en diuretisk effekt, vilket kan leda till ökat urinutflöde, och kan verka stimulerande på muskelaktiviteten i mag-tarmsystemet. Normala doser koffein anses vara säkra för de flesta vuxna, men högre doser kan orsaka biverkningar som rastlöshet, snabb hjärtslag, svettningar och trötthet. Kronisk överkonsumtion av koffein kan leda till beroende och abstinensbesvär vid avvänjning.

Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.

En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.

Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.

Näringspolitik (eng. Food policy) är ett samlingsbegrepp för de beslut, lagar och regler som ett samhälle eller en stat styrberättigade institutioner fattar relaterat till produktion, distribution, konsumtion och återvinning av livsmedel. Näringspolitiken kan omfatta en rad olika aspekter som jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och hälsofrågor, handelsavtal, matstandarder och konsumentskydd. Syftet med näringspolitiken är att säkerställa en hållbar, sund och rättvis livsmedelsförsörjning för alla medborgare.

Ilex paraguariensis, också känd som Yerba Mate, är en art inom familjen Penthoraceae och växer naturligt i södra delarna av Sydamerika. Den är en städsegrön buske eller litet träd som kan bli upp till 15 meter högt. Bladen är glänsande mörkgröna på ovansidan och ljusare gröna undertill, de används traditionellt för att bereda ett kaffeliknande dryck som innehåller koffein och andra ämnen som tros ha stimulerande och hälsobefrämjande effekter.

Alkoholförgiftning, även känd som etanolförgiftning, är en toxicologisk tillstånd som orsakas av överdriven alkoholkonsumtion. När alkohol metaboliseras i kroppen produceras en biprodukt kallad acetaldehyd, som är skadlig och kan leda till symtom som yrsel, illamående, kräkningar, högt blodtryck, snabb hjärtslag, förvirring, koordinationssvårigheter och i allvarliga fall medvetslöshet eller andningsstillestånd.

Det är viktigt att söka medicinsk vård omedelbart om man misstänker en alkoholförgiftning, särskilt om individen är medvetslös eller inte kan hjälpa sig själv. Behandlingen kan innefatta aktiv kylning för att minska kroppstemperaturen, intravenös vätskebehandling för att förebygga dehydrering och elektrolytbrist, samt näringsuppehållande behandling för att ge levern möjlighet att bearbeta alkoholen i kroppen. I allvarliga fall kan intensivvårdsbehandling vara nödvändig.

I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question. If you are asking for a medical definition of "cacao," I can certainly provide that.

Cacao is the dried and fermented beans of the cacao tree (Theobroma cacao), which are used to make chocolate. While cacao itself is not typically used in medical treatments, it does contain various compounds that have been studied for their potential health benefits. For example, cacao contains flavanols, which are antioxidants that may help to improve blood flow and reduce inflammation. It also contains methylxanthines such as theobromine and caffeine, which can have stimulant effects on the body.

However, it's important to note that chocolate products often contain added sugars and fats, which can negate any potential health benefits of the cacao itself. Therefore, while moderate consumption of dark chocolate with a high cacao content may be associated with some health benefits, it's important to consume it in moderation as part of a balanced diet.

'Food quality' er en betegnelse som ofte brukes for å beskrive de ønskede egenskapene og karakteristikkene til matvarer, inkludert smak, aroma, utseende, konsistens, holdbarhet, næringsverdi, sikkerhet og etisk/bærekraftige praksis i produksjonen. Det kan også referere til hvor vel matvaren er oppfyller lovkrav og standarder for fødevarekvalitet. I allmennhet handler det om en vurdering av matvarens verdi og egnethet til bruk basert på kombinasjonen av sensoriske, næringsmessige og sikkerhetsaspekter.

Carbohydrates in diet, också kända som kolhydrater på svenska, är en grupp näringsämnen som inkluderar socker, starches och fiber. De hittas naturligt i många livsmedel som frukt, grönsaker, spannmål och mjölkprodukter. Carbohydrates är en viktig källa till energi för kroppen eftersom de snabbt bryts ner till glukos, eller blodsocker, som kan användas direkt av cellerna i kroppen.

Det finns tre huvudsakliga typer av carbohydrates:

1. Monosackarider: Detta är enkla sockerarter som inkluderar glukos, fruktos och galaktos. De hittas naturligt i frukt, honung och vissa grönsaker.
2. Disackarider: Detta är två monosackarider som har kombinerats tillsammans. Exempel på disackarider inkluderar socker (sackaros), lactos (i mjölk) och maltose (i malt).
3. Polysackarider: Detta är långa kedjor av monosackarider som har kopplats samman. Exempel på polysackarider inkluderar starches (i potatis, bröd och pasta) och fiber (i frukt, grönsaker och helgröna spannmål).

Enligt American Heart Association rekommenderas att vuxna ska begränsa sitt intag av tillagad socker till högst 6 teaspoons per dag för kvinnor och 9 teaspoons per dag för män. Det är också viktigt att välja komplexa carbohydrates, som starches och fiber, framför enkla carbohydrates, som socker, eftersom de tenderar att ge en jämnare energileverans och hjälper till att kontrollera hungern.

'Fenoler' är ett samlingsnamn för organiska föreningar som innehåller en benzenring med en hydroxigrupp (–OH) kopplad till den. Fenoler är derivat av bensen (C6H6), där en väteatom har ersatts av en hydroxigrupp, vilket ger upphov till en karakteristisk reaktivitet som skiljer dem från bensen och alkoholer.

Exempel på vanliga fenoler inkluderar fenol (C6H5OH), kresol (4-metylfenol, 2-metylfenol och 3-metylfenol) och hydrokinon (p-hydroxifenil). Fenoler förekommer naturligt i vissa växter och djur, och de har en mängd användningsområden inom industrin, till exempel som desinfektionsmedel, konserveringsmedel och intermediärer i syntesen av polymerer.

En "cross-over" studie är en klinisk forskningsdesign där varje deltagare tilldelas att använda två eller flera olika behandlingsalternativ i en specifik sekvens under olika tidsperioder, vanligtvis med en randomiserad tilldelning.

Efter varje tidsperiod (perioden kallas för "cross-over") samlas data in om deltagarnas svar på de olika behandlingarna. Dessa data jämförs sedan för att bedöma och jämföra effekterna av de olika behandlingsalternativen.

Cross-over studier är användbara när det gäller att undersöka effekter hos små grupper av deltagare, då varje deltagare fungerar som sin egen kontroll. Dessa studier kan också minska den variabilitet som orsakas av individuella skillnader mellan deltagarna, eftersom varje deltagare får både behandling A och B.

Det är viktigt att notera att cross-over studier inte är lämpliga för alla typer av forskningsfrågor, särskilt då det gäller studier där en behandling kan ha en varaktig effekt eller risk som sträcker sig över tidsperioden mellan cross-over.

I medical terms, "menu planning" typically refers to the process of creating a structured and balanced meal plan for individuals who have specific dietary needs or restrictions due to medical conditions. This may include patients with diabetes, heart disease, kidney disease, food allergies, or other health concerns. The goal of menu planning is to provide adequate nutrition while limiting or avoiding certain foods that may exacerbate the individual's medical condition.

A well-designed menu plan takes into account the person's calorie and nutrient needs, dietary restrictions, food preferences, and cultural practices. It typically includes a variety of foods from all the major food groups, with appropriate portion sizes and meal timing to support optimal health outcomes. The menu plan may also include specific instructions for food preparation and cooking methods to reduce sodium, fat, or sugar content, as needed.

Menu planning is an important aspect of medical nutrition therapy (MNT), which is a evidence-based approach to treating medical conditions through dietary modifications. MNT is often provided by registered dietitians (RDs) or registered dietitian nutritionists (RDNs) who work in collaboration with healthcare providers to develop individualized meal plans that meet each patient's unique needs and goals.

'School refusal' är ett beteendeproblem hos barn och ungdomar som innebär att de vägrar att gå i skolan eller uppehålla sig där under en längre period än vad som kan förväntas av deras ålder och utvecklingsnivå. Detta kan vara orsakat av rädsla, ångest, depression, social fobi eller andra emotionella problem. Skolrefuserande barn kan uppleva starka känslor av ångest eller rädsla inför skolan, vilket kan leda till fysiska symtom som magont, illamående, huvudvärk eller yrsel. De kan också ha svårigheter att skilja sig från sina vårdnadshavare och uppleva separationångest.

Skolrefuserande barn behöver ofta professionell hjälp för att hantera sina känslor och återvända till en normal skolarbete. Det kan innebära insatser som kognitiv beteendeterapi, familjesamtal, social kompetensutveckling och eventuellt medicinsk behandling om det föreligger underliggande mentala problem.

'Grönsaker' är ett samlingsbegrepp inom närings- och livsmedelsområdet som oftast används för att beskriva olika slags odlade växter som äts färska, tillagade eller konserverade. Detta kan inkludera bladgrönsaker (såsom spenat och sallad), rotfrukter (såsom morot och potatis), fruktgrönsaker (såsom tomater och paprika) samt knölväxter (såsom ingefära och selleri). Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen såsom vitaminer, mineraler och fiber.

Mineralvatten är enligt den svenska Livsmedelsverket definierat som: "Ett naturligt vatten, som har bott i underjordiska bergsskikt minst 40 år och innehåller mineraler och andra ämnen från naturen. Vattnet får inte behandlas på något sätt som kan förändra dess natur, utom att det får filtreras och avdesinficeras."

Det vill säga, mineralvatten är ett oprocessat vatten som naturligt har flutit genom bergsskikt under en lång period och innehåller därför mineralsalter och andra ämnen från berggrunden. Det får inte innehålla några tillagda substanser eller ha behandlats på ett sätt som förändrar dess naturliga sammansättning, förutom att det kan filtreras och desinficeras för att garantera renlighet och mikrobiell säkerhet.

I medicinska sammanhang kan "tandemaljlöslighet" (engelska: *plaque retention*) referera till förmågan hos vissa typer av bakterier eller andra mikroorganismer att fastna och bilda biofilm på tänderna och tandemaljen, istället för att bli bortspolade under normal tuggning och svalning.

Tandemalj är en smittsam film av bakterier, matrester och andra partiklar som fastnar på tändernas yta. Om den inte regelbundet tas bort kan den leda till dental plack, så kallad tandsten, och öka risken för karies och parodontit (tandlossning).

Vissa mikroorganismer har en högre förmåga att fastna på tänderna än andra, vilket kan bidra till en ökad risk för dentala problem. Dessa bakterier kallas ofta "tandemaljlösliga" eftersom de är svårare att avlägsna genom vanliga metoder som tandborstning och flossning.

Det är viktigt att regelbundet besöka en tandläkare för en professionell tändborstning och rengöring, särskilt om man har en högre risk för dentala problem.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

'Satiation' och 'Satiety' är två närbesläktade begrepp inom närings- och hungerkontroll.

Satiationen refererar till den process där en individ känner sig mätt efter att ha ätit föda tills dess att de inte längre känner behov av att äta mer under en given måltid. Det är ett akut fenomen som påverkas av flera faktorer, inklusive energihalt, volym, smak, textur och näringsinnehåll i maten.

Satietyresponsen (eller bara 'satiety') refererar till den känsla av mättnad som du upplever efter en måltid, vilket fördröjer återigen behovet att äta igen. Det är ett mer kroniskt fenomen som varar i timmar eller till och med dagar efter en måltid. Satietyresponsen påverkas av flera faktorer, inklusive energihalt, näringsinnehåll, sötningsmedel, hungerhormoner och metabolism.

I medicinska sammanhang kan satietyresponsen vara av intresse för att förstå och behandla övervikt och fetma, eftersom en förbättrad satietyrespons kan hjälpa till att minska kaloriintaget och underlätta viktminskning.

"Artificiell saliv" är en typ av substans som används för att ersätta och efterlikna den naturliga spegelsyra som produceras i munhålan. Den artificiella spegelsyran kan vara i form av gel, spray eller lozenges (smälta tabletter). Den används vanligtvis för att lindra torrhet i munnen, som kan orsakas av sjukdomar, behandlingar som strålbehandling, mediciner eller åldrande.

Den artificiella spegelsyran är ofta komponerad av en blandning av olika typer av fuktighetsbindande och smörjande ämnen, såsom glycerin, sorbitol och karboxymetylcellulosa. Dessa ämnen hjälper till att behålla fuktigheten i munhålan och skyddar den från torrhet och irritation. Vissa artificiella spegelsyror kan även innehålla smakämnen, sötningsmedel och konserveringsmedel för att förbättra smaken och hållbarheten.

Det är viktigt att notera att användning av artificiell spegelsyra inte ersätter den naturliga produktionen av spegelsyra i kroppen, men kan hjälpa till att lindra symtomen av torr mun.

'Skatter' er en begrep i medisin som refererer til små, hårde partikler eller krystaller som kan oppstå i galten eller urinen som et resultat av forskjellige medisinske tilstander. Disse skattene kan være sammenset av forskjellige stoffer, slik som salt, kalk, proteiner eller hvit blodceller.

I galten kan skatter dannes som en følge av forstyrrelser i leverfunksjonen eller metabolismen, og de kan være et teken på sykdommer som gallestenssjukdom, levercirrosis eller leddegalskje. I urinen kan skatter dannes som en følge av forstyrrelser i nyrefunksjonen eller hovedverdiklingssystemet, og de kan være et teken på sykdommer som nefrolitiasis, infeksjonssykdommer eller medisinske tilstander som forskyvning av elektrolyttbalansen.

Det er viktig å undersøke skatter for å avklare årsaken til deres oppståndelse og for å planlegge behandlingen av den underliggende sykdommen.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Medicinsk definisjon:

Mejeriprodukter er produkter som fremstilles av mælk og andre meieriprodukter som ysteri, hveteost, smør, fløte og tykmelk. Disse produktene inneholder næringsstoffer som protein, calcium, vitamin D og andre næringsstoffer som er viktige for en god helse. Meieriprodukter kan også inneholde bakterier som kan være gavnlige for tarmfloraen.

Livsmedelskonservering definieras som processer och metoder som används för att förlänga hållbarheten och säkerställa säkerheten hos livsmedel, genom att förhindra eller fördröja kemiska, fysiska och mikrobiella förändringar som kan leda till förruttnelse, skada eller sjukdom. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom termisk behandling (till exempel pasteurisering och större upphettning), torkning, saltning, syrning, tillägg av konserveringsmedel och försegling under modifierad atmosfär. Syftet med livsmedelskonservering är att förhindra förruttnelse, förlänga hållbarhetstiden och minska risken för matförgiftning.

'Smakämnen' är ett begrepp inom neurofysiologi och beteendevetenskap som refererar till de olika områdena på tungan där olika kemiska receptorer finns för att uppfatta de fem grundläggande smakerna: söt, salt, beskt (bitter), umami och sur. Dessa olika smaker hjälper till att identifiera olika näringsämnen i maten, såsom socker (sött), natrium (salt), aminosyror (umami), organiska syror (sur) och vissa bittert smakande ämnen som kan vara toxiska. Det är värt att notera att gränserna mellan de olika områdena på tungan inte är så skarpa som man tidigare trott, utan alla typer av smakreceptorer finns över hela tungan.

'Livsmedelsförsörjning' (ibland alsoanvänd: "näringsöverenskommelse") är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en person får i behov av speciella näringsunderhållningsprodukter eller specialformulerade dieteter för att uppfylla sina dagliga näringsbehov på grund av en sjukdom, skada eller medicinsk behandling. Detta kan innebära användning av enterala näringslösningar som ges via en sonde direkt till mag-tarmkanalen eller parenterala näringslösningar som ges intravenöst. Livsmedelsförsörjning kan vara nödvändig för en kortare eller längre tid beroende på individuella behov och hälsotillstånd.

Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått som används för att uppskatta om någon har en hälsosam vikt i relation till sin längd. Det beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2).

BMI-skalan delas vanligen in i följande kategorier:

* Undervikt: BMI under 18,5
* Normalvikt: BMI mellan 18,5 och 24,9
* Övervikt: BMI mellan 25 och 29,9
* Fetma: BMI 30 eller högre

Det är värt att notera att BMI inte är ett perfekt mått på hälsosam vikt eftersom det inte kan skilja mellan muskelmassa och kroppsfett. Till exempel kan en person med mycket muskler ha en högre BMI än en person med samma längd och vikt som har mer kroppsfett istället för muskler, men fortfarande vara hälsosamt. Därför bör BMI användas tillsammans med andra faktorer såsom blodtryck, kolesterolnivåer och livsstilsfaktorer som diet och motion för att bedöma en persons hälsosamma vikt.

'Godis' er en norsk og svensk betegnelse for søte snacks som oftest inneholder høye nivåer av sukker, kalori og smakstoffer. I medisinsk sammenheng kan over bruk av slike snacks føre til økt risiko for overvikt, tannsykdommer, diabetes og hjerte- og karsykluslidelser.

En definisjon av 'godis' i en medisinsk kontekst kan være: "Søte snacks som inneholder høye nivåer av tilset sukker, fedtstoffer og smakstoffer, som kan føre til økt risiko for overvikt, tannsykdommer, diabetes og hjerte- og karsykluslidelser når de konsumeres i overmaate."

Banisteriopsis är ett släkte i familjen malpighiaväxter (Malpighiaceae). Det vetenskapliga namnet Banisteriopsis kommer från den engelske botanikern och upptäcktsresanden John Banister (1650-1692).