SjukdomarTekniker och utrustning för analys, diagnostik och terapiFenomen och processerSpecialiteter och yrken
Kronobiologiska fenomenDygnsrytmstörningarKronobiologiKronoterapiDygnsrytm
Kronobiologiska fenomen
Läran om tidsfaktorers betydelse i biologiska system. Studier om åldrande, biologiska rytmer och cykliska fenomen räknas hit. Statistiska och datorstödda matematiska beräkningar tillämpas för att besk riva, i matematiska termer, olika biologiska funktioner över tiden.
Dygnsrytmstörningar
Avbrott i den rytmiska cykeln för kroppsfunktioner eller aktiviteter.
Kronobiologi
Kronobiologi är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av tidsbundna, biologiska rytmor hos levande organismer, inklusive människor. Dessa rytmor, som exempelvis dygnsrytmen, styrs av en intern biologisk klocka och påverkar olika fysiologiska funktioner såsom sömn-vakna-cykler, hormonutsöndring, kroppstemperatur och andra autonoma nervsystemsfunktioner. Kronobiologin undersöker hur dessa rytmor påverkar hälsan och sjukdomar, samt hur externa tidsfaktorer, såsom ljus-mörkercykler och klockslag, kan ställa in eller störa de interna biologiska klockorna.
Kronoterapi
Anpassning av läkemedelsdosering till dygnsrytmen. Idén är baserad på iakttagelsen att biologiska funktioner reagerar på tidsrelaterade skeenden, som t ex den sänkta epinefrinnivån mellan kl 22 och kl 4, eller de höjda histaminnivåerna mellan midnatt och kl 4. Behandlingen syftar till att stödja normala rytmer eller att modifiera en behandling som bygger på kända variationer i kroppsrytmerna. Kron oterapi är vanlig vid cancerbehandling, men är inte begränsad till cancerterapi eller till kemoterapi.
Dygnsrytm
Regelbundet återkommande, i cykler om ca 24 timmar, biologiska aktiviteter, som t ex känslighet för läkemedel och stimuli, hormonutsöndring, sömn, ätande osv. Denna rytm tycks styras av en biologisk k locka, som följer återkommamde perioder av dagsljus och mörker.
Kronobiologiska fenomen är regelbundenheter i fysiologiska processer hos levande organismer som förekommer med tidsbundna mönster, ofta i samband med jordens dygns- och årscykel.

Kronobiologi är ett forskningsområde som studerar de inre biologiska rytmerna hos levande organismer, inklusive människor. Kronobiologiska fenomen är de periodiska förändringar i fysiologi, beteende och/eller patologi som orsakas av dessa inre rytmer. Dessa rytmer kan ha olika längder, men de mest välstuderade är de cirkadiana rytmerna, som upprepar sig ungefär var 24:e timme. Andra exempel på kronobiologiska fenomen inkluderar de cirkalunära rytmerna, som påverkas av månens cykel, och de menstruella rytmerna hos kvinnor.

Kronobiologiska fenomen kan ha en betydande inverkan på många aspekter av hälsan och sjukdomen. Exempelvis kan vissa mediciner vara mer effektiva eller ha mindre biverkningar om de ges vid specifika tidpunkter under dygnet, beroende på patientens inre rytmer. Dessutom kan störningar av dessa rytmer, till exempel som följd av skiftarbete eller jetlag, öka risken för en rad hälsoproblem, inklusive sömnstörningar, depression, metabola störningar och hjärt-kärlsjukdomar.

Dagrytmstörningar är störningar i den cirkadiska rytmen som regleras av den inre biologiska klockan och påverkar fysiologiska funktioner, sömn-vakenhetscykel, kroppstemperatur, hormonnivåer och andra processer med en tidsperiod på ungefär 24 timmar. Störningar i denna rytm kan orsakas av externt miljöfaktorer som skiftarbete, jetlag eller medicinska tillstånd som demens, depression och sömnapné. Dessa störningar kan resultera i symptom som sömnlöshet, trötthet, koncentrationssvårigheter, irritabilitet och påverkan av kognitiv funktion.

Dygnsrytmstörningar, eller störningar i circadian rytm, är en medicinsk term som refererar till en avvikelse i den naturliga biologiska dygnsrytmen hos människor. Dygnsrytmen är ett slags inre klocksystem som styr olika fysiologiska funktioner, såsom sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck och hormonutsöndring, över en tidsperiod på 24 timmar.

Störningar i dygnsrytmen kan orsakas av olika faktorer, såsom skiftarbete, jetlag, mental ohälsa eller neurologiska sjukdomar. Symptomen på dygnsrytmstörningar kan inkludera sömnproblem, trötthet, koncentrationssvårigheter, depression och irritabilitet.

Det finns olika typer av dygnsrytmstörningar, bland annat förskjutningssyndrom (jetlag), fördröjd sömnfasstörning och framtysk syndrom. Behandlingen av dygnsrytmstörningar kan innebära förändringar i livsstilen, ljusterapi, mediciner eller kombinationer av dessa.

Kronobiologi är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av tidsbundna, biologiska rytmor hos levande organismer, inklusive människor. Dessa rytmor, som exempelvis dygnsrytmen, styrs av en intern biologisk klocka och påverkar olika fysiologiska funktioner såsom sömn-vakna-cykler, hormonutsöndring, kroppstemperatur och andra autonoma nervsystemsfunktioner. Kronobiologin undersöker hur dessa rytmor påverkar hälsan och sjukdomar, samt hur externa tidsfaktorer, såsom ljus-mörkercykler och klockslag, kan ställa in eller störa de interna biologiska klockorna.

Kronobiologi är ett medicinskt begrepp som refererar till studiet av tidsbundna (cirkadiska) rytmer och deras mekanismer hos levande organismer, inklusive människor. Dessa rytmer påverkar en rad fysiologiska funktioner, såsom sömn-vakns cycle, kroppstemperatur, blodtryck, hormonnivåer och ämnesomsättning. Kronobiologin undersöker också hur externa tidsfaktorer, som ljus och mörker, matintag och fysisk aktivitet, påverkar dessa rytmer och hur de kan störas av exempelvis skiftarbete eller jetlag. Syftet med kronobiologin är att förbättra hälsa och livskvalitet genom att optimera tidsbundna processer i kroppen.

Kronoterapi, även kallat klockdosering eller tidsreglerad medicinering, är användandet av patientens biologiska klocka för att optimera intaget av läkemedel så att de får mest möjliga effekt och minst möjliga biverkningar. Det innebär vanligtvis att ge mediciner vid specifika tider på dygnet, ofta i samband med naturliga variationer i kroppens funktioner som sömn/vakenhetscykler och hormonnivåer. Syftet är att öka effektiviteten och säkerheten hos läkemedelsbehandlingar genom att ta hänsyn till dessa naturliga variationer i kroppens respons på mediciner.

Kronoterapi, även kallat klockdosering eller tidsreglerad medicinering, är användandet av patientens naturliga 24-timmars variationscykel i olika fysiologiska funktioner för att optimera effekten och/eller minska biverkningarna av en given medicin. Det innebär att man ger medicinen vid specifika tider på dygnet för att matcha patientens naturliga rytm, istället för att ge den i konstanta intervaller.

Exempelvis kan vissa mediciner ges på morgonen eftersom de är mer effektiva under dagtid, medan andra kan ges på kvällen för att hjälpa till att främja sömn. Kronoterapi används ofta vid behandling av sjukdomar som påverkar patientens biologiska klocka, såsom cancer, diabetes och sömnsörtsyndrom.

Dygnsrytmen refererer til den naturlige 24-timers cyklus, der styrer mange af kroppens fysiologiske funktioner, herunder søvn/vågen cyklus, kropstemperatur, appetit og hormonproduktion. Den reguleres primært af den indre ure (suprachiasmatisk nucleus) i hjernen, der koordinerer sine response med miljømæssige tegn som naturligt lys og mørke. Dette koncept er vigtigt for mange aspekter af sundhed og sygdom, herunder søvnforstyrrelser, mentale lidelser og kroniske sygdomme.

Dygnsrytmen (engelska: circadian rhythm) refererar till den inre biologiska klocka hos levande organismer, inklusive människor, som reglerar olika fysiologiska processer och beteenden under dygnet. Dessa processer inkluderar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur, blodtryck, hjärtfrekvens, hormonnivåer och andra funktioner.

Den centrala regulatorn av dygnsrytmen finns i en grupp nervceller i hypotalamus, en del av hjärnan som kallas supraChiasmatic nuclei (SCN). SCN koordinerar dygnsrytmen genom att kontrollera produktionen och release av hormoner såsom melatonin och cortisol. Dessa hormoner påverkar sömn-vakenhetscykler, kroppstemperatur och andra fysiologiska processer.

Dygnsrytmen är en cirka 24-timmars cykel som styrs av ljus-mörkercykeln i naturen. Exponering för naturligt dagsljus på morgonen hjälper att ställa in den inre klockan och underlättar en normal sömn-vakenhetscykel. Människor som arbetar nattskift eller reser över tidszoner kan uppleva störningar i sin dygnsrytm, vilket kan leda till sömnproblem och andra hälsoproblem.