Eating disorders are mental health conditions characterized by significant and persistent disturbances in eating behaviors and associated thoughts and emotions. They can have serious physical and psychological consequences if left untreated. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5), there are several types of eating disorders, including:

1. Anorexia Nervosa: Individuals with anorexia nervosa have a distorted body image and an intense fear of gaining weight. They restrict their food intake to the point of self-starvation, leading to significantly low body weight.
2. Bulimia Nervosa: People with bulimia nervosa engage in recurrent episodes of binge eating followed by compensatory behaviors such as purging (e.g., self-induced vomiting, misuse of laxatives or diuretics), fasting, or excessive exercise to prevent weight gain.
3. Binge Eating Disorder: Those with binge eating disorder experience recurrent episodes of binge eating without the compensatory behaviors seen in bulimia nervosa. They feel a lack of control over their eating and often experience shame, distress, and guilt afterward.
4. Avoidant/Restrictive Food Intake Disorder (ARFID): Individuals with ARFID have a persistent failure to meet appropriate nutritional and/or energy needs, leading to significant weight loss, poor growth, or nutritional deficiencies. This is not due to a lack of available food or a cultural practice.
5. Other Specified Feeding or Eating Disorders (OSFED): OSFED includes disorders that do not meet the full criteria for any of the above eating disorders but still cause significant distress and impairment. Examples include atypical anorexia nervosa, subthreshold bulimia nervosa, and purging disorder.
6. Unspecified Feeding or Eating Disorders (UFED): UFED is used when the specific eating disorder is not known due to insufficient information or when the clinician chooses not to specify the reason.

Eating disorders can affect people of all ages, genders, and backgrounds. They often co-occur with other mental health conditions such as depression, anxiety, and obsessive-compulsive disorder (OCD). Early intervention and treatment are crucial for improving outcomes and promoting recovery.

Bulimia nervosa är en ätstörning som kännetecknas av perioder med bingec eating, det vill säga överdrivet och ofta hastigt förtärande av mat i kombination med kompensatoriska beteenden för att undvika viktmålning, till exempel självinducerad illamående eller överdriven motion.

Den som lider av bulimia nervosa upplever ofta en kraftig skamkänsla och skuldkänslor i samband med sina bingec eating-perioder, vilket kan leda till ett hemligt liv och svårigheter att söka vård. Bulimia nervosa kan leda till allvarliga hälsoproblem som exempelvis mag-tarmsjukdomar, elektrolytbrist, hjärtsvikt och i värsta fall även dödsfall.

Det är viktigt att söka professionell hjälp om man misstänker att man själv eller någon annan lider av bulimia nervosa. Behandlingen kan innebära terapi, medicinsk behandling och stöd från anhöriga och supportgrupper.

Binge Eating Disorder (BED) is a medical condition defined by the American Psychiatric Association's Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edition (DSM-5) as follows:

1. Recurrent episodes of binge eating characterized by both of the following:
a. Eating, in a discrete period of time (e.g., within any 2-hour period), an amount of food that is definitely larger than what most people would eat in a similar period of time under similar circumstances.
b. A sense of lack of control over eating during the episode (e.g., a feeling that one cannot stop eating or control what or how much one is eating).
2. The binge-eating episodes are associated with three or more of the following:
a. Eating much more rapidly than normal.
b. Eating until feeling uncomfortably full.
c. Eating large amounts of food when not physically hungry.
d. Eating alone because of being embarrassed by how much one is eating.
e. Feeling disgusted, depressed, or very guilty afterward.
3. Marked distress regarding binge eating is present.
4. The binge eating occurs, on average, at least once a week for three months.
5. The binge eating is not associated with the regular use of inappropriate compensatory behaviors (e.g., purging) and does not occur exclusively during the course of bulimia nervosa or anorexia nervosa.

BED is differentiated from social overeating or simply eating too much on occasion, as it involves recurrent episodes of binge eating accompanied by a sense of loss of control and marked distress. It's important to note that BED is a serious mental health condition that requires professional evaluation and treatment.

Anorexia nervosa är en allvarlig matpsykisk störning som kännetecknas av ett överdrivet oro för vikt och kroppsform, vilket leder till att den drabbade personen avsiktligt undviker att äta tillräckligt med föda för att hålla sig vid en normal kroppsvikt. Personer med anorexia nervosa har ofta ett starkt behov av kontroll och kan bli besatta av tanken på att ha kontroll över vad de äter och vikten de väger.

De flesta personer med anorexia nervosa är kvinnor, men män kan också drabbas av sjukdomen. Anorexia nervosa börjar ofta under tonåren eller tidiga vuxenlivet, men kan även debutera senare i livet.

Sjukdomen kan leda till allvarliga hälsoproblem och komplikationer, inklusive muskelsvaghet, nedsatt immunförsvar, hjärtsvikt, njurskador och i värsta fall död. Behandling av anorexia nervosa kräver ofta ett multidisciplinärt team, inklusive läkare, psykiatriker, dietister och terapeuter, för att behandla de fysiska och psykiska aspekterna av sjukdomen.

Bulimia nervosa, ofta förkortat bulimia, är en ätstörning som kännetecknas av återkommande episoder av ocontrollerad överätning (krampaktig insättning av stora mängder mat under en kort tidsperiod), följt av tvångsmässiga metoder för att kompensera för det överskott av kalorier, till exempel självinducerad illamående eller överdriven motion. Dessa beteenden uppträder minst en gång i veckan under en period på minst tre månader.

Individen med bulimia har ofta ett förvrängt kroppsbild och en intensiv rädsla för viktuppgång. Bulimia kan leda till allvarliga hälsoproblem, såsom electrolyte imbalances, tooth decay, och i värsta fall dödsfall. Behandlingen av bulimia innefattar ofta kombinationen av psykoterapi, medicinsk behandling och näringslära.

"Kroppsuppfattning" refererar till individens subjektiva uppfattning och känsla av sin egen kropps storlek, form och funktion. Det inkluderar personens självbild, självkänsla och attityd gentemot sin egen kropp. Kroppsuppfattning kan variera över tiden och påverkas av olika faktorer som sociala normer, familjebakgrund, medier, psykiska hälsotillstånd och fysiska förändringar.

Det är viktigt att notera att kroppsuppfattning inte alltid korrelerar med den faktiska storleken eller formen på en persons kropp. Någon kan ha en normalvikt eller vara muskulös, men fortfarande uppleva sig som överviktig eller otillräckligt attraktiv. På motsatt vis kan någon med övervikt uppleva sig normalt eller till och med smal. Dessa diskrepansier mellan subjektiv kroppsuppfattning och objektiva fysiska mått kallas ofta för kroppssjälvbildsdistorsioner.

Dessutom kan kroppsuppfattning ha en betydande inverkan på individens psykiska hälsa, självkänsla och livskvalitet. Negativa kroppsuppfattningar kan leda till lägre självkänsla, depression, ätstörningar och social isolering. Positiva kroppsuppfattningar kan i stället främja en högre självkänsla, bättre psykisk hälsa och ett mer positivt livsutförande.

Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.

Feeding behavior kan definieras som de mentala, emotionella och fysiska processer som styr hur individen letar upp, förbereder, konsumerar och tillfredsställs av sin näringsintag. Detta inkluderar instinkter, aptitreglering, smakpreferenser, matval, mättnadskänsla och sociala aspekter som matvanor och tabun. Feeding behavior kan påverkas av en rad faktorer som ålder, kognition, emotionell status, kultur, erfarenheter och fysiska tillstånd som sjukdomar eller skador.

Matnings- och ätstörningar hos barn är en grupp av psykiatriska störningar som kännetecknas av abnorma beteenden och attityder till mat, vikt och kroppsuppfattning. De kan påverka barns fysiska, emotionella och sociala utveckling. Några exempel på matnings- och ätstörningar hos barn är:

1. Anorexia nervosa: Barn med anorexia nervosa har en överdriven rädsla för att bli fet och begränsar därför sin kaloriintag till ett extremt nivå, vilket leder till undernäring och ofta mycket låg vikt.
2. Bulimia nervosa: Barn med bulimia nervosa altererar mellan perioder av övermatning (kränkningar) och tvångsmässiga metoder för att kompensera för den ökade kaloriintaget, till exempel genom självinducerad illamående eller överdrivet träning.
3. Ätstörning som inte specificeras (EDNOS): Denna diagnos ges när barnets beteenden och symptom inte uppfyller kriterierna för någon specifik ätstörning, men fortfarande påverkar deras välbefinnande och hälsa.
4. Ätstörningar som inte annars specificeras (OSFED): Denna diagnos ges när barnets beteenden och symptom inte uppfyller kriterierna för någon specifik ätstörning, men fortfarande påverkar deras välbefinnande och hälsa.
5. Pica: Barn med pica har en stark aptit på att äta icke-matföda, till exempel jord, lack, sand eller plast.
6. Rumination: Barn med rumination återvänder regelbundet till sin mat och sväljer den igen efter att ha spottat upp den.
7. Återkommande matrelaterade problem (ARFID): Barn med ARFID undviker eller avstår från att äta vissa livsmedel på grund av en rädsla för att bli sjuk, ett starkt aversivt beteende eller brist på intresse för mat.

Det är viktigt att notera att ätstörningar kan variera i svårighetsgrad och att det finns olika former av behandling som kan hjälpa barn att hantera sina symptom och återfå en hälsosam livsstil. Om du tror att din son eller dotter lider av en ätstörning rekommenderar vi starkt att du kontaktar en läkare eller terapeut som har erfarenhet av att behandla barn med ätstörningar.

Kognitiv dissonans är ett psykologiskt tillstånd som uppstår när en individ upplever att hans eller hennes övertygelser, handlingar, värderingar eller känslor står i konflikt med varandra. Detta orsakar ofta obehag och den drabbade personen kan bli motiverad att reducera dissonansen genom att ändra sin inställning, beteende eller attityd för att återställa kognitiv balans. Termen myntades av Leon Festinger 1957 och har sedan dess använts flitigt inom socialpsykologi och relaterade områden.

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.

"Självuppfattning" är ett psykologiskt koncept som refererar till individens subjektiva uppfattning om sig själv. Det inkluderar personliga egenskaper, förmågor, attityder, värderingar och mål. Självuppfattningen kan vara statisk eller dynamisk och kan förändras över tid beroende på erfarenheter, utveckling och sociala faktorer. Det är viktigt att skilja på självuppfattning och självkänsla, där den senare refererar till känslan av att vara värd eller icke värd av kärlek, acceptans och värdighet.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

'Body Dysmorphic Disorder' (BDD) är en psykiatrisk diagnos som beskrivs i Diagnostiskt och Statistiskt Manual för Psykiatriska Störningar (DSM-5), som publiceras av Amerikanska Psykiatriska Föreningen.

Enligt DSM-5 definieras BDD som en preoccupation med ett eller flera perceived defects or flaws in one's physical appearance that are not observable or appear slight to others. The preoccupation is so severe that it causes significant distress or impairment in social, occupational, or other important areas of functioning.

Individuals with BDD may spend several hours a day checking their appearance in mirrors or avoiding them altogether, seeking reassurance from others, or trying to camouflage or hide the perceived defect with makeup, clothing, or hair. They may also engage in repetitive behaviors such as skin picking or grooming.

BDD can have serious consequences on an individual's quality of life and is associated with high rates of depression, anxiety, and suicidal ideation. It is important to note that BDD is a treatable condition, and individuals with the disorder can benefit from cognitive-behavioral therapy (CBT) and/or medication.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:

1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.

These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

Kroppsmasseindex (BMI) är ett mått som används för att uppskatta om någon har en hälsosam vikt i relation till sin längd. Det beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2).

BMI-skalan delas vanligen in i följande kategorier:

* Undervikt: BMI under 18,5
* Normalvikt: BMI mellan 18,5 och 24,9
* Övervikt: BMI mellan 25 och 29,9
* Fetma: BMI 30 eller högre

Det är värt att notera att BMI inte är ett perfekt mått på hälsosam vikt eftersom det inte kan skilja mellan muskelmassa och kroppsfett. Till exempel kan en person med mycket muskler ha en högre BMI än en person med samma längd och vikt som har mer kroppsfett istället för muskler, men fortfarande vara hälsosamt. Därför bör BMI användas tillsammans med andra faktorer såsom blodtryck, kolesterolnivåer och livsstilsfaktorer som diet och motion för att bedöma en persons hälsosamma vikt.

"Psykiatrisk status" är ett sammanfattande begrepp för en individuals mentala hälsa och psykiatriska symptom. Det kan bedömas och graderas med olika skattningsskalor. Några vanliga skattningsskalor inkluderar:

1. Clinical Global Impression (CGI): Denna skala används för att snabbt bedöma allvarlighetsgraden av en patients mentala ohälsa. Skalan har två delar: CGI-Severity och CGI-Improvement. CGI-Severity bedöms från 1 (normalt) till 7 (mycket allvarligt sjukt), medan CGI-Improvement bedöms från 1 (mycket förbättrad) till 7 (mycket försämrad).

2. Positive and Negative Syndrome Scale (PANSS): Denna skala används för att mäta psykotiska symptom, såsom hallucinationer och desorganiserat tänkande, samt negativa symptom, såsom avflackning och socialt tillbakadragande. Skalan innehåller 30 objektiva kliniska observationer som bedöms från 1 (ingen symtomatologi) till 7 (extrem symptomatologi).

3. Hamilton Depression Rating Scale (HDRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av depression. Skalan innehåller 17 eller 21 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 2, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare depression.

4. Young Mania Rating Scale (YMRS): Denna skala används för att mäta allvarlighetsgraden av mani. Skalan innehåller 11 objektiva kliniska observationer som bedöms från 0 till 4 eller 0 till 8, beroende på frågan. Högre poäng indikerar allvarligare mani.

Dessa är några exempel på skalor som används för att mäta psykiatriska symptom och deras allvarlighetsgrad. Det finns också andra skalor som mäter andra aspekter av mentala hälsoproblem, såsom ångest, trauman och personlighetsstörningar.

Hyperphagia är ett medicinskt begrepp som betyder "oöverdrivet eller onormalt hungerskäl" och definieras ofta som en patologisk hunger som leder till överätning. Det kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, såsom ämnesomsättningssjukdomar, neurologiska störningar eller psykiska tillstånd som Prader-Willi syndrom och BED (bulimia nervosa med utan kastning). Vid hyperphagia kan individen ha svårigheter att kontrollera sitt hungerskäl och äta mycket stora mängder mat på en gång, vilket kan leda till övervikt eller fetma.

En personlighetsprofilformulär är ett verktyg som används inom psykologin och psykiatrin för att bedöma och beskriva en persons personlighet. Det kan vara en frågeformulär eller intervju som mäter olika aspekter av personligheten, till exempel personlighetsdrag, kognitiva stilar, värderingar, intressen och emotionella reaktioner.

Formuläret kan innehålla frågor om hur individen upplever sig själv och hur han eller hon uppfattas av andra, som till exempel "Jag blir ofta irriterad över småsaker" eller "Vännerna ser mig som någon som är mycket social". Responsen på dessa frågor kan kategoriseras och jämföras med normgruppen för att få en beskrivning av personligheten.

Personlighetsprofilformuläret används ofta inom klinisk praktik, men även inom arbetslivet för att matcha personer med lämpliga jobb och miljöer. Det är viktigt att notera att en personlighetsprofil inte är ett stelstansande eller definitivt beskrivning av en persons personlighet, utan snarare en ögonblicksbild som kan förändras över tiden och i olika situationer.

'Komorbiditet' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva när en individ har två eller flera sjukdomar, tillstånd eller störningar samtidigt. Dessa tillstånd kan vara relaterade eller orelaterade till varandra och kan ha en gemensam orsak eller vara skilda. Komorbiditet kan komplicera behandlingen och leda till sämre prognoser eftersom den kan påverka symptomen, funktionsnivån och livskvaliteten hos individen. Exempel på komorbiditet kan inkludera en persons med diabetes som också har depression eller en person med hjärt-kärlsjukdom som också har kronisk lungsjukdom.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

Fetma (fetma = fetal growth retardation) er en medisinsk betegnelse for et forhold hvor barnets vekt under graviditeten utvikler seg langsomt eller stanset. Det kan være forskjellige årsaker til at dette skjer, og det kan ha alvorlige konsekvenser for barnets helse både under graviditeten og etter fødselen.

En av de vanligste definisjonene av fetma er hvis barnet har en vekt under 10. periletal (percentsile) ved fødselen. Det betyr at barnets vekt ligger under det 10. percentil av andre barns vekt i samme alder og kjønn. Andre definisjoner kan også inkludere en kombinasjon av lavere vekt og lengde, eller en vurdering av hvor mye barnet veier i forhold til hvordan det bør veie basert på moders alder, kroppsvekt og andre faktorer.

Fetma kan være forårsaket av mange forskjellige ting, inkludert genetiske faktorer, problemer med moderkakken eller blodforsyningen til barnet, infeksjoner, alkohol- og nikotinbruk under graviditeten, og andre helseproblemer hos moren. Hvis fetma ikke behandles riktig, kan det føre til komplikasjoner som lav vekt ved fødsel, lave blodsukker- og kolesterolnivåer, hjerteproblemer, hjerne skader, og andre langvarige helseproblemer for barnet. Derfor er det viktig at gravide kvinner har regelmessige medisinske kontroller under graviditeten for å oppdage og behandle fetma tidlig.

'Försvarsmekanismer' är ett samlingsbegrepp inom medicinen och immunologin som refererar till de olika mekanismer och processer som kroppen använder sig av för att skydda sig mot främmande, skadliga eller infektionshotande agenter såsom virus, bakterier och parasiter.

Detta innefattar bland annat:

1. Anatomiska barriärer: Huden och slemhinnor fungerar som en naturlig barrière som förhindrar inträngande av främmande partiklar och mikroorganismer.
2. Kemiska barriärer: Kroppens sekretioner, såsom tårar, slem, saliv och magsaft, innehåller enzymer och andra substanser som kan döda eller inhibera tillväxten av mikroorganismer.
3. Cellulära immunitet: Det adaptiva immunsystemet består av vita blodkroppar, såsom T-celler och B-celler, som är specialiserade för att känna igen och eliminera specifika patogener genom att producera specifika antikroppar eller direkt attackera infekterade celler.
4. Inflammation: Det är en immunologisk respons där kroppen ökar blodförsörjningen till ett inflammerat område för att eliminera patogener och börja reparationsprocessen.
5. Feber: En höjd kroppstemperatur kan hjälpa till att bekämpa infektioner genom att öka aktiviteten hos immunförsvaret och minska tillväxten av patogener.
6. Komplementsystemet: Det är en serie proteiner som aktiveras vid infektion och hjälper till att eliminera patogener genom att direkt attackera dem eller genom att rekrytera andra immunceller till området.

Det är viktigt att notera att det immunförsvaret kan vara nedsatt vid sjukdom, åldrande, medicinska behandlingar och andra faktorer, vilket kan öka risken för infektion och sjukdom.

'Psykoterapi' er en behandlingsmetode som fokuserer på å hjelpe personer med å forstå, håndtere og løse sine psykiske vanskeligheter og problemer. Det inkluderer ofte samtaler mellom terapeuten og den enkelte klienten, men kan også involvere andre teknikker som skriving, kroppsbevegelser eller arbeid med å endre oppførselshabitater.

Målet med psykoterapi er ofte å forbedre den enkeltes mentale helse og velbefindende, styrke selvopplevelsen og forbedre relasjonene til andre. Det kan hjelpe med å behandle en rekke forskjellige problemer som angst, depressjon, trauma, spisevansker, relasjonsproblemer og mer.

Det finnes mange forskjellige typer av psykoterapi, noen fokuserer mer på å forstå og bearbeide unbewusste konflikter (som psykoanalytisk terapi), mens andre fokuserer mer på å lære nye ferdigheter og endre oppførsel (som kognitiv-bhavningsterapi).

I all felleshet er psykoterapi en prosess som foregår over tid, og det kan være forskjellige antall sesjoner alt etter hvilken type terapi som blir brukt og hvor alvorlige problemerne er som blir behandlet.

'Psykologsamtal' är ett samtalsinnehåll som sker mellan en klient och en auktoriserad psykolog. Syftet med samtalet är att hjälpa den sökande individen att reflektera över och förstå sina tankar, känslor och beteenden bättre, för att på så sätt kunna hantera livets utmaningar och problem effektivare. Under samtalet använder sig psykologen av sin professionella kompetens inom områdena klinisk psykologi och/eller psykoterapi för att stödja, behandla och främja den klientens mentala hälsa och personliga utveckling. Det är viktigt att understryka att en auktoriserad psykolog har genomgått relevant utbildning, praktik och examen för att kunna erbjuda psykologsamtal som en del av sitt yrkesmässiga arbete.

Psykometri (engelska: psychometrics) är en gren inom psykologin som handlar om metoder för att mäta och bedöma olika psykiska fenomen, såsom intelligenstest, personlighetstest och intressegrupperingar. Det inkluderar studiet av pålitligheten (reliabilitet), validiteten och normerna för dessa tester, samt statistiska metoder för att analysera data från dem. Psykometri används ofta inom klinisk psykologi, utbildningspsykologi, arbets- och organisationspsykologi och socialpsykologi.

Kognitiv terapi (CT) är en form av psykoterapi som utvecklades under 1960-talet av psykiatern Aaron T. Beck. CT bygger på kognitiva modeller och teorier om hur individens tankar, känslor och beteenden hänger samman.

CT fokuserar på att identifiera och utmana negativa och irrealistiska tankemönster, sätta igång positiva tankeprocesser och främja emotionell balans och välbefinnande. Metoden innefattar också tekniker för stresshantering, problemlösning och kommunikationsförbättring. CT har visat sig vara effektivt vid behandling av en rad psykiska störningar, bland annat depression, ångeststörningar, personlighetsstörningar och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD).

Depression, eller depressiv sjukdom, är en allvarlig mental störning som kännetecknas av lågstämdhet, hopplöshet, förlorad interesse för aktiviteter, trötthet, koncentrationssvårigheter, viktförlust eller viktuppgång, sömnsvårigheter eller ökad sömn, känslor av skuld eller vanföreställda tankar om döden eller självmord. För att diagnosticeras med en depressiv sjukdom måste individen ha upplevt dessa symptom under en betydande period av tid och orsaka betydande lidande och funktionsnedsättning i deras vardagliga liv. Det finns också olika typer av depressioner, till exempel bipolär sjukdom och säsongsbundet depressivt syndrom.

'Kroppsvikt' refererer til den totale vektet av en persons kropp. Denne vekten måles vanligvis i enheten kilogram (kg) eller pund (lb), og inkluderer alle deler av kroppen, inklusiv muskler, ben, organer, blod, fedt, væske og knogler. Kroppsvekt er en viktig fysisk parametere som ofte måles og overvåkes i medisinske sammenhenger for å evaluere helse status, kroppsfunksjon og risiko for medisinske tilstander som f.eks. overvikt og fedme.

'Tvångssyndrom' är ett psykiatriskt tillstånd där individen upplever oförmåga att motstå återkommande, obehagliga tankar, känslor, impulser eller handlingar, som vanligtvis är oacceptabla eller sinnesrubblande. Dessa tvångsmässiga tankar eller handlingar är inte relaterade till verkligheten och orsakar ofta stor ångest och lidande hos den drabbade.

Det är värt att notera att det finns olika typer av tvångssyndrom, inklusive tvångsmässiga tankar (obsessioner) och tvångsmässiga handlingar (kompulsioner). Tvångsmässiga tankar kan handla om rädsla för smuts eller kontamination, våldsamhet, sexuella fantasier eller andra oacceptabla teman. Tvångsmässiga handlingar kan innebära tvångsmässig tvättning, reda, räkning eller kontroll av saker och ting.

Tvångssyndrom är en allvarlig psykiatrisk störning som kan påverka individens vardagliga liv och funktion negativt. Behandlingen för tvångssyndrom inkluderar ofta kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller medicinsk behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI).

'Missbruksrelaterade sjukdomar' (Substance Use Disorders, SUD) är en diagnos enligt den diagnostiska systemet DSM-5 och ICD-10. Det handlar om en patologisk bruk av psykoaktiva ämnen eller preparat som leder till kliniskt relevanta problem eller skada.

Kriterier för en SUD inkluderar:

1. Försök att minska användandet eller missbruket, men misslyckas.
2. Fortsatt användning trots personliga problem orsakade av drogen.
3. Större mängd än planerat används.
4. Långvarigare användning än planerat.
5. Betydande tid tillbringas för att få tag på, använda eller återhämta sig efter användandet av drogen.
6. Viktiga aktiviteter överges eller minskar på grund av användandet.
7. Användandet fortsätter trots kännedom om fysiska eller psykiska risker.
8. Toleransutveckling - större mängd behövs för att uppnå samma effekt.
9. Uttagningseffekter (abstinens) uppstår när användandet av drogen minskar eller upphör.

En SUD kan vara mild, moderat eller allvarlig beroende på antalet uppfyllda kriterier. I vissa fall kan en SUD leda till beroendesjukdom (Dependence).

'Somatotype' är ett begrepp inom fysisk antropologi och betecknar en persons kroppsbyggnad eller kroppskonstitution, baserat på proportioner mellan muskler, ben och bredd av kroppen. Termen introducerades först av den amerikanske psykologen William H. Sheldon under 1940-talet, som delade in människor i tre huvudsakliga somatotyper:

1. Ektomorf: En person med en ektomorf kroppstyp har en smal och lång kropp, med lite kroppsfett och relativt svag muskulatur. De tenderar att ha smala axlar, smala höfter och längre lemmar i jämförelse med kroppen.

2. Mesomorf: En mesomorf har en atletisk kroppsbyggnad med en naturlig muskelmassa och ett medium till stort kroppsfett. De tenderar att ha bredare axlar än höfter, en välutvecklad muskulatur och en kompakt kropp.

3. Endomorf: En endomorf har en kropp med högre nivåer av kroppsfett och en mer rundad kroppsform. De tenderar att ha bredare höfter än axlar, mindre muskulatur och en kortare kropp.

Det är värt att notera att de flesta människor inte passar perfekt in i en enda kategori och kan ha dragningar till mer än en somatotyp. Dessa kategorier används ofta inom träning, idrott och hälsovård för att ge en grov beskrivning av en persons kroppskonstitution och hjälpa till att utforma tränings- och näringsprogram.

'Tvångsbeteende' (eng. compulsive behavior) är inom psykiatrin och psykologin ett beteendemönster som kännetecknas av upprepade, ofta obesvarliga handlingar eller tankar som en person känner sig tvungen att utföra på grund av rädsla eller ångest. Dessa beteenden orsakar ofta betydande besvär och kan ha negativ påverkan på individens vardagliga liv, relationer och arbete.

Exempel på tvångsbeteenden inkluderar:

1. TVångstankar (obsessions): upprepade, störande och ofta orelaterade tankar eller idéer som en person inte kan få bort.
2. TVångshandlingar (compulsions): upprepade handlingar eller rutiner som en person känner sig tvungen att utföra för att reducera ångesten eller undvika en föreställd katastrof. Exempel på tvångshandlingar är handskrubbning, låsning och upprepade kontroller.
3. Renhållnings-tvång: överdrivet renhållande, rengöring eller ordning, som kan leda till betydande tidssquanderi och funktionsnedsättning.
4. Kontrolltvång: upprepad behov av att kontrollera saker och ting, exempelvis genom att ständigt kontrollera dörrar och fönster för att försäkra sig om att de är stängda.
5. Samlingstvång: en överdriven tendens att samla på objekt utan någon specifik anledning eller funktion, vilket kan leda till onödigt klumpande och besvär.

Tvångsbeteenden kan vara ett tecken på olika psykiatriska störningar, såsom tvångssyndrom, OCD (Obsessive-Compulsive Disorder), TOC (Tourettes syndrom) och autismspektrumstörningar. Det är viktigt att söka professionell hjälp om man upplever tecken på tvångsbeteenden för att få en korrekt diagnos och behandling.

TVÅNGSNEUROS (ICD-10: F63.2) är en persistenter och upphävd beteendestörning som kännetecknas av att en person upprepade gånger utför specifika handlingar på ett onödigt sätt, oavsett om de vill det eller inte. Dessa handlingar ger ofta en känsla av tillfredsställelse eller lindring när de utförs, men följande ångest och skam kan uppstå efteråt.

Exempel på beteenden som kan ingå i en tvångsbeteendestörning är:

* TVÅNGSANKNYTNINGAR (excessiv rengöring, desinfektion eller ordning)
* TVÅNGSTANKAR (tanka om att skada sig själv eller andra, tveksamhet och tvivel)
* TVÅNGSHANDLINGAR (kontrollera saker och ting upprepade gånger, räkna, upprepa vissa ord eller fraser)

För att diagnosen ska ställas måste beteendena vara svåra att kontrollera, leda till kraftig ångest eller påverka personens vardagliga liv negativt. Dessutom får de inte bero på någon annan psykiatrisk störning, som exempelvis schizofreni eller bipolär sjukdom.

Det är viktigt att söka professionell hjälp om man tror sig ha en tvångsbeteendestörning, eftersom det finns effektiva behandlingsmetoder tillgängliga som terapi och mediciner.

Medicinskt kan magerhet definieras som ett tillstånd där kroppen inte har tillräcklig fetthalt eller muskelmassa. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive undernäring, viktminskning, sjukdomar, ämnesomsättningsstörningar och genetiska faktorer.

En vanlig metod för att diagnostisera magerhet är att använda sig av kroppsmasseindex (BMI), som beräknas genom att dividera kroppsvikten i kilogram med längden i meter i kvadrat (kg/m2). En person med ett BMI under 18,5 kan betraktas som mager.

Det är dock värt att notera att BMI inte är en perfekt indikator på hälsostatus eftersom den inte kan skilja mellan fetma och muskelmassa. En person med mycket muskler kan ha ett högt BMI utan att vara överviktig eller fettleken. I vissa fall kan andra metoder användas för att bedöma magerhet, till exempel att mäta midjebredd, armcirkumferens eller benstyrka.

'Fobier' er en type av angstanfall som oppstår i samband med bestemte aktiviteter, steder, eller situasjoner. Disse angstanfallene kan være så sterke at de forhindrer personen i å gjøre noe som fører til en fobi. Fobier deles vanligvis inn i to kategorier: enkeltstående fobier og komplekse fobier. Enkeltstående fobier er frykt for bestemte ting eller situasjoner, som dyr, høyde eller å flyte. Komplekse fobier inkluderer flere frykter og kan være mer komplisert å behandle. Fobier kan oppstå på grunn av en traumatisk erfaring, arvelige faktorer eller som et resultat av generelt økt sårbarhet for angstanfall. De kan også være relatert til andre psykiske lidelser, som depressjon og generell angst.

I'm sorry for the confusion, but "Fiji" is a country located in the South Pacific Ocean and not a medical term or condition. It consists of more than 300 islands, with the two main ones being Viti Levu and Vanua Levu. The Fijian archipelago is known for its beautiful beaches, coral reefs, and tropical climate. If you have any other questions about medical topics or definitions, I'd be happy to help!

'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.

Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.

I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.

En personlighetsbedömning är en utvärdering av en persons kognitiva, emotionella och sociala egenskaper som tillsammans bildar den persons unika sätt att tänka, känna och bete sig. Den inkluderar bedömning av personlighetsdrag, intressen, värderingar, styrkor och svagheter, sociala förmågor och emotionell reglering. Personlighetsbedömningar kan användas inom olika områden, till exempel inom psykiatrin, klinisk psychologi, arbetslivet och utbildningsväsendet, för att förstå en persons funktionsnivå, behov och potential. Bedömningen kan bygga på intervjuer, observationer, självrapporteringar och standardiserade tester.

'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:

1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.

Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.

"A calorie-restricted diet that is designed to help individuals lose weight. A typical low-calorie diet involves reducing daily caloric intake by 500 to 1,000 calories below estimated maintenance levels. This type of diet can result in a weight loss of 1-2 pounds (0.5-1 kilogram) per week and can help improve various health markers such as blood pressure, cholesterol levels, and blood sugar control."

Note: It's important to consult with a healthcare professional before starting any new diet or weight loss plan to ensure it is safe and appropriate for your individual needs.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

'Overweight' er definert som en tilstand der en persons vekt er høyere enn det som anbefales for å være helsefordelig. Det typiske måten å måle overvikt på er ved bruk av kroppsmasseindeks (BMI), som er beregnet ved å dele personens vekt i kilogram med kvadraten av persons høyde i meter. En BMI mellom 25 og 30 inkludert betraktes som overvikt, mens en BMI over 30 betraktes som fetma. Det er viktig å nevne at BMI ikke alltid gir en helt presis definisjon av overvikt eller fetma for alle mennesker, fordi det ikke kan skille mellom fedt og muskler. I noen tilfeller kan en person ha en høy BMI på grunn av en høy muskelmasse, men være i god fysisk form.

"Sinnesrörelse" är ett begrepp inom neurologi och psykiatri som refererar till en subjektiv upplevelse av rörelse, trots att den kroppsliga rörelsen saknas. Det kan också kallas för pseudomotorisk sinnesrörelse eller kinästetisk hallucination. Denna upplevelse kan vara mycket övertygande och kan leda till förvirring och oro hos den drabbade.

Sinnesrörelser kan uppstå som en följd av skador på vissa delar av hjärnan, såsom basala ganglierna eller cerebellum, eller som en biverkning av vissa mediciner eller droger. De kan också förekomma i samband med neurologiska sjukdomar som Parkinson's sjukdom och multipla skleros. I vissa fall kan sinnesrörelser vara ett tecken på en psykiatrisk störning, såsom schizofreni.

'Personlighet' er en begrep i psykiatri og psikologi som refererer til et samleord for en persons unike måte å tenke, føle og oppføre seg på. Personligheten utvikles over tid fra barndommen og ungdommen og blir mer stabil i voksen alderen. Den består av en række egenskaper, adferdsmønstre, motiver, emosjonelle reaksjoner og kognitive stilarter som er relativt konstante over tid og situasjoner.

Det finnes mange forskjellige teorier om hvordan personlighet utvikles og hvilke komponenter den består av. En populær teori er de fem store personlighetsfaktorer, også kalt Big Five, som inkluderer:

1. Åpenhet for eksperiens (Openness to experience): Denne faktoren beskriver en persons interesse for nye opplevelser og tanker, fantasi, estetisk vurdering, selvutvikling og spenning i kreativitet.
2. Samvittighet (Conscientiousness): Dette handler om en persons tendanse til at være organisert, pålitelig, planlegge orientert, samt å ha kontroll over impulser og handle ansvarlig.
3. Ekstravertethet (Extraversion): Denne faktoren beskriver en persons tendanse til å være utadvendt, aktiv, oppmerksomhetskrevende, positiv og sociabel.
4. Agreeableness: Dette handler om en persons tendanse til å være samarbeidende, forstående, nådig, pålitelig og ærlig i sine relasjoner med andre mennesker.
5. Neurotisisme (Neuroticism): Dette handler om en persons tendanse til å oppleve negative følelser som angst, vrede, lav selvvurdering og sorg.

Disse fem faktorer brukes ofte i personlighetspsykologi for å beskrive hvordan mennesker skiller seg fra hverandre på en generell måte. De er ikke ment å være et komplett sett av alle aspekter ved en persons personlighet, men de gir en god oversikt over noen grunnleggende træk som kan forklare hvordan vi oppfører oss og relaterer oss til andre.

## Hvorfor er det viktig å kjenne sin egen personlighet?

Kjennes du selv godt med din egen personlighet, kan det hjelpe deg med å forstå hvordan du fungerer i ulike situasjoner og hvilke typer av relasjoner som passer best for deg. Det kan også være nyttig når du skal ta beslutninger om din fremtid, for eksempel ved å velge en utdanning eller karrierevei.

Kjennes du godt med andres personligheter, kan det hjelpe deg med å forstå dem bedre og relatere til dem på en mer effektiv måte. Det kan også være nyttig når du skal jobbe sammen med andre eller bygge et team.

## Hvordan kan jeg kjenne meg selv bedre?

En god måte å kjenne seg selv bedre er å reflektere over sine handlinger og tanker, og forsøke å identifisere mønstre og træk i sin egen personlighet. Det kan også være nyttig å spørre andre om deres syn på deg, fordi de kan se ting som du selv ikke ser.

En annen måte er å ta en personlighetstest, som kan hjelpe deg med å identifisere træk i din personlighet som du ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.

## Hvordan kan jeg kjenne andre bedre?

En god måte å kjenne andre bedre er å observere dem nøye, og forsøke å identifisere mønstre og træk i deres personlighet. Det kan også være nyttig å spørre dem om deres tanker og følelser, fordi det kan gi deg en bedre forståelse av hvordan de ser på verden.

En annen måte er å ta en personlighetstest sammen med andre, som kan hjelpe dere med å identifisere træk i deres personligheter som dere ikke har sett før. Det finnes mange ulike typer av personlighetstester, så det kan være lurt å velge en som er godt dokumentert og anerkjent.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det hjelpe deg med å kommunisere mer effektivt med dem. Du kan for eksempel forsøke å formulere dine tanker og følelser på en måte som de kan forstå, og du kan også forsøke å forstå hvordan de vil reagere på ulike situasjoner.

Du kan også bruke denne kunnskapen til å forbedre dine egne relasjoner ved å reflektere over hvordan du selv ser på verden, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med andre. Du kan for eksempel forsøke å være mer oppmerksom på dine egne reaksjoner, og reflektere over hvorfor du reagerer på en bestemt måte.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne verdier og overbevisninger. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.

Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre mine relasjoner med andre?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du er enig i deres synspunkt, eller om du har en annen oppfattelse.

Du kan også bruke denne kunnskapen til å reflektere over hvordan du kommuniserer med andre, og hvordan det kan påvirke dine interaksjoner med dem. Du kan for eksempel spørre deg selv om du formulerer dine tanker og følelser på en måte som er lett å forstå, eller om du kan være mer oppmerksom på andres reaksjoner.

## Hvordan kan jeg bruke denne kunnskapen til å forbedre meg selv og mine relasjoner med andre?

Når du har en bedre forståelse av hvordan andre ser på verden, kan det også hjelpe deg med å reflektere over dine egne interaksjoner med dem. Du kan for ek

Involutionsdepression, även känd som postpartum depression under andra betingelser, är en allvarlig form av depression som kan drabba kvinnor efter förlossning. Det är vanligare under de första månaderna efter förlossningen, men det kan också inträffa upp till ett år efter att barnet har fötts. Involutionsdepression skiljer sig från den mildare postpartum blues som många kvinnor upplever under de första veckorna efter förlossningen.

Symptomen på involutionsdepression kan vara allvarliga och inkludera:

* Kraftiga känslor av tristess, hopplöshet eller tomhet
* Tankar om självmord eller att skada sig själv eller barnet
* Svårigheter att sova, äta eller ta hand om sig själv
* Intensiv rastlöshet eller stillhet
* Förändringar i tänkande, minne eller koncentration
* Minskad intresse för aktiviteter som en gång var angelägna
* Överdrivet skuldkänslor eller oskuldiga känslor av att inte vara en bra mor

Involutionsdepression kan ha negativa effekter på moderns relation med barnet, partnern och andra familjemedlemmar. Det kan också påverka barnets utveckling och välbefinnande. Om du eller någon du känner upplever symtom på involutionsdepression bör du söka professionell hjälp så snart som möjligt. Behandlingen kan innefatta mediciner, terapi eller en kombination av båda.

'Viktminskning' refererer til en nedgang i kroppens totalvekt som resulterer fra en reduksjon i kroppens fedtmasser, muskelmasser eller vann. Denne nedgangen kan oppnås gjennom endringer i kostholdet, fysisk aktivitet, medisinsk behandling eller kombinasjoner av disse. Det er viktig å understreke at en helhetlig tilnærming og langsiktig holdning ofte er nødvendig for suksessfull og vedlikeholdet av en ønsket viktminskning, samt for å redusere risiko for medfølgende helsekomplikasjoner.

I medicinskt sammanhang kan "studerande" definieras som en individ som är engagerad i studier relaterade till medicin, hälsovård eller ett relaterat ämne. Detta kan inkludera personer som är på universitetsnivå och studerar att bli läkare, sjuksköterska, tandläkare, apotekare eller annan medicinsk specialist. Det kan också inkludera personer som deltar i fortsatta utbildningar, kurser eller workshops för att stärka sina kunskaper och färdigheter inom ett specifikt område inom medicinen.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Posttraumatisk stresssyndrom (PTSS) är en mental ohälsa som kan utvecklas efter att en person har upplevt eller vittnat om ett livshotande trauma. Syndromet kännetecknas av intrusiva minnen av traumat, undvikande beteende, ändrade känslor och tankar samt förhöjd vaksamhet. Andra vanliga symptom är sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter och irritabilitet. PTSS kan vara mycket belastande och påverka personens vardagliga liv negativt. För att ställa diagnosen krävs det att symptomen har varat i minst en månad och orsakar kliniskt signifikant nedsättning av sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.

"Inre-yttre kontroll" är ett begrepp som används inom medicinen, speciellt inom neurologi och fysioterapi. Det refererar till en persons förmåga att kontrollera och koordinera sina muskler och rörelser med hjälp av sin egen kroppsmedvetenhet och sensoriska input, istället för att vara beroende av visuell feedback.

Den inre kontrollen är den mentala processen där en person blir medveten om sin kropp och dess rörelser, och använder detta medvetande för att styra sina handlingar. Den yttre kontrollen involverar istället att man använder synen eller andra yttre referenspunkter för att guida sina rörelser.

Exempelvis, när en person står på en balansbräda och håller ögonen stängda, använder de sin inre-yttre kontroll för att hålla balansen genom att fokusera på kroppsmedvetandet och sensorisk information från musklerna och leder istället för att betrakta en punkt framför sig.

En persons förmåga till inre-yttre kontroll kan variera beroende på flera faktorer, inklusive neurologiska skador, sjukdomar eller träning. Förbättrad inre-yttre kontroll har visat sig vara användbar inom rehabilitering och prestationsförbättring inom idrott och andra fysiska aktiviteter.

'Hunger' definieras inom medicinen som ett starkt behov av näring, ofta på grund av en längre tid utan mat. Det aktiverar hungerhormonet ghrelin och orsakar aptit, medan det minskar nivåerna av hormonet leptin, som signalerar mättnad.

I allvarliga fall kan hungerkänslor leda till undernäring eller extremt underviktigt tillstånd. Undernäring kan ha allvarliga konsekvenser för hälsan och kan påverka alla kroppens system, inklusive immunsystemet, muskelsystemet och det nervösa systemet.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

Tvillingstudier är en typ av epidemiologisk studie som jämför enäggstvillingar (monozygota) med tvåäggstvillingar (dizygota) för att uppskatta effekterna av genetiska och miljömässiga faktorer på ett visst utfall.

Enäggstvillingar delar samma gener (100% gemensamma gener), medan tvåäggstvillingar endast delar omkring 50% av sina gener, likadant som icke-tvillingsyskon. Genom att jämföra samma utfall hos båda typerna av tvillingar kan forskare uppskatta hur stor andel av skillnaden i ett visst utfall som beror på genetiska faktorer och hur stor andel som beror på miljömässiga faktorer.

Det finns två huvudtyper av tvillingstudier: likvärdig (konkordant) studie och disjunktvärdig (diskonkordant) studie. I en likvärdig studie har båda tvillingarna samma utfall, till exempel om båda twillingarna har samma sjukdom eller inte. I en disjunktstudie har endast en av tvillingarna det specifika utfall som studeras, till exempel om en tvilling har en viss sjukdom och den andre inte har den.

Tvillingstudier är viktiga för att förstå de genetiska och miljömässiga faktorerna bakom olika sjukdomar och hälsoutfall, men det finns också begränsningar som kan påverka deras giltighet. Exempelvis kan miljömässiga faktorer som är specifika för tvillingpar påverka resultaten, liksom selektiv mortalitet och överlevnad av tvillingpar med olika genetiska och miljömässiga bakgrunder.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.

"Sjukdomar bland tvillingar" refererar till en situation där en eller båda tvillingsyskonen har en diagnoserad sjukdom. Det kan vara speciellt intressant att studera sjukdomar bland tvillingar eftersom de delar en stor andel av sina genetiska makeup och kan ha utsatts för liknande miljöfaktorer under sin uppväxt, vilket gör dem till ett naturligt experiment för att undersöka hur mycket som är genetiskt betingat och hur mycket som beror på miljön.

Det finns två huvudsakliga typer av tvillingar: enoygotiska (ett ägg) och dicygotiska (två ägg). Enoygotiska tvillingar delar 100% av sina gener, medan dicygotiska tvillingar normalt delar 50% av sina gener. Om en enoygotisk tvilling har en sjukdom, finns det en högre sannolikhet att den andre enoygotiska tvillingen också kommer att utveckla samma sjukdom jämfört med dicygotiska tvillingar.

Genetiska faktorer kan spela in i uppkomsten av många sjukdomar, men miljöfaktorer kan också vara viktiga. Genom att studera sjukdomar bland tvillingar kan forskare få en bättre förståelse för hur genetiska och miljömässiga faktorer interagerar och påverkar risken för att utveckla specifika sjukdomar. Detta kan hjälpa till att utveckla bättre preventiva strategier, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ.

Impulsivt beteende kan definieras som handlingar eller beslut som tas hastigt och ofta utan full påtanke om konsekvenserna. Det innebär att en individ agerar på en impuls snarare än efter en välvägd övervägande. Impulsivt beteende kan vara ett tecken på vissa psykiska störningar, som till exempel ADHD (Uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitet), personlighetsstörningar eller affektiva störningar. Det kan också vara en del av normalt beteende, särskilt hos barn och ungdomar, men i högre grad än vad som är normalt kan det orsaka problem i sociala sammanhang, skola eller arbete.

'Aptitlöshet' kan definieras som en minskad känsla av hunger eller förlorad aptit. Det kan orsakas av olika faktorer, såsom sjukdomar, stress, depression, vissa mediciner och äldre ålder. I allvarliga fall kan aptitlöshet leda till onormalt låg kroppsvikt eller näringsbrist.

I medicinsk kontext används ofta termen 'anorexia' istället för aptitlöshet, särskilt när det rör sig om en sjukdomstillstånd som karaktäriseras av en kraftig och outredd aptitlöshet. Anorexia kan vara ett symtom på en underliggande sjukdom eller ett sjukdomstillstånd i sig självt, såsom anorexia nervosa.

In medical terms, appetite is the desire to eat or drink something. It is a complex process that involves several factors such as psychological, sensory, and physiological factors. Appetite is regulated by a part of the brain called the hypothalamus, which receives signals from the digestive system and other organs in the body. These signals help to regulate hunger and fullness, and maintain energy balance.

A loss of appetite can be a symptom of various medical conditions such as infections, cancer, gastrointestinal disorders, neurological disorders, and mental health disorders. On the other hand, an excessive appetite can also be a sign of certain medical conditions such as diabetes, hyperthyroidism, and Prader-Willi syndrome.

It is important to maintain a healthy appetite to ensure adequate nutrient intake for growth, repair, and overall health. If you experience changes in your appetite or have concerns about your eating habits, it is recommended that you consult with a healthcare professional for further evaluation and guidance.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

'Personlig tillfredsställelse' är ett psykologiskt begrepp som refererar till den subjektiva upplevelsen av nöjdhet och belöningskänslor i samband med att en persons behov, önskemål och mål uppfylls. Det inkluderar också en känsla av harmoni och balans mellan olika aspekterna av livet, såsom arbete, relationer, personlig utveckling och fritid. Personlig tillfredsställelse kan variera över tid och är beroende av individens egna värderingar, förväntningar och tolkningar.

Menstruationsstörningar, även kända som menstruella rubbningar eller menstruella störningar, är avvikelser eller oregelbundenheter i kvinnors menstruationscykel. Det kan innebära för lång eller för kort menscykel, utebliven mens (amenorré), oregelbundna blödningar eller mycket starka blödningar (menorragi). Andra symptom som kan vara associerade med menstruationsstörningar inkluderar smärta under mens (dysmenorré), svullnad och smärtor i brösten, irritabilitet, depression och svårigheter att koncentrera sig.

Menstruationsstörningar kan ha många olika orsaker, inklusive hormonella rubbningar, polycystiskt ovariesyndrom (PCOS), endometrios, thyroidförändringar, utmattning och stress. I vissa fall kan menstruationsstörningar också vara ett tecken på underliggande sjukdomar eller medicinska tillstånd, såsom cancer.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever onormala blödningar, smärtor eller andra symptom relaterade till menstruationen, särskilt om de pågår under en längre tid eller orsakar besvär i vardagen. En läkare kan hjälpa att fastställa orsaken till menstruationsstörningarna och rekommendera behandling som kan innebära mediciner, hormonbehandling eller kirurgi beroende på diagnosen.

I'm happy to help you with a medical definition of the term "need" or "behov" in Swedish. In a medical context, a need is often defined as a physiological or psychological requirement for optimal health and well-being. This can include basic needs such as food, water, shelter, and safety, as well as more complex needs related to medical care, social connections, and emotional support.

In healthcare, the concept of need is often used to guide decision-making around resource allocation, prioritization of services, and development of policies and programs. Healthcare professionals may assess a person's needs through various methods, such as physical examinations, medical history taking, and patient interviews, in order to develop an individualized plan of care that addresses their unique needs.

It is important to note that the concept of need can be subjective and influenced by various factors, including cultural beliefs, personal values, and societal norms. Therefore, it is essential to consider these factors when assessing and addressing a person's medical needs.

Kräkning definieras inom medicinen som den aktiva processen där det övre delen av mag-tarmkanalen (över oesofagus) rensas genom att snabba, ryckiga kontraktioner i matstrupen (oesofagus) och magmuskulaturen pressar upp maginnehållet genom munnen. Kräkningar orsakas ofta av en reaktion på oönskade substanser eller syreattacker på mag-tarmväggen, men kan även vara ett symtom till sjukdomar eller biverkningar till läkemedel.

Anxiety is a normal emotional response to perceived threat or stress and can be characterized by feelings of apprehension, worry, and tension. However, when anxiety becomes excessive, persistent, or interferes with an individual's daily activities, it may be considered a mental health disorder. According to the diagnostic criteria outlined in the fifth edition of the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), anxiety disorders include conditions such as generalized anxiety disorder, panic disorder, social anxiety disorder, phobias, and separation anxiety disorder. These conditions are typically characterized by symptoms such as excessive worry or fear, avoidance behaviors, physical symptoms such as rapid heartbeat, sweating, and trembling, and difficulties with sleep and concentration.

Autism, also known as Autism Spectrum Disorder (ASD), is a complex neurodevelopmental disorder that affects communication, social interaction, and behavior. According to the World Health Organization (WHO), autism is characterized by:

1. Persistent deficits in social communication and social interaction across multiple contexts, including:
* Deficits in social-emotional reciprocity, such as abnormal social approach and failure of normal back-and-forth conversation.
* Deficits in nonverbal communicative behaviors used for social interaction, such as eye contact, facial expressions, and body language.
* Deficits in developing, maintaining, and understanding relationships, such as difficulties adjusting behavior to suit various social contexts or having trouble sharing imaginative play or interests with others.
2. Restricted, repetitive patterns of behavior, interests, or activities, as manifested by at least two of the following:
* Stereotyped or repetitive motor movements, use of objects, or speech.
* Insistence on sameness, inflexible adherence to routines, or ritualized patterns of verbal or nonverbal behavior.
* Highly restricted, fixated interests that are abnormal in intensity or focus.
* Hyper- or hyporeactivity to sensory input or unusual interest in sensory aspects of the environment.
3. Symptoms must be present in the early developmental period and cause clinically significant impairment in social, occupational, or other important areas of current functioning.
4. These disturbances are not better explained by intellectual disability (intellectual developmental disorder) or global developmental delay.

Autism is a spectrum disorder, meaning that it affects different individuals to varying degrees and with unique combinations of symptoms. Some people with autism may require significant support in their daily lives, while others may need less support and can lead relatively independent lives. Early intervention and appropriate support can significantly improve outcomes for individuals with autism.

I medicinsk kontext kan "mättnad" (satiety) syfta på det fysiologiska tillstånd då hungerkänslan minskar och kroppen upplevs vara näringsmättad efter en måltid. Det är ett komplext fenomen som involverar flera hormoner, signalsubstanser och nervbanor i kroppen. Mättnaden regleras av bland annat mängden energi (kalorier) och näringsämnen i maten, men också av faktorer som smaken, lukt, konsistens och matens presentation. När man känner sig mätt har aptiten ofta stillats och man upplever inte längre behov av att äta tillfällig mat eller onödigt mycket. Mättnaden är en viktig del i en hälsosam närings- och livsstilstäkt för att undvika övervikt och relaterade hälsoproblem som diabetes, hjärtsjukdomar och stroke.

'Satiation' och 'Satiety' är två närbesläktade begrepp inom närings- och hungerkontroll.

Satiationen refererar till den process där en individ känner sig mätt efter att ha ätit föda tills dess att de inte längre känner behov av att äta mer under en given måltid. Det är ett akut fenomen som påverkas av flera faktorer, inklusive energihalt, volym, smak, textur och näringsinnehåll i maten.

Satietyresponsen (eller bara 'satiety') refererar till den känsla av mättnad som du upplever efter en måltid, vilket fördröjer återigen behovet att äta igen. Det är ett mer kroniskt fenomen som varar i timmar eller till och med dagar efter en måltid. Satietyresponsen påverkas av flera faktorer, inklusive energihalt, näringsinnehåll, sötningsmedel, hungerhormoner och metabolism.

I medicinska sammanhang kan satietyresponsen vara av intresse för att förstå och behandla övervikt och fetma, eftersom en förbättrad satietyrespons kan hjälpa till att minska kaloriintaget och underlätta viktminskning.

"Heltäckande tandvård" är ett begrepp som används för att beskriva en omfattande och preventiv tandvårdsfilosofi som innebär regelbundna, planerade tandsjukvårdshandlingar med syfte att upprätthålla och främja god oral hälsa, funktion och esthétik under individens livstid. Den omfattar vanligen följande moment:

1. Rutinmässiga tandsmittningar (profylax) två gånger per år för att avlägsna tandbelag och tandsten samt förhindra karies och parodontit.
2. Individuell instruktion i god oral hygien, including rätt teknik för tändborstning och flossning.
3. Indivudella preventiva åtgärder som fluorbehandlingar, remineraliserande lak eller speciella tandpasta beroende på patientens behov.
4. Regelbundna undersökningar för att tidigt upptäcka och behandla eventuella oral sjukdomar som karies, parodontit, muncancer med mera.
5. Restaurativa behandlingar såsom fyllningar, kronor eller broar för att återställa skadade tänder till full funktion och esthétik.
6. Korrigerande behandlingar som ortodonti (tandreglering) för att korrigera missbildningar, oregelbundenheter eller onormalt läge hos tänderna och/eller käkarna.
7. Omfattande åtgärder såsom implantat, proteser eller käkkirurgi när det behövs för att återställa full funktion och esthétik.
8. Samarbete med andra medicinska specialister som läkare, kardiologer, diabetesläkare och flera andra om det behövs för att hantera systemiska sjukdomar som påverkar munhälsa eller vice versa.
9. Undervisning och rådgivning om god oral hygien, preventiva åtgärder och hälsosamma vanor för att förebygga framtida problem.
10. Kontinuerlig forskning och utveckling av nya metoder, tekniker och material för att förbättra vården av patienterna.

Psykologiska modeller är teoretiska beskrivningar eller förklaringar av olika aspekter av mänskligt beteende och psyke. De utgör ett sätt att föreställa sig och förstå hur olika psykologiska processer, mekanismer och strukturer fungerar och interagerar med varandra samt med den omgivande miljön.

Det finns många olika typer av psykologiska modeller som fokuserar på olika aspekter av psyket, till exempel perception, lärande, minne, motivation, emotioner, personlighet och social interaktion. Några vanliga exempel på psykologiska modeller är:

1. Behaviorism: En radikal empiristisk teori som betonar observationen av objektivt observerbart beteende snarare än subjektiva mentala tillstånd. De viktigaste företrädarna för behaviorismen är John Watson, B.F. Skinner och Clark Hull.
2. Kognitiv psykologi: En teori som fokuserar på inre mentala processer såsom perception, uppmärksamhet, minne, tanke, lärande och problemlösning. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Jean Piaget, Ulric Neisser, George Miller och Herbert A. Simon.
3. Humanistisk psykologi: En teori som betonar individens potential till självförverkligande, fri vilja och personligt ansvar. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Viktor Frankl.
4. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala situationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Stanley Milgram, Muzafer Sherif och Philip Zimbardo.
5. Biopsykologi: En teori som undersöker de biologiska grunderna för beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för biopsykologi är James Gross, Robert Sapolsky och Jaak Panksepp.
6. Evolutionspsykologi: En teori som undersöker hur evolutionen har påverkat människans beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för evolutionspsykologi är Charles Darwin, Robert Trivers, Donald Symons och David Buss.
7. Psykoanalys: En teori som undersöker det omedvetna psyket och dess påverkan på beteende och känslor. De viktigaste företrädarna för psykoanalys är Sigmund Freud, Carl Jung, Alfred Adler och Melanie Klein.
8. Gestaltpsykologi: En teori som undersöker hur människan uppfattar och tolkar sin omgivning. De viktigaste företrädarna för gestaltpsykologi är Max Wertheimer, Wolfgang Köhler och Kurt Koffka.
9. Humanistisk psykologi: En teori som undersöker människans potential och möjligheter till personlig utveckling. De viktigaste företrädarna för humanistisk psykologi är Carl Rogers, Abraham Maslow och Rollo May.
10. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker hur människan bearbetar information och lär sig. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, Jean Piaget och Noam Chomsky.
11. Socialpsykologi: En teori som undersöker hur människor påverkar varandra i sociala sammanhang. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
12. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker hur människan utvecklas från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
13. Personlighetspsykologi: En teori som undersöker människans personlighet och karaktär. De viktigaste företrädarna för personlighetspsykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Hans Eysenck.
14. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa och sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Rogers och Aaron Beck.
15. Neuropsykologi: En teori som undersöker hur människans nervsystem påverkar hennes beteende och tankeprocesser. De viktigaste företrädarna för neuropsykologi är Norman Geschwind, Brenda Milner och Antonio Damasio.
16. Socialpsykologi: En teori som undersöker människors sociala interaktioner och relationer. De viktigaste företrädarna för socialpsykologi är Solomon Asch, Muzafer Sherif och Stanley Milgram.
17. Utvecklingspsykologi: En teori som undersöker människans utveckling från barn till vuxen. De viktigaste företrädarna för utvecklingspsykologi är Jean Piaget, Lawrence Kohlberg och Urie Bronfenbrenner.
18. Djurpsykologi: En teori som undersöker djurs beteende, kognition och emotioner. De viktigaste företrädarna för djurpsykologi är Konrad Lorenz, Nikolaas Tinbergen och Jane Goodall.
19. Kognitiv psykologi: En teori som undersöker människans tankeprocesser, perception, minne och lärande. De viktigaste företrädarna för kognitiv psykologi är Ulric Neisser, George Miller och Jean Piaget.
20. Klinisk psykologi: En teori som undersöker människors mentala hälsa, diagnos och behandling av psykiska sjukdomar. De viktigaste företrädarna för klinisk psykologi är Sigmund Freud, Carl Jung och Aaron T. Beck.

Känslor är mentala och fysiska reaktioner på olika intryck, erfarenheter och situationer. De är en naturlig del av mänsklighetens subjektiva upplevelse och hjälper oss att tolka, förstå och svara på världen runt omkring oss. Känslor kan variera i intensitet och varaktighet och kan inkludera en bred skala av affektiva tillstånd som glädje, sorg, rädsla, ilska, undran, förvåning och kärlek. De aktiverar också vissa delar av hjärnan och kroppen, vilket kan leda till fysiska reaktioner såsom ökat hjärtslag, rodnad eller tårfylldhet. Känslor kan påverka tankar, beslut, minnen och interaktioner med andra människor.

"Gränspsykos" (eller "gränsbetingat psykotiskt beteende") är ett begrepp inom psykiatrin som används för att beskriva en individ som visar tecken på vissa psykotiska symtom, men inte till den grad som uppfyller kriterierna för en fullt utvecklad psykos.

Enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), publicerat av American Psychiatric Association, definieras gränspsykos som:

"Att mötas kriterierna för ett eller flera psykotiska symtom, men inte uppfyller kriterierna för någon annan specifik psykiatrisk störning och inte är tillräckligt allvarliga för att påverka individens funktionsnivå i hög grad."

Exempel på psykotiska symtom som kan förekomma inkluderar: hallucinationer (att uppleva saker som inte finns), paranoia (orimlig misstänksamhet eller förföljelsemani) och andra kognitiva störningar.

Det är värt att notera att gränspsykos kan vara ett tidigt tecken på en fullt utvecklad psykos, så det är viktigt att individen får professionell hjälp och övervakning för att avgöra om symtomen förvärras eller förbättras över tiden.

Enligt American Psychiatric Association (APA) i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5th Edition (DSM-5), är en personlighetsstörning en inflexibel och bestående mönster av uppfattningar, känslor och beteenden, som avviker markant från de förväntade i den kulturella kontexten. Dessa mönster är så pass omfattande att de orsakar kliniskt signifikanta problem och nedsättningar i sociala, yrkesmässiga eller andra viktiga funktioner.

Personlighetsstörningar tenderar att vara stabila över tid och kan påverka individens förmåga att hantera stress, upprätthålla relationer och ta sig an nya erfarenheter. För att ställa diagnosen måste personliga problem eller beteendemönster vara närvarande i minst ett år.

DSM-5 delar in personlighetsstörningarna i tre kategorier:

1. Cluster A (den udda gruppen): Paranoid, skizoid och schizotyp störningar.
2. Cluster B (den dramatiska, emotionala eller impulsiva gruppen): Antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk störningar.
3. Cluster C (den rädda eller ångestfyllda gruppen): Avhängig, undvikande och obsessiv-kompulsiv störningar.

Det är viktigt att notera att personlighetsstörningar inte är samma sak som utvecklingsstörningar eller intellektuella funktionsnedsättningar, och de ska inte förväxlas med tillfälliga reaktioner på livets svårigheter.

Sömnstörningar (Sleep Disorders) är en grupp medicinska tillstånd som kännetecknas av oönskade eller abnorma sömnbeteenden och/eller sömnrelaterade symtom. Dessa störningar kan påverka mängden, kvaliteten och regleringen av sömnen och leda till negativa konsekvenser under vakenhetstiden. Sömnstörningar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och karaktär, exempelvis insomnier (svårigheter att somna in eller stanna sovande), sömnlöshet (olämpliga uppvaknanden under natten eller tidigt på morgonen), sömnapné (andningsstörningar under sömn), parasomnier (abnorma beteenden under sömn) och circadian rythmstörningar (avvikande sömntider). Sömnstörningar kan ha en negativ påverkan på individens vardagliga funktion, mental hälsa, arbets- och skolprestationer samt kvaliteten på livet. Vissa sömnstörningar kan också vara förknippade med underliggande medicinska eller psykiatriska tillstånd.

En skuldkänsla är en subjektiv, psykologisk erfarenhet som ofta associeras med att ha gjort något fel, brutit mot sina principer eller orsakat skada för någon annan. Skuldkänslor kan variera i intensitet från milda ånger till överväldigande skam och ångest. De kan utlösas av en rad olika situationer, inklusive felaktiga handlingar, trosföreställningar eller tankar som strider mot individens moraliska värderingar och normer. Skuldkänslor kan ha både positiva och negativa effekter. På en positiv sida kan de fungera som en intern kontrollmekanism som hjälper oss att reflektera över vår beteende, läras av våra misstag och förbättra våra sociala interaktioner. På en negativ sida kan de leda till onödigt självbeklagande, undvikande beteende och ökad psykisk ohälsa om de blir överväldigande eller låter oss fastna i en cykel av ångest och självförakt.

En identitetskris är ett tillstånd där en individ upplever konflikter eller osäkerhet kring sin personliga identitet, värderingar, övertygelser eller plats i samhället. Det kan handla om frågor som rör sexuell orientering, könsidentitet, etnicitetsbakgrund, kulturell tillhörighet eller social status. En identitetskris kan leda till starka känslor av frustration, oro, sorg och förvirring. Den kan också vara associerad med en ökad risk för psykiska problem som depression och ångest. I vissa fall kan en identitetskris leda till personlig utveckling och insikter när individen arbetar sig igenom de konflikter och frågor som har orsakat krisen.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Psykotiska störningar är en grupp av allvarliga mentala sjukdomstillstånd som påverkar kognition, perception, emotioner och beteende. De kan orsaka psykos, som innebär upplevelser av avsaknad av kontakt med verkligheten och hallucinationer (se och höra saker som inte finns). Psykotiska störningar kan också leda till förändringar i tankarna, känslor och beteenden. Exempel på psykotiska störningar inkluderar schizofreni, bipolär sjukdom och sällsyntare typer av psykoser. Vissa personer med psykotiska störningar kan ha svårt att sköta sin vardagliga livsföring och behöver professionell hjälp för att hantera sin sjukdom.

"Utvecklingsstörningar hos barn, genomgripande" är en medicinsk diagnos som används när ett barn har betydande problem med sin sociala, kognitiva och kommunikativa utveckling, jämfört med andra barn i samma åldersgrupp. Dessa problem påverkar flera aspekter av barnets funktionsnivå och kan ha en djupgående inverkan på deras vardagliga liv och potential att leva oberoende som vuxna.

Enligt Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM-5), publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen, inkluderar genomgripande utvecklingsstörningar följande diagnoser: autism spectrum disorder (ASD), intellectual disability (ID) och global developmental delay (GDD).

1. Autismspektrumstörning (ASD): ASD är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter med social interaktion, kommunikation och repetitiva beteenden eller intressen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga, och individuella behov kan skilja sig mycket åt.
2. Intellektuell funktionsnedsättning (ID): ID är en kognitiv störning som påverkar en persons förmåga att lära sig, förstå information och hantera vardagliga livet. Det definieras av ett IQ under 70 tillsammans med begränsningar i två eller fler områden av funktionsnivån, såsom kommunikation, sociala interaktion, omsorg om sig själv och praktiska livsförmågor.
3. Global utvecklingsfördröjning (GDD): GDD är en diagnos som används när ett barn under tre års ålder har försenad utveckling i två eller flera områden, såsom motorik, språk och social interaktion. Detta kan vara förutsättningen för en senare ID-diagnos, men det är inte alltid fallet.

Global utvecklingsfördröjning kan också bero på andra orsaker än neuroutvecklingsstörningar, såsom sensoriska eller neurologiska skador, kromosomavvikelser eller andra medicinska tillstånd. I dessa fallen kan behandling och intervention variera beroende på underliggande orsak.

"Munsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som drabbar munhålan och tänderna. Det kan inkludera karies, parodontit (tandköttsinflammation), tandlossning, torr munsjukdom (xerostomi), apnalsjuka (apnoe), munmusslor, röda eller vita fläckar på slemhinnan, och vissa former av cancer, till exempel mundhöjdscancer.

Det är viktigt att uppsöka tandläkare regelbundet för att förebygga och behandla dessa sjukdomar. En god oral hygien, rätt näringsintag och en hälsosam livsstil kan hjälpa till att minska risken för munsjukdomar.

'Missbruksbeteende' refererar till den systematiska eller repetitiva användningen av ett ämne eller beteende på ett sätt som är skadligt för ens hälsa, säkerhet eller välbefinnande, ofta trots insikt om de negativa konsekvenserna. Missbruksbeteenden kan vara relaterade till en rad olika substanser eller aktiviteter, inklusive alkohol, droger, mediciner, tobak, mat, sex och spel.

Exempel på missbruksbeteende kan innefatta:

* Använda en substans i större mängder eller under längre tidsperiod än avsiktligt
* Misslyckas att uppfylla viktiga skyldigheter på grund av substansanvändning
* Utveckla ett toleransnivå som kräver ökade mängder av en substans för att uppnå samma effekt
* Upprepa användandet av en substans trots erfarenheter av skada eller olägenhet
* Försumma andra intressen eller aktiviteter på grund av substansanvändning
* Fortsätta använda en substans i situationer där det är farligt att göra det, till exempel när man kör bil

Missbruksbeteenden kan leda till allvarliga konsekvenser för både den enskilda individen och deras omgivning, inklusive skador på hälsa, sociala problem, ekonomiska svårigheter och juridiska problem.

Självhjälpsgrupper är samlingar av individer som delar ett gemensamt problem eller livserfarenhet, som möts regelbundet för att stödja och hjälpa varandra i att hantera sina utmaningar. Dessa grupper kan fokusera på en rad olika ämnen, till exempel missbruk, mentala ohälsa, kronisk sjukdom eller sorg.

Medlemmarna i en självhjälpsgrupp delar ofta sin erfarenhet, kunskap och stöd med varandra under ledning av en erfaren gruppledare. Gruppen kan använda sig av olika terapeutiska tekniker som till exempel dialog, aktivt tjänande, meditation eller kognitiv beteendeterapi för att uppnå sina mål.

Självhjälpsgrupper kan vara en värdefull resurs för många individer som söker stöd och gemenskap i sin recovery-process eller när de hanterar livets utmaningar. Dessa grupper kan vara formella, organiserade av professionella organisationer, eller informella, skapade av enskilda individer som vill dela sitt stöd med andra.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.

Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:

1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.

Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.

Familjeterapi är en form av psykoterapi där hela eller delar av en familj deltar i terapin tillsammans. Syftet är att hjälpa familjen att förbättra deras kommunikation, förstå varandras roller och gränser, lösa konflikter och stärka relationerna. En terapeut leder samtalen och guider familjen genom processen med hjälp av olika tekniker och strategier. Familjeterapi kan användas för att behandla en rad olika problem, inklusive psykiska sjukdomar, beteendeproblem, konflikter och kriser inom familjen.

Det finns ingen direkt medicinsk definition för "Nordvästra Förenta Staterna", eftersom detta är ett geografiskt område i USA och inte en medicinsk term. Nordvästra Förenta Staterna (Northwestern United States) är ett samlingsbegrepp som vanligtvis inkluderar delstaterna Idaho, Oregon, Washington och ofta Montana och Wyoming också.

I en medicinsk kontext kan referenser till detta område handla om folkhälsa, sjukvårdsinrättningar, epidemiologi eller andra relaterade ämnen i de nämnda delstaterna. Men det finns inget specifikt medicinskt kriterium eller diagnos som är associerad med Nordvästra Förenta Staterna.

Bosnia and Herzegovina (Bosnisk-hercegovinska: Bosna i Hercegovina) er en suveren stat i syddelenske Europa. Landet har en estimeret befolkning på omkring 3,3 millioner mennesker og et areal på 51.209 kvadratkilometer.

Bosnia and Herzegovina deles administrativt op i to entiteter: den Federationen Bosnia and Herzegovina (FBiH) og Republika Srpska (RS), samt en selvstyrerende enhed kaldet Brčko distrikt. FBiH er en forbundsstat bestående af ti kantoner, hvoraf fire har en overvejende kroatisk befolkning, tre har en overvejende bosniaksk befolkning og tre er etnisk blandede. RS er en centralistisk stat med en serbisk overvejende befolkning. Brčko distriktet er en selvstyrerende enhed under direkte kontrol af Bosnia and Herzegovinas forfatningsdomstol.

Bosnia and Herzegovina har en kompleks politisk struktur, der inkluderer et trepersoners overhus (forbundsrådet) og et topersoners underhus (parlamentet), samt en præsidentråd bestående af tre medlemmer - en bosniak, en kroat og en serb. Landets forfatning blev vedtaget i Dayton-aftalen i 1995, der afsluttede den bosniske borgerkrig (1992-1995).

Landet har en blandet økonomi med en vigtig service- og industrisektor. De vigtigste eksportvarer inkluderer metalprodukter, trævarer, tekstiler og fødevarer. Bosnia and Herzegovina er medlem af flere internationale organisationer, herunder FN, Europarådet, OSCE og CEFTA.

'Ungdomsbeteende' är ett begrepp som innefattar de beteenden, vanor och aktiviteter som är typiska för ungdomar i en viss åldersgrupp, ofta runt tonåren till tidiga vuxenlivet. Det kan vara både positiva och negativa beteenden, inklusive social interaktion, skolprestationer, kärleksliv, fritidsaktiviteter, alkohol- och drogbruk, kriminell verksamhet och andra riskbeteenden.

Det är viktigt att notera att vad som betraktas som normalt ungdomsbeteende kan variera beroende på kultur, samhälle och individuella omständigheter. Även om vissa beteenden kan vara vanligare hos ungdomar än vuxna, så är det inte alltid fallet att dessa beteenden automatiskt är patologiska eller skadliga. Många ungdomsbeteenden är en del av normalt utvecklings- och socialiseringsprocesser.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Temperament är ett begrepp inom psykologin och beteendevetenskapen som refererar till de grundläggande, ärftliga personlighetsdragen hos en individ. Temperamentet utvecklas under de första åren av livet och kan påverka hur en person reagerar på olika stimuli i miljön, såsom ljud, beröring, smak och lukt. Det finns flera olika teorier om temperaments typer, men en vanlig indelning är:

1. Easychild (lättfött barn): En typ av barn som tenderar att vara glad, tillgänglig och lättanpassad. De sover väl, äter bra och har regelbundna sömn- och matvanor.
2. Slow-to-warm-up (långsam på uppvärmning): En typ av barn som tenderar att vara mer reserverade, försiktiga och lite svårare att trösta när de är upprörda. De behöver tid på sig att vänja sig vid nya situationer och personer.
3. Difficult (svårtempererat): En typ av barn som tenderar att vara mer irriterade, besvärliga och svåra att trösta när de är upprörda. De kan ha svårt att sova och äta regelbundet och kan ha starkare reaktioner på negativa stimuli.

Det är värt att notera att temperament inte är detsamma som personlighet, men det kan påverka hur en persons personlighet utvecklas över tid. Temperamentsdrag kan också variera över tid och situationer, så det är inte alltid statiska eller fasta egenskaper hos en individ.

'Personliga relationer' är ett samlingsbegrepp för de sociala band och kontakter som en individ har med andra individer i sin omgivning. Dessa relationer kan variera i styrka, art och intensitet och kan omfatta allt från familjemedlemmar, vänner och romantiska partners till arbetskollegor och bekanta.

Personliga relationer kan ha en stor inverkan på individens psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. De kan erbjuda stöd, trygghet, meningsfull interaktion och en känsla av tillhörighet. Samtidigt kan negativa personliga relationer leda till stress, isolation och andra hälsoproblem.

Det är viktigt att notera att personliga relationer kan se olika ut beroende på kulturell, social och individuell kontext. Värden, normer och förväntningar kan variera, vilket kan påverka hur relationer upprättas, underhålls och avslutas.

Det finns ingen enstaka "medicinsk definition" av "Förenta Staterna", eftersom Förenta Staterna i sig självt inte är ett medicinskt begrepp. Förenta Staterna är ett land, bestående av 50 delstater och ett federal distrikt (Washington, D.C.).

I vissa medicinska sammanhang kan referensen till "Förenta Staterna" vara relevant när det gäller att beskriva en population eller ett forskningsområde. I sådana fall kan definitionen vara lika med den geografiska och politiska betydelsen av begreppet, dvs. de områden som utgör Förenta Staterna.

I andra fall kan "Förenta Staterna" i ett medicinskt sammanhang hänvisa till det specifika hälsosystemet eller den typen av vård som finns i landet, men det finns inga enhetliga definitioner på detta område. Det är viktigt att tolka begreppet "Förenta Staterna" i medicinska sammanhang beroende på kontexten och den specifika användningen av termen.

Institutionsvård (i medicinsk kontext) refererar till den vård och omsorg som ges i specialiserade institutioner, såsom sjukhus, kliniker eller äldreboenden. Det innebär ofta att patienten bor på plats och får regelbundna besök av vårdpersonal för att hantera deras medicinska behov. Institutionsvård kan omfatta akut vård, rehabilitering, långvarig vård eller speciell vård för personer med särskilda behov, till exempel personskyddade boenden för personer med intellektuella funktionsnedsättningar.

'Malta' är ett medicinskt begrepp som refererar till en sällsynt genetisk sjukdom som kännetecknas av vitiligo (hudavsaknaden av pigment), alopecia areata (harläggning av hår) och höjd förekomst av autoimmuna sjukdomar, såsom diabetes och sköldkörtelrubbningar. Sjukdomen orsakas av en mutation i genen HAL, som kodar för ett protein som är involverat i celldödligheten. Malta är också känd som Vogt-Koyanagi-Haradas syndrom typ II.