Elastisk vävnad
Tropoelastin
Angioida strimmor
Pseudoxanthoma elasticum
Cutis laxa
Kollagen
Elektronmikroskopi
Elasticitetsmodul
Amorphophallus
Biomedicinsk teknik
Tandvårdsartiklar, egenvård
Munhygien
Tandvårdhälsoupplysning
Tandborstning
Plack
Rosenfinnar
Hudavskrapning
Subkutan vävnad
Diamant
Bindvävssjukdomar
Elastic connective tissue, också känt som elastisk vävnad, är en typ av bindväv som har en hög andel elastin, ett protein som ger vävnaden den förmågan att sträckas ut och sedan återta sin ursprungliga form. Denna typ av vävnad finns i kroppen på platser där flexibilitet och rörlighet är viktiga, till exempel i lungornas luftvägar, artärernas väggar, huden och ligamenten. Elastisk vävnad kan jämföras med en gummiband som sträcks ut när det utsätts för ett stretchande kraft men sedan snabbt återgår till sin ursprungliga längd när kraften tas bort.
Tropoelastin är ett protein som är en viktig beståndsdel i bindväv och andra typer av vävnad i kroppen. Det produceras och utsöndras av fibroblaster, en typ av cell som finns i bindväv. Tropoelastin har förmågan att sträcka ut sig mycket utan att skadas, och är därför viktigt för att ge elasticitet till olika vävnader, såsom hud, lungor, artärer och ligament. När tropoelastin molekyler kombineras med varandra bildar de stora, nätverksliknande strukturer som ger vävnaderna deras elasticitet. Dessa strukturer kan sträckas ut när de utsätts för mekanisk påfrestning och sedan återgå till sin ursprungliga form när belastningen avtar.
"Angioid streaks" är en ovanlig ögonsjukdom där det bildas röda eller bruna linjer (strimmor) i näthinnan. Dessa strimmor orsakas av en förändring i ett typ av bindväv under näthinnan, som gör att det blir sönderdelat och skadat. Strimmorna kan vara raka eller grenade och kan ibland likna en spindelväv.
Även om angioid streaks ofta inte orsakar några symptom i början, kan de med tiden leda till komplikationer som blodfläckar under näthinnan (subretinal blödningar), ökat tryck i ögat (glaukom) och försämrad syn. Sjukdomen är ofta associerad med andra sjukdomar, såsom pseudoxantoma elasticum, Pagets skelettsjukdom, Ehlers-Danlos syndrom och diabetes.
Det finns inget botemedel för angioid streaks, men det kan behövas regelbundna kontroller hos en ögonläkare (oftalmolog) för att övervaka sjukdomens utveckling och behandla komplikationer så snart de uppstår. Behandlingen kan innebära laserbehandling, fotokoagulation eller operation beroende på typ och svårighetsgrad av komplikationerna.
Elastin är ett protein som förekommer i bindväv och hör till extracellulära matrisen. Det ger vävnader elasticitet, så att de kan sträckas ut och sedan återgå till sin ursprungliga form. Elastin är mycket slitstarkt och kan utsättas för upprepade mekaniska påfrestningar under en lång tid utan att märkbart förlora sin elasticitet.
I kroppen finns det stora mängder av elastin i bl a lungorna, artärernas väggar och huden. I lungorna möjliggör elastinen att alveolerna kan expandera under inandning och sedan snabbt återgå till sin ursprungliga form under utandning. I artärväggarna bidrar elastinen till att blodkärlen kan expandera och kontrahera under hjärtats slag, vilket hjälper till att reglera blodflödet genom kroppen. I huden ger elastin hudens flexibilitet och förmåga att återgå till sin ursprungliga form efter att den har sträckts ut.
Elastin är ett mycket stabilt protein som kan vara i kroppen i flera decennier, men med åldern kan mängden elastin minska och huden blir mindre elastisk, vilket kan leda till bildning av rynkor och andra tecken på åldrande.
Pseudoxanthoma elasticum (PXE) är en sällsynt, genetisk sjukdom som berör bindvävstissue och kännetecknas av kalkavlagringar och förändringar i elastiska fiber. Dessa förändringar leder till skrynklighet och förtjockning av huden, speciellt i flexurområden som armveck, knä och nacke.
"Cutis laxa" är en sällsynt medfödd eller förvärvad sjukdom som kännetecknas av slapp, hängande och ofta wrinklad hud på ansikte, hals, armhålor, underarmar och övre delen av ryggen. Det orsakas av defekter i kollagens syntes eller struktur, vilket leder till en minskad elasticitet i huden.
Sjukdomen kan vara associerad med andra systemiska symptom som bl.a. inkluderar lung- och hjärtsvikt, mag-tarmsymtom samt ögonsjukdomar. Det finns olika former av cutis laxa, beroende på vilket genetiskt fel eller miljöfaktor som orsakat sjukdomen.
I medicinsk terminologi kan "cutis laxa" definieras som en genetisk eller förvärvad kondition med lös, hängande och ofta wrinklad hud på olika delar av kroppen, orsakad av defekter i kollagens syntes eller struktur.
I'm happy to help you understand the medical definition of "elasticity"!
In a medical context, elasticity refers to the ability of tissues in the body to stretch and return to their original shape when the stretching force is removed. This property is due to the presence of elastin fibers in the extracellular matrix of the tissue, which can stretch and recoil like a rubber band.
Elasticity is an important property of many tissues in the body, including blood vessels, lungs, and skin. For example, the elasticity of blood vessels allows them to expand and contract with each heartbeat, helping to regulate blood pressure. Similarly, the elasticity of lung tissue allows the lungs to expand and contract during breathing, while the elasticity of skin helps it to stretch and rebound when we move or grow.
However, the elasticity of tissues can be affected by various factors, such as aging, disease, and injury. For example, emphysema is a lung disease that is characterized by the destruction of elastin fibers in the lungs, leading to decreased elasticity and difficulty breathing. Similarly, injuries that damage the elastin fibers in skin can lead to scarring and loss of elasticity, resulting in wrinkles or other changes in appearance.
Overall, elasticity is a crucial property of many tissues in the body, and its maintenance is essential for proper function and health.
Kollagen är ett protein som finns i djurs och människors kroppar. Det är ett strukturprotein som utgör en viktig del av bindväv, ben, hud, senor och leder. Kollagen ger styrka och elasticitet åt dessa vävnader. Det är det mest förekommande proteinet i djurriket och utgör upp till 30% av allt protein i en människokropp.
Det finns flera olika typer av kollagen, men de vanligaste är typ I, II och III. Typ I kollagen är det starkaste och mest vanliga och hittas bland annat i huden, benen och senorna. Typ II kollagen hittas främst i brosk och leder och ger dem deras elasticitet. Typ III kollagen finns i blodkärl, hud och andra mjuka vävnader.
Kollagens molekyler är uppbyggda av tre polypeptidkedjor som spirals samman till en tresnöring. Dessa tresnörningar sitter sedan ihop med varandra i långa fibriller som ger kroppsvävnaderna deras mekaniska styrka och flexibilitet.
Elektronmikroskopi är en teknik inom mikroskopi där man använder en elektronstråle i stället för ljus för att observera ett preparat. Det ger en mycket högre upplösning jämfört med optisk mikroskopi, och kan nå upp till 100 000 gånger magnification.
Det finns två huvudsakliga typer av elektronmikroskopi: transmissionselektronmikroskop (TEM) och skannande elektronmikroskop (SEM). TEM-metoden ger en tvådimensionell projektion av ett preparat, medan SEM-metoden ger en tredimensionell bild.
I TEM passerar elektronstrålen genom det tunnslida preparatet och interagerar med atomerna i preparatet, vilket skapar en bild som kan tolkas för att ge information om struktur, sammansättning och kemisk analys av preparatet.
I SEM skannas elektronstrålen över ytan av preparatet och ger upphov till sekundära elektroner som kan detekteras och användas för att generera en topografisk bild av ytan. SEM-metoden ger ofta mycket skarpa och detaljerade bilder av ytor, vilket gör den särskilt användbar inom materialvetenskap, biologi och andra områden där det behövs information om ytstruktur.
Elasticitetsmodul, även kallat Youngs modulus, är ett mått på ett material's styvhet eller motstånd mot deformation under mekanisk påverkan. Det definieras som spänning per enhetsdeformation och har enheten pascal (Pa) i SI-enheter.
Elasticitetsmodulen kan beräknas genom följande formel:
E = σ/ε
där E är elasticitetsmodulen, σ är spänningen och ε är deformationen.
Elasticitetsmodulen är ett viktigt koncept inom mekanik och materialvetenskap, eftersom den kan användas för att förutsäga hur ett material kommer att bete sig under olika former av belastning. Vid lägre värden på elasticitetsmodulen är materialet mer "mjukt" och lättare deformerbart, medan högre värden indikerar en styvare och mindre deformerbar egenskap hos materialet.
'Amorphophallus' är ett botaniskt släkte inom familjen arumväxter (Araceae). Det vetenskapliga namnet kommer från grekiskans 'amorphos' som betyder "formlös" eller "utan form" och 'phallos' som betyder "fallos" eller "penis", vilket refererar till den ofta välutvecklade, kolvformiga spadixen hos många arter i släktet.
Många arter inom släktet 'Amorphophallus' är kända för sina storstilade blommor som ofta ger ifrån sig en stark och obehaglig lukt, vilket attraherar flugor och andra insekter att hjälpa till med pollineringen. Den mest kända arten är kanske 'Amorphophallus titanum', även känd som jättestjärnsprickling eller rutkalla, som har världens största blomma och kan bli över tre meter hög.
Det är värt att notera att medan 'Amorphophallus' ofta refereras till som en "medicinsk" definition i samband med växtnamn, så avser detta inte nödvändigtvis att växterna har några kända medicinska användningsområden. I stället är 'Amorphophallus' ett botaniskt släkte som innehåller en rad olika arter med olika egenskaper och användningsområden, inklusive matväxter och prydnadsväxter.
"Biomedical technology" kan definieras som tillämpningen av tekniska principer och metoder inom biologi och medicin för att utveckla, förbättra och använda system, enheter, produkter och processer som hjälper till att förstå, diagnosera, behandla och förebygga sjukdomar och hälsoproblem. Detta kan inkludera exempelvis utvecklingen av medicinska implantat, diagnostiska instrument, terapeutiska tekniker och datorsimuleringar av biologiska system. Biomedical technology är en multidisciplinär område som kombinerar kunskaper inom bland annat ingenjörsvetenskap, biologi, medicin, fysik och datavetenskap.
"Tandvårdsartiklar för egenvård” är en benämning på produkter som säljs till allmänheten och används i preventiv tandvård och vardaglig oral hygien. Detta inkluderar t ex tandborstar, tandtråd, tandpasta, tandsmittar, tandsticksor och munnvatten. Dessa produkter hjälper till att förebygga mun- och tandsjukdomar som karies och parodontit (tandlossning). Det är viktigt att använda dessa produkter korrekt och regelbundet för bästa möjliga skydd och hälsa av tänder och mun.
'Munhygien' refererer til renhold og pleje av munnens strukturer og funksjoner for å fremme og bibeholde godt helsetilstand. Denne inkluderer renseing av tennene, bruk av tandbørste og tandpasta, undersøkelse av munnen etter tegn på sykdom, og eventuell behandling av problemer som fårs i munn og tann. Munhygien inneholder også råd om kosthold og vaner som kan påvirke tannhelsen, slik som røyking og overtift av søte drikker og snacks. Regelmessige besøk hos en tandlæge eller tannhjelper er også en viktig del av munhygien for å oppdage og behandle eventuelle problemer i tidlig fase.
"Tandvårdshälsoupplysning" kan definieras som den information och undervisning om tandsjukvård och munhygien som ges till en individ eller en grupp med syfte att främja och upprätthålla god tandhälsa, förebygga sjukdomar i munnen och förbättra allmän hälsostatus. Denna information kan omfatta teman såsom korrekt tandsmittspelning, flossning, användning av tandborstar, kostvanor, riskfaktorer för oral sjukdom och viktigheten av regelbunden tandläkartillsyn. Tandvårdshälsoupplysningen kan ges av dentalpersonal, som tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor, men också via skol- och kommunal verksamhet, digitala medier och andra källor.
Tandborstning är en metod för att rengöra tänder och tandkött genom att använda en borste. Den vanligaste typen av borste har mjuka filament som är arrangerade i grupper och fästs i en skaft. Tandborstning bör utföras minst två gånger per dag, under två minuter varje gång, för att effektivt ta bort plack och förebygga sjukdomar som karies och gingivit (inflammation i tandköttet).
Vid tandborstning är det viktigt att hålla borsten vinklad i ungefär 45-graders vinkel mot tanden, så att filamenten når upp till tandköttgränsen. Borsta ska sedan föras lätt fram och tillbaka över tänderna med korta rörelser, utan att trycka för hårt. Det rekommenderas att borsta yttre och inre ytan av alla tänder, samt tung- och kindsidorna av bakre tänderna.
Dessutom bör man också borsta tungan för att undvika dålig andedräkt orsakad av bakterier som sitter kvar på tungan. För att underlätta tandborstningen kan man använda en fluoridtandkräm, som hjälper till att stärka emaljen och skydda mot karies.
I slutet av tandborstningen bör man späda ut tanden med vatten och sedan torka den med ett rent handduk. Det är också viktigt att byta tandborste regelbundet, vanligtvis var 3-4:e månad, för att undvika att filamenten blir nedslitna och ineffektiva.
"Plack" är ett begrepp som används inom kardiologi och refererar till en typ av atherosklerotisk plak i halsartärerna (karotisplack) eller i koronarartärerna i hjärtat. Placken består av fettsyror, kolesterol, calcium, blodceller och andra substanser som cirkulerar i blodet. När placken växer kan den störa blodflödet och orsaka symptom som halsvickelser (i fallet med karotisplack) eller bröstsmärta eller andningssvårigheter (i fallet med koronarplack). I värsta fall kan en plack i koronarartären lossna och orsaka ett hjärtattack.
'Rosenfinnar' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva små, röda fläckar eller prickar på huden. De kan vara orsakade av en rad olika faktorer, inklusive kapillär utvidgning, inflammation eller infektion. I vissa fall kan de vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning, såsom rosacea, mener virussjukdomar eller allergiska reaktioner. Det är viktigt att undersöka orsaken till rosenfinnar och behandla den underliggande sjukdomen om det finns en.
'Hudavskrapning' är en procedur där döda hudceller avlägsnas från ytan av huden med hjälp av ett verktyg, vanligtvis en skrapa eller en kardborre. Detta görs för att rena, exfoliera och fräscha upp huden. Hudavskrapning kan användas som behandling för olika hudtillstånd såsom akne, svartfläckar, solskador och för att mjukna grov hud. Det är viktigt att utföra proceduren korrekt för att undvika skador på huden. En professionell estetiker eller dermatolog kan utföra denna procedur i en klinisk miljö.
Subkutant vävnad, även känd som hypodermis, är den ytligaste lagret av djupt liggande bindväv under huden hos däggdjur. Den består av lös bindväv med inlagrade fettdepåer och små blodkärl samt lymfkärl. Subkutana injektioner är en vanlig medicinsk procedur där läkemedel eller andra substanser administreras genom att sticka in en nål under huden och in i subkutan vävnad. Detta metod är oftast mindre smärtsam än intramuskulära injektioner och ger vanligtvis en långsammare absorption av substansen jämfört med intravenösa injektioner.
I'm sorry for any confusion, but the term "Diamant" is not a medical concept or diagnosis in English or Swedish. It may be possible that there is some misunderstanding or miscommunication. If you have more context or information about where this term was used, I would be happy to try and help further.
"Bindvävssjukdomar" (engelska: "fibrotic diseases") är en övergripande benämning på sjukdomar som kännetecknas av ökad bildning och ansamling av bindväv i olika vävnader och organ i kroppen. Bindväv, eller "förbindiv vävnad", är en typ av vävnad som ger stöd och form åt kroppens olika strukturer, samt hjälper till att skydda och isolera dem. När bindvävsvävnaden blir förändrad eller skadas kan det leda till en överdriven produktion av bindvävsstrukturer, såsom kollagenfibriller och extracellulär matrix, vilket i sin tur kan orsaka skada på omgivande vävnader och organ.
Det finns många olika typer av bindvävssjukdomar, som varierar i sin orsak, lokalisation och svårighetsgrad. Några exempel på bindvävssjukdomar inkluderar:
* Skleroderma: En sjukdom som drabbar huden och andra organ, såsom lungor, njurar och hjärta. Skleroderma kännetecknas av en ökad produktion av bindväv i huden och blodkärlen, vilket kan leda till förhårdnad och trötthet i huden, små blodkärlsförändringar och skador på andra organ.
* Systemisk lupus erythematosus (SLE): En autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem attackerar friska vävnader och organ. SLE kan drabba många olika organ i kroppen, inklusive huden, lederna, njurarna, lungorna och hjärtat. I samband med SLE kan det uppstå en ökad produktion av bindväv i de drabbade områdena, vilket kan leda till förhårdnad och andra skador.
* Dermatomyositis: En autoimmun sjukdom som drabbar huden och musklerna. Dermatomyositis kännetecknas av en inflammation i musklerna och en ökad produktion av bindväv i huden, vilket kan leda till svaghet, smärta och förhårdnad i musklerna samt rödaktiga eller lilafärgade utslag på huden.
* Fibromyalgi: En kronisk smärtsjukdom som drabbar muskler, senor och leder. Fibromyalgi kännetecknas av en ökad känslighet för smärta i musklerna och senorna samt trötthet, sömnsvårigheter och depression. Även om orsaken till fibromyalgi inte är fullständigt klarlagd, kan det finnas ett samband mellan sjukdomen och en ökad produktion av bindväv i musklerna och senorna.
Det finns också vissa hud- och muskelsjukdomar som orsakas av en överdriven produktion av bindväv, så kallade fibrotiska sjukdomar. Exempel på sådana sjukdomar är systemisk skleros (sklerodermi), Dupuytrens kontraktur och Ledderhoses sjukdom.
Systemisk skleros är en autoimmun sjukdom som drabbar huden, blodkärlen och inre organ. Sjukdomen kännetecknas av en förtjockning och förhårdnad av huden, speciellt på händer, armar, ansikte och bröstkorg. Även blodkärlen kan drabbas, vilket kan leda till höjd blodtryck och andra kardiovaskulära problem. Inre organ som lungor, njurar och mag-tarmkanalen kan också påverkas.
Dupuytrens kontraktur är en sjukdom där bindväv i handflatan och fingrarna förtjockas och förhärdar sig. Detta leder till att fingrarna böjs inåt och kan bli svåra att räta ut. Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor och tenderar att drabba äldre personer.
Ledderhoses sjukdom är en sjukdom där bindväv i fotens sulor förtjockas och förhärdar sig. Detta leder till att foten blir svullen och smärtsam, och det kan vara svårt att gå eller stå upp. Sjukdomen är vanligare hos män än kvinnor och tenderar att drabba äldre personer.
Det finns också vissa sjukdomar som orsakas av en underproduktion av bindväv, så kallade syndrom med underutvecklad bindväv. Exempel på sådana sjukdomar är Ehlers-Danlos syndrom (EDS), Marfan syndrom och Osteogenesis imperfecta (OI).
Ehlers-Danlos syndrom (EDS) är en grupp av genetiska sjukdomar som beror på defekter i kollagenproduktionen. Detta leder till att bindväven blir slapp och mjuk, vilket kan orsaka ledsmärtor, hudskador och svårigheter att läka sår.
Marfan syndrom är en genetisk sjukdom som beror på defekter i kollagenproduktionen. Detta leder till att bindväven blir slapp och mjuk, vilket kan orsaka ledsmärtor, hudskador och svårigheter att läka sår. Marfan syndrom kan också påverka andra organ som hjärtat, lungorna och ögonen.
Osteogenesis imperfecta (OI) är en genetisk sjukdom som beror på defekter i kollagenproduktionen. Detta leder till att benen blir svaga och bräckliga, vilket kan orsaka frakturer och skador. OI kan också påverka andra organ som hjärtat, lungorna och ögonen.
Det är viktigt att söka medicinsk rådgivning om man tror sig ha en av dessa sjukdomar. En tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.
'Hud' er det største organet i menneskelig kropp og utgjør en barriere mellom kroppen og ytre verden. Det er komplett med blodkar, svedkjertler, nerve-ende, hårfolikler og immunforsvarsmekanismer. Huden har mange funksjoner, inkludert beskyttelse av kroppen fra skader, regulering av varme og fugtighet, vitamin D syntese og sanseinntrykk som berør, smerte, varme og kulde. Det er også viktig for psykisk velbefindende og estetisk utseende. Huden kan deles opp i to hovedgrupper: tykk hud (eller keratiniseret epitel) som inkluderer håret, negler og tennene, og tynn hud (eller ikke-keratiniserte epiteler), som inkluderer skinn, slimhinner og de indre overflater av kroppen.
Katt
Hjärt- och kärlsystemet
Flyghud
Bindväv
Kvinnobröst
Keratin
Hymen
Hud
Katt - Wikipedia
Näthinnekirurgi -Diagnostisering och behandling av näthinnan
Hälsa
Rolfing® Structural Integration - Rolfing med Åsa Åhman
Naprapat Södertälje<...
Kirurgisk behandling - RCC Kunskapsbanken
TRÅDLYFT ELLER ESTETISKA INJEKTIONER? - DOCTOR K
Hemorrojder som gravid - orsak, symptom och behandli | mama
25 januari 2016
Magic Pot - Nygatans Spa
Psoriasis - rådgivning för din hud | End Customer
Voodoo Flossing - den mest underskattade mobility tekniken - FLAWD
10 enkla knep som får dig att se 10 år yngre ut | MåBra
Journal - "Klinik i Stockholm" - DOCTOR K
26. Fasciabehandling och andra sätt att ta hand om sin Fascia - Fascia & Forskning - The Fascia Guide
Hud - Wikipedia
PRF / PRP behandling Vampyrmetoden
Butik - I Love Me Beauty
M - MISSÖDE
Adidas Retro träningsoverall dam - Topp 10 jämförelse
FIR-TECH | Hästtäcket
8 tips för att få fart på lymfflödet - The Fascia Guide
Kostens betydelse för läkning av magmuskeldelning - Trainimal SE
Fibromyalgi
Fascia Wellness Akademi - Fazer IAMT Fasciaterapi kurser
Swedish
Anpassad återanvändbar dryckeshållare för tillverkare av take-out kontor, picknick, strand och utomhusaktiviteter från Kina
Djurfakta | Biologiska institutionen
Behandlingar - Hud & Hälsa
Mindre elastisk2
- Inflammationen gör att vävnaden blir mindre elastisk och att blodflödet försämras. (cancercentrum.se)
- På en yngre hud försvinner rynkorna men när huden blir mindre elastisk med åren, riskerar sovrynkorna att bli kvar. (mabra.com)
Huden7
- Vi kan ersätta benförlust, volymförlust, göra huden mer elastisk och behandla linjer. (doctork.se)
- De naturliga ingredienserna tas enkelt upp av huden och påverkar underliggande vävnad. (mariaakerberg.com)
- På så vis håller sig huden elastisk och mer motståndskraftig vid skov. (mariaakerberg.com)
- När hyaluronsyran sprider sig reagerar den med din egen vävnad för att sedan omedelbart öka återfuktningen av huden. (doctork.se)
- Kollagen och elastin är beståndsdelar som bygger upp din hud och håller huden fast, elastisk och återfuktad. (linnehudklinik.se)
- Din kropp har förmågan att regenereras och behandla vävnad i alla delar av huden. (linnehudklinik.se)
- Under microneedlingbehandlingen stimuleras collagen- och elastinproduktionen som gör huden fastare och mer elastisk. (hudohalsa.com)
Justerbar dragsko1
- Den kommer med elastisk ögla för sugrör och justerbar dragsko som hindrar kaffedrycken från att dumpa. (youcco.com)
Egen1
- När ett område värms upp i kroppen, sätts kroppens egna kylsystem igång, cirkulationen ökar, syre och näringstillförseln ökar, ämnesomsättningen ökar, blockeringar i vävnad och muskler får hjälp att frigöras och kroppens egen läkningsförmåga ökar. (nygatansspa.se)
Kroppen1
- Upplev en avslappande massage som gör kroppen varmare, mjukare och ger mer elastisk muskel och vävnad. (behandlingscentret.se)
Muskler2
- RF (0,8 MHz) Genererar en djup värme tack vare friktionen som uppstår när radiovågor tränger genom vävnaden, cirkulationen ökar - syre, näringstillförseln & ämnesomsättning ökar, blockeringar i vävnad & muskler får hjälp att frigöras & kroppens läkningsförmåga ökar. (bokadirekt.se)
- Bristningar uppkommer då tack vare en snabb volymökning sträcks huden ut snabbare än den hinner växa och anpassa sig till ökning av exemeplvis underliggande muskler, fett eller annan vävnad. (hwclibrary.net)
Hela1
- I denna förtätade vävnad fastnar ytterligare lymfvätska och slaggprodukter och hela systemet fungerar ännu sämre - en ond cirkel har startat. (spaladan.se)