'Eliminationsstörningar' är ett medicinskt begrepp som refererar till svårigheter att kontrollera utsöndringen av vissa kroppsfunktioner, oftast avseende avskiljandet av urin och/eller avföring. Det kan innebära en försenad eller oregelbunden mätning på toaletten, eller en oförmåga att hålla kontrollen över avskiljandet vid oönskade tillfällen (inkontinens).

Det finns två huvudsakliga typer av eliminationsstörningar:

1. Encesis - svårigheter att kontrollera urinblåsan, vilket kan leda till att barnet tappar urinen på sig utan förvarning. Detta kan bero på en försenad mognad av nervsystemet eller på andra medicinska orsaker.
2. Encopresis - svårigheter att kontrollera avföringen, vilket kan leda till att barnet tappar avföringen på sig utan förvarning. Detta kan bero på konstipation, rädsla för smärta eller andra medicinska orsaker.

Eliminationsstörningar är vanliga bland barn, särskilt hos de yngre. De kan vara besvärliga och skämmande för barnet, men det finns behandlingar och terapier som kan hjälpa att lindra symtomen och återställa kontrollen över avskiljandet.