Embryoöverföring
Single Embryo Transfer
Provrörsbefruktning
Graviditetstal
Embryo Implantation
Graviditet
Embryo, däggdjur
Frysförvaring
Intracytoplasmatisk spermieinjektion
Graviditetsutfall
Blastocysta
Levande födsel
Embryo, icke-däggdjur
Ovulation Induction
Kycklingembryo
Cleavage Stage, Ovum
Zygot äggledaröverföring
Tvillingar
Oocyte Donation
Tekniker för fortplantningshjälp
Fortplantningstekniker
Embryo- och fosterutveckling
Blastomerer
Oocyter
Koriongonadotropin
Embryoodlingsmetoder
Födelsetal
Preimplantatorisk diagnos
Mullbärskula
Genöverföringstekniker
Ovariellt hyperstimulationssyndrom
Livmoder
Menotropiner
Vitrification
Embryodöd
Livmoderslemhinna
Kloning, organism
Fallopian Tube Diseases
Oocytaspiration
Utomkvedshavandeskap
Superovulation
Nukleära överföringstekniker
Tidsfaktorer
Konstgjord befruktning
Flerbördsgraviditet, reduktion av
Buserelin
Zona pellucida
Genöverföring, horisontell
Pregnancy, Twin
Retrospektiva studier
Kateterisering
Progesteron
Odlingsmetoder
Provider-Sponsored Organizations
Ultraljudsundersökning
Avkomma av flerbördsgraviditet
Nedfrysning
Twinning, Monozygotic
Lutealfas
Reglering av genuttryck, utveckling
Tubargraviditet
Spermier
Follikelstimulerande hormon
Surrogatmödrar
Kuvöser
Fallopian Tubes
Trillingar
Follikulär vätska
Ovary
Gonadotropinfrisättande hormon
Mikromanipulation
Estradiol
Dräktighet
Förlossningens öppningsskede
Nafarelin
Humant koriongonadotropin, beta-subenhet
Nötkreatur
Graviditetsupprätthållande
Gametöverföring till äggledare
Prospektiva studier
p-dimetylaminoazobenzen
Behandlingsresultat
Triptorelin Pamoate
Follikelstimulerande hormon, humant
Vävnads- och organtagning
Ovulation
Sjukdomar bland tvillingar
Embryoanvändning
Möss, inavlade ICR
Fluorescensresonansenergiöverföring
Läkemedelstillförsel i slidan
Odlingsmedia
Sebrafisk
Fosterålder
Livmoderhalssekret
Klomifen
Livmoderhals
Femlingar
Menstruationscykel
Adoptiv överföring
Köldskyddsmedel
RNA, transfer
Embryosäck
Fyrlingar
Sugning
Födelsevikt
Kroppsutformning
Follikulär fas
Patientomflyttning
In situ-hybridisering
Sex Determination Analysis
Fosfolipidtransporterande proteiner
Bassekvens
Leuprolid
Förlossning
Fortplantningsmedicin
Kumulusceller
Aneuploidi
Genetiska vektorer
Modeller, biologiska
Uppfödning
Möss, inavlade C57BL
Morfogenes
Pregnancy-Specific beta 1-Glycoproteins
Embryoforskning
Aminosyrasekvens
Transferfaktor
Oligospermi
Högriskgraviditet
Mesoderm
Relaxin
Gonadotropiner
Konjugation, genetisk
Moderkaka
Slida
Mutation
Livmodermuskulatur
Möss, inavlade stammar
Cholesterol Ester Transfer Proteins
Elektrontransport
fms-gener
Behandlingssvikt
'Embryoöverföring' är en medicinsk term som refererar till processen då ett eller flera embryon placeras i livmodern hos en kvinnlig mottagare, med syfte att uppnå en graviditet. Detta är en del av infertilitetsbehandlingar såsom in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI).
Embryona skapas vanligtvis genom att befrukta äggceller med spermier i laboratoriemiljö, varefter de utvecklas under några dagar. När embryonerna har nått en viss utvecklingsgrad väljs de ut för överföring till moderslivmodern. Antalet embryon som överförs kan variera och bestäms ofta i samråd mellan läkare och patient. Överflödiga embryon kan frynas och lagras för framtida användning.
'Single Embryo Transfer' (SET) är en metod inom assistad reproduktion, där endast ett embryo överförs till livmodern hos en mottagare under en behandlingscykel. Detta görs för att undvika flerfetal graviditet och de relaterade komplikationerna som kan uppstå vid sådana graviditeter, såsom födelsesvårigheter, prematuritet och ökad risk för fosterskada.
SET är en metod som rekommenderas av många läkare och medicinska organisationer när det gäller in vitro-fertilisering (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), eftersom den kan minska hälsorisken för både barnet och modern. Det är också en metod som kan hjälpa till att spara tid, resurser och kostnader genom att undvika behovet av flera graviditeter eller ytterligare behandlingscykler.
'Provrörsbefruktning' eller 'in vitro-befruktning' (IVF) är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier blandas utanför kroppen, i ett provrör eller en petriplatta i ett laboratorium. När ägget blir befruktat och cellerna börjar dela sig, överförs det till livmodern på den väntande kvinnan, där det fortsätter att utvecklas.
Denna metod används ofta när andra former av behandling inte har varit framgångsrika, eller när det finns en speciell medicinsk anledning till att använda sig av den, som exempelvis vid problem med spermiernas rörlighet eller äggstockens funktion. Provrörsbefruktning kan också användas i kombination med tekniker som intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), där en enskild spermie placeras direkt in i ett ägg för att öka chansen till befruktning.
'Graviditetstal' eller 'graviditetstid' är ett begrepp inom medicin som används för att ange antalet veckor sedan den sista menstruationen (LMP) hos en gravid kvinna. Detta används ofta som en standardmåttenhet för att följa utvecklingen hos fostret och schemalägga rutinmässiga undersökningar under graviditeten.
Graviditetstalet är vanligen ett helt tal som representerar antalet kompletta veckor plus ett extra dagar (från 0 till 6) för att uppnå nästa fulla vecka. Således, om en kvinna är i sin sjunde vecka och två dagar av graviditeten, kommer hennes graviditetstal vara 7 + 2 = 9.
Det är värt att notera att det kan finnas små skillnader mellan olika länder och kulturer när det gäller hur graviditetstal räknas, men den vanligaste metoden är att räkna från den sista menstruationen.
Embryo implantation är en del av den normale befruktningsprocessen hos däggdjur, inklusive människan. Det sker när ett befruktat ägg, även kallat zygot, fästs och växer fast i livmoderslemhinnan, eller endometriet.
Denna process börjar cirka 6-10 dagar efter att en spermie har träffat och befruktat ägget i eootern, en del av kvinnans äggstockar. Under den här tiden förflyttar sig zygoten genom livmodertappen och utvecklas till en morula och sedan en blastocyst. Blastocysten är en liten kula med ett yttre skal, som innehåller celler som kommer att bli delar av fostrets hud, muskler och ben, och en innersta cellmassa, som kommer att bli fostret självt.
När blastocysten når livmoderslemhinnan börjar det att se efter om den är redo för implantation. Detta sker genom att det utsöndrar speciella signalsubstanser som får slimhinnan att bli mer genomsläpplig och välkomnande för blastocysten. Om livmoderslemhinnan är redo för implantation kommer blastocysten att tränga igenom den och fastna i slutet på två veckor efter befruktningen.
Det är värt att notera att implantation kan orsaka en lätt blödning, som kan vara förväxlad med menstruation. Om en graviditet inte implanteras korrekt kan det leda till missfall.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
En embryo hos däggdjur är den tidiga utvecklingsfasen av ett foster, vanligtvis från befruktningen till omkring 8 veckor. Under denna period sker snabba förändringar och differentiering av cellerna, vilket leder till att de grundläggande organen och systemen bildas. Embryots utveckling kännetecknas av celldelning, migration, differensiering och interaktion mellan celler, vilket kräver en precis kontroll av genuttryck och signalsubstanser för att garantera en normalt embryonal utveckling.
'Frysförvaring' (frysbehandling) är ett sätt att bevara livsmedel och andra varor genom att sänka temperaturen till under fryspunkten, vanligtvis -18°C eller lägre. Detta förhindrar bakteriell tillväxt och nedbrytning av materialet. Frysförvaring kan förlänga hållbarheten av livsmedel betydligt och är en viktig metod inom livsmedelsindustrin, restauranger och hemmaköken.
En flerbördsgraviditet, även känd som multipel graviditet, är en medicinsk term som används när en kvinna är gravid med två eller flera foster samtidigt. Det kan delas in i två kategorier: tvillinggraviditet (två foster), och tretalig graviditet eller trillinggraviditet (tre foster) och så vidare.
Flerbördsgraviditeter kan inträffa på naturlig väg, men är också vanligare som komplikation till fertilitetsbehandlingar som exempelvis in vitro-fertilisering (IVF). Risken för flerbördsgraviditet ökar med åldern och kan även vara genetiskt betingad.
Flerbördsgraviditeter kan vara högrisksituationer både för moder och foster, och kräver därför extra uppmärksamhet och vård under graviditeten. Vanliga komplikationer inkluderar födelseskador, låg födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för fosterdöd.
Intracytoplasmatic Sperm Injection (ISCI) är en metod inom assistad reproduktion där en enskild spermie injiceras direkt in i ett äggs cytoplasma med hjälp av en fin glasspruta. Detta görs vanligtvis under kontrollerade laboratorieförhållanden i samband med in vitro-fertilisering (IVF).
ISCI används ofta när man vill öka chanserna att befrukta ägget hos par där manligan har problem med spermiekvalitet eller rörlighet, eftersom det eliminerar behovet av att spermierna själva kan penetrera äggets yttre skal (zona pellucida). Det kan även användas när man vill undvika överföring av genetiska defekter från den manliga partnern.
Behandlingen innebär att ägg och spermier hämtas från båda parterna, varefter en enda livskraftig spermie väljs ut och placeras in i varje ägg med hjälp av mikromanipulationsteknik. Därefter kan befruktade ägg kultiveras och omvandlas till embryon som kan överföras till livmodern för att möjliggöra en graviditet.
Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.
En blastocyst är en embryon i ett tidigt stadium av utveckling, vanligtvis dagen 5 eller 6 efter fertilisationen. Den består av två delar: en yttre cellager som kallas trofoblast och en inre cellmassa. Trofoblasten kommer att bilda moderkaka och moderkanal, medan den inre cellmassan kommer att bilda fostret. Blastocysten är den stadium då embryot börjar fastna i livmoderns slemhinna och utvecklas till en begravd foster.
Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras en levande födelse som "den fullständiga utdelningen eller extraktionen av en fetus, som, efter separationen från modern, visar tecken på liv, oavsett tiden levde utanför moderns kropp, även om fetusen dör senare."
Detta innebär att ett barn anses vara fött levande om det andas, hostar, urinerar, grimaserar, har hjärtslag eller en annan tydlig tecken på liv efter att ha skiljts från modern. Det är viktigt att notera att en fetus som inte visar några tecken på liv efter födelsen räknas inte som en levande födelse, utan snarare som en död födsel eller en missfall.
'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.
'Barnlöshet hos kvinnor', även känt som infertilitet, definieras av World Health Organization (WHO) som "en sjukdom av reproduktionssystemet definierad av oförmågan att uppnå en graviditet efter 12 månaders regelbunden samlag utan användning av preventivmedel." Detta inkluderar både oförmåga att bli befruktad och oförmåga att upprätthålla en graviditet till full term. Det är värt att notera att infertilitet kan drabba båda män och kvinnor, och i ungefär hälften av fallen är orsaken kombinerad.
En embryo hos icke-däggdjur (excl. behandling av människan) är ett organism i en tidig utvecklingsfas, vanligen från befruktning till att de specifika kroppsdelarna och systemen har bildats och börjar fungera koordinerat.
För exempelvis hos en amfibie, kan embryots utveckling delas in i olika faser: fertilisation, segmentering, gastrulation, neurulering, organogenes och systemgenes. Under denna tid kommer embryot att utvecklas från en zygot till en larv med en uppsättning fungerande organ.
Det är värt att notera att definitionen av "embryo" kan variera mellan olika arter och forskningsområden, så det är alltid viktigt att specificera vilket djur som avses när man diskuterar denna term.
'Ovulation Induction' er en betegnelse for behandlinger, der stimulerer ægløsningen (ovulation) hos kvinder med ovulationsforstyrrelser eller ufruchtbarhed. Behandlingen består typisk i at give hormonelle lægemidler, som f.eks. klomifen eller gonadotropiner, for at stimulere østrogenproduktionen og udviklingen af ægceller i æggestokkene (ovarier). Dette kan føre til at flere ægceller modnes samtidigt og eventuelt frigives fra æggestokken, hvilket øger sandsynligheden for at en kvinde bliver gravid.
Målet med ovulation induktion er typisk at behandle anovulatorisk ufruchtbarhed (dvs. ufrugtbarhed pga. manglende ægløsning) eller at synkronisere ægløsningen, når par forsøger at blive gravide ved hjælp af metoder som kunstig insemination (IUI) eller invitrofertilisering (IVF).
Det er vigtigt at understrege, at ovulation induktion bør overvåges nøje af en læge med erfaring i behandlingen af ufruchtbarhed, da der er risiko for at flere ægceller frigives samtidigt (polyovulation), hvilket kan føre til komplikationer som multipla graviditeter eller ovarialhyperstimulationssyndrom (OHSS).
Ett kycklingembryo är den tidiga utvecklingen av ett kycklingägg, vanligtvis från fertilisation till dagen 20-21. Under den här perioden sker snabb celltillväxt och differentiering, ledande till bildandet av olika delar av en fullvuxen kyckling, inklusive hjärtat, hjärnan, ryggraden, muskler, och organ. Kycklingembryot är beläget inuti ägget och är omgivet av två membran, amnion och allantois, som ger skydd och näring. Det är viktigt att notera att användning av kycklingembryon i forskning är kontroversiellt på grund av etiska överväganden.
The "cleavage stage" refers to the series of rapid and consecutive cell divisions that occur in an early embryo, starting from the time of fertilization. The term "ovum" is used to describe a mature female gamete or egg cell, which is released from the ovary during ovulation and can be fertilized by sperm to form a zygote.
Therefore, the term "cleavage stage, ovum" specifically refers to the developmental stage of the fertilized ovum (zygote) after it has undergone one or more cell divisions during the cleavage stage. At this point, the cells are called blastomeres and are arranged in a solid ball known as a morula. The morula continues to divide and compact, eventually forming a blastocyst, which is composed of an outer layer of cells (the trophoblast) and an inner cell mass (ICM). The ICM will give rise to the fetus, while the trophoblast will contribute to the formation of the placenta.
In summary, "cleavage stage, ovum" is a term used to describe the developmental stage of a fertilized egg after it has undergone one or more cell divisions during the cleavage stage, resulting in a morula or early blastocyst.
'Zygot äggledaröverföring' är inget etablerat medicinskt begrepp, men jag antar att du söker efter information om zygot transfer (även känd som embryotransfer) inom reproduktiv medicin.
Zygot transfer är en procedur som utförs under infertilitetsbehandlingar som in vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmatisk spermieinjectering (ICSI). Efter att ett ägg har befruktats i laboratoriemiljö och bildat en zygot (en cell som är resultatet av befruktningen), placeras zygoten tillbaka i livmodern hos den behandlade individen eller en surrogatmoder.
Denna procedure utförs vanligtvis under kontrollera förhållanden med hjälp av ultraljud och speciella katetrar för att säkerställa att zygoten placeras i den rätta positionen i livmodern. Sedan fortsätter zygoten att dela sig och utvecklas, hoppas man att det ska leda till en graviditet och en framgångsrik förlossning.
Medicinskt sett betecknar man med "tvillingar" två barn som delat samma fostret och därmed har samma moder. Tvillingarna kan vara enkla tvillingar (svenska: enslingstvillingar), vilket innebär att de utvecklats från två skilda ägg som blir befruktade samtidigt, eller de kan vara tvislingar (svenska: dubbelgångare), vilket innebär att de utvecklas från samma befruktade ägg som delat sig i två separata fostrar. Enkla tvillingar är genetiskt sett lika varandra som vanliga syskon, medan tvislingar har en högre grad av genetisk likhet eftersom de delar en stor del av sina gener.
Oocyte donation är en fertilitetsbehandlingsmetod där äggceller (oocyter) ges från en donor till en mottagare som inte kan producera eller använda egna fungerande äggceller. Detta kan vara orsakat av ålder, tidig menopaus, genetiska störningar eller på grund av behandlingar som skadat äggstockarna, till exempel cancerbehandling.
I oocyte donation är donatorn oftast en ung, fertil kvinna som genomgår stimulering och sedan operativt tas bort äggceller från hennes äggstockar. Därefter kan äggcellerna antingen befruktas med spermier i ett laboratorium (in vitro fertilisation, IVF) och överföras till mottagarens livmoder (embryotransfer), eller så kan de direkt överföras till mottagaren om hon har en partner vars spermier ska användas för befruktning.
Oocyte donation är en teknik som används när andra behandlingsmetoder har visat sig vara otillräckliga och när det inte finns några andra alternativ för att uppnå graviditet. Det är viktigt att notera att oocyte donation är styrd av lagar och etiska riktlinjer som varierar mellan länder, och därför kan det finnas restriktioner och krav som måste uppfyllas för att kunna delta i en sådan behandling.
En 'tekniker för fertilitetsbehandling' (engelska: 'fertililty technician') är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART) inom medicinsk behandling av ofrivillig barnlöshet. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera, preparera och bevara gameter (ägg och/eller spermier), utför ultraljud under oocyte retrieval ( ägg-punktion) procedurer, och utföra laboratorieprocedurer såsom insemination, intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) och embryokultur. De arbetar vanligtvis under läkares övervakning i en fertilitetsklinik eller ett reproduktionsmedicinskt centrum.
En fortplantningstekniker (engelska: fertility technician) är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART), såsom in vitro fertilization (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och andra metoder för att hjälpa till att behandla infertilitet. Deras uppgifter kan omfatta att hantera och sköta reproduktiva celler, som ägg och spermier, att genomföra procedurer relaterade till fertilisation och embryokultur, samt att dokumentera och spåra resultaten av dessa procedurer. Fortplantningstekniker arbetar ofta i fertilitetskliniker under övervakning av gynekologer med specialistutbildning inom reproduktiv medicin.
'Embryoutveckling' refererar till den process där ett befruktat ägg (zygota) utvecklas till en embryo under de första 8 veckorna av graviditeten. Under denna period sker snabba och komplexa förändringar, inklusive celltillväxt och differentiering, organogenes och systemisk differentiering. Den resulterande embryon utvecklas sedan till ett fostret och sedan till en fullt utvecklad fötus. Embryoutvecklingen styrs av genetiska och epigenetiska faktorer, som interagerar med miljöfaktorer för att producera den slutliga fenotypen.
Enligt medicinskt perspektiv är embryots och fostrets utveckling en process som sträcker sig från befruktningen av ägget till födelsen. Denna process kan delas in i olika faser:
1. Fertilisation (befruktning): Den första steget i embryots och fostrets utveckling är fertilisationen, då en spermie tränger in i ägget och deras arvsmassor kombineras. Det resulterande äggcellen kallas zygot.
2. Cell division and blastulation: Zygoten börjar dela sig genom mitos och bildar en klump av celler som kallas morula. Morulan fortsätter att expandera och differensiera, vilket resulterar i en hålighet i mitten av cellklumpen som kallas blastocyst.
3. Implantation: Blastocysten fäster sig till livmoderhalsens slemhinna och börjar ta upp näring från moderns kropp. Detta är den första kontakten mellan embryot och modern, och inträffar ungefär 6-10 dagar efter befruktningen.
4. Organogenes: Embryots celler differensieras till olika typer av celler som bildar de grundläggande organen i kroppen, såsom hjärtat, lungorna och levern. Denna fas varar från ungefär vecka 3 till vecka 8 efter befruktningen.
5. Fetal development: Efter att de grundläggande organen har bildats fortsätter fostret att växa och utvecklas. Under denna fas blir fostret allt mer likt ett spädbarn, med hud, hår och fungerande sensoriska system.
6. Birth: När fostret är tillräckligt stor och utvecklad för att överleva utanför moderns kropp, börjar den gå in i arbetsfasen och födas.
Under hela graviditeten genomgår embryot och sedan fostret en rad olika faser av utveckling och tillväxt. Varje fas är viktig för att säkerställa ett friskt och normalt foster vid födseln.
"Blastomere" er en betegnelse for de celler som dannes under den tidlige udvikling af et dyr embryo, før det bliver til et blastocyst. Blastomere er resultatet af celldelingen i det fertiliserte æg (zygote), og hver celle har potentialen for at udvikle sig til en komplet organisme under den tidlige embryonal udvikling.
I medicinsk sammenhæng, er blastomere ofte studeret i forbindelse med fertilitetsbehandlinger og in vitro-fertilisering (IVF), hvor de kan blive undersøgt for genetiske abnormaliteter før at blive transplanteret til en moders livmoder.
"Missfall" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en spontan avslutning av en graviditet före den 20:e veckan. Det kan också kallas för en tidig abort. Missfall orsakas ofta av olika komplikationer under graviditeten, såsom kromosomavvikelser, hormonella störningar eller anatomiska avvikelser hos modern eller fostret. I vissa fall kan missfall även orsakas av yttre faktorer som trauma, infektioner eller exponering för skadliga ämnen.
En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.
"Embryo culture methods" refer to the techniques and practices used to maintain, grow, and develop embryos outside of the body in a laboratory setting. These methods are often used in the field of assisted reproductive technology (ART) to help individuals or couples who have difficulty conceiving naturally.
The process typically involves fertilizing an egg with sperm in a dish, and then carefully monitoring and supporting the resulting embryo's development in a specialized incubator. The embryo is provided with nutrients, oxygen, and a stable environment to promote its growth and development.
There are various embryo culture methods used in ART, including:
1. Conventional culture - where the embryo is cultured in a static culture medium without any changes or replenishment of nutrients.
2. Sequential culture - where the embryo is cultured in a series of different media that are designed to mimic the changing environment inside the body during early development.
3. Co-culture - where the embryo is cultured with other cells, such as feeder layers or endometrial cells, which provide additional nutrients and support for growth and development.
4. Time-lapse culture - where the embryo is monitored continuously using time-lapse imaging to track its development and identify any abnormalities or issues that may affect its viability.
Overall, embryo culture methods play a critical role in the success of ART treatments, as they help ensure that the developing embryos are healthy and viable before being transferred back into the body for implantation.
Födelsetal är ett epidemiologiskt mått som används för att beskriva antalet levande födda barn per 1000 invånare i en population under en given tidsperiod, oftast per år. Det kan även kallas fertilitetsmått och ger en indikation på den reproduktiva livsföringen hos en population. Ett högt födelsetal kan vara ett tecken på en ung population eller en hög grad av barnbördsvilja, medan ett lågt födelsetal istället kan tyda på en äldre population eller en lägre grad av barnbördsvilja.
Preimplantatorisk diagnos (PID) är en metod inom reproduktiv medicin där celler från ett embryo som ännu inte har implanterats i moderlivet tas bort och analyseras för att upptäcka genetiska avvikelser eller sjukdomar. Detta görs vanligtvis genom att ta en enda cell, en blastomer, från ett tidigt embryo som är i 3- till 8-cellsstadium.
Cellerna analyseras med hjälp av tekniker som polymeraskedjereaktion (PCR), karyotypning eller fluorescens in situ hybridisering (FISH). Resultaten från analysen används sedan för att välja ut embryon som är friska och har minsta möjliga risk för genetiska avvikelser innan de implanteras i moderlivet.
Det är värt att notera att PID är en kontroversiell metod på grund av etiska aspekter kopplade till skapandet och destruktionen av embryon under processen.
I medicinsk kontext, används begreppet "Mullbärskula" för att beskriva en speciell typ av gallstensymtom. Det kallas också "Mirizzi sjukdom". Detta inträffar när en gallsten i gallblåsan pressar mot och blockerar gallgången, vilket kan leda till smärta, inflammation och skada i levern. I vissa fall kan stenen också komprimerar eller penetrera den gallgång som leder från levern till tolvfingertarmen (cystisk dukt), vilket kan orsaka ytterligare komplikationer.
I medically related context, a "genetic transfer technician" is not a commonly used job title or well-defined role. However, based on the individual terms, one could infer that this position might involve working with techniques to transfer genetic material between organisms or cells. This could include methods such as gene cloning, transfection, or transformation.
A more common job title in this field is "Molecular Biologist" or "Genetic Engineer," which typically involves conducting research and experiments that require knowledge of genetics, molecular biology, and biochemistry to manipulate the genetic material of cells or organisms.
It's important to note that specific job duties and requirements may vary depending on the organization and the particular role.
Ovariellt hyperstimulationssyndrom (OHSS) är ett tillstånd som kan uppstå som en komplikation till fertilitetsbehandlingar som innebär stimulering av äggstockarna med hormoner för att frambringa flera ägglossningar samtidigt. Syndromet karaktäriseras av en överdriven reaktion i äggstockarna, vilket leder till en ökad permeabilitet hos kapillärerna i bukhålan, och som följd en accumulering av vätska i bukhålan.
Symptomen på OHSS kan variera från milda till allvarliga, och inkluderar bland annat buksmärta, ökad mage, nästelvätskor med högre än normalt proteinhalt, viktminskning, andfåddhet, yrsel, snabb hjärtslag och i vissa fall akut lungödem eller njurskada. I allvarliga fall kan OHSS vara livshotande och kräver intensivvårdsbehandling.
'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.
Menotropiner är ett hormonpreparat som består av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Det används vanligtvis för att behandla infertilitet hos både män och kvinnor.
För kvinnor kan menotropiner användas för att stimulera äggstockarna att producera fler ägg (ovulation), vilket kan öka chansen för en graviditet. För män kan det användas för att behandla lägre spermieradie och förbättra spermiekvaliteten.
Menotropiner är vanligtvis tillgängliga som injektionspreparat och ska endast användas under medicinsk övervakning.
'Vitrification' er en teknik innen kryopreservasjon (fryselagring) av biologiske værsler, som for eksempel æggceller, sperma og embryoer. Teknikken består i å omsatte væsken rundt om de biologiske værslene til en «glaslignende» tilstand ved ekstremt lave temperaturer, typisk ved -196°C ved bruk av flydende kviksølv.
Vitrification skiller seg fra tradisjonell kryokonservering (som vanligvis foregår ved -196°C med flydende kviksnit) ved at den unngår bilding av iskristaller i de biologiske værslene under frysningen. Iskristallbildning kan skade eller ødelage celler og strukturer, så vitrifisering er en fordel for å sikre overlevelse og funksjon etter opptining av de kryopreservede værslene.
For å oppnå vitrifisering brukes ofte høye kontraksonstoffer, såkalt «kryoprotektanter», som forhindrer bilding av iskristaller og stabiliserer cellerne under den hastige frysningen. Vitrifisering krever også en rask nedfrysningstaktiske (typisk på mindre enn en minut) for å unngå iskristallbildning.
I allianse med riktig valg av kryoprotektanter og fremgangsmåte kan vitrifisering være en effektiv metode for å bevare livskraft og funksjon hos mange typer biologiske værsler under lagrring ved lave temperaturer.
'Embryodöd' är ett medicinskt begrepp som refererar till dödsfallet hos en fostering under den embryonala fasen av utveckling, vanligtvis före den 10:e veckan efter befruktningen. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive kromosomavvikelser, genetiska defekter, infektioner eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan fostret ha en normal utveckling upp till en viss punkt, men sedan avbrytas på grund av en allvarlig skada eller avvikelse.
'Livmoderslemhinna' (endometrium) är den inre, slimsäckiga layern av livmodern (uetrum) hos däggdjur. Den består av glandulära celler som producerar en vätska rik på näringsämnen för att möjliggöra befruktning och embryots tidiga utveckling. Under menstruationscykeln genomgår livmoderslemhinnan regelbundna förändringar under inflytande av hormoner som östrogen och progesteron. Om en befruktning inte sker kommer den att avfallas, vilket orsakar menstruationen.
Cloning of an organism refererar till skapandet av ett genetiskt identiskt exemplar av en individ genom att skapa en ny organism med samma DNA-sekvens som den ursprungliga. Detta kan uppnås genom att ta en cell från den individuella organismen och placera dess kärninnehåll i ett äggcellsbefruktat ägg, vilket sedan utvecklas till en klon av den ursprungliga individen. Detta process kallas också som "somatisk celkloning".
Det finns också en annan typ av kloning som kallas "genetisk kloning" där DNA från en individ kopieras och insätts i ett värdägg för att skapa en genetiskt identisk organism. Detta kan användas för att skapa djur med specifika gener eller egenskaper, till exempel för att producera djur som kan producerar viktiga protein och andra substanser för medicinsk användning.
Det är värt att notera att kloning av människor är omdiskuterat på etisk grunder och är förbjudet i många länder, inklusive Sverige.
Fallopian tube diseases refer to conditions that affect the function and structure of the Fallopian tubes, which are a pair of narrow tubes that connect the ovaries to the uterus in females. These diseases can cause various symptoms, including pelvic pain, abnormal menstrual bleeding, and infertility. Some common types of Fallopian tube diseases include:
1. Salpingitis: This is an inflammation of the Fallopian tubes, usually caused by a bacterial infection. It can lead to scarring and blockage of the tubes, increasing the risk of infertility and ectopic pregnancy.
2. Hydrosalpinx: This occurs when the Fallopian tube becomes filled with fluid, leading to dilation and distortion of the tube's shape. It is often caused by a previous infection or inflammation and can also increase the risk of infertility and ectopic pregnancy.
3. Endometriosis: This is a condition where the tissue that lines the uterus grows outside of it, including on the Fallopian tubes. This can cause scarring, adhesions, and blockages in the tubes, leading to pain and infertility.
4. Ectopic pregnancy: This occurs when a fertilized egg implants outside of the uterus, often in the Fallopian tube. It is a medical emergency that can lead to severe bleeding and requires prompt treatment.
5. Tubal ligation: This is a surgical procedure used for permanent birth control, where the Fallopian tubes are cut, tied, or blocked to prevent pregnancy. In some cases, the tubes may grow back together (recanalization), leading to unintended pregnancies.
Overall, Fallopian tube diseases can have significant impacts on female reproductive health and require proper diagnosis and treatment by a healthcare professional.
Oocyte aspiration, oocytaspirering eller äggcellsaspirering är en teknik inom reproduktiv medicin där äggceller tas ut från äggstockarna hos en kvinna för att användas i assisterad befruktning (IVF) eller in vitro-fertilisering.
Under ett oocyte aspiration-förfarande placeras en tunn, slangformad kateter genom slidväggen och in i äggstockarna med hjälp av ultraljudsledning. Sedan skapas ett undertryck i katetern för att dra ut vätskan som omger äggcellerna från små blåsor (folliklar) i äggstockarna. Äggcellerna tas sedan ut från vätskan och förbereds för befruktning i laboratoriet.
Oocyte aspiration är en relativt smärtfritt procedur som vanligtvis utförs under medveten sedering eller mild bedövning. Det är en viktig del av IVF-behandling och kan också användas för att diagnostisera äggstockscancer eller andra äggstockssjukdomar.
Utomkvedshavandeskap, även känt som extraúterin graviditet eller ektopisk graviditet, är en komplikation under graviditeten där befruktade ägget (zigen) implanteras och utvecklas utanför livmodern, oftast i ett av de båda Eileiterna. Detta kan orsaka allvarliga komplikationer, inklusive inre blödningar och skador på reproduktiva organ, om det inte behandlas i tid.
Det vanligaste tecknet på utomkvedshavandeskap är stark och plötslig buksmärta, ofta tillsammans med vaginal blödning eller spotting. Andra tecken kan inkludera svaghet, yrsel, orkar inte stå upp, eller smärtor när man urinerar. Om du tror att du har tecken på utomkvedshavandeskap behöver du omedelbart söka vård på ett sjukhus.
Superovulation är en medicinsk term som refererar till den process där en kvinna ges hormonbehandling med syfte att stimulera flera folliklar i äggstockarna att utvecklas och släppa fler än ett ägg under en cykel, istället för det vanliga ett ägg som normalt sett sker under en naturlig menstruationscykel. Detta ökar sannolikheten för att flera ägg befruktas och utvecklas till embryon, vilket kan vara användbart inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) eller insemination.
Superovulation uppnås vanligtvis genom att ge patienten hormonpreparat som innehåller gonadotropiner, till exempel follikelstimulerande hormon (FSH) och/eller luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner hjälper till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera folliklar samtidigt. Superovulation övervakas vanligtvis genom ultraljud och hormonnivåmätningar för att minimera riskerna för komplikationer som ovanstimulering och multipel graviditet.
Nuclear transfer technologies är en samling laboratoriemetoder där cellkärnan med dess genetiska information flyttas från en cell till en annan. Detta skapar en ny cell som har samma arvsmassa som den ursprungliga cellen. Det finns olika typer av kärnöverföringstekniker, men de två mest kända är:
1. Somatisk cell nuclear transfer (SCNT): I detta förfarande tas cellkärnan ifrån en somatisk cell (vilket betyder en icke-fortplantningscell, till exempel en hud-, lever- eller nervcell) och överförs till en äggcell vars egen kärna har avlägsnats. Genom stimulering utvecklas den resulterande embryon till en blastocyst, från vilken embryoblasten kan skiljas för att producera stamceller eller för att skapa en klonad individ genom att placera den i en livmoder.
2. Kärnöverföring mellan äggceller: I detta förfarande tas cellkärnan ifrån en äggcell och överförs till en annan äggcell vars egen kärna har avlägsnats. När den resulterande embryon utvecklas kommer den att ha kombinationen av mitokondriellt DNA från den andra äggcellen och arvsmassan (kärn-DNA) från den första äggcellen. Detta metod kan användas för att förebygga mitokondriella sjukdomar genom att ersätta defekta mitokondrier i en äggcell med friska mitokondrier ifrån en annan äggcell.
Det är värt att notera att användningen av dessa tekniker är kontroversiellt, särskilt SCNT, på grund av etiska och moraliska frågor kring kloning av människor. Dessa tekniker är dock tillåtna för forskning och terapeutiska ändamål i vissa länder, inklusive Storbritannien och Kina.
I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.
Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.
Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).
Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).
I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.
I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.
Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.
"Multifetal pregnancy reduction" (MPR) är en medicinsk term som refererar till en procedur där antalet fostrar minskas i en graviditet med flera foster, oftast tvillingar eller trillingar. Proceduren innebär att en specialist i fostervård, ofta en fetomedicinare, använder ultraljud för att identifiera och avbryta en eller flera av de mindre välutvecklade fostren i ett tidigt stadium av graviditeten, vanligtvis mellan 9 och 13 veckor. Detta görs med hjälp av en injektion som stoppar fostrets hjärtslag och hjälper att förebygga komplikationer som kan uppstå vid en fortsatt multipelgraviditet, såsom förtidig födsel, lägre vikt vid födseln och potentialt högre risk för handikapp hos de överlevande fostren.
Buserelin är ett syntetiskt analog av hormonet GnRH (gonadotropin-releasing hormone), som används inom medicinen för att behandla prostatacancer, bröstcancer och endometrios. Buserelin verkar genom att ställa in produktionen av könshormoner i kroppen, vilket kan hjälpa att bromsa tillväxten och spridningen av cancerceller. Preparatet ges ofta som injektion eller intramuskulärt implantat.
Befruktning är en medicinsk term som refererar till processen där en spermie tränger in i och befruktar ett ägg, vilket resulterar i bildandet av ett zygot, som kan utvecklas till ett foster. Denna process sker vanligtvis i livmodern under sexuell reproduktion hos däggdjur, inklusive människan.
'Zona pellucida' är ett membran som omger ovarialceller och ägg (oocyter) hos däggdjur, inklusive människor. Det består av en speciell grupp glykoproteiner och har flera viktiga funktioner under befruktningen.
Zona pellucida skyddar ägget från mekaniska skador och bakterieinfektioner, samt hjälper till att reglera interaktionen mellan spermier och ägg vid befruktningen. Spermier måste penetrera zona pellucida för att kunna befrukta ägget, och detta process kräver en speciell reaktion som kallas akrosomreaktionen. Efter befruktningen hjälper zona pellucida också till att förhindra att flera spermier kan penetrera samma ägg.
Icke-befruktade ägg kan lagras i ovarierna under en period med hjälp av zona pellucidas skyddande egenskaper, och det kan också spela roll i att initiera embryots utveckling efter befruktning.
Horisontell genöverföring (eng. horizontal gene transfer) är en biologisk process där gener (arvsmassa) överförs mellan organismer på ett horisontellt plan istället för det vanliga vertikala sättet som sker från föräldrageneration till avkomma. Detta innebär att genar kan sprida sig mellan olika arter och kön, vilket kan leda till en snabbare evolutionär utveckling än vad som annars skulle ha varit möjligt genom mutationer och naturligt urval.
Den horisontella genöverföringen kan ske på olika sätt, exempelvis genom bakterieförflyttning (eng. conjugation), transformation (genom upptagande av fritt DNA från miljön) eller transduktion (genom virusinfektion).
Den horisontella genöverföringen kan ha betydelse för att föra över resistens mot antibiotika och andra skadliga ämnen mellan olika bakterier, vilket kan leda till svårbekämpade infektioner.
'Pregnancy, Twin' refererar till en graviditet där två befruktade ägg (eller embryon) utvecklas och växer i moderns livmoder samtidigt. Det kan delas in i två typer: monochorioniska, där tvillingarna delar en gemensam placenta och kanske även en gemensam fettsäck, och dichorioniska, där varje tvilling har sin egen placenta och fettsäck. Monochorioniska tvillingar kan vara identiska (monozygota), medan dichorioniska tvillingar kan vara både identiska och olika (dizygota).
Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.
Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.
Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.
'Kateterisering' är inom medicinen en procedure där en slang, kallad kateter, placeras in i en kroppsdel eller hålighet. Detta görs oftast för att underlätta avflödet av vätskor, ge kontrasterande medel under undersökningar som röntgen eller CT-scan, administrera läkemedel eller mäta tryck i kroppsvätskor.
Exempel på olika typer av kateterisering inkluderar:
* Urinkateterisering (placerandet av en kateter i urinblåsan)
* Hjärtkateterisering (placerandet av en kateter i hjärtat för att mäta tryck eller utföra andra procedurer)
* Central venkateterisering (placerandet av en kateter i en central ven för att ge intravenös behandling)
* Angiografisk kateterisering (placerandet av en kateter i ett artärsystem för att utföra en angiografisk undersökning eller behandla ett vaskulärt tillstånd).
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.
Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.
Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.
I medicinen refererar "odlingsmetoder" till de tekniker och praktiker som används för att odla eller växa celler, vävnader eller organismer under kontrollerade förhållanden i ett laboratorium. Detta görs ofta med avsikt att studera deras egenskaper, funktioner och interaktioner, utveckla nya terapier eller läkemedel, testa toxicitet eller effekter av potentiala behandlingar, eller producera celler eller proteiner för transplantation.
Exempel på odlingsmetoder inkluderar:
1. Cellodling: En teknik där enskilda celler tas från ett vävnadsmaterial och placeras i en kulturlåda med en näringsrik vätska som tillåter cellerna att föröka sig och bilda en monolager av celler på lådans botten.
2. Vävnadsodling: En teknik där celler eller små bitar av vävnad placeras i ett matrixmaterial, såsom en hydrogel, som mimer livsfunktionen och underhåller cellernas överlevnad och tillväxt.
3. Mikrobiell odling: En teknik där bakterier, svampar eller andra encelliga organismer odlas i en näringsrik medium för att studera deras tillväxt, metabolism och interaktioner.
4. Organoidodling: En teknik där tre-dimensionella strukturer skapas från stamceller eller differensierade celler som mimer organens funktion och struktur. Dessa används ofta för att studera development, sjukdom och läkemedelseffekter.
5. Tissue engineering: En interdisciplinär teknik där man kombinerar cellodling, biomaterialvetenskap och ingenjörsvetenskap för att skapa funktionella vävnader som kan användas för regenerativ medicin eller transplantation.
En 'Provider-Sponsored Organization' (PSO) är en typ av nätverksbaserad betalningsmodell inom sjukvården, där en vårdgivare eller ett nätverk av vårdgivare äger och driver en egen försäkringsverksamhet. Detta innebär att vårdgivaren själv antar ekonomisk risk och ansvar för den medicinska vården och de relaterade kostnaderna för de medlemmar som är anslutna till deras försäkringsplan.
PSO:er har som mål att integrera vård- och sjukvårdsprocesser, samt att förbättra kvaliteten på vården och minska kostnaderna genom att koordinera vården inom ett nätverk av vårdgivare. Dessa organisationer kan vara specialiserade på att erbjuda vårdtjänster till en specifik patientpopulation, såsom äldre eller personer med kroniska sjukdomar.
Det är värt att notera att regleringar och krav för PSO:er kan variera mellan olika länder och jurisdiktioner.
En ultraljudsundersökning, även känd som sonografi, är en icke-invasiv medicinsk undersökningsmetod som använder högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer och organ i kroppen. Detta görs genom att sända ut ultraljudsvågor med hjälp av en handhållenhets, som kallas transducer, som placeras på ytan av kroppen över den del som ska undersökas. När ljudvågorna träffar gränssnittet mellan olika typer av vävnad reflekteras de tillbaka till transducern och konverteras till elektriska signaler, som sedan bearbetas för att producera en tvådimensionell bild.
Ultraljudsundersökningar används ofta för att undersöka graviditet, men de kan också användas för att utvärdera blodflöde, funktion och struktur hos hjärtat, levern, sköldkörteln, bukhinnan, binjurarna, prostata glanden, bröstet och andra delar av kroppen. De är säkra, smärtfria och billigare än många andra bilddiagnostiska metoder, såsom röntgen och magnetresonanstomografi (MRT).
Den medicinska termen för avkomma av en flerbördsgraviditet är "multipler födslor" eller "flercentsfödsel". Detta innebär att en kvinna föder flera barn samtidigt, oftast tvillingar, trillingar eller fyrlingar. Orsaken till en flerbördsgraviditet kan vara genetisk, men den är ofta relaterad till behandlingar som fertilitetsstimulerande mediciner eller in vitro-fertilisering (IVF). Flerbördsgraviditeter medföljer en högre risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen, jämfört med singelt graviditeter.
"Nedfrysning" er en proces where ein død kropp bevarast ved bruk av kjemisker løsningar, ofte basert på formeldahydd (formaldehyd) eller andre konserveringsmidler. Dette gjør at kroppen forblir tilseende uendret i en lang tid etter døden, som kan være nyttig i medisinske sammenhenger slik som undervisning, forsking eller autopsi. Nedfrysning reduserer også risikoen for bakterielle og svampeinfeksjoner som kunnn gå til grunne for dekomposisjon av kroppen.
Monozygotic twinning, även känt som identiska tvillingar, är en typ av fostrets utveckling där en enda zygote (ett befruktat ägg) delar sig till två individuella embryon under ett tidigt stadium av graviditeten. Detta resulterar i två foster med identiska genetiska uppständer, vilket innebär att de har samma arvsmassa och är därför genetiskt identiska. Monozygotiska tvillingar delar alltså samma DNA-sekvens och ser ofta mycket lika ut, även om det kan finnas små skillnader i utseende på grund av olikheter i fostrens miljö och livsförhållanden efter födelsen.
I luteal fasen av menstruationscykeln, som också kallas den andra fasen eller tvåvätskefasen, utvecklas ett gulkroppsämne (corpus luteum) i äggstockarna efter att ett ägg har lossnat under ovulationen. Gulkroppsämnena producerar progesteron och mindre mängder estrogen, vilket förbereder livmodern för möjlig befruktning och eventuell graviditet. Om inget befruktat ägg implanteras i livmoderväggen kommer gulkroppsämnena att avta och leda till en menstruation. Luteal fasen varar vanligtvis ungefär 14 dagar, även om den kan variera från kvinna till kvinna.
"Genuttrycksreglering, också känd som epigenetik, refererar till de mekanismer som kontrollerar aktiveringen eller stängningen av gener utan att ändra den underliggande DNA-sekvensen. Detta inkluderar processer som DNA-metylering, histonmodifiering och nukleosomposition, vilka kan påverka cellens funktion och dess svar på miljöfaktorer. Genuttrycksregleringen spelar en viktig roll under utvecklingen, då det kontrollerar när och var gener ska aktiveras eller stängas av för att ge upphov till de specifika egenskaper hos olika celltyper."
Tubargraviditet är en komplikation under graviditeten då befruktningen inte sker i livmodern utan istället i ett av de två tuba marina, även kallade äggledare. Detta kan leda till allvarliga komplikationer eftersom det finns risk för att tuba växer ut och orsakar smärtor, feber och eventuellt inre blödningar. I värsta fall kan en ektopisk graviditet leda till livshotande inre blödningar om den inte upptäcks och behandlas i tid. Behandlingen består ofta av mediciner som kan avbryta graviditeten eller kirurgiskt ingrepp för att avlägsna det ektopiska befruktade ägget.
Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.
Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).
Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.
Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.
I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.
En surrogatmor är en kvinna som blir gravid och föder barnet åt en annan kvinna, ofta kallad den intressebevisade modern eller avsiktsmodern. Detta kan ske genom olika metoder, inklusive konstgjord befruktning med antingen den intressebevisades ägg och en donators sperm, eller med ett embryo skapat från donatorers ägg och sperm. Surrogatmödraskap är en form av assistad reproduktion som kan vara en möjlighet för par där modern har svårigheter att bli gravid eller bära barn på grund av hälsoproblem, ålder eller andra faktorer. Det är viktigt att notera att surrogatmödraskap är ett etiskt och juridiskt komplext område som regleras olika i olika länder.
Kuvös (noun) är ett medicinskt term som refererar till en person som har tilldelats den etiska och praktiska ansvarigheten för att säkerställa att en patient får den vård de behöver, ofta under längre perioder av sjukdom eller vid slutlig livsfas. En kuvös kan vara en familjemedlem, vän eller yrkesverksam vårdgivare. Deras uppgifter kan omfatta att se till att patienten får den medicinska behandling de behöver, att stödja dem emot smärta och att hjälpa till med aktiviteter i vardagslivet. Kuvösens roll är speciellt viktig när en patient inte längre kan ta självständiga beslut om sin vård eller har behov av stöd för att göra det.
Fertilitetsmedel för kvinnor, även kända som fertilitetshormoner eller fertilitetsbehandlingar, är läkemedel som används för att behandla fertilitetsproblem hos kvinnor. Dessa medel kan på olika sätt hjälpa till att stödja kvinnans naturliga menstruationscykel och öka chanserna att bli gravid.
Det finns flera olika typer av fertilitetsmedel för kvinnor, bland annat:
1. Klomifen citrat: Detta är ett vanligt förekommande fertilitetsmedel som används för att behandla oregelbunden menstruation och ovulation. Klomifen citrat fungerar genom att blockera estrogenreceptorer i hjärnan, vilket leder till en ökad produktion av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), vilket kan leda till en ökad ägglossning.
2. Gonadotropiner: Gonadotropiner är hormoner som stimulerar äggstockarna att producera fler äggceller under en menstruationscykel. De används ofta i kombination med intrauterin insemination (IUI) eller in vitro fertilisation (IVF). Gonadotropiner kan ges som injektioner och omfattar läkemedel som follitropin alfa, follitropin beta och human chorionic gonadotropin (hCG).
3. Letrozol: Letrozol är ett aromatashämmande medel som används för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Letrozol fungerar genom att blockera enzymet aromatas, vilket omvandlar östrogen till dess aktiva form. Detta kan leda till en ökad produktion av FSH och LH, vilket i sin tur kan leda till en ökad ägglossning.
4. Bromocriptin: Bromocriptin är ett dopaminreceptoragonist som används för att behandla Parkinsons sjukdom, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Bromocriptin fungerar genom att blockera prolaktinet, ett hormon som produceras i hypofysen och kan påverka ägglossningen och menscykeln.
Det är viktigt att notera att alla dessa läkemedel har en rad biverkningar och ska endast användas under övervakning av en läkare. Dessutom kan de vara kostsamma och kräver ofta flera cykler för att uppnå ett resultat. Det är därför viktigt att diskutera alla alternativ med din läkare innan du bestämmer dig för att använda någon av dessa behandlingar.
Fallopian tubes, på svenska även kända som eileiter, är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. De två fallopiska tuberna sträcker sig från äggstockarna och mynnar ut i livmoderns (matris) slemhinna. Deras främsta funktion är att transportera den befruktade ägcellen, det vill säga befruktat ägg, till livmodern där den kan utvecklas till ett foster. Fallopian tuberna innehåller cilier och muskulatur som hjälper till att transportera ägcellen genom rörelser och luftströmmer.
'Trillingar' är en term inom medicinen som används för att beskriva tre ofödda eller nyfödda barn som delar samma fosterpappa och fostermor, och har utvecklats från samma befruktade ägg. Trillingar kan vara eni-, två- eller tretuiga, beroende på hur många placentor och fettkakor de har delat under sin utveckling i moderkakan. Eni-tuiga trillingar delar allt, inklusive placentan, fettkakan och fostersäcken, medan två-tuiga trillingar kan ha separata placentor men dela en fettkaka och fostersäck, eller ha separata placentor och fostersäckar. Tretuiga trillingar har varsin placenta, fettkaka och fostersäck. Förekomsten av spontana (icke-assisterade) trillingar är relativt ovanlig och uppskattas till omkring 1 på 250 levande födslar.
Follikulær væske er en type af væske som findes i hårtømmerne (follikler) i huden. Den dannes under normale forhold, når et hår følger sin normale vækstcyklus. Follikulær væske består af celler og fedtstoffer (lipider), der udskilles fra de forskellige typer celler i folliklen.
I visse tilfælde kan der dannes en form for cyste under huden, der indeholder en overvægt af follikulær væske. Disse cyster kaldes ofte "epidermoidcyster" eller "sebaceous cysts". De er som regel ufarlige, men kan blive irriterende eller smertefulde, hvis de bliver inficeret eller gennemgår en inflammation. I disse tilfælde kan læge behandle cysten med drænning eller, i visse tilfælde, kirurgisk fjernelse.
'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.
Mikroinjektion är en teknik inom biologi och medicin där en mycket liten volym (typ 0,1-1,0 femtoliter) av en vätska injiceras direkt in i en cell eller ett embryo med hjälp av en fin glasspruta. Tekniken används ofta för att införa DNA, RNA eller proteiner i celler, exempelvis för att skapa transgena djur eller växter eller för att studera celldelning och utveckling. Mikroinjektion kan också användas för att injicera läkemedel eller andra substanser direkt i ett specifikt område i kroppen, till exempel in i en lymfknut eller ett tumörvävnad.
'Gonadotropin-releaseing hormone' (GnRH) är ett neuroendokrint hormon som produceras i hypotalamus i hjärnan. Det reglerar frisättningen av gonadotropiner, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), från adenohypofysen i hypofysen. GnRH verkar via sin specifika receptor, GnRH-receptorn, som finns i adenohypofysen.
GnRH frisätts i en pulsatil modell och påverkar därmed frisättningen av LH och FSH, vilket i sin tur reglerar reproduktiva funktioner såsom äggstockarnas (ovaries) och testiklarnas (testes) hormonproduktion och ägglossning (ovulation). Vidare kan GnRH-analoger användas terapeutiskt för att behandla tillstånd som beror på störda nivåer av könshormoner, såsom prostatacancer hos män och endometrios hos kvinnor.
Mikro Manipulation är en teknik inom biomedicin och forskning som involverar användandet av speciella instrument och metoder för att manipulera små objekt, vanligtvis på cell- eller subcellulär nivå. Detta kan inkludera att flytta, hålla, skära eller kombinera olika celler eller delar av celler med hög precision. Mikro Manipulation används ofta inom områden som assisterad reproduktion (inklusive IVF-procedurer), genteknik, cellbiologi och neurovetenskap.
Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.
Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.
Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.
I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.
'Dräktighet' är medicinsk terminologi för ett tillstånd där en graviditet har etablerats och en foster har befruktat ägget och har börjat utvecklas inne i livmodern hos en kvinna. Dräktighetens längd mäts vanligtvis från den första dagen av den senaste menstruationen och varar ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar. Under dräktigheten stöder kroppen fostrets tillväxt och utveckling genom att leverera näring och syre via moderkakan och navelsträngen.
Förlossningens öppningsskede, även känd som cervixdilatation, är den process där livmoderhalsen (cervix) vid graviditet förbereder sig för förlossningen genom att bli mjukare, mer elastisk och till slut öppen. Detta gör det möjligt för fostret att passera genom livmodern och ut i vaginala kanalen under förlossningen.
Den normala fullständiga cervixdilatationen är cirka 10 centimeter, vilket är tillräckligt stort för att föda fram ett foster. Förlossningens öppningsskede börjar ofta under de sista stadierna av graviditeten och fortsätter under den aktiva förlossningen.
Det är viktigt att notera att cervixdilatationen kan också inträffa som ett resultat av medicinska ingrepp eller under en artificiell förlossning, även känd som kejsarsnitt.
Nafarelin är ett syntetiskt analog av gonadotropin-releasehormon (GnRH) som används som medicinsk behandling. Det fungerar genom att ställa in produktionen av könshormoner som luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), vilket i sin tur sänker nivåerna av könshormoner som testosteron och östradiol.
Nafarelin används vanligtvis för att behandla endometrios, fibromyeroser, precocious puberty (för tidig pubertet) och prostatacancer. Det ges ofta som nasal spray eller intramuskulär injektion. Några vanliga biverkningar av nafarelin inkluderar menstruationsrubbningar, irritation i näsa och hals, huvudvärk och trötthet.
Beta-human chorionic gonadotropin (β-hCG) är ett hormon som produceras under graviditet. Det produceras av den syncydiotrofoba cellen i moderkakan och kan upptäckas i blodet eller urinen hos en gravid kvinna redan 10 dagar efter befruktningen.
β-hCG är en subenhet av det större hormonet human chorionic gonadotropin (hCG), som består av två subenheter: alfa och beta. Beta-subenheten är specifik för hCG och skiljer sig från andra hormoner, såsom luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), som också har alfansubenheter.
Det är möjligt att mäta nivåerna av β-hCG i blodet eller urinen för att diagnostisera graviditet, övervaka graviditetens framskridande och detektera eventuella komplikationer under graviditeten. Anomaliteter i β-hCG-nivåerna kan vara ett tecken på fetal missbildningar, ektopisk graviditet eller missfall.
I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.
Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
Veterinärabort definieras som en spontan eller inducerad avbrutt av en djurs graviditet före fulltermin. Det kan inträffa av olika anledningar, till exempel på grund av genetiska abnormaliteter, infektioner, hormonella störningar eller strukturella problem med reproduktionssystemet. I vissa fall kan veterinärabort ingripa och inducera abort för att skydda djurets hälsa om graviditeten anses vara hög risk.
Det finns ingen etablerad medicinsk term som direkt översätts till "graviditetsupprätthållande". Men om du menar fortsatt graviditet trots ett försök att avbryta den, kan det beskrivas med termen "ovillkorlig graviditet" (engelska: "persistent gestation" eller "unintended pregnancy maintenance"). Detta kan inträffa när en graviditet fortsätter trots att en abort har försökt genomgås med medicinska läkemedel eller kirurgiska ingrepp. Ibland kan det behövas ytterligare behandlingar för att avsluta den ovillkorliga graviditeten.
Medicinskt sett betyder "gametöverföring till äggledare" att människans spermier överförs till kvinnans äggledare, vanligtvis genom penetrativ sex. Detta sker under ovulationen när ett ägg har lossnat från äggstocken och befinner sig i äggledaren för möjlig befruktning. Om en spermie träffar och förenas med ägget kan det leda till en befruktning och slutligen en graviditet.
"Fostrets livsduglighet" (fetal viability) är ett medicinskt begrepp som refererar till den gestationella åldern då ett foster kan överleva utanför moderns kropp med hjälp av modern medicinsk teknik och vård. Detta tenderar att variera mellan 24 och 28 veckor av graviditet, beroende på tillgängliga medicinska resurser och fosterets hälsotillstånd. Före denna tidpunkt anses fostret normalt inte vara levnadsdugligt. Det är värt att notera att det finns undantag från detta, där vissa foster kan överleva vid en lägre gestationell ålder, men detta är ovanligt och tenderar att vara associerat med högre risk för komplikationer.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.
Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.
Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.
'Livmodersammandragning' är en medicinsk term som refererar till kontraktioner eller sammandragningar av musklerna i livmodern. Dessa sammandragningar kan vara normala, som under menstruationen när de hjälper till att utdrive livmoderslemhinnan, eller abnorma, som vid exempelvis för tidig födsel eller missfall. Under graviditeten är livmodern avslappnad och under fosterutvecklingen förhindrar livmodersammandragningarna att födelsen startar prematuret. Livmodersammandragningar kan också uppstå som ett resultat av vissa mediciner, sjukdomar eller procedureer.
P-dimetylaminoazobenzen (p-DMAB) är en organisk förening som ofta används som en standardfärg i histologiska och citologiska applikationer. Det är en azo-förening, vilket betyder att den innehåller en azo-grupp (-N=N-) i sin kemiska struktur.
Specifikt består p-DMAB av två fenylringar som är kopplade till varandra via en azo-grupp, och de två ringarna har varsin metylgrupp (CH3) och dimetylamino-grupp (-N(CH3)2) kopplad till dem.
I medicinsk kontext används p-DMAB ofta som en referensfärg vid bedömning av andra färgmetoder, eftersom dess färg är stabilt och reproducerbart. Det har också använts i forskningssammanhang för att studera cancerutveckling och genetisk toxicitet, men det är inte längre en vanlig praxis på grund av dess kända karcinogena egenskaper.
"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.
En graviditetstest är ett diagnostiskt verktyg som används för att fastslå om en kvinna är gravid eller inte. Det fungerar genom att upptäcka spår av hCG (human chorionic gonadotropin), ett hormon som produceras av den befruktade äggcellen efter befruktning, i urinen eller blodet.
Det finns två huvudsakliga typer av graviditetstester: urinvägs-test och blodtest. Urinvägs-testet är det mest vanliga och kan köpas över derät i butiker och apotek. Det fungerar genom att en liten mängd urin placeras på ett teststreck, där den kommer i kontakt med speciella antikroppar som reagerar med hCG om det finns närvarande. Resultatet visas vanligtvis som en linje eller ett plus-tecken och kan läsas efter några minuter.
Blodtest för graviditet, som vanligtvis utförs av en vårdgivare i en klinisk setting, är mer exakt än urinvägs-testet och kan upptäcka graviditet på ett tidigare stadium. Det finns två typer av blodtester för graviditet: kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ test mäter mängden hCG i blodet, medan kvalitativ test endast fastställer om hCG är närvarande eller inte.
Det är viktigt att notera att graviditetstester inte är 100% tillförlitliga och att det kan finnas falska positiva eller falska negativa resultat. I fallet med ett osäkert resultat rekommenderas det därför att upprepa testet efter några dagar eller kontakta en vårdgivare för ytterligare utvärdering.
Monozygota eller enäggstvillingar är ett par tvillinger som utvecklas från samma zygot, vilket innebär att de delar samma genetisk make-up och är identiska till varandra. Detta sker när en enda befruktad äggcell delar sig tidigt under fostrets utveckling, vanligtvis under de första två veckorna efter befruktningen. Monozygota tvillingar har alltid samma kön och är genetiskt sett lika varandra, men de kan fortfarande ha små skillnader i utseende, personality och fingeravtryck på grund av subtila skillnader i deras fostermiljöer och livstillfällen.
Medicinskt sett definieras "barnlöshet hos män" som oförmåga att föda barn på grund av ett problem med spermierna eller med reproduktionssystemet. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel:
1. Oligozoospermi: För få spermier i ejakulatet (mindre än 15 miljoner spermier per milliliter).
2. Azoospermi: Ingen spermie i ejakulatet alls.
3. Teratozoospermi: För många missformade spermier.
4. Asthenozoospermi: Lågt spermiernas rörlighet.
5. Genetiska avvikelser eller kromosomavvikelser.
6. Problem med hormonella systemet som påverkar produktionen av spermier.
7. Förvärrade infektioner i reproduktionssystemet.
8. Anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen, såsom obstruktioner eller frånfällen.
Det är viktigt att notera att många män med barnlöshet kan behandlas med hjälp av metoder som in vitro-fertilisering (IVF), intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) eller medicinsk behandling för att korrigera hormonella oregleringar.
Triptorelin Pamoate är ett syntetiskt peptidhormon som används inom medicinen. Det är en analog till naturligt förekommande hormonet gonadotropin-releaseing hormon (GnRH) och fungerar genom att undertrycka produktionen av könshormoner som testosteron och östrogen.
Triptorelin Pamoate ges vanligen som injektion och används för behandling av olika medicinska tillstånd, såsom prostatacancer hos män och endometrios eller fibromyeros hos kvinnor. Det kan även användas för att behandla pubertetsförtidighet hos barn.
Genom att undertrycka könshormonerna kan Triptorelin Pamoate hjälpa till att minska tumörväxten i prostatacancer och lindra symtom orsakade av endometrios eller fibromyeros. Vid behandling av pubertetsförtidighet hos barn kan det hjälpa till att förhindra fortsatt könsmognad och tillväxt.
Samtliga läkemedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, varvid det är viktigt att användningen av Triptorelin Pamoate ska övervakas av en läkare för att säkerställa att det används på rätt sätt och att eventuella biverkningar hanteras korrekt.
Cefalosporinresistens är en form av antibiotikaresistens hos bakterier, där de blivit resistenta mot cefalosporiner, en grupp av betalaktamantibiotika som används för att behandla olika infektioner. Cefalosporinresistens uppstår ofta på grund av modifieringar i bakteriens penicillinbindande protein (PBP), vilket gör det svårt för cefalosporiner att binda till och inaktivera bakterien. Det kan också orsakas av produktionen av betalaktamaser, en typ av enzym som bryter ned betalaktamantibiotika, inklusive cefalosporiner. Cefalosporinresistens är ett allvarligt problem inom medicinen eftersom det begränsar behandlingsalternativen och kan leda till svårbehandlade infektioner.
Follikelstimulerande hormon, humant (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinförhornet i hypofysen, en liten endokrin gland i hjärnan. FSH spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och mognaden av könsceller (ägg- eller spermieceller) i äggstockarna respektive testiklarna.
Hos kvinnor hjälper FSH till att stimulera tillväxten och utvecklingen av flera primära folliklar i äggstockarna under menstruationscykeln. Den dominerande follikeln kommer sedan att fortsätta mogna och producera estradiol, vilket leder till en ökning av LH (luteiniserande hormon) och slutligen ägglossningen (ovulation).
Hos män hjälper FSH till att stimulera spermiecellernas produktion i testiklarna genom att påverka Sertolicellerna, som är ansvariga för att underhålla och skydda de mogna spermierna.
FSH-nivåer kan variera beroende på ålder, kön och reproduktiva status. Exempelvis kan FSH-nivåer hos kvinnor öka med åldern eller vid menopaus, medan män med lägre spermiecelltal ofta har högre FSH-nivåer än män med normalt spermiecelltal.
'Vävnads- och organtagning' är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där celler, vävnader eller organ transplanteras från en individ (donator) till en annan individ (mottagare). Detta kan vara en behandlingsalternativ för patienter med skada eller sjukdom som har resulterat i ett funktionsfel eller celldöd inom kroppen.
Det finns olika typer av vävnads- och organtagningar, beroende på vilket organ eller vävnad som behöver ersättas. Några exempel är ben-, hud- och senvävnads transplantationer, men även hjärta, lungor, lever, njurar och benmärg.
För en lyckad överlevnad och funktion efter en transplantation måste mottagarens immunsystem tolerera det nya organet eller vävnaden. För att undertrycka den immuna responsen ges immunosuppressiva läkemedel som minskar risken för avstötningsreaktioner.
Vävnads- och organtagningar kan vara livräddande behandlingar, men de är också ofta förenade med vissa risker och komplikationer, såsom infektioner, avstötningsreaktioner och biverkningar av immunosuppressiva läkemedel.
Ovulation är den process då ett ägg mognar och friges från en kvinnas äggstock (ovarium) under hennes menstruationscykel. Detta sker vanligtvis mitt i cykeln, ungefär 14 dagar före nästa menstruation börjar. Ett gång utfrisat ägg kan sedan bli befruktat av spermier om det finns några tillgängliga i kvinnans kropp. Om befruktning sker kommer ägget att fästa sig i livmoderns (endometriet) inre vägg och utvecklas till ett foster. Om inte befruktning sker kommer ägget att upplösas och lämna kroppen genom menstruationen.
"Sjukdomar bland tvillingar" refererar till en situation där en eller båda tvillingsyskonen har en diagnoserad sjukdom. Det kan vara speciellt intressant att studera sjukdomar bland tvillingar eftersom de delar en stor andel av sina genetiska makeup och kan ha utsatts för liknande miljöfaktorer under sin uppväxt, vilket gör dem till ett naturligt experiment för att undersöka hur mycket som är genetiskt betingat och hur mycket som beror på miljön.
Det finns två huvudsakliga typer av tvillingar: enoygotiska (ett ägg) och dicygotiska (två ägg). Enoygotiska tvillingar delar 100% av sina gener, medan dicygotiska tvillingar normalt delar 50% av sina gener. Om en enoygotisk tvilling har en sjukdom, finns det en högre sannolikhet att den andre enoygotiska tvillingen också kommer att utveckla samma sjukdom jämfört med dicygotiska tvillingar.
Genetiska faktorer kan spela in i uppkomsten av många sjukdomar, men miljöfaktorer kan också vara viktiga. Genom att studera sjukdomar bland tvillingar kan forskare få en bättre förståelse för hur genetiska och miljömässiga faktorer interagerar och påverkar risken för att utveckla specifika sjukdomar. Detta kan hjälpa till att utveckla bättre preventiva strategier, diagnostiska metoder och behandlingsalternativ.
'Embryoanvändning' är en medicinsk term som refererar till användningen av embryon i forskning eller medicinska behandlingar. Embryon är de tidiga stadierna av utvecklingen hos ett foster, vanligtvis under de första 8 veckorna efter befruktningen.
Användningen av embryon kan vara kontroversiell och är ofta föremål för etiska diskussioner. Det finns olika regler och lagar som styr embryoanvändning i olika länder, beroende på deras kulturella, religiösa och politiska värderingar.
I medicinskt syfte kan embryon användas inom områden som infertilitetsbehandling, stamcellsforskning och terapi, samt för att studera genetiska sjukdomar och utvecklingsstörningar. Dessa användningsområden kan potentiellt leda till framsteg inom medicinsk behandling och forskning, men det finns också etiska risker relaterade till skapandet, användningen och destruktionen av embryon.
'Fosterdöd' är ett medicinskt begrepp som används när ett foster dör inne i livmodern, vanligtvis före den 20:e veckan av graviditeten. Det kan också kallas för intrauterint fosterförlust eller missfall. Orsakerna till fosterdöd kan variera, men de kan inkludera genetiska avvikelser, infektioner, problem med moderkakan eller livmodern, eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan orsaken aldrig fastställas. Fosterdöd är en tragisk händelse och kan vara mycket traumatiskt för de drabbade föräldrarna.
ICR (Imprinting Control Region) är ett speciellt område på en musens kromosom som styr hur vissa gener uttrycks genom ett process som kallas genimprinting. Inavlade ICR-möss är en specifik stam av möss där dessa kontrollregioner har blivit fasta, så att forskare kan använda dem i studier av genetik och development. Genom att använda inavlade ICR-möss kan forskare få konsekventa resultat och jämföra dem mellan olika experiment.
Fluorescence Resonance Energy Transfer (FRET) är ett fenomen där energibärare överförs mellan två fluoroforer, som kallas donator och acceptor. När den ena fluoroforen (donatorn) exciteras av ljus av rätt våglängd kommer den att sända ut energi i form av ljus när den återvänder till grundtillståndet. Om denna energibärare överförs till en annan fluorofor (acceptorn) som är placerad nära donatorn och har rätt typ av överskjutande absorptionsspektrum, kommer acceptorn att exciteras och sända ut ljus vid en annan våglängd.
FRET används ofta inom biomedicinsk forskning för att studera interaktioner mellan biologiska molekyler, såsom proteiner och DNA, i levande celler. Genom att koppla två fluoroforer till de molekyler som ska undersökas kan man följa deras interaktion genom att mäta förändringar i den emitterade ljusstyrkan eller våglängden från acceptorn. FRET-metoden ger därmed information om avstånd och orientering mellan de två molekylerna, samt möjliggör kvalitativa och kvantitativa studier av deras interaktioner.
Läkemedelstillförsel i slidan, även känd som vaginal tillförsel av läkemedel, innebär att ett läkemedel appliceras direkt i slidan med hjälp av en speciell applikator eller med hjälp av en pessary (en liten plastsplint). Detta görs ofta när ett läkemedel behöver ges lokalvt, till exempel för att behandla infektioner som vaginit eller vulvovaginit, eller för att lindra symptom som sårbarhet och irritation i slidan.
Det är viktigt att följa instruktionerna från läkaren eller apotekaren när man ska använda läkemedel i slidan, eftersom felaktig användning kan orsaka obehag eller minska effektiviteten av behandlingen.
'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.
Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:
1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.
2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.
3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.
4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.
5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.
6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.
Sebrafisk (latin: Danio rerio) er en liten, tropisk ferskvannsfisk som også brukes som modellorganisme innenfor biomedisinsk forskning. Den tilhører familien kyertfisker (Cyprinidae) og stammer fra de søyrker i Syd-Asia. Sebrafisken er en populær akvariefisk på grunn av sin lette holdbarhet og lave krav til akvariet. Den blir vanligvis mellom 3,5 til 4,5 cm lang og lever opp til tre år i fangenskap. Sebrafisken har en sidelengtre stribet kropp med røde farver på de siste skalerene i hver stribe. Den er ikke giftig eller skadelig for mennesker.
I medicinsk kontext betyder "fosterålder" den tid som ett foster lever och växer inuti moderns livmoder, mätt i veckor eller månader. Den genomsnittliga fosteråldern är 40 veckor (ungefär 9-10 månader) från konception till förlossning. Förlossning före den 37:e veckan räknas som för tidig fosterdöd (preterm fetal dödfödd), och efter den 42:a vecka räknas som postmature fosterdöd.
Fosteråldern är en viktig faktor att ta hänsyn till när man bedömer ett fosters hälsa, utveckling och risk för komplikationer under graviditeten och vid förlossningen.
Livmoderhalssekret, även kallat cervikalt sekret, är ett slimet sekret som produceras i livmoderhalsen (cervix uteri) hos kvinnor. Det består främst av vatten, salt, proteiner och slemhinnessubstanser. Livmoderhalssekretet har en skyddande funktion genom att förhindra infektioner från att nå livmodern och äggstockarna.
Under olika delar av menstruationscykeln kan sekretets konsistens och mängd variera. Under fertil perioden blir sekretet mer tunnflytande, klart och lätt att strömma, vilket underlättar spermiernas rörlighet och möjliggör befruktning. Under icke-fertil perioden blir sekretet mer trögflytande och tar sig svårare att strömma, vilket gör det svårt för spermier att nå livmodern.
Ändringar i livmoderhalssekretets kvalitet och kvantitet kan vara ett tecken på olika gynekologiska tillstånd, såsom infektioner eller hormonella störningar.
Clomifen är ett fertilitetsmedel som används för att behandla infertilitet hos kvinnor med ovulationsstörning orsakad av oregelbunden ägglossning. Det är en selektiv estrogenreceptormodulator (SERM) som verkar genom att binda till estrogenreceptorer i kroppen.
Clomifen fungerar genom att blockera estrogenreceptorerna i hjärnan, vilket leder till en ökning av gonadotropinfrisättande hormon (GnRH) som produceras av hypotalamus. Detta i sin tur stimulerar produktionen och frisättningen av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen. FSH och LH är viktiga för att utveckla och lossa äggceller från äggstockarna (ovulation).
Clomifen ges vanligen som tablettor och tas under en cykel om fem dagar, oftast från den femte till den nionde dagen efter början av menstruationen. Om behandlingen är framgångsrik kan ägglossning inträffa inom 5-10 dagar efter slutet på behandlingen.
Det är viktigt att notera att användning av clomifen kan öka risken för multipla befruktningar och därför bör användas under tätt medicinskt övervakning.
La definición médica de "cuello uterino" (equivalente al término en inglés "cervix") es el área inferior y más estrecha de la matriz o útero que se extiende hacia la vagina. El cuello uterino tiene dos partes principales: el endocérvix, que está cubierto por mucosa y se conecta al interior del útero, y el exocérvix, que es la parte más externa y está revestida por epitelio escamoso estratificado.
El cuello uterino desempeña un papel importante en la reproducción femenina, ya que permite el paso del esperma hacia el útero durante la ovulación y el ascenso de los espermatozoides hasta el óvulo para la fertilización. Además, después de la fecundación, el cuello uterino se suaviza y dilata gradualmente para permitir el paso del feto a través del canal del parto durante el parto.
El cuello uterino también es un sitio común de infección y enfermedad, como la displasia cervical y el cáncer de cuello uterino. Por lo tanto, se recomienda a las mujeres que se realicen pruebas regulares de detección del VPH y del Papanicolaou para detectar cambios precancerosos en el cuello uterino y prevenir la aparición de cáncer.
I am not aware of a medical definition for the term "femlings." It is possible that this term may be used in a specific cultural or social context, but it does not have a direct equivalent in medical terminology. If you could provide more context or clarify what you are looking for, I would be happy to help further.
Den menstruationscykeln är den regelbunda fysiologiska process som genomgår äggstockarna och slidan hos kvinnor av fertil framtid. Den består av ett antal faser, inklusive menstruationen, follicelutvecklingen, ovulationen och lutealfasen. Cykeln styrs av hormonella signaler och varar vanligtvis mellan 21 och 35 dagar. Under menstruationsfasen förlorar kvinnan ungefär 30-80 ml blod, sliddet skiljs från väggarna i livmodern och en ny slidrelinj bildas under de kommande faserna. Menstruationscykeln är viktig för reproduktionen eftersom den möjliggör befruktning genom att släppa loss ett ägg från äggstocken var 28:e dag (i en genomsnittlig cykel) och preparerar slidan för möjlig befruktning.
"Adoptive transfer" är ett begrepp inom immunologi och medicin, och refererar till en teknik där immunceller med specifika antikroppar eller cytokiner transplanteras från en individ till en annan, för att behandla olika sjukdomstillstånd. Detta kan användas som terapi vid cancer, autoimmuna sjukdomar och infektionssjukdomar.
I adoptiv överföringen fångas först immunceller, oftast T-celler, från den givande individens blod. Dessa celler behandlas sedan i laboratoriet så att de uttrycker specifika receptorer som kan känna igen och attackera patogener eller cancerceller i den mottagande individen. Sedan transplanteras de behandlade immuncellerna tillbaka till mottagaren, där de börjar arbeta för att eliminera sjukdomsorsakarna.
Denna teknik har visat sig vara mycket lovande inom cancerbehandling, särskilt vid behandling av blodcancer och andra typer av cancer som utvecklar resistens mot konventionell behandling. Adoptiv överföring kan också användas för att behandla autoimmuna sjukdomar genom att införa immunceller som modulerar det immune systemet och hjälper till att minska inflammationen och skadan på kroppens egna vävnader.
Köldskyddsmedel, även känt som värmeisolering eller termoisolering, är ett medel som används för att minska värmeförlusten och hjälpa till att hålla en varm kroppskroppstemperatur i kyla. Det kan vara i form av kräm, spray eller klädesplagg gjorda av isolerande material som till exempel dun eller syntetfiber. Köldskyddsmedel verkar genom att fördröja värmetransfer mellan kroppen och den kalla omgivningen, vilket hjälper till att hålla kroppsvärmen inne under längre tid. Det är viktigt att använda rätt typ av köldskyddsmedel beroende på aktivitet och temperaturförhållanden för att uppnå maximal effektivitet och säkerhet.
Transfer RNA (tRNA) är ett slags RNA-molekyler som spelar en central roll i den genetiska koden och proteinsyntesen. Varje tRNA-molekyl har en specifik sekvens av nukleotider, kallad antikodon, som kan binda till motsvarande komplementärt kodon på en mRNA-molekyl under translationen.
tRNAs är relativt korta RNA-molekyler, vanligtvis med en längd på omkring 70-90 nukleotider. De har en speciell tertiär struktur som inkluderar tre loopar och två stjälpar, vilket ger upphov till en klöverbladsliknande form. Denna struktur är viktig för att tRNA ska kunna binda till både aminosyror och mRNA under proteinsyntesen.
Varje celltyp i ett levande väsen har en uppsättning unika tRNAs som kan koda för alla de olika aminosyrorna som behövs för att bygga upp proteiner. Under translationen hjälper tRNA:erna till att korrekt översätta den genetiska koden i mRNA till en sekvens av aminosyror som bildar ett protein.
I'm happy to help! The medical term for "embryo sac" is the same in English and Swedish. An embryo sac, also known as a megagametophyte, is a structure found in plants that contains the female gamete or egg cell. It develops from a haploid cell called a megaspore within the ovule of a plant's ovary.
The embryo sac is enclosed within the tissue of the ovule and has a distinctive shape, with a large central cell called the egg apparatus that contains the egg cell and two synergids. The synergids play a role in guiding the pollen tube towards the egg cell during fertilization.
The embryo sac also contains several other cells that will develop into various tissues of the seed after fertilization, including endosperm, which provides nutrition to the developing embryo, and the nucleus of the antipodal cells, which degenerate after fertilization.
Overall, the embryo sac is a crucial structure in the reproductive process of plants, allowing for the development of a new individual from the fusion of male and female gametes.
I medicska sammanhang kan "fyrlingar" (på engelska "quinsies") vara ett slags komplikation till en vanlig tonsillit (sjukdom i mandlarna). Fyrlingar innebär att infektionen har spridits från mandeln och orsakat abscesser (samlingar av pus) i de djupare strukturerna runt mandeln. Detta kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas akut, ofta med dränering och antibiotika.
Notera att termen "fyrlingar" inte används i alla länder eller språk och att den kan ha andra betydelser inom medicinen.
'Sugning' er en medisinsk behandlingsmetode hvor et vakuum skabes for å fjerne væsker eller luft fra et område i kroppen. Denne metoden brukes ofte i medisinske tilfeller som å lage dråner under operasjoner, å avvase edema (svulst) eller å fjerne infeksjonsmateriale fra sår og sår. Sugning kan også være en del av behandlingen for å hjelpe med å fjerne luft fra lungsrammen ved respiratorisk distress syndrom (RDS).
Födelsevikt definieras som den vikt som ett nyfött barn har vid födelsen. Det är en vikt som vanligtvis mäts inom de första 24 timmorna efter födseln och anges i gram (g) eller kilogram (kg). En genomsnittlig födelsevikt för fullt utvecklade, termina spädbarn är cirka 3,5 kg. Födelsevikten används ofta som ett indikator på barnets tillväxt och hälsa under graviditeten och kan ge information om risken för vissa hälsoproblem både under barndomen och senare i livet.
"Kroppsutformning" refererer til den generelle formen og proportionen av kroppen, inkludert muskelmasse, kroppsfett, knøytnad og vekt. Den kan være naturlig eller endres gjennom trening, ernæring og medisinske behandlinger. En person med en "gunn" kroppsutforming har typisk en høy muskelmasse og lavt kroppsfett, mens en person med en "stiv" kroppsutforming kan ha for mye kroppsfett i forhold til muskler og knøytnad. En sund kroppsutforming innebærer typisk en god balanse mellom muskelmasse, kroppsfett og knøytnad, og er viktig for å forebygge helseproblemer som f.eks. overvikt, hjerte-karsykdommer og diabetes.
I svenska medicinska sammanhang används termen "follikulär fas" för att referera till den del av hårsäckens (hair follicles) livscykel då en ny hårstrå bildas. Under denna fas, som även kallas anagenfasen, sker aktiv celldelning och differentiering i den del av hårsäcken som kallas för matrismatrix. Detta leder till att en ny hårstrå växer fram. Den follikulära fasen kan variera i längd beroende på olika faktorer, såsom genetiska och miljömässiga faktorer. När denna fas är över går hårsäcken in i en vilofas (telogenfas) innan nästa cykel av follikulär fas börjar.
Patientomflyttning (även känd som patienttransporter) är ett medicinskt begrepp som refererar till processen av att flytta en patient från ett sängplats till ett annat, vanligtvis inom samma vårdinrättning eller mellan olika vårdinrättningar. Detta kan ske för att ge patienten bättre vård och behandling, antingen genom att flytta dem till en mer specialiserad avdelning eller till en annan facilitet som har mer resurser tillgängliga. Patientomflyttning kan också vara nödvändig för att ge patienten bättre tillgång till familjemedlemmar och vänner, eller för att frigöra vårdresurser på en överbelastad avdelning.
Det är viktigt att notera att patientomflyttningar kan vara känsliga och stressfulla händelser för patienter, särskilt för de som har allvarliga sjukdomar eller skador. Därför är det viktigt att planera och genomföra patientomflyttningarna på ett säkert och smidigt sätt, med hänsyn till patientens behov och preferenser. Detta kan innebära att samarbeta med andra vårdpersonal, såsom sjuksköterskor, läkare och terapeuter, för att säkerställa en kontinuerlig och koordinerad vård under hela processen.
In situ-hybridisering (ISH) är en teknik inom molekylärbiologi som används för att detektera och lokalisera specifika DNA- eller RNA-sekvenser i celler eller vävnader. Tekniken bygger på hybridisering av komplementära sequensemolekyler, vanligtvis små fluorescerande eller radioaktivt märkta probar (eller sonder), till målsekvensen in situ i den fysiska positionen där de finns i cellen eller vävnaden.
Denna metod används ofta för att undersöka genuttryck, genernas aktivitet och lokalisering samt för att detektera specifika virus eller patogener inom diagnostiska tillämpningar. In situ-hybridisering kan utföras som en manuell process eller med hjälp av automatiserade system, och det finns också olika varianter av tekniken, såsom FISH (Fluorescens in situ-hybridisering) och CISH (Chromogenisk in situ-hybridisering).
'Sex determination analysis' är ett samlingsbegrepp för de metoder och tekniker som används för att fastställa ett individuals kromosomalt kön (genetiskt kön) eller fenotypiskt kön (anatomiskt/fysiologiskt kön). Detta kan innebära analys av kromosomer, genetiska markörer, hormonnivåer, eller andra biokemiska eller anatomiska egenskaper.
Den vanligaste metoden för sex determination analysis är karyotypning, vilket innebär att man studerar en individuals kromosomuppsättning under ett mikroskop. Vid karyotypning kan man fastställa om en person har två X-kromosomer (XX), vilket är det vanligaste könet hos kvinnor, eller en X- och en Y-kromosom (XY), vilket är det vanligaste könet hos män.
Andra metoder för sex determination analysis kan inkludera genetisk screening av specifika gener som är associerade med kön, såsom SRY-genen på Y-kromosomen, eller hormonnivåer i blodprov. Dessa metoder kan användas när karyotypning inte ger ett klart resultat, till exempel vid intersexuella tillstånd där individens kön är mindre tydligt definierat.
Fosfolipidtransporterande proteiner, även kända som flippaser eller fosfolipidskiljare, är en typ av protein som hjälper till att transportera fosfolipider mellan de två membranhalvorna i en biologisk membran. Deras huvudsakliga funktion är att underlätta remodelleringen och homeostasen hos cellmembranet genom att reglera fördelningen av fosfolipider, särskilt ämnen som innehåller kolesterol.
Fosfolipidtransporterande proteiner kan delas in i två huvudkategorier: A-typ (P4-ATPas) och ABC-transporterna (ATP-bindande kassetter). Båda typerna av proteiner använder energi från ATP-hydrolys för att transportera fosfolipider mot gradienten över membranet.
A-typ-flippaser är enzymer som katalyserar transporten av fosfolipider från den extracytoplasmatiska (ytliga) membranhalvan till den cytoplasmatiska (insidan) halvan, medan ABC-transporterande proteiner kan transportera fosfolipider i båda riktningarna.
Dysfunktion eller mutationer i fosfolipidtransporterande proteiner har visats korrelera med olika sjukdomar, inklusive neurologiska störningar och kardiovaskulära sjukdomar.
"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.
En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.
Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.
Leuprolid är ett syntetiskt analog av naturligt förekommande hormonet gonadotropin-frisättande hormon (GnRH). Det används som läkemedel för att behandla sjukdomar som beror på överbefolkningsförhållanden, till exempel prostatacancer hos män och endometriosrelaterade tillstånd hos kvinnor.
Leuprolid fungerar genom att undertrycka produktionen av könshormoner som testosteron och östradiol i kroppen. Det gör detta genom att stimulera hypofysen att frisätta luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), men efter en period av tid (vanligtvis några dagar till veckor) blir hypofysen desensitiv mot Leuprolid, vilket resulterar i minskad frisättning av LH och FSH och därmed minskad produktion av könshormoner.
Leuprolid ges vanligtvis som injektion under huden eller direkt in i muskelvävnaden, och behandlingen pågår ofta under en längre period (månader till år).
En förlossning, även känd som fosterdistriktion eller födelse, är den process då ett befruktat ägg (blastocyst) eller ett foster i livmodern fullständigt separeras från moderns kropp. Detta inträffar vanligtvis efter en graviditet på ungefär 40 veckor och innebär att barnet, moderkakan och placenta levererats ut ur livmodern.
Förlossningen kan ske naturligt eller med hjälp av medicinska ingrepp, såsom induktion av förlossning eller kejsarsnitt. Under förlossningsprocessen utvidgas livmodern och cervix (livmoderhalsen) öppnas gradvis för att möjliggöra passage av barnet genom vaginala kanalen.
Det är viktigt att få rätt medicinsk vård under förlossningen för att minimera komplikationer och säkerställa bästa möjliga utfall för modern och barn.
Reproduktionsmedicin (även kallat fertilitetsklinik eller infertilitetsbehandling) är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att hjälpa människor med barnlängtan att uppnå en graviditet. Detta kan involvera en rad olika behandlingsmetoder, inklusive hormonbehandling, intrauterin insemination (IUI), invitrofertilisering (IVF) och andra former av assistad reproduktionsteknik (ART).
Reproduktionsmedicinen kan också involvera att undersöka och behandla orsaker till infertilitet, såsom äggstockscykler, spermiekvalitet, anatomiska avvikelser eller hormonella störningar. Målet är att hjälpa paret eller individen att uppnå en lyckad graviditet och föda ett friskt barn.
Kumulusceller, även kända som cumulus oophorus celler, är en typ av stödjeceller som omger och hjälper till att närings- och syreförsörja äggcellen (oocyten) i äggstocken hos däggdjur. Dessa celler bildar en molnliknande struktur runt ägget under dess utveckling, därav namnet "kumulus".
Kumuluscellerna har en viktig funktion under den process som kallas för oogenes, det vill säga äggcellens utveckling och mognad. De producerar och sekreterar proteiner och andra substanser som hjälper till att mata och skydda ägget. När ägget är moget och redo för befruktning lossnar det från kumuluscellerna, men de kan fortfarande spela en roll i att underlätta befruktningen genom att attrahera spermier till sig.
I medicinsk kontext kan kumulusceller användas som ett indikator på äggcellens kvalitet vid fertilitetsbehandlingar, såsom in vitro-fertilisering (IVF). Genom att analysera kumuluscellerna kan forskare och läkare få information om äggets utveckling och mognad, vilket kan hjälpa till att förutsäga dess förmåga att bli befruktat och utvecklas till en embryo.
Aneuploidi är ett medicinskt begrepp som refererar till en abnormalitet i antalet kromosomer hos en cell eller ett individ. Normalt har människor 46 kromosomer, organiserade i 23 par, med en kopia från varje förälder. Aneuploidi innebär att det finns ett extra kromosom (trisomi) eller saknas ett kromosom (monosomi). Exempel på aneuploidier är Downs syndrom, som orsakas av trisomi 21, och Turner syndrom, som orsakas av monosomi X. Aneuploidi kan uppstå under celldelningen, då felaktiga separation av kromosomerna kan leda till att en cell får för många eller för få kromosomer.
"Genetiska vektorer" är ett begrepp inom genetik och molekylär biologi som refererar till små, artificiella DNA-molekyler som används för att transportera en specifik gen eller ett annat genetiskt material in i celler eller virus. Genetiska vektorer är ofta modifierade versioner av naturligt förekommande virus, som till exempel adenovirus, retrovirus eller aptamer, men kan också vara plasmider eller andra små DNA-molekyler.
Genetiska vektorer är konstruerade så att de kan införlivas i cellens genetiska material och därmed leda till uttryck av den insatta genen. De används ofta inom forskning för att studera geners funktion, men kan också användas terapeutiskt för att behandla sjukdomar genom att ersätta eller korrigera defekta gener. Genetiska vektorer är en viktig del av genterapi och andra genbaserade behandlingsmetoder.
Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.
I medicinsk kontext, betyder "uppfödning" oftast reproduktiv teknik eller metoder som används för att skapa liv. Detta inkluderar assisted reproductive technology (ART) såsom in vitro fertilisation (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och surrogatmammanskapsavtal. Uppfödning kan även innebära användning av donorsperm, donoregg eller embryoadoption.
I vissa fall kan "uppfödning" också syfta på processen att ta hand om och uppfostra ett barn efter födseln, men detta är vanligare i allmän kontext än i medicinsk.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.
C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.
Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.
"Morfogener" är ett begrepp inom utvecklingsbiologi och refererar till signaleringsproteiner som spelar en viktig roll i den process där celler organiserar sig och differensierar sig för att forma olika typer av vävnader och strukturer under embryonal utveckling hos djur. De två mest studerade familjerna av morfogener är Hedgehog, Wnt och TGF-β/BMP. Dessa proteiner verkar genom att binde till specifika receptorer på cellmembranet och aktivera intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till ändringar i genuttryck och cellfunktioner. Morfogener har också visat sig vara involverade i celldelning, celldöd, cellyta och cellrörelser under utvecklingen.
Pregnancy-specific beta-1 glycoproteins (PSGs) are a group of proteins that are produced by the placenta during pregnancy. They are also known as trophoblast-derived beta-1 glycoproteins. These proteins belong to the immunoglobulin superfamily and are encoded by a cluster of genes on chromosome 19.
PSGs are synthesized and released into the maternal circulation by syncytiotrophoblasts, which are specialized cells that form the outermost layer of the placenta. The concentration of PSGs in the mother's blood increases throughout pregnancy, peaking at around 20-24 weeks of gestation.
PSGs play a role in regulating the immune system during pregnancy to prevent rejection of the developing fetus by the mother's body. They have been shown to inhibit the activation and proliferation of immune cells, such as natural killer cells and T cells, which could potentially attack the fetal tissue.
Additionally, PSGs may also have a role in modulating angiogenesis, or the formation of new blood vessels, which is critical for the growth and development of the placenta and fetus. Some studies have suggested that PSGs may interact with endothelial cells to promote the growth of new blood vessels.
Overall, while the exact functions of PSGs are still being studied, they are believed to play important roles in maintaining a healthy pregnancy and ensuring the proper development of the fetus.
'Embryoforskning' er en betegnelse for forskning, der involverer embryoner, typisk i de tidlige stadier af udviklingen. Den medicinske definition kan variere, men den omfatter ofte studier af embryers struktur, funktion og potentiale for differentiering til forskellige cellulære typer og organer. Embryoforskning kan bidrage til at forbedre vores forståelse af udviklingsbiologi, reproduktionsmedicin, genetiske sygdomme og potentialet for regenerativ medicin. Det er et område, der ofte er omgivet af et stort etisk debat, da det involverer arbejde med menneskelige embryoner.
En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.
Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.
Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.
Transfer factor är ett samlingsbegrepp för ämnen som kan överföras från ett immunologiskt aktivt system, till ett icke-aktivt system, och därmed ge det senare immunitet mot en specifik patogen. Transferfaktorer inkluderar antikroppar, lymfokiner och andra mediatorer som produceras av immunceller under en infektion eller vaccinering. Dessa ämnen kan sedan överföras till en annan individ för att ge dem skydd mot samma patogen. Transferfaktorer har studerats som möjliga behandlingsalternativ inom medicinen, men deras effektivitet och säkerhet är fortfarande under forskning.
Luteolytiska medel är ett samlingsbegrepp för substanser som orsakar luteolys, det vill säga nedbrytning av corpus luteum i livmodern. Corpus luteum är en temporär endokrin gland som bildas efter ägglossningen under menstruationscykeln hos däggdjur och producerar progesteron, ett hormon som är nödvändigt för underhållandet av graviditeten.
Luteolytiska medel används ofta inom veterinärmedicinen för att behandla djur som drabbats av oönskad graviditet eller för att inducera abort. De kan också användas inom människomedicinen för att behandla abnormt fungerande corpus luteum eller för att behandla gynekomasti hos män.
Exempel på luteolytiska medel är prostaglandin F2α, cloprostenol och aglepriston. Dessa substanser verkar genom att stimulera kontraktioner i livmodern, vilket orsakar nekros (nedbrytning) av corpus luteum och minskar produktionen av progesteron.
Oligospermi är ett medicinskt begrepp som beskriver när spermiekoncentrationen i en mannens ejakulat är lägre än normalt. Det definieras vanligtvis som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter (ml) ejakulat. Oligospermi kan vara ett tecken på fertilitetsproblem, men det behöver inte alltid innebära att en man är infertil. Det kan bero på olika orsaker, till exempel hormonella störningar, sjukdomar, skador eller vissa livsförhållanden som rökning och stress. I vissa fall kan orsaken inte fastställas (idiopatisk oligospermi). Behandlingen beror på orsaken till oligospermin och kan innebära hormonbehandling, operation eller assistad reproduktion som intracytoplasmatisk spermieinjecti (ICSI).
En högriskgraviditet definieras som en graviditet där det förekommer en eller flera komplikationer som kan påverka moderns hälsa eller fostrets utveckling och överlevnad. Det kan röra sig om förhållanden som existerar innan graviditeten, under graviditeten eller under förlossningen.
Exempel på riskfaktorer för en högriskgraviditet inkluderar:
* Moderns ålder över 35 år
* Undervikt eller övervikt
* Förhöjda blodtrycksvärden eller diabetes före graviditeten
* Tvilling- eller flerbörd
* Problem med livmodern, äggstockarna eller hormonella störningar
* Infektioner under graviditeten, till exempel listerios eller toxoplasmos
* Missbildningar hos fostret
* Förväntad för tidig förlossning eller för tidig avbrytning av graviditeten
Det är viktigt att identifiera en högriskgraviditet så snart som möjligt, så att läkare och sjuksköterskor kan övervaka modern och fostret närmare och vidta åtgärder för att minska riskerna.
Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.
"Ektogenes" är ett begrepp som inte har en etablerad medicinsk definition, eftersom det handlar om en hypotetisk framtida teknologi snarare än en existerande medicinsk term. Ordet "ektogenes" kommer från de grekiska orden "ekto", som betyder "utanför", och "genesis", som betyder "skapelse". Termen används ofta inom science fiction och filosofi för att beskriva ett foster som utvecklas utanför en människokropp, till exempel i en konstgjord livmoder eller en mekanisk gestationsapparat.
Ett närliggande begrepp inom medicinen är "ex vivo", som betyder "utanför levande kroppen". Det används för att beskriva biologiska processer, till exempel cellodling eller fosterdiagnostik, som utförs på levande vävnad eller celler utanför en organism.
'Mesoderm' är ett begrepp inom den medicinska embryologin och refererar till det mellersta av de tre germlayers som utvecklas under befruktningens tidiga skede hos däggdjur, fåglar och andra ryggradsdjur. Mesodermet ger upphov till en rad olika vävnader och strukturer i kroppen, inklusive skelett, muskler, bindväv, blodkärl, lymfkärl, könsorgan, njurar och hjärta. Det är ett viktigt koncept inom utvecklingsbiologi eftersom felaktig utveckling av mesodermet kan leda till en rad olika medfödda defekter och sjukdomar.
Relaxin är ett hormon som produceras hos gravida kvinnor och utövar relaxerande effekter på musklerna, särskilt i de bredare ligamenten i bäckenet. Det hjälper till att förbereda kroppen inför förlossningen genom att öka flexibiliteten i ligamenten och minska smärtan under arbetsskiftet. Relaxin produceras även hos män, dock i mycket mindre mängder, och har en viss roll i reproduktiva systemet och hjärt-kärlsystemet.
'Gonadotropiner' är ett samlingsnamn för två hormoner som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen), nämligen follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner har en viktig roll i regleringen av könskörtlarnas (gonadernas) funktion. FSH stimulerar till exempel äggstockarnas folliklar att utvecklas och mognas, medan LH initierar ägglossningen hos kvinnor. Hos män stimulerar LH testikelns Leydigceller att producera testosteron, ett viktigt manligt könshormon. Gonadotropinerna kontrolleras i sin tur av hypothalamus, som producerar releasinghormoner (GnRH) som frisätts i blodet och når adenohypofysen där de påverkar sekretion av FSH och LH.
Genetisk konjugation är ett fenomen där två bakterieceller av olika sorter interagerar med varandra och utbyter DNA-molekyler. Detta sker när en donatorcell (givare) överför en plasmid, en liten ringformad DNA-molekyl, till en acceptorcell (mottagare). Genetisk konjugation är ett sätt för bakterier att sprida genetiskt material mellan varandra och utveckla resistens mot antibiotika eller andra skadliga ämnen. Detta fenomen upptäcktes av Joshua Lederberg och Edward Tatum år 1946, för vilket de fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1958.
Medicinskt sett är moderkakan (placentan) ett organ som bildas under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Den utvecklas från den äggcell som befruktats och implanterar sig i livmoderns slemhinna. Moderkakan har en yta på ungefär 0,15–0,20 kvadratmeter hos människor och är till formen platt och rund med en diameter på cirka 15–20 cm vid full term.
Moderkakans huvudsakliga funktioner inkluderar:
1. Att förse fostret med näring: Moderkakan tar upp näringsämnen från moderns blod och omvandlar dem till en form som fostret kan ta upp och använda.
2. Att avlägsna avfallsprodukter från fostret: Moderkakan tar emot avfallsprodukter från fostret och transporterar bort dem i moderns blodomlopp.
3. Att producera hormoner: Moderkakan producerar flera hormoner som hjälper till att underhålla graviditeten, inklusive gestagen, östrogen och humant klorioniskt gonadotropin (hCG).
4. Att skydda fostret mot infektioner: Moderkakan har en immunförsvarsmekanism som hjälper till att förhindra att infektioner når fostret.
Moderkakan är ett mycket viktigt organ under graviditeten och utvecklas kontinuerligt tillsammans med fostret. Efter födseln separeras moderkakan från livmodern och avlägsnas, ofta genom en process som kallas efterbörd.
'Slida' er ein begrep i medisin som refererer til den ytre, beskyttende barriren mellom kroppens innekjøtt og omgivende verden. Slidan består av to hovedkomponenter: huden og de slimhinner som liner de internale overflater i kroppen, så som i munn, nasalhule, øyene, urinblåsan og tarmen.
Huden er det største organet i kroppen og fungerer som en barrier mot bakterier, vira, gifter og fysisk skade. Den hjelper også med å regulere kroppens temperatur og forhindre vannforlust. Huden inneholder sinnene for berøring, varme og kald, som er viktige for å oppfatte stimuli fra omgivelsene.
De internale slimhinner i kroppen er også viktige for å beskytte kroppen mot skade og infeksjon. De inneholder sekreterte sleimelegger som hjelper med å fange og avlevere bakterier, vira og andre frammedlere av sykdom. Disse slimhinnene er også viktige for å lette pasasje av luft og mat gjennom kroppen.
I tarmen er slidan spesielt viktig for den digestive funksjonen, der den sekreterer enzymer som hjelper med nedbryting av mat og absorbsjon av næringsstoffer. Slidan i tarmen inneholder også et rikt mikrobiom av bakterier som er viktige for helse og funksjon.
En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.
'Livmodermuskulatur' (i engelsk: 'myometrium') refererer til den glatte muskelvæv, der udgør hovedparten af livmoderen hos pattedyr. Den er ansvarlig for at kontraherer under menstruation og fødsel, således at det menstruelle blod kan udskilles og fostret kan transporteres gennem livmoderen og mod moderhagen under fødslen. Livmodermuskulaturen består af tre lag: det indvendige, mellemste og ydre lag. Disse lag arbejder sammen for at regulere kontraktioner i livmoderen.
Medicinskt kan "möss, inavlade stammar" definieras som speciellt avlasade populationer eller linjer av möss (Mus musculus), som används i forskning och experiment. Genom att avla möss under kontrollerade förhållanden över flera generationer, kan forskare skapa populationer med specifika genetiska bakgrunder och karaktäristika. Detta gör det möjligt att studera specifika sjukdomar, tillstånd eller biologiska processer i en kontrollerad och reproducerbar miljö.
Inavlade stammar av möss kan vara antingen kongenitala (renbure) eller korsblandade (hybrida). Kongenitala stammar har ett slutet genetiskt system, där alla individer i populationen härstammar från en enda individ eller en mycket liten grupp individer. Detta gör att deras gener är nästan identiska, och det kan vara användbart för att reducera varians inom populationen och underlätta reproducerbarhet i experiment.
Korsblandade stammar härstammar från två eller fler kongenitala stammar och har en mer varierad genetisk bakgrund. Dessa stammar kan användas för att undersöka effekterna av genetiska variationer på olika sjukdomar och tillstånd.
I medicinsk forskning är inavlade stammar av möss mycket viktiga, eftersom de möjliggör kontrollerade studier av många biologiska processer och sjukdomar. De används ofta för att testa nya läkemedel och behandlingar innan de testas på människor.
'Ektoderm' er en betegnelse for det yderste lag av de tres germinative lag, som dannes under den embryonale udvikling hos dyr med bilateralsymmetri. Det dannes tidligt i udviklingen og udgør siden stamceller til huden, hjernen, nervesystemet, sanseorganerne, tænderne og de ydre kirtler. Ektodermet adskilles fra det andet germinative lag, mesodermet, ved en grænseflade kaldet ektoderm-mesodermgrænsen.
Cholesteryl ester transfer proteins (CETP) är en typ av protein som hjälper till att transportera kolesterol och lipider mellan olika lipoproteiner i blodet. Detta inkluderar lipoproteiner som low-density lipoprotein (LDL), high-density lipoprotein (HDL) och very low-density lipoprotein (VLDL).
CETP fungerar genom att transportera kolesterylestrar från HDL till LDL och VLDL, och i gengäld tar det upp triglycerider från LDL och VLDL och överför dem till HDL. Detta kan leda till en minskad nivå av HDL (det "goda" kolesterol) och en ökad nivå av LDL (det "dåliga" kolesterol) i blodet, vilket kan öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Det finns också läkemedel som blockerar CETP-aktiviteten, med målet att öka HDL-nivåerna och minska LDL-nivåerna i blodet för att reducera risken för hjärt-kärlsjukdomar. Dock har dessa läkemedel ännu inte visat sig vara särskilt effektiva i kliniska prövningar.
Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Elektrontransport är en biokemisk process som sker inne i celler och är en viktig del av cellandningen, eller celldygnets process. Det är en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket genererar energi i form av ATP (adenosintrifosfat).
I mitokondrierna, de subcellulära organellerna som är ansvariga för cellandningen, sker elektrontransporten i den så kallade elektrontransportkedjan. Denna kedja består av en serie komplexa proteiner och koenzym som sitter inbäddade i mitokondriens inre membran. Elektroner från reducerade coenzym, till exempel NADH och FADH2, passerar genom denna kedja och överförs till syre, vilket är det slutliga elektronacceptorn. Under transporten frigörs energi, som används för att pumpa protoner (H+) över mitokondriens inre membran, vilket skapar ett koncentrationsgradient. ATP-syntas, ett enzymkomplex beläget i mitokondriens inre membran, använder sedan denna gradient för att syntetisera ATP från ADP och fosfat.
I alltså är elektrontransporten en viktig process som genererar energi i celler genom en serie av redoxreaktioner där elektroner passerar mellan olika molekyler, vilket leder till skapandet av ATP.
Medicinskt sett kan "utvidgning" (dilatation) innebära saker som:
1. Ökad storlek eller tömhet på ett hål, kärl, hålighet eller en organs del, ofta orsakad av funktionell eller strukturell relaxation eller av fyllnad med luft, vätska eller annat material.
2. En procedure där man aktivt ökar storleken på ett kärl eller en passage, exempelvis genom att använda sig av en bredare sondering under endoskopi.
3. Förändringar i blodkärlen som orsakas av sjukdomar, såsom utvidgning av artärer (arterioskleros) eller venor (venös dilatation).
Ordet "utvidgning" används också för att beskriva en symptom i form av smärta orsakad av en organs ökade storlek, till exempel vid gallstensbesvär eller njurinflammation.
Fibromyalgia (FM) is a chronic pain condition that affects the musculoskeletal system. While there is no specific laboratory test or imaging study that can definitively diagnose fibromyalgia, researchers have identified certain genetic markers that are associated with an increased risk of developing the condition. These genetic markers are collectively referred to as "FMS-genes."
FMS-genes are genetic variations that have been linked to fibromyalgia. They include genes involved in the regulation of pain sensitivity, inflammation, and neurotransmitter function. Some of the specific FMS-genes that have been identified include:
1. COMT (Catechol-O-methyltransferase): This gene is involved in the breakdown of dopamine, a neurotransmitter that plays a role in pain perception and mood regulation. Variations in the COMT gene have been associated with increased pain sensitivity and an increased risk of developing fibromyalgia.
2. SERotonin Transporter (5-HTTLPR): This gene is involved in the regulation of serotonin, a neurotransmitter that plays a role in mood, appetite, and sleep. Variations in the 5-HTTLPR gene have been associated with an increased risk of developing fibromyalgia, as well as depression and anxiety.
3. Methylenetetrahydrofolate Reductase (MTHFR): This gene is involved in the metabolism of folic acid, a B vitamin that is important for DNA synthesis and repair. Variations in the MTHFR gene have been associated with an increased risk of developing fibromyalgia, as well as chronic fatigue syndrome and migraines.
4. Brain-Derived Neurotrophic Factor (BDNF): This gene is involved in the growth and maintenance of nerve cells. Variations in the BDNF gene have been associated with an increased risk of developing fibromyalgia, as well as depression and anxiety.
It's important to note that having one or more of these genetic markers does not necessarily mean that a person will develop fibromyalgia. However, it may increase their susceptibility to the condition, particularly if they experience certain environmental triggers such as physical trauma, infection, or chronic stress. Additionally, having these genetic markers may also affect the severity and course of the disease in those who do develop fibromyalgia.
"Behandlingssvikt" er en medisinsk betegnelse, som oftest bruges i forbindelse med psykiatriske lidelser. Betegnelsen dækker over en situation, hvor en patient ikke følger den behandling, de har fået forskrieben af deres læge eller terapeut.
Dette kan skyldes flere forskellige faktorer, herunder manglende indsigt i sin sygdom (anosognosi), manglende overbevisning om behandlingens effektivitet, øget risiko for bivirkninger eller utilstrækkelig støtte til at gennemføre behandlingen korrekt.
Behandlingssvigt kan have alvorlige konsekvenser for patientens sundhed og livskvalitet, herunder forværring af symptomer, øget risiko for selvmords- eller selvskadende adfærd samt muligvis hospitalisering. Derfor er det vigtigt at identificere behandlingssvigt tidligt og iværksætte tiltag for at støtte patienten i at følge den anbefalede behandling.