Endokrinologi är en medicinsk specialitet som fokuserar på studiet och behandlingen av kroppens endokrina system, vilket består av endokrina körtlar som producerar, sekreterar och distribuerar hormoner i kroppen. Hormoner är kemiska signalsubstanser som reglerar en mängd fysiologiska processer, inklusive tillväxt och utveckling, metabolism, immunförsvar, homeostas och reproduktion.

Exempel på endokrina körtlar innefattar:

1. Hypofysen (hjärnan)
2. Sköldkörteln
3. Bisköldkörteln
4. Binjurarna
5. Köttsaftkörtlarna
6. Adrenalkortex
7. Tillväxthormonkörteln
8. Övriga endokrina celler och vävnader, såsom fettvävnad, lever, tarmsystem och könskörtlar

Endokrinologer diagnostiserar och behandlar en rad olika endokrina sjukdomar och störningar, till exempel:

1. Diabetes mellitus (typ 1 och typ 2)
2. Sköldkörtelsjukdomar (hypotyreos, hypertyreos, jodbrist etc.)
3. Binjure- och mineralomsättningssjukdomar (till exempel osteoporos)
4. Adrenalglandssjukdomar (till exempel Cushings syndrom eller Addisons sjukdom)
5. Hormonella störningar relaterade till könskörtlarna (till exempel könskörtelsvikt, PCOS, erektionsproblem etc.)
6. Tumörer i endokrina körtlar
7. För tidig eller försenad pubertet
8. Störningar i tillväxt och utveckling

Endokrinologer arbeta ofta tillsammans med andra specialister, såsom kardiologer, neurologer, onkologer och radiologer, för att ge patienterna den bästa möjliga vården. De använder sig av olika metoder för att ställa diagnoser och utvärdera behandlingar, till exempel blodprover, bilddiagnostik (till exempel scanning eller röntgen), samt dynamiska funktionsprov. Behandlingarna kan innefatta livsstilsförändringar, medicinsk behandling, hormonbehandling och i vissa fall kirurgi.

Hormonsjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakas av felaktig funktion i endokrina systemet, det vill säga kroppens hormonproducerande körtlar och deras regleringssystem. Hormoner är signalsubstanser som frisätts av en endokrin körtel och transporteras via blodomloppet till målceller i kroppen, där de påverkar cellens funktion.

Hormonsjukdomar kan delas in i två kategorier: överaktiva hormonkörtlar som orsakar för höga hormonnivåer och underaktiva hormonkörtlar som orsakar för låga hormonnivåer.

Exempel på hormonsjukdomar inkluderar:

* Diabetes mellitus, en sjukdom där betacellerna i bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller närkroppens celler inte reagerar normalt på insulin.
* Hyperthyreoidism, en överaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för höga nivåer thyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
* Hypothyreoidism, en underaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för låga nivåer T4 och T3.
* Cushings syndrom, en sjukdom där kroppen utsätts för för höga nivåer kortisol över en längre tidsperiod.
* Addisons sjukdom, en sjukdom där binjuremärgen inte producerar tillräckligt med hormoner som kortisol och aldosteron.
* Diabetes insipidus, en sjukdom där njurarna inte kan koncentrera urinen på grund av brist på antidiuretiskt hormon (ADH).

Symptomen på hormonsjukdomar varierar beroende på vilket hormon som är störd och hur mycket det är påverkat. Vissa symptom kan vara trötthet, viktmässiga förändringar, hudförändringar, sömnsvårigheter, förändrade kognitiva funktioner och förändrad humör.

Neuroendokrinologi är ett medicinskt specialområde som undersöker och forskar kring de nära samspelen mellan nervsystemet (neuro-) och hormonsystemet (-endokrinologi). Det handlar om studiet av hur nervceller i hjärnan och det perifera nervsystemet producerar, transporterar och sekreterar neurotransmittorer och neuropeptider som kan fungera som hormoner. Dessa signalsubstanser påverkar bland annat andra endokrina celler och organ, såsom bisköldparen och binjurarna, att producera och utsöndra sina respektive hormoner.

Neuroendokrinologin undersöker också de feedbackmekanismer som reglerar dessa system, exempelvis hur hormonnivåerna påverkar nervsystemet via retroaktiv signalering och hur detta i sin tur kan leda till en anpassning av neurotransmittor- och neuropeptidutsöndringen.

Det är ett tvärvetenskapligt område som kombinerar kunskaper från bland annat neurologi, endokrinologi, farmakologi, molekylärbiologi och genetik för att förstå de komplexa processer som styr vår homeostas och hur dessa kan påverkas vid sjukdom.

Hormonkörteltumörer är abnorma tillväxtar (tumörer) i endokrina körtlar, som är kroppens hormonproducerande organ. Dessa körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln och de inre könskörtlarna (ovary/testiklar). Hormonkörteltumörer kan producera för höga nivåer av specifika hormoner, vilket kan leda till olika symptom beroende på vilket hormon som produceras och i vilken mängd.

Till exempel kan en funktionell tumör i sköldkörteln orsaka hyperthyroidism (förhöjda nivåer av tyroxin), med symptom som nervositet, viktminskning och hjärtklappning. En tumör i binjurarna kan producera aldosteron, vilket kan leda till högt blodtryck och ödem.

Det är viktigt att notera att inte alla hormonkörteltumörer är cancertumörer, utan några är godartade (benigna) och växer långsamt utan att sprida sig till andra delar av kroppen. Andra kan dock vara elakartade (maligna) och ha potentialen att spridas och orsaka allvarliga skador. Behandlingen beror på typen, storleken, läge och om tumören är godartad eller elakartad.

Den endokrina systemet är ett sammanhangsorganiserat nätverk av körtlar och celler som producerar, lagrar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet. Detta system reglerar en rad viktiga fysiologiska processer i kroppen, såsom tillväxt, metabolism, homeostas, sömn-vakenhetscykler och reproduktion.

Exempel på endokrina körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, bukspottkörteln, binjurarna, könskörtlarna och de interna sekreterande cellerna i tarmen. Varje endokrin körtel producerar specifika hormoner som påverkar målceller och organ i kroppen för att upprätthålla homeostas och balans inom olika fysiologiska system.

Den endokrina systemet kommunicerar ofta med det nervösa systemet genom neuroendokrina signalering, vilket möjliggör en snabb och flexibel reglering av kroppens funktioner i olika situationer.

Hormoni är kemiska signalsubstanser som produceras och secreteras av endokrina celler eller glandulae i människokroppen. De transporteras sedan via blodet till målceller, där de binder till specifika receptorer och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och utveckling, metabolismen och homeostasen i kroppen.

Exempel på hormoner inkluderar insulin, som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivåerna; östrogen och testosteron, som är könshormoner som produceras av äggstockarna respektive testiklarna och påverkar reproduktionen och sekundära könskaraktärer; samt adrenalin, som produceras av binjurarna och förbereder kroppen för "kampsituationer".

Fortplantningsfysiologi är ett område inom fysiologin som handlar om de kroppsliga processer som är involverade i reproduktionen, det vill säga skapandet av nytt liv. Detta inkluderar bland annat ägglossning hos kvinnan, spermieproduktion hos mannen, befruktning, embryots utveckling och graviditet.

Ägglossningen är en cyklish process där en äggcell (ovulum) mognar och friges från äggstocken varje månad under en fertil fenotyp, även känd som den fertila fönstret. Under denna tid är kvinnan mest fruktbar och har högre chanser att bli gravid om hon har samlag med en man.

Spermieproduktionen sker i de manliga könsorganen, där spermier produceras kontinuerligt i testiklarna. När en man når puberteten börjar han producera miljontals spermier varje dag, och detta fortsätter under resten av hans liv.

Befruktning sker när en spermie träffar och penetrerar ett ägg i en av kvinnans tuba uterina. Det befruktade ägget fortsätter sedan att röra sig genom tuba uterina till livmodern där det kan fastna och utvecklas till ett embryo.

Embryots utveckling är en komplex process som inkluderar celldelning, differentiering och organogenes. Under de första veckorna av graviditeten sker snabb celltillväxt och differensiering, vilket leder till att embryot blir alltmer specialiserat och utvecklar olika organ och system.

Graviditet är den period då ett befruktat ägg har fastnat i livmodern och utvecklas till ett foster. Under graviditeten stöder kvinnans kropp fostrets tillväxt och utveckling genom att producera hormoner, öka blodvolymen och förändra sina metaboliska processer.

Infektionsmedicin (eller infektiologi) är ett medicinskt specialområde som handlar om prevention, diagnos och behandling av infektioner orsakade av olika mikroorganismer såsom bakterier, virus, svampar och parasiter. Infektionsmedicin inkluderar även studiet av resistensutveckling hos mikroorganismer mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel. Specialistläkare inom området kallas ofta infektionister.

Endokrina körtlar är kroppens inre sekretionsorgan som producerar, lagrar och avgiver hormoner direkt in i blodomloppet. Dessa signalsubstanser transporteras sedan runt i kroppen och påverkar målceller i olika vävnader och organ. Exempel på endokrina körtlar är sköldkörteln, bukspottkörteln, binjuremärgen och hypofysen. Deras funktion är att hålla kroppens hormonella balans i jämvikt och reglera olika fysiologiska processer som tillväxt, ämnesomsättning, fosterstammens utveckling, sexualdrift, immunförsvar och stressrespons.

'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.

Hormonersättningsbehandling (HER) är en form av behandling där man intar hormoner som ersätter de hormoner som kroppen normalt producerar men inte producerar tillräckligt mycket av. Detta kan vara fallet vid vissa medicinska tillstånd, till exempel när äggstockarna eller testiklarna har tagits bort eller inte längre fungerar korrekt.

HER är vanligast känd för att användas i behandlingen av könsstyrka-relaterade sjukdomar, såsom könskromosomala störningar och klimakterium. Vid könskromosomal störningar, som Klinefelters syndrom hos män eller Turners syndrom hos kvinnor, kan patienterna ha onormalt låga nivåer av könshormoner. Genom att ge dem hormonersättningsbehandling kan man hjälpa till att utveckla och underhålla sekundära könskaraktärsdrag, förbättra könslivet och öka muskelmassan.

Vid klimakteriet, som inträffar när kvinnans äggstockar slutar producera ägg och hormonnivåerna sjunker, kan HER användas för att lindra symptomen som är relaterade till den lägre nivån av könshormoner. Dessa symptom kan inkludera heta flashes, nattliga svettningar, sömnproblem, irritabilitet och könsrelaterad torrhet.

Det är viktigt att notera att HER bör endast skrivas ut av en läkare efter en noggrann undersökning och under tätt medicinskt övervakande, då det finns risker relaterade till behandlingen som ska övervägas.

Tyreotropin, også kendt som thyreoidestimulerende hormon (TSH), er et hormon som produceres og udskilles af hypofysens forløb (adenohypofysen) i hjernen. Dets primære funktion er at stimulere produktionen og frisættelsen af tyroxin (T4) og triiodthyronin (T3), de to vigtigste hormoner produceret af skjoldbruskkirtlen (tyreoidea). Tyreotropin binder til specifikke receptorer på overfladen af thyrocyt-cellerne i skjoldbruskkirtlen, hvilket fører til en øget produktion og frisættelse af T3 og T4. Produktionen af tyreotropin reguleres af et negativt feedback-mekanisme involverende T3 og T4; høje niveauer af disse hormoner i blodet vil reducere sekretionen af tyreotropin fra hypofysen.

I'm sorry for any confusion, but "Phodopus" is not a medical term. It is actually the genus name for a group of small rodents that includes hamsters such as the Campbell's dwarf hamster and the Djungarian hamster. These creatures are often kept as pets and are not typically associated with medical definitions.

Human Growth Hormone (HGH) eller humant tillväxthormon är ett peptidhormon som produceras och sekreteras av anterior pituitäten, en del av hypofysen i hjärnan. Det spelar en viktig roll i normal växt- och utvecklingsprocesser, såsom celltillväxt och celldifferentiering, proteinmetabolism, kolhydratmetabolism och lipidmetabolism. HGH stimulerar också produktionen av insulin-like growth factor-1 (IGF-1), som är ett viktigt mediator i många av HGH:s effekter på tillväxt och metabolism.

Mängden HGH i kroppen når sin topp under puberteten och minskar sedan gradvis med åldrandet. Låga nivåer av HGH kan leda till tillstånd som till exempel tillväxthormonbrist, som kan ge symtom såsom försenad pubertet, låg muskelmassa, ökad kroppsfett, trötthet och benväxling. Däremot kan för höga nivåer av HGH leda till akromegali, en sjukdom som karaktäriseras av otillräcklig benväxling under uppväxten och överdriven vävnadsväxt efter slutförda tillväxten.

Polycystiskt Ovariesyndrom (PCOS) är ett endokrint syndrom som främst påverkar kvinnors menstruationscykel, hormonbalans, metabolism och reproduktiv hälsa. För att diagnosera PCOS måste en kvinna uppfylla minst två av tre följande kriterier:

1. Irréguljär menstruation: Kvinnan har längre än normalt mellanrum mellan menstruationerna (mer än 35 dagar), eller blöder mycket mer eller mindre än vanligt.
2. Övre nivåer av androgener: Kvinnan har högre än normala nivåer av "manliga" hormoner som testosteron och andra androgener, vilket kan orsaka symptom som hirsutism (övervuxning av kroppsbehår), akne eller alopeci (håravfall).
3. Polycystiska äggstockar: Äggstockarna ser ut att ha många små cyster när de undersöks med ultraljud. Dessa cyster är ofta oaktiva ägg som inte har blivit lossnade och utvecklats till ägg under äggetbildningen.

PCOS kan också leda till andra hälsoproblem, såsom övervikt eller fetma, högt blodtryck, höga kolesterol- och lipidnivåer, insulinresistens och ökad risk för typ 2-diabetes, svårigheter att bli gravid, sömnapné och depression. Det är viktigt att en kvinna som tror sig ha PCOS ska besöka en läkare för en korrekt diagnos och behandling.

Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.

'Medfödd binjurebarkshyperplasi' (BBH) är en ovanlig autosomal recessiv genetisk störning som orsakas av mutationer i genen POR. Detta leder till en överdriven produktion och nedsatt metabolism av steroidhormoner i binjurebarken, vilket kan resultera i en rad symtom som kan vara allvarliga och livshotande om de inte behandlas korrekt.

BBH kännetecknas av en ökad produktion av androgener (manliga könshormoner) och mineralokortikoider (hormoner som reglerar salt- och vattenbalansen i kroppen) från binjurebarken. Detta kan leda till symtom som precocious puberty (för tidig pubertet), akne, hirsutism (övervuxen hårväxt hos kvinnor), virilism (maskulinisering hos kvinnor), högt blodtryck och elektrolytbrist.

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av kliniska symtom, hormonella tester och genetisk analys. Behandlingen innefattar ofta mediciner som blockerar effekterna av överskottet av androgener och mineralokortikoider, samt en speciell diet för att hantera elektrolytbristen. I vissa fall kan kirurgi vara aktuellt för att korrigera anatomiska avvikelser i binjurebarken.

BBH är en allvarlig sjukdom som kan ha livslånga konsekvenser om den inte behandlas korrekt, men med rätt behandling och stöd från medicinsk personal och familj kan de flesta barn med BBH leva ett normalt liv.

Hypofyshormoner, även kallat hypopituitarism, är ett tillstånd där produktionen och sekretionen av ett eller flera hormoner från hypofysen, en pecanformad endokrin gland som hänger från basen av hjärnan, är nedsatt. Hypofyshormonerna inkluderar:

1. Tyreoideastimulerande hormon (TSH): Styr produktionen och sekretionen av tyroidhormoner från sköldkörteln.
2. Adrenokortikotropa hormon (ACTH): Styr produktionen och sekretionen av kortisol, aldosteron och andra steroidhormoner från binjuremärgen.
3. Prolaktin (PRL): Styr mjölkkörtelns produktion och sekretion av bröstmjölk under amningstiden.
4. Follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH): Styr reproduktionshormoncykeln hos båda könen, inklusive ägglossning och spermieproduktion.
5. Tillväxthormon (GH): Styr tillväxten och metabolismen av kroppen.
6. Melanocytstimulerande hormon (MSH) och östraotropin (OXT): Har olika funktioner, inklusive reglering av aptit, smärta och socialt beteende.

Nedsatt funktion i hypofysen kan orsakas av en rad olika tillstånd, såsom tumörer, trauma, infektion, inflammation, blödningar eller förändringar i cirkulationssystemet som påverkar blodförsörjningen till hypofysen. Behandlingen av hypofyshormoner beror på vilket hormon som är drabbat och kan innebära substitutionsbehandling med det aktuella hormonet.

Turner syndrom är ett genetiskt tillstånd som orsakas av att en kvinna saknar allt eller delar av ett X-kromosom. Normalt har kvinnor två X-kromosomer (XX), medan män har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). Vid Turner syndrom är antingen den ena X-kromosomen helt saknad eller så är den endast delvis närvarande eller avvikande.

Turner syndrom leder till olika grader av symptom och problem, beroende på hur mycket av den andra X-kromosomen som saknas eller är skadad. De flesta personer med Turner syndrom har vanliga intellektuella förmågor, men kan ha svårigheter med rums- och tidsförståelse. Andra typiska symptom inkluderar kortvuxenhet (i genomsnitt ungefär 147 cm), breda bröstben, lågt placerade öron, smal hals, utskjutande skulderblad och svullna handflator och fötter. Vissa personer med Turner syndrom kan också ha problem med hjärta, njurar eller ögon.

Turner syndrom upptäcks vanligtvis under spädbarns- eller barndomsåren, men det kan ibland dröja till puberteten eller senare innan symptomen blir tydliga. Behandlingen av Turner syndrom inkluderar hormonbehandling för att främja tillväxt och utveckling under puberteten, samt övervakning och behandling av andra relaterade hälsoproblem som kan uppstå.

Hypothyreose är ett tillstånd där sköldkörteln (thyreoidea) inte producerar tillräckligt med thyroxin (T4) och triiodtyronin (T3), två typer av hormoner som reglerar metabolismen i kroppen. Detta kan leda till en långsamare ämnesomsättning, sänkt puls, viktminskning, trötthet, minnessvårigheter och försämrad tolerans för kyla. Hypothyreos orsakas oftast av en autoimmun sjukdom som kallas Hashimotos sjukdom, men kan också bero på andra faktorer såsom strålbehandling, operation eller brist på jod i kosten. Behandlingen för hypothyreos innebär ofta att inta substitutionsbehandling med thyroxinpreparat.

Neurovetenskaper (eller neuroscience) är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker strukturen, funktionen, utveckling och patologi hos nervsystemet. Det inkluderar studier av neuroner, glialceller, cirkulations- och signalsystem i centrala och perifera nervsystemet, samt deras roll i kognition, emotion, perception, beteende, learning, memori, homeostasis och kommunikation. Neurovetenskaper är en tvärvetenskaplig disciplin som innefattar områden som anatomi, biologi, kemi, farmakologi, fysik, matematik, filosofi och psykologi.

Endokrina disruptorer (engelska: Endocrine disruptor) är en beteckning på kemiska ämnen som stör eller påverkar endokrin systemet, dvs. hormonsystemet, hos levande organismer. Dessa ämnen kan imitera, blockera eller störa produktionen, transporten, borttorkningen eller nedbrytningen av naturliga hormoner i kroppen.

Exempel på substanser som kan vara endokrina disruptorer inkluderar vissa pesticider, industriella kemikalier, plaster och föda kontaminerad med dessa ämnen. Vissa studier har visat att exponering för endokrina disruptorer kan leda till negativa hälsoeffekter som cancer, reproduktionsproblem, neurotoxicitet och störningar i immunsystemet.

Det är värt att notera att det fortfarande pågår forskning kring endokrina disruptorer och deras effekter på människors hälsa, men det rekommenderas ändå att undvika exponering för kända eller misstänkta endokrina disruptorer så mycket som möjligt.

"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.

Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:

* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.

Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.

Neurosekretoriska system är ett samlingsbegrepp för de nervceller och nerver som producerar, transporterar och secreterar neurohormoner till blodomloppet. Dessa neurohormoner påverkar sedan olika kroppsfunktioner genom att påverka andra cellers och organers aktivitet. Neurosekretoriska system finns i hjärnan och ryggmärgen, där de ofta är belägna i så kallade hypothalamiska neurosekretoriska celler. Dessa celler bildar två huvudsakliga typer av neurohormoner: neuropeptider och klassiska hormoner. Neuropeptider är korta aminosyrekedjor som fungerar som signalsubstanser i nervsystemet, medan klassiska hormoner är kemiska ämnen som frisätts direkt till blodomloppet och transporteras till sina målceller. Neurosekretoriska system har en central roll i regleringen av olika kroppsliga funktioner, såsom hunger, tirst, stress, reproduktion och homeostas.

'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.

Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.

Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.

Sköldkörtelsjukdomar är en övergripande term för olika tillstånd som påverkar sköldkörteln (thyroidea), en endokrin gland som producerar hormoner som styr metabolism, tillväxt och utveckling. Sköldkörtelsjukdomar kan delas in i två huvudgrupper: hypothyroidism (underaktiv sköldkörtel) och hyperthyroidism (överaktiv sköldkörtel).

Hypothyroidism orsakas ofta av en för liten produktion av thyroxin (T4) och triiodtyronin (T3), två typer av hormoner som produceras av sköldkörteln. Det kan leda till symptom som trötthet, viktminskning, känslighet för kyla, koncentrationssvårigheter och depression.

Hyperthyroidism orsakas av en överdriven produktion av T4 och T3, vilket kan leda till symptom som nervositet, viktminskning, hjärtklappning, svettningar, muskelspasmer och sömnsvårigheter.

Andra exempel på sköldkörtelsjukdomar innefattar till exempel autoimmuna sjukdomar som Graves' sjukdom och Hashimotos sjukdom, struphuvudscancer, nodulä sköldkörtel och goiter (förstorad sköldkörtel).

'Könshormoner, steroid' refererar till en grupp hormoner som inkluderar både androgener (manliga könshormoner) och östrogener (kvinnliga könshormoner). Dessa hormoner är lipidlösliga och syntetiseras från kolesterol. De har en struktur med ett steroidekvivalent kärn som består av fyra ringar, och detta ger upphov till deras benämning som steroidhormoner.

Androgener produceras främst i testiklarna hos män, men även i mindre utsträckning i binjurarna och äggstockarna hos kvinnor. De viktigaste androgena hormonen är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Androgener spelar en central roll för den manliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar muskelmassa, benstyrka, hårväxt, aggressivitet och sexuell drift.

Östrogener produceras främst i äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre utsträckning i testiklarna hos män. De viktigaste östrogena hormonen är estradiol, estrone och estriol. Östrogener spelar en central roll för den kvinnliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar benväxthastighet, kognitiv förmåga, hudens elasticitet, kroppsfettfördelning och sexuell respons.

I normala fysiologiska förhållanden är balansen mellan androgener och östrogener viktig för att upprätthålla en hälsosam hormonnivå hos både män och kvinnor. Förändringar i nivåerna av dessa könshormoner kan leda till olika hälsoproblem, som exempelvis könsspecifika cancerformer, menstruationsstörningar, infertilitet, impotens och klimakteriebesvär.