Sjukdom framkallad av exotoxiner från Clostridium perfringens i tarmarna hos får, getter, nötkreatur, föl och griskultingar. Typ B-enterotoxemi hos lamm ger lammdysenteri. Typ C-enterotoxemi hos vuxna får ger "struck" och orsakar blödande enterotoxemi hos kalvar, lamm och kultingar. Typ D-enterotoxemi hos får och getter yttrar sig som "pulpy kidney disease" eller "förätning".
Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.
En akut sjukdom hos smågrisar som oftast ses i samband med avvänjning. Typiska kliniska kännetecken är förlamning och subkutana ödem.
Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.
Ett släkte av familjen Poxviridae, underfamiljen Chordopoxvirinae, omfattande koppvirus som infekterar får, getter och nötkreatur.
En medicinsk definition av "toxoid" är:
"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."
Sjukdomar hos tamgetter eller vilda getter tillhörande släktet Capra.
Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.
Alla medlemmar av släktet Capra, lättrörliga idisslare med ihåliga horn. De är nära besläktade med får.

Enterotoxemia är en akut tillfällig sjukdom hos djur, särskilt får och getter, som orsakas av attxitetobakterier producerar enterotoxiner i tarmsystemet. Dessa toxiner frisätts i blodomloppet och kan orsaka allvarliga systemiska symptom såsom kramp, diarré, andningssvårigheter och i värsta fall död. Enterotoxemia är ofta förknippat med överföring av bakterier via moderkakan eller födoämnen som är kontaminerade med bakterier. Den kan också uppstå när djuren äter en stor mängd proteinrik mat på kort tid, vilket orsakar en överdriven tillväxt av tarmbakterier och toxinproduktion. Preventiva åtgärder inkluderar vaccination, god hygien och kontrollerad föda.

'Clostridium perfringens' är en gram-positiv, sporbildande, anaerob bakterie som förekommer i miljön, till exempel i jord, växter och djurs fekalier. Den kan också kolonisera människans tarm. 'Clostridium perfringens' kan orsaka flera former av infektioner, bland annat matförgiftning och gas gangrän. Infektionerna beror ofta på att bakterien producerar toxiska ämnen, så kallade enterotoxiner.

Sjukdomen matförgiftning orsakas vanligen av att man ätit mat som innehåller stor mängd bakterier eller deras sporer, och där maten inte har lagts upp på rätt sätt innan servering. Symptomen på matförgiftning kan vara illamående, kräkningar, magont och diarré. De brukar komma snabbt efter man ätit maten, ofta inom 6-24 timmar.

Gas gangrän är en allvarlig infektion som kan uppstå när 'Clostridium perfringens' tränger in i djupa sår eller skador på huden. Infektionen orsakar nekros, det vill säga att vävnaden dör av, och bildar gasbubblor. Gas gangrän är ett medicinskt allvarligt tillstånd som kan kräva amputation eller livräddande behandling.

För att undvika infektioner med 'Clostridium perfringens' rekommenderas god hygien och korrekt hantering av mat, särskilt när det gäller varma rätter som inte ska stå länge innan de äter. Vid sjukdomstillstånd orsakade av 'Clostridium perfringens' behandlas man vanligen med antibiotika och rehydrering för att ersätta vätskor som tappats genom diarré.

"Edema disease of swine" er en klasse av akut til fellesyndrom hos gris, som karakteriseres av økt væskesamling (edema) i forskjellige deler av kroppen, særlig halsen og bugområdet. Sykdommen er forårsaket av en kombinasjon av infeksjon med specielle typer av bakterien Streptococcus suis (typisk S. suis serotype 2) og skader på grisenes blodkar som følge av produksjonen av et toxin produsert av bakterien.

Symptomer på edema disease of swine kan inkludere akutt til sykdom med høy feber, vanskelighet i å respirere, svulst i halsen og bugområdet, økt sårbarhet for blødninger, lammelser og død. Sykdommen kan ramme grisene umiddelbart etter en infeksjon eller senere, og den er oftest sett hos unge grisar som har blitt vekstfremmet raskt.

Behandlingen av edema disease of swine består vanligvis av antibiotisk behandling for å eliminere bakterien og støtte til dyret for å hjelpe det med å overleve akutten. Forebyggelse inkluderer god biosecurity, rene og desinfisert fôrhold, reduksjon av stress og unngåelse av rask vekstfremme. Vaksinering kan også være en del av forebyggelsen i noen tilfeller.

"Clostridium"-infektioner är infektioner orsakade av bakterier från släktet *Clostridium*, som är en grupp grampositiva, sporbildande, anaeroba bakterier. Flera arter av *Clostridium* kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor, däribland:

1. Clostridium tetani: Orsakar tetanus (låsstelning) genom att producera ett starkt neurotoxin som orsakar muskelspasmer och stelhet.
2. Clostridium botulinum: Orsakar botulism, en allvarlig sjukdom som kan orsaka andningssvårigheter, muskelsvaghet och paralys.
3. Clostridium difficile: Orsakar diarré och kolit (tarmlinflammation) som kan vara livshotande, särskilt hos äldre patienter och personer som har tagit antibiotika.
4. Clostridium perfringens: Orsakar gasgangrän (gasbråck), en allvarlig infektion av tarmlocket som kan vara livshotande.

Behandlingen av Clostridium-infektioner innefattar ofta antibiotika, men i vissa fall kan kirurgi behövas för att dränera infektionsområdet eller avlägsna död vävnad. Prevention är också viktig och inkluderar vaccination mot tetanus och god hygien för att förebygga spridning av bakterier.

Capripoxvirus är ett släkte inom familjen Poxviridae, som orsakar sjukdomar hos djur i familjen Bovidae, såsom nötkreatur, får och getter. De tre huvudsakliga virusen inom släktet är fölsjukan (sheeppox), getpocka (goatpox) och lymfangit (lumpy skin disease). Dessa virussorter är morfologiskt lika med stora, komplexa virioner som innehåller en dubbelsträngad DNA-genom. De sprids vanligtvis via direkt kontakt mellan djur eller via vektorer såsom flugor. Symptomen på sjukdomarna kan variera, men inkluderar ofta feber, sår, utslag och svullnader under huden. Dödsfall hos drabbade djur är också möjligt, även om detta är ovanligt hos vuxna djur. Preventiva åtgärder inkluderar vaccination och strikt biosekretess för att förhindra spridning av viruset mellan djur.

'Toxoid' är en benämning på en modifierad toxin som används i vissa vacciner. Genom att behandla en toxin, till exempel från bakterien difteri eller tetanus, med formellsyra kan man reducera dess toxicitet och samtidigt behålla dess immunogenicitet, dvs förmågan att stimulera ett immunsvar. När en individ vaccineras med toxoider utvecklar de immunförsvaret antikroppar som ger skydd mot den ursprungliga toxinen om personen utsätts för den naturliga infektionen.

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

I assume you are asking for a medical definition of "getting sick diseases." In this context, I believe you are referring to "acquired diseases," which are conditions that occur when an individual is infected with a pathogen or exposed to a harmful substance in their environment. This is different from congenital or hereditary diseases, which are present at birth or run in families due to genetic factors.

Acquired diseases can be caused by various agents such as bacteria, viruses, fungi, parasites, or toxic substances. Examples of acquired diseases include:

1. Infectious diseases: These are caused by pathogens like bacteria, viruses, fungi, and parasites. Examples include tuberculosis, HIV/AIDS, influenza, and malaria.
2. Toxin-mediated diseases: These occur when an individual is exposed to harmful substances in their environment. Examples include lead poisoning, mercury toxicity, and carbon monoxide poisoning.
3. Allergic diseases: These are caused by an overactive immune response to harmless substances, leading to symptoms such as sneezing, itching, and difficulty breathing. Examples include asthma, hay fever, and eczema.
4. Occupational diseases: These are acquired due to exposure to harmful agents in the workplace. Examples include asbestosis, mesothelioma, and black lung disease.
5. Sexually transmitted infections (STIs): These are acquired through sexual contact with an infected person. Examples include HIV/AIDS, syphilis, gonorrhea, and chlamydia.
6. Iatrogenic diseases: These are caused by medical treatment or intervention. Examples include medication side effects, hospital-acquired infections, and complications from surgery.

Overall, acquired diseases refer to conditions that an individual develops after exposure to a pathogen or harmful substance in their environment. Preventive measures such as vaccination, hygiene practices, and avoiding exposure to harmful substances can help reduce the risk of acquiring these diseases.

Bakteriegifter, också kända som bakterietoxiner, är skadliga substanser som produceras och utsöndras av bakterier. De kan orsaka sjukdomar och skador på celler och vävnader hos människor och djur. Bakteriegifter kan vara exotoxiner eller endotoxiner. Exotoxiner är proteiner som produceras av bakterier och kan diffundera ut från bakteriecellen och orsaka skada på näraliggande celler. Endotoxiner däremot är en del av bakteriens yttre membran och frisätts när bakterien dör eller delas.

Exotoxiner kan delas in i olika kategorier baserat på deras mekanism av verkan, till exempel neurotoxiner som skadar nervceller, cytotoxiner som skadar cellmembranet och enterotoxiner som orsakar mag-tarmsymptom.

Bakteriegifter kan leda till allvarliga sjukdomar som botulism, difteri, stelkramp, matförgiftning och andra infektionssjukdomar. Vissa bakteriegifter kan också orsaka autoimmuna reaktioner och allergier hos människor.

'Getter' är inget etablerat medicinskt begrepp. Det kan möjligen vara en förkortning eller förvrängning av ett medicinskt begrepp på ett annat språk, men utan ytterligare kontext är det svårt att ge en exakt definition.

Om 'getter' används som en förkortning eller förvrängning av engelska ordet 'getters', kan det syfta på speciella metoder inom programmering som används för att hämta värden från ett objekt. Detta har dock ingenting med medicin att göra.

40) enterotoxemi (Clostridium perfringes typ D). 41) Borders sjukdom. 42) klövröta. Sjukdomar hos fjäderfä ...
Senaste inlägget av ►►► ✅ Would You Make A Great Career Online? https://is.gd/CAmo59 « ...