Infektion orsakad av Erysipelothrix rhusiopathiae som nästan uteslutande drabbar personer sysselsatta med hantering av fisk, skaldjur, fjäderfä eller kött. Det finns tre former av sjukdomen: en lindrig, lokalt begränsad form med svullnad och hudrodnad; en diffus form, som kan ge feber; samt en sällan förekommande systemisk form, förknippad med endokardit.
Ett släkte grampositiva, fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som har förmåga att bilda långa trådar. De olika arterna har stor utbredning i naturen och utgör parasiter hos däggdjur, fåglar och fiskar.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Erysipelothrix.
Zoonoser definieras som infektionssjukdomar som kan spridas naturligt mellan djur och människor. Detta innebär att djur är en naturlig källa till smittämnet, men att sjukdomen också kan överföras till och orsaka sjukdom hos människor. Zoonoser utgör en betydande andel av allmänna infektionssjukdomar och kan ha allvarliga konsekvenser för individens hälsa, men också påverka populationer och ekosystem. Exempel på zoonoser är bakterieinfektionerna salmonellas och listerios, virussjukdomarna influensa A H1N1 (svinpest) och ebolavirusinfektion samt parasiterna toxoplasmos och giardiasis.
Sjukdomar som på olika vägar överförs med något smittämne, t ex bakterier eller virus, från en individ till en annan.
En bollsport som utövas av två mot varandra spelande lag med en stor, hårdpumpad boll på en stor, rektangulär spelplan, där det gäller att få in bollen i motståndarlagets mål. Bollen får inte vidröra armar eller händer. Ett lag består av elva spelare på planen.
"Smittskydd" kan definieras som "förebyggande åtgärder och strategier för att minska spridningen av smitta och infektionssjukdomar inom en population, inklusive vaccination, hygien, isolering, karantän, screenning och surveillance.
Läkares eller annan sjukvårdspersonals anmälan av förekomst av viss smittsam sjukdom till ansvarig myndighet. I USA utgår anmälningsplikten från 1878 års karantänlag, och rapportering sker idag till US Public Health Service. I Sverige regleras rapportering av anmälningspliktiga sjukdomar i Smittskyddslagen (SFS 1988:1472 och SFS 1995:1315). Syn. anmälningsplikt.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Begränsning av rörelsefriheten för personer som varit utsatta för smittsam sjukdom, i syfte att förhindra smittspridning. Härmed kan även avses isoleringsperiod för fartyg, fordon eller resande från smittade områden eller kvarhållande på misstanke om smitta. Hit räknas även nationella lagar och förordningar för kvarhållande och isolering av djur vid gränspassager eller hamnar för förebyggande av smittspridning innan dessa efter viss tid kan tillåtas föras in i landet.
Ett befolkningsstudie är en epidemiologisk undersökning som följer en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, under en längre period av tid för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsotillstånd. Dessa studier kan vara observationella, där forskaren bara observerar och samlar in data om deltagarnas livsstil, miljö och hälsostatus, eller interventionella, där en viss behandling eller förändring av levnadsvanor jämförs mellan två grupper. Befolkningsstudier ger ofta värdefull information om sjukdomsförekomst, riskfaktorer och naturlig historia hos olika sjukdomar i en population.

Erysipeloid är en hudinfektion orsakad av bakterien Eysipelothrix rhusiopathiae. Den uppstår vanligtvis efter kontakt med infektiös material från djur, som kött, fisk, skalbaggar eller fågelspillning. Infektionen ger upphov till en klart avgränsad, ödematos och varm hudfläck med tydlig rand som ofta är smärtsam och svullen. I sällsynta fall kan infektionen spridas till blodbanan och orsaka allvarliga systemiska symptom. Behandling sker vanligtvis med antibiotika.

Erysipelothrix är en genus av grampositiva, fakultativt anaeroba bakterier som orsakar infektioner hos djur och människor. Den mest välkända arten inom släktet är Erysipelothrix rhusiopathiae, som kan orsaka erysipeloid, en hudinfektion som ofta drabbar yrkesgrupper som hanterar fisk eller kött, såsom slaktare, fiskförädlare och kockar. Infektionen kan också ge upphov till systemiska infektioner, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Andra arter inom släktet, som Erysipelothrix tonsillarum och Erysipelothrix inopinata, kan också orsaka sjukdom hos djur och människor, men är mindre vanliga än Erysipelothrix rhusiopathiae.

Erysipelothrix-infektioner är infektioner orsakade av bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae. Denna gram-positiva stavbakterie förekommer naturligt hos djur, särskilt grisar, får och höns, men kan även påträffas hos fiskar och skaldjur. Infektionerna kan vara milda till allvarliga och drabbar ofta huden (erysipeloid), men kan också sprida sig via blodomloppet och orsaka systemiska infektioner, särskilt hos immunsupprimerade individer. Symptomen på erysipeloid innefattar vanligtvis hudinflammation, rodnad, värme och smärta i den drabbade områden, medan systemiska infektioner kan orsaka feber, svår sjukdomskänsla, inflammation av lymfkörtlarna och i vissa fall blodförgiftning (sepsis). Behandling sker vanligtvis med antibiotika.

En zoonose definieras som en infektionssjukdom som kan överföras naturligt mellan djur och människor. Det betyder att sjukdomen kan spridas från djur till människa, eller tvärtom, ofta genom kontakt med djursaliva, urin, avföring eller blod. Många zoonoser orsakas av virus, men de kan också orsakas av bakterier, parasiter och svampar.

Exempel på vanliga zoonoser inkluderar:

* Fästingburen borrelia (Lyme-borrelios)
* Hantavirusinfektion
* Kattklövsjuka
* Ornitologisk kryptokockerjos (påfågelsjuksjuka)
* Q-feber
* Rävens rabies
* Salmonellos
* Toxoplasmos
* Västnilska febersjukan

Det är viktigt att vara medveten om zoonoser och ta försiktighetsåtgärder när man hanterar djur eller exponeras för deras kroppsvätskor, särskilt om man tillhör en riskgrupp som inkluderar barn, äldre, gravida kvinnor och personer med nedsatt immunförsvar.

Smittsam sjukdom är en sjukdom som orsakas av en infektion och som kan överföras från en individ till en annan. Den smittsamma agenten, såsom en virus eller bakterie, sprids vanligtvis genom direkt kontakt med en smittad person, indirekt kontakt med ett föremål som har blivit smittat eller genom droppburen smitta när en smittad person hostar eller nysar.

För att klassificeras som smittsam måste sjukdomen uppfylla vissa kriterier, såsom:

1. Infektionskraft: Den smittsamma agenten måste ha förmågan att infektera en värd och orsaka en sjukdom.
2. Smitta: Det måste finnas ett sätt för den smittsamma agenten att spridas från en individ till en annan.
3. Inkubationstid: Det finns ofta en period mellan exponeringen för den smittsamma agenten och utvecklingen av sjukdomssymptomen, kallad inkubationstiden.
4. Symtom: Smittsam sjukdom orsakar ofta symtom hos den infekterade individen, men det finns undantag, till exempel asymptomatiska bärare av vissa smittsamma agenter.

Exempel på smittsamma sjukdomar inkluderar influensa (vanlig hosta och förkylning), mässling, tuberkulos, HIV/AIDS och COVID-19. För att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar kan preventiva åtgärder vidtas, såsom handhygien, vaccinationer, isolering av smittade individer och användning av skyddsutrustning som ansiktsmasker.

Fotboll (soccer in English) är en populär sport som spelas mellan två lag med vardera elva spelare, inklusive en målvakt. Spelet går ut på att skjuta i motståndarlagets mål med hjälp av foten eller huvudet, medan man försöker hindra motståndarna från att göra detsamma. Spelarna får inte använda händerna eller armarna, förutom målvakten som kan använda händerna inom sitt straffområde. Målet är att göra flest möjliga mål under en match som normalt varar i 90 minuter, indelat i två halvlekar à 45 minuter. Vinnande lag är det som har gjort flest mål efter full tid, eventuellt inklusive förlängning och straffläggning om det står oavgjort.

'Smittskydd' kan definieras som de preventiva åtgärder och strategier som används för att förhindra spridning av smitta eller infektion mellan människor. Detta inkluderar:

1. Personlig hygien: Regelbundna handtvätt, andningsskydd (ansiktsmask), hälsorelaterad distans och andra personliga försiktighetsmått som hjälper till att minska risken för smittspridning.
2. Immunisering: Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att skydda mot infektiösa sjukdomar och förhindra deras spridning.
3. Screening och diagnostik: Tidig identifiering och isolering av smittade individer genom screeningsprogram och snabb diagnostik kan hjälpa till att begränsa smittspridningen.
4. Kontaktspårning och testning: Identifiering och övervakning av personer som har varit i kontakt med en smittad individ för att tidigt upptäcka och behandla eventuella fall.
5. Infektionskontroll: Implementering av specifika åtgärder i vården, skolor och andra offentliga miljöer för att förebygga smittspridning, till exempel rengöring och desinfektion av ytor, isolering av sjuka individer och användning av personlig skyddsutrustning.
6. Utbildning och information: Upplysning om smittskydd och sjukdomspreventiva åtgärder för att främja individuell och gemenskaplig medvetenhet och samarbete.
7. Politik och reglering: Samordning av policyer, lagstiftning och resurser på nationell och internationell nivå för att stödja smittskyddsinsatser och säkerställa en koordinerad och effektiv respons på utbrott.

Sjukdomsrapportering (disease reporting) är ett samlingsbegrepp för olika typer av system och processer där sjukdomsfall registreras, analyseras och rapporteras med syfte att underlätta övervakning, förebyggande och kontroll av sjukdomar. Det kan inkludera aktiv eller passiv insamling, sammanställning och redovisning av data kring sjukdomsfall, ofta i en viss population eller geografisk region. Sjukdomsrapportering är en viktig del av offentlig hälso- och sjukvårdsverksamhet och används bland annat för att identifiera utbrott, spåra trender, utvärdera preventiva åtgärder och stödja forskning.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

'Karantän' är ett begrepp inom folkhälso- och sjukvårdsammanhang som refererar till den praxis där en individ, grupp eller population isoleras ifrån en annan för att förhindra smittspridning av en infektionssjukdom. Detta görs oftast genom att placera den potentiellt smittade personen i en separat plats och begränsa deras kontakt med andra under en viss tidsperiod, som normalt varar i 14 dagar (vilket är den typiska inkubationstiden för många infektionssjukdomar). Karantän kan också innebära att begränsa resor och rörelser från en region eller land som har upplevt en utbrott av en smittsam sjukdom.

Den övergripande syftet med karantän är att skydda den allmänna hälsan genom att förhindra spridning av smitta, särskilt när det finns en okänd eller hög risk för smittspridning. Detta kan vara speciellt viktigt i situationer där det inte finns tillgängliga effektiva behandlingar eller vacciner mot sjukdomen.

Epidemiologi är läran om hur sjukdomar och hälsoproblem sprider sig i befolkningar, och en av de metoder som används inom detta område är befolkningsstudier. Enligt den medicinska definitionen är en befolkningsstudie en typ av observational studie där forskaren samlar in data från en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsoutgångar.

Det finns olika typer av befolkningsstudier, men de två vanligaste är kohortstudier och fallenstudier. I en kohortstudie följs en grupp individer som delas in efter exponering för en viss riskfaktor över en längre tid, medan i en fallenstudie undersöks en grupp individer som redan har insjuknat i en viss sjukdom och jämförs med en kontrollgrupp.

Befolkningsstudier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar, utvärdera preventiva strategier och utveckla effektiva behandlingsmetoder. Dessa studier kan vara svåra och tidskrävande att genomföra, men de ger ofta värdefull information som kan användas för att förbättra folkhälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningar över hela världen.

Den vanligaste sjukdomsformen hos människan benämns erysipeloid. Det förekommer även att sjukdomen babesios hos nötkreatur ...
Erysipeloid är en bakterieinfektion hos såväl människa som djur. Infektionen finns över hela vä ... Vad orsakar erysipeloid och hur sprids det?. Erysipeloid orsakas av en bakterie (Erysipelothrix rhusiopathiae) som hos många ... Erysipeloid kan effektivt behandlas med antibiotika.. Förebyggande åtgärder. Det finns inget vaccin mot erysipeloid. ... Erysipeloid är en bakterieinfektion hos såväl människa som djur. Infektionen finns över hela världen. Sjukdomen är en zoonos ...
Den vanligaste sjukdomsformen hos människan benämns erysipeloid. Det förekommer även att sjukdomen babesios hos nötkreatur ...
Erysipeloid * ESBL-CARBA * Escherichia coli-infektioner i tarmen * Espundia * Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) ...
... erysipeloid, kokoppor, lepra, mul- och klövsjuka, papegojsjuka och andra ornithoser, primär icke varig hjärn- och ...
Erysipeloid * ESBL-CARBA * Escherichia coli-infektioner i tarmen * Espundia * Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) ...