Esophageal spasm, också känt som esofaguskramp, är en medicinsk term som refererar till oönskade, abnorma och ofta smärtsamma kontraktioner av musklerna i matstrupen (esofagus). Det finns två huvudtyper av esofageal spasm:

1. Nonspecific esophageal motor disorder (NEMD): Denna typ kännetecknas av oregelbundna, högfrekventa kontraktioner av matstrupen utan någon underliggande neurologisk orsak. Dessa kontraktioner kan vara så starka att de förhindrar nedkomsten av mat och vätska från munhålan till magen.

2. Diffus esophageal spasm (DES): Denna mer ovanliga typ kännetecknas av starka, oregelbundna kontraktioner över en längre sträcka av matstrupen. Dessa kontraktioner kan orsaka smärta bakom bröstbenet och ibland förväxlas med hjärtattacker.

Båda typerna av esofageal spasm kan vara besvärliga och leda till symptom som sväljningssvårigheter, smärta, opasslighet och återflöde av mat och vätska (gastroesophageal reflux).

Medicinskt sett kan en "kramp" definieras som oväntat, ofrivilligt och plötsligt sammandragning eller kontraktion av en muskel eller en grupp av muskler. Krampar kan orsakas av ett brett spektrum av medicinska tillstånd, såsom neurologiska sjukdomar, elektrolytbrist, skador och vissa läkemedel. De kan också uppstå som en reaktion på intensiv fysisk aktivitet eller utmattning. I vardagligt tal används termen "kramp" ofta för att beskriva en kraftig smärta eller spasmer i magmuskulaturen, men medicinskt sett är det inte samma sak som en muskelkramp.

Esofageal motility disorders refer to a group of conditions that affect the movement and function of the esophagus, which is the muscular tube that connects the throat to the stomach. These disorders can cause symptoms such as difficulty swallowing (dysphagia), chest pain, heartburn, and regurgitation.

There are several types of esophageal motility disorders, including:

1. Achalasia: This is a rare disorder that affects the lower esophageal sphincter (LES), which is the muscle that controls the opening between the esophagus and stomach. In achalasia, the LES fails to relax properly, making it difficult for food and liquids to pass through to the stomach.
2. Diffuse esophageal spasm: This disorder causes abnormal contractions of the esophageal muscles, which can make swallowing difficult or painful.
3. Nutcracker esophagus: This is a condition in which the esophageal muscles contract too forcefully, causing discomfort or pain during swallowing.
4. Hypertensive lower esophageal sphincter: In this disorder, the LES is abnormally tight, making it difficult for food and liquids to pass through to the stomach.
5. Ineffective esophageal motility: This condition is characterized by weak or discoordinated contractions of the esophageal muscles, which can lead to difficulty swallowing and regurgitation.

The causes of esophageal motility disorders are not fully understood, but they may be related to nerve or muscle dysfunction, autoimmune disorders, or other medical conditions. Treatment options depend on the specific type and severity of the disorder, and may include medications, surgery, or lifestyle changes.

'Tryckmätning' är ett medicinskt begrepp som refererar till mätningen av tryck i kroppen eller i specifika kroppsdelar. Det kan exempelvis innebära att mäta blodtryck, lufttryck i lungorna eller cerebrospinalvätskan som omger hjärnan och ryggmärgen.

Blodtrycksmätning är den vanligaste typen av tryckmätning och innebär att man mäter trycket i artärerna, vanligen i en artär i överarmen. Detta görs med hjälp av ett blodtrycksmätinstrument som kan vara handmanometer eller digital. Blodtrycksmätning ger två värden: systoliskt tryck (det högsta trycket när hjärtat slår) och diastoliskt tryck (det lägsta trycket mellan hjärtslagen).

Andra exempel på tryckmätningar inkluderar lungtrycksmätning, som används för att diagnostisera och hantera andningsrelaterade sjukdomar, samt intrakraniell trycksmätning, som mäter trycket i cerebrospinalvätskan och kan användas för att övervaka patienter med hjärnskador eller andra neurologiska tillstånd.

Esofageal akalosi är ett tillstånd där magsaft (med syra) backar upp in i matstrupen (esofagus), vilket orsakar symptom som sura smak i munnen, illamående och kräkningar. Detta kan inträffa när det muskulära bandet (LOS, för lower esophageal sphincter) som sitter mellan matstrupen och magen inte fungerar korrekt och tillåter syra att flöda tillbaka in i matstrupen.

Akalosi kan också orsakas av andra faktorer, såsom vissa läkemedel eller sjukdomstillstånd som påverkar muskel- eller nervfunktionen. Långvarig akalosi kan leda till skador på matstrupen och komplikationer som inflammation (esofagit), ärrbildning (skleroser) och ökad risk för cancer i matstrupen. Behandlingen av esofageal akalosi innefattar ofta ändringar av livsstilsfaktorer, läkemedel som neutraliserar magsaftens syra och i vissa fall kirurgi.

Medicinskt talar man om matstrupen (esophagus) som den rörliga, slutet tuben som för mat och vätskor från munhålan till magsäcken. Matstrupen går genom halsen, passerar genom bröstkorgen och mynnar i magsäcken i magmunnen (cardia). Den består av flera skikt: en inre slemhinna som är täckt av slem, ett muskel- och bindvävslager och en yttre bindvävs- och broskskikt. Matstrupen har en naturlig rörelse, peristaltik, som driver maten ner i magsäcken.

En "kramp hos spädbarn" (i medicinsk terminologi känd som "neonatala krampanfall") definieras som oväntade och ofrivilliga muskulära kontrakturer hos barn under 28 dagars ålder. Dessa kontrakturer kan vara lokala eller generella, och de kan variera i intensitet och varaktighet. Neonatala krampanfall kan ha många olika orsaker, inklusive infektion, metabola störningar, strukturella hjärnskador och genetiska abnormaliteter. Det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken till krampanfallen så snart som möjligt för att förebygga skada på barnets hjärna och nervsystem. Behandlingen kan innefatta medicinsk behandling, som antiepileptika läkemedel, och i vissa fall kan ytterligare terapeutiska åtgärder vara nödvändiga.

"Halvsidig ansiktsspasm" är en medicinsk term som refererar till en form av muskelsammandragning i ansiktet på ena sidan. Det orsakas vanligtvis av en skada eller en sjukdom i den del av hjärnan som styr ansiktsmusklerna, kallad facialisnerven.

Symptomen på halvsidig ansiktsspasm innebär att det drabbade ansiktet blir slappare och/eller mer uttryckslöst på den ena sidan, och det kan vara svårt att blinka eller smila på den sidan. I vissa fall kan det även förekomma smärta i ansiktsmusklerna.

Halvsidig ansiktsspasm kan behandlas med läkemedel som lindrar muskelspasmer, men i allvarliga fall kan operation vara nödvändig.

Kranskärlskramp, även känt som angina pectoris, är ett tecken på att hjärtat inte får tillräckligt med syre. Det orsakas vanligtvis av en förträngning eller åderförkalkning (ateroskleros) i de artärer som förser hjärtmuskulaturen med blod. När hjärtat arbetar hårt under ansträngning, upphettning eller emotionell stress kan det leda till smärta eller obehag i bröstet, vanligtvis bakom sternum (bröstbenet). Kranskärlskramp kan också orsaka andningssvårigheter, svimning, yrsel, illamående och svettningar. I allvarliga fall kan det leda till hjärtinfarkt eller hjärtstillestånd.