En metabolit av östradiol och normalt den allra vanligaste östrogena metaboliten i urin. Under graviditeten producerar moderkakan stora mängder östriol. Det har också utvunnits ur växter.
En metabolit av östradiol med svagare biologisk verkan. Den finns i urin från gravida kvinnor och dräktiga ston, i moderkakan hos kvinnor, samt i urin från tjurar och hingstar.
En placentafunktionstest är ett laboratorietest som mäter hur väl placentan fungerar under graviditeten, vilket är viktigt för att försäkra sig om att fostret får tillräckligt med näring och syre. Detta kan hjälpa att identifiera potentiala problem såsom intrauterin tillväxtavsaknad eller stillborn.
Den tid av graviditeten som sträcker sig från vecka 29 t o m vecka 42 av havandeskapet (dagarna 197 - 294).
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

Estriol är ett steroidhormon som tillhör gruppen gestagener och är ett metaboliskt avfallsprodukt av östradiol. Estriol är predominantet förekommande i fostervätskan under graviditeten, och serumkoncentrationerna är högre hos gravida än icke-gravid kvinnor.

Estriol mäter vanligen används som markör för fosterplacentar funktion under graviditeten, och kan användas som ett indirekt mått på fostrets hälsotillstånd. Koncentrationerna av estriol i moderkaksvatten och modernt serum ökar progressivt under graviditeten, och når sitt maximum under den tredje trimestern.

Estriol kan också användas som en del av screeningtestar för Downs syndrom och andra kromosomala abnormaliteter hos fostret. Lägre än förväntade nivåer av estriol under graviditeten kan vara ett tecken på fetoplacentinsufficiens, intrauterin tillväxtavvikelse eller att fostret är död.

Estrone är en steroidhormon och en typ av östrogen som produceras naturligt i kroppen. Det är ett sekundärt könshormon som främst produceras i fettvävnad, men kan också produceras i mindre utsträckning i äggstockarna och testiklarna. Estrone är en av de tre huvudsakliga naturliga östrogenerna hos människor, tillsammans med estradiol och estriol.

Estrone spelar en viktig roll i regleringen av kvinnors menstruationscykler och under graviditeten. Det kan också ha effekter på skelettet, hjärtat, blodkärlen och hjärnan. Nivåerna av estrone tenderar att öka under menopausen när äggstockarnas funktion minskar och produktionen av estradiol minskar kraftigt.

I medicinskt bruk kan syntetiska former av estrone användas för att behandla symtom relaterade till lägre nivåer av östrogen, såsom heta flashes och sömnproblem under menopausen. Dessa behandlingar bör dock endast användas under övervakning av en läkare på grund av potentiala risker och biverkningar.

Placentafunktionstest, även kallat Placentafunktionsprövning eller Placentatest, är ett samlingsbegrepp för olika typer av tester som används under graviditeten för att utvärdera hur väl placentan fungerar. Placentan har en central roll i graviditeten då den förser fostret med näring och syre samt tar hand om avfallsprodukter från fostrets metabolism.

Det finns olika typer av Placentafunktionstester, men några vanliga exempel är:

1. Blodtest för placentahormoner: Dessa tester mäter halterna av specifika hormoner som produceras av placentan, till exempel humant klorioniskt gonadotropin (hCG) och humant plascental laktogen (hPL). Förändringar i hormonhalterna kan vara tecken på problem med placentans funktion.

2. Dopplersonografi: Detta är en ultraljudsundersökning som används för att mäta blodflödet genom placentan. Minskad blodgenomströmning kan vara ett tecken på problem med placentans funktion.

3. Biopsi av placentan: I vissa fall kan en liten bit av placentan tas bort och analyseras för att undersöka hur väl den fungerar. Detta görs sällan, men kan vara aktuellt om det finns tecken på komplikationer under graviditeten.

Det är värt att notera att Placentafunktionstester inte används rutinmässigt under alla graviditeter, utan endast när det finns riskfaktorer eller tecken på komplikationer. Dessa tester kan vara användbara för att övervaka fostrets tillväxt och välbefinnande samt hjälpa läkare att identifiera och hantera eventuella problem så snart som möjligt.

Graviditet, tredje trimestern är den sista perioden av en normalt svangerskap som sträcker sig från den 29:e veckan till födseln, vilket i allmänhet inträffar mellan den 37:e och 42:a veckan. Under denna fas utvecklas fostret snabbt och ökar mycket i storlek. Modern kan uppleva en rad fysiska förändringar, inklusive ökat tryck på lungorna, svullnad och värkar. Även om fostrets hjärna och lungor inte är fullt utvecklade före födseln, är de tillräckligt mogna för att klara sig utanför moderns kropp i allmänhet.

Estrogen är ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner som är vitala för reproduktivt hälsa och homeostas hos kvinnor. De produceras naturligt i kroppen, främst i äggstockarna, men även i mindre utsträckning i fettvävnad, bröstkörtlar och binjurarna. Estrogen har en rad betydelsefulla funktioner i kroppen, däribland att reglera menstruationscykeln, underhålla skelettet, påverka kardiovaskulärt systemet och stödja reproduktiv hälsa.

Det finns tre huvudsakliga typer av estrogen som förekommer naturligt i människokroppen:

1. Estradiol (E2): Det dominerande estrogenet under kvinnors fertila år och produceras huvudsakligen i äggstockarna.
2. Estron (E1): Produceras i både äggstockar och fettvävnad, och är det huvudsakliga estrogenet hos postmenopausala kvinnor.
3. Estriol (E3): Produceras främst under graviditeten av placentan.

Estrogenets roll inkluderar att:

* Reglera menstruationscykeln och underhålla reproduktiv hälsa
* Stimulera tillväxten och utvecklingen av kvinnliga sekundära könsdrag
* Skydda skelettet genom att förhindra benmassans nedbrytning och främja benneuuppbyggnaden
* Verka som antiinflammatoriskt medel
* Skydda hjärtat och kärlen genom att öka HDL-kolestrol (det "goda" kolestrol) och minska LDL-kolestrol (det "dåliga" kolestrol)
* Stödja kognitiv funktion och minneskapacitet

I medicinsk kontext kan syntetiska former av estrogen användas för att behandla symtom relaterade till menopaus, hormonbrist, osteoporos och vissa typer av cancer.

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.