Nairobi sheep disease (NSD) is a viral tick-borne disease primarily affecting small ruminants, particularly sheep and goats, caused by the Nairobi sheep disease virus (NSDV), which belongs to the family of Bunyaviridae and genus Nairovirus. The disease is characterized by acute fever, severe diarrhea, abortion in pregnant animals, and a high mortality rate, mainly in lambs and kids. It is endemic in specific regions of Africa, primarily in Eastern and Southern Africa. Human infections with NSDV are rare but have been reported, causing a mild febrile illness.
Nairobi sheep disease virus (NSDV) is a species of the genus Orbivirus in the family Reoviridae, which causes Nairobi sheep disease (NSD) and related illnesses in small ruminants such as sheep and goats. The virus is transmitted to these animals through the bite of infected ticks, primarily of the genus Rhipicephalus. NSD is characterized by sudden onset of fever, depression, loss of appetite, and severe diarrhea, often resulting in high mortality rates among susceptible sheep populations. The disease is endemic in parts of Africa, particularly in eastern and southern regions.
Nairovirus är ett släkte av virus som tillhör familjen Bunyaviridae och innehåller en singelsträngad RNA-genom med tre segment. Dessa viruses är arbovirus, vilket betyder att de sprids via vektorer såsom fästingar eller flugor. Nairovirus kan orsaka allvarliga sjukdomar hos djur och människor, inklusive blödande diffus intravasculär koagulopati (DIC), meningit, encefalit och andra systemiska infektioner. Exempel på nairovirus inkluderar Crimean-Congo hemorragisk febers virus och Nairobi sjukdomsvirus.
"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."
"Fårssjukdomar är en samlande beteckning för diverse infektions- och parasitsjukdomar som drabbar fåren, exempelvis klövsjuka, blåskäggsvicket och fårpest."
'Fårboskap' refererar till djur inom familjen slidhornsdjur (Bovidae) och specifikt till domesticerade fårsarter, som främst hålls för produktion av ull, kött, skinn och ibland även mjölk. De är ofta anpassade till att beta på gräs och örter i olika klimatzoner över hela världen.

Nairobi fever is a rare infectious disease caused by the bacterium Borrelia duttonii. It is primarily transmitted to humans through the bite of an infected tick, particularly the tick species Rhipicephalus appendiculatus, which is commonly found in certain regions of Africa. The disease is named after Nairobi, Kenya, where it was first identified in the 1930s.

The incubation period for Nairobi fever can range from a few days to two weeks. Initial symptoms may include sudden onset of high fever, severe headache, muscle and joint pain, and general malaise. As the disease progresses, patients may develop other symptoms such as:

1. Rash: A maculopapular rash (raised spots on the skin) or eschar (a blackened, necrotic ulcer at the site of the tick bite) may appear a few days after the onset of fever.
2. Neurological symptoms: Meningitis, encephalitis, or meningoencephalitis can occur in some cases, causing symptoms such as neck stiffness, photophobia (sensitivity to light), confusion, disorientation, and seizures.
3. Hemorrhagic manifestations: Bleeding from the gums, nose, or other mucous membranes may occur due to thrombocytopenia (low platelet count).
4. Organ involvement: In severe cases, Nairobi fever can lead to complications such as kidney failure, liver dysfunction, and respiratory distress syndrome.

Nairobi fever is diagnosed based on clinical presentation, laboratory tests, and epidemiological data. Treatment typically involves the use of antibiotics such as tetracyclines (e.g., doxycycline) or penicillins (e.g., amoxicillin). In severe cases, hospitalization and supportive care may be necessary to manage complications and prevent potential fatal outcomes.

Preventive measures include using insect repellents, wearing protective clothing, and checking for ticks after spending time in areas where the disease is prevalent. Removing ticks promptly and properly can help reduce the risk of transmission.

Nairobi sheep disease (NSD) is a viral disease that primarily affects sheep and goats. It is caused by the Nairobi sheep disease virus (NSDV), which belongs to the family of viruses known as Nairoviridae. The NSDV is transmitted to its hosts through the bite of ticks, particularly those of the genus Amblyomma.

The NSDV is a negative-sense, single-stranded RNA virus that is enveloped and has a complex structure with seven viral proteins. It is a zoonotic disease, meaning it can also infect humans, although such cases are rare.

In sheep and goats, the NSDV causes a severe hemorrhagic fever characterized by high fever, depression, loss of appetite, nasal discharge, diarrhea, and abortion in pregnant animals. The mortality rate in infected flocks can be as high as 90-100%.

There is no specific treatment for NSD, and control measures are focused on preventing the spread of the disease through the use of acaricides to kill ticks, quarantine measures, and vaccination. However, there is currently no commercially available vaccine against NSDV.

Naendes virus är ett samlingsnamn på en grupp av virus som tillhör familjen Bunyaviridae och orsakar sjukdomen Nairobi feber. Viruset överförs vanligtvis genom stick av fästingar och förekommer främst i Afrika söder om Sahara. Symptomen på infektion kan vara influensaliknande med feber, muskelvärk, huvudvärk och trötthet. I vissa fall kan sjukdomen bli allvarligare och leda till komplikationer som bland annat hjärninflammation (encefalit). Det finns inget vaccin eller specifika behandlingar mot Nairovirus, men sjukvårdens syfte är att lindra symptomen.

I medicinsk kontext, betyder "får" ofta ett litet djur som tillhör fågelgruppen Artiodactyla och är släkt med skepp oxdjur. Fårets vetenskapliga namn är Ovis aries och det har varit domesticerat av människan i tusentals år för att producera ull, kött, skinn och milkprodukter. Fåret är också viktigt inom jordbruket som gräsätare och kan hjälpa till att bevara landskapet genom att beta bort överväxten.

Ibland kan "får" även användas i medicinsk kontext för att beskriva en mängd små, rundade strukturer som liknar ett får, men detta är ovanligt.

"Fårssjukdomar" är ett samlingsbegrepp för olika sjukdomar och tillstånd som kan drabba får. Detta kan inkludera infektionssjukdomar orsakade av bakterier, virus eller parasiter, såväl som genetiskt betingade sjukdomar och andra tillstånd som beror på näringsbrist, miljöförhållanden eller stress.

Exempel på vanliga fårsjukdomar är:

1. Klos (Coccidiosis): Orsakas av en parasitisk protozo och drabbar främst lamm under första levnadsåret. Symptomen kan vara diarré, viktminskning och i allvarliga fall död.
2. Pneumoni: Inflammation i lungorna som kan orsakas av olika bakterier eller virus. Symptomen kan vara hosta, andnöd, feber och sänkt aptit.
3. Blåtung (Bluetongue): En virussjukdom som överförs av myggor och drabbar främst får under varma årstider. Symptomen kan vara hög feber, sänkt aptit, svullnad i huvud och hals samt blåfärgad tunga.
4. Skabb (Scabies): En parasitsjukdom orsakad av en mjöldagg mitesser som orsakar klåda och hudskador.
5. Mag-tarmsjukan (Enterotoxemia): Orsakas av överväxt av bakterien Clostridium perfringens i mag-tarmkanalen och kan ge symptom som diarré, kolik, förlamning och död.
6. Tickfeber (Tick-borne fever): En bakteriesjukdom som överförs av fästingar och orsakar feber, trötthet, minskad aptit och lammning hos drabbade djur.
7. Fotsvullnad (Footrot): En bakteriell infektion i hovarna som kan ge upphov till svullnad, sår och låmhet.
8. Ögonsjukdomar: Infektioner i ögonen kan orsaka rodnad, slemma utsöndringar och synnedsättning hos drabbade djur.
9. Födanivårelaterade sjukdomar: För låga eller höga näringsintag kan ge upphov till fetma, undernäring, förstoppning eller diarré.
10. Parasitsjukdomar: Infektioner med parasiter som löss, maskar och kvalster kan orsaka klåda, hudskador, minskad aptit och viktnedgång.

'Fårboskap' refererer til dyrere, der primært holder af at græsse og ernære sig af planter i det fri. I medicinsk sammenhæng kan udtrykket bruges for at beskrive en persons eller populations eksponering for bestemte miljøfaktorer, der er forbundet med at være i nær kontakt med får.

For eksempel kan personer, der arbejder tæt på eller passer får, have en øget risiko for at blive inficeret med certain bakterielle infektioner, som Q-feber og pasteurellose. Disse infektioner kan overføres fra får til mennesker gennem indånding af kontaminerede stoffer eller direkte kontakt med inficerede dyr.

Derudover kan fårboskap også have en indvirkning på folks sundhed gennem eksponering for andre miljøfaktorer, såsom allergier og parasitiske infektioner.

Svenska Djurhälsovården (Fårsjukdomar). ...
Prionsjukdomar, Fårsjukdomar, Epizootier). ...
Bakteriella infektioner, Djursjukdomar, Zoonoser, Fårsjukdomar). ...
Det befaras att Voalavo antsahabensis får sjukdomar från introducerade gnagare. Utbredningsområdet är uppskattningsvis 605 km² ...
Black mollyn är en relativt lättodlad fisk som om man lyckas hitta en bra balans i akvariet så den inte får sjukdomar. Ynglar ...
Fårsjukdomar, 1998 i Norge). ...
Fårsjukdomar, Zoonoser). ...
... något som leder till att han får sjukdomar kastade efter sig. Han avlider kort efter att han nått fram till bröllopet, och hans ...
Dock är ett stort problem att potatis ofta får sjukdomar. En del sjukdomar man kan hindra med hjälp av växtförädling och ...
Det kan bidra till att motverka att man får sjukdomar, särskilt kognitiva sjukdomar som till exempel demens, senare i livet. ...
Våra kroppar är gjorda för att röra på sig. Det gäller både gamla och unga. Det finns många positiva effekter av att träna mer och sitta stilla mindre. Du kommer att må bättre och öka dina chanser att leva längre om du är fysiskt aktiv. Många sjukdomar och besvär kan bli bättre av träning. Det kan lindra både smärta och nedstämdhet. Det är aldrig för sent att börja träna.. Barn och ungdomar ska röra på sig minst 60 minuter varje dag. Vuxna personer ska också röra på sig varje dag. Det är bra att till exempel promenera snabbt 30 minuter fem gånger i veckan. Det är också bra att till exempel dansa, springa eller gå på gym. Kroppen mår bra av att träna musklerna, gärna två gånger i veckan. Det är viktigt att träna balansen också, speciellt för personer som är äldre än 65 år. ...
Därför får sjukdomar helt enkelt bli veckans tema. Berätta om tre böcker som handlar om sjukdomar.. 1. Blindheten av José ...
Rosenskäran är en frisk sort som sällan får sjukdomar. Dock behöver man se upp för sniglar, och så är fallet med många sorter ...
Så en person som är normalviktig vid risken ökar för att du får sjukdomar. BMI - Body mass index Men om stressen pågår länge ...
Trots att denna fakta kan låta lite rolig så har den ökade sockerkonsumtionen lett till att allt fler svenskar får sjukdomar ...
Många miljarder lever i energifattigdom och får samla pinnar vars rök de och deras barn sedan får sjukdomar och dör av. För dem ...
Och hur illa är det om en kisse får sjukdomar av sina fästingar och inte klarar sig? Har du en utekatt, behandla med Frontline ...
Vi vet att de rör sig mindre, äter sämre, får sjukdomar som är undvikbara och har sämre tillgång till hälso- och sjukvård. Då ...
Är det normalt att 543 av totalt 25 514 individer i åldersgruppen 9-26 får sjukdomar av autoimmun karaktär i en studie inom en ...
Även om man genom att hålla dem inomhus förhindrar att de går vilse, blir överkörda, får sjukdomar eller blir förgiftade, kan ...
... djurEktoparasitinfestationerFårsjukdomarSparganos ...