Inom medicinsk terminologi definieras "förlossningens början" som den process då livmodern börjar kontrahera och cervix ( livmoderhalsen) börjar öppnas upp, vilket är första stadiet av förlossningen. Detta kallas också för att gå i "arbetsskede". Under arbetsskeden kommer fostret gradvis att röra sig neråt genom livmodern och till slut födas ut. Förlossningens början kan även definieras som den tidpunkt då kvinnan upplever regelbundna, men måttliga kontraktioner som orsakas av hormonet oxytocin, vilket får livmodern att krympa och pressa ut barnet.

I medicinska sammanhangen kan "vararbete" (engelska: "occupational therapy") definieras som en form av rehabilitering och behandling som hjälper människor att utveckla, förbättra och upprätthålla de färdigheter och förmågor de behöver för att kunna klara av vardagsaktiviteter och livets olika krav. Detta kan innefatta både kroppsliga och psykiska färdigheter, såsom finmotorik, koordination, perception, kognition, emotionell förståelse och sociala interaktioner.

Genom vararbete kan en person läras att hantera sina funktionsnedsättningar, skador eller sjukdomstillstånd på ett bättre sätt, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad livskvalitet och ökad självständighet. Behandlingen kan bestå av olika aktiviteter som är anpassade efter den enskilda individens behov och mål, exempelvis handarbete, träning av balans och koordination, användande av assistiva tekniker och redskap, samt arbete med sociala färdigheter och kognitiva funktioner.

Förlossningens öppningsskede, även känd som cervixdilatation, är den process där livmoderhalsen (cervix) vid graviditet förbereder sig för förlossningen genom att bli mjukare, mer elastisk och till slut öppen. Detta gör det möjligt för fostret att passera genom livmodern och ut i vaginala kanalen under förlossningen.

Den normala fullständiga cervixdilatationen är cirka 10 centimeter, vilket är tillräckligt stort för att föda fram ett foster. Förlossningens öppningsskede börjar ofta under de sista stadierna av graviditeten och fortsätter under den aktiva förlossningen.

Det är viktigt att notera att cervixdilatationen kan också inträffa som ett resultat av medicinska ingrepp eller under en artificiell förlossning, även känd som kejsarsnitt.

Medicinskt kan "varkearbete, framkallat" översättas till "inducerad arbetskraft", vilket är en term som används för att beskriva en situation där en behandling eller ett ingrepp orsakar att en muskel eller annan del av kroppen börjar arbeta eller kontrahera. Detta kan ske som ett resultat av elektrisk stimulering, läkemedel eller andra terapeutiska interventioner.

Ett exempel på inducerad arbetskraft är när en neurofysiolog använder en elektrisk impuls för att stimulera en muskel som inte kan röra sig på egen hand, efter en skada eller sjukdom. På så sätt kan den kontraherande muskeln hjälpa till att stärka och träna den skadade muskeln, vilket kan underlätta rehabiliteringen och återhämtningen.

'Livmodermuskulatur' (i engelsk: 'myometrium') refererer til den glatte muskelvæv, der udgør hovedparten af livmoderen hos pattedyr. Den er ansvarlig for at kontraherer under menstruation og fødsel, således at det menstruelle blod kan udskilles og fostret kan transporteres gennem livmoderen og mod moderhagen under fødslen. Livmodermuskulaturen består af tre lag: det indvendige, mellemste og ydre lag. Disse lag arbejder sammen for at regulere kontraktioner i livmoderen.

'Livmodersammandragning' är en medicinsk term som refererar till kontraktioner eller sammandragningar av musklerna i livmodern. Dessa sammandragningar kan vara normala, som under menstruationen när de hjälper till att utdrive livmoderslemhinnan, eller abnorma, som vid exempelvis för tidig födsel eller missfall. Under graviditeten är livmodern avslappnad och under fosterutvecklingen förhindrar livmodersammandragningarna att födelsen startar prematuret. Livmodersammandragningar kan också uppstå som ett resultat av vissa mediciner, sjukdomar eller procedureer.

Amnion är en membran som omger fostret inuti livmodern hos däggdjur. Det utgör en del av den yttre embryofonen och bildas under fosterutvecklingen. Amnionen fylls med ett klart, vattenliknande fluid som kallas amnionskiktet eller fostervattnet, vilket hjälper till att skydda fostret och ge ett flexibelt utrymme för fostrets rörelser under graviditeten. Amnion är en del av moderkakan (placentan) som ger näring och syre till fostret genom navelsträngen.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Förlossningssmärta, även känd som förlossningskontraktioner eller förlossningsvärkar, är de kontraherande smärtsamma spasmer som uppstår i livmodern under förlossningen. Dessa smärtor orsakas av de hormonliknande substanserna, så kallade prostaglandiner, som utsöndras under förlossningsprocessen. Smärtan kan variera mycket från en kvinna till another och är beroende på flera faktorer, såsom den individuella smärttröskeln, antalet fosterhuvudsvängningar (presentation), livmoderns storlek och form samt eventuella komplikationer under förlossningen.

Förlossningssmärtan kan beskrivas som en intensiv, kramliknande smärta i underlivet som kan irradiera till ryggen eller benen. Den kan vara jämnt stigande och fallande (visceral smärta) samt kännas som en stickande, brännande eller kluven smärta (övergripande smärta). Smärtan kan också förändras under förlossningen och vara mer intensiv under den aktiva fasen av förlossningen, när fostret börjar passera genom livmoderhalsen.

Det är viktigt att notera att förlossningssmärtan kan hanteras på många olika sätt, inklusive icke-medicinska metoder som andningstekniker, massage och varma bad samt medicinska behandlingar som epiduralbedövning, spinalbedövning eller läkemedel som kan ges via intravenös injektion. Vid behov kan smärtan även lindras med läkemedel som påverkar fostrets andningsfunktion och bör därför användas med försiktighet.

Medicinskt sett är moderkakan (placentan) ett organ som bildas under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Den utvecklas från den äggcell som befruktats och implanterar sig i livmoderns slemhinna. Moderkakan har en yta på ungefär 0,15–0,20 kvadratmeter hos människor och är till formen platt och rund med en diameter på cirka 15–20 cm vid full term.

Moderkakans huvudsakliga funktioner inkluderar:

1. Att förse fostret med näring: Moderkakan tar upp näringsämnen från moderns blod och omvandlar dem till en form som fostret kan ta upp och använda.
2. Att avlägsna avfallsprodukter från fostret: Moderkakan tar emot avfallsprodukter från fostret och transporterar bort dem i moderns blodomlopp.
3. Att producera hormoner: Moderkakan producerar flera hormoner som hjälper till att underhålla graviditeten, inklusive gestagen, östrogen och humant klorioniskt gonadotropin (hCG).
4. Att skydda fostret mot infektioner: Moderkakan har en immunförsvarsmekanism som hjälper till att förhindra att infektioner når fostret.

Moderkakan är ett mycket viktigt organ under graviditeten och utvecklas kontinuerligt tillsammans med fostret. Efter födseln separeras moderkakan från livmodern och avlägsnas, ofta genom en process som kallas efterbörd.

'Värkarbete, för tidigt' är ett medicinskt begrepp som refererar till situationen när en individ återupptar arbetsrelaterade aktiviteter eller fysiska aktiviteter före tillräcklig läkning och rehabilitering efter en skada eller sjukdom. Detta kan leda till försämring av läkningsprocessen, ökad smärta och potentialt för fortsatt skada eller komplikationer.

Den exakta definitionen och kriterierna för 'värkarbete, för tidigt' kan variera beroende på typ av skada eller sjukdom, individuella skillnader och behandlande läkares preferens. Vissa allmänna principer inkluderar att:

1. Individen inte har tillräckligt styrka, rörlighet, koordination eller uthållighet för att klara av arbetsrelaterade uppgifter.
2. Individuell smärta ökar under eller efter arbetsförsök.
3. Individens läkning eller rehabilitering är ofullständig, och ytterligare vila behövs för att stödja läkningsprocessen.

Det är viktigt att arbeta tätt med en behandlande läkare eller fysioterapeut för att utvärdera om och när det är lämpligt att återuppta arbete efter en skada eller sjukdom.

Föroläggningskomplikationer (deliver komplikationer) är problem eller biverkningar som kan uppstå under eller efter förlossningen, vilka kan vara risker för modern och/eller barnet. Dessa kan vara milda till allvarliga och kan behöva omedelbar medicinsk behandling. Exempel på vanliga föroläggningskomplikationer inkluderar:

* Blödning: Modern kan förlora för mycket blod under eller efter förlossningen, vilket kan leda till anemi eller i värsta fall livshotande skador.
* Infektion: Modern kan drabbas av infektioner i underlivet, i livmodern eller i moderkakan, som kan leda till feber, smärta och andra symtom.
* Skador på moderkakan: Vid en komplicerad förlossning kan det uppstå skador på moderkakan, vilket kan leda till blödning eller infektion.
* Barnets andningsproblem: Om barnet inte får tillräckligt med syre under förlossningen kan det utveckla andningsproblem, som kan vara livshotande.
* För tidig födsel: Om barnet föds för tidigt kan det ha lung- och hjärtproblem samt vara känsligt för infektioner.
* Skador på barnet: Under en komplicerad förlossning kan barnet drabbas av skador, till exempel på hjärnan eller nerverna.

Det är viktigt att alla gravida kvinnor får regelbunden förlossningsvård och att eventuella problem identifieras och behandlas tidigt för att minska risken för komplikationer.

'Trial of Labor' är en medicinsk term som refererar till ett försök att föda barnet naturligt, utan hjälp av kirurgisk cesarean-section, när modern har haft en tidigare cesarean-section. Det innebär att modern genomgår arbetet och förlossningen på egen hand, under övervakning av en läkare eller en sjuksköterska. Om modern eller barnet är i fara under processen kan dock omedelbar cesarean-section behöva utföras. Detta beslut fattas efter en värdering av potentiala risker och fördelar i varje enskilt fall.

I medicinsk kontext, betyder "fosterbjudning" vanligen att fostret utsätts för en substans eller en miljö som kan påverka dess utveckling eller hälsa negativt. Det kan handla om exponering för olika typer av droger, tobak, alkohol, infektioner eller andra skadliga ämnen under graviditeten.

Ett exempel på en fosterbjudning är att en gravid kvinna röker, vilket kan leda till lägre födelsevikt, för tidig födsel och ökad risk för missbildningar hos barnet. Andra exempel kan vara att en gravid kvinna exponeras för olika typer av environmental toxins som bly, kvicksilver eller pesticider.

Det är viktigt att notera att fostret är särskilt känsligt under de tidiga stadierna av graviditeten, och därför kan redan små mängder av en skadlig substans ha en stor inverkan på fostrets utveckling.

Förlossningens efterbörd (eng. "afterbirth") är de moderkakor och blodkärl som omger det växande fosteret i livmodern. Efter att fostret har fötts, lossar livmodern moderkakan och den transporteras genom cervix till vagina där den utsöndras från kroppen. Detta process kallas för "efterbördsskeden" eller "puerperium".

Det är vanligt att få en blödning efter förlossningen, som kan vara lätt till måttlig och innehålla rester av moderkaka och blod. Denna blödning kan pågå under upp till 6 veckor efter förlossningen. Om blödningsmängden ökar eller om andra symtom som smärta, feber eller illamående uppträder, bör man söka vård av en läkare eller barnmorska.

En förlossning, även känd som fosterdistriktion eller födelse, är den process då ett befruktat ägg (blastocyst) eller ett foster i livmodern fullständigt separeras från moderns kropp. Detta inträffar vanligtvis efter en graviditet på ungefär 40 veckor och innebär att barnet, moderkakan och placenta levererats ut ur livmodern.

Förlossningen kan ske naturligt eller med hjälp av medicinska ingrepp, såsom induktion av förlossning eller kejsarsnitt. Under förlossningsprocessen utvidgas livmodern och cervix (livmoderhalsen) öppnas gradvis för att möjliggöra passage av barnet genom vaginala kanalen.

Det är viktigt att få rätt medicinsk vård under förlossningen för att minimera komplikationer och säkerställa bästa möjliga utfall för modern och barn.

Kejsarsnitt är ett medicinskt ingrepp där en kirurg skär genom buken och livmodern för att föda ut det oväntade barnet. Detta görs vanligtvis när modern eller/och barnet är i fara under förlossningen, och det inte finns tillräckligt med tid eller möjlighet att utföra en vaginal förlossning på säker och effektiv väg. Kejsarsnitt kan också utföras på begäran av den gravida kvinnan, även om detta är mindre vanligt.

Under ett kejsarsnitt placerar läkaren oftast en epiduralanestesi för att dämpa smärtan, men i vissa fall kan en allmän narkos användas istället. Sedan skärs buken och livmodern upp, och barnet tas ut genom den öppningen. Efter att barnet har fötts stänger läkaren upp buken och livmodern igen med hjälp av sömmar.

Kejsarsnitt är ett relativt vanligt ingrepp i många delar av världen, men det finns fortfarande risker som är associerade med det, såsom infektion, blödning och skador på organ. Dessa risker ökar om kvinnan har flera kejsarsnitt eller om hon får ett akut kejsarsnitt under förlossningen.

Oxytociska medel är läkemedel som påverkar hormonet oxytocin, som även kallas "kärlekshormon" eller "socialbindningshormon". Oxytocinet produceras naturligt i kroppen och har flera funktioner, bland annat stimulerar det fosterets utveckling, styr moderskärlets kontraktion under förlossning och främjar social bindning och empati.

Oxytociska medel används ofta i medicinska sammanhang för att inducera eller påskynda förlossning, behandla postpartumblödningar eller hjälpa till vid bröstföda. De kan också användas för att behandla certaina sjukdomstillstånd som social fobi och autism, även om detta fortfarande är under forskning.

Exempel på oxytociska medel inkluderar syntetiskt framställd oxytocin, såsom Pitocin och Syntocinon, som används via injektion eller infusion. Det är viktigt att notera att dessa medel ska endast användas under läkarövervakning på grund av potentiala biverkningar och komplikationer.