Den vetenskapsgren som är inriktad på forskning rörande vinster och risker med bruk av läkemedel i en population, och analys av utfallet av läkemedelsbehandling. Farmakoepidemiologiska data erhålls såväl från kliniska prövningar som epidemiologiska studier med tyngdpunkt på metoder för påvisande och utvärdering av biverkningar, bedömning av förhållandet mellan risker och nytta vid läkemedelsbehandling, läkemedelsanvändningstrender, kostnadseffektiviteten för specifika läkemedel, metodologi för "post-marketing"-övervakning och förhållandet mellan farmakoepidemiologi och lydelse och tolkning av föreskrifter och förordningar.
Strukturerade samlingar av mer eller mindre fullständiga faktauppgifter, ofta inom bestämda ämnesområden och med funktioner för automatisk hantering av informationen. De kan ha formen av uppslagsböcker, statistikdatabaser, samlingar av kemiska och fysikaliska data osv. Begreppet faktadatabas skall inte förväxlas med bibliografisk databas.

Farmakoepidemiologi är ett multidisciplinärt forskningsfält som undersöker hur läkemedel används i stora populationer och de biverkningar, risker och fördelar som kan vara kopplade till deras användning. Det inkluderar studier av läkemedels exponering, effekt, säkerhet, effektivitet, distribution, köpkostnad och användning i olika patientpopulationer. Farmakoepidemiologi använder metoder från epidemiologi, statistik, klinisk forskning och hälsoekonomi för att besvara dessa frågor. Syftet är att underlätta bättre beslut om läkemedelsanvändning, policy och utformning av farmaceutiska tjänster genom att generera kunskap om hur läkemedel används i den verkliga världen.

En faktadatabas (ofte skrevet fact database) er en databas som inneholder fakta og informasjon som ikke endres ofte eller overordnet sett er upåvirkelig for ytre faktorer. Disse databasene brukes ofte i medisinske sammenhenger for å lagre og gi tilgang til informasjon som er relevant for klients or patienters behandling, diagnose eller forståelse av sykdommer og helseforhold.

Faktadatabaser kan inneholde informasjon som er almenlertidig og gjelder for alle mennesker, som f.eksso generell informasjon om kroppens anatomoi, fysiologi og vanlige sykdommer. De kan også inneholde mer spesifikk informasjon som er relatert til enklere medisinske forhold, som f.eksso informasjon om medisinske behandlinger, medisinske begreper og terminologi, eller informasjon om medisinske studier og forskning.

I tillegg kan faktadatabaser også inneholde informasjon som er relatert til enklere pasienter, som f.eksso allergi, medisinsk historie og laboratoriestudier. Disse opplysningene kan være viktige for å sikre at pasienten mottar riktig behandling og for å unngå unødvendige komplikasjoner.

I allianse med andre kilder som f.eksso lærebøker, videnskapelige artikler og eksperter i feltet, kan faktadatabaser være en viktig ressurs for medisinske fagpersoner og andre som jobber med helse og sykdom.