Q-feber
Stills sjukdom, vuxendebuterande
Histiocytisk nekrotiserande lymfadenit
Gula febern
Tyfoidfeber
Infektion
Erdheim-Chesters sjukdom
Datortomografi
Svimning
Dödlig utgång
Galliumradioisotoper
Plasmacellsgranulom
Sarkoidos
Replikationsorigin
Retrospektiva studier
Polyarteritis nodosa
Reumafaktor
Tippbrädetest
Molekylsekvensdata
Leverförstoring
Sensitivitet och specificitet
Rift valley-feber
Neutropeni
Hemorragiska febrar, virala
Encyklopedier, principer
Non-Hodgkins lymfom
B-cellslymfom
HTLV-1
Febris incognita, eller feber av okänt ursprung (FOU), är ett medicinskt begrepp som används när en individ har en feber på 38 grader Celsius eller högre, men orsaken till febern inte kan fastställas efter en grundläggande klinisk undersökning och initial laboratorie- och radiologiska tester. Det är viktigt att notera att FOU inte är en diagnos i sig, utan snarare ett beskrivande tillstånd som anger att orsaken till febern ännu inte har fastställts.
Feber, eller febril reaktion, är en förhöjd kroppstemperatur över 38°C (100.4°F) som orsakas av ett aktiverat immunsystem som svar på en infektion eller annan form av inflammation i kroppen. Febern är egentligen inte en sjukdom i sig, utan snarare ett tecken på att kroppen försöker bekämpa en infektion. Vid feber uppregleras också immunförsvaret och det ökas produktionen av vita blodkroppar som hjälper till att bekämpa de främmande ämnen som orsakat febern.
"Metastaser av okänt ursprung" refererar till en situation där cancerceller har spridits från sin ursprungliga plats i kroppen och bildat metastaser (sekundära tumörer) i andra delar av kroppen, men läkaren inte har kunnat fastställa var den ursprungliga cancertumören är belägen. Detta kan inträffa när cancercellerna har förändrat sig så mycket att de ser väldigt olika ut än normalt, vilket gör det svårt eller omöjligt att identifiera deras ursprung. Ibland kan ytterligare undersökningar och tester hjälpa till att fastställa cancersläktet, men i andra fall kan läkaren aldrig kunna fastslå var cancercellerna kommer ifrån.
Q-fever, eller Query-fever, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien Coxiella burnetii. Denna bakterie förekommer globalt och kan infektera många olika djurarter, inklusive människor. Infektionen sprids vanligen via luften när man andas in små partiklar (aerosoler) som innehåller bakterierna, ofta från kontakt med infekterade djurs avföring eller vid slakt av infekterade djur.
Typiska symtom på Q-feber inkluderar plötslig feber, trötthet, muskelvärk, hosta och huvudvärk. I vissa fall kan sjukdomen leda till allvarliga komplikationer som lunginflammation, hjärtinfektion eller leverpåverkan. Q-feber behandlas vanligen med antibiotika, ofta doxycyklin.
Det är värt att notera att en del människor kan utveckla en asymptomatisk infektion och aldrig upptäcka att de har haft Q-feber. Dessa asymtomatiska fall kan fortfarande sprida bakterierna till andra, även om de själva inte visar några tydliga symtom.
Medicinsk definieras mjälttuberkulos (även kallad TBC eller tuberkulos) som en infektionssjukdom orsakad av bakterien Mycobacterium tuberculosis. Mjälten är ett typiskt, men inte det enda, mål för denna infektion.
Vid mjälttuberkulos kan sjukdomen vara aktiv eller latent. Aktiv mjälttuberkulos innebär att bakterierna är livsaktiva och orsakar skada på lungorna eller andra delar av kroppen. Latent tuberkulos innebär att en person har smittats med bakterien, men inte visar tecken på sjukdomen eller kan sprida den till andra. Cirka 10 % av de som drabbas av latent tuberkulos kommer att utveckla aktiv sjukdom under sitt liv om de inte behandlas.
Typiska symtom på aktiv mjälttuberkulos inkluderar hosta, andnöd, feber, nattsvettningar och viktminskning. Diagnosen ställs vanligtvis genom att undersöka slemprover eller annan kroppsvätska med mikroskopi, kultur eller PCR (polymeraskedjereaktion). Behandlingen av aktiv tuberkulos består ofta av en kombination av flera antibiotika under ett längre tidsintervall.
Stills sjukdom, vuxendebuterande, är en ovanlig autoimmun inflammatorisk sjukdom som karaktäriseras av högfeber, hudutslag och ledinflammation. Den drabbar främst vuxna mellan 15 och 35 år och är något mer vanlig hos män än kvinnor.
Sjukdomen debuterar plötsligt med högfeber över 39°C, som varar i flera dagar eller veckor, samt hudutslag som kan vara rosa, röda eller lila och ofta ses på båda armar och ben. Ledinflammation är också ett vanligt symptom och kan drabba en eller flera leder, framför allt smålederna i händer och fötter. Andra symtom som kan förekomma inkluderar trötthet, viktminskning, muskelvärk, inflammation i lungorna och ökat antal vita blodkroppar.
Stills sjukdom, vuxendebuterande, behandlas vanligen med antiinflammatoriska läkemedel som kortikosteroider eller immunsuppressiva mediciner för att reducera inflammationen och undertrycka det överaktiva immunesystemet. Prognosen är oftast god, men sjukdomen kan i vissa fall bli kronisk med återfall och komplikationer som ledskada och fibros i lungorna.
Histiocytic necrotizing lymphadenitis, även känt som Kikuchi-Fujimoto sjukdom, är en sällsynt inflammatorisk tillstånd som drabbar lymfkörtlarna. Det beror på en överdriven immunrespons och orsakas av abnorma aktiveringar av histiocyter (en typ av vita blodkroppar).
Tillståndet är karakteriserat av små, inflammerade lymfknutor, ofta i halsregionen. Dessa lymfknutor kan vara svullna, ömma och varma till touch. Andra symptom som kan förekomma är feber, trötthet, hudutslag och ledvärk.
I en histiocytisk nekrotiserande lymfadenit visar sig vid mikroskopi specifika tecken såsom nekros (död cellmassa), infiltration av histiocyter och andra inflammatoriska celler samt associerade autoimmuna fenomen.
Det är viktigt att skilja denna tillstånd från mer allvarliga sjukdomar som exempelvis lymfom eller infektioner, eftersom behandlingen och prognosen kan variera kraftigt beroende på diagnos. Även om det saknas en specificerad behandlingsmetod för histiocytisk nekrotiserande lymfadenit tenderar sjukdomen att spontant resolvera inom några månader, men i vissa fall kan immunosuppressiva behandlingar vara indikerade.
Gula febern, även känd som Blåskäggs sjukdom eller Malarias tyfus, är en infektionssjukdom orsakad av bakterien *Bartonella quintana*. Sjukdomen sprids främst via loppor som parasiterar på människor och får sin namn efter det gula, icke-kroniska ansiktet hos de drabbade. Symptomen inkluderar hög feber, huvudvärk, muskel- och ledsmärtor, hosta, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan det leda till komplikationer som njursvikt, hjärninflammation eller blödning i lungorna. Behandlingen består vanligtvis av antibiotika.
Tyfoidfeber, også kjent som tyfus abdominalis, er en infeksjons sykdom som forårses av bakterien Salmonella enterica serovar Typhi. Disse bakteriene overlever i vann og fødevarer og kan spres til mennesker gjennom fekal-oralt kontakt, ofte via smittebæreren som ikke har noen tegn på sykdommen.
Tyfoidfeber karakteriseres vanligvis av en plutselig oppkomst av feber, trangt til å spise, mat-løshet og buksensmmerte. Andre symptomer kan inkludere træthed, hodepine, muskelvansker og svulminger i bakkenet. Svake og blodiga tarminndholdingsprover er også vanlige. I værre tilfeller kan sykdommen føre til komplikasjoner som tarmperforasjon, hjertesvikt eller meningittiske tilstander.
Tyfoidfeber forekommer oftest i områder med dårlige sanitære forhold og manglende tilgang til rene vannkilder. Den kan behandles effektivt med antibiotika, men utviklingen av resistans har gjort det viktigere enn noensinne å forebygge sykdommen ved hjelp av vaccinering og god hygiene.
En infektion är en process där ett levande värddjur, ofta en människa, invaderas och koloniseras av en främmande mikroorganism, till exempel bakterier, virus, svampar eller parasiter. Detta leder vanligtvis till en patologisk respons hos värden, vilket kan resultera i sjukdomssymptom. Infektioner sprids ofta från en individ till en annan genom direkt kontakt, indirekt kontakt via födoämnen, vatten eller luft, eller vektorburna medel såsom myggor eller löss. Behandlingen av infektioner kan variera beroende på orsaken och svårighetsgraden, men inkluderar ofta antibiotika, antivirala läkemedel, antimykotiska medel eller antiparasitiska behandlingar. Prevention av infektioner kan uppnås genom vaccination, personlig hygien och andra förebyggande metoder.
Hematokolpos är ett medicinskt tillstånd där det accumulerar blod i slidans lumen (inre hålighet). Detta kan orsas av oregelbunden menstruation eller som en följd av att slidan inte har öppnat sig korrekt under fostertiden, vilket kallas för imperforat hypmen.
Det är värt att notera att hiatkollpos är ett relaterat tillstånd där det istället accumulerar luft i slidans lumen.
Erdheim-Chester sjukdom (ECD) är en mycket sällsynt, idiopatisk inflammatorisk och fibrotisk sjukdom som drabbar mjukvävnader och ben. Sjukdomen karaktäriseras av ett överdrivet infiltrat av histiocyter (specifikt CD68+, FXIIIa+, CD1a-, Langerhans-cellnegativa celler) i olika organ och vävnader.
Typiska kliniska manifestationer inkluderar skelettrelaterade symptom som smärta, svullnad eller frakturer i lårbenen, skulderbladen och revbenen; externa ögonsjukdom (också kallat "känslolöshet" eller "orange peel-syndrom"); centralnervsystemrelaterade symptom som balansstörningar, huvudvärk, och försämrad kognition; njurfunktionsnedsättning; och hjärtsvikt på grund av infiltration i hjärtmuskulaturen eller klaffarna.
Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av kliniska, radiologiska, laboratorie- och patologiska befunder. Behandlingen består ofta av systemisk immunosuppressiv terapi med steroider, kinaser inhibitorer eller andra immunmodulerande läkemedel. Prognosen är varierande, men många patienter kan ha en relativt god livskvalitet med behandling.
"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".
I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.
CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.
Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:
* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander
Noe av ulemperne inkluderer:
* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.
'Svimning' kan definieras som ett tillstånd där individen hastigt förlorar medvetandet, reflexerna och muskelkontrollen på grund av brist på syre i hjärnan. Detta orsakas vanligtvis av att andningen har störtats, vilket kan inträffa vid drunkning, strangulering, skalltrauma eller andra situationer där luftvägarna blockeras eller andningsmuskulaturen inte fungerar korrekt. I vissa fall kan svimning även orsakas av plötsliga medicinska tillstånd som exempelvis lågt blodtryck, hjärtproblem eller epilepsi.
Den medicinska definitionen av 'dödlig utgång' är när en persons tillstånd, ofta som ett resultat av en sjukdom eller skada, leder till döden. Det kan också definieras som en situation där en persons prognos är att de kommer att dö inom en viss tidsram, baserat på deras tillstånd och behandlingsalternativ. I kliniska studier används ofta ett mått som kallas "dödlighet" för att beskriva andelen deltagare som avlidit under en viss tidsperiod.
'Galliumradioisotoper' refererar till olika isotoper av grundämnet gallium som har radioaktiva egenskaper. Gallium är ett metalliskt grundämne med atomnummer 31 i periodiska systemet och förekommer naturligt i spårmängder i naturen.
En vanlig galliumradioisotop är gallium-67, som används inom medicinen som ett radioträkningsmedel vid diagnostik av olika sjukdomar, till exempel inflammationer och cancer. Gallium-67 kan kapslas in i olika molekyler för att skapa radiomärkta läkemedel som sedan injiceras i patienten. Dessa läkemedel accumulerar i specifika vävnader eller organ beroende på vilken typ av sjukdom som ska diagnostiseras.
Eftersom galliumradioisotoper är radioaktiva avger de strålning, vilket gör att de kan detekteras med hjälp av olika typer av bildbehandlingsutrustningar, till exempel en gammakamera. Genom att analysera hur galliumradioisotoperna fördelas i patientens kropp kan läkaren få information om var sjukdomen finns och hur den utvecklas.
Enligt National Organization for Rare Disorders (NORD) definieras Plasmacellsgaranom som följande:
"Plasma cell granuloma, also known as inflammatory pseudotumor, is a benign mass that can develop in various organs of the body. It is composed of plasma cells, which are white blood cells that produce antibodies, and other immune cells. The cause of plasma cell granulomas is not well understood, but they are thought to occur as a result of an abnormal immune response to an infection, injury, or inflammation. Plasma cell granulomas can cause symptoms depending on their location in the body. For example, if they develop in the lungs, they may cause coughing, chest pain, and shortness of breath. If they occur in the head and neck, they may cause difficulty swallowing, hoarseness, or nasal congestion. Treatment options for plasma cell granulomas include surgery to remove the mass, corticosteroids to reduce inflammation, and radiation therapy."
Så en medicinsk definition av Plasmacellsgranulom är en samling av plasma cells och andra immunceller som bildar en godartad massa i olika kroppsdelar. Orsaken till Plasmacellsgranulom är inte väl etablerad, men det tros bero på en abnormal immunrespons till en infektion, skada eller inflammation. Behandlingen kan innebära kirurgi för att ta bort massan, corticosteroider för att minska inflammationen och strålbehandling.
Sarkoidos är en sjukdom som karaktäriseras av att det bildas små samlingar av inflammatoriska celler, så kallade granulomer, i olika delar av kroppen. De vanligaste organen där granulomen bildas är lungorna och lymfkörtlarna i bröstet, men sjukdomen kan även påverka hud, ögon, lever, hjärta och centrala nervsystemet.
Sjukdomens orsak är fortfarande okänd, men det finns teorier om att det kan bero på en överdriven immunreaktion mot ett ännu obekant ämne. Sarkoidos förekommer oftare hos kvinnor än män och vanligtvis diagnostiseras den mellan 20 och 40 års ålder.
Symptomen på sarkoidos kan variera beroende på vilka organ som är drabbade, men de vanligaste symptomen innefattar hosta, andnöd, trötthet, feber, viktminskning och hudförändringar. I vissa fall kan sjukdomen vara asymptomatisk och upptäckas av en slump under rutinmässiga undersökningar.
Behandlingen av sarkoidos beror på vilka organ som är drabbade och hur allvarlig sjukdomen är. I mildare fall kan patienten behöva inga speciella behandlingar alls, medan andra kan behöva immunosuppressiva läkemedel eller kortikosteroider för att minska inflammationen och underlätta symtomen. I vissa fall kan även lungtransplantation vara ett alternativ för patienter med allvarlig lungpåverkan.
'Replikationsorigin' er en betegnelse for den specifikke position i et genom, hvor replikationen af DNA starter. Ved replikation kopieres DNA-molekylet fra en originalstrand til en komplementær strand, hvilket resulterer i to identiske kopier af DNA-molekylet.
Replikationsoriginerne er ofte specielle sekvenser af DNA, der er rige på nukleotiderne A (adenin) og T (timin). Disse nukleotider bindes nemt til hinanden via hydrogenbindinger, hvilket gør det lettere for enzymerne at adskille de to DNA-strenger fra hinanden under replikationsprocessen.
Under replikationen dannes en boble af replikation, der indeholder to replikationsoriginer, hvorpå replicationen bevæger sig væk i modsatte retninger langs DNA-molekylet. Dette resulterer i to identiske døtre, der hver især har en af de originale DNA-strenger som template for at danne den nye komplementære strand.
Mediastinala sjukdomar är en övergripande benämning på olika sorters sjukdomar som drabbar mediastinum, det vill säga det anatomiska området mellan lungorna i bröstkorgen. Mediastinum innehåller flera viktiga strukturer såsom hjärtat, stora blodkärl, luft- och blodledningar, lymfknutor, thymus glad, nervtrådar och delar av endokrina systemet.
Mediastinala sjukdomar kan vara inflammatoriska, infektionsrelaterade, tumörbildande eller traumaorsakade. Tumörer i mediastinum kan vara både godartade och elakartade (maligna). De elakartade tumörerna kan härstamma från olika typer av vävnad, till exempel lymfom, teratom, sarcom eller carcinom. Andra mediastinala sjukdomar innefattar cystor, abscesser, granulomer och vaskulära anomalier.
Symptomen på mediastinala sjukdomar kan variera beroende på vilken del av mediastinum som är drabbad och vilken typ av sjukdom det rör sig om. Vanliga symtom innefattar andningssvårigheter, hosta, bröstsmärta, feber, viktminskning och night sweats (nattsved). Dessa symtom kan vara akuta eller kroniska beroende på sjukdomens art.
Diagnostisering av mediastinala sjukdomar innefattar vanligen användning av bilddiagnostik, till exempel röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). I vissa fall kan också biopsier tas för att fastställa diagnosen. Behandlingen beror på sjukdomens art och kan innefatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi eller kombinationer av dessa.
Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.
Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.
Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.
Polyarteritis nodosa (PAN) är en autoimmun sjukdom som orsakar inflammation i små och medelstora arterier i kroppen. Denna inflammation kan skada väggarna på artärerna och leda till blödning, blodkoagulation eller vävnadsdöd.
PAN kan drabba flera olika organ i kroppen, inklusive njurar, lever, mag-tarmsystem, hjärta, lungor, hud och nerver. Symptomen varierar beroende på vilka organ som är drabbade, men kan inkludera feber, viktminskning, trötthet, smärtor i magen, muskel- och ledsmärtor, svullnad i benen och händer, neuropati (nervskada) och blodproppar.
Diagnosen ställs vanligen genom att undersöka biopsier av drabbade vävnader eller genom att använda angiografi för att undersöka artärerna. Behandlingen består ofta av kortikosteroider och immunosuppressiva läkemedel för att reducera inflammationen och förhindra ytterligare skada på artärväggarna.
Reumatoidfaktorn (RF, Reumafaktor) är ett antikroppstyp som produceras av vissa individer och kan vara förhöjt i blodet. Det är vanligtvis kopplat till reumatoid artrit, en autoimmun sjukdom som orsakar smärta, inflammation och skada i lederna. Reumatoidfaktorn är inte specifik för reumatoid artrit och kan påträffas hos en liten andel friska individer eller hos personer med andra autoimmuna sjukdomar eller infektioner. Dess funktion är att aktivera komplementproteiner, vilket kan leda till inflammation och skada i kroppen. Det är värt att notera att endast en minoritet av de som har ett förhöjt RF utvecklar reumatoid artrit.
Lymfatiska sjukdomar är en övergripande benämning på en grupp av sjukdomar som drabbar lymfsystemet, vilket består av lymfkärlen, lymfknutor, mjölke, tillsammans med andra strukturer som har att göra med immunförsvaret. Dessa sjukdomar kan vara infektionsrelaterade, autoimmuna eller cancerartade till sin natur. Några exempel på lymfatiska sjukdomar inkluderar lymfödem, lymfom och leukemi. Lymfödem orsakas ofta av skada eller avlägsnande av lymfkärl, medan lymfom och leukemi är cancerformer som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar.
Den motsvarande medicinska termen för "Tippbrädetest" är "Brush-Test" eller "Dry Swab Test". Det är en metod för att diagnostisera laktosintolerans genom att undersöka individens förmåga att bryta ned laktosen (milkssocker) i mag-tarmkanalen.
Under Brush-Testet får patienten svälja en speciell tampong eller stång som är imbevad med laktoslösning. Efter en viss väntetid, ofta mellan 30 minuter och två timmar, tas prob från munhålan (med hjälp av en vanlig tandborst, därav namnet "Tippbrädetest") eller från mag-tarmkanalen (genom en magnetresonanstomografi, MRT, eller en gaschromatografi-masspektrometri, GC-MS) för att mäta halten av hydrogen och metan i andningen.
Om patienten har en laktosintolerans kommer de uppmätta värdena att vara högre än normalt, vilket indikerar att deras kropp inte kan bryta ned laktosen korrekt. Detta test är ett enkelt och icke-invasivt sätt att ställa diagnos på laktosintolerans och hjälper läkaren att fastställa behandlingsmetoder för patienten.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
'Liver enlargement' eller 'Lebervergrößerung' är ett medicinskt tillstånd där levern blir förstorad i storlek. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel fettsjukan (steatosis hepatis), leverinflammation (hepatit), cancer eller andra skada på levercellerna. I vissa fall kan leverförstoring även vara symptomfri och upptäckas först vid en rutinmässig undersökning. För att diagnostisera leverförstoring används ofta ultraljud, CT-scan eller MRI. Behandlingen beror på orsaken till leverförstoring.
En vävnadsprov är en typ av medicinskt prover där ett litet fragment av kroppens vävnad tas bort för att undersöka och analysera. Det kan användas för att ställa en diagnos, bedöma effekterna av en behandling eller forska. Vävnadsproven kan tas från olika delar av kroppen, beroende på vad som behöver undersökas, och metoderna för att ta provet varierar beroende på vilken typ av vävnad som ska tas. Exempel på olika slag av vävnadsprover är exempelvis biopsi, aspirationscytologi och finnmönstring.
'Sensitivitet' (sensitivity) och 'specificitet' (specificity) är två centrala begrepp inom diagnostisk forskning och utvärdering av medicinska tester.
- Sensitivitet definieras ofta som sannolikheten för ett positivt testresultat givet att individen faktiskt har sjukdomen (den 'sanna' positiva andelen). En hög sensitivitet innebär att det flertalet av de sjuka individer som testas kommer att få ett positivt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska negativa resultat.
- Specificitet definieras ofta som sannolikheten för ett negativt testresultat givet att individen faktiskt inte har sjukdomen (den 'sanna' negativa andelen). En hög specificitet innebär att det flertalet av de friska individer som testas kommer att få ett negativt resultat. Detta är viktigt när man vill undvika falska positiva resultat.
Sensitivitet och specificitet används ofta tillsammans för att beräkna positivt prediktivt värde (PPV) och negativt prediktivt värde (NPV), som ger en uppfattning om sannolikheten för sjukdom eller friskhet givet ett specifikt testresultat. Dessa beräknas vanligtvis med hjälp av 2x2-tabeller där antalet sanna positiva, falska positiva, sanna negativa och falsa negativa resultat redovisas.
Rift Valley fever (RVF) är en zoonotisk, arbovirusinfektion som orsakas av Rift Valley fever-viruset (RVFV), ett filovirus som tillhör familjen Phenuiviridae. Sjukdomen är namngiven efter Rift Valley i Kenya, där den först identifierades hos boskapsdjur 1930. RVFV överförs vanligtvis från infekterade växtätande insekter, främst moskiter av arten Culex spp., till djur och människor genom bett. Sjukdomen är endemisk i Afrika söder om Sahara, men har också spridits till Arabiska halvön.
Människor kan smittas via kontakt med infekterade djurs blod, feta vävnader eller abortiva foster, och i mindre utsträckning via bett av infekterade moskitor. Sjukdomen tenderar att vara mild hos människor, men allvarliga komplikationer kan uppstå, särskilt hos barn och gravida kvinnor. Symptomen på Rift Valley fever inkluder plötslig feber, muskelvärk, huvudvärk, yrsel, illamående och kräkningar. I allvarliga fall kan sjukdomen leda till ögoninflammation (konjunktivit), hjärninflammation (encefalit), lunginflammation (pneumonit) eller blödningsrubbningar. Dödligheten hos människor är relativt låg, men kan nå upp till 1-2% av de smittade.
Det finns inget specifikt behandlingsmedel eller vaccin mot Rift Valley fever som är godkänt för användning hos människor, även om ett antal kandidater befinner sig i utvecklingsfasen. Behandlingen av RVF koncentrerar sig på att lindra symptomen och stödja de drabbade organens funktioner. För att förebygga smittspridning rekommenderas isolation av de smittade, användning av personlig skyddsutrustning (PPE) och förhindrande av exponering för infekterade djur eller deras kroppsvätskor.
Neutropeni är ett tillstånd där individen har för få neutrofiler (en viss typ av vita blodkroppar) i cirkulationen. Neutrofiler spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar genom att hjälpa till att bekämpa infektioner, särskilt bakteriella infektioner.
Neutropeni definieras vanligtvis som ett absolut neutrofiltal (ANC) under 1500 celler per milliliter (mm3) av blod. I allvarliga fall kan ANC vara lägre än 500 celler/mm3, vilket ökar risken för infektioner och feber betydligt.
Detta tillstånd kan orsakas av olika faktorer som cancerbehandlingar (exempelvis kemoterapi eller strålbehandling), vissa sjukdomar (till exempel leukemi, aplastisk anemi eller HIV/AIDS) och några läkemedel. Neutropeni kan också vara en biverkning av en allvarlig infektion.
'Mjältförstoring' är ett medicinskt begrepp som ofta används för att beskriva en abnormt ökad volym eller massa av levervävnad. Det kan bero på olika orsaker, till exempel fettsjukdom, alkoholmissbruk, virusinfektioner som hepatit eller vissa arvsdefekter. I vissa fall kan mjältförstoring också vara ett tecken på levercancer. Det är viktigt att undersöka orsaken till mjältförstoring för att ge rätt behandling och övervaka eventuella komplikationer.
Hemorragisk feber, viral, är en allvarlig infektionssjukdom orsakad av vissa virus som kan leda till blödningar (hemorragi) och feber. Virusen attackerar små blodkärl i kroppen, vilket orsakar skador på kärlväggarna och blödningsproblem.
Det finns olika typer av virus som kan orsaka denna sjukdom, till exempel:
* Denguevirus: Detta virus sprids främst genom stick av myggor av arten Aedes aegypti och Aedes albopictus. Sjukdomen kallas också ibland denguefeber eller bräckfeber.
* Virales hemorragiskt fever (VHF): Detta är en allmän beteckning för en grupp av virala infektioner som kan orsaka blödningar, till exempel Krim-Congo hämorrhagisk feber, Lassafeber, Marburgvirusfeber och Ebolavirusfeber. Dessa sjukdomar sprids ofta genom kontakt med djur, men även mellan människor kan vara en smittväg.
* Andra virus: Ibland kan också andra virus orsaka liknande symtom, till exempel Hantavirus, som sprids främst genom kontakt med urin, avföring eller spott från gnagare.
Symptomen på viral hemorragisk feber kan variera beroende på vilket virus det rör sig om, men de vanligaste symtomen innefattar hög feber, trötthet, muskel- och ledvärk, huvudvärk och hudutslag. I allvarliga fall kan det uppstå blödningar i huden, slemhinnor eller inre organ. Behandlingen av viral hemorragisk feber består vanligen av stödjande vård för att underlätta symtomen och förhindra komplikationer. I vissa fall kan specifik behandling ges beroende på vilket virus det rör sig om.
För att förebygga smittspridning av viral hemorragisk feber är det viktigt att undvika kontakt med smittkällan och att följa god hygien, till exempel genom att tvätta händerna ofta och att använda skyddshandskar när man hanterar sjuka djur eller människor. Vissa virus kan förebyggas genom vaccinering, men det finns ännu inget vaccin mot alla typer av viral hemorragisk feber.
Lassa fever is an acute viral hemorrhagic fever caused by the Lassa virus. It was first identified in 1969 in the town of Lassa, in Borno State, Nigeria. The disease is primarily endemic to West Africa, particularly in Guinea, Liberia, Sierra Leone, and Nigeria.
The Lassa virus is a member of the Arenaviridae family and is transmitted to humans through contact with infected rodents, mainly the multimammate rat (Mastomys natalensis). Human-to-human transmission can also occur via direct contact with infected bodily fluids or contaminated objects.
The symptoms of Lassa fever are often mild and non-specific during the early stages, making it difficult to diagnose. They may include fever, general malaise, weakness, headache, sore throat, muscle pain, chest pain, nausea, vomiting, diarrhea, and cough. In severe cases, the disease can progress to involve multiple organ systems, causing bleeding disorders, shock, and potentially death.
Healthcare workers should take precautions when treating patients suspected of having Lassa fever due to its high infectivity. There is no specific treatment for Lassa fever, but supportive care, such as rehydration and maintaining electrolyte balance, can significantly improve outcomes. Ribavirin, an antiviral drug, has been shown to be effective in treating Lassa fever if administered early in the course of the disease. Prevention measures include reducing exposure to infected rodents and practicing good hygiene. No vaccine is currently available for Lassa fever.
"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.
Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.
I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.
Kärlinflammation, även kallat coitus-inducerad cervicitis eller postkoital blödning, är ett tillstånd där kvinnan upplever smärta, blödning eller irriterande känslor i underlivet efter samlag. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive infektion, irritation eller skada på livmoderhalsen (cervix). I vissa fall kan det vara ett tecken på en underliggande gynecologisk problem, såsom cervicitis, endometritis eller sexuellt överförbara infektioner. Det är viktigt för den drabbade att söka medicinsk hjälp om de upplever dessa symptom, särskilt om det är återkommande eller kraftigt, för att få en korrekt diagnos och behandling.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
Lymfom är en samlingsbeteckning för olika former av cancer som utgår från lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som hör till det immunförsvar som skyddar kroppen mot infektioner och främmande ämnen. Lymfocyterna finns i lymfnoder, mjälte, benmärg, milt och i andra delar av kroppen.
Lymfomer kan delas in i två huvudgrupper: Hodgkinlymfom och icke-Hodgkinlymfom. Hodgkinlymfomen kännetecknas av närvaron av en speciell typ av lymfocyt som kallas Reed-Sternberg-cell, medan icke-Hodgkinlymfomer saknar denna celltyp.
Icke-Hodgkinlymfomen är vanligare än Hodgkinlymfom och kan vara aggressiva eller långsamt växande. Symptomen på lymfom kan inkludera trötthet, feber, svettningar, viktminskning, smärta i buken eller bröstet, svullnad i lymfnoder och andra symtom beroende på vilket område av kroppen som är drabbat. Behandlingen för lymfom kan innebära kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (kemoterapi) eller immunterapi, beroende på typ och grad av sjukdomen.
Non-Hodgkin lymfom (NHL) är en typ av cancer som utvecklas i vissa typer av vita blodceller som kallas lymfocyter. Detta skiljer sig från Hodgkins lymfom, som är en annan typ av lymfom.
NHL kan uppstå i lymfkörtlar (gångliga knutor) eller i andra delar av lymfsystemet, såsom levern, mjälten, benmärgen, milta och tarmslemhinnan. Det finns olika subtyper av NHL som kan variera i deras aggressivitet och prognos.
Några vanliga symtom på NHL inkluderar:
* Svullnader eller små, hårda knutor under huden eller i arm- eller benhålorna
* Andningssvårigheter eller hosta som inte förbättras
* Kronisk trötthet
* Feber utan en tydlig orsak
* Viktminskning utan anledning
* Svullnad i buken, armar eller ben
Behandlingen för NHL kan innefatta kirurgi, strålbehandling, kemoterapi, immunterapi eller en kombination av dessa. Prognosen beror på flera faktorer, inklusive typen och stadiet av cancer, patientens allmänt tillstånd och ålder, samt responsen på behandlingen.
B-cellslymfoli är en typ av cancer som utgörs av maligna transformationer och klonal expansion av B-celler, en typ av vita blodkroppar som är viktiga för immunförsvaret. I allmänhet drabbar sjukdomen lymfknutor, men den kan också spridas till andra delar av kroppen, såsom benmärgen, levern och mjälten.
Det finns olika subtyper av B-cellslymfom, som varierar i deras aggressivitet och prognos. Några exempel på subtyper inkluderar diffus stora B-cellslymfom (DLBCL), folliculärt lymfom (FL) och mantle cellslymfom (MCL). Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling, immunterapi, cellgiftsbehandling eller en kombination av dessa. Prognosen varierar beroende på subtyp och behandlingssvar.
HTLV-1 står för Human T-lymphotropic virus type 1. Det är ett retrovirus som kan orsaka sjukdomar hos människor. HTLV-1 är associerat med två huvudsakliga sjukdomar: T-cells lymfom/leukemi (ATLL) och tropisk spastisk parapares (TSP). ATLL är en cancerform som drabbar vissa vita blodkroppar, medan TSP är en neurologisk sjukdom.
Viruset sprids främst via sexuell kontakt, från moder till barn under fostertiden och via blodtransfusioner eller intravenöst bruk av droger. Många som smittas visar inga symtom alls, men en liten andel kan utveckla sjukdom flera år efter smitta. Det finns ingen botemedel för HTLV-1-infektion, men vissa behandlingar kan användas för att hantera de symtom och komplikationer som kan uppstå.
T-cells lymfom är en typ av non Hodgkin lymfom, en cancer som drabbar det immunförsvarande systemet. T-cells lymfom utvecklas från ovanligt växte och onormalt fungerande T-celler, en sorts vita blodkroppar som hjälper kroppen att försvara sig mot infektioner.
Det finns två huvudtyper av T-cells lymfom: perfektakeltyp T-cells lymfom och T-cells lymfom, icke-perfektakeltyp. Perfektakeltyp T-cells lymfom är vanligare hos barn och unga vuxna, medan T-cells lymfom, icke-perfektakeltyp oftast drabbar äldre vuxna.
Symptomen på T-cells lymfom kan inkludera utbuktningar i halsen, under armarna eller i ljumskarna, feber, nattsvett, trötthet och viktminskning. Behandlingen för T-cells lymfom kan bestå av kemoterapi, strålbehandling, immunterapi eller stamcellstransplantation. Prognosen varierar beroende på typen av T-cells lymfom och dess utbredning när den diagnostiseras.
'Diffus stora cellstams cells lymfom' (DLBCL) är en typ av non-Hodgkins lymfom, vilket är en form av cancer som drabbar vissa typer av vita blodkroppar benämnas lymfocyter. DLBCL kännetecknas av att den uppstår i B-lymfocyterna och att tumörcellerna är stora, snabbt växande och vanligtvis samlas i en diffus (utbredd) mönster i lymfknutorna eller andra lymfatiska vävnader.
DLBCL är den vanligaste typen av non-Hodgkins lymfom och kan drabba personer av alla åldrar, men den är vanligare hos äldre vuxna. Symptomen på DLBCL kan inkludera smärtfria knutor eller inflammation i halsen, underarmarna, buken eller lymfkörtlarna i groppen, trötthet, feber, nattsvettningar och viktminskning.
DLBCL behandlas vanligtvis med kemoterapi, ofta i kombination med immunterapi, monoklonala antikroppar eller strålbehandling beroende på sjukdomens omfattning och patientens allmänt tillstånd. Prognosen för DLBCL varierar stort, men många patienter kan behandlas framgångsrikt med modern medicin.
Lymfom
Sepsis
Schmallenbergvirus
Syfilis
Covid-19-pandemin
Sars-cov-2
Biroller i Lost
Shetlandsöarna
Ecuadors historia
Skottlands historia
Bröderna Lejonhjärta
Lymfom - Wikipedia
Koppning: Hur gör man anti-cellulitmassage hemma? - Blog Nanoil Sverige
Urinamylas test: funktioner - Arytmi - December
Spanska sjukan och coronaviruset - Här är skillnaderna | varldenshistoria.se
Depression | En ingående och informerande guide om sjukdomen
Sex hudutslag som kan vara tecken på att din partner är otrogen
Köp Simvastatin Krka Filmdragerad tablett 10 mg Simvastatin 30 tablett(er) på Kronans Apotek | Kronans Apotek
Mysimba - FASS Vårdpersonal
När hände vad under pandemin? - Folkhälsomyndigheten
ahandoh.com - Page 6
Halmstads Kvartersteater | Monika Häägg
Köp Levaxin Tablett 175 mikrogram 100 tablett(er) på Kronans Apotek | Kronans Apotek
Finskt kött: Vilka sjukdomar orsakar parasiter - Grönsaker
Historia om läkekonst och sjukdomar | Historiska teman | Historia | SO-rummet
Faktoider: 2020-03
gallery 1:10
Håkans Pop: hakanpettersson.se
Platser | Föreningen Gamla Carlscrona
Viruset1
- Viruset som orsakat lunginflammationen är okänt. (folkhalsomyndigheten.se)
Wuhan1
- Ursprung på Huanan-marknadeni den kinesiska miljonstaden Wuhan. (varldenshistoria.se)