Fibroepitelial tumörer är en typ av vävnadsbildningar som består av både bindväv (fibro-) och epitelceller. De kan vara godartade eller elakartade, men de flesta fibroepitelala tumörer är godartade.

En vanlig typ av fibroepitelal tumör är fibroadenom, som är en små, runda knöl under bröstet hos kvinnor. Fibroadenom är den vanligaste sorts av godartad bröstknöl hos kvinnor under 30 års ålder. De tenderar att vara små och orsaka inga symtom, men de kan ibland bli större och leda till obehag eller smärta.

En annan typ av fibroepitelal tumör är phyllodes tumör, som kan vara både godartad och elakartad. De tenderar att växa snabbt och kan bli mycket stora. I vissa fall kan de sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser).

Det är viktigt att notera att alla tumörer bör undersökas av en läkare för att fastställa om de är godartade eller elakartade och behandlas på rätt sätt.

"En polyp er en voksende forhøyelse i et hul organ, som kan forekomme i tarmen eller i slemhinnene i kroppen. Polypene kan variere i størrelse og form, og de kan være godartet eller ondeartet (kræftendrende). De fleste polypene er små og un skyggefri, men store polypers størrelse kan føre til tarmforstopping. Hvis du har en polyp, bør du holdes under observation av en lege for å sikre at den ikke blir ondartet."

(Oversatt fra engelsk)

En Phyllodes tumör är en sällsynt typ av fibroepitelial tumör i bröstet som karaktäriseras av ett snabbt växtmönster och en potential till lokal aggressivitet. Tumören består av både epitel- och stromkomponenter, där stromkomponenten dominerar och har en utmärkande myxoid eller överväxlande hypo- och hypercellulär struktur. Phyllodes tumörer delas in i tre grader baserat på deras histologiska differentiering och aggressivitet: benigna, borderline och maligna. De flesta fall av Phyllodes tumörer är av den benigna typen, men alla typer kan återkomma lokalt efter behandling. I sällsynta fall kan de även metastasera till andra delar av kroppen, främst till lungor och lever. Behandlingen består ofta av kirurgisk excision med bred marginal för att minska risken för återkomst.

'Urinledartumörer' (på latin: Tumores urethrales) är abnorma vävnads growths i urinledaren, den tubulära struktur som transporterar urin från blåsan och ut genom urinröret. Dessa tumörer kan vara bensinnerva (icke cancerbildande) eller maligna (cancerbildande).

Maligna urinledartumörer är ovanliga, men de flesta av dem är transitional cell carcinomas (TCC), som också kan förekomma i blåsan och njurarna. Andra typer av maligna urinledartumörer inkluderar squamous cell carcinomas och adenocarcinomas.

Urinledartumörer kan orsaka symptom som blödning, smärta under urinerand, svullnad eller sårbarhet i området kring urinröret, förändrad urinflöde, och problem med kontrollen över urinen. Behandlingen beror på typen, storleken och spridningen av tumören, men kan inkludera kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi.

'Fibroadenom' är en typ av godartad (ickecancerös) bröstknöl som är vanligast hos unga kvinnor, men kan förekomma vid alla åldrar. Det består av bindväv och glandulärt vävnad och kännetecknas vanligtvis av en smidig, rörlig massa i bröstet. Fibroadenom är oftast små, mellan 1-3 cm i diameter, men kan variera i storlek. De tenderar att växa långsamt och kan ibland öka i storlek under hormonella variationer, till exempel under menstruationscykeln.

Fibroadenom är vanligtvis smärtlösa, men vissa kvinnor kan uppleva en lätt smärta eller tryck i bröstet. Diagnosen ställs oftast genom en kombination av fysiskt undersök och bilddiagnostik som ultraljud eller mammografi. Ibland kan en biopsi behövas för att bekräfta diagnosen. Fibroadenom är i allmänhet ofarligt, men om det växer mycket snabbt eller ändrar form och storlek kan det vara nödvändigt att övervaka det regelbundet eller ta bort det chirurgiskt.

'Vaginaltumör' är ett samlingsbegrepp för olika typer av tillväxtar eller tumörer i slidan (vagina). Det kan röra sig om både godartade och elakartade tumörer. Några exempel på vaginaltumörer är:

1. Vaginalkistor: De flesta vaginaltumörerna är godartade (benigna) och kallas vanligtvis för vaginalkistor eller glandulära cystor. Dessa uppstår ofta som en reaktion på irritation, inflammation eller hormonella förändringar i slidan.

2. Skivepitelcancer: Det är den vanligaste elakartade (maligna) tumören i slidan och utgör cirka 80-90% av alla elakartade vaginaltumörer. Skivepitelcancer uppstår ofta i den övre tredjedelen av slidan, nära cervix ( livmoderhalsen).

3. Sarkomer: Det är en ovanlig form av elakartad tumör som utgår från stödjevävnaden i slidan, till exempel muskler eller bindväv.

4. Melanom: Det är en sällsynt form av hudcancer som kan uppstå i slidans slemhinna, speciellt i den del som ligger närmast livmoderhalsen.

5. Lymfom: Det är en cancer i det lymfatiska systemet och kan ibland utgå från slidan.

Det är viktigt att notera att vaginaltumörer är ovanliga, och om du upplever några symptom som oroar dig bör du alltid söka medicinsk expertis för en korrekt diagnos och behandling.

"Bronkialtumörer" refererar till tumörer eller cancer som utvecklas i de luftvägarna (bronki) som för luften in och ut från lungorna. Det finns två huvudsakliga typer av bronkialtumörer:

1. Bronkialcancer: Detta är en form av lungcancer som utvecklas i de stora luftvägarna (bronki). Ovanligare än andra former av lungcancer, men ofta diagnostiseras i ett sen skede och kan vara aggressiv. Rökning är den främsta riskfaktorn för bronkialcancer.

2. Bronkiektasi: Detta är en sällsynt, kronisk lungsjukdom som orsakar permanent utvidgning av de mindre luftvägarna (bronkioler) i lungorna. Bronkiektas kan leda till upprepade lunginfektioner och andningssvårigheter. Det är inte cancer, men det kan öka risken för att utveckla lungcancer.

I medicinska sammanhang används ofta termen "centrala lungcancer" som synonym till bronkialcancer, eftersom tumören ofta växer i de centrala luftvägarna (bronki) nära luftstrupen (trachea).