Infektioner orsakade av virus av familjen Filoviridae. Hos människor yttrar sig infektionerna som ett flertal kliniskt likartade blödarfebrar, men den egentliga, naturliga värden är okänd.
En virusfamilj av ordningen Mononegavirales som innehåller trådiga viruspartiklar.
En RNA-virusinfektion hos rhesusapor, grönapor och saimiriapor som kan överföras till människor.
Ett släkte av familjen Filoviridae, bestående av en art (Lake Victoria marburgvirus) med flera stammar. Släktet uppvisar inga antigenkorsreaktioner med Ebolavirus.
Ett släkte inom familjen Filoviridae med flera distinkta arter av Ebolavirus, var och en med separata stammar. Dessa virus orsakar utbrott av smittsamma blödarsjukdomar (Hemorragisk feber, Ebola) hos människor, oftast med hög dödlighet.
En akut blödarfeber med hög dödlighet, kliniskt mycket lik Marburgsjukan, som orsakas av ebolaviruset och som först uppträdde i Sudan och angränsande, nordvästra Zaire. Virusets naturliga värdskap och överföringssätt är ännu okända, men sekundärsmitta sker via direktkontakt med smittat blod eller andra kroppsvätskor.

Filovirusinfektioner är en allvarlig och ofta dödlig infektionssjukdom orsakad av filovirussläktet, som inkluderar ebolavirus och marburgvirus. Sjukdomen visar sig oftast med plötslig onset av feber, muskelvärk, huvudvärk och utmattning, följt av diarré, illamående, magont och ibland blodig diarré. Andra symptom kan vara hudutslag, rynkor i ansiktet, rödaktiga ögon, inflammation av slemhinnor, hosta, andnöd och blödningar från mukosas eller huden. Filovirusinfektioner sprids främst genom direkt kontakt med kroppsvätskor från en smittad individ eller djur, men kan också spridas via droppburen smitta och indirekt via kontaminierade föremål. Infektionen är mycket smittsam och har hög dödlighet, upp till 90% i vissa fall av ebolavirusinfektioner. Behandlingen består huvudsakligen av stödjande vård och symtomlindring, men det finns också experimentella behandlingsmetoder som antivirala läkemedel och vacciner som är under utveckling.

Filoviridae är en familj av virus som inkluderar de välkända arterna ebolavirus och marburgvirus, vilka kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och djur. Virusen i denna familj har en filiform (trådformad) morfologi och består av en enkelsträngat RNA-molekyl som är omgiven av en nucleoproteinhölje och en lipidbilaga. De överförs vanligtvis genom kontakt med kroppsvätskor från infekterade djur eller människor, och kan orsaka allvarliga systemiska sjukdomar som är karakteriserade av feber, illamående, diarré, muskelsmärtor, blödningar och i vissa fall fläckig hud. Dessa virus kan också överföras via droppsmitta och aerosoler under speciella omständigheter. Filovirusinfektioner är ofta associerade med hög dödlighet, särskilt i utvecklingsländer där vården av sjukdomen kan vara begränsad. Det finns fortfarande inget godkänt vaccin eller behandling mot de flesta arterna av filovirus.

Marburgvirusfeber, eller Marburg sjukdom, är en allvarlig och ofta dödlig infektionssjukdom som orsakas av marburgvirus. Sjukdomen visar sig oftast med ett plötsligt påbörjat feberutbrott, kraftiga huvudvärkar, muskel- och ledsmärtor, svår illamående, diarré och i vissa fall blodiga utsöndringar. Cirka 50 procent av de som drabbas av sjukdomen dör. Marburgvirus sprids främst genom kontakt med infekterade djurs liquid eller direkt mellan människor via droppsmitta eller beröring av kroppsvätskor från en sjuksjuk individ. Det finns inget vaccin eller specifika behandlingar tillgängliga för sjukdomen, men stödjande vård och symtomlindrande mediciner kan ges under sjukhusvistelse. Förebyggande åtgärder som personlig hygien och skydda sig mot direkt kontakt med blod och kroppsvätskor från en infekterad individ är viktiga för att förebygga smittspridning.

'Marburgvirus' är ett filovirus som tillhör samma familj som Ebolavirus och kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor och apor. Viruset upptäcktes första gången 1967 i Marburg och Frankfurt i Tyskland, samt i Serbien (dåvarande Jugoslavien), efter att arbetare vid en laboratorieexponerats för infekterade gröna markattaapor. Sjukdomen som orsakas av Marburgvirus kallas Marburgfeber och visar sig ofta med symtom som plötslig feber, hosta, muskelvärk, huvudvärk, illamående, kräkningar, diarré, magsmärtor, utslag, missfärgade blodplasma och i vissa fall blödningar. Dödsrisken för Marburgfeber uppskattas till 24-88% beroende på behandlingsmetoder och individuell hälsa.

Ebolavirus är en grupp av virus som tillhör familjen Filoviridae och innehåller sex kända släkten: Zaire, Sudan, Tai Forest, Bundibugyo, Reston och Bombali. De flesta utbrott hos människor har orsakats av Zaire-ebolavirus, som är den dödligaste av dem alla med en dödlighet på upp till 90%.

Virusen sprids främst genom direkt kontakt med kroppsv likuider från en infekterad person eller djur. Symptomen på en Ebolavirus-infektion kan vara plötsliga och inkludera feber, hosta, diarré, illamående, muskelvärk och svullnad i halsen. Senare kan blodiga utslag och organsvikt uppstå.

Det finns inget specifikt botemedel mot Ebolavirus, men stödjande vård som inkluderar vätskeersättning, elektrolytbalansering och behandling av komplikationer kan förbättra överlevnaden. Prevention är därför mycket viktigt och innefattar skydd mot kontakt med infekterade personer eller djur, användning av personlig skyddsutrustning (PPE) och korrekt hantering och behandling av lik.

Ebola hemorragisk feber (EVF) är en allvarlig, livshotande infektionssjukdom som orsakas av ebolavirus. Sjukdomen kännetecknas av plötsligt hög feber, stark muskelvärk, huvudvärk och illamående, följt av blodiga utslag, blödningar från slemhinnor och i vissa fall inre blödningar. Dessa symtom beror på virusets skada på kroppens blodkärl, vilket orsakar en allmän inflammation och störningar i blodkoaguleringen. EVF är mycket smittsam och sprids främst via direkt kontakt med kroppsvätskor från en smittad person eller djur. Det finns inga specifika behandlingar för sjukdomen, men vård och stöd till kroppens funktioner kan minska dödligheten. Förebyggande åtgärder som isolering av smittade individer, kontroll av smitta och vaccination är viktiga för att förhindra spridning av sjukdomen.