Fluorinated carbon polymers, eller fluorkarbonpolymerer, är en typ av polymerer som innehåller fluoratomer i sin kemiska struktur. Dessa material är kända för sin exceptionella kemiella stabilitet, höga smältpunkter och goda dielektriska egenskaper. Fluorkarbonpolymerer delas vanligtvis in i två kategorier: perfluoralkanpolymerer (PFAP) och fluoralkanpolymerer (FAP).

PFAP, såsom polytetrafluoreten (PTFE), har alla väteatomer i kolkedjan ersatta med fluoratomer. Detta ger upphov till en yta som är extremt motståndskraftig mot kemiska reaktanter och fett, samtidigt som det är glatt och vattenavvisande. PFAP har dock lägre mekanisk styrka jämfört med FAP.

FAP innehåller både fluor- och väteatomer i kolkedjan. Exempel på en vanlig typ av FAP är polyvinidendifluorid (PVDF). Dessa material har ofta bättre mekaniska egenskaper än PFAP, men är inte lika kemiellt stabila.

Fluorkarbonpolymerer används inom en rad olika industrier, till exempel för att tillverka membranfilter, tätningsmaterial, isolering för elektriska komponenter och ytskikt med låg friktion.

Fluorinated carbons, eller fluorocarbons, är en grupp av syntetiska organiska föreningar som innehåller kol, väte och fluor. De kan också innehålla andra halogener som klor, brom eller jod. Fluorinated carbons är kända för sin termisk stabilitet, kemisk resistens och icke-reaktivitet med andra ämnen.

Det finns två huvudsakliga typer av fluorinated carbons: halogenerade fluorocarbons (HFCs) och perfluoralkaner (PFCs). HFCs används ofta som lågvärmeföreningsmedel i kyl- och varmväxlingssystem, medan PFCs används som gastillförselmedel i elektroniska komponenter.

Fluorinated carbons har också använts som bekämpningsmedel för eldspridning, men deras användning är begränsad på grund av deras negativa effekter på ozonlagret och klimatet. De har höga GWP-värden (global varmepotential) och bidrar därför till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.

Metaneksfluoralkener, eller metanklorfluorkarbonater (HCFC), är en typ av syntetiska kemikalier som har använts som köldmedium i kyl- och varmvärmepumpar, kylskåp och andra kylsystem. De är halogenerade kolväten som innehåller kol, väte, fluor och klor. Dessa ämnen har potential att skada ozonlagret i atmosfären, men de har en lägre påverkan än de äldre klorfluorkarbonaterna (CFC). På grund av detta har HCFC-er ersatts av lägre miljöpåverkande alternativ, såsom lägre halogenerade fluorkarbonater (HFC) och naturliga köldmedier som propan och isobutan.

I en medicinsk kontext, kan "polymerer" definieras som stora molekyler byggda upp av upprepade enheter (monomerer) som är kemiskt bundna till varandra. Polymerer förekommer naturligt i levande organismer, exempelvis som proteiner och DNA, men de kan också syntetiseras konstgjort för användning inom medicinen.

Exempel på artificiella polymerer inkluderar biokompatibla material som polymetylmetakrylat (PMMA), polyvinylklorid (PVC) och polyetylentereftalat (PET), som används i olika medicinska tillämpningar, såsom kontaktlinser, kateter, implantat och medicinsk emballage. Andra exempel är polymerer använda som läkemedelsutdelande system, såsom polymerbaserade nanopartiklar och hydrogeler, som kan användas för att kontrollerad och långsam frisättning av läkemedel.

"Aerosol-driven gases" är inte en etablerad medicinsk term. Det kan dock tolkas som gaser som genererats eller överförts via ett aerosolsystem, där aerosolen består av små partiklar eller droppar som sprids i luften.

I vissa medicinska sammanhang, till exempel inom respiratorisk vård och läkemedelsadministration, kan termen användas för att beskriva gaser som levereras genom ett system som genererar en aerosol av läkemedlet. Detta kan vara användbart för att administrera läkemedel till lungorna när inandning via vanlig inhalation inte är möjlig eller effektiv.

Exempel på sådana aerosol-genererande system inkluderar nebulizers, inandningssprayflaskor och torrpulverinhalatorer.

Paroxysmal dyspnea is a medical term used to describe a sudden and unexpected episode of difficulty breathing or shortness of breath. It can occur suddenly and without warning, causing significant distress and anxiety. The episode may last for several minutes or even a few hours, and it can be quite frightening for the person experiencing it.

Paroxysmal dyspnea is often associated with underlying medical conditions such as chronic obstructive pulmonary disease (COPD), heart failure, asthma, or lung cancer. It can also occur in people who are otherwise healthy but have developed a sudden respiratory infection or pneumonia.

The symptoms of paroxysmal dyspnea may include chest tightness, wheezing, coughing, and rapid breathing. In some cases, the person may feel as though they are suffocating or unable to catch their breath. It is important to seek medical attention promptly if you experience symptoms of paroxysmal dyspnea, as it can be a sign of a serious underlying medical condition that requires treatment.

'Blodersättningsmedel' är en benämlighet för preparat som används för att ersätta eller komplettera blod eller blodbeståndsdelar vid blodbrist (anemi), stor blodförlust (exempelvis vid operationer eller trauma) eller vid störningar i blodets koaguleringsförmåga.

Det finns olika typer av blodersättningsmedel, till exempel:

1. Kolloidala lösningar: Dessa innehåller stora molekyler som hjälper till att behålla vätskan i blodkärlen och öka blodvolymen. Exempel på kolloidala lösningar är dextran, gelatin och hydroxyetylstärk.

2. Kristalloidea lösningar: Dessa är vattenlösningar av elektrolyter som används för att ersätta vätska och elektrolyter i kroppen. Exempel på kristalloide lösningar är natriumklorid, kaliumklorid och natriumcitrat.

3. Röda blodkroppar (erytrocytkoncentrat): Dessa preparat innehåller frusna och sedan avtorkade röda blodkroppar från en blodspenderare. De används för att öka patientens syretransportsystem när de lider av allvarlig anemi eller under operationer där det förväntas bli en stor blodförlust.

4. Blodplättar (trombocytkoncentrat): Dessa preparat innehåller frusna och sedan avtorkade blodplättar från en blodspenderare. De används för att behandla patienter med allvarlig trombocytopeni eller vid operationer där det förväntas bli en stor blodförlust.

5. Faktorpreparat: Dessa preparat innehåller de proteiner som är nödvändiga för att koagulationen ska fungera korrekt. De används för att behandla patienter med blödningsrubbningar orsakade av en brist på dessa proteiner.

Samtliga preparat bör ges under övervakning av en läkare och i en miljö där det finns möjlighet att hantera komplikationer som kan uppstå under eller efter administrationen.

Bromochlorofluorocarbons (BCFCs) are a type of halogenated hydrocarbon that contain bromine, chlorine, fluorine, and carbon atoms. They were once widely used as refrigerants, fire extinguishing agents, and propellants in aerosol cans. However, due to their ozone-depleting properties and potential contribution to global warming, their production and use have been largely phased out under the Montreal Protocol.

BCFCs are known to be highly stable and persistent in the atmosphere, with long atmospheric lifetimes ranging from a few years to several decades. Once released into the air, they can travel great distances and reach the stratosphere, where they can react with ozone (O3) molecules and break them down into oxygen (O2) and bromine (Br) atoms. Bromine is a more efficient catalyst for ozone depletion than chlorine, making BCFCs particularly harmful to the Earth's ozone layer.

In addition to their ozone-depleting properties, BCFCs are also potent greenhouse gases, meaning they can contribute to global warming by trapping heat in the atmosphere. Although their production and use have been significantly reduced, BCFCs still persist in the environment and continue to pose a threat to the Earth's ozone layer and climate system.

Nedkylning (eng. cooling eller temperature reduction) är inom medicinen ett sätt att behandla olika sjukdomstillstånd, där man aktivt sänker kroppstemperaturen med hjälp av olika metoder, till exempel genom att använda ispåsar, kylpackningar eller speciella maskiner som kyler ner patienten.

Den vanligaste anledningen till nedkylning är för att förhindra skada på hjärnan efter ett slaganfall (eng. stroke) eller annan sorts syrebrist i hjärnan, men det kan även användas för att behandla feber som inte svarar på vanlig feberbehandling eller för att lindra smärta och svullnad efter en skada.

Nedkylning kan också användas i samband med operationer där man vill minska blodförlusten eller för att skydda organ under transplantation.

"Ytaktiva medel" är en benämning inom farmakologi och medicin som används för att beskriva läkemedel som verkar genom att påverka cellmembran eller ytor på celler istället för att verka intracellulärt, det vill säga inne i cellerna. Dessa medel verkar genom att påverka receptorer, kanaler eller enzymer på cellens yta. Exempel på ytaktiva medel är läkemedel som används för att behandla smärta, inflammation och allergier, såsom icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och antihistaminer.

En emulsion är en heterogen blandning av två icke-lösliga faser, vanligtvis bestående av vatten och olja, som är stabiliserad med hjälp av ett emulgeringsmedel. Det finns två huvudtyper av emulsioner: olja-i-vatten (O/V) och vatten-i-olja (V/O). I en O/V-emulsion är små droppar av olja dispergerade i en vattenfas, medan det i en V/O-emulsion är tvärtom. Emulgeringsmedlen består ofta av surfaktanter, som sänker ytspänningen mellan de två faserna och hjälper till att stabilisera emulsionen. Emulsioner förekommer naturligt i vissa livsmedel, kosmetiska produkter och läkemedel, men kan också skapas konstligen för olika industriella applikationer.

Hydrophobic and hydrophilic interactions are fundamental concepts in the field of medicine, particularly in understanding how drugs interact with biological systems.

Hydrophobic interactions refer to the tendency of non-polar molecules or regions of a molecule to repel water and other polar solvents. This phenomenon arises from the fact that non-polar molecules have no net charge and do not form stable hydrogen bonds with water molecules, leading to an unfavorable entropy change when these molecules are placed in aqueous environments. As a result, non-polar molecules tend to aggregate together to minimize their contact with water, forming structures such as micelles or lipid bilayers. In the context of medicine, hydrophobic interactions play a crucial role in the binding of drugs to their targets, particularly when the drug or target contains non-polar regions.

Hydrophilic interactions, on the other hand, refer to the attraction between polar molecules and water. Polar molecules have a net charge or contain functional groups that can form hydrogen bonds with water molecules. As a result, they are highly soluble in aqueous environments and tend to interact strongly with other polar molecules. In medicine, hydrophilic interactions are important for the solubility and distribution of drugs within the body. For example, drugs that are highly hydrophilic may have difficulty crossing biological membranes, which can limit their ability to reach their targets. Conversely, drugs that are too hydrophobic may aggregate together and form precipitates in aqueous environments, leading to decreased bioavailability and potential toxicity.

Overall, understanding the balance between hydrophobic and hydrophilic interactions is critical for designing effective drugs and understanding their mechanisms of action in biological systems.

I medicinsk kontext, refererar "ytegenskaper" (på engelska: "physical properties") vanligtvis till de observerbara karaktäristika hos ett biologiskt material eller en substans, som kan inkludera färg, lukt, smak, konsistens, densitet, hårdhet, ljusbrytning, ledningsförmåga för elektricitet, etc.

Ytegenskaperna kan vara viktiga att ta hänsyn till när man diagnostiserar eller behandlar sjukdomar, eftersom de kan ge information om vilka substanser eller material som finns i en patient's kropp, hur de beter sig under olika förhållanden, och hur de påverkas av olika terapeutiska interventioner.

Exempelvis, färgen på en persons urin kan ge information om deras hydratationsnivå eller om förekomsten av blod i urinen. Smaken och luften hos en persons andedräkt kan vara viktiga tecken på underliggande sjukdomar, som diabetes eller lungsjukdomar. Konsistensen hos en persons slemhinnor kan ge information om deras allmänna hälsostatus och om förekomsten av inflammation eller infektion.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.