Fertility Preservation
Födelsetal
Spermier
Spermierörlighet
Graviditet
Fortplantningsbeteende
Spermieantal
Tekniker för fortplantningshjälp
Konstgjord befruktning
Frysförvaring
Sädesvätska
Testikel
Spermiebildning
Sädesförvaring
Ovary
Växternas sterilitet
Semenanalys
Familjeplaneringspolicy
Provrörsbefruktning
Graviditetstal
Fortplantningsmedicin
Bitestikel
Primary Ovarian Insufficiency
Befolkningskontroll
Ovulation
Spermabanker
Könsorgan, manliga
Ovarian Follicle
Vetenskapliga sällskap
Estrous Cycle
Paritet
Offentlig-privat partnerskap
Uppfödning
Kopulering
Oocyter
Graviditetsutfall
Genetisk korsning
Vävnadsförvaring
Preventivmedel, kemiska, för män
Sexuellt beteende hos djur
Oligospermi
Spermie-ägginteraktioner
Testosteron
Nötkreatur
Ovulation Detection
Marriage
Vacciner som preventivmedel
Sädesuttömning
Reproductive Health
Organstorlek
Gonadotropinfrisättande hormon
Follikelstimulerande hormon
Livmoder
Pollen
Spermatogonier
Spermatider
Brunstsynkronisering
Naturlig födelsekontroll
Spermiemognad
Astenozoospermi
Embryo Implantation
Ovulation Induction
Progesteron
Plasmaproteiner, semen
Pung
Fenotyp
LH
Sädeskanaler
Tidsfaktorer
Oocytaspiration
Estrus
Embryodöd
Abort, framkallad
Azoospermi
Spermietransport
Oogenesis
Fruktsamhet är ett medicinskt begrepp som refererar till förmågan hos en individ, vanligtvis en kvinna, att bli gravid och föda barn. Det inkluderar både fertilitet (den fysiska förmågan att producera och befrukta äggceller respektive spermier) och fekunditet (sannolikheten för en graviditet att leda till en levande födsel). Fruktsamhet kan påverkas av många olika faktorer, inklusive ålder, hälsostatus, genetiska faktorer och miljöfaktorer.
Fertility preservation refers to the medical procedures and treatments used to help individuals or couples safeguard their ability to have biological children in the future, typically before undergoing medical treatments that may compromise their fertility. This can include options such as egg, sperm, or embryo freezing, ovarian tissue cryopreservation, or testicular tissue banking. The goal of fertility preservation is to allow individuals to maintain reproductive autonomy and have the opportunity to start a family when they are ready, despite potential fertility-threatening circumstances.
"Fertilitetshöjande medel" är ett samlingsbegrepp för läkemedel och andra substanser som används för att öka chansen för en graviditet hos par som har svårt att bli naturally fertila. Dessa medel kan verka genom att på olika sätt påverka reproduktiva funktioner hos kvinnor och män, till exempel genom att stimulera ägglossning, förbättra spermiekvalitet eller förlänga livslängden på spermier.
Exempel på fertilitetshöjande medel inkluderar klomifen (som stimulerar ägglossning hos kvinnor), gonadotropiner (som kan användas för att stimulera ägglossning eller produktion av spermier) och androgener (som kan användas för att förbättra spermiekvalitet hos män).
Det är viktigt att notera att användandet av fertilitetshöjande medel bör övervägas som en del av en helhetlig behandlingsplan och under medicinsk övervakning, eftersom det kan finnas risker och biverkningar associerade med deras användning.
Medicinskt sett definieras "barnlöshet hos män" som oförmåga att föda barn på grund av ett problem med spermierna eller med reproduktionssystemet. Det kan bero på flera olika orsaker, till exempel:
1. Oligozoospermi: För få spermier i ejakulatet (mindre än 15 miljoner spermier per milliliter).
2. Azoospermi: Ingen spermie i ejakulatet alls.
3. Teratozoospermi: För många missformade spermier.
4. Asthenozoospermi: Lågt spermiernas rörlighet.
5. Genetiska avvikelser eller kromosomavvikelser.
6. Problem med hormonella systemet som påverkar produktionen av spermier.
7. Förvärrade infektioner i reproduktionssystemet.
8. Anatomiska avvikelser i reproduktionsorganen, såsom obstruktioner eller frånfällen.
Det är viktigt att notera att många män med barnlöshet kan behandlas med hjälp av metoder som in vitro-fertilisering (IVF), intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) eller medicinsk behandling för att korrigera hormonella oregleringar.
'Barnlöshet' kan definieras som ett tillstånd där en kvinna inte kan bli gravid och föda barn, vanligtvis på grund av att hon saknar fungerande äggstockar, äggledare eller livmoder. Detta kan orsakas av olika faktorer som genetiska avvikelser, sjukdomar, operationer eller ålder. I medicinsk terminologi kallas barnlöshet ofta 'infertilitet'.
'Barnlöshet hos kvinnor', även känt som infertilitet, definieras av World Health Organization (WHO) som "en sjukdom av reproduktionssystemet definierad av oförmågan att uppnå en graviditet efter 12 månaders regelbunden samlag utan användning av preventivmedel." Detta inkluderar både oförmåga att bli befruktad och oförmåga att upprätthålla en graviditet till full term. Det är värt att notera att infertilitet kan drabba båda män och kvinnor, och i ungefär hälften av fallen är orsaken kombinerad.
Födelsetal är ett epidemiologiskt mått som används för att beskriva antalet levande födda barn per 1000 invånare i en population under en given tidsperiod, oftast per år. Det kan även kallas fertilitetsmått och ger en indikation på den reproduktiva livsföringen hos en population. Ett högt födelsetal kan vara ett tecken på en ung population eller en hög grad av barnbördsvilja, medan ett lågt födelsetal istället kan tyda på en äldre population eller en lägre grad av barnbördsvilja.
Spermier är den hos mannen producereda reproduktiva cellen, även kallad spermatozoon. Den bildas i Hodis tubuli seminiferi genom en process som kallas spermatogenes. Spermien består av ett huvud, en midje och en svans. Huvudet innehåller arvsmassan (DNA) och är täckt av en skyddande hölje kallad akrosom. Midjan innehåller mitokondrier som ger energi till spermiernas rörelse. Svansen består av 9 + 2 mikrotubuli och är ansvarig för spermiernas rörelse genom kvinnan livmodercervix, livmodern och äggledare till ägget där befruktning kan ske.
Spermierörlighet, även känd som spermiomotilitet, är ett mått på spermiers förmåga att simma och röra sig framåt. Det är en viktig faktor för fertilitet hos mannen eftersom spermier med normal rörlighet har större chans att nå och befrukta ett ägg.
Spermierrorligheten bedöms vanligen genom att analysera ett seminogram, en undersökning av mannens sädesvätska. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) klassificeras spermierörlighet som:
* Normal rörlighet (progressiv rörelse): Spermier som simmar framåt med en hastighet på 25 mikrometer per sekund eller snabbare.
* Långsam rörlighet (slow progression): Spermier som simmar framåt med en hastighet på mindre än 25 mikrometer per sekund, men fortfarande har en koordinerad rörelse.
* Ofördelaktig rörlighet (non-progressive movement): Spermier som rör sig, men inte framåt eller gör det så långsamt att de inte kan nå ett ägg.
* Oförändrad rörlighet: Spermier som inte rör sig alls.
En normal spermierörlighet definieras av WHO som att minst 40% av spermierna ska ha normal rörlighet och max 30% ska vara oförändrade eller ofördelaktigt rörliga.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
'Fortplantningsbeteende' refererar till de beteenden och processer som djur, inklusive människor, deltar i för att fortplanta sig och skapa nästa generation. Detta kan omfatta sexuell reproduktion, inklusive parning och kopulation, men också andra aspekter av reproduktiv biologi, som till exempel produktion och mognad av könsceller (gameter), skydd av äggläggningsplatser eller ungar, och socialt beteende relaterat till parning och uppväxt.
För människor kan fortplantningsbeteende också inkludera användningen av preventivmedel och andra metoder för familjeplanering, samt adoption och assisted reproductive technologies (ART), som artificiell insemination och in vitro-fertilisering.
'Spermiogram' är ett medicinskt begrepp som refererar till en undersökningsmetod där man analyserar mannens sädesvätska (semen) för att utvärdera spermiernas kvantitet, rörlighet och morfologi (form). Det görs vanligen genom att insamla en prov av mannens sperma efter masturbation eller med hjälp av ett speciellt kondom som inte innehåller spermiedödande substanser under samlag.
Den insamlade proven analyseras sedan under mikroskop för att avgöra:
1. Spermiernas koncentration (antal per milliliter): Detta mäts vanligen i miljoner per milliliter och ger en indikation på hur många spermier det finns i varje droppe sperma.
2. Spermiernas rörlighet: Rörelseförmågan hos spermierna är viktig för att de ska kunna nå och befrukta äggcellen. Spermier delas in i olika kategorier baserat på deras rörlighet, från snabbt rörliga till stillastående.
3. Spermiernas morfologi: Morfologin hos spermierna kan ge en indikation på deras fertilitet. En normal spermie har en lång, smal huvud och en lång, tunn svans. Abnormaliteter i formen kan påverka spermiernas förmåga att befrukta äggcellen.
En spermiogram används ofta som ett diagnosverktyg för mannens infertilitet och hjälper läkaren att avgöra om ytterligare behandlingar behövs, till exempel med hjälp av assistad reproduktionstekniker som in vitro-fertilisering (IVF) eller intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI).
'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.
En 'tekniker för fertilitetsbehandling' (engelska: 'fertililty technician') är en individ som är utbildad och certifierad att arbeta med assisted reproductive technologies (ART) inom medicinsk behandling av ofrivillig barnlöshet. Deras huvudsakliga uppgifter innefattar att hantera, preparera och bevara gameter (ägg och/eller spermier), utför ultraljud under oocyte retrieval ( ägg-punktion) procedurer, och utföra laboratorieprocedurer såsom insemination, intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) och embryokultur. De arbetar vanligtvis under läkares övervakning i en fertilitetsklinik eller ett reproduktionsmedicinskt centrum.
Konstgjord befruktning, även känt som assisted reproductive technology (ART), är en metod där ägg och spermier kombineras utanför en kvinna's kropp för att uppnå befruktning. Detta kan ske genom olika tekniker, till exempel in vitro fertilisation (IVF) eller intracytoplasmatic sperm injection (ICSI).
I IVF-tekniken samlas äggceller från kvinnan's äggstockar efter stimulering med hormoner. Därefter kombineras äggcellerna med spermier i ett laboratorium, och de befruktade äggen (blastocyst) placeras sedan tillbaka in i kvinnans livmoder för att fortsätta utvecklas.
I ICSI-tekniken injiceras en enskild spermie direkt in i varje äggcell med hjälp av en mikropipett, vilket kan öka chanserna för befruktning när spermiekvaliteten är låg.
Konstgjord befruktning används ofta för att behandla infertilitet eller för att förebygga genetiska sjukdomar som kan överföras från föräldrar till barn.
'Frysförvaring' (frysbehandling) är ett sätt att bevara livsmedel och andra varor genom att sänka temperaturen till under fryspunkten, vanligtvis -18°C eller lägre. Detta förhindrar bakteriell tillväxt och nedbrytning av materialet. Frysförvaring kan förlänga hållbarheten av livsmedel betydligt och är en viktig metod inom livsmedelsindustrin, restauranger och hemmaköken.
Sädesvätska, även känd som seminal fluid eller ejakulat, är en blandning av olika sekretioner från de körtlar som ingår i det manliga reproduktionssystemet. Den primära funktionen för sädesvätskan är att transportera och skydda spermier på deras väg genom kvinnans fortplantnings tract mot äggcellen för befruktning.
Sädesvätska består av följande komponenter:
1. Spermier: De mobila mänskliga spermierna utgör ungefär 5% av ejakulatvolymen. Varje portion sädesvätska kan innehålla upp till 500 miljoner spermier, även om en normalt fungerande man producerar cirka 100-300 miljoner spermier per milliliter (ml) av sädesvätska.
2. Prostata-sekrett: Prostatasekretet utgör ungefär 20-30% av ejakulatvolymen och innehåller enzymer, vitaminer, mineraler och vissa hormoner som stödjer spermiernas överlevnad och rörlighet. Prostatasekretet ger även sädesvätskan sin typiska konsistens och färg (lätt grumlig och vitaktig till gulaktig).
3. Samenblåse-sekrett: Samenblåssekrets är den mest förekommande komponenten i sädesvätskan, med en andel på ungefär 65-75%. Det består av sockerarter (främst fruktosa), som är en energikälla för spermierna, och bicarbonatjoner, vilka hjälper till att neutralisera den sura miljön i kvinnans vagina. Samenblåssekretset ger även sädesvätskan sin lätt skummiga konsistens.
4. Bulbouretrala-körtlar-sekrett: Detta sekrett utgör den minsta komponenten i sädesvätskan, med en andel på mindre än 5%. Det innehåller proteiner och slutligen ger det sädesvätskan sin lätt genomskinliga färg.
Sammanfattningsvis är sädesvätskan ett komplext kemi- och näringsrikt medium som skyddar, transporterar och underhåller spermierna på deras väg mot äggcellen i kvinnan.
Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.
Spermiebildning, även känd som spermatogenes, är den process där mänskliga spermier (spermatozoider) produceras och utvecklas i de manliga reproduktionsorganen, testiklarna. Denna process innefattar en serie komplexa steg som sker i olika delar av testikeln, inklusive i de tunna rör som kallas seminervävnader.
Spermiebildningen börjar med att diploida stamceller, kallade spermatogonier, delar sig och differenseras till haploida celler, spermatocyter. Dessa spermatocyter genomgår två meiotiska delningar för att producera fyra haploida celler, spermatozygospermer. Under denna process sker en kromosomseparation där varje dottercell får halva antalet kromosomer (23 stycken), inklusive en kopia av varje sexkromosom.
Spermatozygospermerna är fortfarande inte fullt utvecklade spermier och de genomgår ytterligare förändringar i de speciella rör som kallas tubuli recti och efferenta ductus, innan de når epididymis. I epididymis sker ytterligare morfologiska förändringar och spermierna blir mognare och mer rörliga. Slutligen transporteras de till konvolutus testis där de mixas med sekret från accessoriska sexuella körtlar (prostata, samlingsblåsa och bulbouretrala körtel) för att bilda sperma.
Spermiebildningen är en kontinuerlig process som pågår under hela en manlig individuals liv, men den kan påverkas av olika faktorer såsom ålder, hälsostatus och exponering för skadliga miljöfaktorer.
Sädesförvaring är ett medicinskt begrepp som refererar till att män lagrar sperma, ofta med hjälp av kryogen konservering, för senare användning i reproduktionssyfte. Detta kan vara användbart för män som kommer att genomgå behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandlingar, eller för par som vill skjuta upp barnandet av olika anledningar. Sperman konserveras vanligtvis i en sädesbank och kan vara lagrad under mycket låga temperaturer (-196°C) under en längre tid utan att förlora sin vitalitet eller fertilitet.
'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.
"Växternas sterilitet" refererar till den situation då en växt är oförmögen att fortplanta sig och producera frön eller sporer som kan gro och utvecklas till nya plantor. Detta kan bero på olika orsaker, till exempel:
1. Genetisk sterilitet: Detta orsakas av genetiska defekter eller mutationer som förhindrar normal pollen- och äggcellutveckling.
2. Fysisk sterilitet: Denna form av sterilitet kan bero på skador på reproduktiva organ, till exempel stamen (hanlig pollenproducerande del) eller pistill (honlig äggcellproducerande del). Skadorna kan orsakas av miljöfaktorer som t.ex. frost, sjukdomar, skadedjur eller mekanisk skada.
3. Hormonell sterilitet: Hormonella störningar kan också leda till sterilitet hos växter. Exempelvis kan brist på vissa hormoner förhindra blomningen och därmed reproduktionen.
4. Kemisk sterilitet: Vissa kemiska ämnen, som pesticider eller herbicider, kan störa växternas reproduktiva process och leda till sterilitet.
Det är värt att notera att många växter har utvecklat mekanismer för självpollinering (autogami) eller korspollinering (allogami), vilket kan hjälpa dem att övervinna sterilitet orsakad av genetiska defekter eller miljöfaktorer.
Family planning is the process of making deliberate decisions and plans about whether, when, and how many children to have, as well as how to raise them in a responsible and healthy manner. It involves the use of various methods, such as contraception, to prevent or delay pregnancy, as well as prenatal care, education, and support for those who choose to become pregnant. Family planning also emphasizes the importance of spacing pregnancies apart to ensure the best possible health outcomes for both parents and children. Ultimately, family planning is a fundamental human right that enables individuals and couples to make informed choices about their reproductive health and future.
En semenanalyse, även känd som spermaanalys, är en typ av laboratorietest som mäter olika aspekter av mannens reproduktiva hälsa. Den inkluderar vanligtvis mätningar av:
1. Spermiekoncentration: Antalet spermier per milliliter (ml) semen.
2. Spermimobilitet: Hur väl spermierna kan röra sig och simma framåt.
3. Spermiomorfologi: Formen och storleken på spermierna.
4. Semenvolym: Hur mycket semen produceras vid ejakulationen.
5. pH-värde: Hur sur eller basiskt semenet är.
6. Fructos: En sockerart som förekommer naturligt i semen och används för att avgöra om sädesledarna fungerar korrekt.
Denna typ av tester kan användas för att undersöka orsakerna till infertilitet, för att kontrollera effekterna av behandlingar som påverkar reproduktiv hälsa och för att screena för genetiska sjukdomar.
Familjeplaneringspolitik (eng. Family planning policy) är en politisk strategi som syftar till att främja och stödja individers och pars rättigheter, möjligheter och valfrihet att planera sin familj, inklusive att välja antalet barn, åldern mellan barnen och avstånd mellan dem, samt ha tillgång till information och metoder för preventiv vård. Familjeplaneringspolitik kan också omfatta frågor som sexual upplysning, reproduktiva hälsa och rättigheter, jämställdhet mellan könen och ungas rättigheter.
Den medicinska aspekten av familjeplaneringspolitik handlar om att säkerställa tillgången till effektiva preventivmetoder och rådgivning, samt att förebygga och behandla sexuellt överförbara infektioner (STI) och andra reproduktiva hälsofrågor. Detta kan innebära att erbjuda tjänster som är tillgängliga, acceptabla, kvalificerade och användarvänliga, samt att garantera patientens rätt till självbestämmande, konfidentialitet och respekt för mänskliga rättigheter.
'Födelsekontroll, immunologisk' refererar till metoder för att förebygga överföringen av smitta från moder till barn under fostrets utveckling och vid förlossningen. Detta kan uppnås genom att ge specifika immunoglobulinpreparat till modern, som sedan passerar till fostret via moderkakan. Dessa preparat innehåller antikroppar mot specifika patogener, såsom toxoplasma, cytomegalovirus och vissa typer av herpesvirus, som kan vara skadliga för fostrets utveckling.
Den immunologiska födelsekontrollen är en del av den större kategorin av födelsekontroll, som innefattar alla preventiva metoder för att skydda barnet under graviditeten och vid förlossningen. Denna typ av födelsekontroll är speciellt viktig för kvinnor som har en högre risk för infektioner under graviditeten, till exempel på grund av arbete eller livsstil.
I medicinska sammanhang kan "kullstorlek" (engelska: grain size) användas för att beskriva storleken på partiklar i ett preparat, till exempel inom patologi när man studerar celler under mikroskop. Kullstorleken kan ha betydelse för hur effektivt ett läkemedel eller ett diagnostiskt verktyg fungerar. I vissa fall kan en mindre partikelstorlek leda till bättre absorption och därmed verkan i kroppen.
Ibland används termen "nanokullstorlek" (engelska: nanograin size) för att beskriva mycket små partiklar, med en diameter på mindre än 100 nanometer. Dessa kan ha unika egenskaper jämfört med större partiklar och används inom områden som nanomedicin och diagnostik.
'Provrörsbefruktning' eller 'in vitro-befruktning' (IVF) är en metod för konstlig befruktning där ägg och spermier blandas utanför kroppen, i ett provrör eller en petriplatta i ett laboratorium. När ägget blir befruktat och cellerna börjar dela sig, överförs det till livmodern på den väntande kvinnan, där det fortsätter att utvecklas.
Denna metod används ofta när andra former av behandling inte har varit framgångsrika, eller när det finns en speciell medicinsk anledning till att använda sig av den, som exempelvis vid problem med spermiernas rörlighet eller äggstockens funktion. Provrörsbefruktning kan också användas i kombination med tekniker som intracytoplasmatisk spermieinjektion (ICSI), där en enskild spermie placeras direkt in i ett ägg för att öka chansen till befruktning.
Befruktning är en medicinsk term som refererar till processen där en spermie tränger in i och befruktar ett ägg, vilket resulterar i bildandet av ett zygot, som kan utvecklas till ett foster. Denna process sker vanligtvis i livmodern under sexuell reproduktion hos däggdjur, inklusive människan.
Fertilitetsmedel för kvinnor, även kända som fertilitetshormoner eller fertilitetsbehandlingar, är läkemedel som används för att behandla fertilitetsproblem hos kvinnor. Dessa medel kan på olika sätt hjälpa till att stödja kvinnans naturliga menstruationscykel och öka chanserna att bli gravid.
Det finns flera olika typer av fertilitetsmedel för kvinnor, bland annat:
1. Klomifen citrat: Detta är ett vanligt förekommande fertilitetsmedel som används för att behandla oregelbunden menstruation och ovulation. Klomifen citrat fungerar genom att blockera estrogenreceptorer i hjärnan, vilket leder till en ökad produktion av folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH), vilket kan leda till en ökad ägglossning.
2. Gonadotropiner: Gonadotropiner är hormoner som stimulerar äggstockarna att producera fler äggceller under en menstruationscykel. De används ofta i kombination med intrauterin insemination (IUI) eller in vitro fertilisation (IVF). Gonadotropiner kan ges som injektioner och omfattar läkemedel som follitropin alfa, follitropin beta och human chorionic gonadotropin (hCG).
3. Letrozol: Letrozol är ett aromatashämmande medel som används för att behandla bröstcancer hos kvinnor efter klimakteriet, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Letrozol fungerar genom att blockera enzymet aromatas, vilket omvandlar östrogen till dess aktiva form. Detta kan leda till en ökad produktion av FSH och LH, vilket i sin tur kan leda till en ökad ägglossning.
4. Bromocriptin: Bromocriptin är ett dopaminreceptoragonist som används för att behandla Parkinsons sjukdom, men det har också visat sig vara effektivt för att behandla infertilitet hos kvinnor. Bromocriptin fungerar genom att blockera prolaktinet, ett hormon som produceras i hypofysen och kan påverka ägglossningen och menscykeln.
Det är viktigt att notera att alla dessa läkemedel har en rad biverkningar och ska endast användas under övervakning av en läkare. Dessutom kan de vara kostsamma och kräver ofta flera cykler för att uppnå ett resultat. Det är därför viktigt att diskutera alla alternativ med din läkare innan du bestämmer dig för att använda någon av dessa behandlingar.
'Graviditetstal' eller 'graviditetstid' är ett begrepp inom medicin som används för att ange antalet veckor sedan den sista menstruationen (LMP) hos en gravid kvinna. Detta används ofta som en standardmåttenhet för att följa utvecklingen hos fostret och schemalägga rutinmässiga undersökningar under graviditeten.
Graviditetstalet är vanligen ett helt tal som representerar antalet kompletta veckor plus ett extra dagar (från 0 till 6) för att uppnå nästa fulla vecka. Således, om en kvinna är i sin sjunde vecka och två dagar av graviditeten, kommer hennes graviditetstal vara 7 + 2 = 9.
Det är värt att notera att det kan finnas små skillnader mellan olika länder och kulturer när det gäller hur graviditetstal räknas, men den vanligaste metoden är att räkna från den sista menstruationen.
Preventivmedel, kemiska, är en typ av preventivmedel som innehåller kemiska substanser och används för att förhindra befruktning. De kan delas upp i två grupper: spermiedödande medel och hormonella preventivmedel.
Spermiedödande medel, även kallade barriärmetoder, inkluderar produkter som spermicidem gel, spray, mousse, film eller tabletter. Dessa produkter dödar spermier och förhindrar dem från att nå äggcellen. De kan användas ensamma eller tillsammans med andra preventivmedel, såsom kondomer eller diafragmar.
Hormonella preventivmedel innehåller hormoner som påverkar kvinnors menstruationscykel och förhindrar ägglossning (ovulation). De inkluderar p-piller, minipiller, hormonspiral, hormonimplantat, hormonpåpatch och vaginal ring. Dessa preventivmedel fungerar genom att hindra ägglossningen, förtjocka cervikalsekretet så att spermierna har svårare att nå ägget eller förändra slutet av livmodern så att ett befruktat ägg inte kan fästa sig.
Det är viktigt att notera att användning av kemiska preventivmedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, och det rekommenderas att diskutera med en läkare eller sjuksköterska för att välja den mest lämpliga metoden.
Födelsekontroll, även känt som familjplanering eller födselshämmande metoder, är enligt Världshälsorganisationen (WHO) definierat som "de metoder, strategier och tjänster som används för att ge information, rådgivning och tillgång till familjeplaneringsmetoder med syfte att hjälpa människor att få barn när de väljer det."
Det finns olika typer av födelsekontrollmetoder, både reversibla och icke-reversibla. Reversibla metoder inkluderar användning av preventivmedel som piller, pessarier, vaginal ringar, hormonspiraler, kondomer, naturlig familjplanering och morgondop. Icke-reversibla metoder innefattar operationer som sterilisation av kvinnor (tublig ligatur) eller män (vasektomi).
Födelsekontroll kan ha en positiv effekt på hälsa och utveckling genom att ge kvinnor och familjer möjlighet att planera sina graviditeter, vilket kan leda till bättre moderska- och barnhälsan, minskad barndödlighet och förbättrade socioekonomiska förutsättningar.
Fertilitetsmedel för män, även kända som fertilitetsbehandlingar eller åtgärder för män, är behandlingsalternativ som rekommenderas för män med fertilitetsproblem. Dessa problem kan vara orsakade av en rad faktorer, till exempel låga spermiecounts, sämre spermierörelser eller abnorma spermiformar.
Det finns olika typer av fertilitetsmedel för män, inklusive:
1. Mediciner som ökar spermieproduktionen: Detta innefattar hormonbehandlingar som kan hjälpa att reglera hormonnivåer och öka spermieproduktionen. Exempel på sådana mediciner är clomifen, gonadotropiner och human chorionic gonadotropin (hCG).
2. Kirurgiska ingrepp: Kirurgi kan användas för att behandla obstruktioner eller skador i reproduktionssystemet som kan påverka spermieproduktionen och transporten. Till exempel kan en varikokoelektomi utföras för att korrigera en varikocele, en vanlig orsak till infertilitet hos män.
3. Assisterad reproduktionsteknik (ART): ART-metoder innefattar tekniker som hjälper till med att få spermier och ägg att träffa varandra utanför kroppen. In vitro fertilisation (IVF) och intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) är exempel på ART-metoder som kan användas för män med infertilitetsproblem.
4. Spermierekning: För män med låga spermiecounts kan spermierekning användas för att koncentrera spermierna innan de används i ART-metoder som IVF och ICSI.
5. Antioxidanter: Antioxidanter kan användas för att minska skadan på spermier orsakad av fria radikaler, vilket kan förbättra spermiekvaliteten hos vissa män med infertilitetsproblem.
Det är viktigt att notera att behandlingen av infertilitet beror på orsaken till problemet och att en korrekt diagnos är nödvändig för att fastställa den bästa behandlingsvägen.
Reproduktionsmedicin (även kallat fertilitetsklinik eller infertilitetsbehandling) är ett medicinskt specialområde som fokuserar på att hjälpa människor med barnlängtan att uppnå en graviditet. Detta kan involvera en rad olika behandlingsmetoder, inklusive hormonbehandling, intrauterin insemination (IUI), invitrofertilisering (IVF) och andra former av assistad reproduktionsteknik (ART).
Reproduktionsmedicinen kan också involvera att undersöka och behandla orsaker till infertilitet, såsom äggstockscykler, spermiekvalitet, anatomiska avvikelser eller hormonella störningar. Målet är att hjälpa paret eller individen att uppnå en lyckad graviditet och föda ett friskt barn.
"Bite mark" er en medicinsk terminologi som refererer til mærker eller sår som fremkaldes ved et dyr eller et menneskes bid. Biteteskel kan variere i størrelse, form og alvorlighed alt efter hvad slags dyr der har bist, hvor meget kraft det har brugt under bittet, og hvilken del av kroppen som er berørt.
I retsmedicinsk sammenhæng kan bite markers analyse være viktig for å identifisere slags dyr eller menneske som har foråsad skaden, og kan også brukes som bevis i retssaker.
Primary ovarian insufficiency (POI), tidigare kallat premature ovarialt slutage (POS), är ett tillstånd där äggstockarna i kvinnan slutar fungera före 40 års ålder. Detta leder till oförmåga att bli gravid och vanligen men inte alltid för tidig menopaus. POI definieras som ett tillstånd med höga gonadotropinspel (FSH) och lägre än normalt estradiolnivåer under minst 4 månader, tillsammans med amenorré (utebliven menstruation) under minst 4 månader i kvinnor under 40 år.
POI kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive genetiska störningar, autoimmuna sjukdomar, infektioner och toxiner. I många fall är orsaken okänd (idiopatisk). POI skiljer sig från menopaus eftersom det kan förekomma cykler och fertilitet även efter diagnosen, även om detta är ovanligt.
POI kan leda till symptom som varierar mellan individer, inklusive heta flashes, nattsvett, sömnsvårigheter, depression, irritabilitet och könsrelaterade symptom som vaginal torrhet och sammanhangsbrist. POI kan också öka risken för andra hälsoproblem som benvätskansjukdomar (osteoporos) och hjärt-kärlsjukdomar.
Befolkningskontroll (eng. Population control) är en term som ofta används för att beskriva politiska och sociala strategier som används för att påverka en populations storlek, tillväxt eller komposition. Detta kan innebära metoder såsom familjeplanering, preventivmedel, utbildning om sexual hälsa, men kan också inkludera mer kontroversiella metoder som tvångssterilisation och abort.
I medicinsk kontext kan befolkningskontroll handla om att minska risken för ohälsosamma graviditeter, sjukdomar och andra hälsoproblem genom att främja rationell familjeplanering och tillgång till preventivmedel. Detta kan också innebära att arbeta med att förbättra hälsa, utbildning och ekonomiska möjligheter för kvinnor, eftersom det ofta korrelerar till en lägre fertilitet och bättre barnhälsa.
Det är värt att notera att begreppet "befolkningskontroll" kan vara känsligt och kan tolkas olika beroende på kontext och kulturell bakgrund. Vissa använder termen för att beskriva tvångsmetoder som används av stater för att kontrollera populationens storlek, medan andra använder den i en mer neutral betydelse för att beskriva alla metoder som används för att påverka en populations storlek och komposition.
Ovulation är den process då ett ägg mognar och friges från en kvinnas äggstock (ovarium) under hennes menstruationscykel. Detta sker vanligtvis mitt i cykeln, ungefär 14 dagar före nästa menstruation börjar. Ett gång utfrisat ägg kan sedan bli befruktat av spermier om det finns några tillgängliga i kvinnans kropp. Om befruktning sker kommer ägget att fästa sig i livmoderns (endometriet) inre vägg och utvecklas till ett foster. Om inte befruktning sker kommer ägget att upplösas och lämna kroppen genom menstruationen.
En spermabank (eller spermbank) är en facilitet där man kan donera och/eller lagra sädesceller (spermier). Det används ofta av personer som vill behålla sin fertilitet för framtida användning, till exempel innan de genomgår behandlingar som kan påverka deras fertilitet, såsom cancerbehandling. Det kan också användas av par där den ena partnern har problem med att producera eller transportera sädesceller.
Spermierna lagras i flaskor i stora frysboxar som hålls vid mycket låga temperaturer, ofta kring -196 grader Celsius, för att bevara deras livskraft så länge som möjligt. När de ska användas tinas de upp och placeras i en kvinnas livmoder eller i en fertiliseringsbehandling, beroende på behandlingsvalet.
Det är viktigt att notera att det finns strikta regler och kvalitetskontroller för spermabanker för att garantera säkerhet och effektivitet. Alla donatorer måste genomgå en rigorös screeningprocess för att undvika överföring av sjukdomar eller genetiska avvikelser till barn som kan födas genom användning av donerade spermier.
Medicinskt sett definieras de manliga könsorganen som de primära och sekundära karaktärsdragen hos en biologisk man. De primära könsorganen inkluderar testiklarna, som producerar spermier och den manliga könshormonen testosteron, samt den tillhörande scrotum-sakken. De sekundära könsorganen innefattar penis, prostata, blygdben och bröstkörtlarna. Dessa organ utvecklas under fostertiden under inflytande av könshormoner.
En ovariell folikel är en liten struktur i äggstocken (ovarium) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett enda äggcell (oocyten) omgivet av ett lagringsskikt av celler som kallas granulosa cells och en yttre membran som kallas teka.
Under en kvinnas fertila år finns det många ovariala foliklar i ovarierna, men bara en eller ett fåtal utvecklas till mogna äggvarv (Graafs folliklar) varje månad under hennes menstruationscykel. Den mogna follikeln släpper sedan ett ägg som kan bli befruktat om det möter en spermie. Om inte befruktning sker, kommer follikeln att degenerera och menstruationen kommer att inträffa.
Ovariala foliklar är viktiga för kvinnors reproduktiva hälsa och kan påverkas av ålder, hormonella störningar och andra faktorer som kan leda till infertilitet eller andra reproduktiva problem.
"En vetenskaplig sammanslutning eller förening som är inriktad på att främja forskning och utveckling inom ett specifikt område av kunskap, såsom medicin. Dessa organisationer består ofta av experter och professionella forskare inom sitt respektive fält som samarbetar för att dela kunskap, diskutera forskningsresultat och främja den vetenskapliga metoden."
The estrous cycle is the reproductive cycle in certain mammals, including many non-primate placental mammals, that involves periodic changes in the reproductive tract and behavior of the female. It is often referred to as the "heat" cycle. The estrous cycle is regulated by hormonal changes and can be divided into several stages:
1. Proestrus: This stage lasts for a few days and is characterized by the development of follicles in the ovaries, which produce estrogen. As a result, the female may show signs of sexual receptivity, such as increased vocalization and attraction to males. However, she is not yet ready for fertilization.
2. Estrus: This stage marks the peak of sexual receptivity in the female. The levels of estrogen are at their highest, and the female will actively seek out a mate. Ovulation occurs during this stage, making it possible for fertilization to occur.
3. Metestrus: After ovulation, the levels of estrogen begin to decline, and progesterone starts to rise. The female may lose interest in mating and become less receptive to males.
4. Diestrus: This is the final stage of the estrous cycle, during which the corpus luteum (a temporary endocrine structure formed from the ruptured follicle) produces progesterone. The female is no longer sexually receptive, and the uterus prepares for potential pregnancy or menstruation (in primates).
The length of the estrous cycle varies between species, ranging from a few days to several weeks. In some animals, such as dogs and cats, the estrous cycle is polyestrous, meaning that it occurs multiple times throughout the year. In other animals, such as cows and sheep, the estrous cycle is seasonal and closely tied to environmental factors like day length.
It's important to note that humans do not have an estrous cycle; instead, they have a menstrual cycle, which involves shedding of the uterine lining (menstruation) if fertilization does not occur.
I medicinsk kontext refererar "paritet" till att någonting är jämnt eller likadant på båda sidor. Det används ofta för att beskriva symmetri i anatomin, men kan även användas inom neurologi för att beskriva muskelsymmetrin hos en person. I psykiatrin kan paritet användas för att beskriva ett tillstånd där en persons tankar och perception är välordnade och logiska, utan tecken på psykotisk störning som exempelvis tankestörning eller hallucinationer.
I medicinsk kontext, kan "offentlig-privat partnerskap" (OPP) definieras som en form av samarbete mellan offentliga sektorer (t.ex. regeringar, myndigheter eller sjukvårdsorganisationer) och privata aktörer (t.ex. företag, ideella organisationer eller investerare) för att finansiera, utveckla, tillhandahålla och/eller underhålla medicinska tjänster, infrastruktur eller produkter.
Detta kan ta sig många olika former, men syftet är ofta att kombinera kompetenser, resurser och finansiella medel från båda sektorerna för att uppnå gemensamma mål som till exempel att förbättra patientvården, öka effektiviteten eller skapa innovationer inom sjukvården.
OPP kan vara kontroversiella eftersom de kan ifrågasättas med avseende på konflikter av intresse, etiska överväganden och möjliga kommersialisering av viktiga medicinska tjänster eller resurser. Därför är det viktigt att ha tydliga ramverk och regler för hur dessa partnerskap ska utformas och hanteras för att skydda patienters intressen och säkerställa etisk integritet.
I medicinsk kontext, betyder "uppfödning" oftast reproduktiv teknik eller metoder som används för att skapa liv. Detta inkluderar assisted reproductive technology (ART) såsom in vitro fertilisation (IVF), intracytoplasmic sperm injection (ICSI), och surrogatmammanskapsavtal. Uppfödning kan även innebära användning av donorsperm, donoregg eller embryoadoption.
I vissa fall kan "uppfödning" också syfta på processen att ta hand om och uppfostra ett barn efter födseln, men detta är vanligare i allmän kontext än i medicinsk.
In a medical context, "kopulering" refererar vanligtvis till den sexuella aktiviteten mellan två individer som innebär penetration av en persons genitalier av den andres. Detta kan inträffa under samlag, där en penis penetrerar vaginalt, analt eller oralt. Kopulering är en naturlig och viktig del av mänsklig sexualitet och reproduktion. Emellertid kan det också vara kopplat till risker för sexuellt överförbara infektioner (STI) och oönskad graviditet, om den inte sker på ett säkert sätt.
En oocyte, även känd som en äggcell, är en stor, ofullständigt utvecklad cell hos en kvinna som kan utvecklas till ett ägg under den ovulatoriska cykeln. Oocyten bildas i äggstockarna (ovarier) och innehåller halva av den genetiska informationen i form av 23 unika kromosomer, medan de flesta andra celler i kroppen har 46 kromosomer fördelade på två uppsättningar. När en mannens spermie befruktar oocyten bildas en zygot, som kan utvecklas till ett embryo och sedan till ett foster under graviditeten.
Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.
'Genetisk korsning' (eller 'genetisk kryssing') refererer til den proces, hvor to individers forskellige gener blandes sammen i et nyt individ under formeringen. Dette sker ved at en organisme af en art forplantar sig med en anden organisme af en anden art eller en anden variant af samme art, hvilket resulterer i en krydsning mellem de to genetiske baggrunde.
I mere specifik medicinsk termer kan genetisk korsning være anvendt for at opnå øget forståelse af genetiske mekanismer, arvelige sygdomme og genetiske variationer i populationer. Genetiske krydsninger mellem individer med forskellige generelle træk kan give forskere mulighed for at spore specifikke gener og deres effekter på en organismes fysiologi, adfærd og sundhed.
Det er vigtigt at notere, at genetisk korsning ikke skal forveksles med den almindelige brug af begrebet 'krydsning' i daglig tale, som ofte refererer til parring mellem individuelle af forskellige arter eller racer. I medicinsk kontekst er genetisk korsning en mere præcis og teknis terminologi.
Tissue banking, eller vävnadsförvaring, är ett samlingsbegrepp för kontrollerade processer som innefattar donation, behandling, lagring och distribution av mänskliga kroppsvävnader och celler. Dessa vävnader kan användas i medicinska behandlingar såsom transplantationer eller för forskningsändamål. Vävnadsförvaring regleras ofta av lagar och etiska riktlinjer för att säkerställa donators integritet, sundheten och informerade samtycke, samt att mottagaren får korrekt information om vävnaden.
Preventivmedel, kemiska, för män refererar till medel som används för att förhindra befruktning genom att påverka spermiernas funktion eller rörlighet. De flesta av dessa preventivmedel är hormonbaserade och innefattar vanligen testosteron och/eller progestagen. Exempel på kemiska preventivmedel för män inkluderar p-piller, gel och injektionsbehandlingar. Dessa medel kräver i allmänhet ett recept från en läkare och bör användas under medicinsk övervakning på grund av möjliga biverkningar och risker.
"Familjekaraktäristika" är ett begrepp som används inom medicinen och beteendevetenskapen för att beskriva de gemensamma egenskaper, strukturer och mönster som kan påträffas inom en familj. Dessa karaktäristika kan vara både genetiska och miljömässiga.
Exempel på genetiska familjekaraktäristika är ärftliga sjukdomar eller predispositioner för vissa sjukdomar, som till exempel cancer, diabetes eller hjärt-kärlsjukdomar. Andra exempel på familjekaraktäristika kan vara sättet att kommunicera, konflikthantering, värderingar och traditioner inom en familj.
Det är viktigt att notera att familjekaraktäristika inte garanterar att alla familjemedlemmar kommer att utveckla samma sjukdom eller ha samma beteendemönster, men de kan öka risken eller påverka sannolikheten. Därför är det viktigt att ta hänsyn till familjekaraktäristika när man bedömer individers risk för vissa sjukdomar och ger råd om preventiv åtgärder och behandling.
Sexuellt beteende hos djur definieras som beteenden som direkt eller indirekt leder till parning och reproduktion. Detta kan inkludera en rad olika handlingar, beroende på art och individ, såsom flirtande, uppvaktningsbeteende, parningslekar, kopulation och andra former av intim kontakt. Många djurarter har också specifika ritualer eller beteenden som är associerade med parningstiden, till exempel revirdränande hos älgar eller hästbockarnas strider om honorna.
Det är värt att notera att sexuellt beteende hos djur kan också inkludera icke-reproduktiva handlingar, såsom homosexualitet och självupplevelse. Dessa former av beteende har observerats hos en rad olika djurarter och kan ha en rad olika funktioner och syften, till exempel att stärka sociala band eller reducera stress.
Oligospermi är ett medicinskt begrepp som beskriver när spermiekoncentrationen i en mannens ejakulat är lägre än normalt. Det definieras vanligtvis som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter (ml) ejakulat. Oligospermi kan vara ett tecken på fertilitetsproblem, men det behöver inte alltid innebära att en man är infertil. Det kan bero på olika orsaker, till exempel hormonella störningar, sjukdomar, skador eller vissa livsförhållanden som rökning och stress. I vissa fall kan orsaken inte fastställas (idiopatisk oligospermi). Behandlingen beror på orsaken till oligospermin och kan innebära hormonbehandling, operation eller assistad reproduktion som intracytoplasmatisk spermieinjecti (ICSI).
Spermie-ägginteraktioner refererar till de komplexa processer som sker när spermier och ägg, även kända som sperma och ova, möts och interagerar med varandra under befruktningen. Denna process inkluderar en serie händelser som leder till att spermien kan penetrera ägget och leda till bildandet av ett zygot, vilket är den första cellen i ett embryo.
När en spermie närmar sig ett ägg, attraheras den av äggvitan som omger ägget. Äggvitan innehåller speciella proteiner som binder till spermier och hjälper dem att navigera mot ägget. När en spermie träffar äggets yta, aktiveras ett membranfusionsevent som leder till att spermiens kärna kan släppas in i ägget.
Efter att spermien har penetrerat ägget, sker en serie av biokemiska reaktioner som förhindrar andra spermier från att penetrera samma ägg. Detta skyddar mot polyspermi, vilket är när flera spermier tränger in i samma ägg och kan leda till abnorma embryoutveckling.
I slutet av denna process har befruktningen skett och en zygot bildats, vilket är början på en ny individ. Spermie-ägginteraktioner är därför en mycket viktig del av reproduktionen hos många djur, inklusive människor.
'Kontraceptivt beteende' refererar till handlingar eller metoder som används för att förebygga en oönskad graviditet. Detta kan inkludera användning av preventiva metoder som p-piller, kondomer, hormonspiraler, skyddsplåster och hormoninjektioner, men kan även omfatta naturliga metoder såsom fertilitetskännedom och tillbakadragen metod.
I medicinsk terminologi kan kontraceptivt beteende också inkludera permanenta preventiva metoder som sterilisering (för båda könen), tubal ligation hos kvinnor och vasektomi hos män. Dessa metoder är ofta irreversibla och används av dem som har bestämt sig för att inte få fler barn eller aldrig vill bli gravida.
I allmänhet syftar kontraceptivt beteende på alla intentionella handlingar som vidtagas för att minska risken för oönskad befruktning och därmed undvika en oplanerad graviditet.
Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
Ovulationsdetektion (OD) är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker som används för att identifiera den specifika dagen under en menstruationscykel då ägglossningen sker, det vill säga när en äggcell frisläpps från en kvinnas äggstock. Detta är viktigt att känna till eftersom det är under de få dagarna runt ägglossningen som en kvinna är fertil och kan bli gravid om hon har samlag med en man.
Det finns flera olika metoder för ovulationsdetektion, bland annat:
1. Urinbaserade ovulationskits: Dessa kits mäter ökningar i urinen av luteinerande hormon (LH), som är ett hormon som styr ägglossningen. När LH-nivåerna stiger, närmar sig ägglossningen. Kits innehåller ofta en teststav som används för att mäta LH-nivåerna i urinen varje dag under en menstruationscykel. När en ökning i LH-nivåerna upptäcks, kan detta indikera att ägglossningen kommer snart.
2. Basaltemperaturmätning: Detta är en metod där kvinnan mäter sin basala kroppstemperatur varje morgon med ett termometer. När ägglossningen sker, ökar kroppstemperaturen något. Genom att spåra dessa temperaturförändringar över tid kan en kvinna avgöra när hon har ägglossat.
3. Kvinnlig fertilitetsmonitoring: Detta är en metod där kvinnan använder sig av både urinbaserade ovulationskits och basaltemperaturmätning för att spåra sina hormonnivåer och temperaturförändringar under en menstruationscykel. Denna metod kan ge mer exakta resultat än användandet av enbart en metod, men den kan också vara mer tidskrävande.
4. Cervixmätning: Detta är en metod där kvinnan inspekterar sin cervix för att avgöra när hon har ägglossat. När ägglossningen närmar sig, blir cervixen mjukare, öppnadare och lägre placerad i slidan. Genom att spåra dessa förändringar över tid kan en kvinna avgöra när hon har ägglossat.
Det är viktigt att notera att alla metoder för att spåra ägglossning inte är 100% exakta och att det finns andra faktorer som också kan påverka hormonnivåer och kroppstemperatur, såsom stress, sjukdom och medicinering. Om en kvinna vill bli gravid rekommenderas det därför att hon söker rådgivning hos en läkare eller specialist inom reproduktionsmedicin för att få individuell vägledning och stöd.
'Marriage' är en social, religiös och/eller juridisk institution som etablerar ett formellt förhållande mellan två personer, ofta definierat genom äktenskapslöfte. Äktenskapet innebär i allmänhet rättigheter och ansvarigheter enligt lagen, såsom arvsrättigheter, beslutanderätt över varandra och gemensam egendom.
Äktenskap kan också involvera en emotionell kommittent till varandra, som kan omfatta kärlek, respekt och lojalitet. Det finns många former av äktenskap runt om i världen, inklusive monogami (endast en partner), polygyni (en man med flera hustrur) och polyandri (en kvinna med flera män).
Det är viktigt att notera att äktenskapslagar och sedvänjor varierar mycket mellan olika kulturer, samhällen och länder. I vissa områden är homosexualitet ogiltigförklarat, medan andra tillåter samkönade äktenskap. Även ålderskrav, kraven på samtycke och andra aspekter kan variera mycket.
'Könskvot' är ett begrepp som ofta används inom medicinen och hänsyftar på ett system där antalet män och kvinnor i kliniska prövningar av läkemedel försöker balanseras. Det vill säga, målet är att ha ungefär lika många deltagare av varje kön i en studie.
Detta görs främst för att säkerställa att effekterna och biverkningarna av läkemedlen är jämförbara mellan könen, eftersom det kan finnas skillnader i hur olika läkemedel påverkar män och kvinnor. Genom att ha en jämn fördelning av könen i kliniska prövningar kan forskarna få en mer representativ bild av hur läkemedlet fungerar i olika populationer.
Det är värt att notera att det inte alltid är möjligt eller etiskt acceptabelt att ha en perfekt könsbalans i en studie, men syftet med ett könskvot-system är att så långt som möjligt sträva efter att uppnå en jämn fördelning.
En vaccin är ett preventivt medel som används för att förebygga sjukdomar orsakade av infektioner. Vacciner fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att utveckla en immunitet mot specifika patogener, såsom bakterier eller virus.
När en person får en vaccin, introduceras ett smått antal dödade eller avsvagade patogener eller delar av dem in i kroppen. Kroppens immunsystem identifierar dessa främmande ämnen och börjar producera specifika antikroppar och aktivera andra immunsvar för att bekämpa dem. Även om den initiala exponeringen orsakar ingen sjukdom, kommer kroppen att minnas det specifika patogenet och vara bättre rustad för att skydda sig mot framtida infektioner av samma typ.
Vacciner är ett mycket effektivt preventivmedel och har räddat miljontals liv genom att förebygga allvarliga sjukdomar som polio, mässling, röda hund och difteri. De rekommenderas vanligen i form av en serie doser under barndomen och kan också ges till vuxna för att skydda mot specifika infektioner eller för att ge extra skydd om riskfaktorer finns.
Sädesuttömning, även känd som ejakulation eller "komma", är en fysiologisk process där mannen utsöndrar sädesvätska från penis. Detta händer vanligtvis under sexuell stimulans och orgasm, men kan också inträffa spontant under sömnen (nocturnal emission eller "nattlig polning").
Sädesvätskan består av flera komponenter, inklusive spermier, som produceras i de bakre delarna av testiklarna, och sekret från prostata glanden och sammanflödet av Cowper, två körtlar belägna under urinblåsan. Under sexuell stimulans pumpas blod till penis, vilket orsakar en erektion, och när den slutliga nivån av excitation uppnås leds spermierna och sekretet ut från penis via uretra, en tunnel som går genom penis.
Det är värt att notera att det inte behöver finnas en direkt koppling mellan sädesuttömning och samlag; det kan också ske vid självstimulering eller i samband med drömmar om sexuella aktiviteter.
Reproductive health, som definert av Verdenshelseorganisasjonen (WHO), refererer til "en status av total, fysisk, mental og sosial velbefaring og ikke kun fravær av sykdom eller funksjonsnedsettelse i reproduktive systemet. Reproductive health implies that people are able to have a responsible, satisfying and safe sexlife and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable and acceptable methods of family planning of their choice, as well as other methods of their choice for regulation of fertility which are not against the law, and the right of access to health services that will enable men and women to go through pregnancy and childbirth in a safe and healthy manner."
Så en definisjon av 'Reproductive Health' er: "En tilstand av total fysisk, mental og sosial velbefaring i forbindelse med reproduktive systemet. Dette omfatter evnen til å ha et ansvarlig, tilfredsstillende og trygt seksleve og evnen til å planlegge familie og få barn på en trygg og ønsket måte."
'Könsceller' (i engelskspråkig medicinsk terminologi kallade 'Gonadal cells') är de celler i en individuals kropp som producerar ägg (även kallade 'övergångsceller') eller spermier (i testiklarna). Könscellerna utvecklas från primordiala könsceller under fostertiden, beroende på individens kromosomala könsbestämning. Om en individ är XY (han) kommer primordiala könsceller att utvecklas till spermatogonier i testiklarna. Om en individ är XX (hon) kommer primordiala könsceller att utvecklas till äggceller i äggstockarna. Könscellerna spelar en central roll i reproduktionen då de ger upphov till könsceller som kan leda till befruktning och produktion av ett nytt individ.
Organstorlek är ett mått på storleken på olika organ i kroppen, ofta uttryckt i volymen (till exempel i kubikcentimeter, cm3) eller i vikt (till exempel i gram, g). Organens storlek kan variera mellan individer beroende på en rad faktorer som kön, ålder, genetiska faktorer och hälsostatus. I vissa fall kan organens storlek användas som ett sätt att bedöma hälsan hos en individ, till exempel när man mäter storleken på levern för att undersöka om den är utsatt för skada eller sjukdom.
'Gonadotropin-releaseing hormone' (GnRH) är ett neuroendokrint hormon som produceras i hypotalamus i hjärnan. Det reglerar frisättningen av gonadotropiner, luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), från adenohypofysen i hypofysen. GnRH verkar via sin specifika receptor, GnRH-receptorn, som finns i adenohypofysen.
GnRH frisätts i en pulsatil modell och påverkar därmed frisättningen av LH och FSH, vilket i sin tur reglerar reproduktiva funktioner såsom äggstockarnas (ovaries) och testiklarnas (testes) hormonproduktion och ägglossning (ovulation). Vidare kan GnRH-analoger användas terapeutiskt för att behandla tillstånd som beror på störda nivåer av könshormoner, såsom prostatacancer hos män och endometrios hos kvinnor.
I medicinsk kontext, betecknar "moderna tiden" eller "den moderna eran" ofta perioden från 1500-talet till nutid. Detta är en relativt bred definition och kan inkludera många olika aspekter av medicinsk utveckling och förändring.
Under den moderna tiden har det skett enorma framsteg inom medicinen, bland annat tack vare utvecklingen av mikroskopi, bakteriologi, immunologi, genetik och molekylärbiologi. Detta har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och deras orsaker, vilket i sin tur har möjliggjort utvecklingen av effektiva behandlingsmetoder och preventiv åtgärder.
Exempel på viktiga medicinska framsteg under den moderna tiden innefattar upptäckten av antibiotika, vaccinering mot smittosamma sjukdomar som smittkoppor och mässling, utvecklingen av kirurgiska tekniker och anestesi, samt framsteg inom diagnostik med hjälp av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRI).
Det är värt att notera att definitionen av "modern tid" kan variera beroende på sammanhang och perspektiv. Inom vissa akademiska discipliner kan den moderna tiden definieras på ett annat sätt än inom medicinen.
Follikelstimulerande hormon (FSH) är ett hormon som produceras och secreteras av gonadotropinfceller i adenohypofysen, en del av hypofysen i hjärnan. Hormonet spelar en viktig roll i reproduktiv systemet genom att stimulera tillväxten och utvecklingen av könscellerna (gameter).
Hos kvinnor är FSH involverat i regleringen av menstruationscykeln. Det styr tillväxten och mognaden av äggstockarnas folliklar, som innehåller äggceller eller oocyter. När follikelstimulerande hormonet når en viss nivå i kroppen, börjar en grupp av folliklar att växa och utvecklas under en period på ungefär 2 veckor. Den dominerande follikeln fortsätter att moga och producera estradiol, ett östrogenhormon, medan de andra folliklarna degenererar. När follikeln är redo för befruktning, frisätts ägget (ovulation) och den resterande vätskan i follikeln bildar corpus luteum, en struktur som producerar progesteron för att underhålla graviditeten om befruktning sker.
Hos män är FSH involverat i produktionen av spermier i testiklarna. Det stimulerar spermatogonierna, de stamceller som producerar spermier, att dela och differensiera till spermatocyter, vilka sedan utvecklas till fullt utbildade spermier.
I klinisk kontext kan FSH-nivåer mätas för att undersöka könshormonstatus och fertilitet hos både kvinnor och män. Överdrivet höga nivåer av FSH kan indikera en brist på könsceller eller äggreserv, vilket kan vara ett tecken på äldre ålder eller en specifik medicinsk tillstånd som exempelvis polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) hos kvinnor eller testikulär dysfunktion hos män.
Inseminering är en medicinsk procedure där spermatozoïder placeras in i ett kvinnligt fortplantningssystem, vanligtvis med hjälp av en kateter. Det finns två huvudsakliga typer av insemination: intrauterin insemination (IUI) och intracervikal insemination (ICI). IUI innebär att spermatozoïder placeras direkt in i livmodercammen, medan ICI innebär att de placeras i cervixkanalen. Inseminering kan användas för att behandla infertilitet eller som en metod för assistad reproduktion för par som inte kan bli gravida på naturlig väg. Proceduren kan antingen använda spermatozoïder från en donator eller partners spermatozoïder.
'Livmoder' (latin: Uterus) är en muskelartad, hallow organ hos däggdjur där fostret utvecklas under graviditet. Den består av tre delar: kroppen (corpus), cervix ( cervikalis) och livmoderhalsen (portio). Livmodern har ett rikt blodkärlsnätverk och en viktig funktion är att producera hormonet prostaglandin under förlossningen.
'Pollen' är enligt medicinska definitioner den fertila ståndaren hos växter, som produceras i pollenkorn. Pollenkornen består av haploida celler och är den hanliga gameten hos fröväxterna. De transporteras ofta av vind eller djur, särskilt insekter, från en växts ståndare till en annan växts mottaglighet organ (pistillen) för att möjliggöra befruktning och produktion av frön och frukter. Pollen kan orsaka allergiska reaktioner hos vissa individer, särskilt vid hög koncentration i luften under pollinationsperioden.
Spermatogonier är en typ av stamceller i testikeln hos däggdjur, inklusive människan. Dessa celler har förmågan att förnya sig själva och också differensiera till andra typer av könsceller, så kallade spermatocyter, som i sin tur kan utvecklas till spermier (sädesceller). Spermatogonierna är alltså en viktig del av den biologiska processen känd som spermatogenes, vilken leder till produktion av spermier och därmed möjliggör reproduktion.
'Könsmognad' refererer til den fysiske, kønsmæssige udvikling som unge gennemgår under puberteten, når de bliver fysisk voksne og skaber potentiale for reproduktion. Denne proces involverer ændringer i kroppen, herunder øget vækst, ændringer i kønsorganerne, udvikling af sekundære kønskarakteristika og begyndende produktion af reproduktionshormoner.
For drenge inkluderer dette typisk:
1. Øget væksthastighed og muskelmassevækst
2. Udvikling af body hair, herunder skæg, mustascher og behåring under armene og i skridtet
3. Dybning af stemmen
4. Ændringer i kønslivet, inklusive erektioner og ejakulationer
5. Udvikling af testikler og penis
For piger inkluderer dette typisk:
1. Begyndende menstruation (regelblodning)
2. Øget brystvækst
3. Udvikling af body hair, herunder underarmene og i skridtet
4. Voksende højde og vægt
5. Skift i kønslivet, inklusive vaginale sømmelubrikation
Könsmognad er en normal og vigtig del af udviklingen for både drenge og piger, men det kan variere meget fra person til person. Nogle unge vil nå puberteten tidligere eller senere end andre, og dette er normalt så længe der ikke er andre tegn på sundhedsproblemer.
Spermatider är en typ av könsceller (gameter) hos människa och andra djur. De utvecklas från tidigare stadier av könscellerna, så kallade spermatogonier, genom en process som kallas spermatogenes. Spermatiderna är mycket mindre än spermatozooiderna (de mogna spermcellerna) och saknar flageller (rör), men de innehåller redan den halva uppsättningen kromosomer som ska överföras till ägget under befruktningen.
Spermatiderna är därför en viktig del av människans reproduktion och bildas i de speciella körtlarna hos mannen, testiklarna. När spermatiderna har utvecklats till fullt mogna spermatozooider transporteras de genom de sammanflätade rörsystemet i testikeln och förs till bitestikeln där de blandas med det så kallade seminalvätskan. Slutligen transporteras denna vätska, som nu innehåller spermatozooiderna, genom en ejakulation ut från kroppen.
"Brunstsynkronisering" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva den fysiologiska process där äggstockarna (ovarierna) i en kvinna samordnar sin produktion och utsöndring av ägg (ovulation). Denna process sker vanligtvis varje månad under en fertil tidsperiod, även kallat den menstruella cykeln.
Under brunstsynkronisering använder sig veterinärmedicinska specialister av hormonell behandling för att koordinera ägglossningen hos flera djur, ofta för att underlätta konstgjord befruktning eller insemination. Detta är vanligt inom boskapsindustrin, där flera djur kan behandlas samtidigt för att öka chansen till en framgångsrik reproduktion.
I motsats till detta används termen sällan inom människomedicinen, eftersom fertilitetshantering hos kvinnor vanligtvis fokuserar på att stödja och reglera den naturliga menstruationscykeln snarare än att synkronisera ägglossningen hos flera kvinnor.
"Natural family planning" or "fertility awareness-based methods" är metoder för familjeplanering som bygger på att en person eller par observerar, dokumenterar och i vissa fall analyserar fysiologiska tecken och kroppstillstånd hos den menstruerande personen för att avgöra de fertila och icke-fertila faserna under en cykel. Genom att undvika samlag eller använda barriärmetoder som kondomer under de fertila faserna kan en person oderka att undvika graviditet.
Det finns olika typer av naturliga familjeplaneringsmetoder, inklusive:
1. Kalendermetoden: Denna metod bygger på att notera dagarna för den senaste menstruationen och sedan räkna antalet dagar i varje cykel för att uppskatta de fertila dagarna.
2. Temperaturmetoden: Vid denna metod mäter personen sin basala kroppstemperatur varje morgon vid samma tidpunkt och antecknar den. Under den infertila fasen är temperaturen relativt konstant, men under den fertila fasen ökar temperaturen på grund av ett hormonbyte.
3. Symptometermetoden: Denna metod innebär att en person observerar och antecknar olika kroppsliga tecken som förändringar i cervixmucinet, smärtor eller känslor i underlivet samt bröstvärk.
4. Kombinerade metoder: Vissa naturliga familjeplaneringsmetoder kombinerar två eller flera av de ovan nämnda metoderna för att öka precisionen och pålitligheten.
Det är viktigt att notera att användning av naturlig familjeplanering kan kräva noggrannhet, kunskap och engagemang för att vara effektivt. Dess effektivitet beror också på regelbundenheten hos menstruationscykeln och andra faktorer som ålder, stressnivå och hälsotillstånd.
Spermiogenese är den process där spermatozoides, de fullyttiga manliga könscellerna, mognar från tidigare former i sädescellerna. Denna process involverar morfologiska och funktionella förändringar av sädescellen, inklusive kondensation av dess kromatin, utveckling av en flagell (svans) för rörelse och eliminering av cytoplasma. Spermiogenesen är den sista fasen i spermieproduktionen, som kallas spermatogenes, och sker inne i de speciella tubstrukturerna i testiklarna, kallade seminiferöa tubuler.
Astenozoospermi är en medicinsk term som betyder att spermierna har nedsatt rörlighet. Det innebär att ett eller flera typer av spermier inte kan simma normalt, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Astenozoospermi kan orsakas av en rad olika faktorer, till exempel infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser. I allvarliga fall kan det behövas assisterad reproduktion som invitrofertilisering (IVF) eller intracytoplasmisk spermieinjektion (ICSI) för att uppnå en graviditet.
Embryo implantation är en del av den normale befruktningsprocessen hos däggdjur, inklusive människan. Det sker när ett befruktat ägg, även kallat zygot, fästs och växer fast i livmoderslemhinnan, eller endometriet.
Denna process börjar cirka 6-10 dagar efter att en spermie har träffat och befruktat ägget i eootern, en del av kvinnans äggstockar. Under den här tiden förflyttar sig zygoten genom livmodertappen och utvecklas till en morula och sedan en blastocyst. Blastocysten är en liten kula med ett yttre skal, som innehåller celler som kommer att bli delar av fostrets hud, muskler och ben, och en innersta cellmassa, som kommer att bli fostret självt.
När blastocysten når livmoderslemhinnan börjar det att se efter om den är redo för implantation. Detta sker genom att det utsöndrar speciella signalsubstanser som får slimhinnan att bli mer genomsläpplig och välkomnande för blastocysten. Om livmoderslemhinnan är redo för implantation kommer blastocysten att tränga igenom den och fastna i slutet på två veckor efter befruktningen.
Det är värt att notera att implantation kan orsaka en lätt blödning, som kan vara förväxlad med menstruation. Om en graviditet inte implanteras korrekt kan det leda till missfall.
Den motsvarande medicinska termen på svenska för "brunstkontroll" är "östruscykelkontroll". Östruscykeln är den fysiologiska process som honungsbin genomgår för att producera ägg (ovulation) och bli fertila. Under kontrollen av hormoner, alternerar bin mellan två olika faser: brunstfasen (östrus), då de är receptiva för parning, och icke-brunstfasen, då de inte är receptiva.
En brunstkontroll innebär att regelbundet observera och dokumentera beteendet hos honungsbina för att fastställa när de befinner sig i brunstfasen. Detta kan göras genom att titta på deras beteende, utseende och produktion av feromoner. Syftet med en brunstkontroll är att avgöra den bästa tidpunkten för att para dem med drönare (hanbin) för reproduktion.
Könskörtlar, även kända som gonader, är en parad medicinsk term som refererar till de reproduktiva organen som producerar könsceller (ägg och spermier) och sexuella hormoner. Hos män är testiklarna de primära könskörtlarna och hos kvinnor är äggstockarna de primära könskörtlarna.
'Ovulation Induction' er en betegnelse for behandlinger, der stimulerer ægløsningen (ovulation) hos kvinder med ovulationsforstyrrelser eller ufruchtbarhed. Behandlingen består typisk i at give hormonelle lægemidler, som f.eks. klomifen eller gonadotropiner, for at stimulere østrogenproduktionen og udviklingen af ægceller i æggestokkene (ovarier). Dette kan føre til at flere ægceller modnes samtidigt og eventuelt frigives fra æggestokken, hvilket øger sandsynligheden for at en kvinde bliver gravid.
Målet med ovulation induktion er typisk at behandle anovulatorisk ufruchtbarhed (dvs. ufrugtbarhed pga. manglende ægløsning) eller at synkronisere ægløsningen, når par forsøger at blive gravide ved hjælp af metoder som kunstig insemination (IUI) eller invitrofertilisering (IVF).
Det er vigtigt at understrege, at ovulation induktion bør overvåges nøje af en læge med erfaring i behandlingen af ufruchtbarhed, da der er risiko for at flere ægceller frigives samtidigt (polyovulation), hvilket kan føre til komplikationer som multipla graviditeter eller ovarialhyperstimulationssyndrom (OHSS).
Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under graviditeten. Det produceras huvudsakligen i glandulae suprarenalis (binjurarna) och corpus luteum (en struktur i äggstockarna efter ägghalten lossnat). Progesteron spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln, underhåll av graviditeten och utvecklingen av fostret.
Under menstruationscykeln hjälper progesteron till att förbereda livmodern för möjlig befruktning genom att öka dess sekretion och minska muskelaktiviteten i livmoderslemhinnan. Om ett ägg blir befruktat och implanteras i livmodern, fortsätter corpus luteum att producera progesteron för att underhålla graviditeten. Progesteron hjälper till att hålla livmoderslemhinnan intakt och minskar risken för missfall.
Om en graviditet inte uppstår, kommer nivåerna av progesteron att sjunka, vilket leder till menstruationen. Progesteron kan också användas som ett läkemedel för att behandla vissa hormonella störningar och för preventivmedel.
'Plasmaproteiner i semen' refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædbruskningen (semen), også kaldet sædvæskeplasmaet. Disse plasmaproteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte og beskytte sædcellerne under deres rejse fra testiklerne gennem reproduktionssystemet til æggelederen, hvor befrugtningen finder sted.
De primære plasmaproteiner i semen inkluderer:
1. Seminogelin: Dette er et højmolekylart proteiner, som er specifikke for sædbruskningen og bidrager til semens tykkelse og viskositet. Seminogelin hjælper også med at transporterer og beskytte sædcellerne under deres rejse gennem æggelederen.
2. Albumin: Dette er et protein, som normalt findes i blodplasmaet, men det kan også findes i semen. Albumin hjælper med at transporterer og beskytte sædcellerne samt regulere vandbalance og osmotisk tryk i semen.
3. Transferrin: Dette er et protein, som binder jern og forhindrer oxidativ skade på sædcellerne. Transferrin hjælper også med at transporterer næringsstoffer til sædcellerne.
4. Zink-binding proteiner: Disse proteiner binder zink, som er et essentielt sporstof for sædcellefunktionen. De hjælper også med at regulere sædcelleudvikling og -motilitet.
5. Immunproteiner: Semen indeholder også en række immunproteiner, som beskytter mod infektioner og hjælper med at reducere risikoen for autoimmune reaktioner mod sædcellerne.
Samlet set er disse proteiner vigtige for sædcellefunktionen og kan bruges som markører for sædcellekvalitet og -mådehold.
'Pung' er ikke en medisinsk term som jeg kjenner til. Jeg antar at du menger å spørre om den anatomiske strukturen scrotum på engelsk.
Scrotum: Det er en muskuløs, fleksibel og hudet sak som hos mannlige individer holder og beskytter de to testiklerne, samt de tilknyttede strukturene, herunder bindevæv, blodkar, nerver og slimhinder. Scrotum har en unik evne til å regulere sin temperatur for å sørge for at testiklernes temperatur holder seg på et lavere niveau enn kroppstemperaturen, noe som er nødvendig for produksjon av normale spermceller.
'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.
'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.
Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.
Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.
Sädeskanaler, även kända som deferenskanaler eller vas deferens, är en del av det maskulina reproduktionssystemet hos däggdjur. De är ett par muskulösa rör som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och bulbourethrala körteln för att bilda ejakulat.
Sädeskanalerna är omgivna av glatt muskulatur, vilket hjälper till att transportera spermierna genom peristaltiska kontraktioner under sexuell stimulans. När mannen når orgasm och utsöndrar ejakulat, rör sig spermierna från urinblåsan genom urinvägen och uretran för att sedan lämna kroppen via penis.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Oocyte aspiration, oocytaspirering eller äggcellsaspirering är en teknik inom reproduktiv medicin där äggceller tas ut från äggstockarna hos en kvinna för att användas i assisterad befruktning (IVF) eller in vitro-fertilisering.
Under ett oocyte aspiration-förfarande placeras en tunn, slangformad kateter genom slidväggen och in i äggstockarna med hjälp av ultraljudsledning. Sedan skapas ett undertryck i katetern för att dra ut vätskan som omger äggcellerna från små blåsor (folliklar) i äggstockarna. Äggcellerna tas sedan ut från vätskan och förbereds för befruktning i laboratoriet.
Oocyte aspiration är en relativt smärtfritt procedur som vanligtvis utförs under medveten sedering eller mild bedövning. Det är en viktig del av IVF-behandling och kan också användas för att diagnostisera äggstockscancer eller andra äggstockssjukdomar.
Estrus, även känt som "löpare" eller "hetta", är ett begrepp inom djurmedicin och beteendeforskning. Det refererar till den fas i en honas menstruationscykel då hon är sexuellt receptiv och kan bli befruktad. Under estrus uppvisar honan ofta specifika beteendemönster, såsom ökat flirtande med hannar eller ett ökat uttryck av sin genitalöppning. Den exakta varaktigheten och frekvensen av estrus kan variera mellan olika djurarter. I människor motsvaras estrus av den så kallade "ovulationscykeln", under vilken kvinnan är fruktsam, men i motsats till de flesta andra djurarter uppträder det inga tydliga beteendemönster som visar att en kvinna befinner sig i denna fas.
Den Y-kromosomen är ett av de två könskromosom som en människa kan ha. Den andra är X-kromosomen. Medan de flesta kroppscellerna har 46 kromosomer i par (23 från modern och 23 från fadern), har män normalt sett 46 kromosomer, men med en Y-kromosom och en X-kromosom. Kvinnor har två X-kromosomer istället för en Y-kromosom och en X-kromosom.
Y-kromosomen är viktig för att bestämma kön hos ett foster under utvecklingen. Om fostret får en Y-kromosom från fadern kommer det att bli en pojke, och om fostret inte får en Y-kromosom kommer det att bli en flicka.
Y-kromosomen innehåller också gener som är viktiga för mänsklig reproduktion och könsspecifika drag hos män, såsom skäggväxt och djupare röst.
'Embryodöd' är ett medicinskt begrepp som refererar till dödsfallet hos en fostering under den embryonala fasen av utveckling, vanligtvis före den 10:e veckan efter befruktningen. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive kromosomavvikelser, genetiska defekter, infektioner eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan fostret ha en normal utveckling upp till en viss punkt, men sedan avbrytas på grund av en allvarlig skada eller avvikelse.
Den medicinska definitionen av "Abort, framkallad" är en avbruten graviditet som orsakas av medvetet ingripande. Det kan ske genom mediciner eller kirurgiska procedurer. Orsaken till en framkallad abort är ofta att modern har valt att avsluta sin graviditet. I vissa fall kan en framkallad abort också behövas om fostret inte utvecklas korrekt eller om graviditeten hotar moderns hälsa.
Fluorogestone Acetate är ett syntetiskt gestagen, som används i vissa länder som ett hormonellt medel för att behandla svåra former av endometrios och ibland även för att behandla tyngdblödningar. Det verkar genom att minska aktiviteten hos kvinnans reproduktiva system, vilket kan hjälpa att lindra symtom som kronisk smärta och överdrivet menstruationsflöde.
Fluorogestone Acetate är inte tillgängligt i alla länder, inklusive USA, på grund av bristen på tillräckliga studier och bevis för dess säkerhet och effektivitet jämfört med andra behandlingsalternativ. Liksom med alla läkemedel bör det endast användas under övervakning av en läkare och efter en noggrann bedömning av patientens individuella behov och risker.
Azoospermia är ett medicinskt tillstånd hos en man där hans sädesvätska saknar spermier. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska avvikelser, strukturella problem med hanarnas reproduktiva organ eller som ett resultat av vissa medicinska behandlingar, såsom cancerbehandlingar. Azoospermia kan delas in i två kategorier: obstruktiv azoospermia, där spermier produceras men hindras från att komma ut, och non-obstruktiv azoospermia, där spermier inte produceras alls eller produceras i mycket liten mängd.
Spermietransport är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där spermier transporteras från epididymis (en tunn, krökt rörformad struktur där spermier mognar och lagras) via vas deferens (ett rör som leder urinen från njuren och spermierna från epididymis till urinblåsan) och ejakuleringsvägen (inklusive prostata och sammanflöden) till vaginala kanalen hos en sexuellt aktiv partner. Denna process är en nödvändig del av reproduktionen, eftersom det endast är i vaginala miljön där spermierna kan befrukta ett ägg och leda till en graviditet.
Oogenese (føroduttion) er den biologiskeprosess hvor ægceller, oocyter, dannes og udvikles i kvindens æggeleder (ovarium). Dette er en del af den kvindelige reproduktive cyklus.
Processen starter, når en primær oocyte undergår celledeling og bliver til en primær follikel med to celler: en større sekundær oocyte og en mindre celle, kaldet et granulosacellet. Granulosa cellerne producerer østrogen, som er vigtigt for at underholde graviditeten.
Sekundær oocyten stopper sin celldeling i den fase, der kaldes metafase II, og bliver til en sekundær oocyte I, hvilket er den modne ægcelle. Denne proces kaldes reduktionel celledeling, da antallet af kromosomer halveres fra 46 til 23, således at der er det normale antal kromosomer i den befrugtede ægcelle (46).
Når en kvinde oplever ovulation, frigives sekundær oocyten fra folliklen og bevæger sig ned gennem æggelederen mod livmoderen. Hvis den befrugtes af en sædcelle undervejs, vil den blive til et zygote og fortsætte med at udvikle sig til et foster. Ellers vil den ikke befrugtede ægcelle blive opløst i kroppen.
I alt er oogenesen en kompleks proces, der involverer mange forskellige cellulære og hormonelle processer, som er nødvendige for at producere modne ægceller hos kvinder.
Larsmo
Åsele kommun
Émile Zola
Lekebergs kommun
Mat Zemlja
Żubroń
Finlandssvenskar
Rödkulla
Rällinge-statyetten
Tone Ahlborg
Bosnien och Hercegovinas demografi
Musiketnologi
Spillkråka
Kosovos demografi
Damen med enhörningen (vävnader)
Kongenital binjurebarkshyperplasi
Påskhare
Äpple
Zunifolk
Ala (gudinna)
Fiskar
Sydkoreas demografi
Nordens demografi
Hendrick Münnichhoven
Domovoj
Ostfrisiskt mjölkfår
Stenestad
Fertilitet
Hebefili
Frans I:s saltkar
Energitillskott efter kalvning gav mer mjölk, men inte bättre fruktsamhet | Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
fruktsamhet.htm
Husdjur 3 - Tema fruktsamhet - Tidningen Husdjur
Larsmo - Wikipedia
Spårar inte smitta och värderar inte fruktsamhet | Seminforum
Kartfjärilens generationer skiftar mellan immunförsvar och fruktsamhet | Svensk Dagfjärilsövervakning
Population - Svenska Jägareförbundet
Befolkningsutveckling - Östersund.se
Så påverkar värmen våra mjölkkor | SMHI
EFK-dokument från äktenskapsprocessen väcker många frågor
En mänsklig sida av hästvälfärden
Sharpman - Svenska foder - Starka varumärken, Snabb leverans!
Statistikcentralen - Stastistik efter mne - F dda
Mjölkkor | Externwebben
Statistikcentralen - Befolkningsprognosen 2019-2070
Ahlström, T.<...
Vitaminer
Sudan - Wikipedia
Svensk konfektionsindustri 1900-1980 - Nättidningen Svensk Historia
Besiktning av avelstjuren | Växa
RUFS
Artiklar | Kvartti
JIHAD I MALMÖ: 2020
Centralafrikanska republiken - Wikipedia
Ryafåren på Rya gård - Rya gård ekobruk
Gotlandsfåret | Haga Gård & BiGe Lamm
Könsmognad
Deltamin Får 25 kg - Axving
Baggen är halva flocken
Nedsatt fruktsamhet5
- Nedsatt fruktsamhet hos mjölkkor är kostsamt, och kor som har problem med att bli dräktiga slaktas ofta i förtid. (mynewsdesk.com)
- Extra kraftiga energiunderskott kan öka risken för nedsatt fruktsamhet, sjukdomar och sänkt mjölkproduktion. (mynewsdesk.com)
- Däremot finns det en kraftigt ökad risk för nedsatt fruktsamhet i besättningen under själva övergångsfasen, t.ex. (mynewsdesk.com)
- vid misstanke om nedsatt fruktsamhet Vad besiktning av en bagge innebär kan du läsa mer om här. (lammproducenterna.se)
- Men han visade sig också med tiden nedärva ett testikelfel som gav nedsatt fruktsamhet. (sask.nu)
Summerad3
- Summerad fruktsamhet (TFR) beräknas utifrån hur många barn som kvinnor i åldern 15-49 år föder under ett år i förhållande till det totala antalet kvinnor i åldern 15-49 år. (linkoping.se)
- År 2017 hade svenskspråkiga en summerad fruktsamhet på 1,61 barn per kvinna medan hela landet låg på 1,49. (agenda.fi)
- Figur 1.Summerad fruktsamhet i hela Finland och bland svenskspråkiga 1987-2017. (agenda.fi)
Goda modersegenskaper1
- Utmärkande är också hög fruktsamhet, lätta lamningar och goda modersegenskaper. (ryagard.org)
Mortalitet1
- Min forskning behandlar ekonomisk demografi i ett historiskt perspektiv och täcker mortalitet, fruktsamhet, migration, parbildning och social rörlighet. (lu.se)
Lamningar1
- Lätta lamningar, hög fruktsamhet och förmåga att söka föda i oländig terräng är andra rastypiska egenskaper. (storaskuggans4hgard.se)
Senaste1
- Under de senaste 20 åren har mjölkkornas fruktsamhet försämrats både i Sverige och i andra delar av världen. (mynewsdesk.com)
Kraftigt1
- Var tredje visste inte heller att kvinnas fruktsamhet avtar kraftigt efter 35 års ålder, säger Maja Bodin. (netlify.app)
Vare2
- När Hanna Lomander gav kor glycerol (ett energirikt fodertillskott) under de tre första veckorna efter kalvningen kunde hon dock inte se någon förändring av vare sig energibalans eller fruktsamhet. (mynewsdesk.com)
- Faderskapet kan spåras men inte vare sig smitta eller fruktsamhet. (seminforum.se)
Kvinna1
- En ung kvinna torde på bekostnad av en äldre kvinna utstråla fruktsamhet. (blogspot.com)
Utvecklingen1
- Statistikcentralens befolkningsprognoser baserar sig p observationer om den tidigare utvecklingen av fruktsamhet, d dlighet och omflyttning. (stat.fi)
Djur1
- Självklart håller vi koll på fruktsamhet och celltal, avhornar, kastrerar och behandlar eventuella sjuka djur. (skanesemin.se)
Viss1
- Man kan också avgöra om en viss metod att behandla sperman ger bättre eller sämre fruktsamhet. (seminforum.se)
Landet1
- För det andra fanns det en period kring millennieskiftet då de svenskspråkiga hade samma eller lägre fruktsamhet än hela landet. (agenda.fi)
Extra1
- Även när du utfodrar med industritillverkat kraftfoder rekommenderar vi en liten giva mineralfoder som en extra försäkring för maximal hälsa, fruktsamhet och prestation. (axving.com)
Fertilitet och reproduktion1
- Innehåller bl.a. zink, som bidrar till normal fertilitet och reproduktion (d.v.s. fruktsamhet). (lifeland.se)
Kvinnans2
- I 20-25-årsåldern är kvinnans fruktsamhet på topp. (bt.se)
- Vill du veta om Billingsmetoden kan vara något för dig och vill prova metoden, börja med att läsa "Kvinnans mönster av fruktsamhet - handbok i Billingsmetoden", BoD förlag 2019. (netlify.app)
Gynnar2
- Gynnar hälsa och fruktsamhet. (sharpman.se)
- Ett rätt sammansatt foder är viktigt och gynnar såväl hälsa som fruktsamhet. (djurochnatur.se)
Kvinnor1
- Det visade sig i studien att svenskfödda kvinnor med koppling till ett annat land har lägre fruktsamhet, lägre än såväl utlandsfödda kvinnor som inrikes födda med svenskfödda föräldrar. (blogspot.com)
Spermiernas1
- Testosteronet ökar livsglädjen (libido), spermiernas rörlighet och fruktsamhet med mera. (jesuslever.eu)
Barn1
- I demografiska sammanhang används nativitet i betydelsen "realiserad fruktsamhet", det vill säga hur många barn som faktiskt föds. (wikipedia.org)