'Fysiska processer' refererar till de grundläggande, mekaniska eller kemiska förändringarna som sker inom ett levande organism eller i en livlös substans. Dessa processer kan omfatta allt från cellers och molekylers interaktion till större skalor som vätskebalans, andning och näringsupptag. Exempel på fysiska processer inkluderar diffusion, osmos, respiration, massöverföring och termoreglering.

Teoretiska modeller inom medicinen är abstrakta representationer av biologiska system, fenomen eller processer. De är konstruerade för att förenkla och förutsäga beteendet hos komplexa system, såsom cellulärt fungerande, organsystemsfunktion och sjukdomsutveckling.

Teoretiska modeller kan vara matematiskt baserade, använda dator simuleringar eller vara konceptuella. De hjälper forskare att undersöka hur system fungerar under olika förhållanden och hjälper till att generera hypoteser som kan testas genom experiment. Dessa modeller är viktiga verktyg inom translational medicin, klinisk forskning och epidemiologi.

Biological models är matematiska eller datorbaserade representationer av biologiska system, processer eller fenomen. De används inom forskning för att simulera, analysera och förutsäga beteendet hos komplexa biologiska system, som exempelvis celler, organ, populationer eller ekosystem. Biological models kan vara mekanistiska (baserade på förståelse av underliggande mekanismer) eller empiriska (baserade på experimentella observationer och korrelationer). Exempel på biologiska modeller inkluderar systemdynamikmodeller, differentiall equations-modeller, agentbaserade modeller och neuronala nätverksmodeller.

"Datorsimulering" er en betegnelse for en metode der bruger en dators model for å afterbere, forutsi eller illustrere forløp og adferd hos et fysisk eller biologisk system, en samling av regler, en proces eller en enhet. Dette gjøres ved å lage en matematisk modell som beskriver systemet, og deretter kjøre denne modellen i en simuleringsmotor som kan beregne hvordan systemet vil oppfører seg under forskjellige tilstande og betingelser.

I medisinsk sammenhengg kan datorsimulering brukes på mange ulike områder, for eksempel:

* Fysiologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan forskjellige fysiologiske systemer i kroppen fungerer, som for eksempel hjertets slag, lungens veksling av luft eller nyrefunksjonen.
* Farmakologisk simulering: Her brukes datorsimulering til å forstå og forutsi hvordan legemer reagerer på forskjellige lægemidler, slik at man kan optimere dosering og forebygge bivirkninger.
* Kirurgisk simulering: Her brukes datorsimulering til å planlegge og forberede kirurgiske ingreper, slik at kirurgen kan få en bedre forståelse av hvordan operasjonen vil gå, og eventuelt praktisere den første gang.
* Medicinsk undervisning: Datorsimuleringer kan også brukes som en del av medicinsk utdanning, slik at studenter kan lære om forskjellige sykdommer og behandlingsmuligheter ved å interagere med virtuelle pasienter.

Dette er bare noen eksempler på hvordan datorsimuleringer kan brukes innenfor medicinen, men det finnes mange andre muligheter også.

'Fysisk kondition' er en samlet betegnelse for ens fysiske form og evne til å klare fysisk aktivitet. Den omfatter ofte følgende komponenter:

1. Kardiovaskulær kapasitet: Dette er evnen til hjertet og lungene å transportere ilt og næringsstoffer til kroppens celler under aktivitet. Denne komponenten kan forbedres gjennom trening som f.eks. løping, cykling eller svømning.

2. Muskelstyrke: Dette er styrken i de enkelte musklene og kan forbedres gjennom vektløfting eller andre typer styrketrening.

3. Fleksibilitet: Dette er evnen til å bevege leddene over hele deres rækkevidde. Denne komponenten kan forbedres gjennom streching-øvelser og yoga.

4. Balanse: Dette er evnen til å holde balans under ustabilitet, f.eks. på en enkel bens base. Balance kan forbedres gjennom øvelser som står på én ben eller trinnlegging.

5. Kroppskomposisjon: Dette inkluderer muskelmasse, kroppsfettsammensetning og knoglemassa. En god fysisk kondition vil typisk inneholde en høyere andel av muskelmasse og en lavere andel av kroppsfett enn en dårlig fysisk kondition.

6. Kondisjon: Dette er evnen til å holde en høy intensitet i en lengre periode, ofte brukt om trening som løping, cykling eller svømning over en lengre distance.

I allmennhet betyr det at en person med god fysisk kondition har en høyere evne til å utføre fysiske aktiviteter og er mindre sårbar overfor skader og sykdommer som følge av en bedre helse.

Motorisk aktivitet är en term inom medicinen och hälsa som refererar till rörelser och fysisk aktivitet i kroppen, driven av muskelkontraktioner. Det kan omfatta allt ifrån små rörelser som att blinka eller röra pekfingret, till större rörelser som gång, springa eller cykla. Motorisk aktivitet är viktig för att underhålla fysisk hälsa, stärka muskler och ben, förbättra balans och koordination samt minska risken för ohälsa som övervikt och sjukdomar relaterade till rörelseapparaten.

Sjukgymnastik är en form av behandlande aktivitet som används inom sjukvården. Enligt Socialstyrelsen definieras sjukgymnastik som:

"En metod för behandling och rehabilitering genom aktiva rörelser, med eller utan hjälpmedel, som utförs av en legitimerad sjukgymnast. Behandlingen är inriktad på att motverka funktionsnedsättningar, förebygga skador och sjukdomar samt främja och vårda hälsan."

Sjukgymnastik kan användas för att lindra smärta, öka rörlighet, stärka muskler och förbättra balans och koordination. Den kan också användas som en del av en rehabiliteringsprocess efter skada eller sjukdom. Sjukgymnastik kan vara individuell eller gruppbaserad, beroende på patientens behov och mål.

In a medical context, "motion" often refers to the ability to move or bend a body part. For example, range of motion (ROM) is a term used to describe the degree to which a joint can move in various directions. A healthcare provider may assess a patient's range of motion by measuring how far they can move a particular body part actively (meaning the patient moves it themselves) or passively (meaning the healthcare provider moves it for them).

Motion can also refer to the movement of the body as a whole, such as during gait analysis, which involves evaluating a person's walking pattern and mobility. Additionally, motion can be used to describe the movement of fluids or structures within the body, such as in the case of bowel movements or the movement of air in and out of the lungs.

En hälsokontroll är en systematisk undersökning och bedömning av en persons hälsa och välbefinnande. Det inkluderar ofta en kombination av en fysisk examination, medicinska tester och frågor om personens livsstil, medicinsk historia och familjemedicinsk historia. Syftet med en hälsokontroll är att identifiera eventuella sjukdomar eller riskfaktorer för sjukdomar i ett tidigt stadium, så att behandling kan ges så snart som möjligt för att förbättra utgången och minska komplikationer. Hälsokontroller rekommenderas vanligen regelbundet beroende på ålder, kön, medicinsk historia och andra faktorer.

Physical therapy specialty är en avancerad form av fysioterapi som utövas av licensierade fysioterapeuter som har genomgått ytterligare utbildning och certifiering inom ett specifikt område av fysioterapi. Specialiteten innebär att fysioterapeuten har utvecklat expertkunskaper, erfarenhet och kompetens inom ett särskilt område, till exempel neurologisk fysioterapi, ortopedisk fysioterapi eller pediatrisk fysioterapi. Genom att specialisera sig kan en fysioterapeut erbjuda mer avancerade och effektiva behandlingsmetoder för patienter med specifika medicinska behov.

'Fysisk träning' kan definieras som planerat, strukturerat och periodiskt aktiviteter eller övningar som utförs för att förbättra eller upprätthålla fysiska förmågor och hälsan. Detta inkluderar ökad muskelstyrka och uthållighet, balans, flexibilitet, koordination och kondition. Fysisk träning kan också ha en positiv effekt på mentala funktioner som koncentration, humör och sömn. Det är viktigt att fysisk träning utförs på ett säkert och skadefri sätt, och att den anpassas efter individuella behov och mål.

Energiförbrukning (energy expenditure) är inom medicinen ett mått på den mängd energi (vanligtvis uttryckt i kcal eller Joule) som organismen använder under en viss tidsperiod. Detta inkluderar energin som behövs för att underhålla grundfunktioner såsom andning, hjärtslag och ämnesomsättning (rekommenderad daglig energibehov, RDA), samt den extra energi som används vid fysisk aktivitet.

Energiförbrukningen kan delas upp i tre huvudkomponenter:

1. Grundenergiförbrukning (Resting Energy Expenditure, REE): Den energimängd som organismen förbrukar under vila för att underhålla grundfunktionerna. Detta motsvarar ungefär 60-75% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

2. Termogenes: Den energiförbrukning som sker vid fördigandet och absorptionen av näringsämnen från maten. Detta motsvarar ungefär 10% av den totala energiomsättningen hos en vuxen person.

3. Fysisk aktivitet: Den energiförbrukning som sker under fysisk aktivitet, inklusive rörelser som går, springa, lyfta och träna. Detta kan variera mycket beroende på personens livsstil och grad av fysisk aktivitet.

Det är viktigt att notera att olika metoder används för att mäta energiomsättning, inklusive direkta och indirekta kalorimetrimetoder, och att resultaten kan variera beroende på vilken metod som används.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

I medicinska sammanhang betyder "fysisk genkartläggning" ofta att man gör en noggrann undersökning och dokumentation av en persons yttre kropp, inklusive alla tecken på sjukdomar eller skador. Det kan involvera att mäta olika delar av kroppen, titta på huden, särskilt efter eventuella födelsemärken, ärr eller andra speciella tecken, och undersöka muskler, skelett, ögon, öron, näsa, mun, hals och luftrör.

Den fysiska genkartläggningen kan också innefatta att lyssna på hjärtat, lungorna och andra delar av kroppen med ett stetoskop för att upptäcka eventuella hjärt- eller lungrelaterade problem. Ofta dokumenteras också vikt, blodtryck, puls, temperatur och andning.

Den fysiska genkartläggningen är vanligen en del av en grundläggande medicinsk undersökning och hjälper läkaren att få en förståelse för patientens hälsotillstånd och eventuella behandlingsbehov.

En medicinsk definition av 'Sedentary Lifestyle' är ett livsstilsmönster karaktäriserat av låg nivå på fysisk aktivitet och för höga nivåer på sedentarisk (icke-rörelseinriktad) beteende som sittande eller liggande under mesta delen av dagen. Detta inkluderar exempelvis att arbeta med en kontorsjobb som innebär långa timmar framför en dator, att titta på TV, spela dataspel, att åka bil istället för att gå eller cykla och att undvika regelbundet motion och träning.

En sedentarisk livsstil kan ha negativa effekter på hälsan och öka risken för ohälsa som övervikt, fetma, högt blodtryck, hög kolsterol, typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdomar och vissa former av cancer. Det rekommenderas därför att minska tiden med sedentärt beteende och i stället öka fysisk aktivitet genom regelbundna träningssessioner och att undvika långa perioder av obrutet sittande eller liggande.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.