'Gaser' er en uformell betegnelse for gasformige substanceer i kroppen. I medisinsk sammenhengen kan det være forskellige typer gasser som forekommer naturlig eller som dannes under forskellige sygdomstilstande.

Her er noen eksempler på gaser i medicinsk kontekst:

1. Syrgas (O2): Et nødvendigt element for å oppretholde liv og en viktig del av respirasjonen.
2. Kulilte (CO2): En biprodukt fra cellernes stofskifte, som normalt utses gjennom respirasjon. Høye nivåer kan være skadelige og føre til sykdom.
3. Magensyre (HCl): En gas dannet i maven under fordøyelsen, hvor det spiller en rolle ved å bryte ned kosten.
4. Dyspepsi: En betegnelse for ubehag i maven og/eller tarmene som kan være forårsaket av forstyrret gassenivå.
5. Gasemboli: En tilstand der luftbobler migrerer til blodomløpet, oftest som en komplikasjon under operasjoner eller dykking. Gasemboli kan være livstruende hvis de når hjertet eller lungene.
6. Intestinal gas: Gas som dannes i tarmene som en del av fordøyelsen og normal tarmflora. Overdreven mengde kan føre til oppblåsthet, flatulens og ubehag.

Det er viktig å huske på at denne liste ikke er uttømmende, og at forekomsten og betydningen av gaser i kroppen kan variere alt etter kontekst og individet.

Gaskromatografi (GC) är en typ av kromatografi som används för att separera och analysera gasformiga ämnen eller volatila föreningar. GC-metoden bygger på att en gasformig provblandning injekteras i en kolonn, som fyllts med en stationär fas. De olika komponenterna i provblandningen har olika partitionskoefficienter mellan den mobila gasfasen och den stationära fasen, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen.

Provblandningen eldas upp innan den injiceras i kolonnen, så även fasta ämnen kan omvandlas till gasform och analyseras med GC. Detta kallas för termisk desorption.

GC-metoden är mycket användbar inom analytisk kemi och används bland annat för att identifiera och kvantifiera olika ämnen i luft-, vatten- och matprover, samt i kvalitetskontroll av läkemedel och kemikalier. GC kan även kombineras med masspektrometri (GC-MS) för att få ytterligare information om de separerade ämnena.

Masskromatografi-Masspektrometri (MS/MS) är en analytisk teknik som kombinerar masskromatografi (MS) och masspektrometri för att identifiera och karaktärisera molekyler, vanligtvis biologiska ämnen såsom proteiner och peptider.

I första steget, masskromatografin, separerar man en komplex blandning av molekyler baserat på deras massa och laddning. Detta sker genom att leda den komplexa blandningen genom ett kolonnpackat med en stationär fas, där varje molekyl interagerar olika starkt beroende på sin massa och laddning.

I det andra steget, masspektrometrin, ioniseras de separerade molekylerna och accelereras genom ett elektriskt fält, vilket resulterar i att de färdvasas genom ett analysrum där de sorteras baserat på deras massa till laddning (m/z) förhållande.

I en MS/MS-analys, utsätts de intressanta jonerna från masskromatografin för en ytterligare rund av fragmentering i masspektrometern, vilket ger upphov till fragmentjoner som kan användas för att identifiera och karaktärisera den ursprungliga molekylen.

MS/MS är en mycket kraftfull teknik inom proteomik, farmakologi och toxikologi, då den möjliggör höggradig specificitet och känslighet vid identifiering av olika typer av molekyler.

Lungans gasutbyte, även känt som pulmonell gasutbyte, är ett medicinskt begrepp som refererar till mängden syre och kolmonoxid som diffunderar över alveolär-kapillärmembranet i lungorna. Detta gasutbyte är en nödvändig process för att syre ska kunna transporteras från luften vi andas in till blodomloppet, och för att kolmonoxid ska avlägsnas från blodet och utandas igen.

Under normala förhållanden är lungans gasutbyte mycket effektivt, och syre-kolmonoxid-diffusionen sker fort och löper tillbaka till jämvikt. Därför kan andningen och syresättning i blodet hålla en konstant nivå, även under fysiskt aktiva tillstånd då behovet av syre ökar.

Även om lungans gasutbyte är en viktig process för att upprätthålla homeostas i kroppen, kan det påverkas negativt av olika sjukdomar och skador som exempelvis lungsjukdomar, hjärtsvikt och hög altitud. Dessa tillstånd kan leda till syrgasbrist eller hypoxi, vilket kan ha allvarliga konsekvenser för kroppens funktioner och överlevnad.

'Noble gases' er en betegnelse for en gruppe af grundstoffer i det periodiske system, der også kaldes gruppe 18 eller de ædle gasser. Disse grundstoffer har fuldt opbefattede elektronskal og er derfor meget reaktionsudelte, hvilket betyder at de sjældent danner kemiske forbindelser med andre atomer. De mest almindelige noble gases inkluderer helium (He), neon (Ne), argon (Ar), krypton (Kr), xenon (Xe) og radon (Rn). Disse grundstoffer anvendes ofte i forskellige industrielle, medicinske og videnskabelige sammenhænge, herunder bl.a. belysning, lasere, medical imaging og raketmotorer.

Gasförgiftning, även känt som kolmonoxidförgiftning, är en allvarlig sjukdom som orsakas av förgiftning med kolmonoxid (CO), ett färglöst, luktlöst och giftigt gas som kan uppstå när organiska material brinner inkomplett. Kolmonoxid binder starkare till hemoglobin än syre, vilket hindrar syret från att transporteras effektivt i kroppen. Detta kan leda till hypoxi (syrebrist) och skada hjärtat, hjärnan och andra vitala organ. Symptomen på gasförgiftning kan variera från milda till allvarliga och inkluderar trötthet, huvudvärk, yrsel, illamående, förvirring, andfåddhet, synstörningar och i värsta fall medvetandeförlust eller död. Behandlingen av gasförgiftning innebär ofta att patienten placeras i en hyperbarisk syrebehandlingskammare för att minska koncentrationen av kolmonoxid i blodet och underlätta återhämtningen.

En blodgasanalys är en laboratoriemetod för att bestämma syrgashalt, koldioxidhalt och pH-värde i ett blodprov. Denna analys används vanligen för att utvärdera patienters andnings- och syresättningsstatus, såsom vid andningssvikt, hjärt-lung-sjukdomar, metabola störningar och drogförgiftningar. Blodgasanalysen kan även ge information om elektrolytbalansen, syretransporten och acid-base-status i kroppen.

Natural gas är ett naturligt förekommande bränsle som består huvudsakligen av metan (CH4) med små mängder andra alifatiska kolväten som etan, propan och butan. Det bildas från organiskt material under miljoner år genom geologisk process och hittas vanligtvis i underjordiska bergartslager eller i formationer av sedimentära bergarter. Natural gas är en viktig energikälla som används för elproduktion, uppvärmning och transporter. Det kan också renas och kylas ned till en flytande form, LNG (Liquefied Natural Gas), vilket underlättar transport över längre avstånd via båtar eller tanklastbilar.

Medicinskt talat är gasgangrän en allvarlig infektion som orsakas av anaeroba bakterier och kan leda till nekros (död) av vävnad. Infektionen utvecklas ofta efter att blodflödet har störts i ett område, vilket gör det svårt för vita blodkroppar att nå och bekämpa infektionen. Gasgangrän kan leda till bildning av gasbubblor i vävnaden på grund av bakteriernas produktion av gas som en biprodukt under deras livscykel.

Symptomen på gasgangrän kan inkludera smärta, svullnad, rödhet och varmare än normalt i det drabbade området, eventuellt följt av blåfärgning eller svartfärgning av huden. Andra symtom kan inkludera feber, illamående och kräkningar. Gasgangrän är en medicinsk nödsituation som behandlas aggressivt med antibiotika, kirurgisk rensning och eventuellt amputation av det drabbade området för att förhindra spridning av infektionen till resten av kroppen.

'Oil and gas fields' refer to geographical areas with significant deposits of crude oil or natural gas that are recoverable using industrial extraction techniques. These fields can vary in size, from small pockets to vast underground reservoirs, and are typically found several hundred to several thousand feet below the Earth's surface. They can be located both on land and offshore, in various types of geological formations such as sedimentary basins, shale formations, or anticlinal structures. The exploration, development, and production of oil and gas fields require significant investment, infrastructure, and technological expertise.

Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.

Senapsgas är ett lättflytande, färglöst och mycket giftigt ämne som tillhör gruppen nervgaser. Det har kemisk formel (ClCH2CH2)2S och kallas även för 2-kloroetylsulfid eller dichloridetan. Namnet senapsgas kommer från dess starka, speciella lukt som påminner om rå senap. Senapsgas är en mycket potent lukt- och andedräktsgift med starkt irritant verkan på slemhinnor i ögon, näsa, hals och lungor. Inandning av aerosoler eller droppar kan leda till lungödem, kramp i andningsmuskulaturen och död. Senapsgas är en kemisk stridsmedel som använts i krigföring under historien, men dess användande är förbjudet enligt Genèvekonventionen.

Helium är ett ädla gas med atomnummer 2 och kemisk beteckning He på periodiska systemet. Helium är det näst lättaste grundämnet efter väte och förekoms naturligt i jordens atmosfär till omkring 5 ppm (delar per miljon). Det upptäcktes första gången 1868 av den franske astronomen Pierre Janssen under en solförmörkelse.

Helium är ett färglöst, luktlöst och smaklöst gas som har en mycket låg densitet och kokpunkt (-269°C). Det används inom många olika områden, till exempel inom medicinen för att fylla upp ballonger som används vid lungprover, inom dykning för att rengöra andningsgasflaskor och i MRI-scanningar för att kyla ner supraledande magneter.

Helium är också ett icke-reaktivt gas, vilket betyder att det inte reagerar med andra grundämnen eller ämnen under normala förhållanden. Detta gör det till ett mycket användbart gas i många industriella och medicinska tillämpningar där en icke-reaktiv atmosfär behövs.

Medicinskt syrgas, ofta bara kallad syrgas, är syre i ren form som används inom sjukvården för andning. Det är ett gasartat preparat som består av minst 99% syre. Syrgas används vanligen via en andningsmask eller genom en injekterbar behållare med hjälp av en syrgaspump.

Syrgas används ofta för att behandla patienter som lider av syrebrist i blodet, till exempel på grund av lung- eller hjärtsjukdomar, trauma eller vid allvarliga infektioner. Det kan också användas under operationer och vid intensivvårdsbehandling för att stödja andningen och förbättra syresättningen i blodet.

'Streptococcus pyogenes' er en bakterie som ofte forbindes med infektioner i menneskelig væv. Den er også kendt under navnet β-hemolytisk streptokok gruppe A (GAS), og den kan forårsage en række forskellige sygdomme, herunder halsbetændelse, impetigo, cellulitis, erysipel, nekrotiserende fasciit, toxic shock syndrom og reumatisk feber.

Bakterien er gram-positiv og danner parvis forbundne kokker (runde bakterier), der ofte arrangerer sig i lange kæder eller hænge. Den producerer en række virulensfaktorer, herunder M-protein, hyaluronidase og streptolysin O, som hjælper den med at inficere værten og undgå det immunforsvar.

'Streptococcus pyogenes' er en almindelig årsag til infektioner i øvre luftveje, hud og bløddele, og den kan også være involveret i mere alvorlige sygdomme som sepsis, endokarditis og meningitis. Den er behandlingsbart med antibiotika, men visse komplikationer, såsom abscesser og rheumatisk feber, kan opstå, hvis den ikke behandles korrekt eller tidligt nok.

"Gas monitoring equipment" refererar till de instrument och system som används för att mäta, övervaka och kontrollera halter av gaser i ett visst miljö. Detta kan inkludera syre, kolmonoxid, kolväten, kväveoxider och andra potentiellt farliga gaser som kan förekomma i industriella eller medicinska sammanhang. Gasreningsutrustning används ofta för att säkerställa luftkvaliteten i arbetsmiljöer, operationssalar, intensivvårdsavdelningar och andra miljöer där människors hälsa kan vara i fara på grund av gasutsläpp. Detta inkluderar även utrustning för att upptäcka läckor i syrebehållare eller anestesiapparaturer.

Fossila bränslen är ett samlingsbegrepp för icke-förnyelsebara energikällor som bildats under miljoner år genom förmultning och komprimering av organiskt material, såsom växter och djur, under jordskorpan. De fossila bränslena innefattar kol, olja och naturgas. Dessa energikällor utgör en viktig del av den globala energiproduktionen, men deras användning är kontroversiell på grund av de skadliga miljöeffekterna som är kopplade till deras förbränning, såsom luftföroreningar och klimatförändringar.

En luftemboli är ett medicinskt tillstånd som inträffar när luft eller gas bubblor kommer in i blodomloppet, ofta som en komplikation till skada eller sjukdom i lungorna eller hjärtat. Det kan leda till allvarliga hälsoproblem, inklusive andningsstörningar, hjärtklappning och i värsta fall död om det inte behandlas omedelbart.

"Partial pressure" är ett begrepp inom fysiologi och läkemedelsrelaterad forskning, som refererar till det tryck ett visst gasmolekyll utövar i en blandning av olika gaser. Det mest vanliga exemplet på detta är partialtrycket av syre (pO2) och kolmonoxid (pCO) i andningsluften och i blodet.

Partialpressuren av syre i luften vid havsnivå är ungefär 160 mmHg, men varierar beroende på höjden över havet och vädret. När luft inandas via andning, diffunderar syret genom lungornas alveoler och löses ut i blodet. Därvid kommer syrets partialtryck att minska i lungorna och öka i blodet.

Partialpressuren av kolmonoxid är vanligtvis mycket lägre än för syre, men kan vara skadlig om koncentrationen blir för hög. Kolmonoxid har en mycket högre affinitet till hemoglobin än syre, vilket gör att det kan ersätta syret i blodet och orsaka syrebrist (hypoxi) i kroppen.

I medicinska sammanhang mäts partialtryck ofta med hjälp av en blodgasanalys, som ger värden på pO2, pCO2 och pH i blodet. Dessa värden kan ge information om patientens andningsstatus, syrebrist och acidobasbalans.

I'm sorry, but "Plasma Gases" is not a widely recognized or established medical term. It seems that this term might be a combination of two concepts: "plasma" and "gases." In the context of medicine and biology, plasma usually refers to the clear, yellowish fluid that circulates in the lymphatic and blood systems, carrying cells, hormones, nutrients, and waste products throughout the body. On the other hand, gases are one of the four fundamental states of matter, consisting of particles (atoms or molecules) with enough kinetic energy to move freely and widely apart from each other.

If you're looking for information about plasma physics or gas physics, there are well-defined scientific concepts related to those fields. However, if "Plasma Gases" is meant to describe something specific within the medical field, I would need more context or clarification to provide an accurate definition or explanation.

'Ventilation-perfusionskvoten' (V/Q kvoten) är ett begrepp inom andnings- och cirkulationsfysiologi som beskriver förhållandet mellan luftutbytet (ventilation) och blodflödet (perfusion) i lungorna.

En normalt fungerande lunga har en jämn fördelning av både ventilation och perfusion, men i vissa fall kan det uppstå ojämna förhållanden. Ett exempel är när luftutbytet är högt i ett område medan blodflödet är lågt (låg V/Q kvot) eller tvärtom, när luftutbytet är lågt och blodflödet är högt (hög V/Q kvot).

En för låg V/Q kvot kan leda till hypoxemi (syrgasbrist i blodet), medan en för hög V/Q kvot kan leda till hyperkapni (för höga nivåer av koldioxid i blodet).

V/Q kvoten mäts ofta med hjälp av tekniker som använder sig av radioaktiva ämnen eller med hjälp av blodgasanalys.

Argon är ett ädla gas med den kemiska beteckningen Ar. Det är en färglös, luktfri och smaklös gas som förekommer naturligt i jordens atmosfär och utgör ungefär 0,934% av luftens volym. Argon är en inert gas, vilket betyder att det reagerar inte med andra grundämnen under normala förhållanden. Det används inom medicinen som ett skyddsgas vid laserbehandlingar och också som ett kontrastmedel inom diagnosmetoder såsom CT-scanning.

I medicinsk kontext kan "luft" ha flera betydelser, men ofta avses syre-kväveblandningen som andas in och ut från lungorna. Denna luft består huvudsakligen av 78% kvävgas (nitrogen), 21% syre (oxygen) och 1% argon, med små mängder av andra gaser som koldioxid (CO2) och vattenånga. När vi andas in luft fylls lungorna med denna syre-kväveblandning och syret diffunderar över till blodet där det transporteras till kroppens celler för att användas i cellandningen. Vid utandning andas vi ut en luft som innehåller mindre syre och mer koldioxid än vid inandning.

Tårgas är ett samlingsnamn för olika tårreaktiva ämnen, till exempel kapsaicin och oleoresin capsicum (OC), som används i självförsvarsspray och av polis och militär för att kontrollera eller avskräcka aggressiva individer eller grupper. När dessa ämnen kommer i kontakt med ögat orsakar de en stark irritation, snabbt tårflöde, rodnad och sveda. Andra symptom kan vara hosta, nästäppa och andnöd. De flesta effekterna av tårgas är tillfälliga och försvinner inom några timmar efter exponeringen upphört.

'Lustgas' er en gammeldags betegnelse for den kjemiske forbindelse kloroform (CHCl3), som i gammel tid ble brukt som åndedrætsmiddel under operasjoner. I dag anvendes det ikke lenger innen medisin på grunn av sine skadelige bivirkninger, herunder hjerte- og leverkomplikasjoner.

Den korrekte medicinske betegnelsen for lustgas er nå kloroform.

Medicinskt sett betyder "gasbildning" oftast att gas bildas som en biprodukt inne i kroppen, vanligtvis som ett resultat av någon sorts metabolisk process eller infektion. Gasen kan accumulera och orsaka symptom beroende på var den ansamlas.

Exempel på medicinska tillstånd som kan involvera gasbildning innefattar:

1. Infektioner orsakade av gasproducerande bakterier, såsom lunginflammation (pneumoni) eller bukhinneinflammation (peritonit).
2. Intestinala obstruktioner, där normalt gas och fekalier inte kan passera genom tarmarna på grund av en fysisk blockering.
3. Gasbildande enteropatier, som exempelvis irritabelt tarmsyndrom (IBS) eller kolonpolyper, där ökad gasproduktion orsakas av bakteriell fermentation av mat i tjocktarmen.
4. Några sjukdomar som påverkar levern, såsom cirros och celiaki, kan också leda till ökad gasbildning.

Symptomen på gasbildning kan variera beroende på var gasen ansamlas, men de vanligaste symptomen innefattar buksmärtor, blåslåtande ljud från mag-tarmsystemet, uppblåsthet och onormala avsättningar. I vissa fall kan allvarliga komplikationer som perforation (genombrott) av tarmen eller andningsproblem uppstå ifall gasen ansamlas i lungorna.

Metan är ett enatomigt, färglöst gasmolekyl som består av en kolatom och fyra väteatomer (CH4). Det är den enklaste hydrokarbonen och är ett naturligt förekommande gas som bildas genom anaerob bakteriell nedbrytning av organiskt material, såsom djurspillning eller vegetabiliskt material, i sumpmarker, träsk och tarmar hos djur, inklusive människor.

I medicinsk kontext kan metan vara av intresse på grund av dess roll som en del av den normala mikrobiella floran i människans tarm. En ökning av tarmmetangasnivåer kan dock vara ett tecken på en underliggande mag-tarmsjukdom, till exempel irritabel tarmsyndrom eller malabsorption. Dessutom kan metan i andningsluften vara ett tecken på en bakteriell överväxt i lungorna eller i blodbanan (bakteriemi).

In medical terms, "andning" refererar till den process som innebär att luft fyller lungorna när vi andas in (inhalering), och att luften lämnar lungorna när vi andas ut (exhalering). Under inandningen dras syre rik av syre in i kroppen, medan koldioxid, ett avfallsgas som produceras under cellandningen, avges under utandningen.

Andningen är en nödvändig livsfunktion som kontrolleras av det autonoma nervsystemet och regleras för att upprätthålla en balans mellan syre och koldioxid i blodet. Andningsfrekvensen varierar beroende på aktivitetsnivå, ålder och hälsotillstånd.

Streptococcus är ett släkte av grampositiva, fakultativt anaeroba bakterier som ofta förekommer i naturen och kan orsaka infektioner hos människor. Streptokockinfektioner är alltså infektioner som orsakas av streptokocker.

Det finns flera olika arter av streptokocker, men de två vanligaste arterna som orsakar infektioner hos människor är Streptococcus pyogenes (grupp A) och Streptococcus pneumoniae (grupp B). Grupp A-streptokocker kan orsaka en rad olika infektioner, från milda till allvarliga, som exempelvis halsfluss, impetigo, cellulit, erysipelas, nekrotiserande fasciit (fleckfeber) och reumatisk feber. Grupp B-streptokocker är en vanlig orsak till lunginflammation hos spädbarn och kan också orsaka blodförgiftning, men de kan även orsaka infektioner hos vuxna, särskilt hos äldre eller immunförsvagna individer.

Streptokockinfektioner behandlas vanligen med antibiotika, ofta penicillin eller en annan beta-laktamantibiotikum. Det är viktigt att börja behandlingen så snart som möjligt för att förhindra komplikationer och spridning av infektionen.

"Växthuseffekten" är ett fenomen där vissa ämnen i jordens atmosfär, särskilt växthusgaserna som koldioxid, metan och vätefluorid, absorberar och avger infraröd strålning. När solljuset träffar jorden värms den upp och sänder ut infraröd strålning tillbaka till atmosfären. Växthusgaserna absorberar denna strålning och vänder en del av den tillbaka mot jordens yta, vilket orsakar en ökning av temperaturen i jordens lägre atmosfär och på jordytan.

Den naturliga växthuseffekten har varit viktig för livet på jorden, eftersom den håller temperaturen stabilt och tillräckligt varm för att stödja livsformer som vi känner till. Men under de senaste 150 åren har mänsklig aktivitet, särskilt bränsleförbränning och avskogning, ökat koncentrationen av växthusgaserna i atmosfären, vilket har lett till en ökad växthuseffekt och en snabbare uppvärmning av jorden, även känd som global uppvärmning.

"Avdunstning" kan definieras som den process där en vätska konverteras till gasfas, ofta vid temperaturer under kokpunkten. Detta sker när molekyler i vätskan erhåller tillräcklig energi för att övervinna de intermolekylära krafter som håller ihop vätskan. I medicinska sammanhang kan avdunstning ha betydelse vid exempelvis läkemedelsabsorption, transpiration och värmebalans.

'Inert Gas Narcosis' (IGN) är ett tillstånd som kan uppstå vid dykning när en individ andas in gasblandningar med höga koncentrationer av ädelgaser, såsom nitrogen, helium eller väte, under högt tryck.

Vid stigande tryck ökar mängden gas som löses i kroppsv likuiderna, inklusive hjärnvätskan. När vissa gaser når en viss koncentration i centrala nervsystemet kan de orsaka en rättfram narkos, liknande den som induceras av anestesi med mediciner.

Symptomen på IGN kan variera från milda, såsom förhöjd eufori och nedsatt kognitiv förmåga, till allvarligare, såsom desorientering, hallucinationer, sammanbrott i koordination och medvetande, och i extrema fall, andnings- och hjärtstopp.

Det är viktigt att notera att IGN kan drabba olika individer på olika sätt, beroende på en rad faktorer som inkluderar deras ålder, fysisk fitness, mentala status och tidigare erfarenheter av dykning. Dessutom kan symtomen variera i allvarlighet under olika dykturer, beroende på gasblandningen som används, trycknivåerna som upplevs och den totala exponeringstiden under högt tryck.

Xenon är ett ädla gas med atomnummer 54 i periodiska systemet. Det används inom medicinen som inhalationsanestetikum, det vill säga som medel för att orsaka bedövning under operationer. Xenon har egenskaper som gör det säkert och effektivt att använda som anestetikum, såsom snabb verkan, låg toxicitet och minimal påverkan på andnings- och hjärtfunktioner. Dessutom är xenon miljövänligt eftersom det inte utgör något grönhousegas.

En drogtest (eller drogsökning) är en analys av ett biologiskt material, till exempel blod, urin eller hår, för att upptäcka närvaro av olagliga eller medicinska substanser. Detta används ofta inom arbetslivet för att kontrollera att personal inte använder droger under arbetstid, samt inom rättsväsendet för att påvisa eventuellt missbruk av droger hos en individ.

Det finns olika typer av drogtester, men de flesta analyserar urinen eftersom detta är en enkel och icke-invasiv metod. De vanligaste substanserna som söks efter inkluderar marijuana, kokain, amfetamin, opiater och alkohol. Vissa drogtester kan även upptäcka närvaro av medicinska preparat såsom smärtstillande medel eller sedativa.

Det är viktigt att notera att resultaten från en drogtest inte alltid kan ge en exakt indikation på hur nyligen en individ har använt en substans, eftersom olika droger kan stanna kvar i kroppen under olika lång tid. Dessutom kan falska positiva resultat uppstå om individen har intagit vissa legal mediciner eller matprodukter som innehåller substanser som liknar de som söks efter.

Transcutaneous blood gas measurement (TcBG) är en non-invasiv metod för att bestämma partialtrycket av syre (pO2) och kolsyra (pCO2) i blodet. Metoden bygger på att man mäter gashalten i blodet genom huden, vanligen på ytan av ett extremitet (t.ex. en arm eller en ben).

TcBG använder sig av en sensor som värms upp huden till en viss temperatur för att öka permeabiliteten i huden och på så sätt möjliggöra diffusionen av gaser genom huden. Gaserna mäts sedan med hjälp av elektroder, och värdena för pO2 och pCO2 beräknas därefter.

Denna metod används ofta inom intensivvården och annan akutvård för att kontinuerligt övervaka patienters andningsfunktion och syresättning. Den är särskilt användbar för patienter som inte kan andas på egen hand eller som har instabila vävnader, såsom brännskador.

'Respiratory transport' refererer til den proces hvor ilt (O2) transporteres fra luften og ind i kroppen, og kuldioxid (CO2) transporteres fra kroppen og ud af kroppen gennem respirationen. Denne proces involverer flere trin:

1. Ydrespiration: Ildtat (O2) diffunderer fra luften ind i de små luftsække (alveoler) i lungerne, hvor ilten udveksles med blodet.

2. Gennemblødning af lungerne: Blodet cirkulerer gennem kapillærnetværket i lungernes alveoler, hvor ilten diffunderer fra luften og ind i blodet. Samtidig diffunderer kuldioxiden fra blodet og ud i luften.

3. Transport af ilt og kuldioxid i blodet: Ilt og kuldioxid transporteres rundt i kroppen via blodet. Ilt bindes til hemoglobinmolekyler i de røde blodlegemer (erythrocyter), hvilket øger ilttilførslen til alle celler i kroppen. Kuldioxid transporteres som dissocieret gas i blodet eller bundet til hemoglobin.

4. Indånding og udånding af luft: Under indåndingen trænger ilt-rig luft ned i lungerne, hvor den udveksles med kuldioxid-rig blod i alveolerne. Under udåndingen udskilles kuldioxid-rig luft igen tilbage til atmosfæren.

Respiratorisk transport er en nødvendig proces for at opretholde cellernes iltbalance og for at fjerne affaldsstoffer som kuldioxid fra kroppen.

"Flyktiga organiska föreningar" (FOF) är en kategori av kemiska föreningar som innefattar kol, väte och ofta andra grundämnen som syre, kväve, svavel eller halogener. FOF har låga smältpunkter och kokpunkter, vilket gör att de lätt kan avdunsta vid rumstemperatur eller när de utsätts för värme.

Många FOF förekommer naturligt i naturen, till exempel i oljor, kolväten och eteriska oljor. Andra FOF är syntetiska och används inom industrin som lösningsmedel, kylmedel, drivmedel och i produkter som hushållsrengörsmittel, parfymer och läkemedel.

Exempel på vanliga FOF är metan, etanol, aceton och dietyleter. Även om dessa föreningar ofta används i vardagen kan de vara farliga om de inte hanteras korrekt, eftersom de kan orsaka irritation av luftvägar, ögon och hud, och i vissa fall kan vara explosiva eller giftiga.

Flammation, eller flamjonisering, är en normalt svar på skada eller infektion i kroppen. Det innebär en komplex process som involverar ett stort antal celler och signalsubstanser, med syfte att eliminera främmande ämnen eller reparera skadad vävnad. Under normala förhållanden är flammationen tillfällig och avslutas när faran har eliminerats. Men i vissa fall kan flammationen bli kronisk, vilket innebär att den pågår under en längre period och kan orsaka skada på kroppen istället för att hjälpa till med läkning.

Flammationen är en del av kroppens immunförsvar och inkluderar bland annat inflammering, svullnad, rödhet, värme och smärta i det drabbade området. Dessa symtom beror på att blodkärlen vidgar sig och tillåter fler vita blodkroppar och andra immunceller att nå skadan eller infektionen. Samtidigt frisätts också signalsubstanser, så kallade cytokiner, som attraherar ytterligare immunceller till området och aktiverar dem för att bekämpa inträngaren eller reparera skadan.

I vissa fall kan flammationen bli onormalt aktiverad eller underhålls, vilket kan leda till sjukdom. Exempel på sådana sjukdomar är reumatoid artrit, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom. Dessa sjukdomar behandlas ofta med antiinflammatoriska läkemedel som hjälper till att minska symtomen och förhindra skada på kroppen.

'Lungor' (plural av 'lunga') är de organ i kroppen som hjälper till att andas. De två lungorna finns i bröstkorgen och är omgivna av revben, muskler och hud. Lungornas främsta funktion är att ta emot luft från luftvägarna, syreta den inandade luften och släppa ut koldioxid vid utandning.

Lungorna består av ett komplext nätverk av luftvägar, blodkärl och alveoler (luftsäckar), som möjliggör gasutbyte mellan luften och blodet. Alveolerna är mycket tunna vävnader som tillåter syre att diffundera in i blodomloppet och koldioxid att diffundera ut.

Lungorna är också involverade i andra funktioner, såsom röstproduktion och immunförsvar.

Xenonisotoper är isotoper av ädelgasen xenon. Xenon har 9 kända stabila isotoper och flera instabila isotoper, varav de mest långlivade är xenon-133 med en halveringstid på 5,247 dagar och xenon-135 med en halveringstid på 9,1 timmar. Xenonisotoper används inom medicin för att utföras så kallade lungventilationsskanner, där man blandar xenonisotoperna med luft som patienten andas in och sedan följer dess distribution i lungorna med hjälp av en gammakamera. Detta används bland annat för att detektera luftvägsförträngningar eller andra problem relaterade till lungfunktionen.

'Väte' ( Wasser) är inom medicinen och biologin en viktig och vanlig kemisk förening med formeln H2O. Det består av två väteatomer (H) som är bundna till en syreatom (O). Vatten är en polär molekyl, vilket betyder att den har en positivt laddad sida (väteatomerna) och en negativt laddad sida (syreatomen). Detta gör att vatten har egenskaper som gör det speciellt viktigt för levande organismer, såsom sin förmåga att lösa många olika typer av molekyler och agera som en kylningsvätska i kroppen. Vatten är också ett mycket vanligt beståndsdel i levande vävnader och är nödvändigt för cellers överlevnad och funktion.

'Lungventilation' (eller 'lunga ventilation') refererer til den proces hvor luft bevæges ind og ud af lungerne under respirationen. Det består af to faser: inhalation (inspiration) og exhalation (expiration). Under inhalation trækker musculaturen i thorax (brystkassen) luft ind i lungerne, hvilket øger volumenet og sænker trykket inde i lungerne. Under exhalation slapper musculaturen af, hvilket får brystkassen til at synke sammen igen, reducerer volumenet og forhøjer trykket inde i lungerne, så luften bliver presset ud igen. Dette er en nødvendig proces for at sikre levering af ilt til kroppen og fjerne affaldsstoffer som CO2 fra kroppen.

Kolmonoxid (CO) är ett gasformigt ämne som saknar färg, lukt och smak. Det är ett mycket giftigt ämne som bildas när kol eller kolbaserade bränslen (till exempel trä, kol, olja, gasol och bensin) inte fullständigt oxideras under förbränningsprocessen. Kolmonoxid har en mycket hög affinitet till hemoglobinet i röda blodkroppar, vilket resulterar i att syretransporterna störs och syretillförseln till kroppens celler minskar. Detta kan leda till hypoxi (syrebrist) och i allvarliga fall död. Symptomen på kolmonoxidförgiftning kan variera från huvudvärk, yrsel, svimning och besvärlig andning till koma och hjärtstopp.

'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.

I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

'Inblåsning' är ett medicinskt förfarande som kallas mekanisk ventilation. Det innebär att luft eller syre förs in i lungorna med hjälp av en maskin, ofta när en patient inte kan andas på egen hand. Detta kan vara nödvändigt under vissa former av behandling, operationer eller vid allvarliga sjukdomstillstånd som exempelvis lungsvikt. Inblåsning kan också användas för att hjälpa till att rensa lungorna från slem eller andra sekreter genom att blåsa ut dem med hjälp av den mekaniska ventilationen.

In medical terms, "dead space" during breathing refers to the portion of each breath that does not participate in gas exchange. It is the air that fills the lungs but does not come into contact with alveoli (the tiny air sacs where oxygen and carbon dioxide are exchanged).

Dead space can be divided into two categories: anatomical dead space and physiological dead space.

Anatomical dead space refers to the airways that do not take part in gas exchange, including the nose, throat, trachea, bronchi, and bronchioles. This accounts for about 150 mL of air in a healthy adult at rest.

Physiological dead space is the sum of anatomical dead space and alveolar dead space, which refers to alveoli that are ventilated but not perfused (not receiving adequate blood flow). In healthy individuals, physiological dead space is usually less than 2 mL/breath or about 1% of tidal volume.

However, in certain conditions such as emphysema, pulmonary embolism, or acute respiratory distress syndrome (ARDS), the alveolar dead space can increase significantly, leading to impaired gas exchange and potentially life-threatening complications.

'Krypton' är ett grundämne och en ädelgas med atomnummer 36 på periodiska systemet. Det är en färglös, oreaktiv gas som förekommer i mycket liten mängd i jordens atmosfär. Krypton används inom bland annat belysningsindustrin för att producera högintensiva lampor och även inom medicinen för att framställa röntgenstrålning. Det finns dock inget samband mellan det medicinska begreppet 'krypton' och grundämnet 'krypton'.

Medicinskt sett betyder "syrgasförbrukning" vanligtvis mängden syre som en patient förbrukar under en viss tidsperiod, ofta uttryckt i liter per minut. Denna mätning används ofta inom intensivvården för att övervaka patienters andningsstatus och behov av mekanisk ventilation. En ökad syrgasförbrukning kan indikera en försämrad lungfunktion eller ett allvarligare tillstånd, medan en minskad förbrukning kan vara ett tecken på att patienten börjar andas normalt igen.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

Masspektrometri är en analytisk teknik som används för att bestämma massan och relativa mängden av molekyler eller joner i en provblandning genom att mäta deras massa-till-laddning (m/z) förhållande.

I masspektrometri separeras jonerna baserat på deras differentiella acceleration i ett elektriskt fält, som är relaterad till deras massa-till-laddning (m/z) förhållande. Därefter detekteras och räknas antalet joner med olika m/z värden upp, vilket ger upphov till ett masspektrum som visar relativa intensiteterna av de joner som har detekterats i förhållande till deras m/z värden.

Masspektrometri används inom en rad olika områden, såsom kemisk analys, biologisk forskning, miljöanalys och forensisk vetenskap, för att identifiera och cuantifiera olika substanser i komplexa blandningar.

Andningsmekaniken (respiratory mechanics) är det område inom fysiologi som handlar om de mekaniska processerna involverade i andningen. Det inkluderar studiet av de krafter och mekanismer som påverkar rörelserna hos lungorna och bröstkorgen under andning, samt hur dessa påverkar respirationsvolymer och luftflöden.

De viktigaste komponenterna i andningsmekaniken innefattar:

1. Kompliance (deformabilitet) av lungorna och bröstkorgen, som bestämmer hur mycket de kan expandera under tryckförändringar.
2. Resistans i luftvägarna, som påverkar hur lätt eller svårt det är att andas in och ut luft.
3. Olika muskelgrupper, såsom interkostalmusklerna, diafragen och hals- och bröstkorgsmuskulaturen, som arbetar tillsammans för att generera de nödvändiga tryckförändringarna för att möjliggöra andning.

Andningsmekaniken kan påverkas av en rad olika faktorer, inklusive ålder, kön, lungvolym, luftvägsdiameter och muskelstyrka. Dysfunktion i andningsmekaniken kan leda till andningssvårigheter och respiratoriska komplikationer, vilket gör det viktigt att förstå dessa processer för att kunna diagnostisera och behandla andningsrelaterade sjukdomar.

Kemiska stridsmedel, även kända som kemiska vapen, är enligt World Health Organization (WHO) definierade som:

"Varje giftigt eller skadligt ämne, under alla former och förhållanden, som används i krigföring, inklusive - men inte begränsat till - tårgas, nervgas och andra luftburna toxiner, som är avsett att döda, skada eller förlamma människor genom sina fysiologiska effekter."

Denna definition inkluderar alltså alla kemikalier som har potentialen att orsaka skada eller död hos människor när de används i en militär kontext. Det är värt att notera att flera internationella avtal, såsom Chemical Weapons Convention (CWC), förbjuder användandet av kemiska stridsmedel i krigföring på grund av deras ofrånkomliga potential att orsaka humanitär katastrof.

Fluorinated carbons, eller fluorocarbons, är en grupp av syntetiska organiska föreningar som innehåller kol, väte och fluor. De kan också innehålla andra halogener som klor, brom eller jod. Fluorinated carbons är kända för sin termisk stabilitet, kemisk resistens och icke-reaktivitet med andra ämnen.

Det finns två huvudsakliga typer av fluorinated carbons: halogenerade fluorocarbons (HFCs) och perfluoralkaner (PFCs). HFCs används ofta som lågvärmeföreningsmedel i kyl- och varmväxlingssystem, medan PFCs används som gastillförselmedel i elektroniska komponenter.

Fluorinated carbons har också använts som bekämpningsmedel för eldspridning, men deras användning är begränsad på grund av deras negativa effekter på ozonlagret och klimatet. De har höga GWP-värden (global varmepotential) och bidrar därför till den globala uppvärmningen om de släpps ut i atmosfären.

Svavelväte, eller Wasserstoffswulfid som det också kallas, är ett gasformigt ämne som består av svavel och väte. Den kemiska formeln för svavelväte är H2S. Det bildas naturligt genom nedbrytning av organiska material under sönderfall i syrefria miljöer, såsom djupa havsbottnar och tjäleslagger. Svavelväte har en stark, illaluktande doft som påminner om råttor eller färskt ägg. Ämnet är giftigt för de flesta levande varelsers andningssystem och kan orsaka allvarliga skador eller död vid höga koncentrationer.

"Dykarsjuka" (decompression sickness, eller "DCS") är ett tillstånd som kan uppstå vid dykning när kvävgas upplösts i kroppens vätskor under högt tryck och sedan avges för fort när dykaren stiger till ytan. Detta orsakar bubblor som kan bildas i blodet och i vävnaderna, vilket kan skada olika delar av kroppen. Symptomen på dykarsjuka kan variera mycket, från milda symptom som trötthet, yrsel och hudrodnad till allvarliga symptom som andningssvårigheter, svårt att röra sig, svimning och i värsta fall död. Behandlingen för dykarsjuka innebär normalt syrebehandling och rekompression i en hyperbarisk kamara.

Lungvolymmätningar (Lung Volume Measurements) är en grupp av tekniker som används för att mäta olika delar av luftvolymerna i lungorna. Det finns fyra huvudsakliga volymer som mäts:

1. Total Lung Capacity (TLC): Den totala lungkapaciteten är summan av alla luftvolymer i lungorna, inklusive den residuala volymen.
2. Vital Capacity (VC): Den vitala kapaciteten är den maximala mängden luft som kan andas ut efter en maximal inandning.
3. Inspiratory Reserve Volume (IRV): Det inspiratoriska reservvolymen är den extra luft som kan andas in över och above den normala inandningsvolymen.
4. Functional Residual Capacity (FRC): Den funktionella residualkapaciteten är den mängd luft som finns kvar i lungorna efter en normal utandning.

Lungvolymmätningar kan användas för att diagnostisera och övervaka behandling av lungsjukdomar som exempelvis COPD (Chronic Obstructive Pulmonary Disease) och astma, samt för att bedöma lungfunktionen före operationer där det är viktigt att känna till patientens lungvolymer.

"Kalibrering" er en proces innen naturvitenskap og teknologi som innebærer jämförelse av målingar gjort med et verktyg eller en utstyr med en standard for å unngå systematiske feil. Det implisjerer justering av måleverktøyet eller -utstyret for å sikre at det gir akkurate og repelible målingar etter angitt standarder. I medisinsk sammenheng kan kalibrering forekomme i forbindelse med testing av blodprover, vitenskapelige målinger eller med medicale enheter for å sikre at de gir riktig og pålitelig informasjon.

'Anteilvolym' (også kalt andelstøttrykk eller fractional exhaled volume of carbon dioxide, FeCO2) er en måling af det relative indhold af CO2 i den udånde luft. Det er defineret som forholdet mellem udåndets CO2-volum og totalt udåndet volum under specifikke forsøgsbetingelser, typisk udført under kontrollerede vejrforhold og standardiserede respiratoriske manøvrer.

Anteilvolym er et vigtigt klinisk mål, der ofte anvendes i intensivmedicinsk pleje for at overvåge patienters respiratoriske funktion og tilpas behandlingen. For eksempel kan ændringer i andetagsvolymet vise på komplikationer som lungeemboli, lungeödem eller respirationssvigt.

Det er vigtigt at understrege, at korrekt tolkning af andetagsvolym må tage højde for patientens kliniske tilstand, medicinske behandling og andre faktorer, der kan påvirke dette mål. Derfor bør andetagsvolym altid overvåges i sammenhæng med andre kliniske data og under ledelse af en erfaren læge eller sygeplejerske.

I medicinsk kontext, kan "utvinnings- och förädlingsindustri" referera till den del av farmaceutisk produktion som inkluderar utvinning och förädling av aktiva substanser eller läkemedel från råvaror eller halvfärdiga produkter. Detta kan involvera processer som extraktion, separation, purifikation, koncentrering, formulering och standardisering av dessa substanser för att garantera deras kvalitet, säkerhet och effektivitet.

Exempel på utvinnings- och förädlingsprocesser inom farmaceutisk industri kan vara:

* Utvinning av aktiva substanser från naturliga källor som växter, djur eller mikroorganismer genom metoder som destillation, extraktion med lösningsmedel, kromatografi eller elektrofores.
* Förädling av halvfärdiga produkter som cellkulturer, viruslike partiklar (VLP) eller nanopartiklar för att skapa en ren, koncentrerad och stabilt läkemedel.
* Formulering av aktiva substanser till en lämplig dosform som tablett, kapsel, spray, cream, gel eller lösning, beroende på den önskade leveransmetoden och användningsområdet.
* Standardisering av läkemedlen genom kontroll av deras innehåll, potens, renhet, stabilitet och andra kvalitetsparametrar för att garantera en konstant och reproducerbar effekt vid användning.

Lungcirkulation, eller lungblodomsättning, är ett medicinskt begrepp som refererar till den del av hjärt- och cirkulationssystemet som involverar lungorna. Detta inkluderar blodets väg från höger kammare i hjärtat, genom lungsartärerna (pulmonalartärerna) till lungornas kapillärer, där syre fångas upp och kolmonoxid avges. Sedan transporteras det oxygenerade blodet tillbaka till vänster kammare i hjärtat via lungevenerna (pulmonalvenorna). Därifrån pumpas blodet ut i resten av kroppen genom aortan och andra kroppsartärer. Lungcirkulationen är en nödvändig del av andningsprocessen och hjärt-kretsloppet, eftersom den förser kroppen med syre och tar bort kolmonoxid.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungornas funktion. Denna typ av tester kan mäta lungvolymer, flödeskapacitet och syrgashalning i blodet. PFT inkluderar ofta:

1. Spirometri: Mäter luftvolym och flöde genom att andas in och ut i ett instrument som kallas spirometer. Detta kan mäta förhindringar i luftflödet, såsom obstruktion eller restriktion.

2. Lungvolymmätning: Mäter den totala lungvolymen och den residuala volymen (den luft som är kvar i lungorna efter maximal utandning). Detta kan göras med hjälp av olika metoder, till exempel body plethysmography eller helium-dilution.

3. Diffusionskapacitet: Mäter hur effektivt syre och kolmonoxid kan diffundera över alveolär-kapillärmembranet från lungorna till blodomloppet. Detta kan ge information om lungornas förmåga att utbyta gaser.

Andningsfunktionstester används ofta för att diagnostisera, övervaka och bedöma effekterna av behandlingar för lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), cystisk fibros och interstitiell lunga

'Atmosfär' är ett begrepp som primärt används inom området fysik och kemi, snarare än inom medicin. Det refererar till en enhet för tryck, som definieras som det tryck som utövas av en atmosfär av gas, vanligtvis jordens atmosfär, vid havsytan. 1 atmosfär är ungefär lika med 101 325 Pascals eller 760 millimeter kvicksilverkolumn.

I medicinsk kontext kan begreppet 'atmosfär' användas för att beskriva tryckförhållanden inom en behandlingsapparat, till exempel i samband med hyperbarisk syreterapi, där patienten placeras inuti en tryckkammare och utsätts för högre än normalt lufttryck. I detta fall används ofta enheten atmosfär som ett mått på det totala trycket inne i kammaren, vilket kan variera beroende på behandlingens syfte.

Rättsmedicin är en gren inom medicinen som handlar om att utreda och fastställa orsaken till och omständigheterna kring plötsliga, oväntade eller våldsam död, samt skador orsakade av våld. Rättsmedicinens uppgift är att ge ett objektivt medicinskt omdöme utifrån en obduktion och andra undersökningar för att användas som bevis i rättsliga sammanhang. Rättsmedicin kan även ingå i utredningar av våldtäkter, misshandel och andra brott där medicinska bevis kan vara relevanta. En läkare som specialiserat sig inom området kallas rättsläkare.

Dykning kan definieras som en aktivitet där en individ helt eller delvis dyker under vattenytan med hjälp av andningsapparat, såsom en andetagspåse eller en autonom andningsapparat. Dykning innebär ofta att man förflyttar sig under vattnet och kan omfatta en mängd olika aktiviteter, som exempelvis sportdykning, tekniskt dykning, kommersiellt dykning och fritidsdykning. Dykning kan utföras i en mängd olika miljöer, som hav, sjöar, floder och konstgjorda simbassänger.

Solid phase microextraction (SPME) är en metod för probeföring och koncentration av analyer från en komplex matrix, till exempel biologiska vätskor eller miljöprover. Metoden bygger på att en små, funktionaliserad plastplatta, som kallas SPME-fiber, appliceras direkt i proverna för att extrahera analylerna.

Funktionaliseringen av fibern består ofta av en tungebildad polymer eller ett annat material med hög retentionsförmåga för specifika typer av analytmolekyler, till exempel volatila organiska föreningar (VOC) eller läkemedelsresidyer. När fibern är nedsänkt i proverna etableras en jämvikt mellan koncentrationen av analylerna i matrisen och på fibern, varvid de mindre molekyler som lättare diffunderar till fibern kommer att överväga.

Efter att fibern har extraherat analylerna under en viss tid kan den tas upp och desorbera analyterna i en analysmetod, ofta gaskromatografi (GC) eller högprestationsflytliquidkromatografi (HPLC), för separation, detektering och kvantifiering. SPME-metoden är känd för sin enkelhet, snabbhet, lågkostnad och liten volym av prover som behövs, vilket gör den till ett användbart verktyg inom områdena miljö-, livsmedels- och klinisk analys.

"Resultatens reproducerbarhet" är ett begrepp inom forskning och medicin som refererar till förmågan att upprepa en experimentell studie eller ett försök och få liknande eller identiska resultat. Detta är viktigt eftersom det stärker den vetenskapliga evidensen för ett visst fynd eller en viss slutsats.

En studie som har hög reproducerbarhet innebär att andra forskare kan upprepa experimentet och få samma resultat, även om de använder olika metoder eller prover. Detta är ett fundamentalt koncept inom vetenskapen eftersom det understryker vikten av objektivitet och pålitlighet i forskningsprocessen.

I medicinsk forskning kan reproducerbarhet vara särskilt viktig när det gäller studier som undersöker effekterna av olika behandlingsmetoder eller läkemedel. Om en studie inte har hög reproducerbarhet, kan det ifrågasättas hur tillförlitliga dess resultat är och om de verkligen kan appliceras i klinisk praktik.

Atmosfäriskt tryck, även kallat lufttryck, är den kraft som utövas per enhet area av den atmosfären som omsluter jorden. Det motsvarar det totala vikten av den kolonn av luftmolekyler som sträcker sig från en given punkt upp till atmosfärens övre gräns. Atmosfäriskt tryck mäts vanligtvis i enheten pascal (Pa), men det kan också uttryckas i termen atmospherer (atm). Standardatmosfärisk tryck definieras som 101 325 Pa (1 atm).

Atmosfäriskt tryck påverkar oss kontinuerligt och har en central roll för många naturliga fenomen, inklusive väder och klimat. Trycket varierar beroende på höjden över havsytan, temperatur, luftfuktighet och andra faktorer. I allmänhet minskar atmosfäriskt tryck med ökande höjd, eftersom det finns färre molekyler ovanför för att utöva en given kraft.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Svalginflammation' är ett medicinskt begrepp som inte används på engelska, så det saknar en direkt motsvarighet på engelska. Det kan dock tolkas som en kombination av två olika medicinska tillstånd:

1. Svalga (engelska: 'dysphagia') - svårigheter att svälja mat eller dryck.
2. Inflammation (engelska: 'inflammation') - en kroppsvätskans och vita blodkropparnas reaktion på en skada, infektion eller irritation.

Således kan man säga att 'svalginflammation' är ett tillstånd där en person har svårigheter att svälja på grund av inflammation i strukturer relaterade till svalget, såsom svalgmuskler, slemhinnor eller lymfknutar. Detta kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller cancer.

Gibberelliner är en typ av växthormon som förekommer naturligt hos växter och spelar en viktig roll i deras tillväxt och utveckling. De produceras främst i unga skott, bladknoppar och rötter, men kan även transporteras runt i växten via saven.

Gibberellinerna har flera olika funktioner, men de mest kända är att stimulera celldelning och cellexpansion, vilket leder till ökad längdväxt hos stjälkar och skott. De kan även förlänga livslängden hos blommor och fördröja deras åldrandeprocess.

I jordbrukssammanhang används gibberelliner ofta som växtväxter för att stimulera tillväxt hos grödor som exempelvis vindruvor, äpplen och persikor. Dessa växter kan ha en genetisk predisposition för att inte mogna fullt ut, men genom tillförsel av gibberelliner kan man få dem att mogna normalt och ge bättre skörd.

'Miljöövervakning' refererar till systematiska aktiviteter för att mäta, samla in, analysera och rapportera information om miljöförhållanden och deras potentiala påverkan på människors hälsa och ekosystemet. Det kan involvera övervakning av luft-, vatten- och markkvalitet, läckage av kemikalier eller andra föroreningar, klimatförändringar och biodiversitet. Syftet är att identifiera risker, skydd mänsklig hälsa och naturresurser samt stödja beslut om miljörelaterade frågor och politik.

Lungdiffusionskapacitet (DLCO) är ett mått på hur effektivt lungorna kan diffundera gaser, vanligtvis syre, från luften till blodomloppet. Det görs normalt genom en andningsprov som mäter hur snabbt och i vilken omfattning syre kan diffundera över den tunna membranen mellan de alveolära luftsäckarna och kapillärerna i lungorna.

DLCO uttrycks vanligtvis i milliliter per minut per torr (ml/min/mmHg) och jämförs med normvärden som är beroende av ålder, kön, längd, vikt och andra faktorer. Minskad DLCO kan vara ett tecken på olika lungrelaterade sjukdomar, såsom COPD (kronisk obstruktiv lungsjukdom), interstitiell lunginflammation eller lungembolier.

En "andningsprov" (i medicinska sammanhang även känt som "blåsluftsprov", engelska: "spirometry") är en undersökningsmetod där man mäter andningens volymer och flöden. Det görs vanligen med hjälp av ett andningsprovskåp, även kallat spirometer.

Under provet blåser patienten in så mycket luft som möjligt i lungsan, och sedan ut again. Spirometern mäter då bland annat hur stor volym luften patienten kan andas in och ut, vilket kallas för forcierad vital kapacitet (FVC). Andra värden som kan mätas är exempelvis andningsvolymen vid full utandning efter maximal inandning (IC), andningsflödet och flödesvariationerna under olika delar av andningen.

Andningsprov används bland annat för att diagnostisera och bedöma allvarlighetsgraden hos lungsjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och restriktiva lungsjukdomar. Det kan också användas för att övervaka effekterna av behandlingar för dessa sjukdomar.

Lufttryck är ett mått på den kraft som atmosfärens luft ger upphov till på olika ytor och i olika djup. Det standardmått som används för att mäta lufttrycket är pascal (Pa), men det kan även uttryckas i millibar (mb) eller i mm kvicksilver (mmHg).

I medicinsk kontext avses ofta med lufttryck det tryck som andningsluften utövar på lungorna under inandning och utandning. Det normalt sett normala lufttrycket vid havsytan är ungefär 101 325 Pa (1 atm), men luftpressuren kan variera beroende på höjden över havet, väderförhållanden med mera.

I samband med sjukdomar eller skador på lungorna kan lufttrycket i lungorna bli förhöjt eller sänkt, vilket kan ha negativa effekter på andningsfunktionen och syresättningen av kroppen. Exempel på sådana tillstånd är lungsäcksinflammation (pneumothorax), lungkollaps (atelektas) eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

Carbon footprint refers to the total amount of greenhouse gas emissions generated directly and indirectly by a person, organization, event, or product over a specified period of time, usually expressed in equivalent metric tons of carbon dioxide (CO2e). It includes direct emissions from sources that are owned or controlled by the entity, such as fuel combustion from vehicles, heating systems, or industrial processes. Additionally, it also considers indirect emissions from other sources that are not directly owned or controlled but are related to the entity's activities, such as emissions from purchased electricity, transportation of goods, and waste disposal.

In a medical context, carbon footprint can be used to assess the environmental impact of healthcare services, facilities, and practices. By measuring and reducing their carbon footprint, healthcare providers can contribute to mitigating climate change and improving public health outcomes.

'Vatten' är ett homogent, transparent, blåaktigt substance som består av två väteatomer och en syreatom (H2O). Det är en färskvattensubstans vid normal temperatur och tryck. Vatten är den mest vanliga kemiska föreningen på jorden och är avgörande för livet som vi känner det, eftersom de flesta levande organismer består av upp till 90% vatten.

I en medicinsk kontext kan vatten ha olika betydelser. I vissa fall kan det referera till den intravenösa vätskebehandling som ges till patienter för att behandla dehydrering eller elektrolytbrist. I andra fall kan det referera till specifika kroppsvätskor, såsom vätskan i ögat (kammarvatten) eller den klara vätskan som omger hjärnan och ryggmärgen (cerebrospinalvätska).

I allmänhet är vatten en nödvändig komponent för många biologiska processer, inklusive näringsabsorption, avskelande av avfallsprodukter, termoreglering och andning.

Inhalationsanestetika är en typ av anestetikum som verkar genom inandning och som primärt påverkar centrala nervsystemet, vilket leder till ett förlust av medvetande och smärtfrihet. Dessa ämnen är ofta gaser eller vätskor som omvandlas till aerosoler eller gaser vid användning. De är vanligtvis lukt- och smaklösa, men kan orsaka andningsdepression vid högre koncentrationer. Inhalationsanestetika används ofta under kirurgiska ingrepp och andra procedurer som kräver medvetandeförlust. Exempel på inhalationsanestetika är sevofluran, desfluran, isofluran och halotan.

'Hyperkapni' betyder att ett persons koldioxidhalt i blodet är för hög. Normalvärdet för koldioxidpartialtryck (pCO2) i blodet ligger vanligtvis mellan 35 och 45 mmHg. Hyperkapni definieras som när pCO2-värdet överstiger 45 mmHg.

Hyperkapni kan orsakas av olika sjukdomar eller tillstånd, såsom lungförlamning, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), sömnapné och andra störningar i andningsmönstret. Symptomen på hyperkapni kan variera beroende på svårighetsgraden och kan inkludera yrsel, huvudvärk, trötthet, förvirring, andfåddhet och i allvarliga fall koma eller till och med död.

Behandlingen av hyperkapni beror på orsaken till tillståndet och kan innebära behandlingar som andningsstimulans, syreterapi, mekanisk ventilation eller behandling av underliggande sjukdom eller störning.

Streptococcus är en typ av bakterier som kan orsaka olika infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, lungebakteriell infektion och meningit. Streptokockvaccin är ett vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot vissa typer av streptokocker.

Det finns två huvudtyper av streptokockvacciner: pneumokockvaccin och streptokockgrupp A-vaccin.

Pneumokockvaccinet ger skydd mot olika serotyper av bakterien Streptococcus pneumoniae, som kan orsaka allvarliga infektioner som lungpneumoni, meningit och blodförgiftning (sepsis). Det finns två typer av pneumokockvaccin: konjugatvaccin (PCV) och polysackaridvaccin (PPV). PCV ger bättre immunitet hos barn under 2 år, medan PPV vanligtvis ges till äldre personer och andra med hög risk för allvarliga infektioner.

Streptokockgrupp A-vaccinet ger skydd mot infektioner orsakade av Streptococcus pyogenes, som är en speciell typ av streptokocker som kan orsaka sjukdomar som halsfluss, impetigo och reumatisk feber. Vaccinet innehåller vanligtvis ett protein som kallas M-protein, som finns på ytan av Streptococcus pyogenes.

Det är värt att notera att det fortfarande inte finns några vacciner som ger fullständig immunitet mot alla typer av streptokocker eller alla sjukdomar de kan orsaka. Forskning pågår för att utveckla bättre och mer omfattande vacciner mot streptokocker.

Syrebrist, också känt som acidos, är ett medicinskt tillstånd där kroppens blod eller andra kroppsv likuor har för lågt pH-värde, vilket innebär att de är för sura. Normal pH-värde för blodet ligger mellan 7,35 och 7,45. Vid syrebrist sjunker pH-värdet under 7,35.

Syrebrist kan orsakas av olika faktorer, till exempel när kroppen producerar för mycket syra, när njurarna inte kan eliminera tillräckligt med syra eller när kroppen inte får tillräckligt med syre. Symptomen på syrebrist kan variera beroende på allvarlighetsgraden och kan inkludera andnöd, yrsel, trötthet, muskelkramp, samt i allvarliga fall koma eller dödsfall. Behandlingen av syrebrist beror på orsaken till tillståndet och kan innebära behandling med basmedel för att neutralisera överflödig syra, syreterapi för att öka syretillförseln till kroppen eller behandling av underliggande sjukdom orsakande syrebristen.

'Andningssvikt' kan definieras som en situation där en persons andning blir hastig, ytlig och ibland också hemsken eller störd på annat sätt. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsvikt. Andningssvikt kan också vara ett tecken på allvarliga tillstånd som lungemboli eller chock. I vissa fall kan andningssvikt behöva behandlas akut med syre, läkemedel eller mekanisk ventilation för att underlätta andningen och förhindra komplikationer.

Luftförorenande ämnen inom arbetsmiljön (occupational air pollutants) definieras som fasta, flytande eller gasformiga substance som förekommer i luften och kan ha negativ effekt på människors hälsa och välbefinnande. Dessa ämnen kan variera från naturligt förekommande substansen som pollen till syntetiska kemikalier såsom kolmonoxid och polyaromatiska kolväten (PAK). Arbetare kan bli utsatta för luftföroreningar genom att andas in små partiklar eller gaser som finns i arbetsmiljön. Långvarig exponering för höga nivåer av vissa luftföroreningar kan orsaka allvarliga hälsoproblem, inklusive lungcancer, andningsproblem och hjärtsjukdomar. Det är viktigt att arbetsplatserna har effektiva system för ventilation och luftrening, samt att arbetare ges skyddsutrustning som masker och andningsskydd om det behövs.

'Oljor, flyktiga' (i engelska: 'Volatile oils') är en term inom farmakologi och kemi som används för att beskriva en grupp organiska ämnen som utgörs av små molekyler med låg molecular weight. Dessa oljor är flyktiga, vilket betyder att de lätt kan avdunsta eller förångas vid rumstemperatur och normbartryck. De flesta volatile oils är aromatiska och har en stark doft, som ofta används i parfymer, kryddor och andra doftprodukter.

Volatile oils utvinns vanligen genom destillation av växter eller deras delar, såsom blommor, löv, bark eller rötter. De är ofta färglösa till svagt gula och kan ha en flytande konsistens eller vara fasta vid rumstemperatur.

Exempel på vanliga volatile oils inkluderar eteriska oljor från citrusfrukter, mentol från mynta, eukalyptusolja från eukalyptusträd och kamfer från kamferträdet. Dessa ämnen har en mångfald medicinska användningsområden, inklusive som smärtstillande, antiinflammatoriska, antibakteriella och antivirala medel.

'Dekompression' er en medisinsk betegnelse for en behandlingsmetode som gradvis reducerer trykket på legemets væv, typisk i forbindelse med dykning eller arbejde under stort tryk. Dette gjøres for å unngå dykkersyke (dysbarisk iltforgiftning) og dykkerelationssykdomme (dysbariske barotrauma), som kan oppstå når en person stiger til overflaten for raskt etter å ha vært under stort trykk.

Under dykking eller arbejde under stort trykk, blir kvælstof opløst i kroppens væv i større mengder enn normalt. Når individet stiger til overflaten, må denne opløste gassen frigis gradvis for å unngå skade på lungene og centralnervesystemet. Dekompressionsstoppene er planlagte pauser underveis ned til overflaten hvor individet holder still og lar kroppen fjerne opløst kvælstof i en kontrollert måte.

Dekompressjon kan også være nødvendig etter eksponering for andre typer av trykkforskyvninger, som f.eks. i en flykrise eller i en hyperbarisk behandlingskammer.

Luftförorenande ämnen är en samlande beteckning för olika gaser, partiklar och föroreningar som förekommer i luften och kan ha negativ påverkan på människors hälsa, klimatet och miljön. Detta inkluderar bland annat kolmonoxid (CO), kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2), partiklar med en diameter mindre än 10 eller 2,5 micrometer (PM10 och PM2,5) samt farliga luftföroreningar som till exempel benzen, formaldehyd och polycykliska aromatiska kolväten (PAK). Luftföroreningarna kan ha akuta effekter på andningsorganen, hjärtat och blodet, men de kan också orsaka långsiktiga hälsoproblem som cancer och kardiovaskulära sjukdomar.