Gerstmann-Straussler-Scheinkers sjukdom
Prioner
PrPSc-proteiner
Prionsjukdomar
Amyloid
Creutzfeldt-Jakobs syndrom
Gerstmann-Sträussler-Scheinker (GSS) sjukdom är en mycket sällsynt, dödlig och genetiskt betingad neurologisk störning som kännetecknas av progressiv demens, ataxi (koordinationsstörningar), tremor (ryckningar) och ofta prionproteiner i hjärnan. Det är en typ av prionrelaterad sjukdom, vilket innebär att den orsakas av misfoldade proteiner som kan infektera andra proteiner i hjärnan och leda till degeneration och skada på nervceller.
Sjukdomen är ärftlig och orsakas av en genetisk mutation i PRNP-genen, vilket leder till att produkten av genen, prionproteinet, blir patologiskt. GSS har en början i medelåldern och progresserar gradvis över flera år, vanligtvis med dödlighet inom 5-10 år efter diagnosen. Det finns inget känt botemedel för GSS eller andra prionrelaterade sjukdomar.
Prions är proteiner som förekommer naturligt i vissa organismer, inklusive människor. Men om de får en felaktig konformation (en förvrängd form) kan de orsaka neurodegenerativa sjukdomar, även kända som prionkonditioner. Dessa sjukdomar är sällsynta men allvarliga och kan leda till demens, rörelseproblem och död. Exempel på prionkonditioner inkluderar Creutzfeldt-Jakob sjukdom (CJD), kuru och variant av BSE (BSE eller galna ko-sjukan).
Det är värt att notera att forskning fortfarande pågår för att fullständigt förstå prioner och hur de orsakar sjukdom.
PrPSc-proteiner, också kända som Prionproteiner, är en abnormt veckad variant av det normala cellulära proteinet prionprotein (PrPC). PrPSc-proteinerna antas vara orsaken till flera dödliga neurodegenerativa sjukdomar hos människor och djur, som kreutzfeldt-jakobs sjukdom, variant Creutzfeldt-Jakobs sjukdom (vCJD), Gerstmann-Sträussler-Scheinker syndrom och fågelinfluensa.
Det huvudsakliga strukturella skillnaden mellan PrPC och PrPSc är den sekundära strukturen hos proteinet. PrPC har en dominerande alpha-helixstruktur, medan PrPSc består av både beta-skruv och beta-arkar, vilket gör det mer aggregationsbenäget och resistens mot proteinaser.
PrPSc-proteinerna är också kända för sin förmåga att infektera andra celler och omvandla deras normala PrPC till abnormt veckade PrPSc, vilket leder till en kaskad av proteinförändringar som kan orsaka neurodegeneration. Detta är unikt för prionproteiner eftersom de inte innehåller nukleinsyra och deras infektiösa egenskaper istället beror på sin struktur och aggregationsbenägenhet.
Prioner är en grupp neurodegenerativa sjukdomar som orsakas av misfoldade proteiner, kända som prionproteiner. Misfoldade prionproteiner kan katalysera normala prionproteiner att också bli missformade, vilket leder till en kedjereaktion där allt fler proteiner blir felaktigt veckade. Dessa felaktigt veckade proteiner tenderar att klumpas tillsammans och bilda aggregat som är skadliga för nervceller i hjärnan.
Exempel på prionsjukdomar inkluderar kreutzfeldt-jakobs sjukdom (CJD), variant CJD, Gerstmann-Sträussler-Scheinkers syndrom och fatal familjär insomni. Dessa sjukdomar kan vara sporadiska, genetiska eller infektiösa till sin natur. De infektiösa prionsjukdomarna är särskilt oroande eftersom de kan överföras mellan individer och inte stoppas av traditionella sterilisationsmetoder.
Prionsjukdomar är mycket ovanliga, men extremt svåra och dödliga. Symptomen inkluderar progressiv demens, rörelsekoordinationsproblem, psykiska störningar och i slutändan koma och död. Det finns inga behandlingar som kan stoppa eller revertera prionsjukdomarna, även om vissa terapier kan hjälpa till att lindra symptomen.
Amyloid är en patologisk aggregation av proteiner eller peptider som bildar insolubla fibriller med beta-plikformad sekundär struktur. Dessa amyloida fibriller kan accumulera i vävnader och orsaka skada, vilket kan leda till olika sjukdomszustånd. Exempel på sådana sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinson sjukdom och systemisk amyloidos.
Creutzfeldt-Jakob syndrome (CJD) er en dødelig, neurodegenerativ sygdom hos mennesker som karakteriseres af progressive demens, hurtig nedgang i kognitive funktioner, muskulær forstyrrelse, abnorm bøjelighed af proteiner i hjernen (prionproteiner) og død indenfor et år fra diagnosen. Der findes fire typer af CJD: sporadisk, familiær, iatrogen og variant. Sporadisk CJD er den mest almindelige form og forekommer hos ca. 85% af alle tilfælde uden en identificeret årsag. Familiær CJD udgør ca. 10-15% af tilfældene og er forbundet med arvelige genetiske mutationer. Iatrogen CJD forekommer som følge af medicinsk behandling, eksempelvis ved hjerneltransplantation eller hormonbehandling med growth hormone fra menneskelig hypofys. Variant CJD (vCJD) er en sjælden form, der er forbundet med kosmopolitansk variant af Creutzfeldt-Jakob syndrom (kuru), som er relateret til konsum af BSE-inficeret oksekød.