Gliom
Hjärntumörer
Glioblastom
Astrocytom
Synnervsgliom
Hjärnstamstumörer
Tumörcellinje
Tumörceller, odlade
Alkylerande cellgifter
Supratentoriella tumörer
Neoplasm Grading
Möss, nakna
Tumörtransplantation
Gliosarkom
Tumörinvasivitet
Reglering av genuttryck, tumörer
Isocitratdehydrogenas
Nimustin
Cellproliferation
Centrala nervsystemets tumörer
Meningiom
Apoptos
Oligodendrogliom
Bukrylat
Encyklopedier, principer
Denguevacciner
Europe, Eastern
Njurcellskarcinom
Analog-digitalomvandling
Polen
En gliom är en typ av hjärntumör som utgår från gliacellerna i hjärnan eller ryggmärgen. Gliaceller är stödjande celler i centrala nervsystemet (CNS) och hjälper till att skydda, näringsuppehålla och underhålla andra nervceller.
Det finns olika subtyper av gliom beroende på vilken sorts gliacell de utgår från. Några exempel är astrocymomer, ependymomer och oligodendrogliomer. Astrocymomer är den vanligaste typen av gliom och utgår från astrocytceller.
Gliomer klassificeras ofta efter deras grad av malignitet, som indikerar hur snabbt tumören växer och sprider sig. Låggradiga gliomer växer långsammare och är mindre aggressiva än höggradiga gliomer.
Symptomen på gliom kan variera beroende på var i hjärnan eller ryggmärgen tumören finns och hur stor den är. Vanliga symtom inkluderar huvudvärk, krämpor, yrsel, minnesförlust, svårigheter med att tala, se eller höra, samt muskelsvaghet eller förlamning. Behandlingen av gliom kan innebära kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på tumörtyp, storlek och placering.
En hjärntumör är en abnorm odling av celler i hjärnan som kan vara godartad (benign) eller elakartad (malig). Hjärntumörer kan uppstå från olika typer av hjärnceller eller från strukturer som omger hjärnan. De kan orsaka en rad symtom beroende på var i hjärnan de växer, inklusive huvudvärkar, krämpor, epilepsi, syn- och hörminskningar samt kognitiva problem. Behandlingen kan bestå av kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen och graden av tumören.
Glioblastom (WHO grad IV) är en aggressiv typ av hjärntumör som utgår från gliacellerna i hjärnan. Det är den vanligaste och mest elakartade formen av primär hjärntumör hos vuxna, och kännetecknas av snabb celldelning, blodkärlsbildning och nekrosbildning. Glioblastom är mycket svårt att bota på grund av sin aggressiva tillväxt och tendensen att sprida sig lokalt inom hjärnan. Behandlingen består vanligen av kirurgi, strålbehandling och kemoterapi, men prognosen är ändå ofta dålig med ett medellivslängd på omkring 14-15 månader från diagnos.
"Astrocytoma" er en type av hjerneb tumor som utvikles fra støttecellene i hjernen kjent som astroglia. Astrocytomer kan være av ulike grader av malignitet, fra relativt langsomt voksende, lavere grader til høygradert, invasive typer. De høygradert astrocytomene, også kjent som glioblastomer, har en tendens til å vokse raskt og strekke seg over store områder i hjernen. Symptomene på astrocytomer kan variere, men inkluderer ofte hodesmerter, epilepsi, svakhetsgefølelse på en side av kroppen, forvirring og minnesproblemer. Behandlingen kan omhandle kirurgi, strålebehandling og/eller kjemoterapi, beroende på typen og graden av tumoren.
Synnervsgliom (Oculomotoriusglems tumör) är en ovanlig typ av hjärntumör som utgår från den del av nervus oculomotorius som innerverar muskulaturen i ögat. Nervus oculomotorius är den tredje kranialnerven och ansvarar för rörelserna hos ögat, bl Dodsvätskan (pupillens storlek) och ögonlockets rörelse.
Synnervsgliom är en benign tumör som växer långsamt och kan orsaka symtom som dubbelseende, skelning, pupillförändringar och smärta i ögat eller pannan. I vissa fall kan tumören också leda till försämrad syn eller blindhet om den komprimerar näthinnan eller andra delar av hjärnan.
Behandlingen av synnervsgliom innebär vanligtvis kirurgiskt avlägsnande av tumören, men strålbehandling kan också användas som komplement till operationen eller som behandling om operation inte är möjlig.
En hjärnstamstumör är en ovanlig form av cancer som utgår från celler i hjärnstammen, den nedre delen av hjärnan som kontrollerar viktiga kroppsfunktioner såsom andning, puls, blodtryck och medvetande. Hjärnstamstumörer kan vara både godartade och elakartade, men de flesta är elakartade. Symptomen på en hjärnstamstumör kan variera beroende på var tumören sitter och hur stor den är, men kan inkludera huvudvärk, yrsel, svårigheter att andas eller sluka, muskelstelhet eller svaghet, förändringar i sinnesstämning eller beteende, och i vissa fall även epileptiska anfall. Behandlingen av hjärnstamstumörer kan innebära kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling beroende på typen, storleken och belägenheten av tumören.
En tumörcellinje är en population av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och karaktäristika, och som har potentialen att växa, sprida sig och forma nya tumörer. När en cancercell delar sig och bildar nya celler kan dessa celler ärva de genetiska mutationerna från den ursprungliga cellen. Om en av dessa celler utvecklar ytterligare mutationer och börjar växa oberoende av den ursprungliga tumörcelllinjen, kan detta leda till en ny tumörcelllinje med nya karaktäristika och potentialen att respondera olikartat på behandlingar.
Tumörcelllinjer kan studeras i laboratorier för att undersöka cancercellers biologi, respons på behandlingar och möjliga terapeutiska mål. Genom att jämföra skillnader mellan olika tumörcelllinjer kan forskare få insikt i de genetiska och epigenetiska förändringarna som leder till cancerutveckling och progression.
Dacarbazine är ett cancerbekämpande läkemedel som tillhör gruppen alkyleringsmedel. Det används vanligen i behandlingen av maligna melanom och hjärntumörer, såsom glioblastom och astrocytom.
Dacarbazine fungerar genom att angripa DNA i cancercellerna och på så sätt förhindra celldelning och tillväxt. Det gör detta genom att bilda kemiska bindningar med DNA, vilket orsakar skador på cellens arvsmassa och slutligen ledde till cellens död.
Läkemedlet ges vanligtvis intravenöst under en period av 20 minuter, ofta i kombination med andra cancerläkemedel. Dacarbazine kan orsaka allvarliga biverkningar och ska därför endast administreras under tätt medicinskt övervakande.
'Tumörceller, odlade' refererar till när cancerceller har bildat en massa eller tumör genom att dela sig och växa oregelbundet. Tumör i sig själv är inte alltid cancer, eftersom det finns både godartade (benigna) och elakartade (maligna) tumörer.
Godartade tumörer växer långsamt, har väldefinierade gränser och tenderar att vara mindre aggressiva än elakartade tumörer. De kan ofta tas bort genom kirurgi och är sällan livshotande.
Elakartade tumörer däremot, som också består av odlade tumörceller, växer snabbare, infiltrerar omgivande vävnad och kan sprida sig (metastasera) till andra delar av kroppen via blod- eller lymfkärlen. Dessa tumörer är mer aggressiva än godartade och kan vara livshotande beroende på storlek, placering och omfattning av spridningen.
Alkylerande cellegifter är en typ av kemoterapi som fungerar genom att attackera DNA i cancerceller och förhindra dem från att dela sig och växa. De gör detta genom att addera alkylgrupper till DNA-molekylen, vilket orsakar skador på dess struktur och stör celldelningen. Exempel på alkylerande cellegifter inkluderar cyklofosfamid, ifosfamid, karboplatin och cisplatin.
Supratentorielle tumörer är en övergripande benämning på alla hjärntumörer som utvecklas ovanför täckventrikeln (tentorium cerebelli) i hjärnan. Detta inkluderar tumörer i storhjärnan (cerebrum), mindrehjärnan (cerebellum) och hjärnstammen (truncus encephali). Supratentorielle tumörer kan vara godartade eller elakartade, och deras symptom och behandlingsmetoder varierar beroende på vilken typ av tumör det är, dess storlek och var i hjärnan den finns. Exempel på supratentorielle tumörer inkluderar meningiomer, glioblastom multiforme, astrocytomer och akustisk neurinom.
Neoplasm grading er en klassifisering av hvor ulike cellene i en neoplasme (en abnormal vokst eller svulst) ser ut under mikroskopi. Graden gir en ide om hvor aggressivt en tumor kan være og hvor stor sannsynligheten er for at den vil vokse, invadere omkringende veskel og sprede seg (metastaserer) til andre deler av kroppen.
Grading skjer vanligvis ved å analysere cellene i en biopsi- eller operasjonsprøve i et laboratorium. Graderingsskalaen varierer mellom forskjellige typer av neoplasmer, men de fleste systemer inkluderer følgende kriterier:
1. Cellevisning (pleiomorfi): Hvor meget forskjellig ser cellene ut fra hverandre? Hvor mange forskjellige typer celler er tilstede?
2. Celldeling (mitoser): Hvor mange celldelinger kan observeres under mikroskopet? Hvor mange av cellene deler seg aktivt?
3. Kjerneforandringer: Er kjernene forstore eller forvredne? Er der noen abnormiteter i kjernens struktur, som kan vise på skade eller mutasjon?
4. Nekrose (død cellemasse): Er det noen områder der celler dør og brytes ned? Hvor stor er arealet som er berørt av nekrose?
Grading-skalaene kan variere mellom en skala på 1 til 3 eller 1 til 4, hvor lavere grader indikerer mindre aggressivitet og høyere grader indikerer større aggressivitet. I noen systemer kan det være annerledes, så det er viktig å lese opp om grading-skalaen som er brukt for den spesifikke type kraftfullt kreft.
Grading av kravtumorer kan hjelpe med å forutsi hvor aggressiv en tumor vil være og hvilken behandling som vil være mest effektiv. Høyere grader kan indikere at en tumor er mer sannsynlig å spre seg (metastaserer) og kan kreve en mer aggressiv behandling, for eksempel kirurgi, strålebehandling eller kjemoterapi. Lavere grader kan være mindre aggressive og kunne behandles med mindre invasive metoder, som fjerning av tumoren alene.
Grading er et viktig verktøy for å forstå hvor aggressiv en kravtumor er og hvilken type behandling som vil være mest effektiv. Det kan også hjelpe med å forutsi prognosen for pasienten, selv om det ikke alltid er en perfekt forutsigelse. Grading bør aldri brukes alene for å stille diagnosen på en kravtumor og skal kombineres med andre undersøkelser som f.eks. histopatologi, bildediagnostikk og klinisk evaluering.
Den medicinska termen "nakna möss" (nude mice) används för att beskriva en typ av genetiskt modifierade laboratoriedjur som saknar ett fungerande immunsystem. Detta uppnås genom att avla bort gener som kodar för viktiga komponenter i djurets immunsvar, till exempel T-celler och B-celler.
Nakna möss används ofta inom forskning eftersom de är immunbristiga och inte kommer att avvisa främmande celler eller substanser som annars skulle ske om de hade ett normalt fungerande immunsvar. Det gör dem till en idealisk plattform för att studera sjukdomar som cancer, infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar, där forskare kan transplantera humanceller eller patogener in i djuren utan att behöva oroa sig för immunreaktioner.
Det är värt att notera att termen "nakna" inte refererar till hudens utseende, utan snarare till det faktum att de saknar ett fungerande immunsvar. Dessa möss kan ha normalt utseende och beteende annars.
Tumörtransplantation refererar till en teknik inom forskning där tumörceller från en individ transplanteras till en annan individ, ofta en mus eller annat djur, med syfte att studera cancerutvecklingen och testa olika behandlingsstrategier. Den mottagande individen är vanligtvis immunbristig, det vill säga har ett undertryckt immunförsvar, för att förhindra avstötning av de transplanterade tumörcellerna. Detta metod kan användas för att skapa en standardiserad modell för cancerforskning och utveckling av nya terapier.
Gliosarkom är en sällsynt typ av cancer som utgår från stödjevävnad (glia) i hjärnan eller ryggmärgen. Det består av två olika typer av tumörvävnad: gliom och sarcom. Gliomen utgör majoriteten av tumören medan sarcomdelen utvecklas i blodkärl, fettvävnad eller muskelvävnad.
Gliosarkomen är aggressiva och kan växa snabbt. Symptomen beror på var i hjärnan eller ryggmärgen tumören finns och kan inkludera huvudvärk, kräkningar, epilepsi, svaghet, känselbortfall eller problem med balansen och koordinationen.
Diagnosen ställs vanligtvis genom en biopsi eller operation där en del av tumören tas bort för undersökning. Behandlingen innefattar ofta kirurgi, strålbehandling och kemoterapi. Prognosen är generellt sämre än för andra typer av gliom, men kan variera beroende på patientens ålder, allmänt tillstånd och tumörtyp.
Tumörinvasion är när cancerceller invaderar och skadar vävnaden runt omkring en tumör. Detta kan leda till spridning av cancern till andra delar av kroppen, vilket kallas metastas. Tumörinvasion sker genom att cancercellerna penetrerar och förstör de normala cellstrukturerna och blod- eller lymfkärl i omgivande vävnad. Denna process underlättas av en rad olika mekanismer, inklusive celldelning, migration och angiogenes (bildning av nya blodkärl). Tumörinvasion är ett viktigt aspekt av cancerprogressionen och påverkar prognosen för patienter med cancer.
"Reglering av genuttryck, cancer" refererer til prosessen där cellers vækst, deling og død kontrolleres for å forebygge uregulær vekst som kan føre til kraftige, abnormale vækster av celler, kalt tumører. Når reguleringen av genuttrykk fungerer feil eller blir størt, kan det føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling.
I en celles livscyklus spiller gener en viktig rolle i å bestemme hvordan cellen fungerer og oppfører seg. Genuttrykk refererer til når gener aktiveres eller deaktiveres for å produsere proteiner som påvirker cellens funksjon. I en healthy cell er denne prosessen strikt regulert av komplekse molekylære mekanismer.
I tillegg til å kontrollere cellens vekst og deling, spiller reguleringen av genuttrykk også en viktig rolle i å sikre at celler dør når de skal, et prosess kalt apoptose. Dersom denne prosessen ikke fungerer korrekt kan det føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling.
Tumører kan være godartede eller maligne. Godartede tumører vokser langsomt, er lokaliserte og har en lav risiko for å spre seg til andre deler av kroppen. Maligne tumører, eller cancers, vokser raskt, kan invadere andre deler av kroppen og metastasere til andre organer.
Feilregulering av genuttrykk kan føre til u kontrollert cellevækst og eventuell cancers utvikling ved å påvirke flere aspekter av cellens funksjon, inkludert vekstfaktorer, apoptose, angiogenese og DNA-reparasjon. For eksempel kan overaktivering av onkogener eller undertrykkelse av tumorsuppressorgener føre til u kontrollert cellevækst og cancers utvikling.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til resistens mot kjemoterapi og strålebehandling. For eksempel kan overaktivering av onkogener som aktiverer DNA-reparasjon eller undertrykkelse av tumorsuppressorgener som hindrer celledød føre til resistens mot kjemoterapi og strålebehandling.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, eller blodkjedsdannelse, som er nødvendig for cancers vekst og spredning. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer som stimulerer angiogenesen føre til økt blodkjedsdannelse og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet og metastase, som er ansvarlig for mange dødsfall relatert til cancer. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som hindrer celledeling og migrasjon føre til økt invasivitet og metastase.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt inflammasjon, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av proinflammatoriske signalveier som NF-kB føre til økt inflammasjon og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt stresse respons, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer stresse respons føre til økt stresse respons og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt apoptose resistans, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer apoptose føre til økt apoptose resistans og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer som stimulerer angiogenesen føre til økt blodkjedsdannelse og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer invasivitet føre til økt invasivitet og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt metastase, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av metastasefaktorer føre til økt metastase og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot kjemoterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener som regulerer apoptose føre til økt resistens mot kjemoterapi og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot stråleterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av DNA-reparasjonsfaktorer føre til økt resistens mot stråleterapi og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt resistens mot immunterapi, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av immunfaktorer føre til økt resistens mot immunterapi og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt angiogenese, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av vækstfaktorer føre til økt angiogenese og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt invasivitet, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av matrixmetalloproteinaser føre til økt invasivitet og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt metastase, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan undertrykkelse av tumorsuppressorgener føre til økt metastase og cancers vekst og spredning.
I tillegg kan feilregulering av genuttrykk også føre til økt apoptose, som er relatert til cancers utvikling og progressjon. For eksempel kan overaktivering av apoptoseregulatorer føre til økt apoptose og
Isocitratdehydrogenas (IDH) er enzym som spiller en viktig rolle i cellens energiproduksjon, og er derfor essensielt for livet. Det er lokaliserte i mitokondriene i cellene og er involvert i citronsyrens cyklus (også kalt Krebs-syklen), som er en metabolisk prosess hvor cellen omdanner næringsstoffer til energi.
IDH katalyserer en reaksjon der isocitrat blir omdannet til α-ketoglutarat, som er en viktig stoff for cellens energiproduksjon og andre metaboliske prosesser. Der er tre forskjellige typer IDH hos mennesker, IDH1, IDH2 og IDH3, og defekter i disse enzymer kan føre til ulike sykdommer.
For eksempel, mutasjoner i IDH1 og IDH2 har blitt funnet i visse typer av kræftceller, inkludert gliomer, akut myeloid leukemi (AML) og andre former for kreft. Disse mutasjonene fører til at IDH-enzymer producerer en uvanlig form av α-ketoglutarat, som kan påvirke cellens normala funksjon og fremme kræftens vokst og spredning.
Nimustine är ett cancerläkemedel som tillhör gruppen alkylerande medel. Det används vanligen i kombination med andra läkemedel för att behandla vissa typer av hjärntumörer, såsom glioblastom och astrocytom. Nimustine fungerar genom att påverka DNA i cancercellerna, vilket stoppar celldelningen och orsakar cellers död. Läkemedlet ges vanligen intravenöst under kontrollerade omständigheter på en sjukhusavdelning.
Cell proliferation refers to the process by which cells divide and increase in number. In medicine, cell proliferation is a fundamental biological process that is tightly regulated in the body. However, uncontrolled cell proliferation can lead to the development of various diseases, including cancer. Therefore, understanding the mechanisms that regulate cell proliferation is crucial for developing effective treatments for these conditions.
The process of cell proliferation involves several stages, including:
1. Cell growth and preparation for division (G1 phase)
2. DNA replication (S phase)
3. Preparation for cell division (G2 phase)
4. Cell division (M phase), which includes mitosis (nuclear division) and cytokinesis (cytoplasmic division)
These stages are tightly regulated by various intracellular signaling pathways, as well as external factors such as growth factors and hormones. Dysregulation of these pathways can lead to abnormal cell proliferation and the development of diseases such as cancer.
In summary, cell proliferation is a critical biological process that is tightly regulated in the body. Understanding the mechanisms that control cell proliferation is essential for developing effective treatments for various medical conditions, including cancer.
Tumörer i det centrala nervsystemet (CNS) är en abnorm odling av celler inom hjärnan eller ryggmärgen. Tumörer kan vara either benigne (godartade) eller maligna (elakartade), beroende på deras potential att invadera omgivande vävnader och sprida sig till andra delar av kroppen.
Benigna tumörer i CNS växer långsammare än maligna tumörer och tenderar att ha väldefinierade gränser, vilket gör dem relativa enkla att operativt behandla. De flesta benigna tumörerna i CNS är också lägre i graden av malignitet än deras motsvarigheter i andra delar av kroppen.
Maligna tumörer i CNS däremot växer snabbare, infiltrerar omgivande vävnader och har en högre risk att metastaseras till andra delar av kroppen. De är klassificerade som grad I till IV, där grad IV-tumörer (eller glioblastomer) är de mest aggressiva och har den sämsta prognosen.
Tumörer i CNS kan orsaka en rad symtom beroende på deras storlek och plats, inklusive huvudvärk, krämpor, yrsel, syn- eller hörselförlust, svårigheter att tala, svälja eller andas, samt förändringar i beteende, kognition eller medvetandenivå. Behandlingen av CNS-tumörer kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi, beroende på typen, graden och platsen på tumören, samt patientens allmänna hälsotillstånd.
Meningioma är en typ av hjärntumör som utgår från hårda hinningarna (meningerna) som omger hjärnan och ryggmärgen. Dessa tumörer växer vanligtvis långsamt och orsakar ofta inga symtom under en längre tid. När symtom uppstår kan de variera beroende på vilken del av hjärnan eller ryggmärgen som trycks på av tumören. Symptomen kan inkludera huvudvärk, synproblem, epilepsi, minnesförlust och förändringar i beteende eller personlighet. Behandlingen består ofta av kirurgi för att ta bort tumören, men strålbehandling kan också användas om tumören inte går att operera bort helt eller om den återvänder efter operation.
Apoptosis är en form av programmerad celldöd som sker under normala fysiologiska förhållanden, såväl som i samband med sjukdomar och skada. Det är en aktiv process där cellen genomgår en serie specifik morfologiska och biokemiska förändringar, inklusive kondensation av kromatin, fragmentering av DNA, membranbubblor och celldelning till apoptotiska kroppar som sedan fagocyteras av omgivande celler utan att orsaka någon inflammatorisk respons. Apoptos kan initieras genom en mängd olika signaltransduktionsvägar, inklusive extracellulära signalsubstanser, intracellulära stressfaktorer och mitokondriella störningar. Dessutom är apoptos en viktig mekanism för att eliminera celler som är skadade eller muterade, för att underhålla homeostasen i flertalet organismers vävnader och för att modulera immunresponsen.
Oligodendrogliom är en typ av hjärntumör som utgår från celler som kallas oligodendrocyter, vilka normalt producerar ett skyddande lager av fett (myelin) som omger nerverna i centrala nervsystemet och hjälper till att förbättra signaltransmissionen mellan nervecellerna. Oligodendrogliomer karaktäriseras vanligtvis av speciella genetiska avvikelser, såsom 1p/19q-kodeletioner, och tenderar att växa långsamt. De kan vara av olika storlekar och belägenheter i hjärnan, men de är vanligast i hjärnbarken (den yttre lagret av hjärnan). Symptomen beror på var tumören är belägen och hur stor den är, men kan inkludera huvudvärk, krampanfall, yrsel, minnesförlust, personlighetsförändringar och andra neurologiska symtom beroende på vilka delar av hjärnan som påverkas. Behandlingen består vanligtvis av kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi beroende på tumörgradering och patientens allmänt tillstånd.
'Bukrylat' refererar till fettsyra som lagras i levern hos däggdjur, inklusive människor. Den medicinska termen för bukrylat är 'hepatiskt lipid'. Bukrylat består av triglycerider som lagras i levercellerna (hepatocyterna) och kan vara ett tecken på en fettlever, som kan orsakas av alkoholmissbruk, fetma, diabetes eller vissa läkemedel. Ökade nivåer av bukrylat kan också leda till skada på levercellerna och potentialen för levercirros.
"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."
"Arkiv" er en neutral og bred begrepsdefinisjon som kan referere til noen typer organisert samlinger av informasjon, uavhengig av området. I medisinen kan det hentes refleksjoner av denne betydningen, men det finnes ikke en universell anerkjent definisjon av "medisinsk arkiv".
I noen tilfeller kan det referere til en struktureret og permanent lagringsplass for medisinske journaler, bilder, data og andre rellevante informasjoner om en pasient. Disse opplysningene er viktige for å sikre kontinuiteten i pasientomsorgen og kan inkludere historikk over behandlinger, diagnostiske undersøkelser, laboratorietester og andre relevante dokumentasjon.
I annen kontekst kan "medisinsk arkiv" referere til en samling av medisinsk literatur, forskningsartikler, retningslinjer og andre ressurser som er tilgjengelige for lege, sykepleiere og andre helsefaglare. Disse informasjonene kan være viktige for å forbli oppdatert på de siste forskningsinnsiktene og behandlingsmetodene innenfor et bestemt felt i medisinen.
I all hvertfall, er det viktig å understreke at en "medisinsk arkiv" er en struktureret og organisert samling av informasjon som er tilgjengelig for referanse eller bruk i medisinske kontekster.
'Bibliotek' er ikke en medisinsk term. En bibliotek er en institution der indsamler, organiserede og formidler information i form af bøger, tidsskrifter, multimedier mv. til undervisning, forskning og offentligheden.
Men hvis du søger efter et medicinsk relateret begreb, der har en lignende betydning, kan du overveje at se på 'publikationsdatabase' eller 'lægevidenskabelig litteraturdatabas'. Disse er elektroniske ressourcer, der indeholder referencer og ofte fulde tekster af medicinsk relevante artikler fra tidsskrifter, konferencer mv.
A Denguevaccine is a type of vaccine that is designed to protect against dengue fever, which is a mosquito-borne viral infection caused by one of four dengue virus serotypes (DENV-1, DENV-2, DENV-3, and DENV-4). The vaccine works by exposing the immune system to a weakened or inactivated form of the virus, which triggers the body to produce antibodies and develop immunity to the disease.
There are currently several dengue vaccines that have been approved for use in various countries around the world, including Dengvaxia (developed by Sanofi Pasteur), Qdenga (developed by Takeda), and Dengvaxia-CYD-TDV (developed by the Butantan Institute in Brazil). These vaccines have been shown to be effective in preventing dengue fever in clinical trials, but their effectiveness may vary depending on factors such as the recipient's age, prior exposure to dengue virus, and the serotype of the virus.
It is important to note that dengue vaccines are not recommended for everyone, and their use should be based on a careful evaluation of the individual's risk of infection and potential benefits and risks. In particular, some dengue vaccines may increase the risk of severe dengue fever in people who have not previously been infected with the virus, so it is important to screen individuals for prior dengue infection before administering the vaccine.
There is no single, universally accepted medical definition of "Eastern Europe." The World Health Organization (WHO) and other international organizations do not have a specific medical definition for this region. However, the term "Eastern Europe" is often used in a general sense to refer to countries in Central and Eastern Europe, which may include:
* Belarus
* Bulgaria
* Czech Republic
* Hungary
* Moldova
* Poland
* Romania
* Russia
* Slovakia
* Ukraine
In medical research or public health contexts, the term "Eastern Europe" might be used to describe patterns of disease, healthcare access, or health behaviors in these countries. However, it's important to note that there can be significant variation within this region, and using broad categories like "Eastern Europe" may oversimplify the diverse health challenges and strengths found in different countries and populations.
Ren cell carcinoma (RCC) är en typ av cancer som utgår från de tubulära epitelcellerna i njuren. Det är den vanligaste formen av njurcancer hos vuxna och utgör cirka 80-85% av alla primära njurcancertumörer. RCC kännetecknas ofta av ett långsamt tillväxttempero, men den kan också vara aggressiv och sprida sig till andra delar av kroppen. Symptomen på RCC kan variera stort, men de vanligaste tecknen är blod i urinen, smärta eller tryckkänsla i flanken, och en kändisk knöl i buken. Behandlingen för RCC beror på cancerstadiet, storleken på tumören, om den har spridit sig till andra delar av kroppen och patientens allmänt tillstånd. Behandlingsalternativen innefattar operation, strålbehandling, immunterapi, målinriktad terapi och kemoterapi.
Analog-digitalomvandling (AD-omvandling) är en process där ett analogt signals värde omvandlas till ett diskret, digitalt värde. Detta görs genom att jämföra amplituden hos det analoga signalet med olika nivåer och tilldela varje nivå ett binärt tal.
I medicinsk kontext kan AD-omvandling användas för att omvandla biologiska signals som elektrokardiogram (ECG), elektroencefalografi (EEG) och blodtrycksmätningar till digitala data som kan bearbetas och analyseras av datorer. Denna process möjliggör att kliniker och forskare kan få insikt i olika fysiologiska tillstånd och hälsa hos patienter.
'Polen' är ett medicinskt termer som refererar till det fina, pulverformiga materialet som produceras när ett läkemedel pulvriseras eller mals. Poling används ofta för att föra tekniska fördelar med, till exempel förbättrad flödesförmåga och säkrare dosering, i den slutliga läkemedelsformuleringen.
Det är viktigt att notera att poling inte ska förväxlas med granulering, som istället är en process där ett pulver blandas med vätska för att forma små kornliknande partiklar. Både poling och granulering används ofta i läkemedelsindustin för att skapa produkter med önskade egenskaper när det gäller hållbarhet, dosering och prestanda.
Gliom
Hjärntumör
Gliacell
Glioblastom
Anaplastiska oligodendrogliom
Gustaf Ahlström
Hemiplegi
Gliom - Wikipedia
Personlig behandlingsplanering för stereotaktisk strålbehandling av höggradig gliom - Stockholms universitet
Gliom - DNA test hälsa
Särskild satsning på utbildning för sjukhusfysiker - Fysikum
Hjärntumör - 1177
Mobiltelefonanvändning och risken för intrakraniella tumörer - | forskning.se
Tafinlar «Novartis» - Felleskatalogen
Symtom och behandling av en prostatatumör - Teratom
Johan Bengzon - Lunds universitet
meningiom-arkiv - Neurologi i Sverige
Epilepsi - Neurologiundervisning
Ärftlighet - RCC Kunskapsbanken
Resultatredovisningar arkiv - RCC Sydöst
FIREFLY-2 - RCC
Kurs 24
VANDRINGSTURNÉN | stiko
Achat steroide pas cher anabola steroider hjärtsvikt, laglig | Group | Live Life Better
Crispr-Cas9
Långa sjukskrivningar efter låggradig hjärntumör
Martin Enge beviljas 3,9 miljoner för forskning kring barnleukemi | Barncancerfonden
Neurologen: "Vi håller på att förvalta ihjäl oss" - Tidningen Curie
Ny jättestudie: Mobilstrålning orsakar DNA-skador och tumörer
Platser" - Mylder.no
Aggressiva hjärntumörer ökar dramatiskt i England - Strålskyddsstiftelsen
Neurologen sahlgrenska
Hjarnlober
Pons Gliom3
- Hur berättar man för en 13-åring pojke med stark framtidstro och stora framtidsplaner att han har en mycket aggressiv och snabbväxande hjärntumör (DIPG - Diffust Pons Gliom) som det inte finns några behandlingsmetoder för i Sverige? (pernillawahlgren.se)
- Denna dag strax före jul fick Oscar diagnosen hjärntumör - en hjärntumör som kallas DIPG (Diffust Pons Gliom). (pernillawahlgren.se)
- Det finns i dag ingen framgångsrik behandling för diffus pons gliom. (stikoperlarsson.com)
Patienter4
- I studien, publicerad i tidskriften Neurology, ingick 381 patienter i åldrarna 18-60 år, som under åren 2005-2015 nyinsjuknade med lågmalignt gliom. (akademiliv.se)
- Hennes forskargrupp studerar främst patienter med lågmaligna gliom som växer långsamt men som kan utvecklas till en aggressiv tumör. (tidningencurie.se)
- Forskare från University College London Cancer Institute föreslår också att huvudtrauma kan ge patienter fyra gånger större risk för gliom, aggressiv typ av hjärntumör. (act-tracker.com)
- Patrick Vigren, neurokirurg, neurolog och chef för neurologiska kliniken vid Linköpings universitetssjukhus, vill därför slå ett slag för vakenkirurgi, en metod som först provats ut för patienter med hjärncancerformen gliom. (neuro.se)
Sverige3
- Varje år diagnostiseras ungefär hundra personer i Sverige med låggradig hjärntumör, även kallat lågmalignt gliom. (akademiliv.se)
- Hardells forskargrupp har också i en vetenskaplig artikel redovisat att antalet fall av aggressiva hjärntumörer, gliom grad 3 och 4, ökar i Sverige bland män i åldern 60-79 år. (stralskyddsstiftelsen.se)
- I Sverige ökar också de mer aggressiva hjärntumörerna, gliom grad 3 och 4, särskilt bland män i åldern 50-79 år. (stralskyddsstiftelsen.se)
Meningiom1
- Totalt medverkade 644 fall av hjärntumör (gliom och meningiom) och 148 fall av hörselnervstumör i studien. (forskning.se)
Grad3
- Den största ökningen sker för glioblastom (även kallad gliom grad 4) belägna i de områden som är allra mest exponerat vid mobilanvändning: frontalloben och temporalloben. (stralskyddsstiftelsen.se)
- Diagrammet nedan illustrerar den kraftiga ökningen av glioblastom (gliom grad 4) i de mest exponerade delarna av hjärnan vid mobilanvändning (frontal- och temporalloben). (stralskyddsstiftelsen.se)
- exempelvis slår man i vissa forskningssammanhang och statistiska tabeller ihop astrocytom grad III och IV till en gemensam diagnosgrupp som kallas högmaligna gliom, medan grad I och II betecknas som lågmaligna gliom (som har betydligt bättre prognos). (onkologiisverige.se)
Vuxna2
- Prövningsläkemedlet DAY101 är en oral, selektiv, typ II pan-RAF kinashämmare som har utvecklats av Day One Biopharmaceuticals, Inc., förbehandling av pediatriska låggradiga gliom och pediatriska och vuxna solida tumörer som har en känd eller förväntad aktiverande RAF-ändring. (cancercentrum.se)
- ST-kurs - Maligna gliom hos vuxna 24-25 januari 2019 - Stockholm. (web.app)
Elakartade2
- När hjärntumörer har dödlig utgång, är det vanligen gliom, som utgör 80% av de elakartade hjärntumörerna. (wikipedia.org)
- Forskaren Helena Carén studerar cancerstamceller för att förstå varför elakartade gliom är så svårbehandlade. (akademiliv.se)
Glioblastom1
- Detta leder till misstanken att mobilanvändning kan främja uppkomst av glioblastom och att dessa data därmed ger stöd åt Lennart Hardell och medarbetares forskningsresultat samt även andra forskningsresultat som visat att mobilanvändning ökar förekomsten av gliom. (stralskyddsstiftelsen.se)
Resultaten1
- Cancerläkaren och forskaren Lennart Hardell, som sedan slutet av 1990-talet i upprepade undersökningar visat att mobilanvändare löper förhöjd risk för hjärntumör (gliom), säger att resultaten är i linje med tidigare epidemiologisk forskning och att två nya stora studier dessutom bekräftat risken för hjärntumör i djurförsök. (stralskyddsstiftelsen.se)
Handlar1
- Jag arbetar också med ett forskningsprojekt som handlar om personlig behandlingsplanering för stereotaktisk strålbehandling av höggradiga gliom. (su.se)
Utveckla2
- Det är därför det övergripande målet med detta projekt att utveckla ramarna för personlig behandlingsplanering för stereotaktisk strålbehandling som tar hänsyn till osäkerheter i måldefinitionen och målpositionen för höggradigt gliom. (su.se)
- 1. Att utveckla metoderna och beräkningsverktygen för personlig probabilistisk planering som tar hänsyn till osäkerheter i måldefinition, omfattning och position för höggradig gliom. (su.se)
Personlig1
- En ny filosofi för att definiera målet för gliom och en motsvarande ny strategi för klinisk behandling av gliom håller nu på att växa fram i form av personlig probabilistisk måldefinition och behandlingsplanering som syftar till att säkerställa en robust dostillförsel med hänsyn till måldefinitionen och därmed till att patienten botas. (su.se)
Malignt gliom2
- Det var det viktigaste målet för den första upplagan av "Lund Glioma Symposium" som tidigare i år samlade ett 90-tal deltagare som fick lyssna till ledande internationella experter på malignt gliom, den vanligaste typen av elakartad hjärntumör. (onkologiisverige.se)
- Osäkerheten och rädslan inför den sista tiden i livet innebär också ett stort lidande för många som diagnosticerats med Fallet Brittany Maynard i Kalifornien har blivit mycket uppmärksammat världen över - en ung, nygift kvinna som fick malignt gliom och flyttade till Oregon, där hon fick hjälp att dö. (netlify.app)
Vanligaste typen1
- Den vanligaste typen av tumörer i centrala nervsystemet (CNS) är gliom. (cancercentrum.se)
Centrala nervsystemet1
- Gliom är en tumör som liknar gliaceller i centrala nervsystemet, och kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign). (wikipedia.org)