Det finns ingen specifik medicinsk definition av "berömda personer". Begreppet används vanligtvis för att referera till individer som har uppnått ett visst mått av berömmelse eller erkännande inom en viss kontext, såsom underhållning, sport, politik, vetenskap eller affärer.

Ibland kan medicinska forskare och kliniker vara intresserade av att studera berömda personers hälsa eller sjukdomar för att förstå hur dessa faktorer kan påverka deras liv och arbete, men detta är inget som helt enhetligt definieras inom medicinen.

"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.

Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:

* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.

Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.

Gonadal dysgenesis, 46, XX är ett medicinskt tillstånd där den drabbade individen har en karyotyp med två X-kromosomer (46, XX), men utvecklar ogynnsamma gonader istället för äkta ovarier. Gonaderna hos en person med gonadal dysgenesi, 46, XX kan variera från att vara underutvecklade till att vara helt avsaknades.

Denna typ av gonadal dysgenesi är ofta associerad med primära amenorré, vilket innebär att personen aldrig har haft menstruation, och ofta låga nivåer av könshormoner. Vissa individer med detta tillstånd kan ha en feminin utseende och utveckling, medan andra kan ha en mer androgyn eller manlig fenotyp, beroende på hur mycket aktivt ämnen som androgener produceras i deras gonader.

Det är viktigt att notera att personer med gonadal dysgenesi, 46, XX kan ha en varierande uppsättning symtom och komplikationer, inklusive ökad risk för cancer i gonaderna. Dessa individer bör övervakas regelbundet av en läkare och få råd om behandlingar som kan hjälpa att hantera deras symtom och minska risken för komplikationer.

Disorders of Sex Development (DSD) are a group of conditions that affect the development of chromosomal, gonadal, or anatomical sex. These disorders can present with a wide range of variations in sexual characteristics and reproductive organs, making it difficult to assign a clear male or female gender at birth. DSDs were previously referred to as intersex conditions.

The causes of DSDs are varied and include genetic mutations, chromosomal abnormalities, and hormonal imbalances during fetal development. Some common examples of DSDs include congenital adrenal hyperplasia (CAH), androgen insensitivity syndrome (AIS), and Klinefelter syndrome.

The diagnosis and management of DSDs can be complex and require a multidisciplinary team of healthcare professionals, including endocrinologists, urologists, psychiatrists, and genetic counselors. Treatment options may include hormone replacement therapy, surgery, and psychosocial support for affected individuals and their families. The goal of treatment is to optimize physical health, psychological well-being, and quality of life while respecting the individual's autonomy and self-determination in matters related to gender identity.

Könskromosomavvikelsen refererar till abnormaliteter eller avvikelser i könskromosomen, som är de kromosomer som bestämmer individens biologiska kön. Hos människor är de vanligaste könskromosomen X och Y, där en normalt utvecklad man har en X-kromosom från modern och en Y-kromosom från fadern (XY), medan en normalt utvecklad kvinna har två X-kromosomer (XX).

Könskromosomavvikelser kan inträffa under den tidiga fosterd developmenten, då könsceller delar sig och bildar spermier eller ägg. Om det uppstår fel vid denna process kan det leda till avvikelser i antalet eller typen av könskromosomer hos individen.

Exempel på vanliga könskromosomavvikelser inkluderar:

* Turner syndrom: En individ har endast en X-kromosom (X0).
* Klinefelter syndrom: En individ har ett extra X-kromosom (XXY).
* Jacobs syndrom eller XYY-syndrom: En individ har ett extra Y-kromosom (XYY).
* Triple X-syndrom eller 47, XXX: En individ har tre X-kromosomer (XXX).

Könskromosomavvikelser kan leda till olika hälsoproblem och utvecklingsfördröjningar, men det finns behandlingar och stöd som kan hjälpa att hantera symtomen och underlätta individens liv.

46, XX Testicular Disorders of Sex Development (DSD) is a rare medical condition where an individual with a typical female chromosome pattern (46, XX) has testes instead of ovaries. This condition is also known as Swyer syndrome or 46, XX pure gonadal dysgenesis.

Individuals with this disorder typically have a female appearance and are raised as girls, but they may have primary amenorrhea (absence of menstruation) due to the absence of functional ovaries. They also have a higher risk of developing gonadal tumors, such as germ cell tumors, and therefore, prophylactic removal of the testes is often recommended.

The exact cause of 46, XX Testicular DSD is not fully understood, but it is believed to be due to abnormalities in sex-determining genes on the Y chromosome or autosomal chromosomes that disrupt normal sexual differentiation during fetal development. Treatment typically involves hormone replacement therapy and regular monitoring for gonadal tumors.

46, XX Disorders of Sex Development (DSD) are conditions in which individuals who are genetically female (have two X chromosomes) have atypical development of their sex chromosomes, gonads, or reproductive organs. This means that they may have physical characteristics that do not fit typical definitions of male or female.

In 46, XX DSD, the gonads typically develop as ovaries, but they may be underdeveloped, malformed, or located in an abnormal position. The reproductive organs may also be atypical, such as having a vagina that is shorter than usual or not present at all. In some cases, individuals with 46, XX DSD may have ambiguous genitalia, which can make it difficult to determine their sex assignment at birth.

There are several different causes of 46, XX DSD, including genetic mutations, exposure to certain hormones during fetal development, and disorders that affect the production or function of hormones. Treatment for 46, XX DSD typically involves a multidisciplinary approach, with input from specialists such as endocrinologists, urologists, psychologists, and social workers. Treatment may include hormone therapy, surgery, and counseling to help individuals and their families adjust to the condition.

'Sex determination processes' refer to the series of biological and genetic events that lead to the development of sexual characteristics in an organism. In humans, sex is determined genetically by the presence or absence of the Y chromosome. Typically, individuals with XX chromosomes develop as females, while those with XY chromosomes develop as males. However, there are exceptions where individuals may have variations in their sex chromosomes (e.g., X, XXX, XXY, XYY) that can lead to atypical sexual development and a range of sex characteristics.

The sex determination process involves several stages, including:

1. Chromosomal sex determination: This occurs during fertilization when the sperm contributes either an X or Y chromosome to the egg, resulting in an XX (female) or XY (male) zygote.
2. Gonadal sex determination: At around 6-8 weeks of gestation, the gonads begin to differentiate into ovaries (in XX individuals) or testes (in XY individuals). This process is regulated by several genes, including SRY on the Y chromosome, which triggers testis development.
3. Hormonal sex determination: Once the gonads have developed, they begin to produce hormones that influence the development of internal and external sexual characteristics. In males, testosterone produced by the testes promotes the development of male reproductive organs (e.g., epididymis, vas deferens, seminal vesicles) and secondary sexual characteristics (e.g., deepening of the voice, growth of facial hair). In females, estrogen and progesterone produced by the ovaries promote the development of female reproductive organs (e.g., fallopian tubes, uterus, vagina) and secondary sexual characteristics (e.g., breast development, wider hips).
4. Phenotypic sex determination: This refers to the physical expression of sexual characteristics, which can be influenced by both genetic and environmental factors. In some cases, individuals may have atypical combinations of chromosomes, gonads, hormones, or anatomical features that do not fit neatly into male or female categories. These individuals may identify as intersex, non-binary, or transgender.

Overall, the process of sex determination is complex and involves multiple factors, including genetics, hormones, and environmental influences. While most individuals are born with either male or female sexual characteristics, some may have variations in their sex development that do not fit neatly into traditional categories. It's important to recognize and respect the diversity of human sex expression and to promote inclusivity and acceptance for all individuals, regardless of their sex or gender identity.

Gonadal dysgenesis är ett medicinskt tillstånd där gonaderna, det vill säga äggstockarna eller testiklarna, inte utvecklas normalt under fostertiden. Detta kan leda till olika typer av könsstörningar och hormonella rubbningar. Gonadal dysgenesis kan vara ett isolerat tillstånd eller förekomma i kombination med andra genetiska eller kromosomala abnormaliteter, såsom Turner- eller Klinefelter syndrom.

Det finns olika grader av gonadal dysgenesis, från milda former där könskromosomerna och könsorganen är normalt utformade men med nedsatt funktion, till allvarliga former där könskromosomerna, gonaderna och yttre könsorganen är abnorma. I vissa fall kan personer med gonadal dysgenesis ha en kombination av manliga och kvinnliga könsdrag, vilket kallas intersexuellt.

Personer med gonadal dysgenesis behöver ofta medicinsk behandling och stöd för att hantera sina hormonella rubbningar och könstillhörighetsfrågor. Det är viktigt att de får tillgång till kompetent medicinsk expertis och psykologisk stöd för att hantera sina speciella behov och utmaningar.

Gonadal dysgenesis, 46,XY är ett medicinskt tillstånd där gonaderna (testiklarna eller äggstockarna) inte utvecklas normalt hos en individ med karyotyp 46,XY (normalt manskromosomuppsättning). Detta kan resultera i en varierande grad av könsförvirring och könshormonbrist. I allmänhet leder till ofullständig eller onormal spermieproduktion, vilket kan leda till infertilitet hos män. Vidare kan det också orsaka onormal utveckling av könsorganen och sekundära könskaraktärerna. Gonadal dysgenesis, 46,XY kan vara relaterat till flera olika genetiska orsaker och är ofta associerat med andra anatomiska abnormaliteter eller syndrom.

'Gonaddysgenesi, blandad' är ett medicinskt begrepp som refererar till en störning i den tidiga utvecklingen av gonaderna ( könskörtlarna), vilket leder till att de inte kan producera normalt antal eller typ av könsceller. Denna störning kan påverka både män och kvinnor, men är vanligare hos män.

Vid blandad gonaddysgenesi kan en individ ha en kombination av könsceller (ägg- och spermieceller) i samma gonad eller ha olika typer av gonader i varsin sida av kroppen. Detta kan leda till en varierande utveckling av primära och sekundära könskaraktärer, och individen kan ha en könsidentitet och -uttryck som inte stämmer överens med deras kromosomala könsbestämning.

Det är viktigt att notera att diagnosen av blandad gonaddysgenesi ofta ställs genom genetisk testing och undersökningar av gonaderna och könskörtlarna. Behandlingen kan innebära hormonbehandling, kirurgi eller andra terapeutiska insatser, beroende på individens specifika behov och önskemål.

Turner syndrom är ett genetiskt tillstånd som orsakas av att en kvinna saknar allt eller delar av ett X-kromosom. Normalt har kvinnor två X-kromosomer (XX), medan män har en X-kromosom och en Y-kromosom (XY). Vid Turner syndrom är antingen den ena X-kromosomen helt saknad eller så är den endast delvis närvarande eller avvikande.

Turner syndrom leder till olika grader av symptom och problem, beroende på hur mycket av den andra X-kromosomen som saknas eller är skadad. De flesta personer med Turner syndrom har vanliga intellektuella förmågor, men kan ha svårigheter med rums- och tidsförståelse. Andra typiska symptom inkluderar kortvuxenhet (i genomsnitt ungefär 147 cm), breda bröstben, lågt placerade öron, smal hals, utskjutande skulderblad och svullna handflator och fötter. Vissa personer med Turner syndrom kan också ha problem med hjärta, njurar eller ögon.

Turner syndrom upptäcks vanligtvis under spädbarns- eller barndomsåren, men det kan ibland dröja till puberteten eller senare innan symptomen blir tydliga. Behandlingen av Turner syndrom inkluderar hormonbehandling för att främja tillväxt och utveckling under puberteten, samt övervakning och behandling av andra relaterade hälsoproblem som kan uppstå.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Hypogonadism är ett medicinskt tillstånd där äggstockarna eller testiklarna inte producerar tillräckliga nivåer könshormoner. Hos kvinnor kan det leda till brist på menstruationer och svårigheter att bli gravid, medan män kan uppleva problem som sänkt libido, impotens och brist på sekundära könskaraktärsdrag. Hypogonadism kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive skador, sjukdomar, åldring eller ärftliga faktorer. Behandlingen beror på underliggande orsaken till tillståndet och kan omfatta hormonersättningst Therapi.