'Grönsaker' är en gemensam beteckning inom närings- och jordbruksvetenskap för odlade växter som primärt konsumeras för sin ätbar del utan att ha genomgått någon omfattande industriell bearbetning. Detta inkluderar blad, stjälkar, skott, rötter, knölar, bulbor och frukter från såväl ensamstående växter som delar av växtsammanhang, exempelvis blad från salat eller kål. Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber i människors diet.
Den mogna, köttiga eller torra frökapseln hos växter.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Det förhållande att det föreligger förkärlek för viss föda.
Systematiska sammanställningar av uppgifter om kost och kostvanor i en population inom ett givet geografiskt område.
Tendensen att föredra vissa maträtter framför andra.
Starkt gulröda, fettlösliga färgämnen som strukturellt liknar karoten. De utgörs av alifatiska kolväten med en polyisoprenbas och förekommer i växter, djur och mikroorganismer och omfattar t ex betakaroten och de olika xantofyllerna. Av de mer än 600 kända karotenoiderna återfinns ca 10 % i växtriket.
Vegetabiliska protein är proteiner som härstammar från växter, såsom bönor, nötter, frön, grönsaker och pseudogrönsaker.
En familj av tvåhjärtbladiga örtväxter, omfattande ca 400 släkten med ca 3000 arter. Hit hör ett stort antal betydelsefulla kulturväxter, t ex vitkål, blomkål, broccoli och andra arter av kål (Brassica), senapsväxter, oljeväxter (raps och rybs) och rädisor. Andra välkända växter är backtrav och grustrav (Arabidopsis). Syn. kålväxter; Cruciferae.
Ett släkte liljeartade örtväxter omfattande lök (Allium cepa), vitlök (A. sativum), gräslök (A. schoenoprasum), purjolök (A. porrum), prydnadsväxten jättelök (A. giganteum) m fl. Många arter producera r skarpt smakande, både bakteriostatiska och fysiologiskt aktiva ämnen. De används i matlagning och inom den traditionella medicinen.
Ett stort släkte ätliga, korsblommiga växter med bl a den stora arten Brassica oleracea, som omfattar vitkål, blomkål, broccoli, brysselkål, kruskål och grönkål. Andra arter är rova (B. napa), kålrot (B. napobrassica), raps (B. napus) och senap (B. alba, B. junica, B. nigra).
Organiska föreningar med den generella formeln R-NCS.
"Trädgårdsskötsel" kan definieras som den aktiva omhändertagandet, underhåll och planeringen av växter och uterum i en trädgård, för att uppnå estetisk prydnad, odling av grönsaker eller skapande av ett levande miljö.
"Livsmedelsförsörjning" kan definieras som den process eller system genom vilket en individ, grupp eller samhälle säkerställer tillgången till tillräckliga, sunda och näringsriktiga livsmedel för att uppfylla sina kostrelaterade behov och underlätta hälsa och välbefinnande.
"Phytohormones are plant-derived hormones that regulate various physiological processes, including growth, development, and stress responses."
Näringspolitik (eng. Nutrition policy) är ett samlingsbegrepp för regeringars strategier, program och lagstiftning som syftar till att främja folkhälsa och minska sjukdomar genom att stödja hälsosam näringsintag och matvanor. Det kan innefatta åtgärder som skattefördelning, etiketteringskrav, livsmedelskontroll, undervisning och forskningsstöd.
Recommended Dietary Allowances (RDAs) är de dagliga näringsintagsmängder som rekommenderas för att uppfylla behoven hos nästan alla friska personer inom en viss ålders- och könsgrupp, baserat på en livslång kosthållning. Dessa riktvärden etablerades av Institute of Medicine (IoM) i USA och täcker behov av energikälla, protein, kostfiber, vitaminer och mineraler. RDA:n är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen och används som en riktlinj för att hjälpa människor att uppnå en hälsosam och näringsrik kosthållning. Det är värt att notera att RDA:n inte täcker behovet av alla näringsämnen, till exempel antioxidanter och andra bioaktiva ämnen som också kan ha en betydande roll för hälsan.
Anteckningar om födointaget under en viss tidsperiod, vanligen förda av patienten.
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
"Livsmedelsanalys" är ett samlingsbegrepp för olika typer av laboratorieanalyser som utförs på livsmedel och matrelaterade produkter, med syfte att undersöka deras kvalitet, säkerhet, innehåll och ursprung. Det kan exempelvis handla om att bestämma näringsriktan, identifiera föroreningar eller allergener, kontrollera mikrobiologisk renhetsgrad eller fastställa metoder för livsmedelsförädling. Resultaten av en livsmedelsanalys används ofta som grund för att bedöma om ett livsmedel uppfyller de regler och normer som gäller inom området, samt för att säkerställa att det är säkert och appropriat för konsumtion.
De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.
Morot. Nyttoväxt och rotfrukt, Daucus carota sativa, med ett knippe starkt flikiga blad, platta grupper av små, vita blommor och en långsmal, konisk och gulröd rot, som äts som grönsak.
En karotenoid som är en vitamin A-prekursor. Det ges för att minska ljuskänslighetsreaktioner hos patienter med erytropoetisk protoporfyri.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Det totala dygnsintaget av kalorier, genom föda eller parenteralt.
Allt som kan tjäna som föda åt kroppen, genom att ge näring till vävnadstillväxt och energi till kroppsvärme.
Vätskor som kan drickas.
I en medicinsk kontext kan "cooking" (dvs. tillredning av mat) referera till en process där råvaror genom termisk behandling förändras på ett sätt som kan reducera antalet patogena mikroorganismer och minska risken för matburna sjukdomar. Exempel på sådana termiska behandlingsmetoder inkluderar kokning, stekning, grillning och bakning vid tillräckligt höga temperaturer och under tillräckligt lång tid. Det är värt att notera att olika matvaror kan kräva olika behandlingsmetoder och tider för att säkerställa en effektiv reduktion av mikroorganismer utan att skada näringsinnehållet eller kvaliteten på maten.
'Näringsvärde' refererar till den totala mängden näringsämnen, såsom kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, som en viss mat eller dryck innehåller och som kan bidra till en persons dagliga behov av näring.
"Child Nutritional Physiological Phenomena" refers to the various physical and biological processes and outcomes related to nutrition in children, including growth, development, metabolism, and the functioning of body systems. It involves understanding how factors such as diet, genetics, and environment influence a child's nutritional status and health, and how this in turn affects their overall well-being and susceptibility to disease. Examples of specific phenomena studied within this field include the impact of malnutrition on physical and cognitive development, the role of nutrition in immune function, and the effects of obesity on cardiovascular health.
Hela kedjan av processer, utrustning och inrättningar förknippade med beredning och distribution av färdigmat.
Kampanjer för ökat hälsomedvetande och därmed förstärkt hälsostatus (fysiskt och psykosocialt) hos allmänheten, genom hälsoupplysning, förebyggande program och tillgång till vård.
Medel som minskar uppkomstfrekvensen av spontana eller framkallade tumörer oberoende av mekanism. De skiljer sig från cellgifter på så vis att de hindrar tumörer från att bildas.
Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
"Näringsbedömning" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till processen att uppskatta och stödja en individuals näringsbehov, vilket kan omfatta bedömning av deras kostvanor, näringsstatus, eventuella näringsrisker och behandlingsbehövda förändringar i kosten.
Förekomst av skadliga, osmakliga eller andra icke önskvärda ämnen, som t ex kemiska ämnen, nedbrytningsprodukter eller mikroorganismer, i födoämnen före, under eller efter tillagning eller lagring.
I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
"Livsmedelskonservering är ett samlingsbegrepp för olika metoder och tekniker använda för att förlänga hållbarhetstiden och minska risken för födoämnesförgiftning i livsmedel, genom att reducera eller stoppa nedbrytningen av näringsämnen, färg, lukt och smak orsakade av mikroorganismer, enzymer eller kemiska reaktioner."
Fettsorter i maten, särskilt i animaliska produkter, så som kött, köttprodukter, smör och ghee (animalisk matolja; flytande smör). Fett i mindre mängd finns i nötter, frön och avocadofrukter.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.
Levnadssätt eller livsbeteende typiska för en individ eller grupp.
Rå eller behandlad mjölk och mjölkprodukter. Vanligtvis avses komjölk, men även mjölk och mjölkprodukter från get, får, ren och vattenbuffel hör hit.
'Edible plants' refer to types of vegetation that are safe and beneficial to consume as food, providing essential nutrients and health benefits.
Som medicinskt begrepp kan "snacks" i en mening syfta på små, näringsrika mellanmål som äts mellan huvudmålen under dagen. Dessa snacks är vanligtvis kalorimässigt begränsade och innehåller en balans av macronäringar (protein, kolhydrater och fett) samt viktiga mikronäringsämnen som vitaminer och mineraler. Syftet med medicinska snacks är ofta att hjälpa till att upprätthålla en jämn energi- och näringsbalans, förhindra undernäring eller övernäring, och möjligen understödja vissa hälsomål som viktminskning eller diabetesförvaltning.
Allmän, icke-medicinsk benämning på livsmedel som helt, eller nästan helt, saknar konserveringsmedel, som berikats och förädlats minimalt, och som odlas giftfritt. Hälsokost anses kunna förhindra uppkomst av sjukdom, bromsa åldringsprocessen och förlänga livet.
''Djupfrystade livsmedel är matvaror som har behandlats och snabbt frysts till mycket låga temperaturer, vanligtvis under -18°C, för att bevara kvaliteten och näringsinnehållet genom att hämma mikroorganismernas tillväxt och enzymsamverkan.''
En förening med sex kol besläktad med glukos. Den förekommer naturligt i citrusfrukter och många grönsaker och är en väsentlig beståndsdel i människans föda. C-vitamin (askorbinsyra) är nödvändigt för att hålla bind- och benvävnad intakt. Dess biologiskt aktiva form verkar som reduktionsmedel och koenzym i flera metaboliska processer och anses vara en antioxidant. Syn. askorbinsyra.
Substituerade tioglukosider. De finns i produkter av raps (Brassica campestris) och likartade växter. De metaboliseras till en rad toxiska ämnen, som kan orsaka levercellsnekros hos människor och djur.
Väsentliga näringsämnen eller organiska föreningar som behövs i endast små mängder för att normala fysiologiska processer skall äga rum.
En näringsundersökning är en metod inom hälsovården och forskningen för att bedöma och dokumentera en individuals kostvanor och näringsstatus, vilket kan inbegripa intag av energikällor, näringsdelar, näringsämnen och vätska, samt eventuella näringsrelaterade problem eller behov.
Näring i tonåren.
En karotenoidalkohol som är utbredd i naturen. Den finns i äggula, alger och i gula blommors kronblad, bl a.
Närings- och vetenskapsgren som omfattar odling av jorbruksprodukter och kreaturskötsel.
Diet typisk för medelhavsområdet, kännetecknad av stort inslag av frukt och grönsaker, sädesslag och bröd, potatis, fjäderfä, bönor, nötter, olivolja och fisk, men lite rött kött och mejeriprodukter och måttlig alkoholkonsumtion.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Utbyte av varor eller tjänster, i stor skala, mellan olika länder eller mellan olika regioner eller befolkningsgrupper. Både byteshandel och affärsverksamhet ingår.
"Barnnutrition" refererar till näringsintag och näringsförsörjning hos barn, inklusive tillgång till tillräckliga mängder av näringsriktig mat för att uppfylla deras energibehov och stödja tillväxt, utveckling och hälsa. Det innefattar också förebyggande och behandlande insatser för barn som lider av undernäring, övervikt eller näringsrelaterade sjukdomar. Barnnutrition omfattar ofta ett brett perspektiv som även inkluderar sociala, ekonomiska och miljömässiga faktorer som påverkar barns möjligheter till god näring.
"Näringsvetenskap är en multidisciplinär forsknings- och läroområde som studerar näringsintagets inverkan på individers hälsa, välbefinnande och livskvalitet, genom att integrera kunskaper från biologi, kemi, nutrition, beteendevetenskap, epidemiologi och sociala vetenskaper."
'Vitamin' är en organisk substans som är nödvändig för ett normalt funktionellt och tillväxt hos levande organismer, inklusive människor. Vitaminer kan inte syntetiseras i tillräckliga kvantiteter av kroppen själv och måste därför tas in via kosten. De är essentiella komponenter i olika metaboliska processer, såsom näringsomsättning, celltillväxt och -reparation, blodbildning, immunförsvar och skydd mot skada från fria radikaler. Människor behöver 13 olika vitaminer, som kan delas in i två kategorier: lipolysabla (A, D, E och K) och vattenlösliga (8 B-vitaminer och vitamin C). Brist på någon av dessa vitaminer kan leda till defekter och sjukdomar.
'Cynara scolymus' är den botaniska termen för artischock, en vegetabilisk mat- och medicinalväxt känd för sina smakarika blomkorgar.
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som studerar hur kroppen tar upp, metaboliserar och använder näringsämnen för att underhålla livsfunktioner, underlätta tillväxt, reproduktion och aktivitet, samt hur olika näringsämnen påverkar hälsa och sjukdom.
Förekomst av bakterier, virus och svamp i födoämnen. Området är inte begränsat till patogena orgranismer, utan omfattar även närvaro av icke-patogena bakterier och svampar i t ex ost och vin.
Den industribransch som sysslar med beredning, tillagning, distribution och tillhandahållande av livsmedel och drycker.
Odlade växter eller jordbruksprodukter såsom säd, grönsaker eller frukt.
'Bekämpningsmedelsrester' refererar till de aktiva ingredienser eller biprodukter som kvarstår i eller på livsmedel, djurfoder, miljömedia eller utrustning efter användning av bekämpningsmedel, vilka kan vara potentiellt skadliga för människors, djurs och ekosystems hälsa.
Functional food är en term som används för att beskriva livsmedel som har en positiv effekt på vår hälsa bortom deras basnutritiva funktion. Dessa livsmedel är vanligtvis standardgranslevsmedel som har blivit uppgraderade med tillägg av värdefulla näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber, eller med substanser som kan minska risken för sjukdomar, såsom omega-3 fettsyror och antioxidanter.
En växtextract är ett koncentrerat preparat som framställs genom att utvinna och separera aktiva ämnen från växtmaterial, vanligtvis med hjälp av metoder som inkluderar extraktion, filtrering och koncentrering.
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Olika beteenden förknippade med ätande, som t ex sätt att äta, ätrytm och tidsintervall.
Rökning är inhalering och exhalering av rök från bränd tobacco, vanligtvis genom cigaretter, cigarrer eller pipor.
Tillägg av väte till ett ämne, särskilt till omättade fetter eller fettsyror.
'Vegetarianism' kan definieras som en diet där individen väljer att inte äta kött, fisk eller fågel, och i vissa fall även undviker produkter som innehåller animaliska ingredienser såsom gelatin och djurfett. Det finns olika typer av vegetarianism, men en gemensam nämnare är att de alla innebär en avsaknad av konsumtion av kött. En definition i en enda mening kan vara: "Vegetarianism är en diet som utesluter eller begränsar konsumtionen av kött, fisk och fågel, och ibland även andra animaliska produkter."
"Näringsstatus är ett mått på individens intag och användning av näring, inklusive energibalans, näringsämnen och vitaminer, jämfört med deras behov för att upprätthålla god hälsa och homeostas."
Xantofyller är en typ av pigmentmolekyler som tillhör gruppen karotenoider och förekommer naturligt i vissa växter, djur och alger. De har vanligtvis en gul eller orange färg och fungerar ofta som antioxidanter i levande organismers celler.

'Grönsaker' är ett samlingsbegrepp inom närings- och livsmedelsområdet som oftast används för att beskriva olika slags odlade växter som äts färska, tillagade eller konserverade. Detta kan inkludera bladgrönsaker (såsom spenat och sallad), rotfrukter (såsom morot och potatis), fruktgrönsaker (såsom tomater och paprika) samt knölväxter (såsom ingefära och selleri). Grönsaker är en viktig källa till näringsämnen såsom vitaminer, mineraler och fiber.

I medicinsk kontext är ‘frukt’ vanligtvis en benämning på den mogna, ätliga delen av en växt som innehåller frön eller kärnor. Frukter utvecklas från blommor och kan ha en mycket varierande form, storlek, färg och smak beroende på vilken växtart de kommer ifrån. Exempel på frukter inkluderar äpplen, bananer, jordgubbar, citroner och tomater. Frukter är en viktig källa till näringsämnen som vitaminer, mineraler och fiber.

'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:

1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.

2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.

3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.

4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.

5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.

En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.

'Matvanor' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til 'nutrition' på engelsk. I medisinsk sammenheng refererer 'nutrition' til den procesen hvor organismer får i sig og bruker næringsstoffer fra føde for å holde seg en liv, vokse, og fungere optimalt.

Denne prosessen involverer næringsstoffers absorbsjon, assimilsering, metabolisme og bortskaffelse i kroppen. Det inkluderer også hvordan organismer bruker forskjellige næringsstoffer som kostkarbohydrater, fedtstoffer, proteiner, vitaminer og mineraler for å holde balanse i kroppens energiforbruk og vekst.

I medisinsk behandling kan 'nutrition' også referere til en spesifikk diettrengende pasning som er planlagt og overvåket av helsefaglige fagpersoner for å hjelpe med å forebygge, behandle eller kurere sykdommer og helbredsproblemer.

"Kostundersökningar" är en metod inom närings- och dietetik som används för att undersöka och dokumentera en persons kostvanor under en viss tidsperiod. Det innebär vanligtvis att notera all mat och dryck som individen intar under en given period, ofta under 3-7 dagar, men kan vara längre beroende på syftet med undersökningen. Kostundersökningar kan ge information om mängden kalorier, näringsämnen och livsmedelskällor som en person intar, och används ofta som ett verktyg för att identifiera eventuella näringsrelaterade problem eller brister.

Det finns olika sätt att genomföra en kostundersökning, men de vanligaste metoderna är:

1. 24-timmars anteckning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en 24-timmarsperiod. Det kan vara antingen en specifik dag eller ett slumpmässigt valt dygn.
2. Prospectiv kostundersökning: Denna metod innebär att notera all mat och dryck som intas under en given tidsperiod, ofta under 3-7 dagar. Noteringarna görs kontinuerligt under den aktuella perioden.

Kostundersökningar kan vara antingen skrivna för hand eller elektroniska och bör inkludera information om portionstorlekar, tillagning och tidpunkt för intaget. Det är viktigt att notera ner allt som konsumeras, oavsett om det anses vara hälsosamt eller inte, eftersom syftet med en kostundersökning är att få en så komplett bild som möjligt av en persons kostvanor.

'Kostval' er en norsk medisinsk betegnelse som refererer til den totala mengden med kost som en person spiser eller drikker over en periode tid. Det inkluderer alle typer av kost, slik som kosthold, frukt, grønnsaker, kjøtt, fisk, meieriprodukter og mer. Kostvalget er viktig for å sikre at ein får i mot en tilstrekkelig mengde næringsstoffer for å holde seg sund og forebygge sykdommer. En lave kostval kan føre til kressing, mangel på næringsstoffer og økt risiko for ulike helseproblemer som hjerte- og karsykdommer, diabetes og viktforhold.

Karotenoider är en typ av fettlösliga pigment som förekommer naturligt i vissa livsmedel, särskilt i gröna, gula och orangea frukter och grönsaker. De fungerar också som provitamin A, vilket betyder att de kan konverteras till vitamin A i kroppen. Det finns över 600 olika karotenoider, men de mest välkända är beta-karoten, alpha-karoten och lykopen. Karotenoider har antioxidanta egenskaper och kan hjälpa till att skydda celler från skada. De kan också stödja ögats hälsa och stärka immunsystemet.

'Vegetabiliska proteiner' är ett samlingsbegrepp för proteiner som härstammar från växter. Proteiner är essentiella näringsämnen som utgör byggstenarna i våra kroppar och har en rad olika funktioner, såsom att underlätta transporten av näringsmolekyler, stödja strukturen hos celler och vävnader samt reglera kroppens immunförsvar och hormonsystem.

Exempel på vegetabiliska proteinkällor inkluderar:

1. Huvudsakligen proteinrika grönsaker som är rika på lisin, en essentiell aminosyra: bönor (exempelvis sojabönor), linser, kikärter och ärtor.
2. Nötter och frön som innehåller höga halter av proteiner, såsom pumpakärnor, solroskärnor, sesamfrön, mandlar och hasselnötter.
3. Vissa grönsaker som också är goda källor till protein, exempelvis broccoli, spenat, gröna bönor och artischocker.
4. Vissa frukter som innehåller lägre halter av proteiner än de andra grupperna, men kan fortfarande bidra till din totala proteinintag, exempelvis avokado och banan.
5. Växtbaserade alternativ till animaliska produkter som är rika på protein, såsom sojamilk, tempeh, seitan och texturiserat vegetariskt protein (TVP).

Det är viktigt att notera att det finns skillnader mellan de aminosyraprofilerna hos olika typer av vegetabiliska proteinkällor. För att uppnå en komplett aminosyraförsörjning bör du konsumera en varierad kost med flera olika sorters vegetabiliska protein.

Brassicaceae, också kända som korsblommiga växter eller krysantemuväxter, är en familj av tvåhjärtbladiga växter. Denna familj inkluderar ett stort antal grödor och prydnadsväxter, såsom kål, rädisor, morot, rybs, senap och rosenrot.

Karaktäristiskt för Brassicaceae är att de har fyra kronblad som ofta är vit-, gul- eller lilafärgade. De har också fyra ståndare i två par, där det ena paret är längre än det andra. Blommorna är vanligen radiärsymmetriska och samlas i klasar eller ax.

Flera arter inom familjen innehåller glukosinolater, som är kemiska föreningar som kan ge upphov till en stark smak och lukt. När växterna skadas eller krossas kan dessa ämnen omvandlas till isotiocyanater, som kan ha antibakteriella egenskaper.

I medicinsk sammanhang har vissa arter i Brassicaceae använts för att behandla olika sjukdomar. Till exempel har kål använts för att lindra symptomen vid reumatoid artrit, medan senap använts som ett smärtstillande medel. Vissa studier har också visat att vissa glukosinolater kan ha anti-cancerverkningar.

Läkemedelsdefinitioner är mycket precisa och specificerar exakt vilket preparat som avses. Det du frågar efter, "lök", är egentligen inte en läkemedelsdefinition utan snarare en definition av ett livsmedel eller en botanisk term.

Ibland kan vissa naturläkemedel baserade på växter ha standardiserade definitioner för att garantera en viss koncentration av aktiva ämnen, men det är inte alltid fallet och ofta gäller det mer komplexa extrakt än hela växtdelar som lök.

Läkemedelsdatabaser som till exempel Martindales The Extra Pharmacopoeia eller USP - United States Pharmacopeia saknar en specifik läkemedelsdefinition för "lök".

Som botanisk term och livsmedel refererar 'lök' vanligtvis till den underjordiska lökknollen hos flera arter av släktet Allium, som exempelvis Allium cepa (vanlig lök), Allium sativum (vitlök) eller Allium schoenoprasum (schalottenlök). Dessa lökar innehåller ämnen som organosulfidkomponenser, flavonoider och essentiella oljor, vilka har potential att påverka hälsan positivt.

'Brassica' är ett vetenskapligt släktnamn inom familjen Brassicaceae, som inkluderar grönsaker såsom kål, blomkål, broccoli, brynt Broccoli, kålrot, rutabaga, morot, rybs, senapsplantor och kryddväxter som senap, mostard och kresse. Dessa grönsaker är rika på näringsämnen såsom vitamin C, dietfiber, och olika mineraler. Vissa arter inom släktet Brassica kan även innehålla glukosinolater, som har visat sig ha potentiala hälsoeffekter.

Isotiocyanater är en typ av organisk förening som innehåller en funktionell grupp med strukturen R-N=C=S, där R kan vara en rad olika kolvätegrupper. De bildas ofta vid nedbrytning av glukosinolater, som finns i vissa grönsaker som kål, broccoli och rädisor. Isotiocyanater är kända för sin starka smak och lukt, och de har också visat sig ha potential som hälsopromotande ämnen, till exempel genom att skydda mot cancer.

'Trädgårdsskötsel' är inte en direkt medicinsk term, men det kan ha relevans för hälsan och välbefinnandet. En bred definition av trädgårdsskötsel är:

"Trädgårdsskötsel är aktiviteter som involverar plantering, skötsel, utveckling och design av trädgårdar och ytor med vegetation. Det kan omfatta odling av grönsaker, blommor, träd och buskar, samt skapandet av landskapsdesign och strukturer som terrasser, stenmurar och vattendrag."

I en medicinsk kontext kan trädgårdsskötsel vara relaterat till terapeutisk trädgårdsverksamhet (TT), även känd som hortiterapi. TT är en form av komplementär och alternativ medicin som innebär att använda kontakt med naturen, plantering och trädgårdsskötsel för att främja fysiska, mentala och sociala fördelar. Exempel på dessa fördelar kan vara minskad stress, sänkt blodtryck, ökad rörlighet och stärkt andning.

'Livsmedelsförsörjning' (ibland alsoanvänd: "näringsöverenskommelse") är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där en person får i behov av speciella näringsunderhållningsprodukter eller specialformulerade dieteter för att uppfylla sina dagliga näringsbehov på grund av en sjukdom, skada eller medicinsk behandling. Detta kan innebära användning av enterala näringslösningar som ges via en sonde direkt till mag-tarmkanalen eller parenterala näringslösningar som ges intravenöst. Livsmedelsförsörjning kan vara nödvändig för en kortare eller längre tid beroende på individuella behov och hälsotillstånd.

'Växthormon' är ett samlingsbegrepp för de signalmolekyler som reglerar växternas tillväxt och utveckling. Dessa hormoner produceras i små mängder inne i växten och kan påverka celldelning, cellexpansion, differentiering och celldöd.

Det finns fem huvudgrupper av växthormoner:

1. Auxiner - reglerar celldelning, cellexpansion och diferensiering. De främjar tillväxten i skottspetsen och är viktiga för att styra stjälkarnas riktning och längd.
2. Gibberelliner - reglerar cellexpansion och differensiering, särskilt under utvecklingen av frön till fullvuxna växter. De kan också påverka blomningen hos vissa växter.
3. Cytokininer - stimulerar celldelning och cellexpansion. De är viktiga för att underhålla celltillväxten i unga skott och rötter, samt för att reglera åldrandeprocessen hos växterna.
4. Abscisinsyra - hämmar celldelning och cellexpansion. Den är viktig för att reglera växternas vattenförlust genom att stänga av stoma under torka.
5. Etien - orsakar cellodöd och påverkar etiopisk skottbildning, som är en form av tillväxt under mörker.

Dessa växthormoner kan verka ensamma eller i kombination med varandra för att reglera olika aspekter av växternas tillväxt och utveckling. De kan också påverkas av yttre faktorer som ljus, temperatur och näringsriktighet, vilket gör att de kan anpassa sig till sin omgivning.

Näringspolitik (eng. Food policy) är ett samlingsbegrepp för de beslut, lagar och regler som ett samhälle eller en stat styrberättigade institutioner fattar relaterat till produktion, distribution, konsumtion och återvinning av livsmedel. Näringspolitiken kan omfatta en rad olika aspekter som jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och hälsofrågor, handelsavtal, matstandarder och konsumentskydd. Syftet med näringspolitiken är att säkerställa en hållbar, sund och rättvis livsmedelsförsörjning för alla medborgare.

'Recommended Dietary Allowances' (RDA) är de rekommenderade dagliga intaget av näringsämnen som krävs för att uppfylla behov hos en majoritet (97-98%) av friska, välbefinnande individer i olika åldersgrupper och könet. RDA är baserade på den senaste vetenskapliga forskningen om näringsbehov och tar hänsyn till absorption, nutrientinteraktioner och individuella variationer. Dessa rekommendationer används som riktlinjer för att planera en hälsosam och näringsriktig kost. Det bör noteras att RDA är inte samma sak som "låg intag" eller "icke tillräckligt med", utan snarare ett mått på det genomsnittliga dagliga intaget som anses vara tillräckligt för att uppfylla näringsbehoven hos de flesta individer.

'Kostregistrering' (eller 'food tracking' på engelska) är ett begrepp som ofta används inom näringslära och dietistik. Det refererar till processen att anteckna och spåra vad, hur mycket och när man äter och dricker under en viss tidsperiod. Det kan ske antingen handskriftligt i ett fysiskt kostregister eller via digitala hjälpmedel som exempelvis smartphone-appar.

Syftet med kostregistrering kan variera, men det är ofta använt som en metod för att få insikt i sin egen näringsstatus och matvanor, eller som ett verktyg inom viktminsknings- eller behandlingsprocesser under medicinsk observation. Genom att registrera allt man äter och dricker kan man identifiera eventuella onödiga kaloriintag, brist på näringsriktig mat eller onormalt beteende kring mat, som kan ha negativ inverkan på hälsan.

Kostfiber, även kallat fiber eller råvaror, är en typ av kolhydrat som finns i växter och som inte bryts ned av kroppens enzymer under digestionen. Istället passerar de genom mag-tarmkanalen omuterade och kan ge en känsla av mättnad. Kostfiber har även visat sig ha positiva effekter på tarmfloran, blodsockernivåerna och kolesterolhalten i blodet. Det finns två typer av kostfiber: löslig fiber och oöslig fiber. Löslig fiber bildar geléartade massor när den absorberar vatten i tarmen, medan oöslig fiber inte absorberar vatten och ger större volym till avföringen.

En livsmedelsanalys är en undersökning och analys av ett livsmedel eller en matvarus lämplighet, kvalitet, säkerhet, samt innehåll av näringsämnen och eventuella skadliga ämnen. Det kan även ingå i en livsmedelsanalys att undersöka huruvida ett livsmedel uppfyller de regleringar och lagar som gäller för livsmedelsindustrin. Livsmedelsanalys kan användas av både myndigheter och företag för att säkerställa att livsmedlen som produceras, importeras eller säljs är trygga och hälsosamma för konsumenterna.

I medicinsk kontext kan 'sädesslag' (grönsaker och frukt) grovt sett definieras som växter eller delar av växter som vanligtvis används i mänsklig kosthållning. Dessa livsmedel är en rik källa till näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber. De kan vara råa eller tillagade och inkluderar grönsaker som bladgrönsaker, rotgrönsaker, fruktgrönsaker och bär, samt frukter som äpplen, bananer, citrusfrukter och druvor. Det är viktigt att ha en varierad kost med riklig representation av sädesslag för att uppnå en balanserad näringsupptagning.

'Daucus carota' er en botanisk betegnelse for den almindelige gulerod. Den er oprindeligt en toårig plante, der tilhører familien Apiaceae (eller parvefamily). Guleroden er egentlig den forstørrede roden på planten, som er rig på beta-karotin, vitaminer og mineraler. Den kan spises rå eller tilberedt og anvendes ofte i madlavning på grund af sin sødlige smag.

Beta-karoten (β-karoten) är en organisk förening som tillhör gruppen carotenoider. Det är ett röd-orangefärgat pigment som finns naturligt i vissa frukter och grönsaker, såsom morot, apelsin, och papaya.

β-karoten är en provitamin A, vilket betyder att den kan konverteras till vitamin A i kroppen. Det sker genom en process där enzym i kroppen klipper upp β-karoten i två delar, varav varje del kan konverteras till retinal, som är en form av vitamin A.

Vitamin A är viktigt för synen, immunförsvaret, celltillväxten och reproduktionen. Ett överskott av β-karoten i kroppen kan leda till karotenoder, en oskadlig tillstånd där huden får en gulaktig ton.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

"Energiintag" er en direkte oversattelse av den engelske termen "energy gap", som brukes innenfor fysikk og kemi. Energy gap refererer til det energimæssige hullet mellom to forskjellige energinivåer i et materiale, typisk mellom ledningsbånd og valensbånd i faststoffysikk. Denne energien må være overvunnet før elektroner kan bevege seg fritt gjennom materialet, noe som har betydning for materialets ledningseiendeler. I biokjemisk sammenhenging kan energy gap også referere til det energimæssige hullet mellom to molekylære eller biokjemiske tilstander.

Enligt den svenska livsmedelsverket definieras livsmedel som: "Allt vad en människa kan äta eller dricka för att få näring." Det inkluderar alltså all mat och dryck som är avsedd för konsumtion av människor.

I en medicinsk kontext kan livsmedel också definieras som: "Näringsrika substance som intas oralt och som bidrar till underhåll, växt eller återställande av ett levande väsens normala funktioner." Denna definition betonar de näringsrika aspekterna av livsmedel och deras roll i att underhålla och stödja kroppens funktioner.

I den medicinska kontexten kan "drycker" i allmänhet referera till vätskor eller flytande substanser som konsumeras. Detta inkluderar alla former av dryck, från vatten till juice, mjölk, läsk, te, kaffe och alkoholhaltiga drycker.

Det är viktigt att notera att i en medicinsk utvärdering eller rapport kan termen "drycker" användas på ett mer specifikt sätt för att hänvisa till intag av vätskor som en del av en patients behandling, eller för att beskriva symptomen hos en patient, såsom torr mun eller ökad törst. I dessa fallen kommer termen "drycker" vanligtvis att vara definierad i sammanhanget.

I am not a medical professional, but I can tell you that "cooking" is not typically defined in medical terms. Cooking generally refers to the process of preparing and cooking food by heating it. This can include various methods such as boiling, frying, grilling, baking, or roasting. However, in some contexts, "cooking" may refer to a chemical reaction that occurs during the heating or preparation of certain foods, such as the Maillard reaction, which gives browned food its distinctive flavor and aroma.

In a medical context, cooking might be discussed in relation to nutrition, food safety, or the impact of cooking methods on the nutritional content of food. For example, some cooking methods may cause the loss of certain vitamins or other nutrients in food, while others may help to make certain nutrients more bioavailable.

If you have a specific medical question related to cooking, I would recommend consulting with a healthcare professional for accurate information and advice.

Näringsvärde är ett mått på hur mycket näringsämnen, till exempel protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler, som finns i en viss matvara eller dryck. Det kan också vara ett mått på hur väl kroppen kan utvinna energi och byggmaterial från en viss matvaru eller dryck. En matvara med högt näringsvärde innehåller ofta många näringsämnen men färre kalorier jämfört med en matvara med lågt näringsvärde.

"Child Nutritional Physiological Phenomena" is a broad term that refers to various physical and biological processes and observations related to nutrition and growth in children. Here are some definitions of related terms:

1. Child Nutrition: The provision of adequate and appropriate food and nutrients to children, from conception to adolescence, to support their growth, development, health, and well-being.
2. Physiological Processes: The natural biological functions and activities that occur within the body, including digestion, absorption, metabolism, and excretion of nutrients.
3. Nutritional Status: The condition of an individual's body in relation to the amount and type of nutrients they consume and their ability to use them for growth, development, and maintenance.
4. Growth: The progressive increase in size and weight that occurs as a result of proper nutrition, genetics, and environmental factors.
5. Development: The series of physical, cognitive, emotional, and social changes that occur from conception to adulthood, influenced by genetic and environmental factors, including nutrition.
6. Phenomena: Observable events or facts, often related to a particular field of study, such as child nutrition and physiology.

Examples of child nutritional physiological phenomena include the increase in appetite during growth spurts, the relationship between iron deficiency anemia and cognitive development, and the effects of malnutrition on immune function and susceptibility to infectious diseases. Understanding these phenomena is essential for promoting optimal health, growth, and development in children.

'Matservice' er en overordnet betegnelse for den organisasjon og de tiltak som sørger for at mennesker får tilgang til næringsmiddel og drikkevann. Matservice kan omfatte allt fra planlegging, innkjøp, lagring, forberedelse og servering av mat i et hjem, en skole eller et sykehus, til større skala produksjon og distribusjon av ferdigmat i industrielle sammenhenger. Matservice inkluderer også sikkerhetskontroller og kvalitetsvurderinger for å sikre at maten er trygg og smakelig å spise.

Hälsokampanjer är organized, ongoing efforts med fokus på att främja och stärka folkhälsa genom att öka medvetenheten, förändra beteenden och skapa en miljö som stödjer hälsosamma val. Dessa kampanjer riktar sig ofta till en specifik målgrupp eller population och använder strategier såsom information, kommunikation, utbildning och möjliggörande av positiva sociala och fysiska förändringar. Exempel på hälsokampanjer kan vara anti-rökningskampanjer, kampanjer för att främja fysisk aktivitet eller kampanjer för att förebygga ohälsa orsakad av ohälsosam näring.

"Antikarcinogena medel" refererar till substanser eller behandlingsmetoder som har förmågan att hindra, fördröja eller skydda mot utvecklingen av cancer. De kan verka genom att minska exponeringen för cancerframkallande ämnen, stödja cellers återställning och reparation, reducera inflammation eller modifiera signaltransduktionsvägar som är involverade i cancerns uppkomst och utveckling. Exempel på antikarcinogena medel inkluderar vissa näringsämnen, kosttillskrivningar, läkemedel och livsstilsförändringar som har visat sig minska risken för cancer eller förhindra cancersjukdomars progression.

'Livsmedelshantering' (förekommer även på svenska som 'livsmedelsförvaltning') är ett samlingsbegrepp för de olika aspekter av hanteringen och kontrollen av livsmedel, inklusive produktion, bearbetning, distribution, försäljning och konsumtion. Det innefattar också lagstiftning, reglering och övervakning av livsmedelsbranschen för att säkerställa att livsmedel är trygga, hälsosamma och etiskt producerade.

En medicinsk definition kan vara: "Livsmedelshantering är en multidisciplinär process som inkluderar alla aspekter av produktion, förädling, distribution, försäljning och konsumtion av livsmedel, med fokus på att säkerställa trygghet, kvalitet, hälsosamhet och etisk integritet i hela livsmedelskedjan."

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Näringsbedömning är ett samlingsbegrepp för att uppskatta och bedöma en persons näringsbehov, näringstillstånd och eventuella näringsrelaterade problem. Det innefattar observationer, utfrågningar och undersökningar av individens kroppsvikt, kroppslängd, kroppsfettfördelning, muskelmassa, laboratoriewärden med mera. Målet är att fastställa en persons energibehov, näringsbehov av macro- och micronutrienter, vatten och elektrolyter för att kunna ge individan rekommendationer kring deras näringsupptag och eventuella behandlingsåtgärder. Näringsbedömning kan användas inom olika områden som klinisk nutrition, geriatrik, pediatrik, idrottsmedicin med mera.

En livsmedelsförorening kan definieras som någon form av kontaminering eller förekomst av obehagliga ämnen i livsmedel, som kan ha negativ påverkan på hälsa och säkerhet. Detta kan bero på olyckshändelser, felaktig lagring, förvärrad nedbrytning eller tillverkning av livsmedel med hjälp av olämpliga metoder eller material. Livsmedelsföroreningar kan vara av biologisk, kemisk eller fysisk natur.

Biologiska föroreningar innefattar bakterier, virus, parasiter och svampar som kan orsaka sjukdomar när de konsumeras med livsmedel. Exempel på biologiska föroreningar är listeria, salmonella och e coli.

Kemiska föroreningar innefattar tungmetaller, pesticider, industriella kemikalier och andra skadliga ämnen som kan finnas i livsmedel på grund av för höga nivåer i jord, vatten eller luft. Exempel på kemiska föroreningar är bly, kvicksilver och DDT.

Fysiska föroreningar innefattar främmande partiklar som glas, plast, metall och andra hårda föremål som kan hamna i livsmedel under tillverkning, transport eller förvaring. Dessa föroreningar kan orsaka skador på tänderna och svalget samt öka risken för infektioner.

Det är viktigt att notera att många länder har lagstiftning och regler som styr livsmedelsproduktionen, lagringen och distributionen för att minimera förekomsten av livsmedelsföroreningar och skydda allmänheten från skadliga effekter.

Eating, in a medical context, refers to the process of consuming food. It involves the physical act of taking food into the mouth, chewing, and swallowing, as well as the digestive processes that occur in the body to break down and absorb nutrients from the food. Proper eating is essential for maintaining good health, growth, and energy levels, and can help prevent various medical conditions such as malnutrition, obesity, and chronic diseases.

Hälsobeteende (eng. health behavior) är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till individers val och handlingar som har en direkt påverkan på deras hälsa och välbefinnande. Det kan handla om att inta en balanserad diet, regelbundet fysisk aktivitet, undvika tobak och alkoholmissbruk, hantera stress, söka regelbunden preventiv vård samt upprätthålla god personlig hygien. Hälsobeteenden kan också inkludera att undvika riskfyllda beteenden som exempelvis rattfylleri och droganvändning.

Det är värt att notera att hälsobeteende inte bara påverkas av individens personliga val och preferenser, utan också av sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Exempelvis kan en persons socioekonomisk status ha en betydande inverkan på deras möjligheter till att göra hälsosamma val och utöva hälsosamma beteenden.

Livsmedelskonservering definieras som processer och metoder som används för att förlänga hållbarheten och säkerställa säkerheten hos livsmedel, genom att förhindra eller fördröja kemiska, fysiska och mikrobiella förändringar som kan leda till förruttnelse, skada eller sjukdom. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom termisk behandling (till exempel pasteurisering och större upphettning), torkning, saltning, syrning, tillägg av konserveringsmedel och försegling under modifierad atmosfär. Syftet med livsmedelskonservering är att förhindra förruttnelse, förlänga hållbarhetstiden och minska risken för matförgiftning.

'Fetter i kosten' er en medisinsk term som refererer til en abnormal eller uønsket vægtgevinst som følge af øget kaloriindtag eller forringet forbrænding av kalorier. Dette kan skyldes mange forskjellige faktorer, inkludert mangel på fysisk aktivitet, overdrevent spisning, søvnmangel, stress, sykdomme som hypotyreos og use av visse medisiner. Fetter i kosten kan føre til en rekke helbredsproblemer, inkludert hjerte-kar-sykdommer, diabetes, søvnapnea og visse typer cancer.

En person med fedtlever i kroppen har ofte en høyere procentsats av kroppsfettt og lavere muskelmasse enn en person uten fedtlever. Fedtet fordeles også forskjelligt, og det kan oppstå både under huden (subkutant fedt) og omkring organene i kroppen (visceralt fedt). Visceralt fedt er særlig skadelig for helbredet, fordi det kan føre til inflammasjon og økt risiko for mange av de helbredsproblemer som er forbundet med fetter i kosten.

For å redusere fedtet i kroppen anbefales det å foreta endringer i livsstilen, inkludert en balansert kosthold med riklig fysisk aktivitet. I noen tilfeller kan medisinsk behandling være påreisningsverdig for å hjelpe med å redusere fedtet og reducere risikoen for relaterte helbredsproblemer.

Antioxidanter är en beteckning för ämnen som kan hämma eller förhindra oxidation av andra ämnen. Oxidation är en kemisk reaktion där ett ämne reagerar med syre, vilket kan leda till skada på celler och vävnader i kroppen.

Antioxidanter fungerar genom att ge upp sina elektroner för att neutralisera fria radikaler, som är instabila molekyler som saknar en elektron och letar efter en annan att stjäla. Genom att ge bort en egen elektron till en fri radikal kan antioxidanter stabilisera den och förhindra skada på celler och vävnader.

Exempel på antioxidanter inkluderar vitamin C, vitamin E, betakaroten, selen och flavonoider. Dessa kan hittas i många livsmedel som frukt, grönsaker, nötter och frön. Många studier har visat att en hög konsumtion av antioxidantrika livsmedel kan vara förknippat med lägre risk för flera sjukdomar, inklusive hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Medicinskt sett kan "kött" definieras som det muskulärt vävnadsmaterialet som härstammar från djur, vanligtvis tamdjur som nötkreatur, får, gris och höns. Kött innehåller protein, fett, vitaminer och mineraler och är en viktig källa till näringsintag för många människor. Det bör tillagas fullständigt före konsumtion för att undvika sjukdomar som orsakas av bakterier eller parasiter som kan finnas i rått kött.

'Livsstil' är ett samlingsbegrepp för de val och vanor som en individ gör inom områden som kost, rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och stresshantering. Livsstilen kan ha en betydande inverkan på hälsan och sjukdomar, både positivt och negativt. En livsstilsförändring kan därför vara ett effektivt sätt att förebygga eller behandla vissa sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Medicinsk definisjon:

Mejeriprodukter er produkter som fremstilles av mælk og andre meieriprodukter som ysteri, hveteost, smør, fløte og tykmelk. Disse produktene inneholder næringsstoffer som protein, calcium, vitamin D og andre næringsstoffer som er viktige for en god helse. Meieriprodukter kan også inneholde bakterier som kan være gavnlige for tarmfloraen.

Medicinskt kan "växter, ätbara" definieras som växter eller delar av växter som är säkra och lämpliga att använda som föda. Dessa växter innehåller ofta näringsrikt substanser såsom vitaminer, mineraler, proteiner, kolhydrater och fiber. Exempel på ätbara växter är grönsaker, frukter, nötter, frön, rotfrukter, örter och alger. Det är viktigt att vara säker på att man kan identifiera ätliga växter korrekt och vara medveten om eventuella allergiöverkänsligheter eller giftiga delar av vissa växter innan man använder dem som föda.

Som ett hälsovårdsinriktat förhållningssätt kan "snacks" i en medicinsk kontext syfta på små, näringsrika och hälsosamma portioner av mat som konsumeras mellan huvudmålen. Dessa snacks är ofta rika på fiber, protein och goda fetter, och kan hjälpa till att reglera hungern, stabilisera blodsockret och ge energi under dagens gång. Exempel på hälsosamma snacks inkluderar nötter, frukt, grönsaker, hummus, frön och joghurt. Det är viktigt att undvika snacks som är rika på tillsatt socker, salt och onaturliga fetter, eftersom de kan leda till övervikt, kärlkrankheter och andra hälsoproblem.

'Hälsokost' är inte en entydig eller medicinskt precis term, men den refererar vanligtvis till en kosthållning som främjar hälsan och minskar risken för sjukdomar. Det finns dock olika rekommendationer beroende på individuella behov och dietetiska preferenser. I allmänhet innebär en hälsosam kost:

1. Frukt och grönsaker: Minst 400 gram per dag, varav hälften ska vara gröna grönsaker.
2. Fisk och skaldjur: Två gånger per vecka, inklusive fet fisk som lax och sill.
3. Nötter och frön: Omkring en handfull om dagen.
4. Hela kornprodukter: Minst 2-3 portioner per dag (exempelvis havregryn, bröd, ris eller pasta av helkorn).
5. Mjölkprodukter: Låg fetthaltig, exempelvis skiva mjölk, yoghurt eller ost.
6. Fett: Använd främst växtfett, som olivolja och rapsolja.
7. Salt: Begränsa saltintaget till max 5 gram per dag (cirka en teaspoon).
8. Raffinerade sockerarter: Begränsa intaget av socker och söta drycker.
9. Processad mat: Minska konsumtionen av processad mat och raffinerade livsmedel.
10. Vatten: Drikta tillräckligt med vatten, minst 1,5-2 liter per dag.

Dessutom är det viktigt att begränsa alkoholintaget och undvika tobak. Varje individ kan ha speciella kostkrav beroende på till exempel allergier, intoleranser eller medicinska behandlingar. Det är alltid en bra idé att diskutera med din läkare eller dietist innan du gör stora förändringar i din kost.

"Djupfryst mat" är en typ av förpackad och konserverad mat som har behandlats med snabb frysning till temperaturer runt -18°C eller lägre. Detta process stannar nästan allt livsmedelsförstöring och möjliggör att maten kan lagras under långa tider utan att förlora sin kvalitet, smak, textur eller näringsinnehåll.

"Djupfrysta livsmedel" är en kategoriering av livsmedel som har behandlats på detta sätt och kan inkludera en mängd olika matvaror som kött, fisk, grönsaker, frukt, bageriprodukter och färdiglagad mat. Dessa livsmedel är populära eftersom de ger möjlighet att ha tillgång till ett brett sortiment av friska ingredienser och måltider året runt, oavsett säsong eller varuframförsel.

Det är viktigt att notera att djupfryst mat bör lagras under lämpliga förhållanden (i en frysbox som håller temperaturen under -18°C) och tillagas korrekt för att undvika risk för födoämnesförgiftning.

Vitamin C, også kjent som askorbinsyre, er en vesentlig næringsstoff for mennesker. Det spiller en viktig rolle i produksjonen av kolagen, et protein som er nødvendig for å holde huden, blodvessene, knorkene og tannene sterk og hele. Vitamin C er også ein antioxidant, det vil si at det hjelper å beskytte kroppens celler fra skade som kan føre til aldring og sykdom.

Mennesker kan ikke selv produsere vitamin C, så det må intakes gjennom kosten eller ved å ta vitaminsupplementer. God kost som inneholder vitamin C omfatter frugter som appelsiner, pærer og jordbær, grønnsaker som brokkoli, brussel sprout og spenat, og andre næringsrike livsmedler som poteter og juice fra appelsin.

Vitamin C er viktig for å holde ein god helse. Mangel på vitamin C kan føre til skørbutt (scorbut), en alvorlig sykdom som kan føre til blødninger, smerter i ledd og tannene, og i sluttene også døden.

Glukosinolater är en typ av svavelhaltiga organiska föreningar som finns naturligt i vissa grönsaker, särskilt i korsblommiga växter (Brassicales), till exempel broccoli, kål, rädisor och mostard. De är förknippade med hälsobefrämjande egenskaper, bland annat på grund av deras potential att aktivera enzymer som kan skydda mot cancer. Glukosinolater är inte direkt giftiga, men när de bryts ned kan de bilda ämnen som kan ha en irriterande effekt på slemhinnor och andningsorgan.

Micronutrients are essential chemical elements or substances that our bodies need in small amounts for proper growth, development, and functioning. This group includes vitamins and minerals, which play crucial roles in various bodily functions such as energy production, immune response, blood clotting, and bone health.

Unlike macronutrients (carbohydrates, proteins, and fats), micronutrients do not provide energy directly but are still vital for energy metabolism and other essential processes. They are required for the synthesis of enzymes, hormones, and other biomolecules that contribute to our overall health and well-being.

Examples of micronutrients include:

1. Vitamins: A, C, D, E, K, and the B-complex vitamins (thiamin, riboflavin, niacin, pantothenic acid, biotin, vitamin B6, vitamin B12, and folate)
2. Minerals: Calcium, phosphorus, potassium, sulfur, sodium, chloride, magnesium, iron, zinc, copper, manganese, iodine, selenium, and fluoride

A well-balanced diet, rich in fruits, vegetables, whole grains, lean proteins, and healthy fats, typically provides adequate amounts of these micronutrients. However, deficiencies can occur due to various factors such as poor nutrition, medical conditions, or certain medications. In such cases, supplementation may be necessary to prevent or treat these deficiencies under the guidance of a healthcare professional.

En näringsundersökning är en metod inom medicinen och hälsovården för att insamla information om en persons näringsstatus, matvanor och kosthållningsvanor. Det innefattar vanligen en samling av data genom en kombination av tekniker såsom intervjuer, frågeformulär, observationer och kroppsmätningar.

En näringsundersökning kan omfatta följande aspekter:

1. Personliga data: Information om personens ålder, kön, vikt, längd, aktivitetsnivå och medicinska historia.
2. Matvanor: Upptäckande av vilka matvaror en person äter och hur ofta de äter dem. Det kan innefatta att logga allt man äter under en viss tidsperiod eller att svara på frågor om vanliga matvanor.
3. Kosthållningsvanor: Upptäckande av hur en person lagar, serverar och äter sin mat. Det kan innefatta information om kostvanor som exempelvis att äta för snabbt eller inför ekranen.
4. Näringsintag: Beräkning av den mängd näring som en person får från sitt näringsinnehåll i matvaror och drycker, till exempel kolhydrater, protein, fett, fiber, vitaminer och mineraler.
5. Näringsstatus: Mätning av olika aspekter av en persons kropp för att avgöra deras näringsstatus, såsom blodprover, urinprover, muskelmassa och kroppsfett.

Näringsundersökningar används ofta inom klinisk praktik för att hjälpa läkare, dietister och andra hälsovårdspersonal att utvärdera en persons näringsstatus och ge råd om hur de kan förbättra sin kosthållning. De används också inom forskning för att undersöka samband mellan kosthållning och hälsotillstånd.

'Ungdomars näringsfysiologi' kan definieras som den vetenskapliga studien av ungdomars kroppskemi och hur den påverkas av näringsintaget. Den omfattar studiet av olika aspekter av näringsstatus, såsom energibalans, näringsupptag, näringsbehov och näringsrelaterade hälsoproblem hos barn och ungdomar i åldrarna 0-18 år.

Denna disciplin undersöker också hur olika faktorer, som tillväxt, utveckling, genetik, livsstil och miljö, påverkar näringsintag och näringsbehov under olika utvecklingsstadier hos barn och ungdomar. Dess mål är att förbättra kännedomen om de fysiologiska mekanismer som styr näringsstatus och hälsan hos denna population, för att kunna utforma effektiva interventioner och rådgivningar om näring och hälsa.

Exempel på ämnen som kan ingå i ungdomars näringsfysiologi är:

* Energi- och näringsbehov under olika utvecklingsstadier
* Tillväxt och utveckling av muskler, ben och andra vävnader
* Näringsrelaterade hälsoproblem som fetma, undervikt, näringsbrist och näringsöverflöd
* Effekterna av olika dietaryvanor, fysisisk aktivitet och miljöfaktorer på näringsstatus och hälsa
* Utformande av riktlinjer för näring och hälsa för barn och ungdomar.

Lutein är ett xantofyll pigment som tillhör karotenoidfamiljen. Det finns naturligt i vissa livsmedel, särskilt gröna bladgrönsaker som spenat, sallad, majskorn och äggula. Lutein är känt för att accumulera i gula fläcken (macula) i ögats näthinne, där det hjälper till att skydda ögat från skada orsakad av fria radikaler och blå ljus. Det kan också bidra till att förbättra synskärpan och minska risken för åldersrelaterade maculadegeneration (AMD) och katarakter.

I medicinsk kontext kan 'lantbruk' definieras som den praktiska verksamheten att odla och föda upp växter och djur i syfte att producera livsmedel, foder och andra jordbruksrelaterade produkter. Det inkluderar ofta djurhållning, odling av grödor och skogsbruk. Lantbruket kan ha en betydande påverkan på miljön, både positivt och negativt, och det är därför viktigt att bedriva ett hållbart lantbruk som tar hänsyn till djurväsendets, människors och planetens hälsa.

Medelhavskosten är ett sätt att äta som är baserat på de traditionella matvanorna i länder kring Medelhavet, såsom Grekland, Italien och Spanien. Enligt Mayo Clinic definieras medelhavskosten som en rik kost på frukt, grönsaker, nätotor, fisk och skaldjur, fullkornsprodukter, olivolja, nötter och frön, med måttliga mängder av mejeriprodukter, vin (i synnerhet rödvin) och lite kött.

Det är också känt för att innehålla låga mängder av animaliska fetter, höga nivåer av monounsättade fettsyror från olivolja och höga andelar av antioxidanter och andra bioaktiva ämnen från frukt, grönsaker, nätotor och vin. Medelhavskosten har visat sig ha en rad hälsofördelar, såsom att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och vissa former av cancer.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

'Handel' er ikke et begrep, der normalt anvendes i medicinsk sammenhæng. Jeg antager, at du søger efter en definition af 'handel' inden for kommerciel udveksling af varer og tjenester, som kan have en medicinsk relevans.

I denne kontekst kan handel defineres som den aktivitet, hvor varer eller tjenester byttes mellem to parter mod betaling i form af penge eller andre værdigenstande. Handel med medicinske produkter og tjenesteydelser involverer salg og køb af lægemidler, medicinske enheder, laboratorietjänster, sjællesskabstjenester og andre relaterede ydelser.

Det er vigtigt at bemærke, at handel med visse medicinske produkter kan være reguleret eller forbudt i nogle jurisdiktioner for at sikre sundhed og sikkerhed for patienter og forbrugerne.

"Barnnutrition" er en medisinsk term som refererer til den ernæring som barn har behov for i forskjellige aldre og stadier av voksenvekst. Dette inkluderer akseptable nivåer av energien, proteinet, lipidene, karmoen, vitaminene og mineralene som er nødvendig for å oppnå og vedlikeholde god fysisk, kognitiv og immunologisk helse hos barn.

Optimal barnnutrition innebærer også at barnet får tilstrekkelig med modersmjølat eller formelenes erstatning i de første 6 månedene av livet, fulgjet av en variert, næringsrik kost som inkluderer alle livsnødvendige næringsstoffer etterpå. Barnutvikling og vekst er sårbare overfor undernæring, men det kan også være skadelig for barnet å få for meget av noen næringsstoffer eller ubalansert kost. Derfor er det viktig å sikre at barnet får en balansert og variert kost som passer til deres alder og behov.

I tillegg kan barnnutrition også referere til behandlingen av spisevaner, vektforhold og ernæringsmessige forstyrrelser hos barn, såvel som forebyggelse og behandling av kostbasert sykdom hos barn.

Näringsvetenskap (nutrition science) är ett tvärvetenskapligt ämne som undersöker hur näringsintag och kosthållning påverkar vår hälsa, välbefinnande och livslängd. Det inkluderar studier av näringsämnenas kemi, absorption, metabolism och funktion i kroppen, samt hur olika dietaryvanor och matvanor påverkar risken för sjukdomar som diabetes, hjärtsjukdomar och cancer. Näringsvetenskapen undersöker även effekterna av näringsintag på vår kognitiva förmåga, fysisk prestationsförmåga och viktmässig status. Definitionen inkluderar också studier av livsmedelsproduktion, distribution, förädling och marknadsföring från en närings- och hälsoaspekt.

'Vitamin' er en betegnelse for organiske stoffer, som er nødvendige for dyrs og menneskers sundhed og normale fysiologiske funktioner. Disse stoffer kan ikke blive syntetiseret i tilstrækkelig mængde af kroppen alene, så de må tilføres gennem kosten eller supplermentering. Vitaminer er essentielle for en række biokemiske processer i kroppen, herunder cellulær respiration, nydannelse af hormoner og neurotransmittere, samt stofskifteprocesser. Der findes 13 forskellige vitaminer, som kan inddeles i fedtopløselige (A, D, E og K) og vandopløselige (B-komplekset og C). Mangel på disse nødvendige stoffer kan medføre en række sygdomme og sundhedsproblemer.

'Cynara scolymus' er en botanisk betegnelse for artichaut, som også kendes under navnet romersk artichaut. Det er en plante i kurvblomst-familien (Asteraceae), der stammer fra Middelhavsområdet. Artichauten er egentlig blomsterbunden på planten, som spises før den blomstrer. De ædelfe deler af artichauten er de fyldige, grønne skubber og hjertet i midten. Disse dele har en mild, nøddeagtig smag og er rig på antioxidanter, fiber og vitaminer. Artichauten anvendes også i medicinske sammenhænge, bl.a. til at forbedre leverfunktionen og mindske kolesterolniveauerne.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

Näringsfysiologi är ett medicinskt ämnesområde som handlar om hur kroppen tar emot, absorberar, transporterar och använder näringsämnen från föda för att underhålla livsfunktioner, växa och reparera sig. Det inkluderar studiet av digestion, absorption, transport, metabolism och elimination av olika näringsämnen som kolhydrater, protein, fetter, vitaminer och mineraler. Näringsfysiologi undersöker också hur dessa processer påverkas av faktorer som ålder, kön, genetik, fysisk aktivitet och sjukdomar.

Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.

"Livsmedelsindustri" refererar till den industriella produktionen och bearbetningen av livsmedel. Det inkluderar allt från jordbruksprodukter till färdiga konsumeringsvaror, såsom förpackade drycker, konserverade matvaror, choklad, glass, bageriprodukter och mer. Livsmedelsindustrin omfattar också bearbetning av animaliska produkter som kött, mjölk och ägg. Den kan delas in i flera underkategorier, såsom mejeriindustri, bageriindustri, choklad- och glassindustri med mera. Livsmedelsindustrin är en viktig del av världens näringsliv och står för en signifikant andel av arbetstillfällena globalt.

I medicinsk kontext, kan en "jordbruksgröda" (i engelska "agricultural crop") definieras som en växtart eller -sort som odlas i större skala för att användas som mat, foder, fiber, bränsle eller andra kommersiella syften. Detta inkluderar grödor såsom spannmål (exempelvis vete, majs och ris), oljeväxter (som sojabönor och raps), frukter och grönsaker, fiberväxter (som bomull och jute) och energigrödor (som sockerbetor och jäsmedelsmajs).

'Bekämpningsmedelsrester' kan definieras som de kvarlämningar eller rester av en aktiv substans eller ett preparat som används för att kontrollera, förhindra, avskräcka eller döda skadedjur, växter eller mikroorganismer. Dessa rester kan finnas kvar i jord, vatten, luft, vegetabiliska produkter eller djurprodukter efter att ett bekämpningsmedel har använts enligt rekommenderad dos och tillåten metod.

I medicinsk kontext kan bekämpningsmedelsrester vara av intresse när det gäller möjliga effekter på människors hälsa, särskilt vid långvarig eller upprepad exponering. Det är viktigt att begränsa exponeringen för bekämpningsmedelsrester så mycket som möjligt genom att följa anvisningar för användning, lagring och eliminering av bekämpningsmedel, samt att övervaka nivåerna av rester i miljön.

Functional food er et begreb, der ikke har en universel og enstemmig definering, men det refererer typisk til madvarer, der har en potentiale sundhedsfremmende virkning over og above deres traditionelle ernæringsmæssige værdi. Disse levnedsmidler indeholder specifikke komponenter, som kan have en positiv indvirkning på vores helbred, når de indtages regelmæssigt som en del af en normalt balanced kost.

I denne forbindelse definerer Institute of Medicine i USA functional food som "nutritionally functional food" eller "foods for general wellness," som er "modificerede levnedsmidler med indbyggede sundhedsfremmende komponenter, der har en dokumenteret positive virkning på en eller flere specifikke aspekter af sundhed over for en normal diæt."

Det bør understreges, at functional food ikke er synonymt med "medicinsk" eller "terapeutisk" levnedsmidler, som har en medicinsk indikation og skal anvendes under medical supervision. I stedet er functional food en integreret del af en sund kost og livsstil, der kan hjælpe med at forbedre vores helbred og forebygge sygdomme.

"Växtextrakt" är ett samlingsbegrepp för de aktiva ämnen som utvunnits från växtmaterial. Det kan handla om en rad olika typer av substanser, beroende på vilken typ av växt och metod som använts under utvinningen. Extraktet kan innehålla en mängd olika kemiska föreningar, till exempel alkaloider, fenoler, flavonoider och terpener. Dessa ämnen kan ha medicinska egenskaper och användas inom farmakologin för att till exempel framställa läkemedel.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Feeding behavior kan definieras som de mentala, emotionella och fysiska processer som styr hur individen letar upp, förbereder, konsumerar och tillfredsställs av sin näringsintag. Detta inkluderar instinkter, aptitreglering, smakpreferenser, matval, mättnadskänsla och sociala aspekter som matvanor och tabun. Feeding behavior kan påverkas av en rad faktorer som ålder, kognition, emotionell status, kultur, erfarenheter och fysiska tillstånd som sjukdomar eller skador.

Rökning definieras som inhalering och exhalering av rök från brända tobaksprodukter eller annan bränt material, vanligtvis genom en cigarett, cigarr, pipa eller vaper (elektronisk cigarett). Den aktiva ingrediensen i tobaksrök är nikotin, en mycket beroendeframkallande substans. Andra skadliga ämnen i röken innefattar kolmonoxid, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som återfinns i tobaksrök. Rökning kan leda till allvarliga hälsoeffekter, bland annat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar.

Hydrering refererer til den biokjemiske proces, hvor et molekyle optager vand (H2O) og danner en binding, der resulterer i en forøgelse af dets vandindhold. Denne proces er essentiel for mange levende organismer, herunder mennesker, da vand er nødvendigt for at opretholde cellernes struktur og funktion.

I medicinsk sammenhæng kan hydrering også referere til behandlingen af en tørstfølelse eller tilstanden af dehydrering, hvor kroppen mangler vand og/eller elektrolytbalancer er forstyrret. Hydrering i denne kontekst kan opnås gennem indtagelse af væske og/eller intravenøse infusioner af fysiologisk væske.

'Vegetarianism' er en diettform der individet velger å unngå å spise kjøtt, fisk og skalldyr. Det finnes forskjellige typer vegetarisme, men de mest vanlige er:

1. Oviktarvegetarianere (også kalt lacto-ovo-vegetarianere): De spiser ingen kjøtt eller fisk, men spiser ægg og meieriprodukter som ost og smør.
2. Laktovegetarianere: De spiser ingen kjøtt, fisk eller ægg, men spiser likevel meieriprodukter.
3. Veganere: De spiser ingen kjøtt, fisk, ægg eller meieriprodukter. De unngår også andre produkter som inneholder animale stoffer, som gelatin og viskeen.

Det finnes også andre varianter av vegetarisme, som fruitarisme (der man unngår å spise alle dyr, inkludert ægg og meieriprodukter) og pesketarianisme (der man spiser fisk, men ikke kjøtt).

Näringsstatus är ett mått på individens tillgång till och upptag av näringsämnen som energi, protein, kolhydrater, fetter, vitaminer och mineraler. Det kan bedömas genom att mäta olika biokemiska parametrar såsom serumvärden av albumin, prealbumin, transferrin, kreatinin och totalprotein, samt antropometriska mätningar som vikt, midja-höft-kvot och muskelmassa. En god näringsstatus är viktig för att underhålla kroppens funktioner, stärka immunförsvaret och främja hälsa och välbefinnande.

Xantofyller är en typ av pigment som tillhör gruppen karotenoider. De är lipidlösliga och förekommer naturligt i växter, djur och alger. Xantofyller har vanligtvis en gul eller orange färg och är viktiga för fotosyntesen hos växter. De fungerar som antioxidanter och kan hjälpa till att skydda cellmembranen från skada. Några exempel på xantofyller är lutein, zeaxanthin och astaxanthin.

Jordbruk som odlar grönsaker för en lokal marknad, till exempel en by, odlar oftast ett utbud av många olika grönsaker. För att ... Många av dessa grönsaker har till skillnad från många andra grönsaker en hög proteinhalt. Detta har lett till att de ofta ... Grönsaker, även benämnt vegetabilier, är en grupp livsmedel med ursprung i växtriket. Termen grönsaker är inte botanisk, utan ... Grönsaker måste dock inte vara odlade, utan kan även vara vildväxande, som exempelvis brännässlor. Grönsaker kan vara frukter ( ...
... nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker". EUT L 157, ... nr 1234/2007 vad gäller sektorn för frukt och grönsaker och sektorn för bearbetad frukt och bearbetade grönsaker". EUT L 157, ... och-marknad/handelsnormer-och-markning-av-frukter-gronsaker-bar-orter-och-notter/handelsnormer-for-frukter-gronsaker-bar-orter- ... Enligt den allmänna handelsnormen ska frukt och grönsaker som är avsedda att säljas färska till konsumenter vara av sund, god ...
Grönsaker, Rotfrukter). ...
grönsaker. Paklobutrazol anses inte vara farligt för miljö och hälsa . ^ Berova, Malgorzata; Zlatev, Zlatko (2000). " ...
Grönsaker, Näringslära). ...
"Grönsaker Für Alle". Djurens Rätt nr 3/06. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=3691. Läst 15 augusti 2012. ^ Svärdkrona, Zendry ...
Denna artikel om grönsaker eller andra vegetabilier saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den ...
Grönsaker: tillbehör och garnityr. Stockholm: Natur & kultur. Libris 16466777. ISBN 9789127140097 2015 - Myllymäki, Tommy; ...
Många grönsaker är botaniska frukter, såsom tomater, paprikor, aubergine, okra, squash, pumpa, haricots verts och gurka. Oliver ... Många frukter, såsom tomat och avokado, räknas vanligtvis som grönsaker snarare än vad man vardagligt brukar räkna som frukter ... Dieter som inkluderar en tillräcklig mängd kalium från frukter och grönsaker hjälper även till att reducera risken att utveckla ... "Frukt, bär och grönsaker". Nationalencyklopedin. Arkiverad från originalet den 8 februari 2009. https://web.archive.org/web/ ...
Bilder & media (Lökväxter, Grönsaker). ...
Grönsaker används relativt sällan. Mogna frukter och nötter används inte i maten utan anses vara tilltugg. Man äter ofta två ... Rätten mumu är traditionell och består av fläskkött, sötpotatis, ris och grönsaker, där kål av olika slag blivit populärt på ...
Grönsaker och kryddor odlades. Duvor och kalkoner föddes upp. Det fanns smedja, snickarverkstad och vävstuga. Dock ...
Odlade växter, Grönsaker, Ärtväxter). ...
"Broccoli - Kungen bland grönsaker". Broccoli.nu. Läst 6 december 2013. ^ "broccoli". NE.se. Läst 6 december 2013. ^ "Sök ...
Grönsaker som röd paprika, majs. Frukt som apelsin, kiwi, honungsmelon. Bär som jordgubbar, hallon, björnbär, svarta vinbär. ...
Victorzon, Andreas (12 november 2009). "Vicki får panikångest - av grönsaker". http://www.aftonbladet.se. http://www. ...
Victorzon, Andreas (12 november 2009). "Vicki får panikångest - av grönsaker". http://www.aftonbladet.se. http://www. ...
Blanden kan användas som grönsaker. Veden, som är hård, tung och gulvit eller brunaktig används som möbelvirke. Carlquist, ...
longifolium C. Y. Cheng & T. C. Kao ^ "Rabarber - frukt eller grönsak? - April, Vår, Grönsaker, Trädgårdstips, Hälsa". www. ... Grönsaker, Ra Växtindex, Kinas flora, WP:Projekt Kina). ...
a b c d e f g h i j k l m n o] Victorzon, Andreas (12 november 2009). "Vicki får panikångest - av grönsaker". http://www. ...
a b] Dahlgren, Mathias (2018-03-27). Rutabaga: Med fokus på grönsaker. Bonnier Fakta. sid. 273. ISBN 9789174248340. https:// ...
Den kan användas till allt från att hacka grönsaker till att skära kött. Bladet är vanligtvis mellan 20 och 30 cm. Det är ... Vissa varianter har hål i bladet eller räfflor på sidan om eggen för att grönsaker som till exempel gurka lättare ska släppa ... Längden på mellan 6 och 13 cm gör att de längre varianterna också kan användas till att skära grönsaker. En brödkniv har ett ... Till exempel till att skära igenom ben eller hårdare grönsaker som pumpa. Filékniv har ett långt och böjbart blad som används ...
Svenska grönsaker är jämförelsevis selenfattiga. Oavsett form upptas selen mycket lätt av tarmen och i lungorna. Därifrån ... Euthyroid-sick syndromes.[källa behövs] Vegetarianer, i synnerhet de som äter nordiska grönsaker, brukar rekommenderas att ta ...
Grönsaker och kött: 12 månader. Köttfärs: 3 månader. ^ [a b c d] Rutiga kokboken, ICA-förlaget, fjärde utgåvan, 1994. ( ...
Denna artikel om grönsaker eller andra vegetabilier saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att lägga till den ...
... då det bara skulle betalas skatt på importerade grönsaker och inte frukter. Med stöd av den "allmänna" uppfattningen, beslutade ...
I fångenskap åt den även grönsaker. Mellan maj och november lägger honor vanligen ett till tre ägg per tillfälle. Ibland läggs ...
Tillsammans med de frukter och grönsaker. Det inhemska hantverkare, konstnärer och andra yrkesgrupper: en lanthandel med en ...
Det odlas olika grönsaker och sädesslag. Turismen har också blivit en viktig näringsgren. Vid Sines finns också en stor ...
Jordbruk som odlar grönsaker för en lokal marknad, till exempel en by, odlar oftast ett utbud av många olika grönsaker. För att ... Många av dessa grönsaker har till skillnad från många andra grönsaker en hög proteinhalt. Detta har lett till att de ofta ... Grönsaker, även benämnt vegetabilier, är en grupp livsmedel med ursprung i växtriket. Termen grönsaker är inte botanisk, utan ... Grönsaker måste dock inte vara odlade, utan kan även vara vildväxande, som exempelvis brännässlor. Grönsaker kan vara frukter ( ...
Grönsaker. Dölj -. Allt inom Grönsaker. Avokado. Broccoli. Grönkål. Aubergine. Blomkål. Brysselkål. Gurka. Kronärtskocka. Majs ...
Grönsaker. Dölj -. Allt inom Grönsaker. Avokado. Broccoli. Grönkål. Aubergine. Blomkål. Brysselkål. Gurka. Kronärtskocka. Majs ...
Böngryta med kummin, fänkål, persilja och paprika ger must och färg. Crème fraiche kan antingen serveras som tillbehör eller röras ner i grytan.
Idag ger festfixaren Micael Bindefeld, trädgårdsmästaren Victoria Skoglund, och Göran Greider sina bästa trädgårdstips och det är främst Hortensiorna och grönsakerna som får lite extra kärlek.
Sugen på recept med grönsaker? Hitta dina favoritrecept att laga i veckan - Pizza med grönsaker. ... Pizzadeg Pizzasallad Grönsakssoppa Grönsaker Salami pizza Pizza utan jäst Smördegspizza Pizza bakpulver Grönsaker i ugn ... Grönsaker, frukter, frön & nötter Bär Acaibär Björnbär Blåbär Gojibär Hagtorn Hallon Havtorn Hjortron Jordgubbar Körsbär ... Grönsaker Ärtor Ärtskott Aubergine Avokado Babyspenat Blekselleri Blomkål Broccoli Brysselkål Butternuttpumpa Cornichon Endive ...
Nu har han åtalats för att ha kastat en påse med frysta grönsaker i huvudet på kvinnan. ...
... Smutsiga golv och grönsaker som förvarades helt oskyddat. Det var bara ...
Smakrika grönsaker som smakar bra till det mesta. ...
Grönsaker och korv1 zucchini1 paprika1 fp majskolvar, 2 st2 fp nötkorv, 540 g 2 msk olivolja1 tsk timjan1/2 tsk salt1 fp bulgur ... Nötkorv med grillade grönsaker. 549015762780003 Grönsaker och korv1 zucchini1 paprika1 fp majskolvar, 2 st2 fp nötkorv, 540 g 2 ... 2. Grönsaker och korv: Skär zucchini i 1 cm breda halvmånar och skär paprikan i 6 delar. Halvera majskolvar. Blanda grönsaker, ...
Emelie ger praktiska tips i hur du kommer i gång med att torka grönsaker. I en vanlig hemmaugn och med en torkapparat torkar ... Emelie ger praktiska tips i hur du kommer i gång med att torka grönsaker. I en vanlig hemmaugn och med en torkapparat torkar ... Kanske drömmer du om att bli självförsörjande på grönsaker, frukt och bär. Vi hjälper dig att komma igång och tipsar om vad du ... Kanske drömmer du om att bli självförsörjande på grönsaker, frukt och bär. Vi hjälper dig att komma igång och tipsar om vad du ...
Vidare med grönsaker som broccoli, paprika, lök, morot i vitlök, ingefära, chili, sesamolja och ljus soja. ... Kycklingwok med grönsaker är en god kycklinggryta. Marinerad kycklingfilé som du kan steka på hög värme eller woka. ... Kycklingwok med grönsaker. Kycklingwok med grönsaker som broccoli, paprika, lök, morot i vitlök, ingefära, chili, sesamolja och ... GRÖNSAKER: Skala morot och strimla dem. Skölj och skär paprika i grova bitar. Dela broccolin i buketter. Skär av det gröna på ...
Vad tycker du en person som livnär sig på fisk och grönsaker ska kalla sig?. Namn på fisk- och grönsaksätare? Fesketerian ...
I många färgstarka grönsaker och frukter finns näringsämnet lutein. LiU-forskare visar nu att lutein har anti-inflammatoriska ... Näringsämnet lutein, som finns i flera färgstarka grönsaker och frukter, kan dämpa inflammation, visar forskare vid LiU. Fynden ... Framför allt grönsaker med mörkgröna blad, som spenat, är rika på lutein. ...
Grönsaker och ägg med katalansk allioli. Kokta grönsaker som doppas i hemsvängd allioli, så enkelt och gott! Olivolja och ... 3. Häll av kokvattnet och arrangera nykokta grönsaker, ägghalvor och citronklyftor på ett serveringsfat. Fördela salladsbladen ...
... med färsk timjan och vitlök. Serveras med fördel till kyckling, fisk eller en bit kött. ... Parmesangratinerade grönsaker med färsk timjan och vitlök. Serveras med fördel till kyckling, fisk eller en bit kött. ...
Skogshyddans grönsaker. Välkommen till Skogshyddans Grönsaker!. Tomatodlaren Niklas Sundqvist har ett växthus på 360 ... Här kan du köpa de tomater och grönsaker som för tillfället är mogna. Här finns oftast också äppelmust, olivolja rabarbersaft, ...
Mag- och tarmförbundet är en ideell organisation för människor med sjukdomar eller funktionsstörningar i mag- och tarmkanalen. ...
Två portioner grönsaker per dag räcker för att minska risken för inflammation i kroppen. Frukt däremot verkar inte ha samma ... Två portioner grönsaker per dag räcker för att minska risken för inflammation i kroppen. Frukt däremot verkar inte ha samma ... Grönsaker varje dag skyddar mot inflammation. Två portioner grönsaker per dag räcker för att minska risken för inflammation - ... Två portioner grönsaker per dag räcker för att minska risken för inflammation - som slår till mot flera ställen i kroppen ...
Lär dig hur man gör Kyckling med grönsaker och vinägrett på ett smart sätt. Alla våra recept är Pointsberäknade. ...
4. Grönsaker (stekpanna): Skär 250 g broccoli i mindre bitar och buketter. Tärna 1 röd paprika. Skala och skär 1 kålrabbi och ... Krämig gryta med cashewnötter och frästa grönsaker. Recept från Vegetariska kassen v.39 (2017) ...
Lax på en bädd av grönsaker med pesto och citron. 549505943280009 Lax på en bädd av grönsaker1 fp morötter, 300 g1 fänkål1 fp ... 3. Lax på en bädd av grönsaker: Lägg ut laxfilé i mitten av plåten och bre ut hälften av peston över laxen. Lägg ut grönsakerna ... Ta fram en ugnsplåt och bakplåtspapper.2. Grönsaker: Skala och skär morötter i stavar. Skär fänkål i mindre bitar. Halvera ...
Grönsaker och frukter, fokusera på stjälkselleri, ytlig DOF. Foto av CandyBox Images på Mostphotos. ...
Med grillade grönsaker som bas har vi fyllt vår moussakaplåt med en mustig tomat- ... En rätt som kan ätas året om så välj gärna grönsaker som är i säsong. ... En rätt som kan ätas året om så välj gärna grönsaker som är i säsong. ...
... Mjölk stryker på foten när Jordbruksverket ... Svenskarna dricker mindre mjölk men äter desto mer grönsaker, godis och kött. Det visar den senaste statistiken från ...
Lär dig odla enkla grönsaker, bär och rotfrukter för nybörjare. Följ vår omfattande odlingsguide för att komma igång med ... De flesta grönsaker och bär behöver minst 6-8 timmars solljus per dag för att trivas och producera rikligt. Om du har en ... Så, varför inte prova själv? Ge dig ut i trädgården och börja odla några av de grönsaker, bär och rotfrukter vi har föreslagit ... Har du någonsin drömt om att njuta av färska, hemodlade grönsaker och bär direkt från din egen trädgård? Du är inte ensam! ...
En reaktion på "RECEPT: limekryddad asiatisk mat på fläskytterfilé med grönsaker och lök" * kopparn skriver: ... RECEPT: limekryddad asiatisk mat på fläskytterfilé med grönsaker och lök. 14:11 26 mars, 2020. BAK- & MATRECEPT, kött, wok ...
  • Att grönsaker definieras som frukter är ovanligare, men skedde då EU definierade morötter som frukt för att marmelad gjord på morötter skulle bli godkänt. (wikipedia.org)
  • Olika växter som ingår i en sallad brukar kallas grönsaker medan samma växt i en dessert kan kallas för frukt. (wikipedia.org)
  • Å andra sidan visade studien att frukt inte har samma effekt som grönsaker på någon av de sex inflammatoriska biomarkörerna som ingick i studien, vilket delvis kan bero på att de äldre inte åt tillräckligt mycket frukt för att det skulle visa resultat. (forskning.se)
  • Den visar också att det dagliga intaget av grönsaker kan främja hälsan hos äldre, även om intaget inte uppgår till det rekommenderade intaget, som är fem knytnävsstora portioner frukt och grönt om dagen, säger Konstantinos-Georgios Papaioannou. (forskning.se)
  • En unik metod att frysa in grönsaker och frukt som håller cellerna levande har utvecklats och patenterats vid Lunds universitet. (lu.se)
  • I Sverige och i de flesta europeiska länder är det grönsaker och frukt som är inkörsporten. (lu.se)
  • Andelen barn som dagligen äter grönsaker har ökat medan andelen som dagligen äter frukt har minskat. (folkhalsomyndigheten.se)
  • De får också ange hur ofta de äter frukt, grönsaker, läsk och sötsaker. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Ett högt intag av grönsaker och frukt kan tyda på ett relativt lågt intag av fett, mättat fett och tillsatt socker, men också ett relativt högt intag av fibrer och fullkorn. (folkhalsomyndigheten.se)
  • Budskapet är att äta mer grönsaker och variera intaget av fullkornsprodukter, grönsaker, frukt, bönor, ärtor och linser. (cancercentrum.se)
  • Ät minst 500 gram grönsaker och frukt per dag, uppmanar hon. (cancercentrum.se)
  • För att komplettera vår nyfunna gröda var vi igår inne hos den gamla damen i plantagen bredvid som säljer frukt och grönsaker. (lu.se)
  • Till skillnad från frukter har grönsaker ingen vetenskaplig definition. (wikipedia.org)
  • Rötter (se rotfrukter), stjälkar, blad, blommor och även vissa frukter kan betecknas som grönsaker. (wikipedia.org)
  • Frukter som även definieras som grönsaker är exempelvis paprika, tomater, squash och aubergine. (wikipedia.org)
  • Grönsaker kan vara frukter (som tomat), blad (som sallat), rötter (som morötter), stam (som selleri) och så vidare. (wikipedia.org)
  • Klassificeringen av grönsaker och frukter beror på hur man förtär livsmedlet. (wikipedia.org)
  • Färska frukter, grönsaker, växter och växtprodukter som omfattas av växtskydds- eller kvalitetskontroll ska anmälas till Jordbruksverket vid import. (jordbruksverket.se)
  • Många frukter, grönsaker, växter och växtprodukter kräver sundhetscertifikat för att få lov att importeras från ett land utanför EU till ett land i EU. (jordbruksverket.se)
  • Forskarna säger att vi om några år kan plocka fram färska, lokalodlade frukter och grönsaker mitt i vintern. (lu.se)
  • Vi prövar ogärna frukter och grönsaker som vi inte känner väl till. (lu.se)
  • GRÖNSAKER: Skala morot och strimla dem. (receptfavoriter.se)
  • Grönsaker: Skala och skär morötter i stavar. (middagsfrid.se)
  • Ansa sallad och örter, skala och hyvla rödlök samt grönsaker. (wgs.se)
  • Jag har fått bladlöss på både blommor och grönsaker. (sarabackmo.se)
  • Två portioner grönsaker per dag räcker för att minska risken för inflammation - som slår till mot flera ställen i kroppen samtidigt. (forskning.se)
  • Studien visar att nivåerna av den inflammatoriska markören interleukin-6 (IL-6) är betydligt lägre hos äldre som äter minst två portioner grönsaker dagligen, jämfört med dem som äter mindre än så. (forskning.se)
  • Av danska gäster som inte förstod sig på finesserna med små portioner och halvråa grönsaker fick de snabbt öknamnet Broccolibandet. (lu.se)
  • 4. Grönsaker (stekpanna): Skär 250 g broccoli i mindre bitar och buketter. (hemkop.se)
  • För att de ska kunna specialisera sig och odla färska grönsaker för mer än den lokala marknaden krävs goda vägförbindelser och motorfordon. (wikipedia.org)
  • Ska du plantera om, odla grönsaker eller kanske anlägga gräsmatta? (renova.se)
  • Upptäck trädgårdsodlingens glädje och fördelar genom vår nybörjarguide för odling av grönsaker, bär och rotfrukter. (weibulls.com)
  • Hur ofta äter du grönsaker och rotfrukter? (folkhalsomyndigheten.se)
  • Efter fem dagars fasta tillåts en liten mängd kokta grönsaker för att smaksätta de 155 gram olivolja pojken fick varje dag. (lu.se)
  • Titta gärna tillbaka till mitt inlägg för grönsaker i oktober och lite tips jag skrivit där. (veckansmiddag.com)
  • Blanda grönsaker, sallad och örter i en salladskål. (wgs.se)
  • Parmesangratinerade grönsaker med färsk timjan och vitlök. (zeta.nu)
  • Vad tycker du en person som livnär sig på fisk och grönsaker ska kalla sig? (matklubben.se)
  • Här kan du köpa de tomater och grönsaker som för tillfället är mogna. (vastervik.com)
  • Ställ i kylen att marinera medan du förbereder grönsaker samt börjar koka ris till om du vill ha det. (receptfavoriter.se)
  • Jag brukar själv göra bibimbap då jag har mycket grönsaker, som är på väg att bli dåliga i kylen. (yle.fi)
  • Tänk att det har gått en hel månad sedan jag tipsade om grönsaker i oktober! (veckansmiddag.com)
  • Ett tiondels hektar kan vid småskalig odling hålla en familj på sex personer med grönsaker. (wikipedia.org)
  • Har du någonsin drömt om att njuta av färska, hemodlade grönsaker och bär direkt från din egen trädgård? (weibulls.com)
  • Emelie ger praktiska tips i hur du kommer i gång med att torka grönsaker. (studieframjandet.se)
  • De grönsaker som är lite känsligare, till exempel svamp eller tomat ska grillas på ytterkanterna under en kortare tid. (tasteline.com)
  • Enligt den nya förordningen får gårdarna sälja betydligt mer grönsaker, honung och svamp direkt på gården, vilket gör det lättare för konsumenter att få tag i närproducerad mat. (slc.fi)
  • Soppa består till mesta del av vätska, vanligen har den närings- och kan ha många ingredienser de vanligaste är någon form av grönsaker eller svamp. (netlify.app)
  • Detta inlägg publicerades Grillat Snabblagat Tillbehör Billigt och gott och är taggat Grönsaker Vitlök Sommar Kryddsmör Svamp Paprika . (allagodating.se)
  • Detta inlägg publicerades Lunch Middag LCHF och är taggat Örter Grönsaker Ost Svamp Risotto . (allagodating.se)
  • Anläggningar som kombinerar vattenbruk och grönsaksodling kan leda till mindre miljöbelastning jämfört med att odla fisk och grönsaker var för sig, visar en studie från Mittuniversitetet. (miun.se)
  • Våra beräkningar visar att anläggningar som till exempel kombinerar vattenbruk och grönsaksodling potentiellt leder till mindre miljöbelastning jämfört med att odla fisk och grönsaker var för sig, säger Henrik Haller, lektor vid Mittuniversitetet och en av författarna till studien. (miun.se)
  • Detta inlägg publicerades Fisk och skaldjur Snabblagat Lunch Middag Asiatiskt och är taggat Ris stekt ris asiatiskt Grönsaker . (allagodating.se)
  • Detta inlägg publicerades Middag Asiatiskt Sponsrat inlägg och är taggat Pasta Soppa Grytor Spenat Fisk Kolja Thaimat Grönsaker . (allagodating.se)
  • Sen när jag kom hem vart de kotletter potatis sås grönsaker och äppelmos. (blogg.se)
  • Till följd av detta brukas i mer tempererade klimat kyltåligare växter, medan grönsaker som paprika, tomat och melon, som behöver mer värme, istället ofta odlas i växthus. (wikipedia.org)
  • Detta inlägg publicerades Middag Italienskt Temadagar Billigt och gott och är taggat Grönsaker Pasta Korv Tomat . (allagodating.se)
  • Detta inlägg publicerades Festligt Middag och är taggat Soltorkad tomat Örter Grönsaker Citrus Ost Dill Lax Färskost . (allagodating.se)
  • Detta inlägg publicerades Snabblagat Middag Billigt och gott och är taggat Solrosfrö Grönsaker Paprika Gratäng Sparris Chili Fläskkött Kassler Färskost Chutney . (allagodating.se)
  • Du hittar även mina grönsaker under säsong på Vallby Friluftsmuseum i Västerås och Bondens Marknad i Stockholm (Tessinparken) och Uppsala. (gronsaksbonden.se)
  • Fastare grönsaker och till exempel majs kan grillas mitt på gallret, eftersom de behöver lite extra tid och värme. (tasteline.com)
  • Doften är ganska söt och lite rostad, med lite inslag av majs och grönsaker. (blogspot.com)
  • Grönsaker, även benämnt vegetabilier, är en grupp livsmedel med ursprung i växtriket. (wikipedia.org)
  • Riv till sist över pecorino och ställ in 200 graders ugn i 45-60 minuter tills alla grönsaker är mjuka. (middagsbordet.com)
  • Grönsaker måste dock inte vara odlade, utan kan även vara vildväxande, som exempelvis brännässlor. (wikipedia.org)
  • Samtidigt odlade många egna grönsaker själva, som plockades och åt först efter mognaden. (kindaposten.se)
  • Onsdag: Förrätt: Grönsakssoppa Steninge style, en klar buljongsoppa full med lokala säsongsbaserade grönsaker. (netlify.app)
  • Våra färska vårrullar med kyckling är en säker vinnarmåltid - de är fyllda med grönsaker, vackra färger och fantastisk smak. (iform.se)
  • De flesta ogräsfrön dör vid 80°C, och de flesta resistenta ogräs och virus vid 100°C. Odling av färska grönsaker spänner från hushållsodling, via odling för småskalig försäljning till industriell odling. (wikipedia.org)
  • Linda får det att krypa i Ulrika när hon berätttar om sin paradrabatt som ska anläggas och har kommit till insikt om hur hon ska hantera sin odling av sommarblommor och grönsaker framöver. (acast.com)
  • Flickan följde förtjust vilken form det skulle… Huvudrätt: Matveteotto med dagens ugnsrostade grönsaker och marinerad blomkålsstek. (netlify.app)
  • Detta inlägg publicerades Middag Sås och dressing Sponsrat inlägg och är taggat Nötkött Kryddor Apelsin Köttfärs Spenat Spiskummin Couscous Grönsaker . (allagodating.se)
  • Grönsaker kan konsumeras färska, exempelvis i sallader, eller som grönsaksröror likt ratatouille, kokas i exempelvis soppor, ugnsrostas eller stekas. (wikipedia.org)
  • Strimla alla grönsaker och blanda med örtsalt och citron-saft. (ka.se)
  • Variera med de grönsaker du har hemma. (netlify.app)
  • Du kan lätt variera rätten beroende på säsong, tillgång till grönsaker eller vad du ska servera den till. (middagsbordet.com)