Organothiophosphates are a class of organophosphorus compounds that contain a carbon-bonded sulfur atom and a phosphorus atom. The term "organo" indicates that at least one of the atoms in the molecule is carbon, which is bonded to the sulfur atom.

These compounds have a general structure of R-S-PR', where R and R' can be alkyl or aryl groups. Organothiophosphates are used in various applications, including as plasticizers, flame retardants, and insecticides. However, some organothiophosphates have been found to have toxic properties and have been linked to health issues, such as neurodevelopmental effects and potential carcinogenicity. Therefore, their use is regulated in many countries.

Tionukleotider är en typ av bio molekyler som består av en socker, en fosfatgrupp och en nukleotidbas. De förekommer naturligt i levande organismer och spelar en viktig roll inom genetiken och cellens funktioner. Tionukleotider är de grundläggande byggstenarna i DNA (DNA) och RNA (RNA), som lagrar, kopierar och translaterar genetisk information. Varje tionukleotid innehåller en av fyra olika nukleotidbaser: adenin (A), tymin (T)/uracil (U), guanin (G) eller cytosin (C). I DNA är A parat med T och G parat med C genom specifika vätebindningar, medan i RNA är A parat med U istället för T.

Syrgasisotoper är isotoper av syre (O) som finns i atmosfären och andas in i kroppen när vi andas. De vanligaste syrgasisotoperna är ^{16}O, ^{17}O och ^{18}O. Isotopen ^{16}O är den mest förekommande och utgör ungefär 99,76% av allt syre i atmosfären. Isotoperna av syrgas kan ha en betydelsefull roll inom områden som medicinsk diagnostik och forskning, exempelvis vid studier av ämnesomsättning och andningsfunktion.

'Guanosine Monophosphate' (GMP) är en typ av nukleotid som förekommer naturligt i levande celler. Det består av en fosfatgrupp, en sockermolekyl (ribos) och en nucleobas, i detta fall guanin. GMP är en viktig building block inom DNA- och RNA-molekyler, där det spelar roll som en av de fyra huvudsakliga nukleotiderna tillsammans med adenosinmonofosfat (AMP), cytidinmonofosfat (CMP) och uridinmonofosfat (UMP).

Utöver sin roll inom DNA- och RNA-syntesen är GMP också involverat i en rad andra cellulära processer, såsom signaltransduktion, energiomsättning och neurotransmission. Dessutom kan GMP användas som ett excipient eller aktiv ingrediens inom farmaceutisk kontext.

Amifostine är ett läkemedel som används som skydd för normalvävnad under cancerbehandling med strålning och vissa typer av kemoterapi. Den fungerar genom att bekämpa fria radikaler, som är aggressiva molekyler som kan skada celler, och på så sätt minskar skador på normalvävnad. Amifostine ges intravenöst och doseras beroende på patientens vikt och behandling. Vanliga biverkningar inkluderar illamående, kräkningar, svettningar och lågt blodtryck.

'Guanosin' är ett av de fyra nucleotidbaserna som finns i DNA och RNA. Guanosin består av en pentos sugar (ribos) som är kovalent bundet till en nucleobase, guanin. Dessa nucleotider bildar par med varandra och hålls samman av vätebindningar, där guanin alltid parar sig med cytosin. Guanosin har också en viktig roll som energibärare i cellen i form av GTP (guanosintrifosfat).

'Fosfater' är ett samlingsnamn för oorganiska salter och estrar av fosfor syra. De förekommer naturligt i kroppen och är viktiga komponenter i flera biologiska processer, till exempel i ben- och tandvävnad, energiproduktion och signalsubstanser i celler.

I medicinsk kontext kan höga nivåer av fosfat i blodet (hyperfosfatemia) vara ett tecken på njursjukdom eller avstängning av njurarna, medan låga nivåer (hypofosfatemia) kan ses vid malabsorption, överdriven urinering eller förlorande sjukdomar. Fosfatnivåer i kroppen måste hållas i balans eftersom för höga värden kan leda till utkristallisering av fosfat i blodet och leda till komplikationer som njursvikt och kalkavlagringar i kroppsvävnader.

I medicinen refererer kinetik specifikt till läkemedelskinetik, som är studiet av de matematiska modellerna som beskriver hur ett läkemedel distribueras, metaboliseras och utsöndras i en levande organism. Det finns fyra huvudsakliga faser av läkemedelskinetik:

1. Absorption (absorption): Hur snabbt och effektivt absorberas läkemedlet från gastrointestinal tract till blodomloppet.
2. Distribution (distribution): Hur snabbt och i vilken utsträckning fördelar sig läkemedlet i olika kroppsvävnader och vätskor.
3. Metabolism (metabolism): Hur snabbt och hur påverkar läkemedlets kemiska struktur i kroppen, ofta genom enzymer i levern.
4. Elimination (elimination): Hur snabbt och effektivt utsöndras läkemedlet från kroppen, vanligtvis via urin eller avföring.

Läkemedelskinetiken kan påverkas av många faktorer, inklusive patientens ålder, kön, genetiska variationer, lever- och njurfunktion samt andra läkemedel som patienten tar.

Adenosintriphosphat (ATP) är ett molekylärt komplex som utgör en energirik förening i levande celler. Det består av en nukleotid, adenosin, som är kovalent bundet till tre fosfatgrupper. ATP fungerar som den huvudsakliga energibäraren inom celler och används för att driva en mängd olika cellulära processer, såsom muskelkontraktioner, nerverna transmissionsprocesser och syntesen av proteiner och andra biologiska molekyler. När ATP hydrolyseras (bryts ned) frigörs energi som kan användas för att utföra arbete inom cellen.

Guanosintrifosfat (GTP) är ett cellulärt energibärande molekylliknande ATP, men med guanosin istället för adenosin som bas. Det spelar en viktig roll inom signalsubstanser och proteiner som är involverade i celldelning och reglering av genuttryck. GTP hydrolyseras ofta till GDP (guanosindifosfat) för att frisätta energi till cellens processer.

Guanosintriphosphat (GTP) är ett nucleotid som spelar en viktig roll inom cellens energihushållning och signalsystem. Det består av en pentos sugar (ribos) som är kovalent bundet till en guaninbas samt tre fosfatgrupper. GTP kan konverteras till GDP under en energiförbrukande reaktion, varvid en fosfatgrupp avges. Denna reaktion kan också invirka i signalsystem där GTP-hydrolys används för att aktivera eller inaktivera vissa proteiner.

Guanosindifosfat (GDP) är ett nukleotidtriphosphat som består av en guanosinbase, en pentos (ribos) och tre fosfatgrupper. Det bildas när en fosfatgrupp tas bort från guanosintrifosfat (GTP) under en reaktion katalyserad av ett enzym. GDP är en viktig molekyl inom cellens energihushållning och signaltransduktion.

"Escherichia coli" (E. coli) O157 är en specifik typ av patogena, enterohämorragiska E. coli-bakterier (EHEC) som orsakar allvarliga mag- och tarminfektioner hos människor. Denna bakteriestam producerar ett toxin som kan skada de små blodkärlen i tarmen, orsaka blodiga diarréer och i värsta fall leda till hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS), en livshotande njurrelaterad komplikation.

Bakterien kan sprids via kontaminert mat eller vatten, ofta från infekterade djurs avföring, särskilt nötkreatur. För att undvika smitta bör man tillaga kött väl, tvätta frukt och grönsaker grundligt, och hålla handhygien då kontakt görs med djur under exempelvis besök på bondgårdar eller zoo.

'Guaninnukleotider' är en typ av kemiska föreningar som innehåller en guaninbas, en sockergrupp (ribos eller deoxyribos) och en eller flera fosfatgrupper. De spelar en viktig roll inom cellernas signalsystem och är också en del av strukturen hos vissa biologiskt aktiva molekyler, till exempel G-proteiner och sekretionsvésikeln. Guaninnukleotiderna kan fungera som energibärare och vara involverade i regleringen av en rad cellulära processer, såsom celldelning, signaltransduktion och proteinsyntes. De två viktigaste guaninnukleotiderna är GTP (guanosintrifosfat) och GDP (guanosindisfosfat).

'Cyclic GMP' (guanosine monophosphate) refererar till en signalmolekyl inom cellen, som är involverad i en mängd olika fysiologiska processer. Cyclisk GMP syntetiseras av ett enzym kallat guanylatcyklas och bryts ned av ett annat enzym kallat fosfodiesteras. Nivåerna av cyclisk GMP kan regleras genom att kontrollera aktiviteten hos dessa två enzym.

I en medicinsk kontext kan termen 'cykliskt GMP' användas för att beskriva läkemedelsbehandlingar som påverkar nivåerna av cyclisk GMP i kroppen. Exempelvis finns det vissa läkemedel som blockerar fosfodiesterasenzenymet, vilket leder till en ökning av cyclisk GMP-nivåer och kan användas för att behandla erektil dysfunktion och pulmonell arteriell hypertension.

Samtidigt bör nämnas att termen 'cykliskt GMP' inte är en etablerad medicinsk diagnos eller sjukdom, utan snarare en benämning på en biokemisk process som kan styras med olika läkemedel för att behandla vissa medicinska tillstånd.

Guanosinpentafosfat (GPP) är ett biokemiskt molekyl som består av en guanosinmolekyl som är bundet till fem fosfatgrupper i rad. Det är en nukleotidtrifosfat, eftersom det innehåller tre fosfatgrupper. GPP spelar en viktig roll i cellens energihushållning och i olika signaltransduktionsvägar.

Det är värt att notera att Guanosinpentafosfat inte är en vanligt förekommande molekyl inom medicinsk forskning eller klinisk praktik, utan det är istället relaterade molekyler som guanosintrifosfat (GTP) och guanosindifosfat (GDP) som oftare diskuteras i denna kontext.

GTP (Guanosintrifosfat) är ett nukleotid som deltar i cellers energimetabolism och signaltransduktion. GTP-bindande proteiner är proteiner som kan binda till och hydrolysera GTP till GDP (Guanosindifosfat) och en fri fosfatgrupp.

Denna process används ofta som ett on/off-switchn för att reglera proteinaktiviteten inom celler. När GTP är bundet till proteinet är det aktiverat, medan när GTP hydrolyseras till GDP så inaktiveras proteinet igen.

Exempel på viktiga GTP-bindande proteiner inkluderar Ras-proteiner, som spelar en central roll i cellsignalering och kan vara muterade i cancer, samt G-proteiner, som är involverade i signalsystemet för många hormoner och neurotransmittorer.

Guanylylimidodifosfat (GITP) är ett syntetiskt nukleotidmolekyl som används inom forskning för att studera celldelning och signaltransduktion. Det fungerar som en analog av GTP (guanosintrifosfat), ett viktigt molekyll i cellulär signalsystem.

GITP är strukturellt sett mycket likt GTP, men har en extra imidodifosfatgrupp bunden till guaninringen. Denna modifiering gör att GITP kan användas som ett inhibitor av vissa enzymer som normalt behöver GTP för sin funktion.

I medicinsk kontext är GITP inte direkt använt som en läkemedel, men det kan användas inom forskning för att undersöka olika cellulära processer och möjligen hitta nya terapeutiska mål.

Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.

DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.

Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.

Inosin, också känt som inosin monofosfat (IMP), är ett naturligt förekommande nukleotid som hittas i alla levande celler. Det bildas i cellskelettet och är en viktig del av purinmetabolismen, som är involverad i energiproduktion och DNA-syntesen. Inosin har också visat sig ha potential som läkemedel för att behandla olika medicinska tillstånd, såsom muskelvärk och neurodegenerativa sjukdomar.

Guanin är ett av de fyra nucleotidbaserna som förekommer i DNA och RNA. Guanin bildar par med cytosin via tres bonded hydrogen bonds, vilket är en viktig del av DNA-replikationen och transkriptionen. Guanin har också en roll i cellsignalering och reglering av celldelning genom att ingå i signalsubstanser som cGMP (cyclisk guanosinmonofosfat).

Guanosindifosfatmannos (GDP-mannos) är ett organisk molekyl som består av en guanosindifosfatgrupp (GDP) kopplad till en mannos monosackarid via en glycosidbindning. Det förekommer naturligt i celler och är involverat i proteinglykosylering, ett posttranslationellt modifieringsprocess där kolhydrater fogas till proteiners sidokedjor för att påverka deras funktion och stabilitet.

I synnerhet är GDP-mannos en viktig donator av mannosresiduer i N-linked glykosylering, ett vanligt sätt att modifiera proteiner i eukaryota celler. I denna process överförs mannos från GDP-mannos till en oligosackarid som sitter kovalent bundet till asparaginsyra på proteinets asparaginrest via enzymatisk katalys.

GDP-mannos är därför en viktig molekyl i cellulär biokemi och proteinfunktion, och dess störningar kan leda till olika sjukdomstillstånd som exempelvis kongenitala disordrar av glykosylering.

GTP-fosfohydrolas är ett enzym som katalyserar nedbrytningen (hydrolys) av GTP (guanosintrifosfat) till GDP (guanosindifosfat) och en fri fosfatgrupp. Detta enzym spelar en viktig roll inom cellulär signalering, där GTP används som energirik källa för att driva olika cellulära processer, till exempel proteinsyntes och celldelning. När GTP-fosfohydrolasen aktiveras bryts GTP ner till GDP, vilket leder till att signaltransduktionen avbryts eller modifieras på något sätt. Detta hjälper till att reglera cellulära processer på ett kontrollerat sätt.

Kikhostetoxin är ett exotoxin som produceras av bakterien Streptococcus pyogenes, också känd som grupp A-streptokocker. Detta toxin orsakar den inflammatoriska reaktionen och symptomen som är associerade med kikhosta, såsom feber, halsont, svullnad i halsen och lymfknutor samt små, roda prickar på huden (petechier). Kikhostetoxinet kan också vara involverat i komplikationer till kikhosta som rheumatisk fever och glomerulonefrit.

Inom medicin och biokemi refererar 'IMP-dehydrogenas' (IMPDH) till ett enzym som katalyserar en viktig reaktion inom celldelningen och cellcykeln. Specifikt är IMPDH ansvarigt för konverteringen av inosin monofosfat (IMP) till xantin monofosfat (XMP) i syntesen av nukleotider, som är byggstenarna i DNA och RNA.

Det finns två former av IMPDH hos människor: IMPDH1 och IMPDH2. Båda formerna spelar en viktig roll i cellcykeln genom att reglera tillgängligheten av guanosin triphosphat (GTP), ett nukleotid som är kritiskt för celldelning och cellyttväxling.

Dysfunktion eller överaktivitet av IMPDH har visats vara relaterad till olika sjukdomar, inklusive cancer, autoimmuna sjukdomar och virala infektioner. Flera läkemedel som används för att behandla cancer och ögoninflammationer är designade för att hämma IMPDH-aktiviteten.