Akut, autoimmun nervinflammation orsakad av ett T-cellförmedlat, cellulärt immunsvar riktat mot myelin i perifera nerver och nervrötter. Sjukdomsförloppet föregås ofta av en virus- eller bakterieinfektion, kirurgiskt ingrepp, immunisering, lymfom eller exponering för giftiga ämnen. Vanliga kliniska tecken är tilltagande trötthet, känselbortfall och förlust av djupa senreflexer.
Polyradikuloneuropathy är en medicinsk term som refererar till en neurologisk sjukdom där flera perifera nerver och deras rötter (radikuler) är inflammerade och skadade samtidigt. Detta kan leda till diverse symtom som svarar mot nervskador, såsom känselbortfall, smärta, muskelsvaghet och nedsatt reflexhärmning i de drabbade områdena. Orsakerna till polyradikuloneuropathy kan variera, men det kan bero på autoimmuna sjukdomar, infektioner, toxicitet från kemoterapi eller andra substanser, ärftliga faktorer eller idiopatiska (okända) orsaker.
En art av bakterier som till utseendet påminner om tätt tvinnade spiraler. Organismerna orsakar abort hos får och feber och tarminfektion hos människa. De kan också förknippas med tarmsjukdomar hos ka lvar, lamm och andra djur.
En variant av Guillain-Barres syndrom, kännetecknad av akut insättande okulomotorisk störning, ataxi och förlust av sträckreflexer med nedsatt styrka i extremiteter och bål. Ataxin beror på störningar i de perifera känselnerverna och inte på skada i lillhjärnan. Svaghet i ansiktsmusklerna och känselbortfall kan även förekomma. Tillståndet framkallas av autoantikroppar mot en myelinkomponent i det perifera nervsystemet.
Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Campylobacter.
I am not aware of a medical term called "plasmabyte." It is possible that it could be a typographical error or a specific term used in a certain context within a particular medical field. Can you please provide more context or specify the source of this term? I will do my best to provide a definition based on your response.
I can provide a medical definition related to "neuritis," "autoimmune," and "experimental" in one context:
Polyradikulopathy är en medicinsk term som refererar till en neurologisk sjukdom där flera (poly) rotsystem (radikuler) i ryggmärgen är drabbade. Detta leder till att nervrötterna i flera olika nivåer av ryggraden påverkas, vilket kan orsaka diverse neurologiska symtom som känselbortfall, muskelsvaghet och smärtor i extremiteterna. Polyradikulopati kan ha olika orsaker, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar eller tumörer.
Immunglobulinberedningar för intravenös tillförsel som huvudsakligen innehåller immunglobulin G (IgG). De används för behandling av en rad sjukdomar, förknippade med minskade eller onormala immunglobulinnivåer, inkl. AIDS hos barn, primär hypergammaglobulinemi, SCID (svår kombinerad immundefekt), cytomegalovirusinfektioner hos patienter med transplantat, kronisk lymfocytisk leukemi, Kawasakisyndromet, neonatalinfektioner och idiopatisk trombocytopen purpura.
En undergrupp sura glykosfingolipider. De innehåller en eller fler sialinsyra(N-acetylneuraminsyra)rester. Men Svennerholms förkortningssystem benämns gangliosiderna G, med indexbokstäverna M, D eller T för mono, di- eller trisialo, och en siffra för att ange rörelsesekvensen i tunnskiktskromatogram.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Proteiner i cerebrospinalvätskan (likvor), vanligtvis albumin och globulin, i förhållandet 8:1. Förhöjda proteinvärden har diagnostisk betydelse vid nervsjukdom.
Plasmaferese, även kallat plasmapåverkan eller plasmautbyte, är ett medicinskt ingrepp där en del av patientens blodplasma ersätts med en annan vätska, vanligtvis en kolloidlösning eller albumin. Detta görs genom en process där blodet tas ut från patienten, passerar genom ett centrifugationssystem som separerar plasma från celler, och sedan blandas plasma med den ersättande vätskan innan det returneras till patienten. Plasmaferesen används för att behandla olika sjukdomstillstånd, till exempel autoimmuna sjukdomar, där onormala antikroppar eller andra substanser i blodplasman orsakar skada på kroppen. Genom plasmaferesen kan man reducera mängden av dessa skadliga substanser och förbättra patientens tillstånd.
En process som innebär att de strukturella egenskaperna hos en introducerad, främmande molekyl imiterar eller simulerar värdens egna molekyler.Direkt härmning gör att ett virusprotein kan binda direkt till ett normalt substrat i stället för den normala, homologa liganden. Immunologisk molekylär härmning brukar avse det som kallas antigen härmning och bestäms av egenskaperna hos de antikroppar som mobiliseras mot olika epitopvarianter på virusproteinet.
En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.
Polyneuropathy är en neurologisk term som refererar till en grupp av sjukdomar eller tillstånd som orsakas av skada på flera perifera nerver samtidigt, vilket kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, svaghet och koordinationssvårigheter i extremiteterna. Polyneuropatier kan ha många olika orsaker, inklusive diabetes, alkoholmissbruk, autoimmuna sjukdomar, exponering för toxiner eller arvet.
Sjukdomar kännetecknade av förlust av eller bristande funktion hos myelin i det centrala eller perifera nervsystemet.
En "abnormal reflex" är ett medicinskt fenomen där en reflexreaktion i kroppen avviker från det normala eller förväntade svaret. Det kan vara ett tecken på skada eller störning i nervsystemet, och kan observeras vid neurologiska undersökningar som hjälp till att diagnostisera olika sjukdomstillstånd, såsom skador på ryggraden, multipel skleros, stroke eller andra neurologiska förhållanden.
Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.
En nervinflammation, även kallad neurit, är ett tillstånd där inflammation orsakar skada på en eller flera nerver. Detta kan leda till symptom som smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och autonoma nervsystemssymptom som svettningar eller hudrodnad. Nervinflammation kan orsakas av olika faktorer, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller toxicitet från kemiska substanser. Behandlingen för nervinflammammation kan innefatta antiinflammatorisk behandling, smärtstillande medel och fysikalisk terapi.
Peripheral nervous system disorders refer to conditions that affect the functioning of the nerves outside the brain and spinal cord, which are responsible for transmitting messages between the brain and the rest of the body. These disorders can result from trauma, infection, genetic factors, or degeneration, and may cause symptoms such as pain, numbness, tingling, weakness, or loss of reflexes. Examples of peripheral nervous system disorders include neuropathy, carpal tunnel syndrome, and Guillain-Barre syndrome.
Inflammation i tarmkanalen. Syn. enterit.
Chronic Inflammatory Demyelinating Polyradiculoneuropathy (CIDP) is a rare neurological disorder characterized by progressive and persistent inflammation of the nerves' protective myelin sheath, leading to nerve damage, weakness, and sensory disturbances.
En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).
Förlamning är en total eller delvis kraftlöshet i muskler eller en grupp av muskler, ofta orsakad av skada på nerverna eller centrala nervsystemet.
Störningar hos någon av de tolv hjärnnerverna. Med undantag för syn- och luktnerverna omfattas även sjukdomstillstånd i de hjärnstamskärnor, där hjärnnerverna börjar eller slutar.
The blood-nerve barrier (BNB) is a specialized system of tight junctions and membranes in the walls of blood vessels that supply nerves, which regulates the exchange of substances between the blood and the nerve tissue, providing protection and maintaining homeostasis within the nerve microenvironment.
Antikroppar riktade mot kroppsegna antigener, dvs mot normala vävnadsdelar.
Fästingparalys är en komplikation orsakad av en infektion med neurotoxinet som produceras av vissa arter av hundfästingar (Kodes spp.), och karaktäriseras av progressiv muskulär svaghet, andningssvårigheter och eventuell andningsförlamning, vanligen insättande under de sista 24 timmarna före dödsfallet hos drabbade djur.
Tolv par nerver som innehåller generella afferenta, viscerala afferenta, särskilda afferenta, somatiska efferenta och autonoma efferenta nervtrådar. Syn. kranialnerver.
Parestesi är en medicinsk term som beschriver en abnormal, oftast besvärande känsel sensation, såsom formicering, stickning, brännande eller prickning, utan någon sannolik orsak till smärta eller skada. Dessa känslor uppstår när nervbanorna i kroppen störs eller pressas på, vilket får nerverna att skicka felaktiga signaler till hjärnan. Parestesier kan vara permanenta eller temporära och kan drabba alla delar av kroppen.
Motorisk nervcellssjukdom med fortskridande försvagning av de muskler som styrs av nedre hjärnstammens kranialnerver. Kliniska tecken kan vara dysartri, dysfagi, förslappning av och ryckningar och sti ckningar i ansiktsmusklerna och tungan. Hos vuxna utvecklar sig sjukdomen från bulbär svaghet till att omfatta hela axelcylinderutskott, och kan inte skiljas från amyotrofisk lateralskleros (ALS). Faz io-Londesyndromet är en ärftlig form.
Zimeldin är ett läkemedel som tillhör gruppen selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och användes tidigare för behandling av depression. På grund av sällsynta men allvarliga biverkningar på form av halskramper och i värsta fall dödsfall, blev läkemedlet inte längre godkänt för användning inom EU och USA.
Neuromuskulära förbindelse sjukdomar är en grupp med olika sjukdomar som kännetecknas av skada eller felaktig funktion i neuromuskulära junctio, det vill säga den plats där nerverna möter och kommunicerar med musklerna, vilket orsakar svaghet, atrofi och ofta sensorisk störning.
Vacciner för förebyggande av infektion med virus av familjen Orthomyxoviridae. Hit hör vacciner av såväl avdödade som försvagade virus. Vaccinernas sammansätting ändras från år till år, beroende på influensavirusstammarnas antigen-shift och prevalenssvängningar. Vaccinerna är oftast bi- eller trivalenta, med en eller två influensavirus A-stammar och en influensavirus B-stam.
En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.
'Andning, konstgjord' kan definieras som ett mekaniskt system som ersätter eller stödjer den naturliga andningen genom att tillföra syre och avlägsna koldioxid från blodet, ofta använt vid skador på andningssystemet, sömnapné eller andra medicinska tillstånd.
Andningssvikt definieras som en plötslig eller progressiv nedsättning av andningen, orsakad av förvärrat obstruktivt luftflöde, muskulär utmattning eller skada på andningsmusklerna, eller påverkan på andningscentrum i hjärnan, vilket kan leda till hypoxi, hyperkapni och akut respiratorisk insufficiens.
Diagnos av sjukdomstillstånd genom mätning av den naturliga elektriska aktiviteten i vävnader eller organ, eller mätning av reaktionen hos vävnder vid elektrisk retning.
En tonisk pupill beskrivs som en pupil som är aktiv och reagerar på ljusstarka stimuli, men kan vara mindre responsiv på accommodation (fokusering av ögat). Denna tillstånd kan bero på olika medicinska orsaker, inklusive neurologiska skador eller sjukdomar som kan påverka pupillens autonoma nervsystem.
Vaniljmandelsyra, även känd som vanillylmandelsyra, är en organisk syra som förekommer naturligt i bland annat vanilj och skogsfruktträdet. Den har en bitter smak och används inom parfymindustrin på grund av sin karakteristiska doft. I medicinsk kontext kan vaniljmandelsyra användas som ett diagnostiskt verktyg för att upptäcka specifika metabola störningar, såsom fenylketonuri och certain typer av tyrosinemi.
Muskelsvaghet, eller muskelslapphet, är ett medicinskt tillstånd där musklerna har förlorat styrka och koordination, vilket kan leda till problem med rörelse och balans. Det kan orsakas av skada på nerverna som kontrollerar musklerna eller sjukdomar som angriper musklerna direkt.
"Produktbevakning efter marknadsföring (Post-Marketing Surveillance eller Pharmacovigilance) är den process där man fortlöpande övervakar och utvärderar läkemedels säkerhet, kvalitet och effektivitet efter att de har släppts på marknaden, för att upptäcka ogynnsamma biverkningar eller andra risker relaterade till produktanvändningen, samt att vidta korrektiva åtgärder när det behövs."
Tetraplegi, också känt som quadriplegi, är en form av personskada orsakad av skada på ryggraden som resulterar i förlust av känsel och rörelseförmåga i alla fyra extremiteter (armarna och benen). Orsaken till tetraplegin kan vara på grund av traumatisk skada, som exempelvis en hög cervical skada efter ett fall eller en bilolycka, eller icke-traumatiska orsaker som tumörer, infektioner eller degenerativa sjukdomar som exempelvis ryggmärgsdegeneration.
Det dominerande immunglobulinet i normalt humanserum.
Muskelhypotoni definieras som en nedsatt muskelaktivitet och/eller muskelspänning, vilket kan vara ett tecken på en underliggande neurologisk eller muskulös sjukdom. Det kan uppfattas som en minskad motståndskraft när man försöker röra eller sträcka en muskel.
Ophthalmoplegia är ett medicinskt tillstånd där det uppstår svaghet eller fullständig förlamning (pares eller paralys) i de muskler som kontrollerar ögats rörelser. Detta kan orsaka problem med att fokusera ögat, dubbelseende eller oförmåga att röra ögat överhuvudtaget. Ophthalmoplegia kan vara en permanent eller tillfällig tillstånd och kan drabba ena eller båda ögonen. Det kan orsakas av en rad olika sjukdomar eller skador, inklusive neurologiska sjukdomar som Multipel skleros (MS) och myasthenia gravis, diabetes, trauma till ögat eller ögonhålan, eller som en biverkning av vissa mediciner. I vissa fall kan orsaken aldrig fastställas, vilket kallas idiopatisk ophthalmoplegia.
Spinala nervrötter, eller spinalnervrotorner, är de nerveslutna ledningar som utgår från ryggraden (spinal cord) och innerverar kroppens muskler, hud och andra vävnader med sensorisk och motorisk information.
En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem, inklusive centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och perifera nervsystemet (nervrötter, nerver och muskler), för att diagnostisera, monitorera eller utesluta neurologiska sjukdomar eller skador.
En oberoende, icke-vinstdrivande organisation som samlar in, behandlar och distribuerar data om sjukhusutnyttjande.
Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.
Ett akut eller subakut inflammatoriskt förlopp i det centrala nervsystemet som kännetecknas histologiskt av spridda områden med perivaskulär demyelinisering. Symtomen träder vanligen fram flera dagar efter en akut virusinfektion eller immunisering, men kan sammanfalla med infektionsutbrottet, eller i sällsynta fall inte sättas i samband med någon föregående, utlösande faktor. Kliniska tecken kan omfatta förvirring, somnolens, feber, nackstelhet och ofrivilliga rörelser. Tillståndet kan leda till koma och så småningom döden.

Guillain-Barré syndrom (GBS) är en ovanlig autoimmun sjukdom som orsakas av en felaktig immunreaktion där kroppens immunsystem angriper och skadar nervceller i ryggmärgen och nerverna utanför hjärnan. Detta leder till muskelsvaghet och ofta även känselbortfall. I allvarliga fall kan andningen vara påverkat.

GBS är en akut sjukdom som oftast uppkommer efter en infektion, såsom influensa eller magsjuka. Symptomen utvecklas vanligen snabbt och kan bli allvarliga inom ett par veckor. Det finns olika former av GBS, men de flesta patienter upplever en gradvis förbättring under flera månader, även om vissa kan ha permanenta skador eller komplikationer. Behandlingen består ofta av immunglobulin-givning och plasmaperfusion, samt intensivvård och respiratorbehandling vid behov.

Polyradikuloneuropathy är en medicinsk term som refererar till en neurologisk sjukdom där flera perifera nerver och deras rötter (radikuler) är inflammerade och skadade samtidigt. Detta kan leda till symtom som känselbortfall, smärta, svaghet och nedsatt rörlighet i armarna och benen. Polyradikuloneuropathy kan ha olika orsaker, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar eller exponering för toxiner. En speciell form av polyradikuloneuropathy är Guillain-Barrés syndrom, som ofta utlöses av en infektion och kan leda till andningssvårigheter och behov av intensivvård.

'Campylobacter jejuni' är en gramnegativ, spiralformad, mikroaerofil bakterie som orsakar gastroenterit, även känd som mag-tarminflammation. Den är en av de vanligaste orsakerna till matburna sjukdomar i världen och förekommer ofta hos fåglar, framförallt höns, men kan även påträffas hos nötkreatur, grisar och hundar. Bakterien sprids vanligen via kontaminerad mat eller vatten, särskilt rå eller halvråa köttprodukter som hönskött, mjölk och osten. Symptomen på infektion kan variera från milda till allvarliga, inklusive diarré, buksmärtor, feber och kräkningar. I sällsynta fall kan infektionen leda till komplikationer som Guillain-Barrés syndrom, en allvarlig nervsjukdom.

Miller Fisher syndrom (MFS) är en sällsynt neurologisk sjukdom som kännetecknas av tresjöftis triad av symtom: oftalmoplegi (ögats rörelseförmåga är nedsatt), ataxi (störningar i koordinationen av muskelrörelser) och areflexi (nedsatta reflexer). Det orsakas vanligtvis av en autoimmun reaktion mot gangliosid M, ett lipidmolekyl som finns på nervcellernas yta. Sjukdomen är relaterad till Guillain-Barrés syndrom men är mindre allvarlig och tenderar att ha en bättre prognos. Behandlingen för MFS består ofta av immunglobulin eller plasmautbyte terapi för att minska den autoimmuna reaktionen.

Campylobacter infektioner är en typ av bakterieinfektion orsakad av arter i släktet Campylobacter, vanligtvis Campylobacter jejuni eller Campylobacter coli. Infektionen är oftast relaterad till födoämnesintag, särskilt av opastöriserad mjölk, rått kött och kycklingkött. Infektionen kan också spridas via direkt kontakt med djur eller av person-till-person-kontakt.

Symptomen på en Campylobacter infektion inkluderar diarré, buksmärtor, feber och kräkningar. Symptomen kan vara milda eller allvarliga och vanligtvis uppstår de within 2-5 days after exposure to the bacteria. I allvarliga fall kan infektionen leda till komplikationer som Guillain-Barré syndrom, en nervsjukdom som kan orsaka muskelsvaghet och andningssvårigheter.

Campylobacter infektioner behandlas vanligtvis med antibiotika, särskilt om symtomen är allvarliga eller om patienten tillhör en riskgrupp, såsom äldre vuxna, små barn, gravida kvinnor eller personer med nedsatt immunförsvar. För att förebygga infektioner rekommenderas god kökshygien, att undvika att äta rått kött och att tillaga köttet ordentligt för att döda bakterierna.

Jag kan hjälpa till med att söka efter en medicinsk definition av begreppet "plasmabyte". Efter min sökning verkar det som att det inte finns någon etablerad medicinsk definition av "plasmabyte". Det är möjligt att begreppet kan användas inom vissa specifika kontexter eller forskningsområden, men jag kunde inte hitta någon allmänt accepterad definition.

Det är värt att notera att "plasma" i medicinsk kontext ofta refererar till den flytande delen av blodet som innehåller vatten, socker, salter, protein och andra substanser, men utan celler eller klumpar av fibrin. "Byte" är ett vanligt begrepp inom medicinen som kan användas på olika sätt, till exempel för att beskriva en process där något ersätts eller byts ut mot något annat.

Om du kunde ge mer kontext eller information om var du har stött på begreppet "plasmabyte", kan jag möjligen hjälpa till med att ge en mer precis svar.

'Neurit' er en betegnelse for de udløbere (aksoner og dendrier) som strækker sig ud fra nervens celler (neuroner).

'Autoimmun' refererer til et tilstand hvor kroppens immunforsvar starter en respons mod egne cellegrupper eller molekyler, som det forveksler med fremmede stoffer. I denne sammenhæng kan 'autoimmun' beskrive en tilstand hvor immunsystemet angriber neuritiske udløbere.

'Experimentel' er en betegnelse for forsøg eller undersøgelser, der foretages under kontrollerede forhold for at opnå nye viden og forståelse om et givent fænomen, i dette tilfælde muligvis neuroinflammation eller autoimmune reaktioner mod neuritiske strukturer.

Polyradikulopati är ett medicinskt tillstånd där flera nerver i ryggraden skadas på grund av en underliggande sjukdomsförlopp. Ordet poly radikulopati kommer från grekiskan och betyder "många rötter" (poly) och "nervrötter" (radiculopathy).

Detta tillstånd kan orsakas av en rad olika sjukdomar, inklusive degenerativa benskörden som cervikala eller ländryggssmärtor, diskbråck, tumörer, infektioner eller autoimmuna sjukdomar som Guillain-Barrés syndrom. Symptomen på polyradikulopati kan variera beroende på vilka nerver som är drabbade, men de kan inkludera smärta, krypningar, stickningar, svaghet och förlorad känsel i armar eller ben.

Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av fysiska undersökningar, neurologiska tester och bilddiagnostik som röntgen, magnetresonanstomografi (MRT) eller datortomografi (CT). Behandlingen beror på den underliggande orsaken till polyradikulopati och kan innefatta smärtbehandling, fysioterapi, operation eller immunoterapi.

Intravenösa immunglobulin (IVIG) är en preparat av poolad, steril filtrerad och pasteuriserad human immun globulin, innehållande antikroppar som har extraherats från tusentals friska bloddonatorers plasma. IVIG används terapeutiskt för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, såsom primär immunbrist, immune trombocytopenisk purpura (ITP), Kawasakis sjukdom och flera andra autoimmuna eller inflammatoriska tillstånd.

IVIG ges som en intravenös infusion, vilket innebär att lösningen injiceras direkt in i blodbanan med hjälp av en nål och ett infusionssystem. Detta möjliggör snabb absorption och högre koncentrationer av immunglobulin G (IgG) jämfört med intramuskulär injektion, en annan metod för administrering av immunglobulin.

IVIG innehåller huvudsakligen IgG-antikroppar, men kan även innehålla små mängder av IgA och IgM. Dessa antikroppar hjälper till att skydda kroppen mot infektioner genom att neutralisera eller eliminera patogena agenter som virus, bakterier och andra främmande ämnen.

I behandlingen av autoimmuna sjukdomar fungerar IVIG genom att modulera immunresponsen på olika sätt, inklusive:

1. Neutralisering av autoantikroppar: IVIG kan binda till och neutralisera autoantikroppar som angriper kroppens egna celler eller proteiner.
2. Modulering av komplementaktiviteten: IVIG kan påverka aktiveringen av komplementsystemet, vilket är en del av immunförsvaret som hjälper till att eliminera patogena agenter.
3. Dämpning av inflammationen: IVIG kan hämma inflammatoriska processer genom att påverka cytokiner och andra proinflammatoriska mediatorer.
4. Modulering av immuncellfunktion: IVIG kan modulera funktionen hos olika immunceller, inklusive T-celler, B-celler och naturliga killer.

IVIG är ett effektivt läkemedel för behandling av en rad sjukdomar, inklusive primär immuneftrodisyn (PIE), Kawasakis sjukdom, Guillain-Barrés syndrom och myasthenia gravis. Det kan också användas off-label för behandling av andra autoimmuna sjukdomar som reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE) och multipel skleros (MS).

Gangliosider är en typ av lipidmolekyler som innehåller socker (kolhydrater) och sitter i yttre membranet hos celler, speciellt i nervceller. De bildar en undergrupp av molekylerna som kallas glykolipider. Gangliosiderna har viktiga funktioner för cellsignalering och erkännande av andra celler. Deras namn kommer från att de först hittades i ganglier, det vill säga kluster av nervceller i centrala nervsystemet. Anormala nivåer eller strukturer av gangliosider kan vara associerade med vissa neurologiska sjukdomar, till exempel Parkinsons och Alzheimers sjukdomar samt Gangliosidoser som är en grupp ärftliga metabola sjukdomar.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Likvorproteiner, även kända som cerebrospinalvätskeproteiner (CSF-proteiner), är proteiner som finns i det klara vätskan som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen, kallad cerebrospinalvätska (CSF). Denna vätska agerar som en kudde för att skydda hjärnan och ryggmärgen, stödja deras funktioner och transportera bort avfall.

Likvorproteinerna utgörs av olika typer av proteiner, inklusive albumin, immunoglobuliner (antikroppar) och andra specifika proteiner som är involverade i hjärnans homeostas och skydd. Proteinkoncentrationen i likvor kan ge värdefull information om olika tillstånd och sjukdomar i centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg).

Exempel på sådana tillstånd är infektioner, neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom, inflammatoriska sjukdomar, trauma och tumörer. Vidare analys av likvorproteiner kan hjälpa till att ställa en diagnos, övervaka behandling och förutsäga prognoser.

Plasmaferese, även känt som plasmaseparation och plasmafiltration, är ett medicinskt förfarande där man tar bort en del av patientens blodplasma och ersätter det med någon form av substitut, till exempel kolloidlösning eller annat friskt plasma. Detta görs vanligtvis med hjälp av ett så kallat apheresverktyg som separerar blodplasman från de andra blodbestanddelarna.

Plasmapheresen används ofta som en behandlingsmetod för olika sjukdomstillstånd, till exempel autoimmuna sjukdomar, där patientens eget immunsystem attackerar kroppens egna celler eller proteiner. Genom att ta bort det skadliga materialet i blodplasman kan man minska symtomen och förbättra patientens tillstånd. Plasmapheresen kan också användas som en temporär behandling före en transplantation eller för att behandla förgiftningar orsakade av toxiska substanser i blodet.

"Molekylär härmning" (engelska: "molecular mimicry") är ett fenomen där en patogen (t.ex. en bakterie eller virus) har strukturer, som liknar värdorganismens (t.ex. människans) egna molekyler, vilket kan leda till att immunsystemet inte kan skilja på de två och därmed attackerar både patogenen och värdkroppen. Detta kan orsaka autoimmuna sjukdomar då immunförsvaret fortsätter att angripa kroppens egna celler eller vävnader även efter att patogenen eliminerats.

'Nervledning' refererer til de hvide, nervefiber-forbundne strukturer i centralnervesystemet (hjernen og rygmarven) og perifere nervesystemet (de nerver som forbinder hjernen/rygmarven med resten af kroppen) som transporterer nervimpulser. Disse nerveledninger består af to typer nerveceller: afferente fibre, der transporterer sensoriske impulser til centralnervesystemet (f.eks. smerte, temperatur og berøring), og efferente fibre, der transporterer motoriske impulser fra centralnervesystemet til muskler eller andre effektororganer. Nerveledningerne er beskyttet af myelinskeder, som hjælper med at accelerere nerveimpulsers hastighed og forbedrer overførslen af impulserne.

Polyneuropathier är en neurologisk term som betecknar en skada eller rubbning på två eller fler av kroppens perifera nerver, vilket kan leda till diverse symtom beroende på vilka nerver och områden i kroppen som är drabbade. Polyneuropatier kan ha många olika orsaker, exempelvis diabetes, alkoholmissbruk, vissa giftigheter eller arvsmassabaserade störningar.

Symtomen på en polyneuropati kan variera beroende på vilka nerver som är drabbade, men de vanligaste symtomen inkluderar känselbortfall (särskilt i händer och fötter), smärta, sveda, störningar i balansen och koordinationen samt muskelsvaghet. I vissa fall kan även autonoma nerver vara drabbade, vilket kan leda till symtom som exempelvis hjärtklappning, svettningar eller tarm- och urinvägsproblem.

Det är viktigt att söka medicinsk behandling om man misstänker en polyneuropati, eftersom tidig diagnos och behandling kan minska risken för komplikationer och försämringar av symtomen. Behandlingen av en polyneuropati beror på vilken underliggande orsak som finns bakom, men kan inkludera mediciner, fysisk terapi eller ändringar i livsföringen.

Demylinerande sjukdomar är en grupp av neurologiska tillstånd som kännetecknas av skada och förlust av myelinscheman, ett vitt, fettrikt lagert material som omger andras nervceller (axoner) i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) eller perifera nervsystemet (nervtrådar utanför hjärnan och ryggmärgen). Myelinscheman fungerar som en isoleringsskiva runt axonen, vilket möjliggör snabb och effektiv ledning av nervimpulser. När myelinet skadas eller förloras kan nervimpulserna påverkas, vilket kan orsaka diverse neurologiska symtom beroende på vilka nerver som är drabbade.

Exempel på demylinerande sjukdomar inkluderar multipel skleros (MS), neuromyelitis optica (NMO), akut disseminerad encefalomyelit (ADEM), transversell myelit och Guillain-Barrés syndrom. Dessa tillstånd kan orsakas av olika faktorer, inklusive autoimmuna reaktioner, infektioner, genetiska faktorer och okända orsaker. Behandlingen för demylinerande sjukdomar varierar beroende på typ och allvarlighetsgrad, men kan innefatta immunosuppressiva behandlingar, antiinflammatoriska läkemedel, fysioterapi och rehabilitering.

Enligt ICD-10 (International Classification of Diseases, 10th revision), definieras en "abnormal reflex" som:

"Repetitive or sustained contraction of a group of muscles after a quick stretch (e.g., deep tendon reflex) or after the cutaneous stimulation of a nerve (e.g., abdominal reflex) due to an underlying disorder of the nervous system."

Också känt som patologiska reflexer, är detta en indikation på skada eller sjukdom i centrala nervsystemet eller perifera nerver. Exempel på ovanliga reflexer inkluderar:

* Klonus: en repetitiv och okontrollerad muskelkontraktion orsakad av en snabb stretch.
* Babinski-reflexen: en uppojkningsrörelse av stortån vid beröring på plantarfascians undersida hos vuxna, vilket kan indikera skada på pyramidbanan i centrala nervsystemet.
* Olli-Tromsés reflex: en patologisk reflex där en snabb rotation av foten orsakar en kontraktion av muskler som flexer knäskålarna och dorsiflexerar foten, vilket kan indikera skada på pyramidbanan i centrala nervsystemet.

Det är viktigt att notera att vissa abnorma reflexer kan vara normalt hos barn under en viss ålder och att tolkningen av reflexer bör göras i kontext med den individuella patientens historia, fysiska status och andra undersökningsresultat.

Periferala nerverna är en samling nervceller och deras utskott som bildar ett komplext nervesystem utanför centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Dessa nerver transporterar sensoriska, motoriska och autonoma signaler till och från olika delar av kroppen, såsom huden, musklerna, organ och lederna. De hjälper till att kontrollera känsel, rörelse, koordination, samt automatiska funktioner som andning, hjärtslag och digestion. Periferala nerver kan skadas eller påverkas av olika sjukdomar och skador, vilket kan leda till smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och andra symtom beroende på vilka nerver som är drabbade.

En nervinflammation, även kallad neurit, är en inflammatorisk reaktion som sker i eller runt en nerv. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller giftig påverkan. Symptomen på en nervinflammation kan variera beroende på vilken nerv som är drabbad och hur allvarlig inflammationen är. Vanliga symtom inkluderar smärta, känselbortfall, muskelsvaghet och förlorad reflexer. Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av fysisk undersökning, symptomhistoria, elektromyografi (EMG) och ibland med hjälp av bilddiagnostik som magnetresonanstomografi (MRI). Behandlingen kan bestå av antiinflammatoriska läkemedel, smärtstillande medel, immunmodulerande behandling eller i vissa fall kirurgi.

Perifera nervsystemets sjukdomar, även kända som periphera nervsjukdomar (PNS), är en grupp med medicinska tillstånd som orsakas av skador, funktionsnedsättning eller sjukdom i det perifera nervsystemet. Det perifera nervsystemet består av ett nätverk av nervceller och nerver som utgår från ryggmärgen och förgrenar sig till alla delar av kroppen, förutom hjärnan och ryggmärgen själva, som kallas det centrala nervsystemet.

Perifera nervsystemets sjukdomar kan vara uppdelade i olika kategorier baserat på orsaken till skadan eller funktionsnedsättningen. Dessa inkluderar:

1. Kompressionsskador: Nerven komprimeras eller kramas, vilket orsakar smärta, känselbortfall och muskelsvaghet. Exempel på kompressionsskador är karpaltunnelsyndrom (kompression av mediannerven i handleden) och lumbalplexusneuropati (kompression av nerverna i lårsidan).
2. Traumatiska skador: Nerven skadas direkt till följd av en trauma, såsom en fraktur eller en skada under en operation.
3. Neurodegenerativa sjukdomar: Progressiv nedbrytning och förlust av nervceller i perifera nervsystemet. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är amyotrofisk lateralskleros (ALS) och Charcot-Marie-Tooth-syndrom.
4. Infektionsrelaterade sjukdomar: Nerven infekteras av en patogen, såsom bakterier eller virus. Exempel på infektionsrelaterade sjukdomar är Guillain-Barré-syndrom och botulism.
5. Autoimmuna sjukdomar: Det immunförsvaret angriper och skadar nervceller i perifera nervsystemet. Exempel på autoimmuna sjukdomar är kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati (CIDP) och multifokala motorneuronsjukdom (MMN).
6. Metaboliska sjukdomar: Nervceller skadas till följd av störningar i metabolsma processer, såsom diabetes och hypotyreos. Exempel på metaboliska sjukdomar är diabetisk neuropati och hypotyroid neuropati.
7. Toxinskador: Nervceller skadas till följd av exponering för toxiner, såsom tungmetaller eller läkemedel. Exempel på toxinskador är alkoholrelaterad neuropati och läkemedelsinducerad neuropati.

Det är viktigt att söka specialistvård om man misstänker en perifer nervskada, eftersom tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen.

'Tarmkatarr' er en laienbetegnelse for en økt produksjon og slemhinnesekretion i tarmsystemet, som kan føre til diaré. Den medisinske betegnelsen for denne tilstanden er 'tarminflammasjon' eller 'enteritis'.

Tarmkatarr kan være akutt eller kronisk og kan skyves tilbake til en rekke forskjellige årsaker, som inkluderer infeksjoner (bakterielle, virale eller parasitiske), allergier, autoimmune lidelser, medisinsk behandling og kirurgiske ingrepsler.

Symptomene på tarmkatarr kan variere, men de mest vanlige inkluderer diaré, mage-tarmproblemer, oppkvalmning, vondt i magen, feber og trang til å gå på toiletten ofte. Hvis du tenker du lider av tarmkatarr bør du søke medisinsk veiledning for å få en korrekt diagnose og behandling.

Chronic Inflammatory Demyelinating Polyradiculoneuropathy (CIDP) är en neurologisk sjukdom som kännetecknas av en kronisk inflammatorisk process som orsakar demyeliniserande skador på flera perifera nerver och deras rötter (polyradikuloneuropati).

Demyeliniseringsprocessen innebär att den skyddande myelinhinnan som omger de perifera nervfibrerna skadas eller förstörs, vilket orsakar en försämring av nervimpulsöverföringen. Detta kan leda till symtom som sensoriska störningar (som känselbortfall, smärta och temperaturförändringar), motoriska störningar (som svaghet, trötthet och klumpighet i rörelserna) och autonoma nervstörningar (som hjärtarytmier, svettningar och tarm- eller blåsbesvär).

CIDP är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att det uppstår en överdriven immunrespons där kroppens egna immunförsvar attackerar och skadar de perifera nerverna. Sjukdomen kan vara progressiv, rekurrent eller smältande-progressiv, beroende på hur snabbt symtomen förvärras och hur länge de varar.

Diagnosen ställs vanligtvis genom kliniska undersökningar, elektrofysiologiska tester (som nervledningsstudier och EMG) och laboratorieundersökningar som kan påvisa tecken på inflammation och demyeliniserande skador på de perifera nerverna. Behandlingen av CIDP består ofta av immunmodulerande terapier, såsom kortikosteroider, immunoglobuliner och immunosuppressiva läkemedel, för att kontrollera den överdrivena immunrespons som orsakar sjukdomen.

'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta nerven i kroppen som förnerverar huden på framsidan av benet, från foten och upp till knäna. Den delas vanligen upp i tre grenar: en främre och två bakre. Främre grenen innerverar huden på framsidan av skenbenet och smalbenet, medan de bakre grenarna innerverar huden på baksidan av knäskålen och överkanten av vadenmuskeln. Vadnerven kan i vissa fall bli känslig för tryck eller skada, vilket kan leda till smärta, kvalitet eller krypningar i benet.

Förlamning (paralys) är ett medicinskt tillstånd där muskelaktiviteten eller rörelseförmågan i en kroppsdel eller kroppsdelar är påverkad eller saknas, ofta orsakat av skada på nervsystemet. Det kan bero på en skada på hjärnan, ryggmärgen eller nerverna som förhindrar kommunikationen mellan hjärnan och musklerna. Förlamningar kan vara tillfälliga eller permanenta och kan variera i svårighetsgrad från lindrig svaghet till total oförmåga att röra en kroppsdel.

Hjärnnervsjukdomar är en övergripande benämning på sjukdomar eller störningar som drabbar de tolv pariga nerverna (hjärnnerven) som utgår direkt från hjärnan och hjärnbryggan. Dessa nerver är ansvariga för olika sensoriska, motoriska och autonoma funktioner såsom seende, hörsel, smak, lukt, balans, ansiktskänsel, andning, sväljning och pupillreaktioner.

Exempel på hjärnnervsjukdomar inkluderar Bells pares (facialispares), en förlamning av ansiktsnerven; trigeminusneuralgi, en smärtsjukdom som drabbar ansiktssensationsnerven; Menières sjukdom, en balansrubbning orsakad av en störning i hörsel- och jämningsorganet; och Guillain-Barrés syndrom, en autoimmun sjukdom som orsakar fullständig eller delvis muskelförlamning. Andra exempel är HIV/AIDS-relaterade nervskador och tumörer i hjärnans närhet som kan komprimerar eller skada nerverna.

Den blod-nervbarariären (eller "blod-hjärnbarriären") är en selektiv barrière som skyddar centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) från skadliga substanser i blodomloppet, samtidigt som den tillåter nödvändiga närings- och syremolekyler att passera. Den består av speciella endotelceller i kapillärväggarna som är förenade med täta junctioner och omgivna av glialceller, särskilt astrocyter. Dessa celler reglerar aktivt transporten av olika substanser mellan blodet och nervcellerna (neuronerna) i hjärnan. Den blod-nervbarariären bidrar därmed till en skyddande och kontrollerad miljö för nervsystemets funktion och integritet.

Autoantikroppar är en typ av antikroppar som utvecklas i kroppen och attackerar egna friska celler och vävnader. Normalt producerar vår immunsystem antikroppar för att bekämpa främmande ämnen, såsom virus och bakterier. I vissa fall kan det dock uppstå en felaktig respons där antikropparna istället angriper kroppens egna celler eller proteiner. Dessa autoantikroppar kan vara en del av sjukdomsbilden vid autoimmuna sjukdomar, såsom reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus och diabetes typ 1.

'Fästingparalys' är ett sjukdomstillstånd orsakat av ett neurotoxin som produceras och injiceras av vissa fästingar, främst den nordamerikanska arten *Dermacentor andersoni*. Neurotoxinet orsakar en progressiv muskelsvaghet som kan leda till andningssvårigheter och i värsta fall dödsfall. Symptomen börjar oftast uppträda 2-3 dagar efter bettet och kan inkludera trötthet, yrsel, dubbelseende, sväljningssvårigheter och andningssvårigheter. Fästingparalys är behandlingsbar och prognosen är vanligtvis god om patienten får vård i tid.

Hjärnnerver, även kända som kranialnervi, är de tolv parvisa nerverna som utgår direkt från hjärnbalken (truncus encephali) i huvudet. Dessa nerver är involverade i olika sensoriska, motoriska och autonoma funktioner såsom seende, hörsel, smak, lukt, känsloöverkänslighet, ansiktsmuskelkontroll och reglering av pupillstorlek, among annat. Varje hjärnnerv har en specifik funktion och ett unikt bana genom skallen.

Parestesi är en medicinsk term som betecknar en kvalifikation av särskilda känselkänslor. Det handlar om en spontan, ofta stickande eller brännande känselupplevelse i huden eller i vissa kroppsdelar, utan någon påtaglig yttre orsak. Andra beskrivningar kan vara formuleringar som "kittlande", "pirrande" eller "nedsatt känsel".

Parestesier kan uppstå till följd av en nervskada, tryck på en nerv, skador på ryggraden, diabetes, multipel skleros eller andra neurologiska sjukdomar. Ibland kan de också vara relaterade till vissa läkemedelsbehandlingar eller åldrandeprocessen.

Det är viktigt att konsultera en läkare om man upplever parestesier, särskilt om de är kroniska eller förekommer tillsammans med andra symptom som kan tyda på en underliggande neurologisk sjukdom.

"Progressive bulbar palsy" är en medicinsk diagnos som hänvisar till en form av neuromuskulär degeneration som främst påverkar de muskler som kontrolleras av det bulbara nervsystemet, vilket styr bland annat andning, sväljning och tal. Detta tillstånd orsakas vanligtvis av en progressiv skada på de motorneuron i hjärnan och medulla oblongata som kontrollerar dessa muskler.

Symptomen inkluderar svårigheter med att svälja, tal och andas normalt, vilket kan leda till aspiration (inandning av mat eller vätska), kraftlös röst, och i allvarliga fall andningskomplikationer. Progressiv bulbar palsy är en del av den grupp sjukdomar som kallas motorneuronsjukdomar, där amyotrofisk lateralskleros (ALS) är den mest kända formen.

I'm sorry, I couldn't find a medical definition for 'Zimeldin.' It seems that Zimeldin is not a commonly used term in the field of medicine. Zimeldin was an antidepressant drug that was withdrawn from the market due to safety concerns. It was associated with an increased risk of serious side effects, including potentially fatal blood disorders. Therefore, it is not in use anymore and not included in most medical dictionaries or resources.

Neuromuskulära förbindelse sjukdomar (NMF) är en grupp med medicinska tillstånd som påverkar den neuromuskulära förbindelsen, vilket är den plats där nervceller (neuron) och muskelceller kommunicerar med varandra. Denna kommunikation sker genom att ett signalsubstanser (acetylkolin) frisätts från en nervänding (terminal av en nervcell) och binder till receptorer på muskelcellen, vilket orsakar en kontraktion (sammandragning) av muskeln.

NMF innefattar en rad olika sjukdomar som alla påverkar denna process på något sätt. Exempel på NMF är:

* Myasthenia gravis: En autoimmun sjukdom där antikroppar attackerar de receptorer på muskelcellen som acetylkolin binder till, vilket orsakar svaghet och trötthet i skelettmuskulaturen.
* Amyotrofisk lateralskleros (ALS): En degenerativ sjukdom där motorneuron i hjärnan och ryggmärgen gradvis förlorar funktionen, vilket leder till svaghet, spasticitet och atrofi av skelettmuskulaturen.
* Spinal muskelatrofi (SMA): En genetisk sjukdom som orsakas av en mutation i ett protein som är viktigt för motorneuronens överlevnad och funktion, vilket leder till svaghet och atrofi av skelettmuskulaturen.
* Multipel skleros (MS): En autoimmun sjukdom där det immunförsvaret angriper myelin som skyddar nervceller, vilket orsakar demyeliniseringsskador och ledde till neurologiska symtom såsom svaghet, spasticitet, känselbortfall och balansproblem.

Det finns många andra sjukdomar och skador som kan påverka motorneuron och skelettmuskulaturen, men de ovan nämnda är några av de vanligaste.

En influensavaccin är ett typ av vaccin som ger skydd mot olika stänger av influensavirus, vilket kan orsaka sjukdomen influensa (vanligen kallad för grippe). Vaccinet fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att utveckla specifika antikroppar mot virusstammarna som finns i vaccinet. Dessa antikroppar ger sedan skydd när en individ är exponerad för det aktiva viruset.

Influensavaccinerna rekommenderas vanligen varje år, eftersom de flesta influensavirus ändrar sig (muterar) över tiden och det behövs nya vacciner för att ge skydd mot de nya stammar som cirkulerar. Det är speciellt viktigt för äldre personer, barn, gravida kvinnor, personer med vissa medicinska tillstånd och andra högriskgrupper att få sin årliga influensavaccinering för att minska risken för allvarliga sjukdomsfall, komplikationer, sjukhusvistelse och död.

Immunoglobulin M (IgM) er en type av antistoffer (eller immunglobuliner) i kroppen. Antistoffer er proteiner som produceres av kroppens B-celler for å hjelpe til med å bekjempe frammannskaper som bakterier og jungers. IgM er den første type av antistoffer som produseres i responsen på en infeksjon, og det er også den mest effektive type av antistoffer når det kommer til å aktivere komplementsystemet, som er ein del av kroppens immunforsvar. IgM forekommer normalt i blodet og lymfen og er en del av den humorale immuniteten.

Den medicinska definitionen av "konstgjord andning" (mechanisk ventilation på svenska) är when a machine is used to assist or replace spontaneous breathing. Detta kan ske när en persons egen andningsfunktion är nedsatt eller helt utlämnad, t.ex. vid allvarlig lungsjukdom, överdosering av lugnande medel eller hjärnskada. Konstgjord andning innebär att en maskin tar hand om andningen genom att pressa luft eller syre in och ut i lungsäckarna (alveolerna) med hjälp av ett slangsystem och olika typer av ventilatorer. Syfte är att underhålla livsuppehållande syre- och koldioxidnivåer i kroppen, ge läkemedel och stöd till andningsmusklerna för att främja lungornas rehabilitering.

'Andningssvikt' kan definieras som en situation där en persons andning blir hastig, ytlig och ibland också hemsken eller störd på annat sätt. Detta kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) eller hjärtsvikt. Andningssvikt kan också vara ett tecken på allvarliga tillstånd som lungemboli eller chock. I vissa fall kan andningssvikt behöva behandlas akut med syre, läkemedel eller mekanisk ventilation för att underlätta andningen och förhindra komplikationer.

Electrodiagnosis, ofta förkortat EMG (elektromyografi), är en medicinsk undersökningsmetod som mäter och analyserar elektriska signaler i musklerna och nerverna. Den används vanligen för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar eller skador, såsom nervskador, muskelinflammationer eller neurologiska sjukdomar som ALS (amyotrofisk lateralskleros).

Under en elektrodiagnos placeras små nål- eller kontaktelektroder på huden över musklerna och nerverna. Dessa elektroder registrerar de elektriska signalerna som genereras när musklerna aktiveras av nerverna. Genom att analysera dessa signalers storlek, form, frekvens och tidpunkt kan läkaren dra slutsatser om hur väl musklerna och nerverna fungerar.

Det finns två huvudsakliga delar av en elektrodiagnos: nervledningstest (NLT) och elektromyografi (EMG). NLT mäter hur snabbt nervern överför impulser till musklerna, medan EMG mäter muskelaktiviteten när den aktiveras av nerverna.

I allmänhet är elektrodiagnos en smärtfritt till minimalt smärtsam undersökning, men det kan kännas lite obekvämt när nålarna placeras under huden. Resultaten från en elektrodiagnos kan hjälpa läkaren att fastställa en diagnos och utforma en behandlingsplan för patienten.

En tonisk pupill refererar till en pupill som är välreglerad och reagerar normalt på ljusstyrka. Den kontraheras (minskar i storlek) i starkt ljus och dilaterar (ökar i storlek) i mörker. Detta är den normala tillståndet för pupillreaktioner, och avvikelser från det kan vara ett tecken på neurologiska skador eller sjukdomar.

Medicinskt kan vaniljmandelsyra (även känd som vanillylmandelsyra) definieras som en organisk syra som förekommer i naturen, bland annat i vanilj och svampar. Den har den kemiska formeln 4-hydroxi-3-metoxibenzoesyra.

Vaniljmandelsyra är ett viktigt prekursor (förstadium) i syntesen av adrenalin och noradrenalin, två hormoner och signalsubstanser som spelar en central roll i kroppens svar på stress. Den produceras naturligt i kroppen av en aminosyra som heter tyrosin.

Utöver sin roll i kroppens hormonproduktion har vaniljmandelsyra också visat sig ha potential som en antiinflammatorisk och antioxidativ substans, men forskningen pågår fortfarande för att fastställa dess exakta effekter och mekanismer.

Muskelvaghet (eller muskelsvækkelse) er en medicinsk term, der refererer til en reduceret styrke eller kapacitet i ens muskler. Dette kan skyldes forskellige faktorer, herunder neurologiske forstyrrelser, skader på musklerne selv eller andre lidelser, der påvirker muskelaktiviteten.

Muskelvaghet kan opleves som en svaghed i ens lemmer eller krop, hvilket kan gøre det vanskeligt at udføre almindelige daglige aktiviteter, såsom stå op fra en stol, holde ting eller gå. Symptomerne af muskelvaghet kan variere i intensitet fra mild til svær og kan have forskellige konsekvenser alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

I nogle tilfælde kan muskelvaghet være midlertidig og forbedres med behandling, mens det i andre tilfælde kan være permanent eller endda forværres over tid, hvis det ikke behandles. Derfor er det vigtigt at søge medicinsk vejledning, hvis man oplever tegn på muskelvaghet, så en læge kan diagnosticere og behandle eventuelle underliggende årsager.

Product surveillance after marketing, även känt som postmarknadsföringsbevakning eller farmakovigilans, är ett system för att övervaka och undersöka effekter och biverkningar av en läkemedel efter att det har godkänts och börjat säljas på marknaden. Detta inkluderar både fördelaktiga och negativa effekter, såsom biverkningar, överdosering, missbruk, felanvändning och interaktioner mellan läkemedel.

Product surveillance after marketing är en pågående process som utförs av läkemedelsmyndigheter, tillverkare och hälso- och sjukvården för att skydda allmänhetens hälsosäkerhet och säkerställa att informationen om läkemedlets effektivitet och säkerhet är aktuell och korrekt. Detta kan leda till åtgärder som ändringar av produktinformation, varningar för användare eller i värsta fall tillbakadragande av marknadsföringstillståndet för läkemedlet.

Tetraplegi, också känt som quadriplegi, är en form av personskada orsakad av skada på ryggraden som resulterar i förlust av känsel och rörelseförmåga i alla fyra extremiteter – båda armarna och benen. Orsaken till tetraplegin kan vara en skada orsakad av trauma, som i fall av allvarliga bilolyckor eller falls skador, eller sjukdomar som cancer, ryggradscancer eller infektioner.

Nivån och svårighetsgraden av tetraplegi kan variera beroende på var skadan har inträffat i ryggmärgen. I allmänhet, ju högre upp på ryggraden skadan är placerad, desto mer omfattande blir symtomen och funktionsnedsättningen. Tetraplegi kan också orsaka andra komplikationer, såsom andningssvårigheter, sänkt blodtryck, sväljningssvårigheter och förhöjd risk för lunginfektioner.

Behandlingen av tetraplegi består ofta av kombinationen av medicinsk behandling, rehabilitering och livslånga vårdprogram, med syfte att underlätta aktiviteter i vardagslivet, förbättra kvaliteten på livet och förebygga komplikationer.

Immunoglobulin G (IgG) är den vanligaste typen av antikroppar i människokroppen. De produceras av B-celler och har en viktig roll i immunförsvaret mot infektioner. IgG-antikropparna kan neutralisera toxiner, virus och bakterier, och de kan också hjälpa till att aktivera komplementsystemet för att eliminera patogener.

IgG-antikroppar delas in i fyra subklasser: IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4. Varje subklass har olika funktioner och kan aktiveras av olika typer av antigener. IgG-antikroppar kan vara monomera, dimera eller tetramera beroende på hur många identiska Y-formade regioner de har. De kan korsa placentalmembranet och ger passiv immunitet till foster i livmodern. IgG-nivåerna är som högst under vuxenlivet och sjunker med åldrande.

Muskelhypotoni är ett medicinskt tillstånd där musklerna i kroppen har en sänkt tonus eller spänning. Detta innebär att musklerna känns slappa eller svagare än normalt, och det kan vara svårare att röra sig eller hålla kroppen upprätt.

Muskelhypotoni kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive neurologiska skador, genetiska störningar, sjukdomar som påverkar muskelfunktionen eller skador på musklerna själva. I vissa fall kan orsaken inte fastställas.

Symptomen på muskelhypotoni kan variera beroende på graden av tillståndet och dess orsak. Vid milda former av muskelhypotoni kan personen ha några eller inga symptom alls, medan allvarligare fall kan leda till svårigheter att röra sig, sitta upp, stå eller gå. Andra symtom kan inkludera svaghet, trötthet, dålig koordination och balans, och i vissa fall andningssvårigheter.

Behandlingen av muskelhypotoni beror på dess orsak. I vissa fall kan fysioterapi hjälpa att stärka musklerna och förbättra rörelseförmågan. Andra behandlingsalternativ kan innefatta läkemedel, ortoser eller assistiva enheter som hjälper personen att röra sig och utföra vardagliga aktiviteter. I allvarliga fall kan livslång vård och rehabilitering behövas.

Ophthalmoplegia är ett medicinskt tillstånd där det uppstår svaghet eller förlust av förmågan att röra ögonen. Det kan drabba ena eller båda ögonen och kan vara orsakat av olika sjukdomar eller skador på nervsystemet, såsom stroke, trauma, infektioner, tumörer eller neurologiska sjukdomar som till exempel Multipel skleros.

Det finns två huvudtyper av ophthalmoplegia:

1. Intern ophthalmoplegia: När svagheten orsakas av en skada på de nervbanor som kontrollerar de inre ögonmusklerna. Detta kan leda till dubbelseende (diplopi) och oförmåga att röra blicken uppåt eller nedåt.
2. Extern ophthalmoplegia: När svagheten orsakas av en skada på de yttre ögonmusklerna själva eller deras nervförsörjning. Detta kan leda till oförmåga att röra ögat bort från mitten (abduktion) eller att rikta blicken utåt.

I vissa fall kan ophthalmoplegia vara ett tecken på en allvarlig sjukdom och kräver därför omedelbar medicinsk utvärdering och behandling.

Spinala nervrötter, även kända som spinalnervrotoroots eller simpelthen nervrötter, är de nerver som utgör den initiala delen av det perifera nervsystemet. De kommer direkt från ryggmärgen genom ryggradens öppningar (foramina) och delar sig sedan i två delar: en motorisk gren som kontrollerar muskulaturen och en sensorisk gren som tar hand om känsel- och smärtreceptorer. Skador eller sjukdomar i de spinala nervrötterna kan orsaka smärta, kraftförlust och känselbortfall i olika delar av kroppen.

En neurologisk undersökning är en systematisk bedömning och utvärdering av en persons nervsystem och relaterade funktioner. Den inkluderar ofta en kombination av anamnes, observations- och fysiska undersökningsmetoder för att bedöma sensoriska, motoriska, kognitiva, språkliga och emotionella förmågor. Neurologiska undersökningar kan hjälpa till att fastställa diagnoser, övervaka sjukdomsprogression, planera behandlingar och utvärdera behandlingsresultat inom områden som stroke, traumat, neurodegenerativa sjukdomar, infektionssjukdomar, muskuloskeletala sjukdomar och andra neurologiska störningar.

I am not aware of a medical definition for a specific entity called "Commission on Professional and Hospital Activities." It is possible that you may be referring to an organization called the "Commission on Professionalism and Quality" (CPQ) or its predecessor, the "Utilization Review Commission" (URC), both of which were organizations focused on promoting quality and efficiency in healthcare.

The CPQ was a non-profit organization that aimed to promote professionalism and quality in healthcare by developing evidence-based guidelines for medical practices and hospital activities. The URC, on the other hand, was an earlier organization that focused on utilization review, which is the process of evaluating the medical necessity, appropriateness, and efficiency of healthcare services.

It's important to note that these organizations no longer exist, and their functions have been taken up by other entities in the healthcare industry. If you could provide more context or clarify your question, I would be happy to help further!

Bakteriella antikroppar är en typ av antikroppar som produceras av immunsystemet i samband med en infektion orsakad av bakterier. Dessa antikroppar är proteiner som bildas av B-celler och är specificerade för att binda till specifika antigener på ytan av bakterierna. När bakteriella antikroppar binder till sina målantigener aktiveras komplementsystemet, vilket kan leda till destruktion av bakterierna och skydda kroppen från infektioner.

Bakteriella antikroppar kan vara av olika typer, inklusive IgG, IgM, IgA och IgE, beroende på vilken sorts immunrespons som är aktiverad. Varje typ av antikropp har en unik funktion i kroppen, men de flesta bakteriella antikroppar är av typen IgG, som är den vanligaste och mest flexibla typen av antikroppar.

Det är värt att notera att det kan finnas en förväxlingsrisk med begreppen "bakteriella antikroppar" och "antikroppar mot bakterier". De senare refererar till när en persons immunsystem har producerat antikroppar som reagerar med bakterier eller deras toxiner, oavsett om personen är sjuk eller inte. Därför kan en person ha antikroppar mot bakterier utan att vara sjukt.

Akut displinerad encefalomyelit (ADEM) är en entitet inom neurologin som kännetecknas av plötslig inflammation och skada i hjärnan och ryggmärgen. Detta orsakas vanligtvis av en immunreaktion mot infektion eller vaccination. Symptomen kan variera, men inkluderar ofta försämring av medvetandegraden, huvudvärk, kräkningar, muskelsvaghet, synproblem och känselbortfall. Diagnosen ställs vanligtvis genom att kombinera kliniska symtom, bilddiagnostik som MRI och laboratorieprov som blod- och cerebrospinalvätskeanalys. Behandlingen består ofta av antiinflammatorisk behandling med högdos glukokortikoider och understödjande vård beroende på symtom.

Mer sällsynta biverkningar inkluderar allergiska reaktioner, narkolepsi och Guillain-Barres syndrom. Pandemrix innehåller en ...
Mer sällsynta biverkningar inkluderar allergiska reaktioner, narkolepsi och Guillain-Barres syndrom. Pandemrix innehåller en ...
Guillain Barres syndrom (GBS),. *trombocytopeni samt. *immun trombocytopeni.. Ej godkända vaccinbiverkningar är bla: huvudvärk ...
Men nu heter det Guillain Barres syndrom, aseptisk meningit, encefal myelit o.s.v. ... diabetes, astma, Krons sjukdom, Gullian-Barré syndrom med flera hjärnsjukdomar etc., kan dominera resten av personens liv eller ...
DiabetesDimsynDödEksemFeberFörhöjd pulsFörkylningFörlamningFörmaksflimmerFörsämrad synGraviditetskomplikationerGuillain Barres ... Reducerad aptitReumatismRyckningarSepsisSkakningarSköldkörtelproblemSmaksinnetSmärtorStickningarStrokeSusacs syndromSvullnad ...
DiabetesDimsynDödEksemFeberFörhöjd pulsFörkylningFörlamningFörmaksflimmerFörsämrad synGraviditetskomplikationerGuillain Barres ... Reducerad aptitReumatismRyckningarSepsisSkakningarSköldkörtelproblemSmaksinnetSmärtorStickningarStrokeSusacs syndromSvullnad ...