I Sverige används ofta begreppet "hälsotillstånd, tätort" inom folkhälso- och epidemiologisk forskning. Det refererar till den gemensamma hälsan hos en population boende i en tätortsområde. Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) definieras en tätort som ett sammanhängande område med minst 200 bostäder och där minst 50 % av de boende arbetspendlar inom detta område.

Hälsotillståndet hos en sådan population kan mätas genom olika indikatorer, till exempel mediana livslängd, dödlighet (mortalitet), sjukdomsbörda (morbiditet) och levnadsstandard. Dessa data samlas ofta in genom folkräkningar, registerdata eller specifika hälsoundersökningar.

Det är viktigt att notera att hälsotillståndet i en tätort kan variera kraftigt beroende på sociala, ekonomiska och geografiska faktorer. Exempelvis kan boenden i socioekonomiskt utsatta områden ha sämre hälsotillstånd än de i mer förmögna områden, även inom samma tätort.

"Hälso- och sjukvård i tätort" kan definieras som den organiserade vården av individers fysiska, mentala och sociala hälsa inom en urban bebyggelse. Denna vård omfattar ofta både primärvård (exempelvis vårdgivare som allmänläkare, tandläkare och sjuksköterskor) och sekundärvård (specializedejters vård, såsom specialistläkare och kliniker).

Primärvården innebär vanligtvis att en individ har en fast förankrad relation till en vårdgivare som känner till deras medicinska historia och kan erbjuda preventiv vård, tidig upptäckt av sjukdomar och kontinuerlig longitudinell vård. Sekundärvården innebär mer specialiserad vård för specifika medicinska tillstånd eller skador.

I tätorter kan hälso- och sjukvården levereras på olika ställen, såsom sjukhus, kliniker, hälsocentraler och vårdcentraler. Den kan också erbjudas av privata vårdgivare eller offentliga institutioner som drivs av lokala, regionala eller nationella myndigheter.

Det är värt att notera att tillgängligheten och kvaliteten på hälso- och sjukvården kan variera stort mellan olika tätorter, beroende på en rad faktorer som inkluderar resursallokering, demografiska skillnader och strukturella begränsningar.

'Urbanisering' är ett samhällsvetenskapligt begrepp som i medicinsk kontext kan definieras som den process där allt fler människor flyttar från landsbygd och småstäder till större städer och metropolområden. Denna trend har påverkat folks hälsa och sjukvård på olika sätt, både positivt och negativt.

Positiva aspekter inkluderar bättre tillgång till specialiserad vård, högre livskvalitet, större möjligheter till utbildning och arbete samt en mer diversifierad kultur. Nackdelarna kan däremot vara en ökad exponering för föroreningar som luft- och vattenföroreningar, lärmiljö, olyckor och brottslighet, som alla kan ha negativ inverkan på allmän hälsa.

Dessutom kan urbanisering leda till en ökad risk för ohälsa relaterat till livsstilsfaktorer såsom sämre kostvanor, fysiskt inaktivitet och stress. Dessa faktorer kan i sin tur leda till en högre prevalens av kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska störningar. Sammanfattningsvis är urbanisering en komplex process med både fördelar och nackdelar när det gäller folks hälsa och sjukvård.

En 'Hälso- och sjukvårdsplan' (även kallat 'Care Plan' på engelska) är ett dokument som skapas av en vårdpersonal tillsammans med en patient, och som beskriver de specifika behandlingsmålen, strategierna och åtgärderna för den patients vård och behandling. Denna plan innehåller ofta information om medicinska behandlingar, rehabilitering, preventiva omsorg, psykosocial stöd och andra tjänster som är nödvändiga för att uppnå de specificerade målen för patientens välbefinnande och hälsa. Hälso- och sjukvårdsplaner används ofta inom områden som ger långvarig vård och behandling, såsom äldreomsorg, psykiatrisk vård och vård av patienter med kroniska sjukdomar. Syftet med en hälso- och sjukvårdsplan är att stödja patienten i att uppnå bästa möjliga livskvalitet, underlätta kommunikationen mellan olika vårdpersonal och säkerställa att alla aspekter av patientens välbefinnande tas till vara.

En akademisk avhandling är ett skriftligt arbete som presenterar originalforskning inom ett visst ämnesområde. Avhandlingen ska vara ett självständigt och omfattande arbete, som är resultatet av grundläggande forskning och/eller konstruktiv kritik av befintlig kunskap.

Det finns olika typer av akademiska avhandlingar, men de vanligaste i Sverige är licentiat- och doktorsavhandlingar. En licentiatavhandling är ett forskningsarbete som omfattar normalt sett en tredjedel av det arbete som krävs för en doktorsavhandling. En doktorsavhandling är däremot ett mer omfattande och grundläggande arbete, som ofta innefattar flera forskningsartiklar och en sammanfattande del (introduktion, metod, slutsatser och sammanfattning).

För att skriva en akademisk avhandling måste man ha godkänd examen på avancerad nivå inom det aktuella ämnesområdet. Avhandlingen ska vara skriven på ett klart och precist språk, och följa vissa etablerade principer och riktlinjer för formellt uppbyggnad, referenshantering och citering. Dessa principer kan variera mellan olika ämnesområden och universitet, så det är viktigt att orientera sig om de specifika kraven som gäller inom det egna området.

Exempel på allmänna principer för akademiska avhandlingar kan vara:

* Klart formulerade forskningsfrågor och/eller hypoteser
* Systematiskt sammanställd litteraturöversikt över det aktuella ämnesområdet
* Eget empiriskt material som samlats in enligt etablerade metoder
* Nedsättning av data med hjälp av statistiska metoder
* Sammanfattning och tolkning av resultaten i relation till forskningsfrågorna/hypoteserna
* Kritisk granskning av eget arbete och andra forskares arbeten inom området
* God referenshantering enligt etablerade system (t.ex. APA, MLA eller Chicago)
* Klart och tydligt skrivet språk som är fri från subjektiva omdömen och värderingar

Genom att följa dessa principer kan forskaren skapa en trovärdig och tillförlitlig avhandling som bidrar till kunskapen inom sitt ämnesområde.

I am not aware of a medical definition for the term "social biology" as it is not a widely recognized or established term in the field of medicine. However, in general terms, social biology can be defined as an interdisciplinary field that studies the relationship between biological and social factors in shaping human behavior and society. It draws from various disciplines including sociology, anthropology, genetics, evolutionary biology, and neuroscience to understand how social structures and processes interact with genetic and physiological mechanisms to influence health outcomes and human behavior.

In medicine, the concept of social determinants of health is more commonly used to describe the impact of social factors on health outcomes. Social determinants of health refer to the conditions in which people are born, grow, live, work, and age, including factors such as poverty, education, housing, food security, employment, and social support networks. These factors can have a profound impact on health outcomes, contributing to disparities in health status and access to healthcare services.

Therefore, while "social biology" is not a medical term per se, the study of how social and biological factors interact to shape health outcomes is an important area of research in medicine and public health.

Medicinskt sett definieras "medellöshet hos vårdbehövande" som ett tillstånd där en individ inte kan få tillräcklig vård eller behandling för att lindra deras smärta, lidande eller sjukdom på grund av brist på tillgängliga resurser, teknik eller kunskap. Det kan bero på flera faktorer, inklusive geografisk isolation, ekonomiska begränsningar, socialt ojämlikhet eller brist på tillgång till adekvat vårdpersonal och faciliteter. Medellöshet kan även förekomma när en patient inte har tillgång till nödvändig medicinsk information eller behandling på grund av politiska, etiska eller religiösa skäl. Det är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar människors livsvillkor och kan leda till onödiga smärta, sjukdom och död.

I medicinsk kontext, definieras "fattigområden" ofta som geografiska områden med högre nivåer av socioekonomisk deprivation. Detta inkluderar faktorer som låg inkomst, hög arbetslöshet, sämre utbildning och brist på tillgång till resurser som hälsovård och näringsriktig mat.

I USA används ofta Census Tracts eller Zip Code Areas för att definiera fattigområden baserat på federal poverty level (FPL), som är ett mått på familjers inkomst i relation till den federala fattigdomsgränsen. En person eller familj som har en inkomst under 100% av FPL anses officiellt vara fattig.

I Storbritannien använder man sig ofta av Index of Multiple Deprivation (IMD), ett kompositmått som mäter olika aspekter av deprivation, inklusive inkomst, utbildning, arbetslöshet, hälsa, kriminalitet och boendemiljö.

Det är viktigt att notera att definitionen av fattigdom kan variera mellan olika länder och kontexter, men syftet är alltid att identifiera områden med högre nivåer av socioekonomisk deprivation som kan ha en negativ påverkan på individers hälsa och välbefinnande.

Hälsotillstånd definieras vanligtvis som den fysiska, mentala och sociala välbefinnandet hos en individ eller population, som är fritt från sjukdom, skada eller handikapp. Det innefattar också förmågan att fungera i vardagen och att ha ett gott kvalitet på livet. Hälsotillstånd beror inte enbart på bristen på sjukdom, utan även på positiva aspekter som fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det kan också inkludera en persons livsstilval, miljö och genetiska faktorer.

Healthcare policy, also known as health policy, refers to decisions, plans, and actions that are undertaken to achieve specific healthcare goals within a population. It is formulated by governmental and non-governmental organizations with the goal of improving the health and well-being of citizens, reducing health disparities, and increasing access to quality healthcare services.

Healthcare policy can cover a wide range of issues, including:

* Access to healthcare services: This includes policies related to insurance coverage, provider reimbursement, and regulations that affect the availability and affordability of healthcare services.
* Quality of care: Policies may focus on improving the quality of care delivered in various settings, such as hospitals, clinics, and long-term care facilities.
* Public health: This includes policies related to disease prevention, health promotion, and environmental health, such as vaccination programs, smoking cessation initiatives, and food safety regulations.
* Health workforce: Policies may address issues related to the education, training, and deployment of healthcare professionals, including doctors, nurses, and allied health workers.
* Research and innovation: This includes policies that support research and development in healthcare, such as funding for clinical trials and incentives for the development of new treatments and technologies.

Healthcare policy is a complex and multifaceted field that requires collaboration between various stakeholders, including policymakers, healthcare providers, patients, and advocacy groups. It is informed by evidence-based research, best practices, and ethical considerations, with the ultimate goal of improving health outcomes and reducing health disparities for all members of society.

Samhällsvetenskap (social science) är ett samlingsbegrepp för vetenskapsgrenar som studerar mänskligt beteende, sociala institutioner och strukturer samt samhälleliga fenomen. Detta inkluderar discipliner som sociologi, psykologi, antropologi, politikvetenskap, ekonomi och andra relaterade områden. Samhällsvetenskapen använder sig av vetenskapliga metoder för att undersöka och analysera samhälleliga problem och processer, med syfte att öka förståelsen för hur samhället fungerar och hur människor relaterar till varandra och sin omgivning.

Enligt den svenska socialstyrelsen definieras vårdcentraler som "en typ av primärvårdsenhet där flera olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården, socialtjänst och rehabilitering arbetar tillsammans i en gemensam organisation. De erbjuder ett brett utbud av preventiva, kurativa och rehabiliterande insatser till en angiven patientpopulation."

I vårdcentralen kan du hitta läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, psykologer, psykiater, arbetsterapeuter, logopeder och andra specialistyrkesgrupper beroende på behovet i den specifika regionen. De erbjuder ofta rutinmässiga hälsokontroller, vaccinationer, sjukdomsbehandlingar, rehabilitering och preventiva tjänster som rådgivning om livsstilsförändringar för att förbättra allmän hälsa.

Vårdcentralen är ofta den första kontaktpunkten för patienter när de söker vård och behandling, och det är där patienterna kan få hjälp med att avgöra om de behöver ytterligare specialistvård eller inte.

I medicinsk kontext, betyder "tätortsbefolkning" ofta befolkningen i ett sammanhängande område med tät bebyggelse. I vissa länder, som till exempel Sverige, används begreppet "tätort" för att definiera dessa områden. Enligt Statistics Sweden är en tätort definierad som ett sammanhängande område med minst 200 invånare, där avståndet mellan varje byggnad inte överstiger 200 meter.

Således kan "tätortsbefolkning" i medicinsk kontext syfta på de personer som bor och lever inom ett sådant definierat tätortsområde. Detta är viktigt att beakta när man analyserar eller jämför hälsa och sjukdomsförekomst, eftersom levnadsvillkor och resurser kan variera mellan tätorter och mer sparsamt befolkade områden.

Hälso- och sjukvårdsforskning (eng. Health and medical research) är ett samlingsbegrepp för forskningsaktiviteter som är inriktade på att öka kunskapen om människors hälsa, sjukdomar och vård. Detta kan omfatta allt ifrån grundläggande biomedicinsk forskning där man studerar cellers och molekylers funktion, över klinisk forskning där man utvärderar effekterna av olika behandlingsmetoder hos människor, till populäraffektstudier som undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan.

Hälso- och sjukvårdsforskning kan delas in i flera olika underkategorier beroende på forskningsområde, till exempel:

* Biomedicinsk forskning: studerar de biologiska mekanismer som ligger bakom sjukdomar och hälsa. Detta kan omfatta allt ifrån genetik, molekylärbiologi, till neurovetenskap.
* Klinisk forskning: innebär att man studerar effekterna av olika behandlingsmetoder på människor. Detta kan vara allt ifrån läkemedelsstudier, kirurgiska ingrepp, till psykologiska behandlingar.
* Folkhälsoforskning: undersöker hur olika sociala, miljömässiga och beteendemässiga faktorer påverkar hälsan i stora populationer. Detta kan omfatta allt ifrån studier av levnadsvillkor, livsstilsfaktorer, till miljögifter.
* Hälsoekonomisk forskning: undersöker ekonomiska aspekter av hälsa och sjukvård, till exempel kostnader för olika behandlingsmetoder och effekterna på samhällsekonomin.

Forskningsresultaten från dessa områden kan användas för att utveckla nya behandlingar, förbättra vården, och för att informera beslut om hälso- och sjukvårdspolitik.

Folkhälsa definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som:

"Folkhälsan är ett tillstånd av full och komplett hälsa. Full hälsa innebär inte enbart frånvaro av sjukdom eller invaliditet, utan också ett socialt och mentalt välbefinnande."

Denna definition understryker att folkhälsa handlar inte bara om fysisk hälsa, utan även om mental hälsa och socialt välbefinnande. Det innebär också att arbeta för att förbättra folkhälsan innebär att ta itu med bredare samhällsfrågor som socioekonomiska orsaker till ohälsa, som fattigdom, utbildning och diskriminering.

'Politik' är inte en medicinsk term, utan snarare en termin från samhällsvetenskap. Men eftersom du frågar, så kommer jag att ge dig en kort beskrivning av hur politik kan relateras till hälsa och medicin:

Politik kan definieras som den process genom vilken grupper eller individer tar beslut om hur resurser ska fördelas och hur samhället ska fungera. I en bredare betydelse kan politik också innefatta de principer, värderingar och normer som styr dessa beslut.

I ett medicinskt eller hälsovårdsrelaterat sammanhang kan politik handla om hur samhället ska hantera frågor som rör folkhälsan, sjukvården och hälsofrämjande arbete. Exempel på sådana frågor kan vara:

* Hur ska offentliga medel fördelas till olika delar av sjukvården?
* Hur ska regeringen hantera en epidemi eller en pandemi?
* Vilka lagar och regler behövs för att skydda individers och gruppers hälsa?
* Hur kan vi främja jämlika möjligheter till god hälsa för alla medborgare, oavsett bakgrund eller socioekonomisk status?

Politik påverkar alltså direkt och indirekt vår hälsa och vårt tillgång till sjukvård. Därför är det viktigt att förhålla sig kritiskt till politiska beslut som rör hälsan och att delta i den politiska processen för att påverka dessa beslut.

Consumer influence, också känt som patient- eller kundinfluens, är ett begrepp inom hälso- och sjukvården samt företagande som refererar till den roll som patients/konsumenter spelar i design, utformning och leverans av tjänster och produkter. Det innebär att patienter/konsumenter deltar aktivt i beslut som rör deras vård eller produktanvändning genom att dela sina erfarenheter, behov och preferenser.

Consumer influence kan ta sig många olika former, till exempel:

1. Feedback: Patienter/konsumenter ger feedback om deras upplevelser av en tjänst eller produkt, vilket hjälper till att identifiera styrkor och svagheter och att göra förbättringar.
2. Samverkan: Patienter/konsumenter arbetar tillsammans med vårdpersonal eller företag för att utforma och optimalisera tjänster och produkter.
3. Delaktighet: Patienter/konsumenter deltar i beslut som rör deras eget vårdevidensmönster, till exempel genom att välja mellan olika behandlingsalternativ eller att delta i kliniska prövningar.
4. Utbildning: Patienter/konsumenter lär sig mer om sina sjukdomar och behandlingar för att kunna göra mer informerade beslut och bli mer aktiva deltagare i sin egen vård.
5. Gemensamma intressen: Patienter/konsumenter bildar gemenskaper eller intressegrupper för att dela information, stöd och resurser, samt för att påverka policybeslut som rör deras hälsa och välbefinnande.

Consumer influence anses vara viktigt eftersom det kan leda till bättre patientresultat, högre patientnöjdhet, minskade kostnader och en mer patientcentrerad vård. Det kan också hjälpa till att förbättra kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal samt att stärka den medicinska forskningen genom att involvera patienter i studieplanering, genomförande och utvärdering.

Hälsoojämlikhet (eng. Health equity) kan definieras som prevention och eliminering av hälsorelaterade skillnader, som är förvrängda, avoidable och orättvisa, genom att fokusera på att minska de sociala orsakerna till hälsoproblem och ojämlikheter. Det innebär att alla individer, oavsett vem de är och var de bor, ska ha möjlighet till en lika bra hälsa och tillgång till hälsovård på lika villkor. Hälsoojämlikhet handlar inte bara om att ge alla samma behandling, utan snarare att ta hänsyn till de individuella och sociala förhållanden som kan påverka en persons hälsa och möjligheter till att leva ett friskare liv. Det innebär också att arbeta aktivt med att minska de negativa effekterna av social determinanter av hälsa, såsom socioekonomiska faktorer, diskriminering och social utsatthet, som kan leda till hälsoproblem och ojämlikheter.

Hälso- och sjukvårdsförsörjning (Healthcare delivery) är den process genom vilken hälso- och sjukvård tillhandahålls till en individ eller population. Det inkluderar prevention, diagnosis, treatment och management av medicinska problem och förbättrande av allmänt hälsostatus. Hälso- och sjukvårdförsörjning kan ske i olika instanser som primärvård, specialistvård, akutsjukvård och långvarig vård, och kan levereras av en rad olika yrkesgrupper, inklusive läkare, sjuksköterskor, psykologer och andra allierade hälsoyrken. Målet med hälso- och sjukvårdförsörjning är att förbättra, underhålla eller återställa individens hälsa och välbefinnande till så hög en nivå som möjligt.

Hälso- och sjukvårdstillgänglighet (i engelska "healthcare accessibility") är ett begrepp som ofta används inom hälso- och sjukvårdssektorn och avser de faktorer som påverkar en persons möjlighet att få tillgång till rätt typ av vård, vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Det kan handla om både fysiska, kulturella, socioekonomiska och administrativa aspekter.

En medicinsk definition av hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan vara: "den grad till which individuals are able to obtain appropriate care when they need it in relation to their health needs." (Levesque, Harris & Russell 2013). Denna definition understryker vikten av att det inte bara handlar om att ha tillgång till sjukvårdstjänster, utan också om att ha möjlighet att använda dem på ett lämpligt sätt.

Det kan vara flera faktorer som påverkar en persons hälso- och sjukvårdstillgänglighet, till exempel:

* Geografisk avstånd till vårdenheter
* Öppettider och väntetider
* Kostnader för vård och läkemedel
* Språk- och kulturbarriärer
* Attityder hos vårdpersonal och organisationer
* Tillgång till information om tillgängliga tjänster och behandlingsalternativ

Det är viktigt att notera att hälso- och sjukvårdstillgänglighet kan variera mellan olika grupper i samhället, beroende på faktorer som socioekonomisk status, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning. Det är därför viktigt att ta hänsyn till dessa aspekter när man utformar och förbättrar hälso- och sjukvårdssystem.

I'm sorry for any confusion, but "Libanon" is the name of a country and does not have a medical definition. Libanon, also known as Lebanon in English, is a country located in the Middle East. It shares borders with Syria to the north and east and Israel to the south, while its western border is the Mediterranean Sea. The capital city of Libanon is Beirut.

I'm sorry for any confusion, but "New York City" is a location and not a medical condition or term. It is the most populous city in the United States, located in the state of New York. It is known as a major cultural, financial, and entertainment hub, and is home to many well-known landmarks and institutions.

En hälsoundersökning är en systematisk och strukturerad undersökning av en persons hälsa, som vanligen utförs av en läkare eller annan vårdpersonal. Hälsoundersökningen kan omfatta en rad olika moment, beroende på individens ålder, kön, livsförhållanden och eventuella symptom eller sjukdomstillstånd.

Typiska moment i en hälsoundersökning kan vara:

1. Anamnes: En samtal med patienten där man tar reda på deras medicinska historia, livsförhållanden, symtom och eventuella sjukdomar hos nära anhöriga.
2. Kroppslig undersökning: En grundläggande undersökning av kroppen, där man tittar på huden, särskilt ögon, mun, hals, bröstkorgen och buken. Man lyssnar på hjärtat, lungorna och tar pulsen. Man kan också känna efter om det finns några smärtor eller andra avvikelser.
3. Laboratorieundersökningar: Blod- och urinprover som analyseras för att upptäcka eventuella sjukdomstillstånd, såsom diabetes, högt blodtryck eller njursjukdomar.
4. Screeningtest: Undersökningar som utförs för att upptäcka tidiga tecken på sjukdomar, innan symptomen uppstår. Exempel på screeningtester är mammografi för bröstcancer och koloskopi för tarmsjukdomar.
5. Rådgivning: En hälsoundersökning kan också innebära rådgivning om livsstilsförändringar, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten eller ändra kostvanor.

Syftet med en hälsoundersökning är att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede, förhindra komplikationer och behandla dem effektivt. Den kan också hjälpa till att förebygga sjukdomar genom att identifiera riskfaktorer och ge råd om livsstilsförändringar.

En "hälso- och sjukvårdsreform" är ett samlingsbegrepp för politiska förändringsinitiativ som syftar till att reformera och förbättra en nations hälso- och sjukvårdssystem. Definitionen kan variera beroende på kontext och plats, men den innefattar ofta förändringar av systemets finansiering, organisation, leverans och kvalitet.

Exempel på områden som kan täckas av en hälso- och sjukvårdsreform inkluderar:

1. Finansiering: Förändringar i hur hälso- och sjukvården finansieras, till exempel genom att införa nya betalningsmodeller, höja skatter eller avgifter, eller omstrukturera försäkringsprogram.
2. Organisation: Förändringar i hur hälso- och sjukvården är organiserad, till exempel genom att införa nya strukturer för ledning och administration, samordna olika tjänster eller omorganisera vårdgivare.
3. Leverans: Förändringar i hur hälso- och sjukvården levereras till patienter, till exempel genom att öka tillgängligheten till vård, förbättra kvaliteten på vården eller minska väntetider.
4. Kvalitet: Förändringar i hur kvaliteten i hälso- och sjukvården övervakas och förbättras, till exempel genom att införa standarder för vårdkvalitet, utvärdera resultat och patientupplevelser eller stödja forskning och utveckling.
5. Digitalisering: Förändringar i användandet av digital teknik inom hälso- och sjukvården för att förbättra effektiviteten, säkerheten och tillgängligheten till vård.

Hälsokampanjer är organized, ongoing efforts med fokus på att främja och stärka folkhälsa genom att öka medvetenheten, förändra beteenden och skapa en miljö som stödjer hälsosamma val. Dessa kampanjer riktar sig ofta till en specifik målgrupp eller population och använder strategier såsom information, kommunikation, utbildning och möjliggörande av positiva sociala och fysiska förändringar. Exempel på hälsokampanjer kan vara anti-rökningskampanjer, kampanjer för att främja fysisk aktivitet eller kampanjer för att förebygga ohälsa orsakad av ohälsosam näring.

Psykisk hälsa (mental health) är en del av den övergripande hälsan och välbefinnandet. Det innefattar våra känslor, tankar, beteenden och relationer med oss själva och andra människor. Psykisk hälsa inkluderar att hantera stress, ha positiva sociala förbindelser, kunna arbeta produktivt och bidra till samhället. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) kan psykisk hälsa definieras som ett "stånd till välbefinnande i vilket individen realiserar sitt potential, hanterar normala livseventualiteter, arbetar produktivt och bidrar till sin gemenskap". Det är också när en person kan hantera stress, anpassa sig till förändringar och hantera besvärande livsupplevelser. Psykisk ohälsa innebär att en persons tankar eller känslor påverkar deras vardagliga funktion negativt och kan leda till sjukdomstillstånd som depression, ångest, psykos eller andra psykiatriska störningar.

"Translational medical research" refererar till den process där forskningsresultat från grundläggande biomedicinsk eller molekylär forskning appliceras och utvecklas för att användas i klinisk praktik, såsom diagnostiska verktyg och behandlingsmetoder. Detta innebär att översätta vetenskapliga upptäckter från laboratoriet till patienten, därav begreppets namn "translational". Denna typ av forskning kräver en nära samarbete mellan forskare, kliniker och andra experter för att säkerställa att de nya behandlingsmetoderna är säkra, effektiva och praktiska att använda i den kliniska vården.

'Utvandring' refererer til den prosessen hvor en person forlader sin opprinnelige vuggesteddel og flytter til en annen region eller land på permanent eller langvarig basis. Dette kan skyldes forskjellige faktorer som økonomiske muligheter, politisk uro, konflikter, miljøproblemer eller søknaden om bedre levevilkår.

'Invandring', på den andre side, refererer til den prosessen hvor en person flytter til et nytt land med henblikk på permanent eller langvarig bosettelse. Årsakene til invandring kan være likevel som de for utvandring, slik som økonomisk vekst, jobbemuligheter, studier, familiegrunnlag eller politisk stabilitet.

Det er viktig å merke seg at både utvandring og invandring kan ha betydelige sosiale, økonomiske og kulturelle konsekvenser for individene involverte, som også kan påvirke de destinationslandene og de opprinnelige hjemlandene.

En allmänt accepterad definition av hälsa är den som ges av Världshälsorganisationen (WHO), som definierar hälsa som: "Hälsa är ett tillstånd av fullständig fysisk, mental och social välbefinnande och inte endast frånvaro av sjukdom eller funktionsnedsättning."

Denna definition understryker att hälsa är mer än bara frågan om fysiskt tillstånd, utan inkluderar också mentalt och socialt välbefinnande. Det betyder att för att ha bra hälsa behöver en inte bara vara frisk från sjukdomar, utan också ha ett gott psykiskt tillstånd och stödja sig på starka sociala band.

Socioeconomiska faktorer är samlingen av sociala och ekonomiska faktorer som kan ha en inverkan på individers hälsa och välbefinnande. Dessa faktorer kan omfatta:

1. Inkomst: Låga inkomster kan begränsa tillgången till hälsovården, näringsriktig mat och bostäder i god kvalitet, vilket alla kan påverka hälsan negativt.

2. Utbildning: En lägre utbildningsnivå kan leda till sämre arbetsförhållanden, lägre inkomster och sämre förståelse av hälsoproblem och förebyggande åtgärder.

3. Social status: Individers sociala status kan påverka deras självkänsla, stressnivåer och tillgång till socialt stöd, vilket alla kan ha en inverkan på deras hälsa.

4. Arbetsförhållanden: Otrygga, fysiskt krävande eller psykiskt belastande arbetsförhållanden kan öka risken för stressrelaterade sjukdomar och skador.

5. Samhällsförhållanden: Socialt utanförskap, diskriminering och andra negativa sociala faktorer kan påverka individers psykiska hälsa och välbefinnande.

6. Bostadsförhållanden: Otrygga, överfyllda eller förorenade bostäder kan öka risken för hälsoproblem som andningsbesvär, astma och mentala ohälsa.

7. Livsstilsfaktorer: Faktorer som tobaksrökning, alkoholmissbruk, brist på motion och oäten av frukt och grönsaker kan vara vanligare bland personer med lägre socioekonomisk status och öka risken för kroniska sjukdomar.

Socioekonomiska faktorer kan ha en kumulativ effekt på hälsan, vilket innebär att personer som utsätts för flera negativa socioekonomiska faktorer tenderar att ha sämre hälsa än personer som inte utsätts för dessa faktorer.

'Attityd till hälsa' refererar till individens subjektiva uppfattning, förväntningar och beteenden i relation till sitt eget hälsotillstånd och välbefinnande. Den kan vara formad av en persons livserfarenheter, kultur, sociala situation, psykologiska faktorer och kunskap om hälsa. Attityden till hälsa kan ha en betydande inverkan på hur en person hanterar sin egen hälsa, söker vård och huruvida de följer rekommendationer från vårdpersonal. En positiv attityd till hälsa har ofta visat sig korrelera med bättre hälsoutfall och livskvalitet.

En 'Hälso- och sjukvårdsundersökning' (HSU) är en systematisk undersökning av en individuals hälsa, som vanligtvis utförs av en legitimerad hälsovårdpersonal såsom läkare eller sjuksköterska. Målet med en HSU är att upptäcka eventuella hälsoproblem i ett tidigt skede, förhindra sjukdomar genom att ge råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, och att uppdatera individens medicinska historia.

En HSU kan innefatta en rad olika procedurer, beroende på individens ålder, kön, familjemedicinsk historia och andra faktorer. Typiska komponenter i en HSU kan vara:

* En medicinsk anamnes, där individen frågas om sin medicinska historia, livsstil, symptom och hälsovärn.
* En fysisk undersökning, där hälsovårdspersonalen utför en grundläggande fysiskt tillsyn av kroppen, inklusive att lyssna på hjärtat och lungorna, titta i ögonen och munnen, och känna efter lymfknutar och andra fysiska tecken på sjukdom.
* Undersökningar som blodprov, urinprover eller avbildande undersökningar som röntgen eller ultraljud, för att få ytterligare information om individens hälsa.
* Råd om livsstilsförändringar och förebyggande åtgärder, såsom att sluta röka, öka fysisk aktiviteten, ändra kosten eller ta preventiva mediciner.

HSU:er är viktiga för att upptäcka sjukdomar i ett tidigt skede och för att främja en god allmän hälsa. De rekommenderas vanligen regelbundet, beroende på ålder, kön och hälsostatus.

Healthcare planning, in a medical context, refers to the process of determining the necessary resources, facilities, and services required to provide quality healthcare to a specific population. It involves analyzing the health needs of the community, establishing priorities, setting goals and objectives, and developing strategies to effectively and efficiently meet those needs within available resources. The ultimate aim is to improve overall community health, prevent diseases, and provide appropriate treatment and care for individuals. This can include planning for hospital and clinic facilities, workforce recruitment and training, public health programs, and healthcare technology infrastructure.

Primärvård är den första kontakten med det medicinska sjukvårdsystemet när en individ eller familj söker vård. Det innefattar ofta preventiv vård, tidig upptäckt och behandling av sjukdomar, samt stöd till sjukdomars förlopp och rehabilitering. Primärvården är vanligtvis den lägsta nivån av sjukvård i ett land och omfattar ofta vårdgiver som allmänläkare, sjuksköterskor, tandläkare och andra hälsovårdare. Primärvårdens mål är att ge helhetsskydd till individen eller familjen, ta hand om deras grundläggande medicinska behov och försäkra att de får den rätta vården på rätt plats när det behövs.

Hälsobeteende (eng. health behavior) är ett begrepp inom hälso- och sjukvården som refererar till individers val och handlingar som har en direkt påverkan på deras hälsa och välbefinnande. Det kan handla om att inta en balanserad diet, regelbundet fysisk aktivitet, undvika tobak och alkoholmissbruk, hantera stress, söka regelbunden preventiv vård samt upprätthålla god personlig hygien. Hälsobeteenden kan också inkludera att undvika riskfyllda beteenden som exempelvis rattfylleri och droganvändning.

Det är värt att notera att hälsobeteende inte bara påverkas av individens personliga val och preferenser, utan också av sociala, kulturella, ekonomiska och miljömässiga faktorer. Exempelvis kan en persons socioekonomisk status ha en betydande inverkan på deras möjligheter till att göra hälsosamma val och utöva hälsosamma beteenden.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

'Vårdkvalitet' (eng. healthcare quality) kan definieras som graden av målorienterad, patientcentrerad vård och service som mäter, förbättrar och upprätthåller höga standarder för sjukvården genom att mäta resultat och tillhandahålla relevant information till alla intresserade partier. Denna definition inkluderar aspekter av effektivitet, säkerhet, patientcentreradhet, timeliness, effektivitet och jämlikhet i vården. Målet är att förbättra individuella patientresultat, öka patienternas tillfredsställelse och stärka systemets hållbarhet och prestationer.

'Boendeformer' er en betegnelse som ofte brukes innen medisin og psykiatri for å beskrive forskjellige typer boligarrangementer for personer med særskilte behov, ofte relatert til funksjonsevne, mentale helse eller sykdom. Det kan eksempelvis være spørsmål om å oppnå en trygg, støttende og sikker boligmiljø for dem som har behov for hjelp og overvåking i dagliglivet.

Her er noen eksempler på boendeformer:

1. **Omsorgsboliger:** Boliger der beboerne får tilbud om 24-timers støtte og omsorg, oftest av professionelle vårdgivere. Dette kan inkludere hjelp med personlig hygiene, matlaging, administrering av medisin og andre aktiviteter i dagliglivet.
2. **Gruppetilbud:** Boliger der flere personer deler et felles hus eller leilighet, ofte med tilbud om støtte og omsorg fra professionelle vårdgivere eller frivillige. Gruppetilbud kan være en god løsning for dem som ønsker sosial interaksjon og samvær med andre.
3. **Egenbolig med støtte:** Her får en person med behov for støtte i dagliglivet muligheten til å bo i egen bolig, men med tilbud om støtte når det er påkrevd. Dette kan eksempelvis være hjelp med rengjøring, innsalg, administrering av medisin eller andre tjenester som kan være behov for å sikre en trygg og bekvem bolig.
4. **Assistert leveform:** Boliger der personer med funksjonsevnehemming deltar aktivt i planleggingen og gjennomføringen av dagliglivet, ofte sammen med andre personer med liknende behov. Assistert leveform kan være en god løsning for dem som ønsker å ha kontroll over sin egen livssituasjon og samtidig ha tilgang til støtte når det er påkrevd.

Det er viktig å understreke at alle boligformer ikke vil passe alle, og at valget av boligform bør avhenge av den enkeltes behov, ønsker og muligheter. Det kan også være lurt å overveie andre faktorer som beliggenhet, pris og tilgjengelighet av støtte- og tjenestertilbud når man velger boligform.

Healthcare, eller hälso- och sjukvård, är en term som ofta används för att beskriva systemet av tjänster, institutioner och personal som arbetar med att upprätthålla, vårda och behandla människors hälsa. Det kan omfatta preventiv vård, akut vård, kronisk sjukvård och rehabilitering.

En mer formell definition från World Health Organization (WHO) definierar hälso- och sjukvård som: "Alla offentliga och privata aktiviteter whose primary goal is to promote, restore or maintain health." Det inkluderar också "services provided by clinical professionals and allied health personnel, such as physicians, nurses, dentists, psychologists, social workers, pharmacists, midwives, dietitians, and others."

I vissa länder kan hälso- och sjukvården vara statligt finansierad och erbjudas gratis till medborgarna, medan andra länder har en blandning av offentlig och privat finansiering. Oavsett system är målet att säkerställa att alla människor har tillgång till vård på ett rättvist, effektivt och kvalitetsgaranterat sätt.

Sjukförsäkring är ett system som erbjuder skydd och finansiell kompensation till en individ som blivit sjuk, skadad eller drabbad av någon form av funktionsnedsättning. Detta kan innefatta kostnader för medicinsk behandling, rehabilitering, läkemedel och eventuellt ersättning för inkomstbortfall. Sjukförsäkringar kan vara offentligt finansierade genom statliga program eller privatfinansierade genom försäkringsbolag. Syftet är att skydda individen ekonomiskt under tiden för sjukdom eller skada och möjliggöra tillgång till nödvändig medicinsk vård.

Global hälsa är ett omfattande och multidisciplinärt koncept som handlar om att förbättra hälsa och välfärd för alla människor i alla delar av världen. Det inkluderar en bred vetenskaplig och politisk agenda med fokus på att minska ohälsosociala orättvisor, bekämpa sjukdomar och epidemier, främja hälsofrämjande livsstilar och miljöer samt stärka hälso- och sjukvårdssystem över hela världen. Global hälsa tar hänsyn till de sociala, ekonomiska, politiska och miljömässiga determinanterna för hälsa och betonar därför samarbete och samverkan mellan länder, organisationer och individer över gränserna.

Hälso- och sjukvårdspersonal är en samlande beteckning på de olika yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården, med målet att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos individer eller populationer.

Typiska yrkesgrupper inom hälso- och sjukvårdspersonal är läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, tandläkare, psykologer, fysioterapeuter, logopeder, dietister, optiker, sjukgymnaster och vårdbiträden. Deras arbetsuppgifter kan variera stort beroende på yrkesgrupp och specialisering, men de har alla en gemensam uppgift att främja och vårda människors hälsa och välbefinnande.

'Indien' är ett geografiskt begrepp och refererar till en nation i södra Asien, officiellt känd som Republiken Indien. Det finns dock inget etablerat medicinskt begrepp som heter 'Indien'. Ibland kan vissa medicinska studier eller rapporter hänvisa till "indisk medicin", vilket refererar till traditionella indiska medicinska system, såsom Ayurveda, Yoga, Unani, Siddha och Homeopathy. Men det är inte ett geografiskt begrepp, utan snarare en typ av alternativ medicinsk praktik med rötter i den indiska kulturen och historien.

'Munhälsa' (oral health) är en delmängd av allmän hälsa som direkt eller indirekt påverkar mun, tänder, tandkött, käkar, skallben och de angränsande strukturerna. Den omfattar prevention, diagnostisering och behandling av sjukdomar i munnens olika strukturer samt upprätthållandet av normalt funktion och estetik.

En medicinsk definition av 'Munhälsa' är:

"Den tillståndet då alla strukturer i munhålan (tänder, tandkött, käkar, skallben, muskler, salivkörtlar och de angränsande strukturerna) är friska, fungerar normalt och inte orsakar smärta, infektion eller någon funktionell störning. Det innebär att munhålan är fri från sjukdomar som karies, paradontit, oral cancer, munsår, tandsmärtor, torr mun och andra patologiska tillstånd."

'Hälso- och sjukvårdsbehov' refererar till de omsorgstjänster och behandlingar som en individ eller en population behöver för att uppnå, värna och återställa sin fysiska, mentala och sociala hälsa. Det kan inkludera preventiva tjänster, akuta omsorgstjänster, kroniska sjukvårdsbehandlingar och rehabilitering. Hälso- och sjukvårdsbehovet bestäms av en individuell persons medicinska, psykologiska och sociala status, som kan påverkas av faktorer som ålder, kön, socioekonomisk status, levnadsvanor och miljö.

'Hälso- och sjukvårdsafterfrågan', däremot, refererar till den mängd hälso- och sjukvård som sökas upp eller används av en individ eller en population. Det kan variera beroende på faktorer som medvetenhet om tillgängliga tjänster, kostnader, geografisk tillgänglighet och preferenser. Hälso- och sjukvårdsafterfrågan kan också påverkas av systemiska faktorer som finansiering, reglering och policybeslut.

I vissa fall kan hälso- och sjukvårdsbehovet överstiga efterfrågan, vilket kan leda till att vissa individers behov inte täcks. Detta kan bero på ojämlika resurser, brist på tillgängliga tjänster eller höga kostnader. I andra fall kan efterfrågan överskrida behovet, vilket kan leda till överanvändning av vården och onödiga kostnader. Det är därför viktigt att försöka matcha hälso- och sjukvårdsbehoven med efterfrågan genom att öka medvetenheten om tillgängliga tjänster, förbättra tillgängligheten och minska kostnaderna.

Health education, eller hälsoupplysning, är en process av undervisning och kommunikation som syftar till att stödja individers och gemenskapers förståelse av hälsa, sjukdomar och hälsovård. Det innebär att ge relevant information, kunskap och färdigheter för att främja, upprätthålla och förbättra folks hälsa samt förebygga ohälsa och sjukdomar.

Hälsoupplysning kan omfatta en mängd olika aktiviteter som till exempel att ge rådgivning, sprida information via olika medier, erbjuda utbildningsprogram, stödja självhjälpsgrupper och delta i politiska processer för att främja hälsa.

Denna typ av upplysning är viktig för alla individer, oavsett ålder eller bakgrund, eftersom den kan hjälpa till att stärka individens förmåga att ta ansvar för sin egen hälsa och göra informade val om sin livsföring. Hälsoupplysning kan också bidra till att minska negativa sociala och ekonomiska konsekvenser av ohälsa och sjukdomar, samt stödja ett hälsofrämjande samhällsklimat.

Hälso- och sjukvårdsutgifter (HSU) kan definieras som de kostnader som uppstår när en individ eller en population får vård och behandling inom hälso- och sjukvårdssystemet. Detta kan omfatta både direkta och indirekta kostnader.

Direkta HSU är de kostnader som direkt förknippas med diagnos, behandling och eftervård av en sjukdom eller skada. Exempel på direkta HSU innefattar läkarbesök, mediciner, operationer, sjukhusvistelser och rehabilitering.

Indirekta HSU är de kostnader som uppstår som en följd av sjukdomen eller skadan, men som inte direkt förknippas med vård och behandling. Exempel på indirekta HSU innefattar produktivitetsförluster orsakade av sjukdom eller skada, såsom förlorad inkomst när en person inte kan arbeta, samt kostnader för omsorg om barn eller äldre när en vårdgivare är sjuk.

Det är värt att notera att HSU kan variera mycket beroende på flera faktorer, såsom typ och svårighetsgrad av sjukdomen eller skadan, tillgänglighet och kvalitet på vård och behandling, samhälleliga faktorer som levnadsstandard och socialt stöd, och individuella faktorer som ålder, kön och livsstil.

Folkhälsoadministration, eller "Public Health Administration", är ett samlingsbegrepp för de administrativa funktioner och strukturerna som styr och hanterar offentlig hälsovård på olika nivåer, till exempel lokalt, regionalt och nationellt. Det inkluderar planering, implementation, bedömning och kontinuerlig förbättring av offentliga hälsoprogram och tjänster med målet att förbättra och skydda hela befolkningens hälsa och välfärd. Det kan också innefatta övervakning och förebyggande åtgärder för att hantera smittsamma sjukdomar, miljöhälsoproblem och andra folkhälsohot.

Health Consciousness, Attitudes, and Behavior är begrepp som ofta används inom folkhälso- och preventivmedicin. Det kan definieras på följande sätt:

1. Hälsomedvetenhet (Health Consciousness): Det är en personlig egenskap som beskriver individens medvetenhet om och intresse för sin egen hälsa, hälsovanor och livsstil. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha en positiv inställning till hälsopromotion och prevention, är informerad om riskfaktorer och har en tendens att vara mer engagerad i att underhålla och förbättra sin egen hälsa.

2. Attityder (Attitudes): Det är de kognitiva och emotionella inställningarna som en person har mot olika hälsoproblem, hälsovanor och livsstilsval. En positiv attityd kan vara förknippad med bättre hälsa och livskvalitet. Attityder kan påverka individens val och beteenden kring sin egen hälsa.

3. Beteende (Behavior): Det är de aktiva handlingar som en person utför för att underhålla, förbättra eller skada sin hälsa. Exempel på hälsobeteende inkluderar regelbundna motion och träning, god nutrition, rökfrihet, alkoholmoderation och stresshantering.

Sammantaget kan Health Consciousness, Attitudes, and Behavior beskrivas som en persons medvetenhet, inställningar och handlingar kring sin egen hälsa. Det är viktigt att notera att dessa faktorer ofta är korrelerade och påverkar varandra. En person med hög hälsomedvetenhet tenderar att ha positiva attityder och bättre hälsobeteende, vilket kan leda till en förbättrad hälsa och livskvalitet.

Environmental care, även kallat miljövård eller miljöskydd, är ett samlingsbegrepp för aktiviteter och åtgärder som syftar till att skydda, vårda och förbättra miljön. Det innefattar att minska eller eliminera negativa påverkan från mänsklig verksamhet på naturen och hälsan hos levande varelser, inklusive människor.

Miljövård kan omfatta en rad olika aspekter, till exempel att:

* Minska luft-, vatten- och markföroreningar
* Skydda naturresurser som mark, vatten och biologisk mångfald
* Förhindra klimatförändringar genom att minska utsläpp av växthusgaser
* Främja hållbara livsstilar och produktionssätt
* Följa och efterlev miljölagar och regler

Miljövård är en viktig del av den offentliga hälsovården, eftersom en skadad eller utsatt miljö kan ha negativa konsekvenser för människors hälsa.

"Arbetarskydd" är ett begrepp inom arbetslivssäkerheten och hänvisar till de åtgärder som vidtas för att förebygga eller minska risker för skada eller sjukdom i samband med arbetet. Detta kan omfatta en rad olika åtgärder, såsom tekniska lösningar, organisatoriska förändringar och användande av skyddsutrustning.

Den medicinska aspekten av "arbetarskydd" handlar främst om att förebygga eller minska exponeringen för faktorer som kan skada hälsa, såsom kemiska ämnen, fysikaliska skadegörare och psykosociala belastningar. Detta kan uppnås genom att utvärdera arbetsmiljön, identifiera risker och vidta lämpliga åtgärder för att skydda arbetstagarnas hälsa och trygghet.

Exempel på medicinska aspekter av "arbetarskydd" kan inkludera:

* Användning av andningsskydd för att förebygga exponering för kemiska ämnen eller damm
* Användning av lyftstöd för att minska belastningen på ryggraden under lyft
* Anpassning av arbetsplatsen och arbetet för att undvika repetitiva rörelser eller monotona uppgifter som kan leda till muskel-skeletta problem
* Psykosocialt stöd och resurser för att hantera stress, mobbning eller andra psykosociala risker på arbetsplatsen.

Patientens acceptans av vård är ett begrepp som ofta används för att beskriva den grad av överensstämmelse eller enighet mellan patienten och deras vårdgivare när det gäller behandlingsplaner, sjukvårdsprocesser och utfall. Det innebär att patienten förstår, är involverad i och stödjer de medicinska besluten som tas av deras vårdgivare. Patientacceptans kan variera från en acceptans av behandlingens nödvändighet till en fullständig överensstämmelse med behandlingsplanen och förväntade utfall.

Enligt forskning kan patientacceptans ha en positiv inverkan på sjukvårdsutgångar, eftersom det kan leda till bättre samarbete mellan patienter och vårdgivare, ökad medicinsk adherens (dvs. att följa behandlingsplanen) och en förbättrad kvalitet på livskvaliteten under sjukdomen.

Det är viktigt att notera att patientacceptans inte nödvändigtvis betyder att patienten är helt nöjd med sin vård eller att de inte har några frågor eller bekymmer kvar. I stället handlar det om en process där patienter och vårdgivare arbetar tillsammans för att förstå varandras behov, preferenser och förväntningar, så att de kan ta beslut som är bäst lämpade för den enskilda patientens situation.

Sjukvårdsransonering, även känd som "medical rationing", är ett kontroversiellt koncept där resurser för sjukvård begränsas eller delas ut på ett begränsat sätt till vissa patienter, baserat på olika kriterier som kan inkludera prognos, ålder, funktionsnivå, livskvalitet och andra faktorer. Detta sker ofta i situationer där resurser är otillräckliga eller begränsade, till exempel under en pandemi eller i ett sjukvårdsystem med brist på resurser.

Sjukvårdsransonering kan vara ett mycket etiskt och politiskt känsligt ämne, eftersom det kan innebära att vissa patienter nekas vård som kan rädda deras liv eller förbättra deras hälsotillstånd. Därför är det viktigt att ha etiska riktlinjer och processer i place för att garantera att rationeringen sker på ett rättvist, transparent och icke-diskriminerande sätt.

Folkhälsovård, eller befolkningshälsa, är ett område inom hälso- och sjukvården som fokuserar på att förbättra och skydda helheten av en populations hälsa och välbefinnande. Detta uppnås genom att implementera strategier och program som främjar sund livsstilar, förebygger sjukdomar och skador, och minskar sociala och ekonomiska dispariteter i hälsa. Folkhälsovården inkluderar också att övervaka och utvärdera populationens hälsa, samt att informera och engagera allmänheten och beslutsfattare i frågor som rör befolkningshälsan.

Hälso- och sjukvårdsprioriteringar (eng. Healthcare Priorities) kan definieras som en process där resurser, inklusive tid, personal och finansiella medel, fördelas inom hälso- och sjukvården på ett sätt som ger högsta möjliga samhällsnytta. Det innebär att man tar hänsyn till behov, effektivitet, kostnadseffektivitet och rättvisa när man bestämmer vilka behandlingar och tjänster som ska erbjudas.

Prioriteringar kan göras på olika nivåer, från individuell patientvård till populationsnivå. På individnivå kan prioriteringar handla om att avgöra vilken behandling som är mest lämpad för en specifik patient, medan prioriteringar på populationsnivå kan handla om att avgöra vilka tjänster och behandlingsformer som ska erbjudas i ett helt hälso- och sjukvårdsystem.

Exempel på faktorer som kan påverka prioriteringar inom hälso- och sjukvården är allvarligheten av en sjukdom eller skada, patientens prognos, möjligheterna till att förbättra livskvaliteten, kostnaden för behandlingen och dess effektivitet.

Det är viktigt att prioriteringar inom hälso- och sjukvården görs på ett transparent och rättvist sätt, så att alla intressenter, inklusive patienter, anhöriga och personal, har tillgång till information om hur beslut fattas och kan delta i processen.

"Nationellt hälso- och sjukvårdprogram" är ett samlingsbegrepp för en regerings eller en nations officiella policy och strategi angående sitt lands hälso- och sjukvård. Det innefattar ofta mål, prioriteter, strategier och åtgärder som planeras att genomföras på nationell nivå för att förbättra folkhälsan, förebygga sjukdomar, skydda folkhälsa och ge vård till de behövande. Det kan också omfatta reglering av hälso- och sjukvården, planering av resurser och finansiering, samt övervakning och utvärdering av programmets resultat.

Exempel på nationella hälso- och sjukvårdsprogram kan vara policyer för att minska barnadödligheten, bekämpa infektionssjukdomar som tuberkulos eller HIV/AIDS, främja en hälsosam livsstil, förbättra tillgängligheten och kvaliteten på vårdtjänster, samt stärka hälso- och sjukvårdssystemet i sin helhet.

'Psykiatrisk vård' är en form av sjukvård som riktar sig till personer med psykiatriska störningar, såsom depression, bipolär sjukdom, schizofreni och neurokognitiva störningar. Den kan innebära behandling med mediciner, terapi och andra former av stöd. Psykiatrisk vård kan ges på olika sätt, beroende på personens behov och sjukdomsbild. Det kan vara ambulant vård, dagvård, boenden i specialenhet eller akut vård på psykiatrisk avdelning på sjukhus. Målet är att hjälpa den enskilde att hantera sin sjukdom och förbättra deras livskvalitet.

Den integrerade vård- och sjukvården (eng. "Integrated healthcare") är en modell för att leverera vård och behandling till patienter genom att koordinera alla aspekter av deras vård, inklusive preventiva tjänster, akuta omsorg, kroniska sjukvård och rehabilitering. Den integrerade vården strävar efter att förbättra patientens helhetliga välbefinnande genom att ta hänsyn till deras fysiska, mentala, sociala och emotionella behov.

Den integrerade vård- och sjukvården innebär ofta ett samarbete mellan olika vårdgivare, såsom läkare, sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och socialarbetare, för att ge koordinerad, helhetlig vård till patienten. Denna modell kan även innebära samarbete mellan olika vårdenheter, såsom primärvård, specialistvård och socialtjänster, för att säkerställa en smidig övergång mellan olika nivåer av vård.

Den integrerade vård- och sjukvården kan även innebära användandet av teknik och information för att underlätta kommunikationen mellan vårdgivare, samt ge patienten tillgång till relevant information och stöd för att aktivt delta i sin egen vård. Detta kan leda till bättre resultat för patienten, minskad risk för komplikationer och lägre kostnader för sjukvården.

Kvinnohälsa är ett bredare begrepp som innefattar alla aspekter av kvinnors fysiska, mentala och sociala hälsa under olika livsfaser. Det omfattar specifika ämnen såsom reproduktiv hälsa, men även allmän hälsa, sjukdomsprevention, behandling och rehabilitering av sjukdomar som drabbar både kvinnor och män. Kvinnohälsan inkluderar också att ta hänsyn till de speciella utmaningarna och förhållanden som är unika för kvinnor på grund av deras biologiska och sociala roller, såsom menopaus, graviditet, mammografi, reproduktiv rättighet, våldtäkt, könsbaserad diskriminering och andra former av könsrelaterat våld.

Den medicinska termen för "hälso- och sjukvårdssektor" är "healthcare sector" eller "healthcare system". Detta omfattar alla offentliga, privata och ideella institutioner, organisationer, aktörer och resurser som erbjuder medicinska tjänster, produkter och vård till en individ eller population för att främja, upprätthålla och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt behandla och rehabilitera sjukdomar och skador. Det inkluderar läkare, sjuksköterskor, tandläkare, apotekare, psykologer, specialister, vårdpersonal, kliniker, sjukhus, hälsocentraler, äldreboenden, mentalsjukvård, preventiv vård, folkhälsa, offentlig hälsa, rehabilitering, läkemedel, medicintekniska produkter och tjänster, forskning, utbildning och annan relaterad verksamhet inom hälsovården.

Det finns inga etablerade medicinska definitioner specifika för "hälsa i glesbygd". Men hälsan i glesbygd kan påverkas av olika faktorer som särskiljer den från hälsa i mer urbana områden. Följande är några aspekter som ofta diskuteras i samband med hälsa i glesbygd:

1. Geografisk isolering: Avstånd till vårdcentrum, sjukhus och andra viktiga faciliteter kan vara större, vilket kan leda till sämre tillgång till vårdtjänster och fördröjd diagnostik och behandling.
2. Demografiska faktorer: Befolkningen i glesbygd tenderar att vara äldre, och det kan finnas högre andelar av fattigdom och lägre utbildningsnivåer, vilket alla kan påverka hälsa negativt.
3. Social isolation: Äldre invånare och andra med sämre socialt stöd kan vara mer utsatta för ensamhet och depression.
4. Hälsoförbundna livsförhållanden: Levnadsvillkor som inkluderar bostads- och arbetsmiljö, fysisk aktivitet, kosthållning och tobaksbruk kan vara sämre i glesbygd, vilket kan leda till högre risk för kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.
5. Hälsoförbundna beteenden: Alkohol- och drogmissbruk kan vara vanligare i glesbygd, vilket kan leda till sämre hälsoutfall.
6. Tillgång till hälsa- och sjukvårdstjänster: Lägre befolkningstäthet kan resultera i sämre tillgång till specialistvård och andra viktiga tjänster som primärvård, mental hälsa och preventiv vård.
7. Kulturella faktorer: Kultur, traditioner och språkskillnader kan påverka individers tillgänglighet till information om hälsovård och deras villighet att söka vård.
8. Miljöfaktorer: Exponering för skadliga miljöfaktorer som luft- och vattenföroreningar kan vara högre i glesbygd, vilket kan leda till ökade hälsorisker.

Health literacy kan definieras som den förmåga som en individ har att hitta, förstå, tolka och tillämpa information relaterad till hälsan, sjukvården, prevention och behandling i syfte att underlätta och främja sin egen hälsa samt att ta del av beslut som rör hälsan. Det innefattar också förmågan att använda matematiska kunskaper för att jämföra och förstå risker samt kostnader relaterade till hälsa. En person med god hälsoliteraci har därmed möjlighet att ta aktiv del i sin egen vård och göra bättre hälsodecisioner.

"Distriktssjukvård" är ett begrepp som används i vissa länder, inklusive Sverige, för att beskriva den primära och specialistvården som erbjuds på lokal nivå. Det kan definieras som den sjukvård som ges till en viss geografisk population av läkare, sjuksköterskor och andra hälsovårdspersonal i samarbete med sociala tjänster. Distriktssjukvården är ofta inriktad på preventiv medicin, tidig behandling och rehabilitering samt att stödja patienter och deras familjer i sjukdoms- eller funktionsnedsättningsprocessen. Den kan också erbjuda akutvård och vissa planerbara operationer på lokal nivå.

"Attityd hos vårdpersonal" refererar till de generella inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården kan ha gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan påverka kvaliteten av vården och relationerna med patienter. En positiv attityd kan stödja en trygg och förtroendeingivande miljö, medan negativa attityder kan leda till missförstånd, missnöje och sämre vårdutfall.

En medicinsk definition av "attityder hos hälsovårdspersonal" skulle kunna vara:

"De underliggande inställningarna, fördomar, värderingar och reaktioner som en individ inom sjukvården har gentemot patienter, deras kollegor eller situationer på arbetsplatsen. Attityderna hos hälsovårdspersonal kan ha en betydande inverkan på den medicinska vården och relationerna med patienter, och det är viktigt att uppmärksamma och hantera negativa attityder för att säkerställa en högkvalitativ och empatisk vårdprocess."

"Barnhälsovård" er en betegnelse for de medisinske tjenestene og forsorgen som fokuserer på barns helse og velbefindende. Dette inkluderer forebyggende tiltak, screening, diagnose, behandling og oppfølging av sykdommer og skader hos barn i alderen fra spædbarn til ungdom. Barnhälsovård omfatter også å ta vare på barns psykiske helse og sociale velbefindende, inkludert støtte til forældre og familier.

En medisinsk definisjon av "barnhälsovård" kan være:

"Barnhälsovård er en gren av helse- og sykepleietjenestene som fokuserer på å forbedre, holde og styrke barns hele velbefindende fra spædbarnsalderen til ungdommen. Dette inkluderer forebygging, screening, diagnostisering, behandling og oppfølging av fysiologiske, utviklingsmessige og psykiske problemer, samt støtte til barns familie og omsorgsgivere."

Själva uttrycket "Världshälsoorganisationen" refererar till den internationella organisationen som kallas World Health Organization (WHO) på engelska. WHO är en specialiserad organisation inom Förenta nationerna (FN) och har som uppdrag att leda och samordna globala hälsofrågor. Deras mål är att bidra till att förbättra folkhälsan och minska sjukdomar och dödlighet världen över, särskilt i låg- och medelinkomstländer.

Enligt deras officiella webbplats definieras WHO som: "Den globala auktoritet inom hälsofrågor. Vi arbeta för att skapa ett världsomspännande samhälle där hälsa är en grundläggande rättighet för alla, genom att leda och samordna hälsoarbete i världen."

WHO:s huvudkontor ligger i Genève, Schweiz, och de har sex regionala kontor runt om i världen. De finansieras av medlemsstaternas årliga bidrag samt av projektbaserad finansiering från olika donatorer, inklusive länder, stiftelser och internationella organisationer.

Samhällsmedicinsk planering (eng. Public Health Planning) är ett systematiskt och strukturerat arbete med att utforma, genomföra och evaluera strategier, program och taktiker för att främja och skydda folkhälsa samt förebygga sjukdomar och skador på populationnivå. Det innefattar en analys av befolkningshälsan, identifiering av prioriterade folkhälsofrågor och bestämning av mål och åtgärder för att minska negativa hälsoeffekter och bidra till ett sundare samhälle. Samhällsmedicinsk planering är en intersektell aktivitet som involverar flera sektorer och aktörer, inklusive hälsovård, utbildning, arbete, socialtjänst, miljö och andra relevanta områden.

'Hälso- och sjukvård i glesbygd' refererar till de tjänster och insatser som erbjuds för att möta de medicinska behoven hos den befolkning som lever på landsbygden eller i områden med låg befolkningsdensitet. Dessa områden kan ha särskilda utmaningar när det gäller tillgång till vård, eftersom de ofta är geografiskt avlägsna från större sjukhus och specialistvård.

I en medicinsk kontext kan hälso- och sjukvård i glesbygd innebära en kombination av preventiv vård, primär vård och specialistvård som erbjuds på plats i glesbygdsområdena. Detta kan omfatta allt från läkare, sjuksköterskor och tandläkare till mental hälsoexpertis, fysioterapi och annan rehabilitering.

Ett viktigt mål med hälso- och sjukvård i glesbygd är att försäkra att patienter har tillgång till den vård de behöver, oavsett var de bor. Detta kan uppnås genom att använda digital teknik för telemedicin och e-hälsa, samt genom att utveckla nya modeller för vård och service som möjliggör att patienter behandlas nära hemma.

"Hälsovårdsinrättningar" är en samlande beteckning för olika typer av faciliteter där medicinska och hälsovårdstjänster erbjuds till allmänheten. Det kan exempelvis innefatta sjukhus, vårdcentraler, specialistkliniker, tandvårdspraktiker, bostadsområdescenter, skolklubbar och andra platser där preventiv vård, akutvård, primärvård, specialistvård eller rehabilitering erbjuds. Syftet med hälsovårdsinrättningar är att främja, upprätthålla och återställa människors hälsa, välbefinnande och livskvalitet.

Regional hälso- och sjukvårdsplanering ( Regional Health and Hospital Planning ) är ett samordnings- och planeringsarbete som innefattar analys av folkhälsan, sociala behov och tillgänglighet, ekonomi, resurser och struktur för att möta de aktuella och framtida hälso- och sjukvårdsbehoven i en viss region. Det handlar om att utforma strategier, prioriteringar och åtgärder för att säkerställa en effektiv, kvalitativ och rationell hälso- och sjukvård på regional nivå, som är anpassad till de lokala förhållandena och behoven. Det kan också innefatta samarbete med andra relevanta parter som socialtjänster, skolor och ideella organisationer för att stödja en helhetlig och integrerad vård- och serviceleverans.

'Tillgång på vårdpersonal' refererar till den totala mängden utbildad och kompetent personal som är tillgänglig för att ge vård och behandling till patienter inom ett medicinskt system eller en vårdinrättning. Denna personal kan omfatta läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, legitimerade praktiserande specialistläkare, licensierade praktiserande sjuksköterskor, terapeuter, assistenter och andra stödjande personal.

Tillgången på vårdpersonal kan mätas i olika sätt, inklusive antalet anställda per tusen invånare eller antalet heltidsäquivalenter (FTE) per 100 patienter. En tillräcklig tillgång på vårdpersonal anses vara en viktig faktor för att säkerställa högkvalitativ vård och trygghet för patienterna, samtidigt som det bidrar till att minska arbetsbelastningen och risken för utbrändhet bland personalen.

En otillräcklig tillgång på vårdpersonal kan leda till längre väntetider för vård, sämre kvalitet på vården, ökad risk för komplikationer och missförhållanden samt en högre grad av personalutmattning och utbrändhet. Därför är det viktigt att ha en balanserad och tillräcklig tillgång på vårdpersonal för att möta de aktuella och framtida behoven hos patienterna och förbättra den övergripande hälsoprovinsen inom ett samhälle.

Hälso- och sjukvårdsresurser kan definieras som de tillgångar och kapaciteter som används för att främja, upprätthålla och återställa folkhälsa och välbefinnande samt att minska ohälsa och lidande. Detta inkluderar:

1. Materiella resurser: Exempelvis byggnader, utrustning, läkemedel och teknik.
2. Mänskliga resurser: Innefattar hälso- och sjukvårdspersonal som läkare, sjuksköterskor, specialister, terapeuter med flera.
3. Finansiella resurser: De ekonomiska medlen som används för att finansiera hälso- och sjukvården, till exempel skattemedel, försäkringspremier och privata betalningar.
4. Informationsresurser: Innefattar kunskap, information, forskning och utbildning inom hälso- och sjukvården.

Hälso- och sjukvårdsresurserna bör vara tillgängliga, tillgängliga och användbara för alla medborgare oavsett ekonomisk status, etnicitet, kön, ålder eller funktionsnedsättning. Dessutom bör de användas på ett effektivt, rationellt och hållbart sätt för att maximera deras potential att främja folkhälsa och minska ohälsa.

Kvalitetssäkring inom vården kan definieras som ett systematiserat arbete med att garantera och förbättra den kliniska vården så att den är säker, effektiv, patientcentrerad och skapar tillfredsställelse hos de behandlas. Det innefattar att fastställa och följa riktlinjer och standarder för vårdens kvalitet, mäta och utvärdera resultatet av vården samt genomföra kontinuerliga förbättringsprocesser. Kvalitetssäkring innebär också att patienter och anhöriga ges information och deltar i beslut om vården. Syftet är att säkerställa att patienter alltid får den bästa möjliga vården, baserad på aktuella vetenskapliga belägg och respekt för individens preferenser och behov.

Förebyggande hälsovård, även känt som preventiv medicin, är en gren inom medicinen som fokuserar på att förebygga sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar genom att främja och upprätthålla hälsa och förhindra sjukdomar och skador. Detta kan uppnås genom att:

1. Uppmärksamma och minska riskfaktorer som t ex tobaksrökning, fet mat, brist på motion, alkoholmissbruk och psykisk stress.
2. Erbjuda skyddande faktorer som t ex vaccinationer, bra näringsintag, motion och socialt stöd.
3. Identifiera och behandla sjukdomar i ett tidigt stadium för att förhindra komplikationer och skador.
4. Utforma och genomföra program för folkhälsa som t ex screeningsprogram, immunisationsprogram och hälsokampanjer.

Förebyggande hälsovård kan vara primär, sekundär eller tertiär:

* Primär förebyggande hälsovård syftar till att förhindra uppkomsten av en sjukdom hos friska individer. Exempel är vaccinationer och livsstilsförändringar.
* Sekundär förebyggande hälsovård syftar till att upptäcka och behandla en sjukdom i ett tidigt stadium för att förhindra komplikationer och skador. Exempel är screeningsprogram för cancer och diabetes.
* Tertiär förebyggande hälsovård syftar till att minska belastningen av en pågående sjukdom eller funktionsnedsättning och förhindra ytterligare skador. Exempel är rehabilitering och återhämtningsprogram.

Folkhälsa (public health) kan definieras som en gren av medicinen och socialvetenskapen som forskar och arbetar med att förbättra, skydda och underhålla den allmänna populationens hälsa och välfärd genom förebyggande och populationbaserade metoder. Det innefattar bland annat att identifiera och minska hälsorisker i befolkningen, främja sund livsstilar, säkerställa tillgång till god vård och förbättra sociala determinanter av hälsa som bostad, utbildning och inkomst.

Omvårdnad (nursing) kan definieras som en professionell aktivitet som omfattar insatser för att främja, vårda och återställa människors fysiska, psykiska och sociala hälsa. Det innebär bland annat att uppmärksamma, bedöma och hantera individers behov av stöd och vård, samt att arbeta tillsammans med andra hälsoprofessionella för att ge helhetliga och koordinerade vårdtjänster. Omvårdnad kan också inkludera att stötta och rådgiva individer och familjer i sjukdoms- eller krisprocesser, samt att arbeta för att främja sunda livsvillkor och förebygga hälsoproblem.

'Vårdyrken' är ett begrepp inom området vård- och omsorgsprofessioner som beskriver de grundläggande värderingar, principer och praktiker som står i fokus för den professionella omsorgen. Det kan definieras som en etisk och kompetensbaserad attityd och hållning hos vårdpersonal som strävar efter att uppnå det bästa möjliga välbefinnandet och autonomi för den enskilde individen, i samklang med dennes önskemål och behov.

Vårdyrken innefattar principer som respekt för den enskildes självbestämmande rättigheter, non-maleficence ( att inte skada ), beneficence ( att göra gott ) och justice ( rättvisa ). Det handlar också om att ha god kunskap om relevant medicinsk forskning, att vara kompetent i sina färdigheter och att ständigt sträva efter att förbättra sin kompetens genom fortsatt utbildning och reflektion över den egna praktiken.

I Sverige regleras vårdyrkets grundläggande principer och etik i lagstiftningen, till exempel i Patientlagen och i de etiska riktlinjerna för hälso- och sjukvården.

Reproductive health, som definert av Verdenshelseorganisasjonen (WHO), refererer til "en status av total, fysisk, mental og sosial velbefaring og ikke kun fravær av sykdom eller funksjonsnedsettelse i reproduktive systemet. Reproductive health implies that people are able to have a responsible, satisfying and safe sexlife and that they have the capability to reproduce and the freedom to decide if, when and how often to do so. Implicit in this are the right of men and women to be informed and to have access to safe, effective, affordable and acceptable methods of family planning of their choice, as well as other methods of their choice for regulation of fertility which are not against the law, and the right of access to health services that will enable men and women to go through pregnancy and childbirth in a safe and healthy manner."

Så en definisjon av 'Reproductive Health' er: "En tilstand av total fysisk, mental og sosial velbefaring i forbindelse med reproduktive systemet. Dette omfatter evnen til å ha et ansvarlig, tilfredsstillende og trygt seksleve og evnen til å planlegge familie og få barn på en trygg og ønsket måte."

Electronic Health Record (EHR) är en definierad mängd information om ett patients hälsa och vård, som lagras elektroniskt och kan vara tillgänglig på ett säkert sätt för de behandlande leverantörer av vård som har rättigheten att komma åt den. EHR:n innehåller ofta information om patientens medicinska historia, diagnoser, laboratorievärden, bilder, mediciner, terapier och andra dokumentationer relaterade till deras vård. Den kan också innehålla personlig information som kontaktuppgifter och demografiska data. EHR:n är en del av den digitala transformationen av hälso- och sjukvården och är designad för att stödja kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i vården genom att ge behandlande leverantörer tillgång till relevant information när de behövs.

Mödravård, även känd som obstetrik och gynekologi, är en gren inom medicinen som fokuserar på kvinnors hälsa, speciellt under graviditet, förlossning och efter fostrets födelse. Mödravården omfattar också preventiv vård, diagnos och behandling av sjukdomar och tillstånd som är specifika för kvinnor, såsom menstruationsrubbningar, könssjukdomar, cancer i underlivet och klimakterium. Mödravården kan innefatta också rådgivning och stöd under planeringen av en graviditet och under uppväxttiden hos flickor.

Arbetslivsförsäkring, på engelska kallat "Working Life Insurance", är en form av försäkring som erbjuds av vissa arbetsgivare till deras anställda. Denna typ av försäkring är vanligast i länder som Sverige och Finland.

Arbetslivsförsäkringen är en sammanfattande benämning på två olika försäkringsdelförmåner:

1. Långtidssjukförsäkring (Long-term sickness insurance): Denna del av försäkringen ger anställda fortsatta inkomster om de blir långtidssjuka och inte kan arbeta på grund av sjukdom eller skada. Försäkringen betalar ut en ersättning som motsvarar en viss andel av den sjuke anställdas lön, ofta upp till 80 procent, under en given tidsperiod.

2. Arbetslöshetsförsäkring (Unemployment insurance): Denna del av försäkringen ger anställda ekonomiskt stöd om de blir arbetslösa. Försäkringen betalar ut en ersättning som motsvarar en viss andel av den arbetslösas lön, ofta upp till 80 procent, under en given tidsperiod.

Arbetslivsförsäkringens syfte är att ge anställda trygghet och skydd mot ekonomiska konsekvenser av långtidssjukdom, skada eller arbetslöshet. Det är värt att notera att villkoren och detaljerna för arbetslivsförsäkringar kan variera mellan olika länder och arbetsgivare.

Företagshälsovård, även känd som arbetsplatshelsovård, är en strategi och en samling av praktiker som syftar till att främja och stödja arbetstagarnas fysiska och mentala hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen. Den inkluderar preventiva åtgärder, utbildning och sensibilisering, hälsokontroller, behandling av sjukdomar och skador samt återgång till arbetet efter sjukdom eller skada. Företagshälsovård kan också innebära att skapa en arbetsmiljö som främjar hälsa och välbefinnande, genom att exempelvis minska stressfaktorer, främja rörlighet och motion, erbjuda hälsosam mat och stödja ett balanserat arbete-liv. Målet med företagshälsovård är att förbättra produktiviteten, minska sjukfrånvaron och öka personalets lojalitet och sammanhang.

'Health Services for the Aged' refer to medical and healthcare services that are specifically designed, adapted, or focused on meeting the unique needs of older adults, typically defined as individuals who are 65 years of age and above. These services encompass a broad range of clinical, therapeutic, and support interventions that aim to maintain, restore, or improve the physical, mental, emotional, and social well-being of aged individuals.

Health services for the aged can be delivered in various settings, including hospitals, clinics, long-term care facilities, community health centers, and home-based care environments. They may include, but are not limited to:

1. Preventive care: Routine health screenings, vaccinations, and health education to prevent or identify age-related diseases and conditions early.
2. Primary care: Comprehensive medical care provided by a healthcare professional who is familiar with the unique needs of older adults, including chronic disease management, acute illness treatment, and health promotion.
3. Specialty care: Consultative services from healthcare professionals with expertise in specific age-related conditions, such as geriatricians, neurologists, cardiologists, or orthopedic specialists.
4. Rehabilitation services: Physical, occupational, and speech therapy to help aged individuals recover from illness, injury, or surgery and maintain their independence.
5. Mental health services: Counseling, psychotherapy, and psychiatric care to address age-related mental health issues, such as depression, anxiety, and dementia.
6. Palliative and end-of-life care: Symptom management and supportive services for individuals with life-limiting illnesses to improve their quality of life and help them navigate the dying process.
7. Long-term care: Custodial care and support provided in assisted living facilities, nursing homes, or through home health aides for aged individuals who can no longer live independently due to physical or cognitive impairments.
8. Case management: Coordination of healthcare services and social supports to ensure that older adults receive the appropriate care and resources they need to age in place.
9. Telehealth and remote monitoring: The use of technology to deliver healthcare services and monitor aged individuals' health remotely, which can help improve access to care and reduce hospitalizations.

Folkhälsa (public health) är ett multidisciplinärt ämnesområde som fokuserar på att förbättra, skydda och underhålla folkgruppers hälsotillstånd och livskvalitet. Informatik inom folkhälsa handlar om användandet av informationsteknologi (IT) och datahantering för att stödja detta arbete. Det kan till exempel innefatta att samla in, analysera och dela ut information relaterad till folkhälsa, såsom sjukdomsutbrott, hälsotrender och preventiv åtgärder. Informatik i folkhälsa kan också handla om att använda IT-system för att stödja folkhälsoprocesser som övervakning av folkhälsa, planering och utvärdering av interventioner och kommunikation med allmänheten.

Healthcare Administration (Hälsovårdsadministration) kan definieras som den processen att planera, leda, koordinera, styrja och kontrollera resurser och verksamheter inom hälso- och sjukvårdens organisationer. Detta inkluderar både akut- och primärvård, som sjukhus, kliniker, vårdcentraler, äldre- och omsorgsboenden samt offentliga sektors myndigheter på lokal, regional och nationell nivå.

Healthcare Administration omfattar ett brett spektrum av funktioner och ansvarsområden, såsom:

1. Strategisk planering: Utveckla och implementera strategier för att uppnå organisationens mål och vision.
2. Ledarskap: Leda och stödja personalen inom organisationen för att uppnå hög kvalitet på vården, patientsäkerhet och effektivitet.
3. Finansiell planering och budgetering: Förvalta ekonomiska resurser och utveckla finansiella planer och budgeter för att säkerställa en hållbar verksamhet.
4. Personaladministration: Rekrytering, utbildning, utvärdering och personalutveckling av anställda inom organisationen.
5. Kvalitetsförbättring: Utveckla och implementera system och processer för att förbättra kvaliteten på vården och patientensäkerheten.
6. Regler och lagar: Följa och efterleva relevanta regler, lagar och standarder inom hälso- och sjukvård.
7. Teknologi: Utveckla och implementera tekniska lösningar för att stödja vården och administrationen.
8. Samarbete och partnerskap: Upprätthålla och utveckla samarbeten och partnerskap med andra organisationer inom hälso- och sjukvård, forskning och utbildning.

'NIH' står för National Institutes of Health, som är den federala hälsoorganisationen i USA. De är ansvariga för att bedriva och stödja biomedicinsk forskning och utbildning i landet. Deras uppdrag är att "se till att offentligheten får tillgång till vetenskapliga informationer om hälsan, sjukdomar och toxiner." NIH består av 27 olika institut och centra som specialiserar sig på olika aspekter av hälsa och sjukdom.

Nationella hälsoplaner är systematiska, strategiska och långsiktiga planer som utformas av nationell regering eller folkhälsoorgan för att förbättra och skydda en nations folkhälsa. Dessa planer innehåller ofta en analys av de största folkhälsoutmaningarna och prioriterade områden, tillsammans med mål, strategier och åtgärder för att minska negativa hälsoeffekter och främja bättre hälsa på populationnivå.

Nationella hälsoplaner kan inkludera insatser för att:

1. Förbättra allmän folkhälsa och livskvalitet
2. Minska ohälsa orsakad av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar
3. Förebygga uppkomsten av sjukdomar genom att identifiera och minska riskfaktorer
4. Förbättra tillgängligheten och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänster
5. Främja forskning, utbildning och information för att stödja folkhälsan
6. Samordna insatser mellan olika sektorer och aktörer som påverkar folkhälsa, såsom hälso- och sjukvård, utbildning, arbete och miljö.

Nationella hälsoplaner är ofta en del av ett större system för att främja och skydda folkhälsan, som kan inkludera lagstiftning, reglering, resurser och policyer. Dessa planer utvecklas vanligtvis i samarbete med experter inom olika områden av folkhälsa, patientorganisationer, civilsamhället och andra intressenter för att säkerställa en bred och integrerad ansats till folkhälsofrågor.

Den medicinska definitionen av "Genomförande av hälso- och sjukvårdsplaner" är den process där en individ följer och implementerar de behandlings- och vårdplaner som har utformats för att hantera deras specifika hälsotillstånd eller medicinska behov. Detta kan innebära att ta de mediciner som har preskrivits, delta i terapeutiska aktiviteter, besöka regelbundet läkare och specialister för kontroller och följduppgifter, och göra andra ändringar i livsstilen som rekommenderats för att underlätta återhämtning eller förbättra hälsotillståndet. Genomförandet av hälso- och sjukvårdsplaner kräver ofta en aktiv deltagande och samarbete mellan patienten, läkare, sjuksköterskor och andra vårdpersonal för att uppnå de bästa möjliga resultaten.

Medicinsk definition: Intervju, principer

En intervju i en medicinsk kontext är ett samtal mellan en vårdgivare och patient där syftet är att samla in relevant information för att ställa en diagnos, besluta om behandling eller bedöma patients status. Intervjun ska utföras på ett professionellt, respektfullt och empatiskt sätt med hänsyn till patientens personliga liv och känslor.

Principer för en medicinsk intervju inkluderar:

1. Skapa en trygg och bekväm miljö för patienten.
2. Använd aktivt lyssnande och öppen body language.
3. Ställ frågor som är klara, specifika, relevanta och stängda (CSR-frågor).
4. Undvik ledande frågor som kan påverka patientens svar.
5. Använd olika tekniker för att främja öppenhet, till exempel reflektera, summera och parafrafera.
6. Visa empati och förståelse för patientens situation.
7. Sammanfatta informationen från intervjun och diskutera eventuella behandlingsalternativ med patienten.
8. Documentera intervjun korrekt och konsekvent i patientens journal.

Sammanfattningsvis är en medicinsk intervju en viktig del av vården som kräver god kommunikationsförmåga, aktivt lyssnande och respekt för patienten. Genom att följa principerna för en medicinsk intervju kan vårdgivaren samla in relevant information och bygga upp ett tillitfullt förhållande med patienten.

Kvalitetsindikatorer inom vården är mätbara värden eller observationer som används för att bedöma, jämföra och förbättra kvaliteten på vården. Dessa indikatorer kan vara relaterade till struktur, process eller resultat inom sjukvårdssystemet. Exempel på kvalitetsindikatorer är patientmättnad, komplikationsfrekvens efter en operation och att patienten får rätt diagnos vid första besöket hos en vårdgivare. Kvalitetsindikatorer används ofta i kvalitetsförbättringsarbete för att identifiera områden där förbättringar kan behövas och för att mäta effekterna av förändringar som införts.

I medicinsk kontext, betyder "upptagningsområde" vanligtvis ett område i kroppen där en substans, till exempel ett läkemedel eller näringsämne, primarily absorberas. Det kan vara en specifik del av tarmen, slemhinnan eller annat vävnadslager beroende på substanceen och administrationen.

Ett exempel är när man talar om upptagningsområdet för oralt intaget läkemedel, som ofta syftar på den del av tarmen där det huvudsakliga upptagandet av läkemedlet sker, vanligtvis i tolvfingertarmen (duodenum) och småintestinerna.

I andra fall kan upptagningsområdet vara slemhinnan i näsan eller munnen för en lokal behandling med ett spray eller gel.

Reproduction, health and medical care refer to the various medical services and interventions that are aimed at maintaining and promoting reproductive health and preventing or treating reproductive illnesses and disorders. This can include family planning and contraceptive counseling, prenatal and postnatal care for pregnant women, screening and treatment for sexually transmitted infections (STIs), and management of reproductive endocrine disorders such as polycystic ovary syndrome (PCOS) or erectile dysfunction. It may also involve more specialized medical procedures such as assisted reproductive technologies (ART) like in vitro fertilization (IVF) for couples who are having difficulty conceiving naturally. Additionally, it can include education and counseling on topics related to sexual health and relationships. Overall, the goal of reproduction, health and medical care is to promote healthy reproductive outcomes and overall well-being for individuals and families.

'Hälso- och sjukvård för kvinnor' (Gynecologic and Obstetric Healthcare) är en gren inom medicinen som fokuserar på kvinnors specifika hälsa och behov, inklusive prevention, diagnos, behandling och omsorg av gynekologiska och obstetriska tillstånd.

Gynecologi handlar om hälsan och sjukdomarna hos kvinnans reproduktiva system, inklusive bröst, urin- och könsorgan. Detta kan inbegripa behandling av menstruationsbesvär, infertilitet, könssjukdomar, cancer i könsorganen och åldrande relaterade förändringar som klimakterium.

Obstetrik handlar om graviditet, förlossning och eftervård. Detta kan inkludera prenatalvård, riskbedömningar, komplikationer under graviditeten, förlossningsassistans och neonatal vård.

En specialistläkare som är utbildad inom denna gren kallas ofta en gynekolog eller obstetriker, men det finns också specialistutbildningar som kombinerar de två områdena till en gemensam specialistutbildning i gynecologisk-obstetrisk medicin.

Frivilliggrupper inom hälso- och sjukvård definieras som en samling av individer som på frivillig basis ger sitt tids- och ibland även ekonomiska stöd till att främja hälsan och välfärden hos andra. Dessa grupper kan vara organiserade på olika sätt, exempelvis som en ideell förening, en klubb eller en enskild aktör inom samhället. Deras arbete kan omfatta en rad olika uppgifter, såsom att erbjuda information och stöd, delta i preventiv verksamhet, hjälpa till under katastrofer och kriser eller stötta den medicinska behandlingen av patienter. Frivilligverksamheten inom hälso- och sjukvården kan vara en viktig komplement till det formella vårdsystemet och kan bidra till att förbättra patienternas livskvalitet och trygghet.

Traditionell hälso- och sjukvård kan definieras som de metoder och praktiker som historiskt har använts för att främja hälsan, förebygga sjukdomar och behandla symtom eller sjukdomar inom en viss kultur eller samhälle. Dessa metoder kan variera mycket mellan olika kulturer och kan omfatta både kroppsliga och andliga aspekter. Exempel på traditionell hälso- och sjukvård inkluderar traditionell kinesisk medicin (TCM), ayurveda, homeopati och akupunktur. Det är värt att notera att effektiviteten och säkerheten av många traditionella metoder kan variera och att det kan finnas risker relaterade till deras användning. Därför bör de användas under övervakning av en kvalificerad hälsoproviders och i kombination med konventionell medicinsk behandling när det är lämpligt.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

Personal Health Records (PHR) är en individuell samling av hälsorelaterade informationer som ägs och kontrolleras av den enskilde individen. Den kan innehålla data från olika källor, såsom sjukvårdsinrättningar, laboratorier, välgymnasieprogram och personliga enheter för hälsomonitoring. PHR kan inkludera information som allergier, medicinsk historia, aktuella behandlingsplaner, laboratorievärden, immunisationsstatus och andra relevanta hälsodata.

Den huvudsakliga skillnaden mellan personliga hälsoregistret (PHR) och ett elektroniskt hälsoregister (EHR) eller ett sjuksköterskesystem för elektroniska journaler (EHR) är att PHR är ägt och kontrollerat av patienten, medan EHR och EHR ägs och kontrolleras av sjukvårdsleverantörer. PHR ger patienter möjlighet att delta aktivt i sin egen vård och ha tillgång till sin egen hälsorelaterade information när som helst.

"Mäns hälsa" (engelska: Men's health) är ett samlingsbegrepp som ofta används för att diskutera och beskriva de hälsoproblem och sjukdomar som män tenderar att drabbas av, samt faktorer som kan påverka deras hälsostatus. Detta inkluderar både biologiska (fysiologiska) aspekter, såsom könsspecifika sjukdomar som prostatacancer och testikelcancer, och beteendemässiga faktorer, till exempel livsstilsval som kan ha en negativ inverkan på männens hälsa, såsom tobaks- och alkoholvanor, brist på motion och ohälsosam kost.

Det är värt att notera att könsspecifika sociala och kulturella normer och roller kan också spela en stor roll för männens hälsa. Till exempel kan traditionella maskulina ideal som styrar män att undvika att visa svaghet eller söka vård göra att de nekar sig själva viktig medicinsk behandling. Därför är det viktigt att inte bara fokusera på biologiska aspekter när man diskuterar "Mäns hälsa", utan också ta hänsyn till de sociala och kulturella kontexten som kan forma männens liv och deras val kring hälsa.

"Riktlinjer inom hälso- och sjukvårdsplanering" refererar till evidensbaserade riktlinjer och rekommendationer som används för att guidera beslut om policy och praxis inom hälso- och sjukvården. Dessa riktlinjer utvecklas ofta av experter inom respektive ämnesområde, baserat på en granskning av den aktuella forskningen och evidensen.

Riktlinjerna kan täcka ett brett spektrum av ämnen, inklusive klinisk behandling, prevention, diagnostik, rehabilitering, etik och patientsäkerhet. De är tänkta att stödja beslutsfattare, såsom läkare, sjuksköterskor och andra hälso- och sjukvårdspersonal, samt att förbättra kvaliteten, säkerheten och effektiviteten av hälso- och sjukvården.

Det är viktigt att notera att riktlinjer inte är lagförpliktigande, men de anses vara auktoritativa rekommendationer som bör tas i beaktande när man ställer upp behandlings- och policybeslut.

Familjens hälsa (Family Health) är ett samlingsbegrepp som innefattar alla familjemedlemmarnas fysiska, mentala och sociala välbefinnande. Det handlar också om de stöd- och resurser som finns tillgängliga för familjen, deras relationer till varandra och till samhället i stort. Familjens hälsa kan påverkas av en mängd olika faktorer, såsom arbets- och levnadsförhållanden, ekonomisk situation, socialt nätverk och individuella hälsofaktorer som näringsintag och motion.

Det är värt att notera att familjens hälsa kan variera över tid och att det inte finns en enskild definition som alla anammar. Men i allmänhet så handlar det om ett holistiskt perspektiv på hälsan där alla aspekter av familjen tas i beaktande.

Hälso- och sjukvårdsorganisationer (HSFO) är en samlande beteckning på de olika formerna av organisationer som erbjuder hälso- och sjukvårdstjänster till en population. Detta kan inkludera offentliga institutioner, såsom statliga eller kommunala sjukhus och hälsocentraler, samt privata aktörer som för-kliniska laboratorier, specialistkliniker och vårdföretag. HSFO kan också omfatta ideella organisationer, som exempelvis patientföreningar och ideella hjälporganisationer, som bidrar till att stödja och främja individers hälsa och välbefinnande.

HSFO har ofta en komplex struktur med olika nivåer av ansvar och ledning, inklusive administrativ personal, vårdpersonal och styrgruppmedlemmar. Deras huvudsakliga syfte är att erbjuda effektiva, säkra och kvalitativa hälso- och sjukvårds tjänster till patienter och klienter, samt att främja forskning, utbildning och utveckling inom området.

I en medicinsk kontext kan HSFO också syfta på de organisationer som ansvarar för planering, finansiering och koordinering av hälso- och sjukvården på olika geografiska nivåer, från lokala primärvårdsenheter till regionala eller nationella myndigheter. Dessa organisationer kan ha ansvar för att utforma policyer och riktlinjer inom området, samt att övervaka och bedöma kvaliteten på de tjänster som erbjuds.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

"Ekonomiskt stöd till hälso- och sjukvårdsplanering" är inte en etablerad medicinsk term, utan snarare en begreppsbildning inom området hälsoekonomi och hälso- och sjukvårdsförvaltning. Termen avser ofta finansiella resurser som används för att underlätta evidbaserad planering och beslutsfattande inom hälso- och sjukvården, genom att tillhandahålla information om de kostnader och effekter som är kopplade till olika medicinska behandlingar och interventioner.

Exempel på ekonomiskt stöd till hälso- och sjukvårdsplanering kan inkludera:

* Kostnadseffektivitetsanalys (CEA) och kostnadsnutideffektanalys (CEA), som jämför de relativa kostnaderna och effekterna av olika behandlingsalternativ.
* Budgetramvering, där ekonomiska begränsningar tas hänsyn till när beslut om resurser allokering tas.
* Ekonomisk modellering, som används för att projicera de framtida kostnaderna och effekterna av olika policyalternativ.

Genom att använda ekonomiskt stöd till hälso- och sjukvårdsplanering kan beslutsfattare få en bättre förståelse för de kostnader och effekter som är kopplade till olika medicinska behandlingar, vilket i sin tur kan underlätta beslut om resurser allokering och förbättra hälso- och sjukvården utgångar.

I medicinsk kontext, definieras fattigdom ofta som brist på tillgång till grundläggande behov som mat, kläder, bostad och hälsovård. Fattigdom kan också vara relaterad till socialt utanförskap, brist på utbildning och brist på möjligheter till inkomstkällor. Fattigdom kan ha negativa effekter på individers fysiska och psykiska hälsa, inklusive en ökad risk för kronisk sjukdom, sämre mentala hälsa och kortare livslängd. Fattigdom kan också påverka barns utveckling och möjligheter till utbildning och framgång i livet.

'Ungdomsmottagningar' är en benämning på hälsovårdscenter som erbjuder primärvård och preventiv vård till ungdomar, oftast i åldrarna 12-25 år. Dessa center är vanligtvis specialdesignade för att skapa en trygg och bekväm miljö där ungdomar kan få hjälp med allt ifrån sexuell och reproduktiv hälsa, mental hälsa, missbruksproblematik till allmän medicinsk vård.

Målet med ungdomsmottagningar är att erbjuda ungdomar tillgänglig, acceptant och kompetent vård som tar hänsyn till deras speciella behov och livssituation. Dessa center arbetar ofta i nära samarbete med skolor, kommuner och ideella organisationer för att nå ut till så många ungdomar som möjligt och erbjuda stöd under deras transition från barn- till vuxenliv.

Folkhälsan relaterad till skolor kan definieras som de allmänna hälsotillståndet och välbefinnandet hos barn och ungdomar i skolmiljön, samt deras möjligheter till att utvecklas fysiskt, psykiskt, socialt och kognitivt. Det inkluderar också arbetet med att främja och stödja en hälsosam skolmiljö som stöttar barns och ungdomars hälsa och utveckling.

Exempel på områden som ofta diskuteras i samband med folkhälsa i skolor är:

* Ernäring och fysisk aktivitet
* Mental hälsa och psykisk välbefinnande
* Sexualundervisning och preventivmedel
* Alkohol-, drog- och tobaksprevention
* Förhindran av våld, mobbning och diskriminering
* Olycks- och skadevårdsfrågor
* Stöd till barn med funktionsnedsättningar eller speciella behov

Skolor har en viktig roll att spela i att främja barns folkhälsa, eftersom de tillbringar mycket tid där och det är en naturlig plats för att lära barn om hälsa och hälsosamma vanor. Skolan kan också fungera som ett stöd till familjer när det gäller att främja barns hälsa och utveckling.

Programmevaluering (på engelsk ofte kaldet "program evaluation") er en systematisk proces, hvor et sundhedsprogram eller et interventionprogram undersøges for at afgøre, om det opnår sine mål og har den ønskede virkning. Evalueringen kan involvere en vurdering af programmets effektivitet, efficiens, relevans, læringsevne, accept og bæredygtighed.

Evalueringen kan indeholde en række forskellige metoder, herunder kvantitative og kvalitative metoder, som kan involvere data fra observationer, spørgeskemaer, interviews, dokumentanalyser og andre relevante kilder. Evalueringsresultaterne kan anvendes til at forbedre programmet, planlægge fremtidige programmer og informere beslutningstagere om, hvorvidt programmet bør fortsætte, justeres eller afsluttes.

Social rättvisa är ett samhällsfilosofiskt koncept som betonar att alla individer har rätt till en jämlik behandling och tillgång till sociala resurser, oavsett bakgrund eller socioekonomisk status. Det innebär att samhället har ett ansvar att garantera lika möjligheter för alla med avseende på utbildning, hälsa, inkomst och andra livsvillkor. Social rättvisa kan också handla om att korrigera strukturella orsaker till sociala ojämlikheter och diskriminering, såsom rasism, könsdiskriminering och klassmotsättningar.

Inom medicinsk kontext kan social rättvisa syfta på att alla individer ska ha lika tillgång till hälsovård och att hälsosystemet ska vara utformat så att det minskar, istället för ökar, de sociala ojämlikheterna i hälsa. Det kan innebära att fokusera på att förbättra hälsoförhållandena för marginaliserade grupper och att arbeta aktivt mot strukturella orsaker till hälsoproblem, såsom fattigdom, utbildningsnivå och diskriminering.

Enligt the International Council of Paramedical Sciences (ICPS) definieras paramedisk personal som:

"Those health care professionals who deliver services to, and for, patients, outside the traditional medical, nursing and allied health professional groups. These services are based on a specific body of knowledge and skills which has been formally recognized through an educational process and/or professional certification."

Så paramedisk personal innefattar därför yrkesgrupper som arbetar inom hälso- och sjukvården, men inte är läkare, sjuksköterskor eller allierade hälsoprofessioner. Deras arbete bygger på en specifik kropp av kunskap och färdigheter som har erkänts genom en formell utbildning och/eller yrkesmässig certifiering. Exempel på paramedisk personal inkluderar ambulanssjukvårdare, röntgenassistenter, respiratorterapeuter och dietister.

'Livskvalitet' (eng. 'quality of life') är ett begrepp som används inom olika medicinska sammanhang och refererar till det subjektiva välbefinnandet och den personsamma nöjdheten med sitt liv. Livskvalitet mäts vanligen genom att undersöka olika aspekter av en persons fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Det kan handla om sådant som fysiskt hälsa och funktion, smärta, sömn, kognitiva förmågor, känslomässiga tillstånd, sociala relationer, personlig utveckling och andlighet. Livskvaliteten kan påverkas av sjukdomar, skador, funktionsnedsättningar eller andra livsupplevelser. Mätningar av livskvalitet används ofta inom forskning och vård för att bedöma effekterna av behandlingar och interventioner samt för att stödja beslut om individuell vård och stöd.

"Distriktspsykiatri" er en betegnelse for den psykiatriske versorging som tilbyes i et bestemt geografisk område, oftest på kommune- eller distriktnivå. Den omfatter typisk en række forskjellige typer tjenester, herunder ambulatoriske klinikker, dager Behandlingsprogrammer, behandling i bolig og hospitalisering. Distriktspsykiatrien har ofte en stærk fokus på at tilbyde koordineret, multidisciplinær behandling og støtte for personer med alvorlige og/eller komplekse psykisk helsesværties. Dette inkluderer ofte en tæt samarbejde mellom forskjellige faggrupper, som kan omfatte psykiatere, psykologer, sykepleiere, sosialarbeidere og andre helsefaglige ansatte.

Distriktspsykiatrien har også ofte en viktig rolle i å tilby forebyggende arbeid og tidlig oppdagelse av psykisk helsesværties, for å forsøke å redusere risikoen for at disse sværtes blir alvorlige. Dette kan inkludere arbeid med skoler, faglærer, andre helse- og sosialtjenester og lokalsamfunnet i det hele tatt.

I tillegg til å tilby behandling og støtte for personer med psykisk helsesværtes, kan distriktspsykiatrien også være involvert i forskning og undervisning på området.

Epidemiologi är läran om hur sjukdomar och hälsoproblem sprider sig i befolkningar, och en av de metoder som används inom detta område är befolkningsstudier. Enligt den medicinska definitionen är en befolkningsstudie en typ av observational studie där forskaren samlar in data från en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsoutgångar.

Det finns olika typer av befolkningsstudier, men de två vanligaste är kohortstudier och fallenstudier. I en kohortstudie följs en grupp individer som delas in efter exponering för en viss riskfaktor över en längre tid, medan i en fallenstudie undersöks en grupp individer som redan har insjuknat i en viss sjukdom och jämförs med en kontrollgrupp.

Befolkningsstudier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar, utvärdera preventiva strategier och utveckla effektiva behandlingsmetoder. Dessa studier kan vara svåra och tidskrävande att genomföra, men de ger ofta värdefull information som kan användas för att förbättra folkhälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningar över hela världen.

School Health Services (Skolhälsovård) kan definieras som preventiva, kurativa och rehabiliterande medicinska tjänster som erbjuds till barn och ungdomar inom skolsystemet. Dessa tjänster har som syfte att främja barns och ungdomars allmänna hälsa och välbefinnande, förhindra sjukdomar och skador samt upptäcka och behandla eventuella medicinska problem i ett tidigt skede.

Exempel på tjänster som kan ingå i School Health Services är hälsoundersökningar, immuniseringar, tandvårdsbehandlingar, mental hälsa- och psykologiskt stöd, sexualundervisning, näringsrådgivning och motion och idrott. Dessa tjänster kan erbjudas av skolpersonal som sjuksköterskor, läkare, tandläkare, psykologer och socialarbetare, beroende på vilka resurser som är tillgängliga i varje enskild skola eller skoldistrikt.

School Health Services arbetar ofta tätt tillsammans med barns och ungdomars vårdgivare utanför skolan, såsom deras familjer, läkare och andra hälsovårdspersonal, för att säkerställa att barnen får den bästa möjliga vården och stöd som behövs.

'Logistiske modeller' er en type statistisk model som oftest brukes til å forutsi sannsynligheten for et binært utfall, det vil si et utfall med to mulige verdier, typisk "suksess" eller "mislykket". Disse modellene er basert på logistisk regresjon, en statistisk metode som beskriver sambandet mellom en binær avhengig variabel og en eller flere uavhengige variable.

Logistiske modeller brukes ofte innen om helse- og medisinsk forskning for å undersøke samband mellom forskjellige faktorer og et binært utfall, som kan være noe som "syk/sunn", "død/levende" eller "reagerer på behandling/ikke reagerer på behandling". Disse modellene kan hjelpe forskere å identifisere risikofaktorer, forutsi prognoser og evaluere effektiviteten av forskjellige behandlingsstrategier.

Eksempler på bruksområder for logistiske modeller innenfor medisin kan være å forutsi sannsynligheten for at en pasient vil utvikle diabetes basert på faktorer som alder, kjønn, BMI og blodsukkerverdier, eller å evaluere effekten av en bestemt behandling på overlevnaden hos pasienter med kræft.

Access to healthcare refers to the ability of individuals and communities to obtain quality health services that meet their needs without facing financial hardship. It involves several key components such as availability, affordability, acceptability, and physical accessibility.

Healthcare disparities or inequalities refer to differences in access to healthcare and health outcomes that are linked to social determinants of health such as race, ethnicity, gender, income, education level, disability status, geographic location, and other factors that affect an individual's ability to access quality healthcare. These disparities can lead to worse health outcomes and higher rates of illness and death among marginalized populations.

Reducing healthcare disparities is a key goal of public health policy and practice, as it is essential for promoting health equity and ensuring that everyone has the opportunity to achieve their full health potential.

Det finns ingen enstaka medicinsk definition av "Storbritannien", eftersom Storbritannien är ett geografiskt och politiskt begrepp som refererar till den brittiska arkipelagen, inklusive England, Skottland och Wales, samt Nordirland. Dessa länder har varsin egen självständig regering när det gäller hälso- och sjukvård, även om de delar vissa gemensamma institutioner som NHS (National Health Service).

I medicinsk kontext kan man diskutera olika aspekter av hälso- och sjukvården i Storbritannien, såsom utbildning och licensiering av läkare, forskningsfinansiering, folkhälsostatus med mera. Men det finns inget specifikt medicinskt begrepp som refererar till "Storbritannien" i sig självt.

Policy-uppsläggning (policy development) är ett systematiskt och strukturerat arbete med att skapa, utveckla och införa policyer inom en organisation eller ett samhälle. Det innefattar ofta en analys av problemet som policyen ska lösas, en granskning av olika alternativ och deras konsekvenser, samt en plan för implementation, utvärdering och eventuell justering av policyen.

Policy-uppsläggning kan involvera flera olika aktörer, inklusive politiker, tjänstemän, experter, intressenter och allmänheten, beroende på omfattningen och komplexiteten av policyfrågan. Det är viktigt att policy-processen är transparent, inkluderande och baserad på evidens för att säkerställa att policyen är effektiv, rättvis och accepterad av de berörda parterna.

"Heltäckande vård" är ett begrepp inom sjukvården som refererar till en omfattande och sammanhållen form av vård där patientens medicinska, psykologiska och sociala behov tas i beaktande. Denna form av vård innebär att patienten får kontinuerlig och koordinerad vård från ett team av vårdpersonal som arbetar tillsammans för att ge patienten den bästa möjliga omsorgen.

Heltäckande vård kan inkludera en rad olika tjänster, såsom primärvård, specialistvård, sjukhusvård, rehabilitering, psykiatrisk vård och socialt stöd. Denna form av vård är ofta anpassad till patientens individuella behov och kan innebära att patienten får regelbundna besök från vårdpersonal på plats eller att patienten erbjuds boenden i en speciell facilitet där vård och omsorg ges dygnet runt.

Heltäckande vård kan vara speciellt användbar för äldre personer med komplexa behov, personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar, och personer som har behövt akut vård. Genom att erbjuda en heltäckande form av vård kan patienterna få den kontinuerliga och koordinerade omsorgen de behöver för att uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet.

The United States Department of Health and Human Services (HHS) är den federala myndigheten i USA som ansvarar för att främja och skydda folkhälsan, skydda socialförsäkringarna och säkerställa att alla amerikaner har tillgång till kvalitetsvård. HHS är en av de största federala departementen och innehåller flera olika myndigheter och program, inklusive:

* Centers for Disease Control and Prevention (CDC)
* National Institutes of Health (NIH)
* Food and Drug Administration (FDA)
* Administration for Children and Families (ACF)
* Administration for Community Living (ACL)
* Agency for Healthcare Research and Quality (AHRQ)
* Centers for Medicare & Medicaid Services (CMS)
* Indian Health Service (IHS)
* Substance Abuse and Mental Health Services Administration (SAMHSA)

HHS arbetar också för att skydda folkhälsan genom att förebygga sjukdomar, skada och handikapp; utbilda vårdpersonal; finansiera forskning om hälsa och sjukdom; och reglera livsmedel, läkemedel och hälsovården.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

"Hälsofestival" eller "hälsmässa" är inte etablerade medicinska begrepp, men de refererar vanligtvis till evenemang som främjar allmänna hälsa och välbefinnande genom att erbjuda information, undervisning, resurser och aktiviteter relaterade till olika aspekter av hälsan. Detta kan inkludera föreläsningar, workshops, demonstrationer, screenings, utställningar och möjligheter att pröva olika hälso- och välmåendeprodukter eller tjänster.

Målet med en hälsofestival är ofta att öka medvetenheten om vikten av en hälsosam livsstil, ge besökarna möjlighet att förbättra sina kunskaper och färdigheter i självvården och erbjuda resurser som kan hjälpa dem att uppnå sina personliga hälso- och välmåendemål.

I medicinsk kontext, betyder "glesbygdsbefolkning" ofta en befolkning som lever i ett geografiskt område med låg befolkningsdensitet och särskilda utmaningar relaterade till tillgången till vård och social service. Det kan handla om avståndet till sjukvårdsinrättningar, brist på läkare och specialister samt svårigheter att få tillgång till transporter för att nå vården. Dessa faktorer kan leda till sämre hälsa och högre dödlighet i jämförelse med folk som bor i tätbefolkade områden. Definitionen kan variera beroende på olika länder och regioners specifika förhållanden.

'Hälsokost' är inte en entydig eller medicinskt precis term, men den refererar vanligtvis till en kosthållning som främjar hälsan och minskar risken för sjukdomar. Det finns dock olika rekommendationer beroende på individuella behov och dietetiska preferenser. I allmänhet innebär en hälsosam kost:

1. Frukt och grönsaker: Minst 400 gram per dag, varav hälften ska vara gröna grönsaker.
2. Fisk och skaldjur: Två gånger per vecka, inklusive fet fisk som lax och sill.
3. Nötter och frön: Omkring en handfull om dagen.
4. Hela kornprodukter: Minst 2-3 portioner per dag (exempelvis havregryn, bröd, ris eller pasta av helkorn).
5. Mjölkprodukter: Låg fetthaltig, exempelvis skiva mjölk, yoghurt eller ost.
6. Fett: Använd främst växtfett, som olivolja och rapsolja.
7. Salt: Begränsa saltintaget till max 5 gram per dag (cirka en teaspoon).
8. Raffinerade sockerarter: Begränsa intaget av socker och söta drycker.
9. Processad mat: Minska konsumtionen av processad mat och raffinerade livsmedel.
10. Vatten: Drikta tillräckligt med vatten, minst 1,5-2 liter per dag.

Dessutom är det viktigt att begränsa alkoholintaget och undvika tobak. Varje individ kan ha speciella kostkrav beroende på till exempel allergier, intoleranser eller medicinska behandlingar. Det är alltid en bra idé att diskutera med din läkare eller dietist innan du gör stora förändringar i din kost.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

Kvalitativ forskning är en metod inom forskningsområdet som fokuserar på att beskriva och förstå fenomen, processer, sociala konstruktioner och människors subjektiva erfarenheter. Den kvalitativa forskningen strävar efter att producera djupare insikter och förståelse av ett ämne genom att använda sig av metoder som intervjuer, observationer, focusgruppsdiskussioner och innehållsanalyser.

Den kvalitativa forskningen skiljer sig från kvantitativ forskning genom sin fokusering på det kvalitativa och subjektiva istället för det kvantitativa och objektiva. Den saknar ofta en strikt kontroll av variablerna och använder sig inte av statistiska metoder för att analysera data. I stället används metoder som induktion, deduktion och abduktion för att tolka och förstå de kvalitativa data som samlats in.

Exempel på tillämpningar av den kvalitativa forskningen kan vara att undersöka patienters erfarenheter av en viss sjukdom, att studera lärares undervisningsmetoder eller att analysera texter och dokument för att få en bättre förståelse av ett historiskt fenomen.

Health communication är ett multidisciplinärt område som undersöker och främjar effektiv kommunikation mellan individen, gemenskapen och hälso- och sjukvården. Det inkluderar utvecklandet av strategier för att informera, uppmuntra, stödja och påverka individers och gemenskapers kunskaper, attityder och beteenden relaterade till hälsa och sjukdomar.

Health communication kan också involvera kommunikation mellan hälsovårdsprofessionella och deras patienter för att främja bättre förståelse, samarbete och gemensamma beslut kring vård och behandling. Det kan omfatta användning av olika medier, tekniker och strategier, såsom sociala medier, webbplatser, tryckta material, videor, gruppdiskussioner och en-mot-en-rådgivning.

Syftet med health communication är att förbättra individers och gemenskapers hälsa genom att stärka kunskaperna, ändra negativa beteenden och förebygga sjukdomar, samtidigt som det underlättar kommunikationen mellan patienter och hälsovårdsprofessionella för att förbättra vårdens kvalitet och tillgänglighet.

Marknadsföring av hälso- och sjukvård definieras som processen av att planera, utveckla, leverera och hantera kommunikations- och försäljningsinitiativ med syfte att stödja, främja och marknadsföra tjänster, produkter och information inom hälso- och sjukvården till patienter, anhöriga, vårdpersonal, finansiärer och andra intressenter.

Denna process kan involvera en rad olika strategier och tekniker, inklusive reklam, offentlig relationsarbete, digital marknadsföring, direktmarknadsföring, eventmarknadsföring, samt kund- och serviceorienterade initiativ. Marknadsföring av hälso- och sjukvård strävar efter att stärka relationerna med målgrupperna, öka medvetenheten om tjänster och produkter, förbättra image och positionering, samt öka användningen och tillgängligheten till vården.

Det är viktigt att marknadsföring av hälso- och sjukvård sker på ett ansvarsfullt, etiskt och transparent sätt, som följer lagar, regler och riktlinjer för marknadsföring inom hälso- och sjukvården.

En behovsbedömning inom medicinen är en systematisk och strukturerad process där en vårdgivare (t.ex. läkare, sjuksköterska eller annan hälsoprofessionell) utvärderar en individuals specifika medicinska, psykologiska och sociala behov. Det görs för att fastställa en lämplig diagnos, behandling och/eller vårdplan som är anpassad till den enskilde individens situation och preferenser.

Behovsbedömningen bygger ofta på en kombination av information från olika källor, såsom:

1. Anamnes - det vill säga patientens egen beskrivning av symptom, medicinsk historia och levnadsvanor.
2. Klinisk undersökning - en fysisk undersökning som utförs av vårdgivaren för att inspektera, palpera, auscultera och perkutera (IPAP) patienten för att hitta tecken på olika sjukdomar eller skador.
3. Diagnostiska tester - laboratorieanalyser, bilddiagnostik, genetisk testing eller andra specialiserade tester som kan ge ytterligare information om patientens tillstånd.
4. Evidensbaserad medicin - forskningsresultat och kliniska riktlinjer som ger vägledning om vad som är känt om effektiv behandling och vård för specifika diagnoser eller symtom.
5. Individuella preferenser och mål - patientens egna önskemål, livsvillkor, sociala stödjande faktorer och andra aspekter som påverkar deras möjligheter att hantera sin sjukdom eller skada.

Behovsbedömningen är en viktig del av den kliniska prisetagandeprocessen, då den hjälper vårdgivaren att förstå patientens unika behov och möjligheter för att utforma en personligad plan för behandling och vård. Den är också en pågående process som kan uppdateras över tid när nya informationer blir tillgängliga eller när patientens tillstånd ändras.

'Könsfaktorer' refererar till de biologiska skillnader mellan män och kvinnor som kan påverka hälsan, sjukdomar och behandlingsrespons. Dessa könsskillnader orsakas av olika kromosomala, hormonella och anatomiska faktorer hos respektive kön. Exempel på könsfaktorer inkluderar:

1. Kromosomala skillnader: Män har ett X-kromosom och ett Y-kromosom (XY), medan kvinnor har två X-kromosomer (XX). Dessa kromosomala skillnader kan leda till olika genuttryck och proteinsyntes mellan könen.

2. Hormonella skillnader: Män producerar mer testosteron än kvinnor, medan kvinnor producerar mer östrogen än män. Dessa hormonala skillnader kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive tillväxt, utveckling och ämnesomsättning, samt risk för vissa sjukdomar.

3. Anatomiska skillnader: Män och kvinnor har också olika anatomi, särskilt i de reproduktiva organen. Dessa anatomiska skillnader kan påverka risken för vissa sjukdomar och behandlingsresponsen.

Exempel på hälsoproblem där könsfaktorer spelar en roll inkluderar hjärt-kärlsjukdomar, cancer, smittsjukdomar och psykiatriska störningar.

'Statlig finansiering' refererer til en form for økonomisk støtte eller bistand, som gives af den offentlige sektor, dvs. regeringen, til forskellige formål. Dette kan omfatte en række forskellige typer af udgifter, herunder offentlig service, infrastruktur, uddannelse, sundhedspleje og sociale ydelser.

I et medicinsk eller sundhedsvæsenmæssigt perspektiv kan statlig finansiering betyde, at regeringen dækker en del af omkostningerne til sundhedsydelser gennem skatter og andre offentlige indtægter. Dette kan ske ved at regulere priserne på sundhedstjenester og lægemidler, etablere offentligt ejede sygehuse og klinikker eller tilbyde universel sundhedsforsikring for alle borgere.

Statlig finansiering kan have en betydelig indvirkning på sundhedsydelsesystemer, da den kan hjælpe med at sikre, at alle borgere har adgang til nødvendige sundhedstjenester uanset deres økonomiske status. Den kan også hjælpe med at fordele risici og fordele ressourcer mere jævnt i befolkningen, hvilket kan føre til bedre helbred og livskvalitet for alle borgere.

I medicinska sammanhang kan "utbildningsnivå" referera till den utbildning som en vårdpersonal, läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal har genomgått. Detta kan inkludera examina och certifikat på olika nivåer, såsom:

* High school diploma or equivalent (exempelvis studentexamen i Sverige)
* Associate's degree (tvåårig högskoleutbildning)
* Bachelor's degree (tre- till fyraårig högskoleutbildning)
* Master's degree (ett- till tvåårig fortsatt studier efter bachelor)
* Doctoral degree (doktorsexamen, som kräver minst fyra år av forskarutbildning och avhandling)

I vissa fall kan också yrkesexamina och certifieringar som inte är knutna till en högskoleutbildning räknas in som en del av utbildningsnivån, såsom sjuksköterskeexamen eller specialistexamen för läkare.

Det är viktigt att notera att olika länder kan ha olika system och krav för medicinska utbildningar, så det kan variera huruvida en viss examen eller certifiering motsvarar en viss nivå i det svenska systemet.

I medically related context, a "social group" is often defined as a collection of individuals who share common interests, characteristics, or social positions and interact with one another in a unique way. This can include various types of groups such as cultural communities, support groups, online communities, professional organizations, and more. Social groups can play an important role in shaping individual behaviors, attitudes, and health outcomes. For example, research has shown that social support from group members can have positive effects on mental and physical health, while negative interactions within a group can contribute to stress and poor health outcomes.

The United States Public Health Service (USPHS) er en del av US Department of Health and Human Services (HHS) og består av en gruppe uniformert, officerelle folkehelsefaglært personale som har til opgave å beskytte, fremme og forbedre folkehelsen i USA gjennom offentlig service. USPHS inkluderer flere operative komponenter, såsom National Institutes of Health (NIH), Food and Drug Administration (FDA), Centers for Disease Control and Prevention (CDC) og Indian Health Service (IHS). USPHS har også en militær struktur og er underlagt Department of Defense i tiden av krig.

USPHS har ansvar for å forebygge spredning av smitte, kontrollere sykdomsutbrud, fremme sundhetsfremmende livsstil, forebygge skader og sykdom, fremme lige tilgang til helseomsorg og styrke folkehelseinfrastrukturen i USA. USPHS-offiserer kan være lokaliserte over hele landet, inkludert på føderale, delstater og lokale nivåer, for å sikre at de lever opp til denne oppgaven.

"Tandvårdssystem" refererar till de strukturer, processer och personal som är involverade i att erbjuda tandvård till en population. Det inkluderar tänder och munhälsa, profylaktiska tjänster (till exempel tandblekning och fluoridering), preventiva tjänster (tandborrning och flossning), restaurativa tjänster (fyllningar och kronor), kirurgiska tjänster (tandutdragningar och implantat) och andra specialiserade tjänster som ortodonti och parodontologi.

Tandvårdssystemet består av en rad olika aktörer, inklusive tandläkare, tandhygienister, dentalassistenter, odontologiska specialister och administrativ personal. Det kan finnas offentliga och privata tandvårdskliniker, skolor för tandvård, forskningsinstitut och professionella organisationer som alla bidrar till att garantera en hög kvalitet på tandvården.

Ett effektivt tandvårdssystem bör vara tillgängligt, rättvisansprett, kvalitetsgaranterat, patientcentrerat och inkluderande. Det bör också ha en stark fokus på preventiva tjänster för att minska behovet av mer omfattande och kostsamma behandlingar i framtiden.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

'Försäkringsskydd' (översatt till engelska: 'Insurance protection') är ett kontrakt mellan en försäkringsbolag och en individ eller företag, där försäkringsbolaget enas om att betala ut en viss summa pengar eller utföra specifika tjänster till den sårbara parten i händelse av oväntade och oförutsedda händelser som specificeras i policyn. Detta görs i utbyte mot betalning av en premie.

Exempel på olika typer av försäkringsskydd inkluderar, men är inte begränsat till: livförsäkring, sjukvårdsförsäkring, hemförsäkring, bilförsäkring och skadeförsäkring. Varje policypolica har sina egna villkor, inklusive de täckta händelserna, undantag och eventuella begränsningar.

En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.

En prepaid health plan, även känd som en förköpt hälsovårdsplan eller kapitalbidplan, är ett system för finansiering och leverans av hälsovårdstjänster där medlemmar betalar en fast summa på förhand för täckning av vissa hälsovårdstjänster under en given tidsperiod. Detta kan vara i form av en månadenlig, kvartalsvis eller årlig avgift. Prepaid health plans är vanliga inom olika former av HMO (Health Maintenance Organizations), PPO (Preferred Provider Organizations) och EPO (Exclusive Provider Organizations) system.

Det är värt att notera att prepaid health plans kan ha begränsningar och villkor kopplade till tjänsteleveransen, till exempel krav på användandet av specifika hälsovårdscentra eller läkare inom nätverket för att få fullständig täckning. Dessutom kan vissa behandlingar och procedurer vara undantagna eller kräva högre kostnader än den prepayade summan.

I medicinsk kontext, refererar "privat sektor" vanligtvis till hälso- och sjukvårdstjänster som ägs och drivs av privata företag eller organisationer, istället för att vara statligt ägda och driven. Detta inkluderar allt från små enskilda praktiker till stora multinationella hälsovårdsföretag.

Privat sektor i sjukvården kan erbjuda tjänster som betalas av patienten själv (ut pocket) eller genom privata försäkringar. I vissa fall kan privata leverantörer också ha kontrakt med offentliga myndigheter för att erbjuda vårdtjänster till en viss del av befolkningen, som äldre eller personer med särskilda medicinska behov.

I medicinska sammanhang kan "Planeringsutskott inom hälso- och sjukvård" översättas till "Healthcare Planning Committee". Detta är en grupp eller kommitté som ansvarar för att planera, utveckla och implementera strategier och initiativ för att förbättra hälso- och sjukvården på olika nivåer, inklusive regionalt, lokalt eller inom en viss institution.

Deras uppgifter kan omfatta att fastställa visionen och målen för hälso- och sjukvården, utvärdera behovet av olika tjänster och resurser, planera för framtida behov, prioriteta initiativ och projekt, samt övervaka och utvärdera resultaten av de genomförda planerna.

Healthcare Planning Committee kan bestå av representanter från olika områden inom hälso- och sjukvården, såsom administratörer, läkare, sjuksköterskor, socialarbetare, patienter och anhöriga, för att se till att alla perspektiv och intressen beaktas under planeringsprocessen.

Internationellt samarbete inom medicin kan definieras som ett samarbete mellan länder, organisationer och individer från olika delar av världen med syfte att förbättra global hälsa och vård. Detta kan ta formen av utbyte av kunskap, kompetens och erfarenheter, forskning, utveckling och implementation av nya behandlingsmetoder och tekniker, samt gemensamma insatser för att hantera globala hälsohot och utmaningar.

Exempel på internationellt medicinskt samarbete kan inkludera:

* Forskningssamarbete mellan universitet, forskningsinstitut och läkarsammanslutningar från olika länder för att utveckla nya behandlingsmetoder och tekniker.
* Utbyte av medicinsk expertis och kompetens genom internationella konferenser, kurser och utbildningsprogram.
* Samarbete mellan läkaresammanslutningar och hälsovårdsmyndigheter för att hantera globala hälsohot som smittsamma sjukdomar och klimatförändringars inverkan på folkhälsan.
* Humanitärt bistånd och katastrofhjälp från läkare och hälsovårdspersonal till länder som drabbats av krig, naturkatastrofer eller andra nödsituationer.

Internationellt medicinskt samarbete kan vara av stor betydelse för att öka kunskapen om global hälsa, förbättra vården och minska hälsounderskotten mellan länder och regioner.

"Longitudinella studier" är en typ av forskningsdesign där forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod, från början till slut av studien. Detta ger möjlighet att undersöka förändringar och utveckling hos de enskilda individer som deltar i studien över tid.

Exempel på longitudinella studier är de som följer en grupp barn från födseln och sedan regelbundet kontrollerar deras utveckling, intelligensnivå, hälsa och sociala färdigheter under flera år eller decennier. På det viset kan forskaren se hur olika faktorer som miljö, arv, livsförhållanden och sjukdomar påverkar individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan vara antingen prospektiva eller retrospektiva. I en prospektiv longitudinell studie börjar forskaren med att välja en grupp individer och sedan följer dem under en längre tidsperiod, medan i en retrospektiv longitudinell studie använder sig forskaren av redan existerande data från till exempel medicinska journaler eller register för att undersöka hur olika faktorer har påverkat individens utveckling och hälsa över tid.

Longitudinella studier kan ge värdefull information om orsaker och konsekvenser till olika hälsoproblem, men de är ofta tidskrävande och dyra att genomföra. Dessutom kan det vara svårt att kontrollera för alla möjliga störfaktorer som kan påverka resultaten av studien.

Medicinsk terminologi definierar "programutveckling" som en process för att skapa specifika uppsättningar av instruktioner som gör att datorer kan utföra specifika uppgifter. Detta inkluderar design, utformning, skrivande och testning av programvara eller applikationer som används inom medicinska sammanhang, till exempel elektroniska hälsoregistret (EHR), laboratoriesystem, bildbehandlingssystem och andra digitala hälso- och sjukvårdstjänster. Programutveckling kan också involvera underhåll och uppgraderingar av befintliga system för att förbättra deras funktionalitet, prestanda, säkerhet och kompatibilitet med nya tekniker och standarder inom området.

"Hälsoförändring" är inte en etablerad medicinsk diagnos eller terminologi. Termen refererar vanligtvis till en förändring i någon aspekt av individens hälsa, som kan vara relaterat till fysiska, mentala, emotionella, sociala eller andliga aspekter av välbefinnandet. Detta kan inkludera försämringar eller förbättringar i hälsan. Exempel på hälsoförändringar kan vara en förändring i kroppsvikt, blodtryck, humör, sömnmönster, socialt beteende eller andlig övertygelse. Det är viktigt att specificera vilken aspekt av hälsan som förändras och hur denna förändring påverkar individens välbefinnande när man använder termen "hälsoförändring" inom medicinsk kontext.

I medically oriented context, 'Corporate Nurses' or 'Företagssköterskor' typically refer to registered nurses who work in a corporate setting, rather than in a clinical or hospital environment. Their role is to promote health and safety, prevent illness and injury, and manage medical emergencies in the workplace. They may also provide health education, counseling, and wellness programs to employees.

Some specific responsibilities of Corporate Nurses can include:

* Developing and implementing health and wellness initiatives for employees
* Providing immunizations and health screenings
* Responding to medical emergencies and providing first aid
* Case management for employees with chronic illness or injury
* Developing and delivering training programs on various health topics
* Conducting ergonomic assessments to reduce the risk of workplace injuries
* Providing counseling and support for employees dealing with stress, depression, or other mental health issues.

Overall, Corporate Nurses play a critical role in promoting the health and well-being of employees, which can lead to increased productivity, reduced absenteeism, and improved job satisfaction.

'Samarbetsbeteende' kan definieras som ett samspel mellan två eller flera individer, grupper eller system som arbetar tillsammans för att uppnå gemensamma mål och syften. Det innefattar kommunikation, ömsesidig förståelse, respekt och stöd samt delning av kunskap, kompetens och resurser. Samarbetsbeteende kan manifesteras på olika sätt beroende på kontexten, men det är vanligtvis kännetecken av en positiv och produktiv arbetsmiljö som främjar effektivitet, kvalitet och innovation. I en medicinsk kontext kan samarbetsbeteende handla om att samordna vård- och behandlingsprocesser mellan olika vårdgivare, patienter och anhöriga för att uppnå bästa möjliga utfall för patienten.

I medicinska sammanhangen kan "organisationsmål" definieras som de övergripande målen och syftena för en vård- eller omsorgsorganisation. Dessa mål styr organisationens verksamhet, strategi och arbete för att nå de önskade resultaten inom områden som patientmottagning, kvalitet på vården, personalutveckling och ekonomisk hållbarhet.

Organisationsmål kan vara exempelvis:

1. Förbättra patienternas kvalitet på vård och omsorg.
2. Säkerställa tillgänglighet och jämställdhet i vården.
3. Förebygga komplikeringar och ohälsa genom preventiv åtgärder.
4. Utveckla personalen och erbjuda en attraktiv arbetsmiljö.
5. Förbättra samarbete med andra vårdgivare och aktörer inom hälso- och sjukvården.
6. Säkerställa ekonomisk hållbarhet och effektivitet i verksamheten.

Organisationsmål kan vara långsiktiga eller kortvariga, och måste vara specifika, mätbara, realistiska och tidsbundna (SMART) för att underlätta övervakning och bedömning av framsteg och resultat.

Kohortstudie är en epidemiologisk studietyp där en grupp individer (kohorten) följs över tid för att undersöka samband mellan exponeringar och hälsa. Kohortstudien kan vara antingen prospektiv, där deltagarna rekryteras i förväg och studien följer dem framåt i tiden, eller retrospektiv, där man undersöker en kohort som redan har exponerats för ett visst fenomen i det förflutna.

I en prospektiv kohortstudie identifieras deltagarna baserat på en viss exponering och jämförs sedan med en kontrollgrupp som inte är exponerad. Deltagarna följs sedan över tid för att se om de utvecklar en viss hälsotillstånd eller komplikationer.

Retrospektiva kohortstudier använder sig av redan befintliga data, till exempel sjukvårdsregister eller folkräkningar, för att undersöka samband mellan en tidigare exponering och senare hälsoutfall.

Kohortstudier ger ofta starka belägg för orsakssamband eftersom man kan följa deltagarna över lång tid och kontrollera för potentiala störvariabler.

Socialpolitik är ett begrepp som ofta används för att beskriva det politiska och samhälleliga systemet som styr sociala frågor, välfärd och ojämlikheter inom ett samhälle. Socialpolitiken strävar efter att skapa rättvisa och jämlika förhållanden genom att etablera lagar, regler och policyer som stödjer individers och gruppers sociala behov. Det kan omfatta en bred väg av politiska åtgärder som arbetsmarknadspolitik, utbildningspolitik, hälsopolitik, familjepolitik och omsorgspolitik. Socialpolitiken har som syfte att förbättra levnadsstandarden och minska sociala orättvisor genom att stödja de mest behövande medborgarna i samhället.

Folkhälsa (public health) är ett samhällsvetenskapligt begrepp som refererar till befolkningens hälsa och välbefinnande som påverkas av en mängd olika faktorer, inklusive sociala, ekonomiska, miljömässiga och individuella faktorer. Utbildning anses vara en viktig determinant av folkhälsa, eftersom den kan påverka individers kunskaper, attityder, beteenden och livsmöjligheter, vilket i sin tur kan ha en positiv inverkan på deras hälsa och välbefinnande.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) definieras folkhälsa som "ett tillstånd av fullständig fysisk, mental och social välbefinnande och inte enbart avseende avsaknaden av sjukdom eller invaliditet". Denna definition understryker att folkhälsa är mer än bara frågan om medicinsk behandling och prevention, utan också om att skapa ett samhälle där alla har möjlighet att leva sunda, lyckliga och produktiva liv.

Utbildning kan ha en betydande inverkan på folkhälsa genom att förbättra individers kunskaper och färdigheter, stärka deras självförtroende och sociala kompetenser, öppna upp nya livsmöjligheter och minska sociala ojämlikheter. Utbildning kan också ha en positiv inverkan på individers hälsa genom att förbättra deras förmåga att ta beslut som främjar deras hälsa, till exempel genom att välja hälsosamma livsstilar och undvika riskfyllda beteenden.

I summa kan sägas att folkhälsa och utbildning är starkt sammankopplade, där utbildning kan ha en positiv inverkan på individers hälsa genom att förbättra deras kunskaper, färdigheter och livsmöjligheter. Samtidigt kan också ett sundt och produktivt samhälle främjas genom att skapa möjligheter till god utbildning för alla medborgare.

"Betald sjukförsäkring" refererar till en form av sjukvårdsförsäkring där en individ eller en grupp av individer har betalat för att få vissa typer av sjukvårdstjänster täckta. Detta kan ske genom en rad olika mekanismer, inklusive privata försäkringsbolag, arbetsplatsbaserade försäkringar eller direkt betalning till vårdenheter.

Den betalda sjukförsäkringen ger ofta tillgång till bredare tjänster och snabbare behandling än det offentliga sjukvårdssystemet, men de exakta fördelarna varierar beroende på policy och plats. I allmänhet ger betald sjukförsäkring fred i sinnet för den som har den eftersom de inte behöver oroa sig för om de kan betala för vården ifall de blir sjuka eller skadade.

Den allmänna sjukförsäkringen är ett socialförsäkringsprogram som erbjuder grundläggande hälso- och sjukvård till en nations medborgare eller residents. Syftet är att säkerställa alla medlemmar har tillgång till nödvändig medicinsk vård oavsett deras ekonomiska status.

I allmänhet täcker allmän sjukförsäkring kostnader för läkarbesök, mediciner, operationer och andra behandlingar som bedöms nödvändiga för att upprätthålla en god hälsa eller återställa den efter en sjukdom eller skada. Ibland kan det också inkludera preventiv vård, såsom vaccinationer och screenings.

Det är värt att notera att det finns stora skillnader i hur allmän sjukförsäkring är implementerad och finansierad i olika länder. I vissa länder kan det vara obligatoriskt för alla medborgare att delta, medan andra länder erbjuder frivilliga alternativ. Finansieringen kan komma från skatter, sociala avgifter eller en kombination av båda.

Institutionssamarbete inom medicinskt sammanhang kan definieras som ett samarbete mellan olika vårdenheter, organisationer eller institutioner för att erbjuda koordinerad och kvalitativ vård till patienter. Detta kan innebära samarbete mellan sjukhus, specialistkliniker, primärvårdsenheter, olika specialister och andra relevanta aktörer inom hälso- och sjukvården.

Institutionssamarbetet kan omfatta flera aspekter av vården, såsom informationsutbyte, gemensamma behandlingsplaner, samordning av vårdprocessen, forskningssamarbete och utveckling av bästa praxis. Det är särskilt viktigt inom områden där patienter har komplexa medicinska behov eller när patienter behöver vård från flera olika specialister eller vårdenheter.

Institutionssamarbetet kan underlättas av digitala hjälpmedel, såsom elektroniska journaler och samordningsverktyg, för att underlätta kommunikationen mellan de involverade parterna och säkerställa en sammanhållen vårdprocess.

I svensk lagstiftning och förvaltning är en regeringsorgan en beteckning på de myndigheter som utövar den verkställande makten på statsnivå. Det kan exempelvis vara regeringen själv, även kallad statsrådet eller kabinettet, men också andra myndigheter som lyder under regeringskansliet.

Regeringsorganens uppgift är att tillämpa lagar och förordningar samt att sköta landets affärer och representera Sverige i utrikesfrågor. De fattar beslut som rör statens verksamhet och har ansvar för att säkerställa att den går till på ett effektivt, transparent och demokratiskt sätt.

Det är viktigt att notera att begreppet "regeringsorgan" inte används i den konstitutionella doktrinen utan snarare är en beskrivande term för de myndigheter som utövar den verkställande makten på statsnivå.

Social determinanter af sundhed (SDOH) defineres af World Health Organization (WHO) som "den samlede sum af sociale, økonomiske og fysiske betingelser i hvilken folk lever og arbejder. Disse betingelser inkluderer tidlig opvækst, uddannelse, arbejdsforhold, indkomst og social status, sociale netværk, miljø og samfundsmæssige strukturer."

SDOH har en væsentlig påvirkning på folks helbred og sundhed udbytte gennem hele livscyklussen. Uligheder i disse sociale determinanter kan føre til uligheder i sundhedsudbytte, hvor de mest forfærdelige sundhedsforhold oftest ses hos dem med de laveste socioøkonomiske status.

I USA definerer Healthy People 2030 sociale determinanter af helbred som "de økonomiske og sociale betingelser i hvilken folk findes, arbejder og leve, der påvirker deres livschancer, herunder deres sundhed, velbefindende og livskvalitet. Disse betingelser omfatter, men er ikke begrænset til, uddannelse, indkomst, arbejdsplads, bolig, fødevarer, sociale sammenhænge, sikkerhed og miljø."

Mödravårdscentraler, även kända som förlossningsenheter eller barnmorskemottagningar, är specialiserade hälso- och sjukvårdsfaciliteter som erbjuder vård och stöd under graviditet, förlossning och eftervård. Dessa centra är vanligtvis designade för att ge komplett vård under denna speciella tidsperiod i en kvinnas liv, inklusive regelbundna fostervårdskontroller, ultraljudsundersökningar, screenings för eventuella sjukdomar eller abnormaliteter hos modern eller fosteret, råd om näringsintag och livsföring, samt stöd under förlossningen och eftervården.

Mödravårdscentraler kan vara en del av ett större sjukhus eller vara separata enheter som är anslutna till primärvårdscentraler eller hälsostationer. Vårdpersonalen inkluderar ofta specialistkompetenta läkare, barnmorskor, sjuksköterskor och socialarbetare som arbetar tillsammans för att ge den bästa möjliga vården till modern och fosteret.

Det är viktigt att notera att mödravårdscentraler kan ha olika regler och riktlinjer beroende på land och region, så det rekommenderas alltid att konsultera lokala resurser för att få den mest korrekta informationen.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Holistisk medicin är en form av medicinsk behandling som betonar att man bör behandla patienten i sin helhet, istället för att bara fokusera på en viss sjukdom eller symptom. Denna filosofi bygger på att alla delar av en persons liv, inklusive kropp, sinne och ande, är sammanlänkade och påverkar varandra.

Holistiska terapeuter använder ofta en kombination av konventionell medicin och alternativa behandlingsmetoder för att hjälpa patienten att uppnå balans och välbefinnande i alla dessa områden. De tar hänsyn till patientens livsstil, emotionella och mentala hälsa, sociala relationer och andliga övertygelser när de utformar en behandlingsplan.

Exempel på metoder som kan användas inom holistisk medicin är akupunktur, massage, yoga, meditation, kostråd, näringsverkstäder, psykoterapi och andlig rådgivning. Det är viktigt att notera att holistisk medicin inte är ett ersättande alternativ till konventionell medicinsk behandling, utan snarare en kompletterande metod som kan användas tillsammans med den.

I medically related context, "organizational fall" is not a standard term or well-defined concept. It might be used informally to describe a situation where an organization (e.g., a hospital, clinic, or healthcare system) fails to meet its mission, vision, or goals in providing quality care and services to patients. This could include issues such as poor communication, lack of coordination, inadequate resources, or failure to follow evidence-based practices, among other things. However, it is not a widely recognized or formal term in the medical field.

Kostnads-nyttoanalyser (CBA) är en metod för att jämföra de kostnader och nyttor som är associerade med olika alternativ inom en viss kontext, ofta i beslutsfattandeprocessen kring hälsovård.

CBA utvärderar alla relevanta kostnader och nyttor, både direkta och indirekta, för varje alternativ. Direkta kostnader kan inkludera t.ex. kostnaden för läkemedel, sjukhusvistelse eller arbetsledighet, medan indirekta kostnader kan innefatta produktivitetsförluster och kvaliteten på livet. Nyttor kan mätas i naturliga enheter, såsom levnadsår i gott hälsa (QALY) eller livsår i god hälsa (DALY), eller i monetära termer.

Genom att jämföja de totala kostnaderna och nyttorna för varje alternativ kan CBA hjälpa till att avgöra vilket alternativ som ger den största nettonytta, det vill säga skillnaden mellan nyttan och kostnaden. Detta kan användas som ett underlag för att ta beslut om hur resurser bäst ska användas inom hälsovården.

"1900-talshistorien inom medicinen" refererar till den historiska utvecklingen av medicinen och hälsovården under 1900-talet. Under denna period skedde många banbrytande förändringar och upptäckter som har haft en stor inverkan på hur sjukdomar diagnostiseras, behandlas och förebyggs idag.

Några av de viktigaste händelserna under 1900-talets medicinska historia inkluderar:

* Upptäckten av antibiotika: Den första antibiotikan, penicillin, upptäcktes av Alexander Fleming år 1928 och började användas kliniskt under 1940-talet. Antibiotika revolutionerade behandlingen av infektionssjukdomar och har räddat många liv.
* Utvecklingen av vacciner: Under 1900-talet utvecklades effektiva vacciner mot en rad olika sjukdomar, inklusive smittkoppor, polio, mässling och röda hund. Vaccinering har varit en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att förebygga sjukdomar och skydda folkhälsa.
* Genetiska upptäckter: Under 1900-talet gjordes stora framsteg inom genetiken, vilket ledde till en bättre förståelse av arvsanlag och ärftliga sjukdomar. Denna kunskap har haft stor betydelse för diagnostik, behandling och rådgivning kring ärftliga sjukdomar.
* Utvecklingen av läkemedel: Under 1900-talet utvecklades ett stort antal effektiva läkemedel mot olika sjukdomar, inklusive cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och psykiatriska tillstånd.
* Framsteg inom diagnostik: Under 1900-talet utvecklades nya metoder för att diagnostisera sjukdomar, inklusive bilddiagnostik, laboratoriediagnostik och molekylärbiologiska metoder. Dessa metoder har möjliggjort tidigare upptäckt och behandling av sjukdomar.
* Utvecklingen av kirurgiska tekniker: Under 1900-talet utvecklades nya kirurgiska tekniker, inklusive minimalinvasiv kirurgi, transplantation och regenerativ medicin. Dessa tekniker har möjliggjort mer effektiva behandlingar av olika sjukdomar och skador.

Sammanfattningsvis har under 1900-talet gjorts stora framsteg inom medicinen, vilket har lett till en bättre förståelse av sjukdomar och möjliggjort effektivare behandlingar. Dessa framsteg har också möjliggjort längre livslängd och högre livskvalitet för många människor.

I'm sorry for any confusion, but "Australien" is the Norwegian and Danish spelling of the country "Australia." There is no medical definition for a country. If you have any questions related to medicine or healthcare in Australia, I would be happy to try to help answer those!

En tandstatusundersökning är en systematisk granskning och bedömning av individens tänder, munhälsa och relaterade strukturer. Undersökningen inkluderar vanligen en visuell inspektion, klinisk provning och ibland användning av specialiserad utrustning för att upptäcka tecken på skada, sjukdom eller avvikelse.

Under en tandstatusundersökning kan tänder och munhåla granskas för:

1. Karies (tandskador)
2. Tandlossning
3. Tandplack (pålager) och tandsten
4. Munsjukdomar som gingivit (inflammation av tandköttet) och parodontit (inflammation eller infektion i strukturerna som håller tänderna fast)
5. Oral cancer och precancerösa tillstånd
6. Anomalier i tändernas utveckling och positionering
7. Övriga munhälsoförhållanden, såsom torr mun eller skada från proteser eller tandställningar

Resultaten av en tandstatusundersökning används ofta som underlag för att planera preventiva och kurativa behandlingar, samt för att övervaka individens munhälsa över tid. Det rekommenderas vanligen att genomföra en komplett tandstatusundersökning vid minst ett tillfälle per år, även om frekvensen kan variera beroende på individuella riskfaktorer och behov.

National Health Insurance (NHI) i USA refererer typisk til ett statligt finansierat och styrd sjukvårdsförsäkringssystem som garanterar grundläggande vård till alla medborgare. Men det finns inget sådant system som kallas "National Health Insurance" i USA på federal nivå. I stället finns det en blandning av offentliga och privata finansierings- och leveransmodeller för sjukvård.

Det federala programmet Medicare är ett exempel på ett statligt finansierat sjukvårdsförsäkringssystem, som erbjuder hälsovårdsförsäkring till personer över 65 år och vissa funktionshindrade. Andra federala program som Medicaid, CHIP och VA-systemet ger också viss sjukvårdsförsäkring till specifika populationer med låga inkomster eller särskilda behov.

Men det finns inget federal nivå NHI system som täcker alla USA:s medborgare. I stället har många delstater och lokala myndigheter infört egna reformer för att expandera tillgängligheten till sjukvårdsförsäkring, såsom Medicaid-utökningsprogrammen i Kalifornien, New York och Massachusetts.

Så alltså, det saknas en nationell, enhetlig definition av "National Health Insurance" i USA på federal nivå, men det finns olika federala och delstatliga program som syftar till att förbättra tillgängligheten till sjukvårdsförsäkring för specifika populationer.

I medically related context, "anställning" kan översättas till "employment". Employment refererar till ett formellt avtal mellan en arbetsgivare och en anställd person där den senare utför arbete i utbyte mot lön. Detta inkluderar ofta vissa förmåner och skydd, såsom sjukpenning, semester och lagstadgad arbetsskydd.

Employment är också en central del av många individs liv och hälsa. Arbete kan ge mening, struktur och socialt stöd till individen. Dessutom kan sysselsättning ha positiva effekter på den mentala och fysiska hälsan, såsom minskad risk för depression och höjd livslängd.

Psykologisk stress kan definieras som ett svar på ett förhöjt krav eller en utmaning i miljön som aktiverar fysiologiska och kognitiva mekanismer för att möta denna utmaning. Den kan uppstå när individen upplever att han eller hon har otillräckliga resurser för att hantera situationen. Psykologisk stress kan leda till en rad symtom som fysiska reaktioner, känslomässiga reaktioner och förändrade beteenden. Fysiska reaktioner kan inkludera ökad hjärtfrekvens, höjd blodtryck och svettningar. Känslomässiga reaktioner kan vara oro, rastlöshet, irritabilitet och sorg. Beteendereaktioner kan omfatta tillbakadragande från sociala situationer, ändringar i aptiten och sömnvanor och missbruk av droger eller alkohol. Långvarig psykologisk stress kan leda till allvarliga hälsoproblem som depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

I medicinsk kontext, kan "offentlig sektor" definieras som den del av hälso- och sjukvården som är finansierad och drivs av offentliga myndigheter, till exempel staten eller kommuner. Det innebär ofta att vården är gratis eller subventionerad för patienterna och att den styrs och regleras av lagar och riktlinjer som sätts upp av offentliga myndigheter. Offentlig sektor kan också inkludera forskning och undervisning inom medicin och hälsa, vilket ofta finansieras och driven av universitet och forskningsinstitut med offentligt stöd.

'Socialt stöd' refererar till de emotionella, informationella och praktiska resurser som individen får från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper. Det kan ta form av olika aspekter som till exempel:

1. Emotionellt stöd: att få lyssna på, trösta, uppmuntra och visa empati och förståelse.
2. Informationsstöd: att få råd och information som hjälper individen att ta beslut eller lösa problem.
3. Praktiskt stöd: att få konkret hjälp med uppgifter, till exempel hushållsarbete, barnpassning eller transporter.
4. Socialt samhörighetsstöd: att känna att man tillhör en grupp och delar gemensamma värderingar och intressen.

Socialt stöd kan ha en betydande inverkan på individens mentala, emotionella och fysiska hälsa, eftersom det kan minska stress, öka känslan av trygghet och tillhöra och förbättra copingstrategier.

Public healthcare, eller offentlig sjukvård, är ett samlingsbegrepp för de hälsovårds- och sjukvårdstjänster som erbjuds och finansieras av det offentliga samhället. Detta innefattar ofta tjänster som är tillgängliga för alla medborgare, oavsett deras ekonomiska status eller förmåga att betala. Public healthcare kan omfatta allt från preventiv vård och primärvård till specialistvård och akutsjukvård. Syftet med public healthcare är att säkerställa att alla medborgare har tillgång till nödvändig hälsovård, förbättra allmänna hälsotillståndet och minska sociala ojämlikheter inom hälso- och sjukvården. Finansieringen av public healthcare kan ske genom skatter, socialförsäkringar eller en kombination av båda.

"Organized financing" in a medical context typically refers to a system or process of funding healthcare services that is well-planned, structured, and managed. This can include various payment models such as insurance-based systems (e.g., private or government-funded health insurance), fee-for-service arrangements, capitation payments, or bundled payments. The goal of organized financing is to ensure that healthcare services are accessible, affordable, and sustainable for individuals and populations while maintaining a high quality of care. It also aims to promote transparency, accountability, and fairness in the allocation and use of healthcare resources.

Den medicinska termen för "Personer utan sjukförsäkring" är "Uninsured individuals". Detta refererar till personer som saknar hälsovårdsförsäkring och därmed kan ha begränsad eller ingen möjlighet att få tillgång till nödvändig medicinsk vård på grund av kostnaden.

Ett etniskt grupp är en social kategori av människor som delar gemensamma aspekter av kollektiv identitet, som exempelvis gemensam historia, kultur, traditioner, språk och gemensamma fysiska karaktäristika. Det kan också inkludera en känsla av samhörighet och tillhörighet till en viss gemenskap.

Det är värt att notera att definitionen av etniska grupper kan variera beroende på kontext och perspektiv, och det finns också en debatt om huruvida etnicitet ska ses som en biologisk eller social konstruktion. Inom medicinen kan etniska grupper användas för att undersöka och förstå skillnader i hälsorisken, sjukdomsförekomst och respons på behandlingar mellan olika populationer. Dessa studier bör dock utföras med försiktighet och respekt för individens autonomi och integritet, och undvika att stigmatisera eller diskriminera grupper på basis av deras etnicitet.

'Sjukvårdsförsäkrings portabilitet' refererar till rätten att behålla samma sjukvårdsförsäkring och skydd även när du byter arbete, slutar arbeta eller går från en arbetsgivare till en annan. Det innebär också att du inte ska nekas försäkring på grund av din hälsa eller förflutna sjukdomshistorik. Portabiliteten säkerställer därmed kontinuitet i dina sjukvårdsförsäkrings skydd och undviker att du behöver börja om på nytt med en ny policy varje gång du byter arbete eller situation. Denna princip är viktig för att säkerställa att människor har fortsatt tillgång till nödvändig sjukvård oavsett deras arbets- eller livssituation.

I'm sorry for any confusion, but "England" is not a medical term or concept. It is a geographical and political term referring to a country that is part of the United Kingdom. If you have any questions related to medicine or health, I would be happy to try to help answer them.

"Tandvårdshälsoupplysning" kan definieras som den information och undervisning om tandsjukvård och munhygien som ges till en individ eller en grupp med syfte att främja och upprätthålla god tandhälsa, förebygga sjukdomar i munnen och förbättra allmän hälsostatus. Denna information kan omfatta teman såsom korrekt tandsmittspelning, flossning, användning av tandborstar, kostvanor, riskfaktorer för oral sjukdom och viktigheten av regelbunden tandläkartillsyn. Tandvårdshälsoupplysningen kan ges av dentalpersonal, som tandläkare, tandhygienister eller tandsköterskor, men också via skol- och kommunal verksamhet, digitala medier och andra källor.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

'Personal Health Services' refer to healthcare services that are tailored to an individual's specific health needs and preferences. These services can include a wide range of medical, nursing, and allied health interventions that are designed to promote, maintain, or restore an individual's physical, mental, and emotional well-being.

Examples of personal health services may include:

1. Preventive care, such as vaccinations, cancer screenings, and health risk assessments.
2. Chronic disease management, such as diabetes care, asthma management, and heart disease prevention.
3. Acute care, such as treatment for injuries or illnesses.
4. Behavioral health services, such as counseling, therapy, and substance abuse treatment.
5. Health education and coaching, such as nutrition counseling, exercise programs, and stress management techniques.
6. Rehabilitation services, such as physical therapy, occupational therapy, and speech therapy.
7. Personalized medicine, such as genetic testing and targeted therapies for cancer and other diseases.

The goal of personal health services is to provide high-quality, patient-centered care that meets the unique needs and preferences of each individual. This approach can help improve health outcomes, enhance quality of life, and reduce healthcare costs by preventing unnecessary hospitalizations and emergency department visits.

Rökning definieras som inhalering och exhalering av rök från brända tobaksprodukter eller annan bränt material, vanligtvis genom en cigarett, cigarr, pipa eller vaper (elektronisk cigarett). Den aktiva ingrediensen i tobaksrök är nikotin, en mycket beroendeframkallande substans. Andra skadliga ämnen i röken innefattar kolmonoxid, tungmetaller och cancerframkallande ämnen som återfinns i tobaksrök. Rökning kan leda till allvarliga hälsoeffekter, bland annat lungcancer, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar.

'Health Facility Administration' refererer til den overordnede ledelse, styring, administration og koordinering af en helsefacilitet, som kan inkludere sygehuse, klinikker, ældreboliger, rehabiliteringscentre eller andre typer institutioner, der leverer helseservice.

Den omfatter typisk ansvar for at sikre at faciliteten opfyler relevante love, reguleringer og standarder, herunder akkrediteringskrav og lokal, delstatlig eller føderal lovgivning. Health Facility Administration involverer også at sikre at ressourcer, herunder personale, udstyr og finansiering, anvendes effektivt og effektivt for at levere kvalitetsservice til patienter eller klienter.

En Health Facility Administrator kan have ansvar for at udvikle og implementere politikker, procedurer og strategier for helsefaciliteten, inklusive budgettering, personalplanlægning, kvalitetsstyring, risikostyring, patientsikkerhed og kommunikation med interne og eksterne stakeholdere.

Den medicinske definition af Health Facility Administration kan variere alt efter jurisdiktion og type af helsefacilitet, men det er generelt en disciplin, der kræver en kombination af ledelses- og sundhedskompetencer for at sikre effektiv og effektiv drift af en helsefacilitet.

"Organizationalt beslutsfattande" refererar till processen där en organisation eller ett team within en organisation gör beslut som påverkar hela organisationen. Det innebär att identifiera problem, samla information, utvärdera alternativ och välja en lösning som stöds av majoriteten eller alla involverade parter.

Denna form av beslutsfattande kräver god kommunikation, samarbete och ledarskap för att uppnå konsensus och att säkerställa att beslutet är i linje med organisationens mål och värderingar. Det kan vara ett formellt eller informellt process, men den bör vara transparent och inkludera alla relevanta parter för att garantera att beslutet är välgrundat och accepterat av alla.

'Socialt ansvar' är ett samhällsvetenskapligt begrepp som ofta används inom områden som sociologi, psykologi och socialt arbete. Det kan vara svårt att ge en precis medicinsk definition på det, men socialt ansvar kan grovt sett definieras som den etiska plikt eller förpliktelsen att tänka på och handla i en anda som är värdefull och positiv för samhället och andra människor, inklusive att ta hänsyn till deras behov och välbefinnande.

I en medicinsk kontext kan socialt ansvar handla om läkares, sjuksköterskors eller andra hälso- och sjukvårdspersonals plikt att tänka på och agera på ett sätt som främjar patientens välbefinnande och hälsa i bredare sammanhang än endast det medicinska behandlingsaspektet. Det kan innebära att ta hänsyn till sociala, ekonomiska och kulturella faktorer som kan påverka patientens hälsa och välbefinnande. Exempelvis kan socialt ansvar innebära att en läkare tar hänsyn till en patients sociala situation när han eller hon ger råd om behandling, såsom att ta hänsyn till om patienten har tillgång till den nödvändiga vården och om patienten kan följa behandlingsrekommendationerna med hänsyn till sina sociala och ekonomiska resurser.

Socialt ansvar kan också handla om en läkares eller ett sjukhus plikt att bidra till samhällets allmänna hälsa genom att delta i prevention, utbildning och forskning kring folkhälsoproblem. Det kan också innebära en etisk förpliktelse att vara transparenta om risker och möjliga biverkningar av behandlingar, samt att respektera patientens autonomi och rätt till självbestämmande.

"Brasilien" er en geografisk betegnelse og refererer derfor ikke direkte til noen medisinske begreper. Det er den femtestørste landet i verden, beliggende i Syd-Amerika. Jeg antar at du sannsynligvis tenker på å spørre om sykdommer eller helseproblemer som er relatert til Brasilien. Der er for eksempel en høy forekomst av denguefeber, malaria og andre tropiske sykdommer i landet. Det finnes også en stor fattigdom i noen områder av Brasilien, som kan føre til mangel på tilgang til medisinsk behandling og forebyggende helsetjenester.

Medicinsk informatik (eller biomedical informatics) är ett multidisciplinärt fält som kombinerar kunskaper inom datavetenskap, informationsteori, matematik och medicin för att utveckla och använda sig av informationssystem och tekniker för att lösa problem inom hälso- och sjukvården. Det kan handla om allt ifrån att desigera och bygga elektroniska hälsoregistret, till att utveckla algoritmer för att tolka medicinska data som bilddiagnostiska resultat eller genetisk information. Medicinsk informatik används också för att stödja klinisk beslutsfattande, forskning och undervisning inom medicin.

Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den huvudsakliga användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (beroende variabel) påverkas av en eller flera oberoende variabler. Metoden ger ett mått på styrkan och riktningen på detta samband, ofta uttryckt som en regressionskoefficient.

Den vanligaste formen av regressionsanalys är linjär regression, där man antar att sambandet mellan variablerna kan beskrivas med en rät linje. Andra former av regressionsanalys inkluderar polynomial regression, logistisk regression och log-log regression, som används när sambandet inte är linjärt.

Regressionsanalys används inom många olika områden, till exempel ekonomi, psykologi, sociologi, medicin och teknik, för att undersöka och förutsäga olika typer av fenomen.

Folktandvård, även kallad offentlig tandvård eller allmän tandvård, är en typ av tandvårdstjänst som erbjuds av offentliga myndigheter och finansieras genom skattemedel. Syftet är att erbjuda alla medborgare tillgång till grundläggande tandvård, oavsett deras ekonomiska status.

I folktandvården utförs vanligen rutinbesök, preventivt arbete som fluorbehandling och uppbyggnadsfyllningar, samt enklare behandlingar som fyllningar och tandrengöring. Mer avancerade behandlingar som kirurgi, ortodonti och implantat kan vara begränsade eller inte erbjudas alls inom ramarna för folktandvården, men det varierar mellan olika länder och regioner.

Folktandvårdens huvudsyfte är att förebygga och behandla vanliga tandproblem och att främja allmänna folkhälsoproblem genom att erbjuda tillgänglig, rutinmässig tandvård till alla medborgare.

"Kontraktstyrd vård" (Contract-driven care) är ett system där en vårdenhet, såsom ett sjukhus eller en läkarpraktik, har ett formellt avtal med en betalare, till exempel en försäkringsbolag eller en statlig myndighet, om att erbjuda vissa tjänster till ett fastställt pris.

I kontraktstyrd vård specificeras ofta specifika kvalitetskrav och mål som måste uppnås för att avtalet ska fortsätta vara giltigt. Det kan handla om att uppfylla vissa kliniska utgångsmål, till exempel att en viss andel av patienter med diabetes ska ha kontrollerade blodsockernivåer, eller att uppnå patientbeläggningsmål, som att minska antalet återinträden i sjukvården.

Syftet med kontraktstyrd vård är ofta att främja kvaliteten och effektiviteten inom vården genom att ställa högre krav på leveransen av vårdtjänster och ge betalarna möjlighet att jämföra och välja mellan olika vårdenheter baserat på kvalitet, pris och patientnöjdhet.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

I medicinska sammanhangen betyder "lokal förvaltning" ofta någon form av behandling eller terapi som appliceras direkt till en specifik plats på kroppen, istället för att behandla hela kroppen. Det kan handla om en lokal smärtbehandling med hjälp av krämer, geléer eller spray, men också om mer invasiva procedurer som injektioner eller kirurgi.

Exempel på lokala förvaltningar inkluderar:

* Lokal smärtbehandling med krämer eller geléer som innehåller ingredienser som varma eller kalla effekter, som metylsalicylat (Bengay) eller kapsaicin.
* Injektioner av lokalbedövningsmedel eller andra läkemedel direkt i en muskel eller en inflammerad led för att lindra smärta eller öka rörligheten.
* Kirurgiska ingrepp som excision (borttagning) av en hudmoln, varbildning eller annan abnormitet på kroppen.

Lokal förvaltning kan vara ett effektivt sätt att behandla vissa medicinska tillstånd, eftersom det möjliggör högre koncentrationer av läkemedel på en specifik plats och minskar risken för biverkningar i resten av kroppen.

'Livsstil' är ett samlingsbegrepp för de val och vanor som en individ gör inom områden som kost, rökning, alkoholkonsumtion, fysisk aktivitet och stresshantering. Livsstilen kan ha en betydande inverkan på hälsan och sjukdomar, både positivt och negativt. En livsstilsförändring kan därför vara ett effektivt sätt att förebygga eller behandla vissa sjukdomar som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

Demografi är ett forskningsfält som handlar om att studera populationers sammansättning och förändringar över tid. Det inkluderar studier av befolkningsmängd, åldersfördelning, kön, etnicitet, utbildning, migration, fertilitet och dödlighet. Medicinsk demografi är en underdisciplin till demografi som fokuserar på att studera hur dessa demografiska faktorer påverkar hälsa, sjukdom och sjukvård. Exempel på medicinska demografiska frågeställningar kan vara: hur påverkar åldrande populationen behovet av vård? Hur kommer migration att påverka smittspridningen av en viss sjukdom? Medicinsk demografi använder sig ofta av kvantitativa metoder för att analysera demografiska data.

"Minority health" refererar till hälsotillståndet och hälsobeteendemönster hos befolkningsgrupper som har historiskt varit underrepresenterade, diskriminerade eller marginaliserade i samhället. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till, grupper definierade av ras, etnicitet, sexual orientation, könsidentitet, funktionsnedsättning, socioekonomisk status eller geografisk plats. Minority health fokuserar ofta på att identifiera och minska hälsoprov och dispariteter som påverkar dessa grupper negativt jämfört med majoritetsbefolkningen. Det kan även innefatta att främja kulturrelaterad hälsovård och att stärka gemensamma resurser och kapacitet hos minoritetsgrupper för att förbättra deras övergripande hälsa och välbefinnande.

I'm sorry for any confusion, but "State Government" is not a medical term. It is a political science and government term. A State Government refers to the level of governance in a federal system that is responsible for governing a constituent unit (such as a state or province) within that federation. The specific powers and responsibilities of a State Government can vary depending on the country and its constitution, but they typically include responsibilities related to education, healthcare, transportation, and law enforcement within their jurisdiction.

'Healthcare Information Services' refer to systems, technologies, and processes that are used to gather, store, analyze, retrieve, and share health-related information. These services play a crucial role in supporting the delivery of high-quality healthcare by enabling healthcare professionals to make informed decisions based on accurate and up-to-date information.

Examples of healthcare information services include electronic health records (EHRs), computerized physician order entry (CPOE) systems, clinical decision support systems (CDSSs), picture archiving and communication systems (PACS), and health information exchanges (HIEs). These services can help to improve patient care by reducing medical errors, increasing efficiency, and facilitating communication between healthcare providers.

Effective implementation of healthcare information services requires careful planning, coordination, and training to ensure that they are used correctly and securely. It is also important to consider issues related to data privacy, security, and interoperability when designing and implementing these systems.

'Miljöexponering' refererer til den kontakt eller påvirkning en individ har med miljøfaktorer, som kan have en positiv eller negativ effekt på ens helse. Dette kan omfatte luftforurening, vandforurening, fødevareforurening, brug af kemikalier, støy, ioniserende stråling og andre former for miljøforstyrrelser.

Det er viktig å merke seg at miljøexponering kan ha akutte eller kroniske helseeffekter, både som direkte skader på organer og systemer i kroppen, så vel som som en økt risiko for sykdommer som kræft. Risikoen for negative helseeffekter av miljøexponering kan variere basert på styrken og varigheten av exponeringen, individets sårbarhet og andre faktorer som alder, kjønn og genetisk disposisjon.

For å forbedre helse og forebygge sykdommer er det viktig å identifisere, evaluere og kontrollere miljøfaktorer som kan ha en negativ effekt på helsen. Dette inkluderer å følge retningslinjer for miljøhensynlig praksis i industrien, å regulere bruken av kjemikalier og andre skadegjeldende agensar, å beskytte luft- og vannkvaliteten, og å informere offentligheten om risiko og forholdsregler ved miljøexponering.

'Sårbar befolkning' (eng. 'vulnerable population') är ett samlingsbegrepp för grupper av människor som är särskilt utsatta för hälsorisker på grund av sociala, ekonomiska, demografiska eller medicinska faktorer. Dessa grupper kan ha en högre förekomst av sjukdomar, skador och dödlighet än övriga befolkning. Exempel på sårbara populationer inkluderar äldre vuxna, barn, kvinnor under graviditet eller förlossning, personer med låg socioekonomisk status, etniska minoriteter och personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att identifiera och skydda sårbara befolkningsgrupper för att minska hälsoriskerna och främja jämlik hälsa.

Patienttilfredsställelse (på engelska: "patient satisfaction") är ett begrepp inom medicinen som refererar till hur väl en patients behov, önskemål och förväntningar uppfylls under sin vård- och behandlingsprocess. Det mäts ofta genom att patienten får svara på frågor om olika aspekter av vården, till exempel läkares kommunikationsförmåga, personalens vänlighet och service, samt hur väl de känner sig informerade om sin behandling. Patienttilfredsställelse anses vara en viktig indikator på kvaliteten på vården och kan ha en betydelsefull inverkan på patientens läkar-patient-förhållande, samt deras motivation till att följa behandlingsplanen.

'Informationsspridning' (information dissemination) är inom medicinen ett begrepp som refererar till hur relevanta och tillförlitliga hälsorelaterade informationer sprids till målgrupper såsom patienter, anhöriga, vårdpersonal eller allmänheten. Detta kan ske genom olika kanaler som tryckt media, digitala medier, föreläsningar och muntlig kommunikation. Syftet är ofta att främja förståelse, förebygga sjukdomar, underlätta beslut i vården och stödja behandlingsprocessen.

Consumer satisfaction in a healthcare or medical context refers to the degree to which a patient's expectations and needs are met or exceeded by the healthcare services, treatments, or products they receive. It is a measure of how well healthcare providers understand and address the preferences, values, and experiences of their patients. Factors that contribute to consumer satisfaction in healthcare may include:

* Communication and interpersonal skills of healthcare professionals
* Accessibility and convenience of healthcare services
* Quality and effectiveness of medical treatments
* Patient involvement in decision-making and care planning
* Empathy, respect, and dignity shown towards patients
* Coordination and continuity of care across different providers and settings.

Consumer satisfaction is an important indicator of the quality of healthcare and can influence patient outcomes, loyalty, and word-of-mouth referrals. It is often measured through surveys, interviews, or other feedback mechanisms to help healthcare organizations identify areas for improvement and ensure that they are meeting the needs and expectations of their patients.

'Forskning' kan definieras som systematisk och strukturerad insamling, analys och tolkning av information, med syfte att utöka kunskapen inom ett visst område. Inom medicinsk forskning fokuserar man ofta på att förbättra hälsa, undvika sjukdomar, utveckla behandlingsmetoder och förstå orsaker till sjukdomar. Detta kan ske genom olika metoder som experiment, kliniska prövningar, observationer och statistisk analys av data. Forskningen bygger ofta på den vetenskapliga metoden, där hypoteser testas och resultaten publiceras för att understödja eller ifrågasätta tidigare forskningsresultat och teorier.

'Relationer mellan samhälle och institutioner' refererar till det komplexa sättet på vilket olika samhällsgrupper, organisationer och institutioner interagerar och formar varandra. Det kan omfatta relationer mellan offentliga institutioner som skolor, sjukvårdsinrättningar och myndigheter och deras respektive gemenskaper, såväl som mellan olika organisationer inom civilsamhället, såsom ideella organisationer, företag och medier.

Relationerna kan ta sig många former, inklusive policyprocesser, dialog och debatt, samarbete och konflikt. Dessa relationer är av central betydelse för demokratins funktionssätt, eftersom de styr och formar de regler, normer och värderingar som gäller i samhället. De påverkar också hur resurser fördelas och hur makten är uppdelad.

I en medicinsk kontext kan relationerna mellan samhälle och institutioner handla om hur sjukvårdsinstitutioner, policygörare och andra aktörer interagerar med patienter, anhöriga, personal och andra intressenter för att skapa en hälsoförbättrande miljö. Det kan också handla om hur samhällsstrukturer och sociala determinanter påverkar individers hälsa och välfärd.

En massundersökning är en systematisk undersökning av en stor grupp människor i en viss population med avsikt att upptäcka eller förhindra sjukdomar, bevara hälsa eller samla information om hälsan inom populationen. Detta kan involvera screening-test som undersöker individerna för specifika sjukdomar eller riskfaktorer, ofta utan att det finns några symptom eller tecken på sjukdom. Exempel på massundersökningar inkluderar mammografi för att upptäcka bröstcancer hos äldre kvinnor och kolonoskopiering för att upptäcka tarmsjukdomar hos vuxna. Massundersökningar kan också involvera en mer omfattande undersökning av hela populationen för att samla information om deras hälsostatus, livsstil och andra faktorer som kan påverka deras hälsorisken.

Det finns ingen officiell medicinsk definition specifikt för "Afroamerikaner". Begreppet används vanligtvis i socio-demografiska sammanhang och refererar till personer som identifierar sig själva som svarta eller afrikanska amerikaner, eller har ursprung från Afrika eller dess omgivande öar.

I medicinska studier kan begreppet användas för att undersöka hälsopatroner och hälsorisker hos denna specifika population. Men det är viktigt att notera att alla afrikanska amerikaner inte har samma erfarenheter, kultur, genetik eller hälsorisker. Därför kan det vara begränsningar i att generalisera forskningsresultat till alla individer som identifierar sig som afroamerikaner.

Medicinskt sett betyder självfinansiering att en individ eller ett hem betalar själva alla kostnader för medicinska behandlingar, läkemedel och andra hälsovårdstjänster utan någon form av försäkring eller offentlig finansiering. Det innebär att personen direkt betalar till leverantören av tjänsten, oavsett om det är en läkare, ett sjukhus eller en apotek.

Självfinansiering kan vara nödvändig när individen inte har tillgång till offentlig finansiering eller försäkring, vilket kan bero på att de inte är berättigade till det på grund av sitt medborgarskap, residensstatus eller inkomst. Det kan också vara fallet när behandlingen inte är täckt av försäkringen eller om den överstiger de tilldelade ekonomiska gränserna.

Det är värt att notera att självfinansiering kan vara en betydande börda för många individer, särskilt de som har kroniska sjukdomar eller behöver dyra behandlingar. Det kan leda till ekonomisk utsatthet och ofta undviks av dem som inte har resurser att betala.

En pilotstudie är en förstudie som genomförs innan en fullskalig klinisk prövning. Syftet med en pilotstudie är att testa och utvärdera olika aspekter av studiens design, procedurer och metoder för insamling av data. Det kan handla om att testa rekryteringsprocesser, frågeformulär, interventionsprogram eller annan typ av datainsamling.

Pilotstudier är ofta mindre i storlek än fullskaliga kliniska prövningar och inkluderar vanligen ett begränsat antal deltagare. Resultaten från en pilotstudie används för att refinerade studiens design och metoder innan man går vidare till en större, mer omfattande studie.

Det är värt att notera att en pilotstudie inte är samma sak som en preliminär studie eller en forskningsrapport som ännu inte har publicerats i en vetenskaplig tidskrift. En pilotstudie är en formell del av den vetenskapliga processen och följer ofta samma etiska riktlinjer och metodologiska principer som en fullskalig klinisk prövning.

I medical context, "Federal regulation" refers to the rules and procedures established by the federal government of a country to oversee and govern medical practices, facilities, and products. These regulations are designed to protect public health and safety, and they cover various aspects of healthcare including drug and device approval, clinical trials, marketing, manufacturing, patient safety, and professional behavior. In the United States, for example, federal regulatory agencies include the Food and Drug Administration (FDA), the Centers for Medicare & Medicaid Services (CMS), and the Department of Health and Human Services (HHS). Compliance with these regulations is mandatory and failure to do so can result in penalties such as fines or loss of license.

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Sjukdomsbörda (disease burden) är ett begrepp inom folkhälsovetenskap som beskriver den totala negativa påverkan som en viss sjukdom eller hälsoproblem har på en population, både i termer av sjukdomens prevalens och incidens samt dess effekter på individens funktionalitet, kvalitet av liv och livslängd. Sjukdomsbördan mäts ofta med hjälp av olika metriker, till exempel dödlighet (mortalitet), sjukdomsfrekvens (morbiditet) och årliga sjukdomskostnader per capita. Andra metoder för att uppskatta sjukdomsbördan inkluderar disability-adjusted life years (DALY) och quality-adjusted life years (QALY).

"Arbetsgivarens hälso- och sjukvårdskostnader" kan definieras som de kostnader som en arbetsgivare står för when it comes to the health and medical care of their employees. These costs can include a variety of expenses, such as:

* Health insurance premiums: Many employers offer health insurance coverage to their employees as a benefit of employment. The cost of these premiums can be significant, and are often shared between the employer and the employee.
* Medical treatments and procedures: If an employee becomes injured or ill on the job, the employer may be responsible for covering the cost of any necessary medical treatments or procedures. This could include hospital stays, surgeries, or physical therapy sessions.
* Prescription medications: If an employee is prescribed medication as part of their treatment, the employer may cover the cost of those medications.
* Preventative care: Some employers offer preventative care benefits, such as vaccinations or health screenings, to help keep their employees healthy and reduce the risk of illness or injury.

It's worth noting that the specific costs covered by an employer can vary depending on a number of factors, including the size and industry of the company, as well as the specific terms of the employer's health and benefits plans.

'Forskningsplanering' (engelska: 'research planning') är ett sammanfattande begrepp för alla aspekter av att systematiskt och strukturerat planera, utforma och koordinera en forskningsprocess. Det innefattar etablerandet av forskningsmässiga mål och hypoteser, val av metodologi och design, samt specificering av olika procedurer som kommer att användas för att samla in, analysera och tolka data. Forskningsplanering kan även omfatta aspekter som budget, tidsramar, etik och regler för datahantering och publicering av resultaten.

Den grundläggande idén bakom forskningsplanering är att skapa en klar, detaljerad och välgrundad plan för hur ett specifikt forskningsprojekt kommer att genomföras, med syfte att säkerställa att forskningen är vetenskapligt trovärdig, transparent och reproducerbar.

"Modernt välbefinnande" är inte en etablerad medicinsk term, men det kan beskrivas som en subjektiv upplevelse av fysisk, mentalt och socialt välbefinnande. Det inkluderar att ha ett gott självkänsla, vara frisk, ha energi, samt ha möjlighet till personlig utveckling och tillfredsställelse i livet. Modernt välbefinnande kan också innefatta en känsla av meningsfullhet och syfte i livet, bra sociala relationer och en balans mellan arbete och fritid. Det är dock värt att notera att det som betraktas som "modert välbefinnande" kan variera från person till person beroende på deras individuella behov, preferenser och kulturella bakgrund.

'Leadership' er ikke noe som kan definieres med én enkel og definitiv medicinsk definisjon. Det er i stedet en samling av personlige egenskaper, ferdigheter, roller og handlinger som kan variere i forskjellige medisinske kontekster. Men i bredere termer kan ledelse innebære å føre, styre, motivere og inspirere andre for å oppnå positive utfall i helse- og sykhetsomsorgen.

En leder i medisinsk kontekst kan ha ansvar for å ta avgjørelser som vil påvirke pasientjourneyn, teamet samarbeid og organisasjonens prestasjon. De kan også være ansvarlige for å sikre at personalen har de nødvendige ferdighetene og ressursene til å levere høykvalitets medisinske verdi, samtidig som de skaper en arbeidsmiljø som er støttende og motiverende.

I tillegg kan ledelse innebære å være ansvarlig for strategisk planlegging, ressursforvaltning, kvalitetssikring og sikkerhetsarbeid i medisinske organisasjoner. En leder bør også ha evnen til å kommunisere efektivt, være empatisk og veilede andre for å nå frem til de beste beslutningene for pasienter og organisasjonen som helhet.

I all sin variasjon kan ledelse i medisinsk kontekst sammenfattes som en evne til å påvirke andre positivt, motivere dem til å jobbe mot et felles mål og sikre at de nødvendige ressursene er tilgjengelige for å oppnå dette målet.

"Patientinformation, principer" refererer til de etiske og professionelle retningslinjer som sygeplejepersonale og andre helsefaglige ansatte bør følge når de forbereder, overlever og dokumenterer oplysninger til patienter. Disse principer sikrer at patienten forstår sin sundhedstilstand, behandling og behandlingsplaner, og at han eller hun deltager aktivt i eget sundhedsmæssige beslutningsproces.

De vigtigste principer for patientoplysning inkluderer:

1. At respektere patientens selvbestemmelse og give dem tilstrækkelig information til at gøre oplyst valg.
2. At sikre at oplysningerne er klare, præcise, relevante og forståelige for patienten.
3. At vurdere patientens behov for yderligere støtte eller tilpasninger, herunder sproglige, kulturelle eller fysiske behov.
4. At sikre patientens fortrolighed og respektere deres valg om at modtage oplysninger eller ikke modtage oplysninger.
5. At dokumentere oplysningerne korrekt og tilgængeligt for patienten og andre relevante sundhedsfaglige ansatte.

I alt sikrer disse principer at patienter får den bedst mulige oplevelse af at modtage relevant, forståelig og hensigtsmæssig information om deres sundhedstilstand og behandling.

I Sverige är "Regionerna" ansvariga för planering och organising av vård och omsorg, inklusive primär- och specialistvård, som är kända som "Organisationer för hälso- och sjukvårdsplanering". Dessa regioner är uppdelade i geografiska områden som motsvarar län och leds av en regionfullmäktige som väljs av medborgarna i respektive region.

Den övergripande målsättningen för dessa organisationer är att säkerställa att de boende i deras respektive regioner har tillgång till högkvalitativ och rättmätig vård och omsorg, samt att främja folkhälsa och förebygga sjukdomar.

För att uppnå dessa mål arbetar regionerna med att utveckla och förbättra vården genom att exempelvis etablera nya vårdformer, rekrytera personal, investera i utrustning och faciliteter samt stödja forskning och utbildning inom hälso- och sjukvården.

I USA är det vanligt att "Healthcare Planning Organizations" (HPO) ansvarar för planeringen av vård och omsorg på regional nivå. Dessa organisationer samlar ofta representanter från olika sektorer, inklusive sjukvårdsanläggningar, försäkringsbolag, myndigheter och patientorganisationer, för att diskutera och planera vården på ett gemensamt sätt.

HPO:er arbetar ofta med att identifiera behov och prioriteter inom olika områden av vården, såsom kroniska sjukdomar, äldreomsorg eller psykiatrisk vård, och utveckla strategier för att möta dessa behov. De kan också vara involverade i att fastställa standarder för vården, övervaka kvaliteten av vården och stödja forskning och utbildning inom området.

In medical terms, prejudices or "fördomar" refer to negative attitudes and beliefs that a healthcare professional may hold towards a particular group of people, which can affect the quality of care they provide. These biases can be based on factors such as race, ethnicity, gender, age, sexual orientation, socioeconomic status, or weight, among others. Prejudices can lead to discrimination and health disparities, and can negatively impact the patient-provider relationship, communication, trust, and treatment outcomes. It is important for healthcare professionals to recognize and address their own biases in order to provide culturally sensitive and equitable care to all patients.

Den medicinska definitionen av 'dödlighet' är det antal dödsfall som inträffar inom en specifik population eller patientgrupp under en given tidsperiod, vanligtvis uttryckt som dödsfall per 1000 personer per år. Det kan också beräknas som en sannolikhet för dödlighet, där sannolikheten för att dö inom en viss tidsperiod beräknas genom att dividera antalet dödsfall med antalet personer i populationen och multiplicera resultatet med 100. Dödlighet är ett viktigt mått inom folkhälsa och medicinsk forskning för att bedöma sjukdomsbördan, behandlingsresultaten och allmänna hälsotrender i en population eller patientgrupp.

'Self report' är ett begrepp inom medicinen och forskning som refererar till information eller data som samlats in genom att en individ själv ger beskrivande uppgifter om sina egna känslor, tankar, erfarenheter, symtom eller beteenden. Det kan ske genom olika metoder såsom frågeformulär, intervjuer, dagboksanteckningar eller andra självreflekterande tekniker. Self report-metoder används ofta inom psykiatri, psykologi och andra områden där det är viktigt att ta reda på subjektiva upplevelser och känslor hos en individ.

'Regeringsmakt' kan definieras som den politiska makten och befogenheten att styra och ta beslut för ett land eller en stat. Denna makt utövas vanligtvis av en regering, som består av ett antal valda eller tillsatta politiker och experter. Regeringsmakten omfattar ofta ansvar för att stifta lagar, upprätthålla lagar och ordning, skapa och implementera offentlig policy, hantera statens ekonomi och representera landet i internationella frågor.

I många länder delas regeringsmakten upp mellan olika grenar av staten, såsom den lagstiftande, verkställande och dömande makten, för att säkerställa en balans och rättvisa i beslutsgörandet. Regeringsmakten kan variera mellan olika politiska system, från parlamentariska demokratier där regeringen utses av parlamentet, till presidentiella system där regeringen tillsätts av en direktvald president.

"Organizational effectiveness" er en begrepsform som ofte brukes innenfor ledelse og økonomi. Det refererer til hvor vel et system, en prosess eller en organisasjon oppnår sine mål og formål. Organisasjonsmessig effektivitet kan vurderes ved å se på faktorer som produktivitet, efisiens, kvalitet, arbeidsklima og ytelse i forhold til ressurser.

En organisasjon kan ha høy grad av effektivitet hvis den bruker sine ressurser på en effektiv måte for å nå sine mål, har en klar strategi og et godt ledelsessystem, fremmer et positivt arbeidsklima og har tilfredse kunder og ansatte.

Organisasjonsmessig effektivitet kan være spesielt viktig for helseorganisasjoner som ønsker å sikre at de lever opp til sine oppgaver rundt pasientomsorg, forskning og undervisning. For å vurdere organisasjonsmessig effektivitet i en helseorganisasjon kan man se på faktorer som kvaliteten på pasientomsorgen, sikkerheten for pasienter og ansatte, effektiviteten i bruken av ressurser, samt graden av tilfredshet blant pasienter, ansatte og andre interessenter.

Multivariabelanalys (MVA) är ett samlingsbegrepp för statistiska metoder som används när man studerar relationen mellan två eller flera variabler samtidigt. MVA används ofta inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik för att undersöka hur olika faktorer påverkar ett visst utfall, till exempel en sjukdom. Genom att ta hänsyn till flera variabler samtidigt kan man få en mer komplex bild av de faktorer som påverkar utgången och hur de relaterar till varandra.

Exempel på metoder inom MVA är logistisk regression, Cox-regression, linjär diskriminantanalys och faktorellanalyser. Dessa metoder kan användas för att undersöka samband mellan variabler, förutsäga risker och utfall samt gruppera observationer baserat på deras gemensamma egenskaper.

Det är viktigt att vara medveten om att MVA-metoder kan vara känsliga för felkällor som multikollinearitet, interaktion mellan variabler och överanpassning. Dessa aspekter bör tas hänsyn till vid analysen för att säkerställa att resultaten är robusta och reproducerbara.

Internationella aspekter inom medicin kan definieras som de övergripande och specifika frågor, utmaningar och möjligheter som uppstår när man betraktar hälsovård, medicinsk forskning och folkhälsa från en global eller flerländerperspektiv. Det innefattar bland annat:

1. Global hälsa: Studium av de gemensamma och unika hälsoproblemen som påverkar olika länder och populationer världen över, samt utveckling och implementering av strategier för att förbättra global folkhälsa.
2. Internationell medicinsk forskning: Samarbete mellan länder och forskare för att bedriva forskning som kan leda till nya behandlingsmetoder, läkemedel och preventiva strategier för olika sjukdomar och hälsoproblem.
3. Utbildning och kompetensutveckling: Utbyte av kunskap, erfarenheter och metoder mellan länder för att stärka medicinsk utbildning och kompetens inom olika områden, såsom klinisk praktik, forskning och hälsoförvaltning.
4. Etik och policy: Utveckling och implementation av etiska riktlinjer och policyer för att hantera internationella aspekter på hälsovård och medicinsk forskning, till exempel rörande patientsäkerhet, data- och informationsdelning, samt skydd av intellektuell egendom.
5. Global hälsoförbättring: Samarbete mellan länder för att hantera globala hälsoproblem som pandemier, klimatförändringar, migration och konflikter, vilka kan påverka folkhälsa och behov av internationell solidaritet och stöd.
6. Internationella standarder och riktlinjer: Utveckling och implementation av internationella standarder och riktlinjer för att harmonisera metoder, processer och resultat inom hälsovård och medicinsk forskning, till exempel rörande kvalitetssäkring, akkreditering och certifiering.

'Kostnader' i en medicinsk kontext refererar till de resurser som används för att producera en viss tjänst, behandling eller produkt inom sjukvården. Det kan handla om direkta kostnader, såsom löner till personal, kostnaden för medicinska förbrukningsvaror och utrustning, samt indirekta kostnader, som exempelvis underhåll och administration.

'Kostnadsanalys' är en metod för att undersöka och jämföra olika alternativs kostnader och effekter inom sjukvården. Det innebär att man ser på både de direkta och indirekta kostnaderna, liksom på resultaten av en viss behandling eller tjänst. Kostnadsanalys kan användas för att ta beslut om hur resurser ska allokeras inom sjukvården, samt för att utvärdera effektiviteten hos olika behandlingsalternativ.

Exempel på metoder som kan användas inom kostnadsanalys är:

* Kostnadseffektivitet: Jämför två eller flera alternativ med avseende på deras kostnader och effekter, för att se vilket alternativ som ger bäst värde för pengarna.
* Kostnadsnutvsättning: Uttrycker effekterna av en behandling i monetära termer, för att jämföra kostnader och effekter på samma skala.
* Break-even-analys: Beräknar när de extra kostnader som är associerade med ett nytt alternativ kompenseras av de extra effekterna det ger.

Nedstämdhet är ett subjektivt och multidimensionellt begrepp som kan omfatta både kroppsliga och psykiska aspekter. Det saknas en entydig medicinsk definition, men nedstämdhet kan definieras som ett tillstånd av minskad mental och fysisk energi, minskat intresse och motivation, trötthet, koncentrationssvårigheter, lättretlighet, sömnproblem och känslomässig negativt stämning. Det kan också vara förknippat med kroppsliga symtom som muskelvärk, smärtor och mag-tarmbesvär.

Nedstämdhet kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk eller psykiatrisk sjukdom, såsom depression, utmattningssyndrom (burnout), stressrelaterade tillstånd, sömnbrist, anemi, hypotyreos, diabetes osv. Det kan också vara en reaktion på livets händelser och stresser eller vara relaterat till livsstilsfaktorer som brist på motion, usel kost och drog-/alkoholmissbruk.

Om nedstämdhet är lindrigt och tidsbegränsat kan det behöva ingen medicinsk behandling. Om det dock är allvarligt eller varaktigt kan det behövas en medicinsk utvärdering för att fastställa eventuell underliggande orsak och ge lämplig behandling.

Mänskliga rättigheter är enligt FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter från 1948 "de oafvisbara, ovriderubbringliga och oförnekliga rättigheter och friheter till vilka varje individ är berättigad, på grund av det blott att personen är mänsklig."

Denna deklaration listar en rad civila, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som alla människor över hela världen har rätt till. Exempel på dessa rättigheter innefattar rätten till liv, frihet, jämlikhet, skydd mot diskriminering, rätten till privatliv, yttrandefrihet och religionsfrihet, rätten till arbete, utbildning och social trygghet samt rätten till kulturell delaktighet och till ett miljö som är främmande för skada.

Mänskliga rättigheter innebär också att alla människor har en skyldighet att respektera varandras rättigheter och att inga individer eller grupper får undertrycka, förtrycka eller diskriminera andra på någon grund. Dessa rättigheter är universella, opartiska och obetingade, vilket innebär att de gäller alla människor oavsett var de lever, vem de är eller vad de tror på.

Kostnadskontroll inom medicin är ett samlingsbegrepp för aktiviteter och processer som används för att övervaka, begränsa och optimera användandet av resurser inom sjukvården. Det kan handla om ekonomiska kontroller såsom budgetering, granskning av fakturor och kostnadseffektiv analys, men också om att ställa krav på dokumentation, behandlingsstandarder och kvalitetskontroll för att undvika onödiga behandlingar och förbättra patientresultaten. Kostnadskontroll innebär ofta en balans mellan att erbjuda högkvalitativ sjukvård och att använda resurserna på ett ekonomiskt hållbart sätt.

"Gräsrotsnätverk" är inget etablerat medicinskt begrepp, men termen används ofta för att beskriva en typ av sammanslutning eller rörelse som består av en grupp individer eller organisationer som samarbetar på en decentraliserad och icke-hierarkisk nivå för att främja ett gemensamt mål, ofta relaterat till hälsa eller medicinsk forskning.

Ibland kan gräsrotsnätverk inkludera patienter, anhöriga, aktivister och andra intressenter som samarbetar för att stödja en viss sjukdomsbehandling, forska i en specifik medicinsk område eller främja patientsäkerhet och rättigheter.

Detta kan ta formen av självhjälpsgrupper, intresseföreningar, sociala medier-kampanjer eller andra former av gemensamma insatser som syftar till att främja positiva förändringar inom hälso- och sjukvården.