En allmän term för fullständig eller partiell förlust av hörseln på det ena eller båda öronen.
Hörselförlust pga skada på öronsnäckans sensoriska delar, vilka är belägna på insidan av det runda och det ovala fönstret, och till vilka hör hörselnerven och dess förbindelsepunkter i hjärnstammen.
Hörselförlust till följd av exponering för kraftiga ljudbangar eller ständig exponering för ljud vid nivåer över 85 dB. Hörselnedsättningen är oftast inom frekvensintervallet 4000-6000 Hz.
Olika metoder för att mäta eller kontrollera hörseln, t ex audiometri eller tympanometri.
Bärbara, ljudförstärkande apparater avsedda att förbättra ljudöverföringen vid nedsatt hörsel. De kan vara konstruerade för ljudöverföring genom luft eller genom bensubstans.
Ljudförnimmelse.
Partiell förlust av hörseln på båda öronen.
Hörselförlust till följd av störningar i den mekaniska överföringen eller förstärkningen av ljud in till öronsnäckan. Störningen är i ytter- eller mellanörat, dvs hörselgången, trumhinnan eller hörselbenen.
Tillstånd som försämrar överföringen eller uppfattandet av ljudimpulser och -information från örat till tinningslobbarken, inklusive de sensorineurala banorna.
Oförmåga att uppfatta ljud med frekvenser högre än 1000 Hz.
Audiometri. Mätning av hörselförmågan för att fastställa tröskelvärden för de lägsta ljudnivåer vid vilka en person kan uppfatta olika toner. För ljudöverföring i luft används frekvenser mellan 125 oc h 8000 Hz, och för att mäta tröskelvärden för överföring i benmassa används frekvenserna 250 till 4000 Hz.
Sensorineural hörselnedsättning som utvecklas under loppet av timmar eller dagar och som varierar i svårighetsgrad från lindrig till total. Hörselbortfallet kan bero på skallskada, kärlsjukdom, infektion eller annan, icke uppenbar orsak
Hörselmätning med hjälp av rena toner av varierande frekvens och styrka.
Partiell eller fullständig hörselförlust på ett öra.
"Buller i arbetet" refererar till onödigt och excesstiv ljudnivå i en arbetsmiljö som kan leda till hörselskador, stress och nedsatt produktivitet hos anställda.
Presbycusis är en form av sensorineural hearing loss (hörselnedsättning) som främst beror på åldrande processen. Det kännetecknas av en gradvis försämring av hörseln, särskilt för höga toner, och kan också innebära svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer. Presbycusis är vanligt förekommande bland äldre vuxna och kan påverka deras kommunikationsförmåga och kvaliteten på livet.
Elektriska vågor i hjärnbarken som alstras av hjärnstamsstrukturer som svar på klickljudsstimulering. Många patienter med cerebellopontinvinkelskador, multipel skleros eller andra demyelinerande sjukdomar har ett onormalt vågmönster.
Ett allmänt begrepp för fullständig förlust eller grav nedsättning av hörseln på ett eller båda öron.
Innerörats hörselorgan. Den utgör främre delen av labyrinten, har konisk form och sitter nästan horisontellt framför vestibulen. Syn. koklea.
"Persons with hearing impairments" refer to individuals who have difficulty hearing or are unable to hear sounds in one or both ears to some or total degree, which affects their ability to communicate, process auditory information, and interact with their environment. This term encompasses a wide range of hearing abilities, from mild hearing loss to profound deafness, and includes those who use various assistive devices such as hearing aids, cochlear implants, or other communication strategies to cope with their hearing challenges.
Personliga skyddsanordningar för att skydda öronen mot buller, vatten eller kyla. Hit hör även öronmuffar, öronproppar och hörselskydd.
"Correction of hearing impairment" typically refers to the use of various treatments and technologies to improve or restore an individual's ability to hear and communicate effectively. This can include:
I medicinsk kontext, betyder "buller" ljud som kan höras när hjärtat slår, ofta uppfattat som ett dovt eller dämpat ljud. Det hörs vanligtvis bäst nära hjärtats bas, under vänster bröstkorg. Buller kan vara ett tecken på olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklappning eller struphuvudsfel.
Hörselförlust utan fysisk orsak. Denna typ av hörselnedsättning förekommer ofta hos patienter med psykiska besvär eller beteendestörningar.
Spontaneous otoacoustic emissions (SOAEs) are low-level sounds that originate from the inner ear (cochlea) and can be measured in the ear canal without external stimulation. They result from the natural motion of the hair cells within the cochlea and typically occur in the frequency range of 0.5 to 6 kHz. The presence and characteristics of SOAEs can provide valuable information about cochlear function and may be used in hearing assessments, particularly for early detection of cochlear damage or dysfunction.
Inneröra, eller inre öron, refererar till den innersta delen av örat som innehåller cochlea (hörselorganet), vestibularapparaten (som hjälper till att upprätthålla balansen) och det auditiva nervsystemet.
Förlust av hörseln till följd av sjukdom i hörselbanorna (i det centrala nervsystemet), vilka börjar i hjärnbryggans koklearkärnor och på båda sidor leder upp till mitthjärnan, talamus och därefter till hörselbarken i tinningsloberna. Vanligtvis fordras dubbelsidig skada på hörselbanorna för att en central hörselnedsätting skall ske. Hörselbarksdövhet (kortikal dövhet) beror på dubbelsidig skada på hörselbarken. Enkelsidiga hjärnstamsskador omfattande koklearkärnorna kan leda till enkelsidig hörselförlust.
En typ av elektrofysiologisk hörselmätning innehållande en analog analysator som maskerar bort ihållande eller spontan hjärnvågsaktivitet, så att ett typiskt ljuduppfattningsmönster uppträder vid ljud stimulering.
Tinnitus är en ohörbar ljudperception som uppstår i öronen eller huvudet, orsakad av problem med hörselnerven, inneröra strukturer eller relaterade nervbanor och center i hjärnan.
Objektiva undersökningar av mellanörats funktioner baserade på motstånd eller genomsläpplighet för ljudflöde.
Mekaniska receptorer i Cortis organ som är känsliga för ljudpåverkan, och i vestibularapparaten, känsliga för huvudrörelser. De sensoriska strukturerna är så arrangerade att impulserna i fråga får de hårliknande utskotten (stereocilier och kinocilier) att sättas i rörelse och förmedla intrycken centralt i nervsystemet.
"Education of Hearing Disabled," often referred to as "Deaf Education," is a specialized field of education that focuses on the unique needs and learning styles of individuals who are deaf or hard of hearing. This can include various methods and approaches, such as:
Gränsen för förmågan att uppfatta ljudstyrka och tonhöjd.
I medicinsk kontext, betyder "taluppfattning" vanligen att tolka och förstå röntgenbilder eller andra bilddiagnostiska data av kraniet med särskilt fokus på taliområdet (occipitalloben), som är den bakre delen av hjärnan. Denna tolkning kräver expertis inom neuroradiologi och används för att diagnostisera olika patologiska tillstånd, såsom skallskador, tumörer eller neurologiska sjukdomar.
I en enskild medicinsk definition kan "benledning" (eng. shunting) syfta på en kirurgisk procedure där en abnormalt stört cirkulationsflöde i kroppen korrigeras genom att skapa en ny väg för blodet eller cerebrospinalvätskan att flyta fritt. Detta kan användas för att lindra ödem, minska intrakraniell tryck eller behandla vissa former av hydrocefalus.
Läran om hörsel och hörselskador.
"Akustisk stimulering refererer til den proces where sinnene stimuleres med lyd eller lyde, som kan forstås eller tolkes av det menneskelige øre og hjernen. Dette inkluderer tale, musik, lyde fra miljøet eller andre kilder, og er ofte anvendt i terapeutiske sammenhænge for at forbedre sensorisk behandling, opmærksomhed, hukommelse og andre kognitive funktioner."
Kirurgisk isättning av en elektronisk apparat under huden, med elektroder kopplade till hörselnerven, för att skapa ljudåtergivning hos personer med sensorineural hörselnedsättning.
En hälsoundersökning av nyfödda är en gründlig medicinsk undersökning som utförs på ett nyfött barn inom de första 72 timmarna efter födseln, med syfte att upptäcka eventuella fysiska avvikelser, missbildningar eller abnormaliteter, och därmed möjliggöra tidig diagnostik, behandling och intervention om så behövs.
Hörselbortfall till följd av skada på såväl örats konduktiva som sensoriska delar.
I en enkel mening kan 'tinningben' definieras som den yttre huden eller membranen som omger och skyddar tinningbenet, även känt som temporalbenet, som är ett av skallens ben i huvudet. Tinningsbenets funktion är att hjälpa till att forma ögonhålan och ge struktur åt ansiktet.
Den del av örat som utgörs av trumhinnan, hörselbenen, örontrumpeten och trumhålan.
Hörselnervsganglion, även känt som Corti's organ eller cochlea ganglion, är en samling sensoriska nervceller inne i inneröronet som omvandlar ljudvibrationer till elektriska impulser som sedan transmiteras till hjärnan via det åttonde kranialnerven (n. vestibulocochlearis). Dessa nervceller är specialiserade för att uppfatta olika frekvenser av ljud och är viktiga för normal hearing.
Den vestibulära akvedukten (vestibular aqueduct) är en tunn kanal inne i innerörat som sträcker sig från hjärnbalken och ut till innerörats blygdlansliknande struktur, sakculus. Den innehåller en enda tub med vätska, endolymfan, som kommunicerar med den närliggande hörselorganet, cochlea. Vestibulära akvedukten har en viktig funktion i att reglera volymen och trycket på endolymfan. En abnormal utvidgning eller annan skada på den vestibulära akvedukten kan leda till hörsel- och jämviktssymtom, som exempelvis Menières sjukdom.
Mätning av förmågan att höra tal med varierande styrka och under förhållanden med ljudstörningar med hjälp av ljudfält, lurar och benoskillatorer.
Organ i örats snäckgång (ductus cochlearis) med speciella ljudreceptorer (hörselceller). Det består av en rad epitelstrukturer på basilarmembranets insida.
Sjukdomar i innerörat.
Trumhinna (tricuspid valve) är en hjärtklaff som kontrollerar blodflödet mellan höger kammare och höger lungartär i hjärtat. Den består av tre flikar (latin: tricuspid) och har till uppgift att förhindra att blod flödar tillbaka när hjärtat contrakteras.
"Taltydlighet är ett mått på hur väl en individ kan producera och förstå tal, vilket inkluderar förmågan att använda rätt ordförråd, grammatik, stavning och talförståelse i olika sociala kontexter."
Mekaniska receptorer i Cortis organ. Hos däggdjur är de yttre hörselcellerna placerade i tre rader, som är längre ifrån modiolus (koklearaxeln) än den enda raden av inre hörselceller. De yttre hörselcellernas rörelseegenskaper kan medverka till finjustering av ljudkänslighet och frekvenskänslighet i öronsnäckan (koklea).
Kokleardelen av den åttonde kranialnerven (vestibulokoklearnerven). Hörselnervstrådarna utgår från hörselnervgangliets nervceller och sträcker sig perifert till snäckans hårceller och centralt till hj ärnstammens nucleus cochlearis. De förmedlar ljudförnimmelse.
Sjukdomstillstånd i öronsnäckan, innerörats hörselorgan.
I medicinsk kontext, kan "stamtavla" (även kallat "släktträd" eller "genealogi") referera till en visuell representation av en persons biologiska härstamning över flera generationer. Detta inkluderar vanligtvis föräldrar, barn, farföräldrar, morföräldrar och kan fortsätta att expanderas bakåt i tiden. Stamtavlor används ofta inom genetisk rådgivning och forskning för att spåra ärftliga sjukdomar eller tillstånd genom en familj.
I en enkel mening kan SRT-test stå för "Single Fiber Electromyography Test" (Singel Fibr Elektromyografi-Test) inom neurologi och fysiatri. Detta är en specifik typ av elektrisk provning av en muskelfiber, använd för att diagnostisera neuromuskulära sjukdomar som exempelvis myasthenia gravis. Testet mäter hur väl en enskild muskelfiber koordinerar sin kommunikation med den nerv som kontrollerar den, genom att jämföra impulsers aktivitet mellan fibern och dess omgivning.
En onormalt stegrad känslighet för ljudstyrka vid normala ljudnivåer. Sjukdomar i öronsnäckan, vestibulokoklearnerven eller ansiktsnerverna, samt stigbygelkirurgi eller andra störningar kan förknippas med detta tillstånd.
En grupp homologa proteiner, som bildar kanaler mellan membraners föreningspunkter. De utgör produkter av en identifierad genfamilj med såväl väl bevarade som mycket divergenta regioner. Variabiliteten bidrar till att ge de intracellulära förbindelserna ett stort antal funktionella egenskaper.
Klotformade celler, medialt placerade i en rad i Cortis organ. Till skillnad från de yttre hörselcellerna (hörselhåren) är de inre hörselcellerna färre, har färre antal hörselhår och lägre grad av differentiering.
Otoscopy är en procedur där en otoskop, ett slags lupp med ett inbyggt ljus, används för att undersöka det yttre öronhinnan och trummembranet. Det används vanligen för att diagnosticera problem relaterade till örat, såsom infektioner, hörselnedsättning eller skador på örats strukturer.
I medicine er musik ofte anvendt som en form for terapi, kaldet musikterapi. Ifølge American Music Therapy Association (AMTA) defineres musikterapi som:
Taldiskriminerings Testers är en typ av psykologiska tester som används för att upptäcka och mäta förekomsten av diskriminering eller preferens baserat på tal i individers beslut och beteenden. Dessa tester presenterar ofta deltagarna med en uppsättning situationer eller frågor som involverar val mellan olika alternativ, varav några innehåller specifika tal eller ljudsekvenser. Genom att analysera de val och reaktioner som testerna ger, kan forskare uppskatta om deltagarna visar någon form av diskriminering baserat på tal. Det är värt att notera att detta är en medicinsk definition och används vanligtvis inom forskning och klinisk utvärdering.
Ett sjukdomstillstånd i innerörat (labyrinten) som kännetecknas av varierande sensoriskt hörselbortfall, tinnitus, yrselanfall och örontäppa.
Stria vascularis är en del av cochlea i inneröra, ansvarig för att producera endolymfans höga potassiumhalt och underhålla den negativa membranpotentialen i scala media, vilket är nödvändigt för mekanisk-elektrisk omvandling av ljudenergi.
Ett akustisk neurinom, även känt som vestibulär schwannom, är en typ av långsamväxande, benign ( icke cancerartad ) tumör som utvecklas på den vestibulära delarna av det eight cranial nerve (CN VIII), som kontrollerar balansen och hörseln. Akustiska neurinom är vanligtvis enbart växer på den vestibulära delen av nerv VIII, men ibland kan de också växa över till den cochleara delen av samma nerv.
Hörsel- och balansorgan.
Elektriska vågor i hjärnstammen som alstras av hjärnstamsstrukturer som svar på klickljudstimuli. Hos många patienter med skadad cerebellopontinvinkel, multipel skleros eller andra demyelinerande sjukdomar är vågmönstret onormalt.
Processen genom vilken organismen sorterar och tolkar ljudintryck; inkluderar urskiljning och tolkning av tal.
Alla typer av ospecificerade öronsjukdomar.
"Runda fönstret, öra" refererar till det cirkulära fenestrala öppningen i tinningbenet (os temporale) som leder till den mediale vindögatskeletten och ger protection till labyrinten, en del av innernan hörselorganet.
Bärbar elektronisk apparat för inspelning och uppspelning av audio- eller mediafiler. MP3 (MPEG-1 ljudlager 3) är ett digitalt kodningsformat.
"Perceptual masking" refererer til en reduktion i evnen til at opfatte en stimulus (f.eks. et lyd eller et synligt mønster), fordi den konkurrerer med en anden, samtidig præsentert stimulus. Den perceptuelle maskering sker på grund af mekanismer i sensorisk behandling og/eller opmærksomhedsprocesser i hjernen.
"Hörselbanor, även kända som cochlea nervibanor, är de neuronala vägarna från inneröra organ till hjärnan där ljudintryck konverteras till percepterade ljud."
Grafisk registrering av ljudfrekvenser och -intensitet, som t ex hos tal, barnaskrik och djurläten.
Inflammation i innerörat (labyrinten).
Gener som inverkar på fenotypen enbart hos homozygoter.
"Teckenspråk är ett visuellt-gestikt språk som använder sig av former, rörelser och mimik hos händer, ansikte och kropp för att kommunicera mellan döva eller höralt utmanade individer, och som har en egen grammatik och syntax skild från det talade och skrivna språket."
Sjukdomar i den 8:e hjärnnerven. Vestibularnervinflammation, hörselnervsinflammation och akustikusneurinom ingår. Beroende på vilken nerv som drabbas, kan de kliniska manifestationerna yttra sig som d övhet, yrsel eller tinnitus.
Otoskleros är en medfödd eller acquisitiv sjukdom som orsakar förtjockning och hårdning av benet i inner ORL-organet, vilket kan leda till hörselförlust.
Ett syndrom är en samling av symtom och fysiska tecken som tillsammans utgör en specifik sjukdomsbild eller medicinskt tillstånd. Syndromet kan bero på olika orsaker, inklusive genetiska faktorer, infektioner, miljöfaktorer eller kombinationen av flera faktorer. I vissa fall kan syndromet vara ett förstadium till en specifik diagnos, medan det i andra fall kan representera en slutgiltig diagnos. Exempel på välkända syndrom inkluderar Downs syndrom, Kussmauls andning och Metaboliskt syndrom.
Otitis media with effusion (OME) refers to the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection. This condition can cause hearing difficulties and is often associated with inflammation or swelling of the Eustachian tubes, which connect the middle ear to the back of the throat. OME can occur as a complication of an upper respiratory tract infection, allergies, or other conditions that affect the eustachian tubes. It is most commonly seen in children and often resolves on its own within three months, but in some cases, medical intervention may be necessary to alleviate symptoms and prevent complications.
Läran om språkljud, hur de framställs, överförs och uppfattas, samt analys, klassificering och transkription av dem.
Yrsel definieras inom medicinen som ett plötsligt och oförutsägt svimningsliknande tillstånd, där individen känner sig yr eller desorienterad, ofta tillsammans med symtom som svaghet, yriga känslor, dimsyn, svettningar och accelererat hjärtslag. Orsaken kan variera, men inkluderar bl.a. lågt blodtryck, sjukdom i innerörat eller neurologiska störningar.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Vestibulära sjukdomar är en grupp medicinska tillstånd som påverkar vestibularsystemet, vilket är ansvarigt för att uppfatta rörelse och kroppens läge i rummet och hjälper till att underhålla balansen och stabiliteten. Dessa sjukdomar kan orsaka symtom som illamående, yrigs- eller svajningskänslor, desorientering och ofta också nedsatt hörsel. Exempel på vestibulära sjukdomar är bland annat labyrintitis, Menières sjukdom och benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV).
"Provokationstest" är en medicinsk term som refererar till en undersökningsmetod där man aktivt utsätter en patient eller en frisk person för ett visst stimuli med syfte att framkalla symtom och på så sätt studera kroppens reaktioner. Detta görs ofta för att fastställa eller utesluta en viss diagnos, undersöka effektiviteten av en behandling eller utvärdera funktionen hos en organism. Ett exempel på en provokationstest är att utsätta andningsvägar för histamin för att se om det ledde till astmasymtom, vilket kan stödja en diagnos av allergisk astma.
Psykoakustik är ett multidisciplinärt forskningsområde som undersöker hur människan uppfattar, tolkar och svarar på olika ljudmönster, baserat på kognitiva och perceptuella processer. Det inkluderar studier av hörsel, tal, musik, ljudlära och ljuddesign, och hur de påverkar människors upplevelser och beteende. Psykoakustik är en kombination av psykologi och akustik och används inom områden som audiologi, musikpsykologi, ljuddesign och ljudteknik.
Elektroniska apparater som satts in under huden, med elektroder till hörselnerven, för att skapa ljudkänsla hos personer med sensorineural hörselnedsättning.
"Yrkesmässig exponering" refererar till den repetitiva eller långvariga kontakten med ett ämne eller en aktivitet i en arbetsmiljö, som kan öka risken för skada eller sjukdom hos en individ.
Otologic surgical procedures refer to a group of surgeries that are performed on the ear with the goal of treating various conditions affecting hearing, balance, and inner ear functions. These procedures can range from relatively simple ones such as myringotomy (incision in the eardrum to relieve pressure and drain fluid) to more complex ones like cochlear implantation (surgical implantation of an electronic device that provides a sense of sound to a person with severe to profound hearing loss). Other examples of otologic surgical procedures include stapedectomy (removal or modification of the stapes bone in the middle ear to improve hearing), tympanoplasty (reconstruction of the eardrum), and mastoidectomy (removal of mastoid air cells to treat chronic ear infections).
"Yrkessjukdomar" refererar till sjukdomar eller skador som orsaksas av exponering för vissa arbetsmiljöfaktorer under längre tid. Detta inkluderar både fysiska, kemiska och biologiska faktorer såsom höga nivåer av luftföroreningar, vibrationer, lärm, skadliga kemikalier eller infektionskällor. För att räknas som en yrkessjukdom måste det finnas en etablerad vetenskaplig koppling mellan arbetsmiljön och sjukdomen, och sjukdomen måste ha uppstått eller förvärrats på grund av arbetet. Exempel på yrkessjukdomar är lungcancer orsakad av asbestexponering, dövhet orsakad av höga ljudnivåer och hudskador orsakade av kemikalier.
Biokemisk identifiering av mutationsförändringar i en nukleotidsekvens.
Förmåga att avgöra en ljudkällas position.
Den ljudnivåförnimmelse som motsvarar den fysikaliska ljudintensiteten. Upplevda skillnader i ljudnivå motsvaras dock inte direkt av skillnader i det fysikaliska ljudtrycket. Medan en fördubbling av det fysikaliska ljudtrycket motsvarar en ljudnivåökning på 6 dB, så motsvaras en upplevd fördubbling av ljudstyrkan av en ljudnivåökning på 9 dB.
Usher syndrom är ett sällsynt arvförande sjukdomskomplex som kombinerar hörselskada med nedsatt syn, vanligen i form av retinitispati (progressiv degeneration av näthinnan). Det finns tre huvudtyper av Usher syndrom (1, 2 och 3), som varierar i allvarlighetsgrad och symtom. Typ 1 är den allvarligaste formen med tidig insättning av hörselnedsättning och synskada, medan typ 2 har mildare hörselnedsättning och senare insättande synskada. Typ 3 kännetecknas av progressivt försämrad hörsel och syn. Usher syndrom orsakas av genetiska mutationer i flera olika gener, vilket leder till störningar i proteinsyntesen och cellfunktionen i både innerörat och ögat.
Släktskap definieras inom medicinen som den genetiska relationen mellan individer som delar gemensamma förfäder genom arv. Det kan omfatta biologiska föräldrar, barn, syskon, farbror/moster, kusiner och andra blodsbundna anhöriga. Släktskap kan spela en roll i genetisk riskbedömning för ärftliga sjukdomar och är också viktigt att beakta vid konsanguin (släktsamma) äktenskap.
"Tonlägsuppfattning (voicing perception) är förmågan att uppfatta och skilja på tonlägen hos språkljud, det vill säga om ljudet är stämt eller obeart."
Talakustik är ett medicinskt begrepp som refererar till läran om talets akustiska egenskaper, inklusive artikulation, röst och prosodi (melodi, betoning och tempo). Det kan involvera studiet av normal talproduktion såväl som avtalade störningar i dessa aspekter. Talakustisk analys kan användas för att bedöma och behandla röst- och talrelaterade problem, till exempel hos personer med stammning eller neurologiska sjukdomar som påverkar talet.
De tre små ben (ossicula tympani) i mellanörat som benämns hammaren, städet och stigbygeln.
I en enkel mening kan hårcellernas receptorpotentialer definieras som elektriska signaler som genereras inne i hårcellerna, som svar på mekanisk stimuli från ljudvågor i inneröra hörselsystemet. Dessa potentialer är orsakade av jonförändringar över cellmembranet och är viktiga för att transformera mekaniska signaler till elektriska impulser, som kan tolkas av hjärnan som ljud.
Gener som återspeglas hos fenotypen såväl i det homozygota som heterozygota tillståndet.
I en enkel medicinsk definition kan stereocilia beskrivas som speciella, mekaniskt sinnesceller som finns i innerörat och är en del av hörselorganet. De är smala, stela, fingerliknande utskott på ytan av hårcellerna i Cortis organs skelar (en struktur inne i cochlea). Stereocilierna reagerar på rörelser orsakade av ljudvågor och konverterar dem till elektriska signaler som sedan förs upp till hjärnan via nervceller, vilket möjliggör vår förmåga att höra. Skador på stereocilier kan leda till hörselnedsättning eller dövhet.
Trumhinneperforation är ett medicinskt tillstånd där det finns en oönskad öppning (perforation) i trumhinnan, den membran som skiljer örat från näshålan. Denna skada kan orsakas av en rad faktorer, såsom infektioner, trauma eller åldrande. Trumhinneperforation kan leda till komplikationer som hörselnedsättning, smärta och öroninflammation.
I den medicinska kontexten, refererar "stygbygel" till ett instrument som används under kirurgiska ingrepp för att hålla together olika vävnader eller strukturer. Det är ofta gjort av ett slags plastmaterial och har en böjlig, skålformad design som möjliggör anpassning efter de specifika anatomiska behoven under operationen. Stygbygelns huvudsakliga funktion är att hjälpa till att upprätthålla en visuell orientering och kontroll över operationsområdet, samt att stödja och hålla isär vävnader för att underlätta precisionen under kirurgiska procedurer.
I strikt mening, hörbara frekvenser. Dock kan även infraljud och ultraljud räknas hit.
Ett släkte av Chinchillidae, en familj gnagare bestående av tre släkten: Lagidium, Lagostomus och Chinchilla. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning, såväl som för pälsens skull.
Ett område i tinningsloben, knutet till hörselfunktionerna.
"Vestibulära funktionstester" refererar till en uppsättning kliniska tester som används för att utvärdera och mäta funktionen hos vestibularsystemet, som styr balansen och ögats rörelser i samband med huvudrörelser. Dessa tester kan inkludera bland annat rotationstester, videonystagmografi (VNG) och calorisk reaktionstester, och används för att diagnostisera och hantera sjukdomar eller skador som påverkar vestibularsystemet.
Spiralformad tub i öronsnäckbenets kanal, liggande på yttre väggen, mellan förrumstrappan och trumhåletrappan. Syn. ductus cochlearis.
Den gradvisa utvidgningen av och förståelsen av symbolers och språkljuds komplexitet och innebörd hos en människa genom perception och tolkning under en mognads- och inlärningsprocess.
The United States Occupational Safety and Health Administration (OSHA) is a division of the Department of Labor responsible for setting and enforcing standards to ensure safe and healthful working conditions for employees in the US. OSHA provides information, training, and assistance to workers and employers, conducts inspections to enforce compliance with regulations, and issues citations and penalties for violations. Its mission is to reduce workplace fatalities, injuries, and illnesses by promoting and protecting the rights and safety of working men and women.
Den vestibulära apparaten är ett delsystem av innerörat som står för att uppfatta rörelser och stillahållning av kroppen i rummet. Den består av tre halvcirkelformade kanaler och två otoliterorgan, sacculus och utriculus, som innehåller hårda celler med små hårstrån som reagerar på rörelser och lutningar. När kroppen rör sig eller ändrar läge registreras detta av vestibulära apparaten, vilket skickar signaler till hjärnan för att koordinera muskelaktiviteten och upprätthålla balansen.
De gradvisa förändringar i människors och djurs struktur och funktion som sker med tiden, som inte beror på sjukdom eller olyckshändelser, och som så småningom leder till ökad sannolikhet att döden sk all inträffa. Gäller inte mikroorganismer.
Tympanoplastik är en chirurgisk procedur där ett hål eller en lucka i trumhinnan (tympanum) repareras, ofta genom att använda ett litet stycke brosk eller en konstgjord membran. Proceduren utförs vanligtvis för att behandla hörselrelaterade problem som orsakas av skador, infektioner eller andra tillstånd som påverkar trumhinnan och/eller medelörat. Tympanoplastik kan också ingå i en kombinerad operation tillsammans med mastoidectomi (bortoperation av mastoidprocessen) för att behandla kroniska medelörsinfektioner eller kirurgiskt borttagande av kolesterolskorpor (hörselstenar).
Inflammation i mellanörat, inklusive hörselbenen och örontrumpeten.
Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.
Stapeskirurgi är en typ av öronkirurgi där den del av mellanörat som kallas stapediusbenet (ett av de tre benen i hörselorganet) ersätts med ett konstgjort material, ofta en liten prostetisk skruv. Detta görs vanligtvis för att korrigera en hörselfunktionsnedsättning orsakad av en sjukdom som kallas otoskleros, där stapediusbenet blir fastväxt i det omgivande benet i innerörat och hindrar ljudvågor från att passera korrekt. Stapeskirurgi är ett relativt smärtfritt ingrepp som ofta utförs under lokalbedövning och kan förbättra patientens hörselkvalitet avsevärt.
"Gränsvärden" refererar till de högsta eller lägsta accepterade nivåerna på ett visst medicinskt mått, som vanligtvis är ett laboratorievärde eller en fysiologisk parameter, inom vilka en persons hälsotillstånd anses vara normalt. Värden utanför dessa gränser kan indikera patologiska tillstånd och kräver vanligtvis ytterligare undersökningar eller behandling.
Celler som bildar en stödstruktur åt Cortis organ. Specifika celler är Claudius-, Deiters- och Hensenceller.
Tumörsjukdomar i ytter-, mellan- eller innerörat.
En grupp bredspektrumantibiotika som framställs ur strålsvampar.
En mutation där ett kodon muterats så att det kodar för upptagande av en främmande aminosyra. Utbytet kan resultera i en inaktiv eller instabil produkt.
Lymfvätskan i innerörats hinnlabyrint. Syn. endolymfa.
I anatomi är sacculus och utriculus små, flaskliknande strukturer inom inneröret hos däggdjur som hör till vestibularsystemet, vilket hjälper till att uppfatta kroppens läge och rörelser i rummet, där sacculus primarily detecterar vertikala rörelser och stillastående position, medan utriculus primarily detekterar horisontella rörelser.
Den 8. hjärnnerven. Den akustiska (eller vestibulokoklear-)nerven har en kokleär del som har med hörseln att göra och en vestibulär del som dirigerar balanssinnet och huvudets läge. Hörselnervens tråd ar utgår från nervceller i ganglion spirale och når koklearcellkropparna. Vestibularnervens fibrer utgår från nervceller i Scarpas ganglion och når vestibularcellkropparna.
Den hjärnstamskärna som tar emot de centrala impulserna från hörselnerven. Koklearkärnan är placerad åt sidan och snett bakom nedre lillhjärnsskänkeln och är funktionellt indelad i en bakre (dorsal) och en främre (ventral) del. Den är tonotopiskt organiserad, utför det första steget i den centrala hörselprocessen, och sträcker sig (direkt eller indirekt) till de högre hörselområdena, omfattande den övre olivkärnan, de mediala geniculi, de nedre kullarna (colliculi) och hörselbarken.
Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller häulsjukvård, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnosen och behandlingen av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen, inklusive öronsjukdomar, näsa, svalg, struphuvud och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller häulspecialist.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Ett gult till brunt vaxartat sekret som utsöndras av de apokrina körtlarna i yttre örongången.
"Genetic linkage" refererer til den phenomena hvor to eller flere gener, der ligger tæt på hinanden på et chromosom, har tendensen til at blive arvet sammen under meiosen, da de er forbundet med en fælles region af DNA. Dette betyder, at sandsynligheden for at to genetisk lenkede gener bliver overført fra forældre til barn i samme kombination er højere end ved tilfældig fordeling. Jo tættere to gener ligger på et chromosom, desto stærkere er linkagen mellem dem. Linkageanalyse kan anvendes til at kortlægge genetiske lokalisationer og opbygning af arvemønstre for sygdomme og fysiske træk.
I en enkel mening kan tektorialmembranen definieras som den innersta, tunna och skiktiga del av hjärtats blodkärl (artärer och vener), som reglerar blodflödet genom att kontrahera och dilatera. Den är huvudsakligen uppbyggd av glatt muskulatur och elastiska fiber, vilket gör den känslig för hormonella och nervösa signaler som påverkar dess funktion. Tektorialmembranet spelar en viktig roll i att hålla blodkärlen öppna eller stängda, beroende på kroppens behov av blodflöde och syreförsörjning.
Transkriptionsfaktor Brn-3C, även känd som POU4F3, är ett protein som hör till POU-familjen av transkriptionsfaktorer och spelar en viktig roll i differensiering och överlevnad av sensoriska neuron i det centrala nervsystemet.
Otitis media with effusion (OME) refers to a medical condition characterized by the presence of fluid in the middle ear without signs or symptoms of acute infection.
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Förbindelsegång mellan ytterörat och innerörat. Den yttre hörselgången utgörs av en rörformad kanal mellan ytterörat och trumhinnan, den inre är en benkanal mellan tinningbenspyramidens spets och innerörat.
Blåsan vid slutet av endolymfakanalen.
"Tonhöjdsdifferentiering" är ett medicinskt terminologi som ofta används för att beskriva förmågan att skilja på olika toners höjd, det vill säga frekvensen av ljudet. Det är en viktig del av audition (hörsel) och är involverad i förståelsen av tal och musik. Nedsatt tonhöjdsdifferentiering kan vara ett tecken på en hörselrelaterad funktionsnedsättning eller skada, såsom en hörselskada eller central auditorisk processingstörning (CAPD).
The spiral ligament of the cochlea is a fibrous structure located in the inner ear, specifically within the cochlea. It plays a crucial role in the functioning of the auditory system by helping to maintain the tension of the basilar membrane, which is essential for sound vibration and signal transduction. The spiral ligament is attached to the bony wall of the cochlea and consists of several layers, including an outer layer of fibroblasts and an inner layer of collagen fibers. It also contains blood vessels that supply nutrients to the surrounding tissues. Damage or dysfunction of the spiral ligament can contribute to hearing loss and other auditory disorders.
I medicinsk kontext, betyder "tal" ofta att räkna eller mäta olika aspekter av en patients tillstånd. Exempelvis kan man tala om talande puls (hjärtslag per minut), talande temperatur (kroppstemperatur i grader Celsius) eller talande syrehalt (mängden syre i blodet). Detta står i kontrast till kvalitativa observationer, där man istället beskriver symptomen på ett mer subjektivt sätt.
En familj långsamtverkande, envägs-spänningsreglerade kaliumkanaler, vilka delar homologi med sin grundmedlem, KCNQ1-proteinet. KCNQ-kaliumkanaler är inblandade i en rad sjukdomstillstånd, inkl. långt QT-syndrom, dövhet och epilepsi.
En kanal som förbinder endolymfasäcken med hinnlabyrinten.
Ett sätt att uppfatta vad en talande person säger genom att iaktta dennes läpprörelser utan att höra den talandes röst.
En underfamilj under Muridae (råttdjur), bestående av flera släkten, inkl. Gerbillus, Rhombomys, Tatera, Meriones och Psammomys.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Bakterieinfektioner i leptomeningerna och subaraknoidalrummet, omfattande hjärnbarken, hjärnnerverna, hjärnans blodkärl, ryggmärgen och nervrötterna. Typen av patogen kan variera med ålder och klinisk status (t ex postoperativt tillstånd, immundefekt eller fysisk skada). Kliniska tecken är akut feber, nackstelhet, påverkat allmäntillstånd, krampanfall och lokal nervsvikt. Tillståndet kan få ett dödligt utfall inom 24 timmar. Patologiska kännetecken är varbildning i subaraknoidalrummet och diffus inflammation i nerv- och kärlvävnader.
De samlade produktiva företagen inom ett visst område, som t ex bilindustrin, stålindustrin, livsmedelsindustrin. Hit räknas även ägarförhållanden och drift och skötsel av företag, fabriker osv.
"Talproduktionsmätning, även känt som språkproduktionstest, är en medicinsk utvärderingsmetod som mäter en individuals förmåga att producera tal och språk, inklusive ordförråd, grammatik och prosodi, genom att bedöma deras talade svar på specifika frågor eller uppmaningar."
Alström syndrome is a rare inherited genetic disorder characterized by the progressive loss of vision and hearing due to damage in the light-sensitive cells (rods and cones) of the retina and the hair cells of the inner ear. The condition also often involves obesity, type 2 diabetes mellitus, heart disease, and kidney dysfunction. It is caused by mutations in the ALMS1 gene, which provides instructions for making a protein whose function is not fully understood. There is no cure for Alström syndrome, and treatment typically focuses on managing its symptoms.
Tillstånd där språkförmågan (språklig förståelse och språkligt uttryck) är sämre än vad som förväntas vid en given ålder, oftast utan försämrad intellektuell förmåga. Dessa tillstånd kan ha samband med dövhet, hjärnsjukdomar, mentala störningar eller miljöfaktorer.
Mekaniska receptorer i innerörats maculae och bågkanaler som förmedlar balanskänsla, rörelse och information om huvudläge. Vestibularhårcellerna är förbundna med tillhörande strukturer på ett sätt som får huvudrörelser att ändra stereociliernas läge. Detta utlöser en potentialförändring i cellmembranen som signalerar om rörelse genom den vestibulära grenen av vestibulokoklearnerven till hjärnstammen.
En individ vars båda alleler på en given genplats är identiska.
Förvärvade störningar i hörseluppfattningen, kännetecknade av minskad förmåga att förstå eller uppfatta ljudförmedlad information trots intakta hörselorgan. Drabbade personer har svårt att uppfatta ta l, att lokalisera ljud och förstå innebörden av tonfall.
En hörselbensprotes är en medicinsk implantat som ersätter den skadade eller sönderslitna cochlea (hörselbenet) i innerörat, med syfte att stimulera nervcellerna i hörselsystemet och förbättra hörseln hos personer med svårigheter att uppfatta tal och andra ljud.
Dubbelsträngat DNA i mitokondrier. Hos eukaryoter är mitokondriegenomet cirkelformat och kodar för ribosom-RNA, transfer-RNA och ca 10 proteiner.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Neurofibromatosis 2 (NF2) är en ärftlig neurologisk sjukdom som karaktäriseras av att drabbas av tumörer på och nära nerver, särskilt de akustiska nervcellerna i inneröret. Sjukdomen orsakas av mutationer i NF2-genen och leder till att proteinet merlin inte fungerar korrekt, vilket resulterar i oreglerad celldelning och tumörbildning. De vanligaste symptomen inkluderar hörselnedsättning, tinnitus (ljud i örat), balansrubbningar och försämrad kognition. Tumörerna kan vara både beniga (till exempel akustisk neurinom) och icke-beniga (till exempel meningiomer). Behandlingen består ofta av kirurgi eller strålbehandling för att reducera tumörstorleken och lindra symptomen.
'Vokabulär' refererar till den samling av termer, ord och fraser som används inom ett visst ämne eller fack, såsom medicinen, och som är viktigt att känna till för att kunna kommunicera effektivt och förstå information relaterad till det aktuella området.
'Båggångar' är en medicinsk term som refererar till de smala, tunnvävnadsfyllda kanaler som löper genom benen och för in nerver och blodkärl till benens olika delar, underlättande således deras rörlighet och känsel.
Susac syndrome is a rare autoimmune disorder characterized by the triad of encephalopathy (brain dysfunction), branch retinal artery occlusions (blockages in the small blood vessels of the retina), and hearing loss. It primarily affects young adults, particularly women, and can result in various neurological symptoms such as headaches, cognitive impairment, and gait disturbances. The exact cause of Susac syndrome is unknown, but it is believed to involve an abnormal immune response directed against blood vessels in the brain, retina, and inner ear. Early diagnosis and treatment are crucial to prevent permanent damage and improve outcomes.
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
En del av tinningbenet.
Exomen refererar till den del av det mänskliga genomet som kodar för proteiner, och består av ungefär 1-2% av hela genomet. Det är den samling exoner från alla protein kodande gener i genomet. Exoner är de delar av generna som kvarstår efter att icke-kodande sekvenser, såsom introner, har tagits bort under transkriptionen. Variationer i exomen kan leda till olika fenotyper och är ofta associerade med sjukdomar. Undersökning av exomen, genom metoder som exomsekvensering, används för att identifiera genetiska varianter relaterade till sjukdomar och är en viktig del av precision medicin.
En individ med olika alleler (genvarianter) på en eller flera platser i homologa kromosomsegment.
"CBA (Colonies Breeding Autosomal) mus är en inavlad musstam som används vid forskning, framförallt inom immunologi och cancerstudier. Denna musstam har en stabil genetisk bakgrund och är känd för sin länga livslängd och fertilitet."
Den bakre delen av tinningbenet. Den utgör ett utskott på klippbenet.
Språk och språkljud hos barn vid olika stadier av utveckling.
Talstörningar kännetecknade av substitution, utelämnande och förvrängning av språkljud.
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
Oftast avses integrering av ett fysiskt eller mentalt handikappat barn i en normal skolklass, med erforderligt utbildningsprogram.
En autosomal, dominant störning kännetecknad av olika kombinationer av gropar framför öronen, fistlar eller cystor på halsen, förträngning av tårkanalen, hörselbortfall, defekter i ytter-, mellan- ell er innerörat och missbildningar i njurarna. Astenisk kroppsform, långsmalt ansikte, överbett och närsynthet är andra defekter. Syn. BOR-syndrom, brankio-oto-renal dysplasi, brankiootiskt syndrom, Meln ick-Frasersyndrom.
Cryopyrin-Associated Periodic Syndromes (CAPS) är ett sällsynt autoinflammatoriskt tillstånd orsakat av genetiska mutationer i NLRP3-genen, som kodar för proteinet cryopyrin. Detta leads till oregelbundna inflammasomaktivering och överproduktion av interleukin-1β, vilket orsakar rekurrent feber, systemiska symtom som trötthet, muskelvärk och ledinflammation, samt hud- och nässelsymptom som exantem, svullnad och smärta i öronen. Det finns tre subtyper av CAPS: familjär koldiope (FCAS), Muckle-Wells syndrom (MWS) och neonatal onset multisystem inflammatory disease (NOMID)/chronic infantile neurological cutaneous and articular syndrome (CINCA). Symptomen, svårighetsgraden och prognosen varierar mellan de olika subtyperna. Behand
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Störningar i hörseln eller ljuduppfattningsförmågan beroende på sjukdomar i de centrala hörselbanorna eller i hörselbarken. Till dessa hör central hörselnedsättning, hjärnbarksdövhet och hörseluppfatt ningsstörningar. Ovanför pons krävs vanligtvis dubbelsidiga skador för att hörselstörningar skall uppstå.
Den totala relativa sannolikheten, uttryckt på en logaritmisk skala, att det föreligger ett länkförhållande mellan valda loci. Lod är en akronym för "logarithmic odds."
Medfödda multipla missbildningar av organ och kroppsdelar.
Genetic testing is a type of medical test that identifies changes in chromosomes, genes, or proteins. The results of a genetic test can confirm or rule out a suspected genetic condition or help determine a person's chance of developing or passing on a genetic disorder. Genetic tests are performed on a sample of blood, hair, skin, amniotic fluid (the fluid that surrounds a fetus during pregnancy), or other tissue.
Förbindelse mellan lillhjärnan och bryggan.
En akut, varbildande infektion i hjärnhinnorna och subaraknoidalrummet, orsakad av Streptococcus pneumoniae och vanligast hos barn och vuxna över 60 år. Infektionen kan vara förknippad med öroninflammation, mastoidit, bihåleinflammation, luftvägsinfektioner, sicklecellanemi, skallfrakturer eller andra tillstånd. De kliniska symtomen omfattar feber, huvudvärk, nackstelhet, sömnlöshet, och krampanfall, lokal nervsvikt (t ex hörselförlust) och koma.
"Ovala fönstret är en del av mellanörat (öronmedlet) som är formad som ett ovalt, hårt membran som vibrer när ljudvågorna når det, vilket i sin tur stimulerar innerörats hörselorgan och möjliggör vår förmåga att uppfatta ljud."
Kolesteatom som vanligtvis åtföljs av kronisk infektion och som ofta drabbar tympanum (trumhålan), epitympanum (övre delen av trumhålan) och antrum (klippbenets hålrum).
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Vestibular Evoked Myogenic Potentials (VEMPs) är en elektrofysiologisk teknik som används för att bedöma funktionen hos vestibulära organen, som är en del av innerörat och ansvarar för balans och kroppskänsla. VEMPs mäter den muskulära responsen i hals- och ögonmusklerna efter att en stark ljudpuls har presenterats till patienten via hörlurar. Denna respons visas som små elektriska signaler, eller potentialer, som kan ses i en elektrodiplacerad på muskulaturen. VEMPs används kliniskt för att diagnostisera och bedöma skada till vestibulära systemet orsakat av sjukdom, skada eller åldrande.
Anjontransportproteiner är membranproteiner som aktivt transporterar anjoner, negativt laddade joner, genom cellytan för att underhålla cellens homeostas och hjälpa till med olika fysiologiska processer som signalsubstansernas neurotransmission och celldifferentiering.
"Den nedre kullen", en upphöjning på baksidan mitthjärnan som har en viktig funktion i hörselbanan.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Personer, inklusive soldater, som ingår i försvarsmakten.
Membranet som sträcker sig från öronsnäckans spirallamell (lamina spiralis ossea) till basilarkammen och som består av en inre och en yttre del. Den inre delen utgör stöd för Cortis organ.
Erbjuder en enstaka mening som definierar ärftlig nefrit:
En grupp ärftliga sjukdomar, kännetecknade av nedbrytning av dorsala nervrötter och autonoma ganglieceller, samt kliniskt av känselbortfall och bristande autonoma funktioner. Det finns fem typer. Typ I uppvisar autosomalt dominant ärftlighet och distal känselpåverkan. Typ II är autosomal, med både distalt och proximalt känselbortfall. Typ III är familiär dysautonomi. Typ IV har drag av smärtokänslighet, värmeintolerans och psykisk störning. Typ V kännetecknas av selektivt bortfall av smärtförnimmelse, men med bibehållen berörings- och vibrationskänsla.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.

Hörselnedsättning, även känt som hörselskada eller hearing loss på engelska, är en nedsättning av hörseln som kan vara mild, moderat, svår eller djup. Det kan orsakas av skador på inner ORT i örat, såsom cilier (hårceller) inne i cochlea (snäckan), eller skador på nervbanorna som leder till hjärnan. Hörselnedsättning kan också orsakas av sjukdomar, åldrande, exponering för högljudda ljud och vissa mediciner.

Det finns tre typer av hörselnedsättning:

1. Conductive hearing loss: Orsakas av problem med strukturer i det yttre eller mittersta örat, till exempel örontrumpeten, trumhinnan eller de tre lilla benen inne i mellanörat. Dessa problem förhindrar att ljud vibrationer når innerörat.

2. Sensorineural hearing loss: Orsakas av skador på nervcellerna i innerörat (cochlea) eller på de nerver som leder från innerörat till hjärnan. Detta är den vanligaste typen av hörselnedsättning och kan vara orsakad av åldrande, genetiska faktorer, skador, sjukdomar, läkemedel eller exponering för högljudda ljud.

3. Mixed hearing loss: En kombination av conductive och sensorineural hearing loss. Detta kan inträffa när någon har problem både med strukturer i det yttre eller mittersta örat och med nervceller inne i innerörat eller de nerver som leder från innerörat till hjärnan.

Sensorisk hörselnedsättning (sensorineural hearing loss, SNHL) är en form av hörsvanskning som beror på skada eller störningar i inneröronet eller i nerverna som leder till hjärnan. Det är den vanligaste typen av hörsvanskning och kan orsakas av åldrande, exponering för höga ljudnivåer, vissa mediciner, infektioner, skalltrauma eller arvsfaktorer.

SNHL kan vara mild, moderat, svår eller djup och kan påverka ens förmåga att uppfatta tal och andra ljud i olika grad. Vid mild till moderat hörselnedsättning kan det vara svårt att höra svar på låga ljudnivåer, medan svårare fall kan göra det nästan omöjligt att uppfatta tal och andra ljud oavsett ljudnivå.

I vissa fall kan sensorisk hörselnedsättning behandlas med hjälp av mediciner, operationer eller hörhjälpmedel som hörapparater eller kohjärnor. I andra fall kan det vara obotligt och kräva anpassningar i livsstilen för att hantera de begränsningar som uppstår.

"Bulla" är ett medicinskt term som används för att beskriva en typ av sår eller skada som innebär att huden och delar av det underliggande vävnaden är förstörda, vilket resulterar i formationen av en luftfylld kapsel eller blåsa. Orsaken till en bulla kan variera, men de kan uppstå till följd av vissa hudsjukdomar, allergiska reaktioner, brännskador, infektioner eller trauma.

Beroende på storleken och djupet på skadan kan en bulla vara fylld med serös vätska (vätska som liknar klart vatten), blod eller annan sorts vätska. I allmänhet bör man undvika att bursta eller töna ut en bulla, eftersom detta kan öka risken för infektion och försämra läketiden.

I medicinska sammanhang används termen "bullerskada" för att beskriva just denna typ av skada som innebär en bulla eller flera.

En hörseltest är en undersökning som mäter individens förmåga att höra olika ljud och toner med olika frekvenser och volymer. Testet utförs vanligen i en stillsam miljö med hjälp av speciella headphones eller högtalare.

Det finns olika typer av hörseltester, men de flesta mäter individens gräns för hur svagt ljud de kan höra (hörseltröskeln) för olika frekvenser. Andra typer av hörseltester kan mäta skiljandeförmågan mellan två toner, ordigenkännandet i bakgrundsljud och centrala auditiva processorering.

Hörseltester används ofta för att diagnostisera olika typer av hörselnedsättningar, som exempelvis högfrekvensförlust, neurosensorisk skada eller läpp-tung-syndrom. Resultaten från en hörseltest kan användas för att rekommendera lämplig behandling, såsom hörapparater eller kohjärntraining.

En hörhjälpmedel är ett tekniskt hjälpmedel som används för att kompensera för nedsatt hörsel eller dövhet. Det kan vara en apparat som amplifierar ljud och gör det möjligt för personen med hörsvårigheter att höra ljuden bättre. Det finns olika typer av hörhjälpmedel, till exempel hörapparater, cochleaimplantat och radiosystem. Hörapparater är den vanligaste typen av hörhjälpmedel och de placeras vanligtvis i eller bakom örat. De kan vara analoga eller digitala och programmeras för att möta den enskilda persons behov. Cochleaimplantat är en form av neuroprotes som stimulerar cochleans nervceller direkt och används ofta vid svårare former av hörsvårigheter. Radiosystem innebär att mikrofon placeras nära ljudkällan och sänder ljudet via radiovågor till en mottagare i öronsnäckan eller bakom örat. Hörhjälpmedel kan vara anpassade för vuxna eller barn och skiljer sig åt beroende på typ av hörsvårighet och persons speciella behov.

'Hörsel' är ett sinne som ger oss möjlighet att uppfatta ljud. Det är den förmåga att tolka vibrationer i luften eller i en annan medium, vanligtvis genom hörselorganet inuti örat. Hos människor sker detta genom att våra öron samlar in ljudvågorna och konverterar dem till mekaniska signaler som sedan tolkas av hjärnan.

Hörminsken är speciellt viktigt för kommunikation, eftersom vi oftast använder oss av det för att uppfatta språk och musik. En persons hörsel kan variera i kvalitet från en extremt skarp hörsel till nästan eller fullständig dövhet. Hälsa och funktionen hos hörselsystemet kan påverkas av åldrande, exponering för höga ljudnivåer, vissa sjukdomar och ärftliga faktorer.

Dubbelsidig hörselnedsättning (bilateral sensorineural hearing loss) är en medicinsk term som refererar till en nedsatt hörkapacitet i båda öronen. Detta orsakas vanligtvis av skador eller störningar i de sensoriska nervcellerna i innerörat (cochlea) eller i de nerver som leder hörselsinnena från innerörat till hjärnan. Orsakerna kan vara medfödda eller förvärvade, och exempel på orsaker inkluderar genetiska faktorer, infektioner, läkemedel, högljudsbelastning, åldrande och vissa sjukdomar. Dubbelsidig hörselnedsättning kan vara mild, moderat, svår eller djup, beroende på graden av nedsatt hörkapacitet.

Ledningshörselnedsättning, även känd som sensorineural hearing loss (SNHL), är en form av hörsvårighet som orsakas av skada eller skada på de innersta delarna av det auditiva systemet. Detta inkluderar cochlea (hörselorganet) och/eller de nervbanor och centra i hjärnan som tolkar ljudsignalerna. Ledningshörselnedsättning kan vara mild, moderat, svår eller djup, beroende på graden av skada.

Det finns två huvudsakliga orsaker till ledningshörselnedsättning:

1. Skador på hårcellerna i cochlea: Hårceller är känsliga sensoriska celler som omvandlar ljudvibrationer till elektriska impulser som sedan skickas till hjärnan för tolkning. Om dessa celler skadas eller dör, kan de inte korrekt uppfatta och överföra ljudsignaler, vilket orsakar en nedsättning av hörseln.
2. Skador på auditoriska nervbanor eller centra i hjärnan: Om nervbanorna som förmedlar ljudsignaler från cochlea till hjärnan skadas eller inte fungerar korrekt, kan det leda till en nedsättning av hörseln.

Ledningshörselnedsättning kan vara congenital (född med) eller acquisitiv (utvecklas senare i livet). Acquisitive ledningshörselnedsättning kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive exponering för höga ljudnivåer, infektioner, olyckor, vissa läkemedel, åldrande och genetiska faktorer.

I allmänhet är ledningshörselnedsättning permanent och kan inte botas med medicin eller kirurgi. Men det finns behandlingsalternativ som hörapparater och kohörsystem som kan hjälpa personer med nedsatt hörsel att uppfatta ljud bättre och förbättra deras livskvalitet.

Hörselskada är skada på inner ORT sensoriska hårsensceller i cochlea (inre öron) som orsakar permanent nedsatt hörsel. Det kan vara orsakat av exponering för höga ljudnivåer, åldrande, infektion, olyckor eller vissa läkemedel. Skadan kan variera från mild till allvarlig och kan påverka ens förmåga att uppfatta tal och andra ljud klart. I allvarliga fall kan det leda till dövhet.

"Högfrekvens hörselnedsättning" är en medicinsk term som refererar till en nedsatt förmåga att uppfatta ljud med högre frekvenser, vanligtvis över 2000-4000 Hz. Detta kan orsakas av skador på hörselorganet, exempelvis som en följd av exponering för högljudda ljud eller åldrandeprocessen. I vissa fall kan även sjukdomar eller skador på balans- och hörselsnerven leda till en högfrekvens hörselnedsättning. Symptomen på en högfrekvens hörselnedsättning kan inkludera svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer eller höra vissa ljud, som klockor ticka eller fågelkvitter, tydligt.

Hörselmätning, även känd som audiometri, är en grupp av test som mäter individens hörselkapacitet och identifierar typen och graden av eventuella hörselskador. Det inkluderar vanligen renhetsmätning av örontrumpeten (tympanogram), skattning av hörselnivån för olika tonfrekvenser (tonåtminstone) och bedömning av förståelsen av tal i lugn och med störande bakgrundsljud (språktest). Resultaten används för att diagnostisera och hantera hörselrelaterade problem.

Plötslig dövhet definieras som en plötslig och total hearing loss i ett eller båda öronen som inträffar inom tre dagar eller mindre. Det kan också beskrivas som en dövhet som uppträder inom några timmar eller över natten. Plötslig dövhet är en medicinsk nödsituation och kräver omedelbar utvärdering och behandling av en läkare, eftersom snabb behandling kan öka chansen för att återställa hörseln. Det kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, skada, blodproppar eller neurologiska problem.

Tonaudiometri är en typ av undersökning som mäter patientens hörsel. Den utförs vanligen med hjälp av en apparat som kallas audiometer. Vid tonaudiometri presenteras patienten för olika ljudfrekvenser och volymer i varierande kombinationer, och patienten anger när och hur väl de kan höra dessa ljud. Resultaten avgör vilka delar av hörseln som fungerar korrekt och vilka delar som är skadade eller inte fungerar som de ska. Tonaudiometri används ofta för att diagnostisera olika sorters hörselproblem, såsom hörselnedsättning, men kan även användas för att övervaka en persons hörsel under behandling eller efter exponering för höga ljudnivåer.

Ensidig hörselnedsättning (unilateral hearing loss, UHL) är en form av nedsatt hörsel där individen har normal eller nära-normal hörsel i ett öra och nedsatt hörsel i det andra örat. Hörselnedsättningen kan vara lindrig, med en tredingstalsförlust på 26-40 dB, medelgradig, med en tredingstalsförlust på 41-55 dB, eller svår, med en tredingstalsförlust på 71 dB eller högre.

Denna tillstånd kan ha olika orsaker, inklusive inre öronskador, infektioner, genetiska faktorer eller hörselnervskada. Ensidig hörselnedsättning kan påverka individens förmåga att lokalisera ljudkällor och förstå tal i störda akustiska miljöer. Det kan också ha en negativ inverkan på det sociala livet, språkinlärningen och den kognitiva utvecklingen hos barn.

"Buller i arbetet" kan översättas till "larm på arbetsplatsen" eller "buller på jobbet". Det är ett uttryck som ofta används för att beskriva en arbetsmiljö där det finns mycket störningar, distraktioner eller höga ljudnivåer som kan påverka koncentrationen och effektiviteten hos de anställda.

En medicinsk definition av "buller i arbetet" kan vara:

Exponering för höga ljudnivåer eller störande ljud under en betydande del av arbetstiden, vilket kan leda till nedsatt hörsel, stress, ohälsa och minskad produktivitet. Bullret på arbetsplatsen kan vara ett ockupationellt hälsorisksfaktor som regleras av arbetsmiljölagstiftning för att skydda arbetstagares hälsa och trygghet.

'Presbycusis' er en medicinsk betegnelse for høreløshed eller nedsat høreopfattelse, der udvikler sig gradvist som følge af alderdom. Det skyldes oftest en skade på de sensoriske celler i innerøret (cochlea) og/eller de nerveceller, der overfører lyddata til hjernen.

Presbycusis er karakteriseret ved en nedsat evne til at forstå tale, særligt i støjfyldte miljøer, samt sværhed i at opfatte høje frekvenser som fx tonehøjde eller konsonanter i talen. Dette kan have en betydelig indvirkning på den daglige kommunikation og kvaliteten af livet for de berørte personer.

Presbycusis er en almindelig hørelsesforstyrrelse, der typisk udvikler sig over tid, og som kan korrektureres med høringshjælpemidler såsom høreapparater eller knogleledningshøreapparater.

Electrical resting potentials in the auditory brainstem refer to the difference in electrical charge between the inside and outside of a neuron when it is not actively transmitting a signal. In the auditory brainstem, which includes structures such as the cochlear nucleus, superior olivary complex, and lateral lemniscus, these resting potentials are critical for the proper functioning of the auditory system.

At rest, the inside of a neuron has a negative charge relative to the outside, typically around -70 mV. This is due to an uneven distribution of ions such as sodium (Na+), potassium (K+), and chloride (Cl-) across the cell membrane. The negatively charged proteins and other organic molecules inside the neuron are unable to cross the lipid bilayer of the cell membrane, but positively charged ions like Na+ and K+ can move through special channels in the membrane.

In the auditory brainstem, there are specific types of neurons that respond to sound by generating action potentials, which are rapid changes in the electrical charge across the cell membrane. These action potentials occur when the resting potential is disrupted, causing the inside of the neuron to become positively charged relative to the outside. This change in charge is triggered by the influx of Na+ ions through voltage-gated channels in the membrane.

Once an action potential has been generated, it travels down the length of the neuron and can trigger further electrical signals in other neurons. In the auditory system, this allows for the transmission of sound information from the ear to the brain, where it is processed and interpreted.

Abnormalities in resting potentials or action potential generation in the auditory brainstem can lead to hearing difficulties or other auditory processing disorders. For example, some forms of hearing loss have been linked to defects in the ion channels that regulate resting potentials in the cochlea and auditory nerve.

"Dövhet" är en medicinsk term som refererar till en permanent nedsättning av hörseln. Det kan vara ett total avsaknande av hörsel eller en så pass allvarlig nedsättning att det påverkar individens förmåga att uppfatta och kommunicera med sin omgivning på ett normalt sätt.

Det finns olika grader och typer av dövhet, inklusive:

* Djup dövhet: Mycket lite eller inget hörsel är kvar.
* Svår dövhet: En betydande nedsättning av hörseln finns, men individen kan fortfarande uppfatta starka ljud med hjälp av hörapparater.
* Måttlig dövhet: Någon enstaka grad av hörseln är kvar, och individen kan ha svårigheter att uppfatta tal utan hjälpmedel i vissa situationer.
* Lätt dövhet: En lindrig nedsättning av hörseln finns, och individen kan ha svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer eller när de sitter längre bort från en talare.

Dövhet kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive genetiska faktorer, infektioner, skador på innerörat, exponering för högljudda ljud och åldrande. Behandlingen för dövhet kan variera beroende på orsaken och graden av hörselnedsättning, men den kan inkludera användning av hörapparater, kohjärtsträning, lärosigneringsmetoder eller kirurgiska ingrepp.

The cochlea is the snail-shaped structure in the inner ear that is responsible for converting sound waves into electrical signals that can be interpreted by the brain. It is a key component of the auditory system and is made up of three fluid-filled channels: the scala vestibuli, the scala tympani, and the cochlear duct (also known as the scala media).

The cochlea is lined with hair cells, which are specialized sensory cells that convert sound waves into neural signals. When sound waves reach the inner ear, they cause the fluid in the cochlea to move, which in turn causes the hair cells to bend and release neurotransmitters. These neurotransmitters then stimulate the auditory nerve, which carries the electrical signals to the brain.

Damage to the hair cells or other structures in the cochlea can lead to hearing loss, making the cochlea a common site of injury or disease in conditions that affect hearing.

'Persons with hearing impairments' är en beskrivning av individer som har någon form av nedsatt hörsel, oavsett om det är mild, moderat, svår eller djup. Det kan vara ett permanent tillstånd eller temporärt, orsakat av skada, sjukdom eller åldrande. Hörselnedsättningen kan påverka en persons förmåga att kommunicera, uppfatta ljud i sin omgivning och förstå talad språk. Det kan variera mycket mellan olika individer, beroende på graden av nedsättning, typen av hörselbortfall och personens ålder vid uppkomsten.

Det är viktigt att notera att begreppet 'hörselskadade' kan upplevas som stigmatiserande eller nedvärderande av vissa personer med hörselnedsättning, eftersom det fokuserar på defekten snarare än individens förmågor och potential. Därför är det allt vanligare att använda alternativa termer som 'hörselskadade', 'hörselskadade' eller 'personer med hörselnedsättning'.

Ear protective devices, also known as hearing protection devices, are items designed to prevent or reduce the risk of noise-induced hearing loss and other types of damage to the ears. These devices can be used in various settings, including occupational, recreational, and musical environments. There are several types of ear protective devices available, including:

1. Earplugs: Small disposable or reusable plugs made of foam, rubber, plastic, or other materials that are inserted into the ear canal to block or reduce sound waves from entering the ear.
2. Earmuffs: Headphones with sound-insulating cups that cover the entire outer ear to create a barrier between the ear and external noise.
3. Canal caps: Soft or flexible caps that fit over the outer ear and have attached plugs that are inserted into the ear canal, providing a combination of earplug and earmuff protection.
4. Custom-molded earplugs: Plugs made from impressions of an individual's ear canal and outer ear, offering a more personalized fit and better sound reduction than generic earplugs.
5. Electronic earplugs: Devices that use electronic components to reduce loud noises while amplifying softer sounds, allowing for clearer communication in noisy environments.

It is essential to choose the appropriate ear protective device based on the level of noise exposure and individual preferences to ensure effective protection and comfort. Regular use of these devices can help maintain healthy hearing and prevent long-term damage.

Correction of hearing impairment, also known as hearing restoration or hearing rehabilitation, refers to the various medical and technological interventions used to improve or restore hearing function in individuals with hearing loss. The goal of correction is to allow the person to perceive sounds more clearly and effectively, thereby improving their ability to communicate, understand speech, and maintain quality of life.

Common methods for correcting hearing impairment include:

1. Hearing aids: Electronic devices worn in or behind the ear that amplify sounds and make them more audible to the user.
2. Cochlear implants: Surgically implanted devices that directly stimulate the auditory nerve, bypassing damaged hair cells in the inner ear.
3. Bone conduction devices: Devices that transmit sound vibrations through the skull bone to the inner ear, bypassing the outer and middle ear.
4. Middle ear implants: Surgically implanted devices that mechanically amplify sound waves and directly stimulate the ossicles in the middle ear.
5. Auditory training or therapy: Techniques used to improve auditory processing, speech recognition, and communication skills in individuals with hearing loss.
6. Medications and surgery: In some cases, medical interventions may be used to address underlying causes of hearing impairment, such as infection, trauma, or tumors.

The choice of correction method depends on the type, severity, and cause of the hearing impairment, as well as the individual's age, overall health, and personal preferences.

I am assuming that you are asking for a medical definition of the term "bullae" (singular: bulla). A bulla is a large, fluid-filled blister that forms on the skin. It is usually caused by severe friction, burns, or various skin conditions such as contact dermatitis, autoimmune disorders, and infections. The fluid inside the bulla is typically sterile serous fluid, but it can become infected with bacteria, viruses, or fungi. Treatment for bullae depends on the underlying cause and may include topical creams, antibiotics, or drainage of the blister. It is important to seek medical attention if you have a large bulla that does not improve or worsens over time.

Funktionell hörselnedsättning (eng. "functional hearing loss") är ett medicinskt tillstånd där individens förmåga att uppfatta ljud inte kan förklaras av någon organisk eller sensorisk skada på det auditiva systemet. I stället beror nedsättningen i hörseln på psykiska, emotionella eller kognitiva faktorer. Det kan handla om att personen till exempel har rädsla för ljud (fonofobi), är stressad eller har en depression som påverkar hörseln. Ibland kan det också bero på uppmärksamhetsstörningar eller andra kognitiva funktionsnedsättningar. Det är viktigt att diagnostisera och behandla den underliggande orsaken för att åtgärda hörselnedsättningen.

Otoakustiska emissioner, spontana (SOAE), är svaga toner som kan uppmättras i örat utan yttre stimuli. De uppstår som en naturlig konsekvens av mekanisk verkan på yttre och inre hårceller i cochlea (hörselnervens sensoriska organ) under normala omständigheter. SOAE är genererade i den inre örat och kan reflekteras till ytterörat där de kan uppfattas med hjälp av mikrofoner. Varje individs SOAE-mönster är unikt, precis som fingeravtryck. Dessa emissioner används ofta som en icke-invasiv metod för att screening och diagnostisera hörselrelaterade problem, särskilt hos barn.

Inreörat (eller inre organen) är en term inom anatomi och medicin som refererar till de organ som ligger innanför kroppens håligheter, till skillnad från yttre organ som huden och det yttre skelettet. Inreörat inkluderar bland annat hjärtat, lungorna, levern, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, könsorganen och tarmarna. Dessa organ utför viktiga funktioner som att hjälpa till med näringsupptag, andning, nedbrytning av ämnen, hormonproduktion och avfallsborttransport.

Central hearing loss is a type of hearing loss that occurs due to damage or dysfunction in the central auditory nervous system, which includes the nerve pathways and brain structures involved in processing sound and speech. This type of hearing loss can result from various causes, such as head injuries, tumors, neurological disorders, or degenerative diseases like multiple sclerosis or Alzheimer's disease.

Central hearing loss is different from sensorineural hearing loss, which results from damage to the inner ear (cochlea) or the auditory nerve. In central hearing loss, the person may have difficulty understanding speech in noisy environments, following conversations, and recognizing sounds or voices. However, they may still be able to hear sounds at normal volume levels.

It is important to note that central hearing loss can coexist with other types of hearing loss, such as conductive or sensorineural hearing loss. A comprehensive audiological evaluation by a certified audiologist is necessary for an accurate diagnosis and appropriate management of central hearing loss.

Elektrisk retningspotential (ERP) audiometri är en medicinsk term som refererar till en typ av objektiv hörseltest som mäter den elektriska signalen i nervcellerna i innerörat och hörnerven. Denna testmetod används ofta för att utvärdera hörseln hos spädbarn, barn med kommunikationssvårigheter eller personer som har svårt att kooperera under traditionella audiometriska tester.

ERP-audiometri mäter den elektriska potentialen i hörselsystemet när det aktiveras av ljud. Testet registrerar de små elektriska signalerna som genereras när ljudet når innerörat och stimulerar hörselcellerna, vilket ger information om hur väl hörseln fungerar i olika frekvensområden.

I en ERP-test upprepas korta ljudpulser med olika frekvenser och volymer för att stimulera nervcellerna i innerörat. Elektroder placeras på skallen för att registrera de elektriska signalerna som genereras av hörselsystemet. Genom att analysera dessa signaler kan läkare eller audiologer bedöma hur väl patienten kan höra olika frekvenser och ljudnivåer.

ERP-audiometri är en viktig diagnosmetod inom audiologin, särskilt för barn som inte kan genomföra traditionella hörseltester. Den kan hjälpa till att upptäcka hörselskador och andra hörselrelaterade problem så tidigt som möjligt, vilket är viktigt för att garantera en tidig behandling och rehabilitering.

Tinnitus är en audiologisk term som refererar till en upplevelse av att höra ljud när det inte finns några externt orsakade ljud i omgivningen. Det kan beskrivas som en känsla av ringande, susning, brummen, surrande eller smattrande i öronen eller huvudet. Tinnitus kan vara konstant eller intermittent och kan ha olika grader av svårighetsgrad. Det kan påverka ens kvalitet på liv och orsaka besvär som sömnproblem, koncentrationssvårigheter och psykisk störning. Tinnitus kan ha många olika orsaker, inklusive hörselskada, åldrande, öroninfektion, stress, vissa läkemedel och andra sjukdomar eller skador på hörselorganet.

Tympanometri är en undersökningsmetod inom öron-, näs- och halssjukvården (Otorhinolaryngologi) som används för att utvärdera medelörats funktion, specifikt dess mekaniska impedans. Den mäter trycket i medelörat och dess respons på lufttrycksvariationer. Tympanometrin används ofta för att hjälpa till att diagnostisera problem med hörseln, balansen eller öroninfektioner.

Under en tympanometri-undersökning placeras en liten högtalare och mikrofon i öronslussen (koncha). Mikrofonen mäter ljudet som kommer från örat medan högtalaren genererar olika tryckvariationer i örat. Detta gör att man kan få information om hur rörliga trumhinnan och de övriga delarna av medelörats mekanism är. Resultaten av en tympanometri-undersökning visas ofta som en graf, kallad tympanogram, som visar trumhinnessens respons på tryckvariationer.

Tympanometrin kan hjälpa läkaren att avgöra om problemen med hörseln orsakas av skador på trumhinnan eller andra delar av medelörat, eller om det beror på problem i innerörat eller centrala nervsystemet.

Hörselceller, eller cochleärna hair cells, är sensoriska celler i inneröra organet cochlea (hjärnhinnan) som omvandlar ljudvibrationer till nervsignaler. De två typerna av hörselceller är inre och yttre hårceller. Yttre hårcellerna reagerar på starkare ljudvibrationer och skickar signaler till de inre hårcellerna, som i sin tur reagerar på svagare ljudvibrationer. Dessa nervsignaler överförs sedan till hörselnerven och vidare till hjärnan för tolkning av ljudet. Skador på hörselceller kan leda till permanent hörselnedsättning eller dövhet.

The education of individuals with hearing loss is often referred to as "education of the deaf or hard of hearing." This term encompasses a range of educational approaches and settings designed to meet the unique needs of students with hearing loss. The goal is to provide these students with the necessary skills and knowledge to reach their full potential and lead independent and fulfilling lives.

The education of students with hearing loss may involve:

1. Developing language and communication skills, such as spoken language, sign language, or a combination of both.
2. Providing academic support in core subjects like reading, writing, math, and science.
3. Teaching social and emotional skills to help students interact effectively with their peers and navigate the world around them.
4. Addressing any additional needs, such as speech therapy, audiological services, or assistive technology.

Educational settings for students with hearing loss can vary widely, from mainstream classrooms with support services to specialized schools for the deaf or hard of hearing. The choice of educational setting depends on several factors, including the severity of the hearing loss, the child's language and communication skills, their academic abilities, and their social and emotional needs.

In summary, the education of hearing-disabled individuals focuses on providing specialized instruction, support services, and accommodations to help students with hearing loss develop language and communication skills, excel academically, and build self-confidence in a safe and inclusive learning environment.

Hörseltröskeln är ett begrepp inom audiologi och definieras som den lägsta ljudnivån (uttryckt i decibel, dB) vid en given frekvens, vid vilken ett subjekt kan uppfatta ljudet hos minst 50% av presentationerna. Det är essentiellt inom diagnostiska tester för att bedöma en persons hörselförmåga och identifiera eventuella hörselskador eller sjukdomar. Genom att mäta hörseltrösklarna vid olika frekvenser kan man skapa ett hörselogram, som ger en detaljerad bild av en persons hörselförmåga och möjliga behandlingsbehov.

Taluppfattning (temporomandibular joint dysfunction, TMJD eller TMD) är en samling av symptom och sjukdomar som berör käkmuskulaturen och/eller den led som förbinder tinningen med underkäken (temporomandibular joint). Symptomen kan inkludera smärta i ansiktet, halsen eller öronen, svårigheter att öppna munnen helt, knakande eller skvattrande ljud från leden när man öppnar munnen, och ibland även huvudvärk eller öronproblem.

Orsakerna till taluppfattning kan variera, men de vanligaste orsakerna är stress, som kan leda till förtent muskelspänning i käkmuskulaturen, skada på leden eller musklerna, och onormala bettmönster. Andra faktorer som kan bidra till taluppfattning innefattar artrit, hårdvarufel eller psykiska faktorer som depression och ångest.

Behandlingen av taluppfattning beror på den underliggande orsaken och kan omfatta smärtbehandling med läkemedel, fysisk terapi, avslappnande övningar för käkmuskulaturen, användning av en skyddande skena att bära på nätter eller vid vila, och i vissa fall kirurgi.

Den medicinska termen "benledning" (engelska: "peripheral nerve block") refererar till en metod där lokalbedövningsmedel injiceras i närheten av en nerv som innerverar en specifik kroppsdel, med syfte att desaktivera nervan och orsaka smärtlindring eller muskellättnad i den aktuella regionen. Detta används ofta inom smärtbehandling, kirurgi och fysioterapi.

Audiology er en gren within medicinen og de helsevidenskaber, der beskæftiger sig med studiet af auditiv systemet (det som har med hørelsen at gøre) og behandlingen af individuelle høreproblemer. Disciplinen omfatter undersøgelse, diagnosticering, behandling og forebyggelse af høre- og ligevægtsrelaterede problemer. Audiologer er ofte specialiseret i at udføre tests for at vurdere patienters høreforhold, tilpasse høringshjælpemidler og give råd om hørelsesbeskyttelse.

"Akustisk stimulering" refererer til den proces where sinnene oppfanger lyd og sier informasjon om en persons omgivelse til hjernen. Denne typen stimulering involverer lydbølger som reiser gjennom luften og påvirker ørehylsen, trommehinden og de tre små benene i innerøret. Disse bevegelsene fører til at hjernebladene i det indre øret vibrerer og overfører informasjonen videre til hjernen via akustiske nerver.

I en medicinsk kontekst kan akustisk stimulering brukes som en behandlingsmetode for forskjellige tilstander, for eksempel for å reducere smerter eller forbedre søvnkvaliteten. Denne type stimulering kan også brukes i diagnostiske sammenhenger for å evaluere hørelsen og det auditive systemet.

Kokleaimplantat är ett slags neuroprotes som består av en elektrisk stimulator och en eller flera elektrodearrayer. Det placeras kirurgiskt in i inneratan (cochlean) i snäckan (cochlea) i innerörat för att behandla sensorineural hörselnedsättning, även kallad dövhet.

När stimulatoren är aktiverad skickar den elektriska impulser via elektroderna in i cochlean, vilket leder till att hörselnerverna aktiveras och patienten kan uppfatta ljud. Kokleaimplantat används ofta när hörapparater inte ger tillräcklig hjälp för att återställa hörseln.

Det är värt att notera att kokleaimplantation inte återställer normal hörsel, men kan ge patienten en förbättrad förmåga att uppfatta ljud och förstå tal i vissa situationer.

En hälsoundersökning av nyfödda, även känd som "nyfödningsundersökningen", är en serie medicinska utvärderingar och tester som utförs på ett nytt född barn inom de första 24 timmarna efter födelsen och fortsätter under de kommande dagarna, veckorna eller månaderna beroende på olika faktorer som land, region och medicinska riktlinjer.

Den primära målsättningen med en hälsoundersökning av nyfödda är att upptäcka och behandla eventuella hälso- eller utvecklingsproblem så tidigt som möjligt, förbättra barnets övergripande hälsa och minska risken för senare hälsoproblem.

En typisk nyfödningsundersökning inkluderar följande moment:

1. Vitalteckenkontroll: Mätning av puls, andning, temperatur, blodtryck och syresättning i blodet för att säkerställa att barnet är frisk och stabil.
2. Fysiska undersökningar: En fullständig kroppslig undersökning för att upptäcka eventuella fysiska avvikelser, till exempel hjärtfel, missbildningar eller neurologiska problem.
3. Öronundersökning: För att säkerställa att barnets öron är formade korrekt och att det inte finns några tecken på infektion eller skada.
4. Ögonundersökning: En granskning av ögonen för att upptäcka eventuella problem som katarakt, glaukom eller andra ögonrelaterade sjukdomar.
5. Huvudmått: Mätning av barnets huvudomfång för att kontrollera om det är normalstort och att det inte finns några tecken på en allvarlig förlossningsskada.
6. Hudundersökning: En granskning av huden för att upptäcka eventuella rödahetsområden, utslag eller andra hudrelaterade problem.
7. Testning av nyföddas blod: Screening för att upptäcka genetiska sjukdomar och metabola störningar som kan behandlas om de upptäcks tidigt.
8. Navelundersökning: Kontroll av barnets navelstump för att säkerställa att det inte finns några tecken på infektion eller blödning.
9. Screening för kongenitala hjärtfel: Ett ultraljud som används för att upptäcka eventuella hjärtfel hos nyfödda barn.
10. Immuniseringar: För att skydda barnet mot allvarliga sjukdomar och infektioner.

Det är viktigt att alla dessa undersökningar utförs korrekt för att säkerställa att barnet är frisk och att eventuella problem upptäcks tidigt. Om du har några frågor eller oroer om din nyföddas hälsotillstånd bör du alltid prata med din läkare eller barnmorska.

Läppstiftssjukskrivare (MMI): En blandad hörselnedsättning innebär att det finns problem med både den konduktiva och sensoriska hörseln. Konduktiv hörselnetsättning beror på problem med överföringen av ljudvågorna genom det yttre och mittersta öronet, medan sensorisk hörselnedsättning beror på skador eller sjukdomar i inneröronet eller i nervbanan till hjärnan. En blandad konduktiv-sensorisk hörselnedsättning kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive medfödda missbildningar, infektioner, skador och åldrande. Behandlingen kan bestå av medicinska behandlingar för att hantera underliggande orsaker, hörapparater eller kohjärnhörseloperationer.

'Tinningben' er en uttrykk som ikke brukes innenfor medisinen. Menn kan ha forskjellige typer testikler, og det er viktig å kontakte en lege eller en fagleg person hvis du har spørsmål eller bekymringer om dine kroppsfunksjoner.

'Mellanöra' är ett informellt eller folkligt begrepp som kan syfta på olika tillstånd med närbesläktade symtom. I medicinsk kontext använder man sig dock vanligen av termen 'akut obstruktiv lungemfysem' (AOLE) för att beskriva en plötslig andningssvårighet orsakad av ett allvarligt luftvägs obstruktionssyndrom hos en individ med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).

AOLE kan uppstå när det uppkommer ett tillfälligt sammanträngande eller blockerande i de luftrör som förbinder lungornas alveoler, vilket orsakar en minskad luftvägssektion och därmed en sämre syresättning. Detta kan leda till andningssvårigheter, hosta, uttalad cyanos (blåfärgning av hud och slemhinnor), försämrad medvetandenivå och i värsta fall andningsstillestånd.

Det är viktigt att söka omedelbar medicinsk hjälp om man upplever symtom på AOLE, eftersom det kan vara livshotande. Behandlingen består ofta av syreterapi, bronkdilatatorer, kortison och i vissa fall mekanisk ventilation.

Medicinskt kan 'hörselnervsganglion' definieras som det delområde inom balanceorganet i innerörat (vestibulära systemet) där de sensoriska nervcellerna för hörseln (cochlea) är belägna. Dessa nervceller är ansvariga för att transducera ljudvibrationer till elektriska signaler som sedan kan tolkas av hjärnan som olika ljud. Hörselnervsganglionet innehåller även celler som bidrar till underhåll och skydd av de sensoriska nervcellerna.

'Vestibularakvedukt' är ett medicinskt terminologiskt begrepp som refererar till den tunnväggiga, slutet tub som sträcker sig från innerörat till hjärnan. Denna tunnel, eller dukt, transporterar en speciell fluid, endolymfan, mellan innerörats dreirummar och hjärnbåset (fluidfylld kammare i hjärnan). Vestibularakveduktet har en viktig funktion i att underhålla jämvikten och balansen genom att överföra information om huvudrörelser och position till hjärnan. En av de vanligaste sjukdomarna som drabbar vestibularakvedukt är en patologisk utvidgning av denna, kallad 'vestibular akvedukt dilatering' eller 'hydrops'.

Talaudiometri är en undersökningsmetod inom audiologin, som används för att objektivt utvärdera en persons hörsel. Metoden mäter personens tröskelvärden för att höra olika toner och tal i olika frekvenser och volymer.

Under en talaudiometri-undersökning sitter patienten vanligen i en ljudisolerad booth med headphones på sig. En audiologisk testerare presenterar sedan olika toner och ord via högtalare eller direkt genom headphones, och patienten uppmanas att trycka på en knapp varje gång de hör något. På så sätt kan testeraren bestämma den lägsta volymen vid vilken patienten fortfarande kan höra toner och tal i olika frekvenser, det vill säga patientens tröskelvärden.

Talaudiometri används ofta för att diagnostisera hörselnedsättningar, som exempelvis skada orsakad av högljudt miljö, åldrande, infektion eller arvelighet. Resultaten från en talaudiometri-undersökning kan också användas för att rekommendera lämpliga behandlingsalternativ, såsom hörapparater eller kohjärntraining.

"Cortisol's organ" refers to the adrenal glands, specifically the outer portion called the adrenal cortex. The adrenal glands are small, triangular-shaped glands located on top of each kidney. They are responsible for producing several hormones that are essential for various bodily functions, including cortisol. Cortisol is a steroid hormone that helps regulate metabolism, reduce inflammation, and assists the body in responding to stress. The adrenal cortex produces cortisol in response to signals from the pituitary gland, which is located at the base of the brain.

"Labyrinth diseases" refer to a group of disorders that affect the inner ear, specifically the labyrinth or vestibular system, which is responsible for maintaining balance and spatial orientation. These conditions can cause symptoms such as vertigo, dizziness, imbalance, and hearing loss. Examples of labyrinth diseases include:

1. Benign Paroxysmal Positional Vertigo (BPPV): A condition characterized by the presence of otoconia (calcium carbonate crystals) in the semicircular canals of the inner ear, causing brief episodes of vertigo triggered by changes in head position.
2. Meniere's disease: An inner ear disorder that causes episodes of vertigo, tinnitus (ringing in the ears), hearing loss, and a feeling of fullness in the affected ear.
3. Labyrinthitis: Inflammation of the inner ear caused by a viral or bacterial infection, resulting in symptoms such as vertigo, dizziness, nausea, and hearing loss.
4. Vestibular neuronitis: A condition characterized by inflammation of the vestibular nerve, causing severe vertigo, nausea, and imbalance without hearing loss.
5. Superior canal dehiscence syndrome: A rare inner ear disorder caused by a thinning or absence of the bone overlying the superior semicircular canal, leading to symptoms such as vertigo, sound- or pressure-induced dizziness, and conductive hearing loss.
6. Perilymph fistula: An abnormal connection between the inner ear and middle ear, allowing perilymph (fluid inside the inner ear) to leak into the middle ear, causing symptoms such as vertigo, unsteadiness, and hearing loss.
7. Ototoxicity: Damage to the inner ear caused by certain medications or chemicals, resulting in hearing loss, tinnitus, and balance problems.

Medicinskt sett betyder "trumhinna" (latin: membrana tympani) den tunnare membranen eller skivan som skiljer yttre och mittersta örat. Det är en viktig del av hörselsystemet eftersom ljudvågor fångas upp av detta membran och omvandlas till mekaniska vibrationer, vilka sedan tolkas som ljud i innersta örat. Trumhinnan är cirka 55-90 millionedelar (µm) tjock och har en diameter på ungefär 10 millimeter hos vuxna.

Taltydlighet (artikulationsförmåga) är en medicinsk term som hänvisar till förmågan att forma och producera talasounds korrekt för att kommunicera tydligt. Det inkluderar rätt placering, hastighet, intensitet och prosodi (röstton, betoning och intonation) av talade ljud eller ord.

Taltydligheten kan påverkas av olika faktorer som neurologiska skador, muskulära problem, strukturella avvikelser i hals-näs-öronregionen eller utvecklingsstörningar. Nedsatt taltydlighet kan leda till kommunikationssvårigheter och missförstånd.

Exempel på medicinska tillstånd som kan påverka taltydligheten är:

* Dysartri: en störning i muskulär kontrollen av talsystemet, vilket kan orsakas av neurologiska skador eller sjukdomar.
* Tungtali: när individen har svårigheter att röra tungan korrekt för att producera talade ljud.
* Nasalitet: när luftflödet går felaktigt genom näsan under talet, vilket kan ge en nasal kvalitet på rösten.
* Stammning: en störning i flödet av talat språk, som innebär upprepningar, förlängningar eller blockeringar av ljuden och orden.

I svensk medicinsk terminologi definieras "hörselceller, yttre" som:

Sensory celler i innerörat (cochlea) som är ansvariga för att omvandla ljudvibrationer till nervsignaler. Dessa celler sitter i Cortis organ och är täckta av hårda stift som reagerar på rörelser orsakade av ljudvågor. När stiften böjs genereras en nervimpuls som skickas till hörselnerven och vidare till hjärnan för tolkning. Yttre hörselceller är känsliga för höga frekvenser och skadas lätt av höga ljudnivåer eller åldrande, vilket kan leda till permanent hörselskada eller dövhet.

Den akustiska nerven, även känd som den eighte (8th) cranial nerve, är ansvarig för att transportera hörselsinnet från innernan öronet till hjärnan. Den består av två delar: cochleär (hörsel) och vestibulära (jämvikt) grenar. Cochleär fibrerna överför ljudsignaler från hair cell receptorer i cochlea till hörselskorsningen i hjärnbryggan, medan vestibulära fibrer hjälper till att uppfatta kroppens position och rörelse. Skador på hörselnerven kan orsaka hörselnedsättning eller fullständig förlust av hörsel.

Kokleasjukdomar, eller cochleovestibulära sjukdomar, är en grupp med medicinska tillstånd som drabbar cochlea och vestibularsystemet i inneröronet. Dessa strukturer är ansvariga för vår hörsel och balans.

Exempel på kokleasjukdomar inkluderar:

1. Hörselskada orsakad av olika faktorer, till exempel exponering för högljudda ljud, infektioner, genetiska faktorer eller åldrande.
2. Menières sjukdom, en störning i inneröronets fluidbalans som orsakar återkommande attacker av yttre hörselnedsättning, tinnitus (ljud i öronen), och illamående eller yrsel.
3. Otoskleros, en progressiv benvävnadsförändring som kan orsaka hörselskada genom att förhindra rörelsen hos de tre lilla benen (ossikler) i mellanörat.
4. Labyrintit, inflammation eller infektion i innerörat som kan orsaka yrsel, illamående, svårigheter att hålla balansen och hörselskada.
5. Vestibulära migrän, en neurologisk störning som kännetecknas av återkommande attacker av yrsel eller illamående tillsammans med huvudvärk.
6. Ototoxicitet, skada på innerörat orsakad av vissa läkemedel eller kemikalier som kan förstöra hörsel- och balansorganen.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever plötsliga förändringar i hörseln eller balansen, återkommande yrsel eller illamående, eller andra besvär som kan vara relaterade till innerörat. Tidig diagnos och behandling kan förbättra prognosen och minska risken för permanenta skador.

I medicinsk kontext är en stamtavla (även känd som en pedigree) ett diagram eller tabell som visar släktrelationer och ärftliga sjukdomar över flera generationer inom en familj. Den används ofta i genetisk rådgivning och forskning för att spåra mönster av ärftlighet och genetiska mutationer som kan vara relaterade till specifika sjukdomar eller tillstånd.

En stamtavla innehåller vanligen information om individens familjemedlemmar, inklusive deras kön, födelse- och dödsdatum, äktenskapsrelationer och barn. Varje person representeras av en symbol (kvinnlig eller manlig) och är ansluten till sina släktingar med linjer som visar släktskapet mellan dem.

Ibland kan färger eller andra symboler användas för att indikera individers status vad gäller en specifik ärftlig sjukdom eller genetisk mutation, vilket kan hjälpa till att illustrera hur sjukdomen har överförts från generation till generation.

SRT-test står for "Short Ramp Test" og er en cykeltest udført for at bestemme en persons maksimal iltoptagelse (VO2max) eller andre relaterede fysiologiske parametre. VO2max er et mål for ens evne til at transportere og bruge ilt under fysisk aktivitet, og er et almindeligt anvendt mål for konditionel fitness.

Under en SRT-test starter personen med at cykle med en lav intensitet, der gradvis øges over tid (typisk hvert 1.-2. minut) indtil den testpersonen når en intensitet, hvor de ikke kan fastholde en højere intensitet mere. Testpersonens iltoptagelse, hjertefrekvens og andre fysiologiske parametre bliver målt undervejs i testen for at bestemme deres maksimale værdier.

Det er vigtigt at notere, at en SRT-test bør udføres under overvågning af en kvalificeret sundhedspersonel, da den kan indebære en vis risiko for personsundheden, specielt hvis personen ikke er vant til at udføre fysisk aktivitet på høj intensitet.

Ljudöverkänslighet, även känd som hyperakusi, är ett medicinskt tillstånd där individen upplever att vanliga och oftast oskadliga ljud eller ljudnivåer uppfattas som smärtsamma, störande eller mycket irriterande. Den exakta mekanismen bakom ljudöverkänslighet är inte fullständigt klarlagd, men det kan orsakas av skador på hörselorganet eller på nervbanor som leder till hjärnan. Tillståndet kan också vara en komplikation efter en infektion, huvudtrauma eller stress. Symptomen på ljudöverkänslighet kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera rädsla för exponering för vissa ljud, trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter och sömnsvårigheter. Behandlingen av ljudöverkänslighet kan bestå av kognitiv beteendeterapi, ljudterapi och mediciner för smärtlindring eller ångest.

Konnexiner (eller "connexins" på engelska) är en typ av transmembranproteiner som bildar kanaler genom cellytan, så kallade gap junctions eller kommunikationsportar. Dessa kanaler möjliggör direkt kommunikation mellan två intilliggande celler genom att tillåta passage av joner och små molekyler (upp till 1 kDa) mellan cellerna. Konnexiner spelar därför en viktig roll i celldifferentiering, signaltransduktion, homeostas och reparationsprocesser samt i patologiska tillstånd som cancer och degenerativa sjukdomar.

Inre hörselceller, även kända som hair celles, är speciella sensoriska celler i inneröra organet cochlea (snäckan) som omvandlar ljudvibrationer till nervsignaler. De inre hörselcellerna är belägna i den del av cochlea som kallas basilarmembranet och de är uppdelade i två typer: enkelhåriga celler och tvillinghåriga celler. Dessa celler har små hår som sticker ut från toppen av cellen och de böjs när de utsätts för ljudvibrationer. Denna böjning orsakar en ökad inflöde av kalciumjoner in i cellen, vilket aktiverar ett neurotransmittorsystem som skickar signaler till cochleans nervceller och sedan vidare till hjärnan. Skador på inre hörselceller kan orsaka permanent hörselnedsättning eftersom de inte har förmågan att regenerera sig själva.

'Otoscopy' är en medicinsk term som refererar till undersökning av örat med hjälp av ett otoskop, ett slags lupp med inbyggd belysning. Det används för att titta in i yttre örleden och trumma, för att diagnosticera olika tillstånd som exempelvis öroninflammation, skada på trumman eller utskiljningar i örat.

I am not a medical professional, but I can tell you that music is generally not defined within the field of medicine. However, there has been extensive research on the effects of music on various aspects of health and well-being. Music therapy, as a discipline, uses music interventions to address physical, emotional, cognitive, and social needs in a wide variety of healthcare and educational settings.

In this context, music can be seen as a tool or intervention that can have therapeutic effects. It is important to note that music itself does not have a medicinal definition or function, but its use in therapy and well-being promotion has been widely studied and recognized.

Taldiskriminerings Testers (Speech Discrimination Tests) är en typ av språktest som används för att mäta en persons förmåga att uppfatta och förstå tal i olika akustiska miljöer. Dessa tester presenterar ofta en standardiserad lista med ord eller meningar som spelas in med olika nivåer av bakgrundsljud för att simulera olika typer av störande akustiska situationer, till exempel i ett rum med mycket bakgrundsbrus eller med en konversationspartner som pratar samtidigt.

Genom att mäta andelen korrekt uppfattade ord eller meningar i olika nivåer av störning kan taldiskriminerings tester ge en indikation på en persons förmåga att urskilja och förstå tal i komplexa akustiska miljöer. Dessa tester används ofta inom audiologin för att utvärdera hörselnedsättningar, men kan också användas för att bedöma effekterna av hörselhjälpmedel eller andra behandlingsmetoder.

Ménière's disease är ett inneröra sjukdomstillstånd som kännetecknas av att ha episoder av yttre hörselnedsättning, tinnitus (ljud i örat), fullkomlig eller nästan fullständig ensidig hörselnedsättning och illamående eller yrsel. Symptomen orsakas av en ökad mängd endolymf fluid i innerörat, vilket kan vara relaterat till abnormaliteterna i salt- och vattenhomöstasen inne i innerörat. Detta leder till att hörselorganet (cochlea) och balansorganet (vestibularapparaten) blir komprimerade, vilket orsakar de symptomen som är karakteristiska för Ménière's disease. Sjukdomen kan vara mycket funktionsnedsättande på grund av dess störande effekter på hörsel och balans.

Stria vascularis är en del av cochlea, den snäckformade strukturen i innerörat som är involverad i hörseln. Den består av ett lager kapillärer och celler som är ansvariga för att producera endolymfan fluiden och underhålla den elektriska potentialskillnaden mellan cochleans skilda fluidkompartment, vilket är en nödvändig del av mekanismen för att omvandla ljud till nervsignaler. Stria vascularis har också en roll i att reglera hörselns känslighet genom att justera den elektriska potentialskillnaden. Skador på stria vascularis kan leda till hörselnedsättning eller dövhet.

Akustisk neurinom är en typ av godartad hjärntumör som utvecklas på den balance- och hörselnerv som löper från innerörat till hjärnan (akustisk nerv, eller VIII:e kranialnerven). Tumören växer sakta och kan orsaka symptom som hörselförlust, tinnitus (ljud i örat), balansstörningar och svårigheter att blinka på ett sidligt öga. I vissa fall kan även andra kranialnervener påverkas, vilket kan leda till symptom som sväljningssvårigheter eller ansiktsförlamning. Akustiska neurinomer behandlas vanligen med kirurgi och/eller strålbehandling.

In medical terms, the ear is one of the specialized sense organs of the human body responsible for hearing and maintaining balance. It has three main parts: the outer ear, middle ear, and inner ear. The outer ear collects sound waves and directs them into the ear canal, which leads to the eardrum in the middle ear. The eardrum vibrates from the sound waves, and these vibrations are transmitted to the inner ear via three tiny bones called ossicles. The inner ear contains the cochlea, a spiral-shaped organ that converts the vibrations into electrical signals that are sent to the brain and interpreted as sound. Additionally, the vestibular system in the inner ear helps with balance and spatial orientation.

Electric potentials in the auditory system refer to the electrical signals that are generated by the hair cells in the cochlea in response to sound stimuli. These electric potentials are also known as cochlear potentials and they play a crucial role in the transmission of sound information to the brain.

The generation of electric potentials in the auditory system begins with the conversion of sound waves into mechanical energy by the hair cells in the cochlea. The hair cells are located in the organ of Corti, which is situated on the basilar membrane in the cochlea. When sound waves cause the basilar membrane to vibrate, the hair cells bend and generate receptor potentials.

These receptor potentials are then converted into action potentials, which are transmitted along the auditory nerve fibers to the brainstem. The electric potentials generated by the auditory nerve fibers are known as compound action potentials (CAP) or auditory nerve potentials. These potentials can be recorded using electrodes placed on the scalp and are used in clinical settings to assess hearing function.

Abnormalities in electric potentials in the auditory system can indicate various pathologies, such as hearing loss, cochlear damage, or neurological disorders. Therefore, the measurement of these potentials is an essential tool in the diagnosis and management of auditory dysfunction.

Hörseluppfattning (auditory perception) är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där hjärnan tolkar och ger mening åt de ljudsignaler som tas emot av öronen. Det inkluderar förmågan att uppfatta, urskilja och lägga mått på olika ljud, såsom frekvens (tonhöjd), amplitud (ljudstyrka) och fas, samt att kunna fokusera bort från distraktionsljud och orientera sig i rumslig miljö baserat på ljudhändelser. Hörseluppfattning kan vara nedsatt eller förlorad till följd av skador på hörselsnerven eller hjärnan, eller på grund av öroninfektioner, läkemedelsbiverkningar, åldring eller exponering för höga ljudnivåer.

Ear diseases are medical conditions that affect any part of the ear, including the outer ear, middle ear, and inner ear. These diseases can cause a variety of symptoms, such as hearing loss, tinnitus (ringing in the ears), vertigo (dizziness), ear pain, and discharge from the ear. Some common ear diseases include:

1. Otitis externa (swimmer's ear) - an infection or inflammation of the outer ear and ear canal.
2. Otitis media - an infection or inflammation of the middle ear, often caused by a cold or flu.
3. Cholesteatoma - a skin growth that develops in the middle ear behind the eardrum.
4. Meniere's disease - a disorder of the inner ear that can cause vertigo, hearing loss, and tinnitus.
5. Presbycusis - age-related hearing loss.
6. Tinnitus - ringing or other sounds in the ears.
7. Acoustic neuroma - a benign tumor that develops on the nerve that connects the inner ear to the brain.
8. Otosclerosis - an abnormal growth of bone in the middle ear that can cause hearing loss.
9. Labyrinthitis - an infection or inflammation of the inner ear causing vertigo, dizziness and hearing loss.
10. Superior canal dehiscence syndrome - a condition that affects the balance organs in the inner ear.

It is important to consult a healthcare professional if you experience any symptoms of ear disease for proper diagnosis and treatment.

'Runda fönstret, öra' är ett benämnande inom anatomin och refererar till ett öppet område i tinningbenet (os temporale) som leder till den innersta hörselgången och kochleavinkeln. Genom det runda fönstret kan vibrationer från ljudvågor nå in i innerörat och stimulera hörselorganet, vilket möjliggör vår förmåga att uppfatta ljud. Det runda fönstret är en del av vår komplexa hörselapparat och har stor betydelse för vår förmåga att höra.

Det finns ingen medicinsk definition av "MP3-spelare", eftersom det är en benämning på en typ av digital media player som vanligtvis används för att lagra och spela upp musikfiler i MP3-format eller andra ljudfiler. Detta är inte relaterat till medicinen.

Perceptuell maskering (perceptual masking) är inom psykoakustiken ett fenomen där en percepterbar stimulus, till exempel en ton eller ett ljud, blir mindre uppmärksammad eller till och med oläst då den följs av en annan starkare eller tydligare stimulus. Detta händer eftersom det senare inträffande störstimulit överlagrar det första och gör det svårare att uppfatta eller skilja ut.

Det finns två typer av perceptuell maskering: överskuggning (energy masking) och förmumlande (informational masking). Överskuggning uppstår när den maskerande stimulens energi direkt påverkar hörselnerven och förhindrar att det maskerade ljudet uppfattas. Förmumlande däremot sker när det maskerande ljudet inte nödvändigtvis behöver vara starkare än det maskerade, utan snarare förvränger den mentala tolkningen av det senare och gör det svårare att uppfatta.

"Hörselbanor" (auditorisk nervvei eller auditory pathways) refererer til den neurala veien som lydinformasjon reiser fra øret til hjernen i mennesket. Denne veien starter i innervervet i øret, hvor lydene omformes til nerveimpulser. Disse nerveimpulser reiser igjen via det eightende kranienne nerves (nervus vestibulocochlearis) til hjernstammen, og derfra videre opp gjennom midtenhjernen til det transitoriske hjernebarket og sist til det primære auditoriske cortex i temporal lobe. Hørselbanene involverer flere forskjellige hjerneområder som samarbeider for å tolke og forstå lydene rundt oss.

Ljudspektrographi är ett teknik som används för att visualisera och analysera akustiska signaler, till exempel tal eller musik. Den innebär att man konverterar den akustiska signalen till ett spektrum av frekvenser över tid, vilket visar den frekventa sammansättningen i ljudet vid varje given punkt i tiden.

I en medicinsk kontext används ljudspektrographi ofta för att analysera tal och stämbandsljud hos personer med röstrubbningar eller andra röstrelaterade problem. Den kan hjälpa logopeder och läkare att bedöma funktionen hos stämbanden och andra delar av det talproducerande systemet, såväl som att övervaka effekterna av behandlingar.

Inre inflammation, eller systemisk inflammation, är ett tillstånd där kroppen har en aktiverad inflammatorisk respons i sin inre miljö. Detta kan orsakas av olika faktorer, som infektioner, autoimmuna sjukdomar, skador eller cancer.

Vid inre inflammation ökar nivåerna av cytokiner, kemiska signalsubstanser som frisätts av immunceller för att aktivera andra celler och koordinera svar på skada eller infektion. Några exempel på cytokiner är interleukiner, tumörnekrosfaktor-alfa (TNF-α) och interferoner.

Inre inflammation kan ha negativa effekter på kroppens funktion och hälsa. Långvarig inre inflammation har setts vara relaterad till en ökad risk för flera sjukdomar, som hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Det är viktigt att notera att inre inflammation kan vara asymptomatisk eller ge upphov till milda symtom, såsom trötthet, små feber och muskelvärk. Dessa symtom kan vara subtila och lätt förbises, men det är viktigt att söka medicinsk behandling om man misstänker inre inflammation eller har andra symptom som kan tyda på en underliggande sjukdom.

'Recessiva gener' (recessive gen) är en term inom genetiken som betecknar en typ av genvariation där ett visst arvsmassesegment måste erhållas i dubbel uppsättning, det vill säga från båda föräldrarna, för att den recessiva egenskapen ska uttryckas fenotypiskt hos individen.

Varje individ har två kopior av varje gen, en ärvt från modern och en från fadern. Om en person har en recessiv genvariation i par med en dominant genvariation kommer den recessiva genen inte att uttryckas fenotypiskt, eftersom den dominerande genen maskerar dess effekt. Först när två individer som båda är bärare av samma recessiva genvariation parar sig och har barn finns risk för att de får barn med den recessiva egenskapen, eftersom det då finns en 25-procentig chance att barnet får den recessiva genen från båda föräldrarna.

Exempel på sjukdomar som orsakas av recessiva gener är cystisk fibros och fenylketonuri.

'Teckenspråk' är ett samlingsbegrepp för visuella språk som används av döva och hörselskadade personer för att kommunicera. Det innefattar också så kallat 'tactile signing', som är en form av teckenspråk som använder beröring istället för syn för att kommunicera med dömda eller andra personer som inte kan se tecken.

Teckenspråket består av en kombination av handgesturer, ansiktsuttryck, kroppsspråk och rörelser i rummet. Varje tecken representerar ett ord, en idé eller en handling. Teckenspråket är ett eget språk med sin egen grammatik och syntax, som kan variera mellan olika länder och regioner.

Det är värt att notera att teckenspråk inte är en direkt översättning av det talade eller skrivna språket, utan snarare ett eget kommunikationssystem med sin egen struktur och funktion.

Hörsel- och balansnervssjukdomar, även kända som vestibulära sjukdomar, är en grupp med medicinska tillstånd som påverkar hörselnerven (nervus vestibulocochlearis) och dess funktioner. Hörselnerven har två huvudsakliga funktioner: att tolka ljud och att hjälpa till med balansen och kroppskontrollen.

Hörselnervssjukdomar kan orsaka symtom som nedsatt hörsel, tinnitus (ljud i örat), yrsel, instabilitet eller olika former av balansstörningar. Det finns många olika typer av hörsel- och balansnervssjukdomar, inklusive:

1. Vestibulit: En inflammation eller infektion i innernan hörsel- och balansorganen som kan orsaka yrsel, instabilitet och andra balansproblem.
2. Labyrintitis: En inflammation eller infektion i labyrinten (det innersta hörsel- och balansorganet) som kan orsaka yrsel, nedsatt hörsel och tinnitus.
3. Menières sjukdom: En sjukdom som påverkar både hörseln och balansen, och karaktäriseras av återkommande attacker av yrsel, nedsatt hörsel och tinnitus.
4. Akustisk neurinom: En ovanlig tumör som växer på hörsel- och balansnerven och kan orsaka nedsatt hörsel, tinnitus och balansproblem.
5. Benign paroxysmal positionell vertigo (BPPV): En störning i innernan örat som orsakas av lösa kristaller i balanceorganen och kan leda till kortvarig yrsel vid vissa huvudrörelser.

Det är viktigt att söka vård om man upplever symtom på en hörsel- eller balansstörning, eftersom tidig behandling kan förbättra prognosen och minska risken för komplikationer.

'Otoskleros' är en medical term som refererar till en ovanlig tillstånd där benvävnad i innerörat gradvis förtjockas och kan leda till hörselnedsättning eller ibland till fullständig förlust av hörsel. Detta inträffar vanligtvis kring stirbens process (stapes), som är ett litet ben i mellanörat som hjälper till att överföra ljudsvängningarna från yttre örat till innerörat.

Otoskleros kan vara ärftlig eller uppstå spontant, och det förekommer oftare hos kvinnor än män. Symptomen på otoskleros kan inkludera nedsatt hörsel, tjockare hörseltrumpet (förstoring av den del av yttre örat som leder in i mellanörat), eller svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer. Behandlingen för otoskleros kan vara medicinska behandlingar, hörapparater eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och individuella behov.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

'Otitis media with effusion' (OME) är en medicinsk term som används för att beskriva när mellanörat fylls med flytning eller vätska, utan tecken på akut inflammation eller infektion. Detta kan också kallas 'glue ear' på grund av den sluggaktiga konsistensen hos vätskan som samlas i mellanörat.

OME är vanligt bland barn, särskilt de under 2 års gamla, och kan orsakas av en försämrad funktion i eustachiska röret som förbinder näshålan med mellanörat. Detta kan leda till att luften inte kan cirkulera fritt och därmed skapar ett undertryck i mellanörat, vilket gör att vätskan dras in från slemhinnorna.

I de flesta fallen försvinner OME av sig själv efter några veckor eller månader, men i vissa fall kan det leda till problem med hörseln och behöva behandlas med läkemedel eller en liten operation där en tub är placerad i trumhinnan för att underlätta ventilationen av mellanörat.

I den medicinska kontexten kan "fonetik" definieras som läran om de fysiska egenskaperna hos talade språkljud. Det inbegriper studiet av artikulationsställen, artikulationssätt, resonansrum, luftflöde och andra aspekter av talprocessen. Fonetiken undersöker hur olika ljud bildas i talapparaten och hur de kan variera beroende på individuella skillnader, dialektala variationer och andra faktorer. Denna kunskap används ofta inom logopedi, audiologi och andra relaterade områden för att undersöka och behandla tal- och språkrelaterade problem.

'Yrsel' är ett medicinskt begrepp som översätts till 'giddiness' på engelska. Det kan definieras som en känsla av svindel eller förvirring, ofta associerad med illamående och instabil balans. Yrsel kan orsakas av olika faktorer såsom läkemedelsbiverkningar, innerördskaftsbesvär, hjärt- och kärlsjukdomar eller neurologiska störningar. I allvarliga fall kan yrsel leda till sömnighet, medvetslöshet eller i värsta fall till synkop (plötslig medvetslöshet).

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

'Vestibulära sjukdomar' är en övergripande benämning på medicinska tillstånd som berör vestibularsystemet, som är ansvarigt för att uppfatta rörelse och balans i kroppen. Detta system inkluderar innerverna i innerörat samt de delar av hjärnan som bearbetar informationen från innerörat. Vestibulära sjukdomar kan orsaka symtom som illamående, yrsel, instabilitet och svårigheter att fokusera ögonen under rörelse. Exempel på vestibulära sjukdomar är labyrintitis (inflammation i innerörat), Menières sjukdom (en störning i innerörats fluidtryck) och benign paroxysmal positional vertigo (BPPV, en störning i innerörats kristaller).

"Provocative testing" eller "proving" är inte en etablerad medicinsk term, men det refererar ofta till en process där man medvetet utsätter en patient för ett stimuli eller en belastning för att undersöka om det orsakar symtom. Det används ibland inom smärtmedicin och rehabilitering, men metoden är kontroversiell och används inte allmänt. Den bör aldrig användas utan patientens informerade samtycke och under övervakning av en kvalificerad medicinsk professionell.

Psykoakustik är ett interdisciplinärt forskningsområde som undersöker sambandet mellan psykologi och akustik, det vill säga hur människan uppfattar, tolkar och svarar på olika ljud. Inom området studeras fenomen såsom hörselperception, ljudmönstersigenkänning, ljudlokaliseringsförmåga, tal- och musikalisk perception samt ljuddesign. Psykoakustiken tillämpas inom flera olika områden som exempelvis audiologi, ljudteknik, musikvetenskap, psykologi och arbetsmiljö.

Ett kokleaimplantat är en typ av hörapparat som direkt placeras i inner ORM (inre öronsnäckan) under ett kort sammanhangsoperationsförfarande. Det består av en elektronisk enhet med en mikrofon, processor och en radiosändare som är inkapslad i en hård plastkomponent. Denna komponent fästes till bakre väggen i inner ORM med hjälp av ett magnetiskt eller fast monteringssystem.

Kokleaimplantatet omvandlar ljudenergi till elektrisk signal som sedan direkt stimulerar cochleans nervceller, vilket gör att ljud kan uppfattas även vid svårare former av hörselnedsättning. Detta skiljer sig från traditionella hörapparater som istället först amplifierar ljudet och sedan överför det till öronsnäckan via en högtalare.

Kokleaimplantat är ett effektivt behandlingsalternativ för personer med svår hörselnedsättning eller dövhet, inklusive dem som inte får tillräcklig hjälp av traditionella hörapparater. Det kan även vara användbart för personer med speciella typer av hörselnedsättning, såsom ensidig dövhet eller skada på cochlea.

'Yrkesmässig exponering' är ett begrepp inom arbetsmiljö- och folkhälsoområdena som refererar till den exponering för en skada eller en hälsorisk som kan uppstå när en person utsätts för en farlig faktor under sin yrkesverksamhet. Detta kan handla om exponering för kemiska ämnen, biologiska agenter, fysikaliska faktorer eller arbetsmiljömässiga faktorer som kan påverka en persons hälsa negativt över tiden.

Exempel på yrkesmässig exponering inkluderar:

* En industriarbetare som andas in damm eller gaser från kemiska ämnen under sin arbetsdag.
* En sjuksköterska som hanterar smittskyddsutrustning och utsätts för infektioner när den vårdar sjuka patienter.
* En byggnadsarbetare som arbetar med vibrerande verktyg och utsätts för risk för vibrationsskador.
* En kontorsanställd som sitter stilla under långa perioder och utsätts för risken för muskuloskelettala besvär.

För att förebygga yrkesmässig exponering kan arbetsgivare vidta åtgärder som inkluderar riskbedömning, substitutionsprincipen (att ersätta farliga ämnen med mindre farliga), tekniska lösningar för att minska exponeringen och skyddsutrustning. Arbetstagare kan också ta initiativ till att skydda sig själva genom att använda skyddsutrustning, följa säkerhetsanvisningar och rapportera potentiella risker till sin arbetsgivare.

'Otologic surgical procedures' refer to a range of surgical operations that are performed on the ear. These procedures can vary in complexity and may be performed for different reasons, such as:

1. To correct hearing loss: This may involve removing excess tissue or bone that is obstructing the middle ear, repairing damaged ossicles (the tiny bones in the middle ear), or implanting devices to improve hearing.
2. To manage balance disorders: Some otologic surgical procedures can help to alleviate symptoms of vertigo and other balance disorders by addressing issues with the inner ear.
3. To remove tumors or growths: If there is a benign or malignant tumor growing in or near the ear, surgery may be necessary to remove it.
4. To repair damage from trauma or injury: If the ear has been damaged due to trauma or injury, surgery may be required to repair the damage and restore function.

Some common otologic surgical procedures include stapedectomy, tympanoplasty, mastoidectomy, and cochlear implantation. The specific procedure used will depend on the individual patient's needs and the nature of their condition.

"Yrkessjukdomar" är en term som används inom medicinen och arbetsmiljövården för att beskriva sjukdomar eller skador som orsakas av, eller förvärras av, arbetet. Det kan handla om både fysiska och psykiska tillstånd. Exempel på yrkessjukdomar inkluderar lungcancer hos rökare som arbetat med asbest, ryggproblem hos personer som lyft tunga vikter och depression eller ångest hos personer som utsatts för psykisk stress på jobbet.

För att en sjukdom ska klassificeras som en yrkessjukdom måste den vara insjuknanden som är känd för att kunna orsakas av arbetsmiljön och det måste finnas ett samband mellan sjukdomen och arbetet. Detta fastställs vanligen genom en medicinsk undersökning och en utredning av arbetsmiljön.

I Sverige regleras yrkessjukvården genom arbetsmiljölagstiftningen och försäkringssystemet, där Försäkringskassan är huvudman. Arbetstagaren har rätt till ersättning om de insjuknar i en erkänd yrkessjukdom eller drabbas av en arbetsskada.

DNA-mutationsanalys (også kalt genetisk testing eller genetisk sekvensanalyse) er en laboratoriemetode der anvendes til at identificere og analysere ændringer (mutationer) i DNA-sekvensen i et bestemt gen eller i hele genomet. Metoden involverer isolering af DNA fra en prøve, typisk taget fra blod, spyt, hår eller andre kropsvævsprøver. Isoleret DNA klippes derefter op i små stykker og kopieres mange gange over for at skabe mange kopier af det specifikke gen eller område der ønskes analyseret. Disse kopier behandles derefter med en kemisk reaktion, der får de forskellige baser i DNA-sekvensen (A, T, C og G) til at lyse under forskellige bølgelængder af ultraviolet lys. Dette gør det muligt at identificere enhver mutation eller variation i DNA-sekvensen ved at se hvilke baser der lyser under de forskellige bølgelængder.

DNA-mutationsanalys anvendes ofte til at diagnosticere genetiske sygdomme, forudse risikoen for at udvikle visse sygdomme, fastslå arvemåde og forældrekontrol, og i retssager om paternitet. Den kan også anvendes til at undersøge respons på behandling og forebyggelse af genetisk betingede sygdomme.

Ljudlokalisering är en process där man bestämmer riktningen och källan till ett ljud. Det görs genom att jämföra skillnaden i tidsfördröjning och ljudstyrkan av samma ljud som når olika delar av det mänskliga hörselorganet, oreller och huvud. Denna information bearbetas sedan i hjärnan för att fastställa var ljudkällan befinner sig. Ljudlokalisering är viktigt för att navigera i sin omgivning och reagera på faror i tiden.

Ljudstyrkauppfattning (engelska: "loudness perception") är ett begrepp inom psykoakustiken och refererar till människans subjektiva uppfattning av en ljuds styrka eller volym. Det skiljer sig från objektiva mått på ljudstyrka, som exempelvis dekibel (dB), eftersom det är beroende av flera faktorer såsom frekvens, tidsmönster och lyssnarens individuella preferenser och förväntningar.

Ljudstyrkauppfattningen kan variera mellan olika individer och kan påverkas av flera faktorer, inklusive frekvenshöjd, tidsmönster och lyssnarens erfarenhet och preferenser. Exempelvis kan två ljud ha samma objektiva ljudstyrka i dB, men uppfattas som att ha olika ljudstyrkor om de har olika frekvensmönster eller tidsmönster.

Det är värt att notera att ljudstyrkauppfattning kan variera över tid och bero på lyssnarens hälsotillstånd, ålder och andra faktorer. Därför är det viktigt att ta dessa faktorer i beaktande när man utvärderar ljudstyrkauppfattning i olika sammanhang, till exempel vid design av hörlurar eller av ljudmiljöer.

Usher syndrom är ett sällsynt arvsförändring som kännetecknas av kombinationen av hörselskada, synnedsättning och i vissa fall balansrubbningar. Det finns tre huvudtyper av Usher syndrom (typ 1, typ 2 och typ 3), och varje typ har olika grader av allvarlighet och symtom.

Typ 1: Denna typ kännetecknas vanligen av en svår hörselskada som upptäcks under de första levnadsåren, ofta före 3 års ålder. Barnen kan vara döva eller ha mycket nedsatt hörsel. De flesta barn med typ 1 Usher syndrom har också balansrubbningar och en progressiv synnedsättning som börjar i tidiga tonåren och fortsätter att försämras över tiden.

Typ 2: Denna typ kännetecknas av en moderat till svår hörselnedsättning som oftast upptäcks mellan 5 och 60 års ålder. Balansrubbningar är inte alltid närvarande, men de flesta personer med typ 2 Usher syndrom har en progressiv synnedsättning som börjar i tonåren eller tidiga vuxenlivet.

Typ 3: Denna typ kännetecknas av en normal hörsel vid födelsen, men en progressiv hörselnedsättning som oftast upptäcks under skolåldern eller i ungdomen. Balansrubbningar kan också vara närvarande. Den progressiva synnedsättningen börjar vanligen under tonåren och fortsätter att försämras över tiden.

Usher syndrom orsakas av genetiska mutationer som påverkar de celler i öronen och ögonen som är involverade i hörsel- och synfunktionerna. Det finns inget botemedel för Usher syndrom, men tidiga diagnoser kan hjälpa till att ge personer med Usher syndrom tillgång till tidig rehabilitering och stöd för att hantera sina symtom.

Släktskap definieras inom medicinen som den genetiska relationen mellan individer som delar gemensamma förfäder genom arv. Släktskap kan vara av olika grad, beroende på hur nära två individer är relaterade till varandra. Till exempel är fullständiga syskon släkt i andra leden, medan far och son är släkt i första leden. Släktskap kan ha betydelse inom medicinen när det gäller arvspräglade sjukdomar, läkemedelsrespons och konsanguinitet (släktsamma äktenskap).

I medicinsk kontext, avser "tonlägsuppfattning" förmågan att korrekt identifiera musiktonsart (eller vilken ton i musikalisk skala som avses) när man hör musik eller någon annan ljudsignal. Det är en form av höraförmåga som involverar kognitiva processer och är viktig för att uppfatta och förstå musik.

Tonlägsuppfattning kan variera mellan individer och kan påverkas av olika faktorer, inklusive erfarenhet, träning och hörselrelaterade sjukdomar eller skador. Vissa personer med specifika typer av hörselskada eller hörselförlust kan ha svårigheter med tonlägsuppfattning, vilket kan påverka deras förmåga att uppfatta och förstå musik.

Talakustik, även känt som talrelaterad akustik eller röst- och talakustik, är ett multidisciplinärt område inom både medicinsk fysik och logopedi. Det handlar om studiet av de akustiska aspekterna på mänsklig kommunikation, särskilt när det gäller tal- och röstproduktion samt hur ljudet uppfattas av en lyssnare.

Talakustiken inkluderar bland annat analys av talrelaterade akustiska signaler, deras generering, transmission och perception. Det kan involvera studier av röstkvalitet, articulationsförmåga, hörsel och hörselskapaciteter, samt hur dessa aspekter påverkar kommunikationen mellan en talare och en lyssnare.

Detta område är viktigt inom flera medicinska specialiteter som till exempel otorinolaryngologi (ÖNH), audiologi, logopedi och neurovetenskap. Talakustiken kan användas för att diagnostisera och behandla röst- och talrelaterade problem, såsom stammning, skalleruskatarrh, röstrubbningar och hörselskador.

"Hörselbensdefinitionen kan variera beroende på kontext, men vanligtvis refererar det till den del av innernanatomi som omvandlar ljudvågor till nervsignaler som sedan tolkas av hjärnan. Hörselbenet består av tres små ben i mellanörat – hammaren, städet och stigbygeln – samt den fluida fyllda inneröronhålan, cochlea eller skruvlanseringen. Cochlea innehåller hårda celler som reagerar på ljudvågor och sänder nervsignaler till hjärnan via det åttonde kranialnerven (nervus vestibulocochlearis). Skador eller sjukdomar i hörselbenet kan orsaka hörproblem eller förlust."

"Hårcellers receptorpotentialer" refererar till de elektriska signaler som genereras i hårcellerna i inneröra (cochlea) när de utsätts för ljudvibrationer. Hårcellerna är känsliga celler med smala, stereocilia (hår) på toppen som deformerar när de utsätts för vibrationer orsakade av ljud. Denna deformation öppnar eller stänger mekaniska kanaler i cellmembranet, vilket leder till en inflöde av positivt laddade joner (kalium och calcium) in i cellen. Detta inducerar en förändring av membranpotentialen, det vill säga en hyperpolarisering eller depolarisering, beroende på riktningen och storleken på deformationsimpulsen. Denna potentialförändring kallas receptorpotentialen och är direkt relaterad till ljudets frekvens och intensitet. Receptorpotentialerna konverteras sedan till nervimpulser i den affilierade ganglioncellen, vilka transporteras till hjärnan för bearbetning och tolkning av ljudet.

"Dominant gene" er en terminologi brukt innen genetikk for å beskrive et gener som påvirker individets fenotyp i mer markant grad enn dets allel. Hvert individ har to kopier av hvert gen, en arvet fra moren og en arvet fra faren. En dominant gen er noe som vil vise seg i individet selv om den bare er tilstede i én av de to kopiene.

For eksempel, har individet blå øyene hvis det har to kopier av blå øye-gener (homozygous), men hvis individet har en kopi av blå øye-gen og én kopi av brun øye-gen, vil den ha brune øyer på grunn av at brun øye-gener er dominante over blå øye-gener. I denne situasjonen sier man at individet er heterozygous for øye-fargen.

Det er viktig å nevne at det ikke alltid er like enkelt å si om et gen er dominert eller recessivt, og noen gener kan ha komplekse mønstre av arvelighet som inkluderer både dominans og kodominans.

"Stereocilia" är en medicinsk term som används för att beskriva de speciella hårartade utskotten på hörselcellerna i innerörat. Dessa långa, smala utskott är känsliga för vibrationer och hjälper till att konvertera ljudvibrationer till nervsignaler som sedan tolkas av hjärnan som ljud. Stereocilier är organiserade i linjer och varierar i längd, vilket ger dem en "stegvis" struktur. Skador på stereocilier kan leda till hörselförlust eller skaderad hörsel.

Trumhinneperforation (Septumperforation) refererer til et hul eller en gennembrud i den muskuløse væg, der adskiller venstre og højre ventrikler i hjertet, kaldet septum interventriculare. Dette kan skyldes forskellige patologiske tilstande, såsom infektioner, sygdomme eller traumer. Trumhinneperforation kan føre til en livstruende situation, da det kan resultere i blodet fra den ene ventrikel at løbe ind i den anden, hvilket kan forstyrre hjertets pumpning og blodcirkulation. Behandlingen af trumhinneperforation kan omfatte kirurgisk reparation eller implantation af et proteseproteses.

Jag antar att du söker en medicinsk definition av begreppet "stygbygel". Det finns dock inga etablerade medicinska eller vetenskapliga definitioner av just detta begrepp. Ordet "styg" är inte heller ett erkänt medicinskt eller vetenskapligt terminologi.

Det kan vara möjligt att du har förväxlat det med en annan term, så vänligen kontrollera och ge mig mer kontext om du behöver ytterligare hjälp.

I medical terms, ‘ljud’ refererar till ljud som produceras i kroppen eller hörs från en patients andning, hosta, tal eller hjärt- och lungfunktion. Ljud kan vara viktiga tecken på olika sjukdomstillstånd eller skador på olika organ. Exempelvis kan abnorma hjärtljud kunna indikera strukturella problem med hjärtat, medan diffusa lungljud kan vara tecken på lungsjukdomar som exempelvis lungsäcksinflammation eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Även ljud från mag-tarmsystemet kan ge viktig information om olika tillstånd, såsom tarmgarning eller avsaknaden därav.

"Chinchilla" er en art av små gnavere som tilhører familien Chinchillidae. Den medicinske definisjonen av "chinchilla" vil derfor være relatert til dette dyrs fysiologi, sykdommer og helse. Men i medisinsk sammenheng brukes begrepet sjeldent. I stedet vil man ofte se «chinchilla» nevnes i forbindelse med bruk av dyr som forsøksdyr, særlig innen området hud- og øyensykdommer på grunn av deres sensitive hud og store øyene.

Den cochleara, eller hörselbarken, är en spiralformad struktur i inneröra systemet hos däggdjur. Den är belägen i båtbenet (cochlea) och innehåller hair cellsorgan som omvandlar ljudvibrationer till nervsignaler, som sedan förs upp till hjärnan via hearing nerve. Cochleans uppgift är att analysera frekvensen och amplituden hos ljudet för att skapa en auditiv perception av ljudmiljön runt omkring oss.

"Vestibular function tests" refer to a group of clinical assessments used to evaluate the functioning of the vestibular system, which is responsible for maintaining balance and spatial orientation. These tests can help identify any dysfunction in the vestibular organs (located in the inner ear) or the vestibular nerve pathways that connect to the brain.

There are several types of vestibular function tests, including:

1. Caloric testing: This test involves irrigating each ear with warm and cool water or air, which stimulates the horizontal semicircular canal and helps assess the lateral canal function.
2. Vestibular-evoked myogenic potentials (VEMP) testing: This test measures the electrical response of specific muscles in the neck and eyes when stimulated by sound or vibration, providing information about the saccule and utricle (otolith organs) function.
3. Rotary chair testing: This test involves seating the patient in a chair that rotates at different speeds and directions to assess the vestibulo-ocular reflex (VOR) and the integrity of the vestibular system.
4. Dynamic visual acuity (DVA) testing: This test measures the ability to maintain clear vision during head movements, providing information about the VOR function.
5. Positional testing: This test involves changing the patient's head position to assess any abnormal eye movements or symptoms, which can indicate a problem with the vestibular system.
6. Computerized dynamic posturography (CDP): This test evaluates the ability to maintain balance and posture during various sensory conditions and provides information about the integration of visual, vestibular, and proprioceptive inputs.

These tests are typically conducted by audiologists, otolaryngologists, or neurologists in a clinical setting and can help diagnose and manage various vestibular disorders such as benign paroxysmal positional vertigo (BPPV), vestibular neuritis, labyrinthitis, Meniere's disease, and other balance-related conditions.

I medically speaking, there is no specific condition or disease called "hinnsnäcka". The term "hinnsa" or "hinnar" in Swedish is used to describe a type of blister that forms on the skin, often as a result of friction or burns. Therefore, it's possible that "hinnsnäcka" could be referring to a specific type of blister, but I cannot find any medical literature or resources that use this term.

If you are looking for information about blisters in general, they are small fluid-filled sacs that form on the upper layer of the skin (epidermis) as a result of damage to the skin. Blisters can be caused by various factors such as friction, burns, contact with chemicals or irritants, and certain medical conditions like chickenpox or herpes simplex virus infections.

If you have any specific concerns about a skin condition or symptom, it's always best to consult with a healthcare professional for an accurate diagnosis and treatment recommendations.

Språkutveckling (eller "language development") är ett samlingsbegrepp för den process genom vilken barn och ungdomar gradvis lär sig att förstå, producera och använda språket i olika sociala kontexter. Denna utveckling börjar redan under det första levnadsåret och fortsätter fram till ungefär 18 års ålder, även om den största utvecklingen sker under de första sex åren.

Språkutveckling innefattar flera olika aspekter, såsom:

1. Fonologisk utveckling: Barn lär sig att uppfatta, producera och differensiera olika språkljud (fonem) och lära sig de regler som styr deras kombinationer i ord och meningar.
2. Lexikal utveckling: Barn ökar sin ordförråd och lär sig att associera betydelser med olika ord och fraser.
3. Grammatisk utveckling: Barn lär sig att bilda korrekta meningar genom att använda rätt morfologiska (ordform) och syntaktiska (satsbyggnad) regler.
4. Pragmatisk utveckling: Barn lär sig att använda språket på ett funktionellt sätt i olika sociala kontexter, till exempel att förstå sammanhang, tolka icke-verbala signaler och anpassa sin kommunikation efter mottagaren.
5. Semantisk utveckling: Barn lär sig att förstå och använda språkliga betydelser på ett alltmer subtilt sätt, inklusive metaforer, ironi och andra former av indirekt kommunikation.

Språkutvecklingen är en komplex process som påverkas av många olika faktorer, såsom genetiska förutsättningar, kognitiva förmågor, social interaktion och miljöfaktorer.

The United States Occupational Safety and Health Administration (OSHA) är en federal myndighet som sorterar under USA:s arbetsdepartement. OSHA har till uppgift att skydda anställdas hälsa och säkerhet på arbetsplatser i USA, genom att stifta lagar och föreskrifter som reglerar arbetsmiljön. De kontrollerar och inspekterar också arbetsplatser för att se till att de följer dessa regler, och kan utfärda bötesstraff eller andra påföljder för företag som inte är i compliance.

OSHA:s mandat inkluderar att utveckla och genomdriva standarder för arbetsplatsssäkerhet och hälsa, såsom exponering för farliga kemikalier eller olycksrisker; att erbjuda utbildning och resurser till arbetsgivare och anställda för att förebygga skador och sjukdomar på arbetsplatsen; och att genomdriva lagar som skyddar rättigheterna till en trygg arbetsmiljö för alla anställda i USA.

Den vestibulära apparaten är ett delsystem av innerörat som hjälper till att kontrollera balansen, rörelse och ögonrörelser. Den består av tre halvcirkelformade kanaler och två otoliterorgan, sakculus och utriculus, som innehåller små kristaller i en geléartad substans. När huvudet rör sig påverkar detta kristallernas position relativt canlarna och organen, vilket ger signaler till hjärnan om hur huvudet rör sig. Dessa signaler integreras med information från syn- och muskelsensystemen för att ge oss en korrekt uppfattning av vår kropps position och rörelse i rummet.

Aging, also known as aging or senescence, is a natural, progressive process that occurs over time and affects all living organisms. In a medical context, aging is defined as the accumulation of changes in an individual over time, which includes biological, psychological, and social components. These changes can lead to increased vulnerability to disease, disability, and death.

The biological aspect of aging involves changes at the cellular and molecular level, such as DNA damage, telomere shortening, protein aggregation, and altered gene expression. These changes can affect the function and survival of cells and tissues, leading to age-related diseases such as cancer, heart disease, and neurodegenerative disorders.

The psychological aspect of aging involves changes in cognitive, emotional, and social functioning. Aging can be associated with declines in memory, attention, and processing speed, as well as increased risk for mental health conditions such as depression and anxiety. However, many older adults maintain good cognitive function and emotional well-being throughout their lives.

The social aspect of aging involves changes in roles, relationships, and social participation. Older adults may experience retirement, loss of loved ones, and decreased mobility, which can impact their social connections and sense of purpose. However, many older adults remain active and engaged in their communities, pursuing new interests and maintaining meaningful relationships.

In summary, aging is a complex and multifaceted process that involves changes at the biological, psychological, and social levels. While there are challenges associated with aging, many older adults lead healthy, fulfilling lives and make valuable contributions to their families and communities.

Tympanoplastik är en grupp av kirurgiska procedurer som utförs för att rekonstruera trumhinnan (tympanum) och eventuellt de benformiga strukturerna i mellanörat. Detta görs vanligtvis med hjälp av ett transplantat, ofta taget från en liten bit av patientens eget vävnad (till exempel fascia från halsen eller perikoni), men även konstgjorda material kan användas.

Det finns olika typer av tympanoplastik, beroende på vilka strukturer som behöver repareras och om det förekommer någon medföljande skada i mellanörat. Några exempel är:

1. Myringoplastik: Enbart trumhinnan rekonstrueras.
2. Tympanoplastik Typ I (tidigare känd som Type A): Trumhinnan och luftcellerna i mellanörat rekonstrueras, men de benformiga strukturerna lämnas intakta.
3. Tympanoplastik Typ II-IV: Förutom trumhinnan och luftcellerna repareras även de benformiga strukturerna (ossikeln) i mellanörat på olika sätt beroende på skadans omfattning.

Tympanoplastik utförs vanligtvis under lokalbedövning med sedering eller allmänt anestesi och kräver ofta en till två dagars vistelse på sjukhus efter operationen.

Medicinskt sett definieras "mellanöreinflammation" (latin: Otitis media mesotypanica) som en inflammation i mellangården (tympanum) i örat, utan att det finns tecken på egentlig medfödd eller acquisitiv hörselgångsförträngning eller akut medflöde till mellanöran. Detta är en mildare form av öroninflammation som inte orsakas av bakterier eller virus, utan kan istället vara relaterad till allergi, reflux från matstrupen eller förändringar i luftfuktigheten. Symptomen på mellanöreinflammation kan inkludera smärta, tryckkänsla och nedsatt hörsel. Behandlingen kan bestå av värmebehandling, läkemedel som lindrar smärtan och i vissa fall antiinflammatoriska medel.

Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.

Stapeskirurgi är en typ av öronkirurgi där den del av mellanörat som kallas stapediusbenet (ett av de tre benen i hörselorganet) ersätts med ett konstgjort material, ofta en liten prostetisk skruv. Detta görs vanligtvis för att korrigera en hörselfunktionsnedsättning orsakad av en sjukdom som kallas otoskleros, där stapediusbenet blir fastväxt i det omgivande benet i innerörat och hindrar ljudvågor från att passera korrekt genom hörselorganet.

Cilj med stapeskirurgi är att förbättra patientens hörsel och minska graden av hörselfunktionsnedsättning. Operationen utförs vanligtvis under lokalbedövning eller narkos och tar ungefär en timme att genomföra. Efter operationen kan det vara nödvändigt med viss rehabilitering och kontroll av operationsresultatet.

"Gränsvärden" är ett begrepp inom medicinen som refererar till de högsta och lägsta värdena av olika biokemiska markörer eller tecken i kroppen som anses vara acceptabla enligt normativa standarder. Dessa gränsvärden är baserade på populationstudier och statistisk analys av stora mängder data för att fastställa vad som anses vara ett "normalt" värde för en given markör hos en frisk person.

Gränsvärden kan användas som ett verktyg för att bedöma och övervaka patienters hälsotillstånd, till exempel genom att jämföra resultat från blodprover eller andra tester med de etablerade gränsvärdena. Om ett värde ligger utanför det accepterade gränsvärdet kan det indikera en avvikelse från det normala tillståndet och möjligen tyda på en sjukdom eller skada.

Det är värt att notera att gränsvärden kan variera beroende på olika faktorer, såsom ålder, kön, ras och andra medicinska faktorer. Därför är det viktigt att tolka gränsvärden i kontext med den enskilde patientens individuella karaktäristika och hälsotillstånd.

Innerörats stödceller, även kallade "stützceller i inneröra sensoriska epitel", är celler som har en mekanisk och biokemisk funktion i inneröra sensoriska epitellcellers struktur och funktion. Dessa stödceller hjälper till att bibehålla homeostasen i innerörat, underhåller den stereocilia-rika hårsensörapparaten och bidrar till att skydda sensoriska celler från skada. De kan också vara involverade i immunförsvaret i innerörat.

'Ear Neoplasms' refer to abnormal growths or tumors that occur in the ear. These growths can be benign (non-cancerous) or malignant (cancerous) and can develop in any part of the ear, including the outer ear, middle ear, inner ear, or the ear canal.

Benign neoplasms are typically slow-growing and do not spread to other parts of the body. Examples of benign ear neoplasms include exostoses (bony growths in the ear canal), osteomas (benign bone tumors), and papillomas (warts or benign skin growths).

Malignant neoplasms, on the other hand, are cancerous and can invade nearby tissues and spread to other parts of the body. Examples of malignant ear neoplasms include squamous cell carcinoma, basal cell carcinoma, adenoid cystic carcinoma, and melanoma.

Symptoms of ear neoplasms may include hearing loss, tinnitus (ringing in the ears), ear pain or discomfort, vertigo (dizziness), facial nerve weakness, or a mass or growth in the ear. Treatment options for ear neoplasms depend on the type and location of the tumor, as well as the patient's overall health. Treatment may include surgery, radiation therapy, chemotherapy, or a combination of these approaches.

Aminoglycosider är en klass av antibiotika som är bakteriedödande och verksamma mot grampositiva och gramnegativa bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra typer av antibiotika. De fungerar genom att binda till ribosomer i bakterier och störa protein syntesen. Exempel på aminoglykosider innefattar gentamicin, tobramycin och neomycin. Dessa läkemedel används ofta för behandling av allvarliga infektioner, såsom lunginflammation orsakad av Pseudomonas aeruginosa hos personer med cystisk fibros. Aminoglykosider kan dock ha toxiska effekter på njurar och hörsel, särskilt vid långvarig användning eller höga doser.

En missensmutation är en typ av genetisk mutation där en enda nukleotid (en building block i DNA) byts ut, vilket resulterar i att den kodade aminosyran i proteinets sekvens blir felaktig. Detta kan ha olika konsekvenser beroende på var i genen mutationen sker och hur viktig den felaktiga aminosyran är för proteinet. I värsta fall kan det leda till att proteinet inte kan utöva sin funktion korrekt, vilket kan orsaka sjukdomar eller abnormaliteter.

'Labyrintvätska' refererar till endolymfan, ett fluid som fyller ut membranlabyrinten i innerörat hos däggdjur. Membranlabyrinten innehåller både cochlea (hörselorganet) och vestibularsystemet (som hjälper till att kontrollera balansen). Endolymfan består av två olika fluider: perilymfa och endolymfa. Perilymfan är en tunn vätska som finns i cochleas tunnel, medan endolymfan är en tjockare vätska som finns i de omgivande membranen. Dessa fluider hjälper till att överföra ljudvibrationer och kroppsrörelser till nervimpulser som sedan tolkas av hjärnan.

'Saccule' och 'utricle' är två strukturer i inneröra (vestibular) systemet hos däggdjur, som hjälper till med att uppfatta rörelse och balans.

Den medicinska definitionen av dessa två strukturer är följande:

* Sacculus: En säckliknande struktur i inneröra systemet som innehåller en geléartad massa kallad otolit. Otoliten består av små kristaller av calciumkarbonat som är inkapslade i ett protein. När huvudet rör sig, flyttas otoliten och stimulerar hårsensceller inuti sackulusa, vilket skickar impulser till hjärnan för att uppfatta position och rörelse.

* Utriculus: En annan säckliknande struktur i inneröra systemet som också innehåller en geléartad massa med otoliter. Utriculus är orienterad vågrätt i förhållande till gravitationen och hjälper till att uppfatta horisontell linjär acceleration, såsom sidledsacceleration eller rotation runt en axel. Liksom sackulusa har utriculus också hårsensceller som stimuleras av rörelse av otoliterna.

Båda dessa strukturer arbetar tillsammans med andra delar av innerörat, såsom semicirkulära kanaler och ampullor, för att hjälpa till med att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet.

Den VIII nerven, även känd som vestibulocochleär nervern, är den nerv som förbinder innernan med hjärnan. Den består av två delar: cochleurnerven och vestibularnerven. Cochlearnerven är ansvarig för att transportera ljudsignaler från innerörat till hjärnan, medan vestibularnerven styr balansen och kroppens rörelse i rummet. Sålunda kan 'hörsel- och balansnerv' översättas till 'cochlea- och vestibulärnerv'.

'Koklearkärna' (latin: Nucleus cochlearis) är den del av innerörat där hörselcellerna finns. Det är här som ljudvågorna omvandlas till nervsignaler, som sedan förs upp till hjärnan via det åttonde kranialnervet (nervus vestibulocochlearis). Koklearkärnan innehåller två typer av hörselceller: yttre hårceller och inre hårceller. Yttre hårcellerna är de första som utsätts för skada vid exponering för höga ljudnivåer eller olika läkemedel, vilket kan leda till permanent hörselnedsättning. Inre hårceller däremot, återfinns i den innersta spiralen av koklearkärnan och är mer motståndskraftiga mot skador.

Otorinolaryngologi, även känt som ORL eller hals-näs-öron-specialitet, är en medicinsk specialitet som fokuserar på diagnostisering och behandling av sjukdomar och störningar i huvudet och halsen. Detta inkluderar öronen, näsa, struphuvud, svalg, ansikte och hals. Specialisten kallas otorinolaryngolog eller hälsningsspecialist.

Exempel på tillstånd som behandlas av en otorinolaryngolog kan vara:

* Öronproblem såsom hörselnedsättning, öroninflammationer, tinnitus (ljud i örat) och öronskador.
* Näs- och svalgproblem som allergier, nästäckepolypper, svullnad i svalget och rösten.
* Halsproblem såsom struphuvudcancer, glandulär fever och andra infektioner.
* Ansiktsproblem såsom skallbasfrakturer, tumörer och andra sjukdomar som påverkar ansiktets muskler eller nerver.

Otorinolaryngologer utför ofta kirurgiska ingrepp för att behandla dessa tillstånd, såsom hörselbilstäppoperationer, avlägsnande av polypper och andra tumörer, samt korrigering av ansiktsdeformer.

Sjukdomsgradsmått, eller "disease severity measures," är metoder och skalor som används för att kvantifiera hur allvarlig en viss sjukdom eller tillstånd är hos en patient. Det kan handla om subjektiva bedömningar gjorda av en vårdpersonal, såsom kliniska observationer och symptombeskrivningar, eller objektiva tester och mätningar som exempelvis blodprover eller bilddiagnostik.

Sjukdomsgradsmått används ofta inom forskning för att jämföra effekterna av olika behandlingsmetoder, men de kan även användas i klinisk praxis för att övervaka en patients tillstånd över tid och för att ställa in behandlingen på rätt nivå. Exempel på vanliga sjukdomsgradsmått är skalor för smärta, funktionsnedsättning, livskvalitet och komplikationsrisk.

Cerumen, även känt som öronvax, är ett naturligt sekret som produceras i örat av en körtel som kallas ceruminös körtel. Cerumen har flera funktioner, inklusive att hjälpa till att skydda örat från damm, smuts och skador. Det hjälper också till att döda bakterier och svampar som kan orsaka infektioner i örat. Cerumen är vanligtvis gulbrunt till färgen och har en klibbig konsistens. Normalt sett transporteras cerumen ut ur örat genom rörelser av huden i yttre delarna av örat och under vanliga omständigheter behöver inte tas bort aktivt.

'Genetic linkage' refererer til en situation i genetik hvor to eller flere gener, der ligger tæt på hinanden på et kromosom, ofte arves sammen fordi de har fået overført sig som en enhed under celledelingen. Dette sker fordi de ikke er sandsynligvis at blive adskilt fra hverandre under crossing over-processen i meiosen. Jo tættere to gener ligger på kromosomet, desto stærkere er den genetiske linkage mellem dem. Denne koncept er vigtig for at forstå arvemønstre og genetisk mangfoldighed.

Tektorialmembranen är ett begrepp inom histologi och anatomi, som refererar till den speciella typen av membran som bildas av sammanlagda cilier (små hårstrån) på ytan av vissa celler. Dessa membran består av en tjock, geléartad substans som innehåller de sammanlänkade cilierna och deras basala kroppar. Tektorialmembranen hjälper till att koordinera rörelserna hos de cilier som är inkapslade i den, vilket kan vara viktigt för funktioner såsom transport av vätskor och celler inom kroppen. Tektorialmembranen förekommer exempelvis på ytan av hudceller i innerörat, där de hjälper till att uppfatta ljudvibrationer och underlätta balansen.

Transkriptionsfaktor Brn-3C, også kendt som POU4F3, er et protein som hører til POU-familien af transkriptionsfaktorer. Disse proteiner deler en strukturel domæne kaldet POU-domænet, der binder til specifikke DNA-sekvenser og regulerer genekspressionen.

Brn-3C er specifikt involveret i udviklingen og funktionen af det somatisk sensoriske system, herunder hørelsen og balance. Det spiller en vigtig rolle i differentieringen og overlevelsen af sensoriske neuroner i øret og andre dele af det nervesystem. Brn-3C binder til specifikke DNA-sekvenser i enhancer-regionerne for målgene og regulerer deres transkription, hvilket fører til udtrykket af proteiner som er nødvendige for neuronernes differentiering og overlevelse.

Mutationer i POU4F3-generne kan forårsage arvelige sygdomme, herunder DFNX2-døvhed, der karakteriseres ved kombinationen af sensorineural døvhed og balanceforstyrrelser.

Otitis media mediorēs, aēreōs pūrulentā, est una infektiōnis acūtā aut subacūtā ētiologiās variablīs (virōsēs aut bactēriās) causāta, quae mEDIUM plENum Auris cōchlēās involvit. Hanc infektiōnem sequitur inflammatiō mucōsa et edematōsa, quae tympanum ventilatiōnī impedit et effunditur in cavitātem mEDIAM plENAM pūrulentam.

In english:

Otitis media with effusion, aereos purulenta, is an acute or subacute infection caused by variable etiologies (viruses or bacteria) that involves the middle ear cavity of the cochlea. This infection is followed by mucosal and edematous inflammation, which impedes tympanic ventilation and results in a filled medium with purulent effusion.

"Age factors" in a medical context refers to the various changes and conditions that occur as a result of aging, which can affect an individual's health and susceptibility to disease. These factors may include:

* Physical changes associated with aging, such as decreased muscle mass, bone density, and lung function
* Increased risk for certain chronic diseases, such as heart disease, stroke, diabetes, and cancer
* Changes in sensory perception, including vision and hearing loss
* Cognitive decline, including an increased risk of dementia and Alzheimer's disease
* Increased susceptibility to infections due to a weakened immune system
* Greater likelihood of experiencing multiple chronic conditions simultaneously (multimorbidity)

These age-related factors can impact the diagnosis, treatment, and management of medical conditions, and must be taken into account when providing care for older adults.

"Prevalens" er en begrep i epidemiologi som refererer til den totale andelen av individuer i en population som har en bestemt sykdom, skade eller tilstand ved et givent tidspunkt. Det kan også beskrive antall personer som har en bestemt egenskap eller eksponering i en befolkning. Prevalensen måles ofte som en prosentandel av den totale populationen eller som antall per 1000, 10 000 eller 100 000 personer, afhængig av hyppigheden og størrelsen på populationen.

Det er viktig å skille mellom prevalens og incidens. Incidensen beskriver antall nye tilfeller av en sykdom eller tilstand som oppstår innen et bestemt tidsrom, mens prevalensen viser hvor mange personer i en population som har den på et gitt tidspunkt. Prevalensen vil ofte være høyere enn incidensen for kroniske sykdommer og tilstander, siden disse kan forekomme over lengre tidsperioder.

Medicinskt talat är hörselgången (latin: "canalis auditivus") den rörformade tunnel som leder in till innernan av örat. Hörselgången börjar vid trumhinnan och fortsätter genom tinningbenet, där den slutligen mynnar ut i innerörat.

Huvudfunktionen hos hörselgången är att leda ljudvågor från yttre örat till innerörat, där de kan uppfattas som ljud av hjärnan. Hörselgången skyddas också av ett lager cerumen (öronvax), som har en viktig funktion i att förhindra damm och smuts från att komma in i örat.

'Labyrintvätskesäck' är ett medicinskt begrepp som refererar till de säckformiga strukturerna i innerörat, innehållande endolymfan fluid. Dessa vätskesäckar är involverade i att upprätthålla balansen och hörseln. Det finns två labyrintvätskesäckar: uterus (eller sakculus) och ampulla (två stycken, en för varje krökning av halvcirkulära kanalerna). Uterus innehåller makuler och otoliter som hjälper till att detektera gravitations- och linjäracceleration. Ampulla innehåller krusiforma kristaller, kallade cupuler, som reagerar på rörelser i rummet för att hjälpa till att upprätthålla balansen.

I medicska sammanhang är "tonhöjd" ett mått på den frekvens eller antalet vibrationer per sekund som en ljudkälla producerar. Termen "tonhöjdsdifferentiering" används sällan inom medicinen, men kan möjligen syfta på förmågan att skilja mellan olika tonhöjder, även kallat musikalisk eller tonhöjdssinne. Detta är en audiologisk term som används för att beskriva en persons förmåga att uppfatta och skilja på olika tonhöjder i ljudet.

Tonhöjdsdifferentiering mäts ofta genom psykoakustiska tester där en person får lyssna på två toner som spelas efter varandra och sedan bedöma om de är desamma eller olika, samt huruvida den ena tonen är högre eller lägre än den andra. Resultatet av dessa tester kan användas för att utvärdera en persons musikalisk förmåga, språkförståelse och hörselhälsa.

Spiral ligament of cochlea är en del av inneröraörat och är en bindvävsmembran som fäster inne i snäckans spiralformade kanaler. Det hjälper till att separera dess tre kanaler och ger stöd till den inre öronbenet, trossbenet. Spiral ligamentet hjälper också till att vidmakthålla den mekaniska spänningen som behövs för att vibrationer från ljudvågorna ska kunna uppfattas korrekt av hörselcellerna inne i inneröraörat.

'Tal' er en medisinsk betegnelse for evnen til å kommunisere verbalt, det vil si at formulere og forstå tale. Det inkluderer fleksibel brug av sproglige elementer som ord, grammatikk, prosodi (tonalitet, tempo, volum), og nonverbale kommunikasjonsformer som kroppsspråk og gestus. Taleforholdet er en del av den breare begrepet kommunikasjonsføretning.

Talen kan være påvirket av ulike faktorer, inkludert neurologiske forstyrrelser (som stroke, demens eller autisme), psykiatriske lidelser (som skizofreni eller depression), høringslidelse, fysisk skade på talapparatet eller strukturelle problemer i hals-hoved-halsområdet. Vurdering og behandling av talevansker er en del av logopedspraksis.

KCNQ-kaliumkanaler, även kända som Kv7-kanaler, är en typ av jonkanaler som är involverade i repolariseringen av cellmembranet i exciterbara celler, såsom nerv- och muskelceller. Dessa kanaler tillåter kaliumjoner att passera genom cellytan, vilket leder till en utflöde av positiva laddningar från cellen och en minskad membranpotential.

KCNQ-kanalerna är pentameriska proteinkomplex med varje underenhet bestående av sex transmembrana domäner. Det finns fem olika isoformer av KCNQ-kanaler, kända som KCNQ1 till KCNQ5, och de kan bilda homo- eller heteromeriska komplex med varandra.

KCNQ-kanalerna har en viktig roll i regleringen av hjärtats elektriska aktivitet, särskilt i den långsamma diastoliska depolariseringen under pacemakerrörelsen. Mutationer i KCNQ1 kan leda till Long QT-syndrom typ 1, en ärftlig hjärtsjukdom karaktäriserad av förlängd QT-intervall på EKG och ökad risk för livshotande hjärtarytmier.

I nervsystemet är KCNQ-kanaler involverade i regleringen av neuronal excitation och inhibition, och kan påverka saker som smärta, humör och epilepsi.

'Labyrinthine fluid duct' or 'labyrinthine duct' refererar till den innersta av de två tunnlar i innerörat (i öronbenet) som är involverade i balansregleringen och hörseln. Den andra tunneln kallas endolymfdukt eller ductus endolymphaticus.

Labyrinthine fluid duct, även kallad ductus cochlearis, innehåller en vätska som kallas endolymfa och är omgiven av perilymfan, en annan vätska. Dessa två vätskor har olika salthalt och pH-värden, vilket hjälper till att underlätta hörselprocessen genom att stimulera hörselceller i innerörat.

Skador eller sjukdomar som påverkar labyrinthine fluid duct kan leda till balansrubbningar och/eller hörselskador.

Läppavläsning, även känd som labialisering eller läpprundning, är en term inom fonetiken och betecknar ett språkljud där läppen formas på ett specifikt sätt under uttalet. Det finns två huvudtyper av läppavläsning: rundad och u-formad. Vid rundad läppavläsning rundas läpparna, vilket ger en rund form som liknar bokstaven "o" eller "u". Vid u-formad läppavläsning skjuts underläppen framåt medan överläppen dras nedåt, vilket ger en form som påminner om bokstaven "u". Läppavläsning påverkar artikulationsstället och kan ge upphov till skillnader i hur olika språkljud uppfattas.

Gerbillinae är en underfamilj i familjen råttdjur (Muridae) som innehåller cirka 110 arter, vanligtvis kända som ökenråttor eller gerbiler. Dessa små gnagare förekommer främst i Afrika och Asien, även om några få arter också finns i östra Europa och Mellanöstern.

Gerbilerna är kända för sina långa bakben och långa svansar. De flesta arterna lever i torra habitat som öknar, halvöknar och gräsmarker. Gerbiler är oftast aktiva på natten eller under skymningen och gryningen.

Gerbilerna är populära som sällskapsdjur på grund av deras sociala beteende och lätta hantering. De kan också vara användbara i forskning, eftersom de har en liknande genetisk uppbyggnad till människor och är lätta att hålla i laboratorier.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

'Fenotyp' är ett begrepp inom genetiken och betecknar de observerbara egenskaper, drag eller karaktärer hos en individ som resulterar från den specifika kombinationen av arv (genotyp) och miljöpåverkan. Fenotypen kan vara fysiska egenskaper såsom ögonfärg, storlek och form, men även beteendemässiga drag som intelligens och personlighet. Fenotypen uttrycks genom interaktionen mellan genotypen och olika miljöfaktorer som livsstil, näringsintag, sjukdomar med mera.

Bakteriell hjärnhinneinflammation, även känd som bakteriell meningit, är en allvarlig infektion som orsakas av bakterier som penetrerar hjärnhinnorna, de membraner som omsluter hjärnan och ryggmärgen. Den vanligaste orsaken till bakteriell hjärnhinneinflammation är meningokocker (Neisseria meningitidis), streptococcus pneumoniae (pneumokocker) och haemophilus influenzae type b (Hib).

Infektionen orsakar inflammation av hjärnhinnorna, särskilt den yttre hjärnhinnan (pia mater) och den spinnkörtel-liknande inre hjärnhinnan (arachnoidea), samt kan leda till allvarliga komplikationer som hjärnskador, döva ställen, amputationer och i värsta fall död. Symptomen på bakteriell hjärnhinneinflammation kan inkludera plötslig feber, stark huvudvärk, kräkningar, muskelvärk, trötthet, stel nacke, ljuskänslighet, förvirring och ibland ett rödaktigt eller purpurfärgat utseende på huden (meningokockhinneinflammation).

Behandlingen av bakteriell hjärnhinneinflammation består vanligen av antibiotika, intravenöst fluidersättning och ibland kirurgiskt avlägsnande av infekterat vävnad. För att förebygga bakteriell hjärnhinneinflammation rekommenderas vaccinationer mot de vanligaste orsakerna till sjukdomen, särskilt för barn och äldre eller andra personer med försvagat immunsystem.

I den medicinska kontexten kan "industri" referera till farmaceutisk industri, som är den del av den större produceringen och distributionen av läkemedel. Farmaceutisk industri innefattar företag som utvecklar, tillverkar och säljer läkemedel för att användas i kliniska situationer. Detta kan omfatta alla aspekter av läkemedelsutvecklingen, från grundläggande forskning och preklinisk utvärdering till kliniska prövningar och slutligen kommersiell distribution.

Farmaceutisk industri är en viktig del av det moderna sjukvårdssystemet, eftersom de flesta läkemedel som används i dagens medicinska behandlingar utvecklas och produceras av dessa företag. Dessa företag arbetar ofta tätt med läkare, forskare och andra hälsoexpertiser för att säkerställa att de nya läkemedlen som utvecklas är effektiva och trygga för patienter att använda.

Det är värt att notera att farmaceutisk industri också kan vara en kontroversiell fråga i vissa fall, eftersom det finns oro över konflikter av intresse mellan läkemedelsföretag och hälsoexpertiser som kan påverka beslut om patientvården. Dessutom har höga kostnader för utvecklingen av nya läkemedel lett till en diskussion om läkemedelsprisers påverkan på tillgängligheten till vård och behandlingar för patienter.

Talproduktionsmätning, även känt som språkproduktionsutvärdering eller talfluentsmätning, är en medicinsk och neuropsychologisk term som refererar till en bedömning av en persons förmåga att producera talt språk. Denna utvärdering mäter vanligen flödet, fluency, precisionen och korrektheten hos individens talproduktion.

Talproduktionsmätning används ofta för att diagnostisera och övervaka behandlingar av olika språkrelaterade störningar, såsom afasi (talsvårigheter efter stroke eller skada på hjärnan) eller specifika språkstörningar hos barn.

Denna utvärdering kan involvera en rad olika uppgifter, beroende på individens ålder och behov. Exempel på sådana uppgifter är:

1. Namngivningsövningar: Individen får namnge objekt, färger eller andra kategorier av stimuli inom en given tidsgräns.
2. Berättandeövningar: Individen berättar en historia baserad på en bildbok, en illustration eller ett annat slags visuellt stimuli.
3. Monologövningar: Individen pratar om en given ämneskategori under en viss tidsperiod.
4. Konversationella övningar: Individen deltar i en samtal med en terapeut eller en annan person, där de får möjlighet att diskutera olika ämnen och besvara frågor.
5. Språkproduktionsövningar under påverkan av andra uppgifter: Individen utför en kognitiv uppgift (till exempel matematik) samtidigt som de försöker producera språk.

Genom att mäta och analysera individens talproduktion under olika former av övningar kan terapeuter bedöma deras språkliga förmågor, identifiera eventuella svårigheter eller brister och utforma behandlingsplaner som syftar till att förbättra deras kommunikativa förmåga.

Alström syndrome is a rare inherited genetic disorder that affects multiple organs and systems in the body. It is caused by mutations in the ALMS1 gene, which provides instructions for making a protein whose function is not fully understood. The condition is characterized by the following features, although not all individuals with Alström syndrome will have every symptom:

1. Childhood-onset obesity: Most people with Alström syndrome develop obesity in early childhood, which can lead to other health problems such as type 2 diabetes and high blood pressure.
2. Retinal degeneration: Almost all individuals with Alström syndrome experience progressive vision loss due to retinal degeneration, starting in infancy or early childhood. This can lead to blindness in some cases.
3. Sensorineural hearing loss: Many people with Alström syndrome develop hearing loss that worsens over time.
4. Dilated cardiomyopathy: About 50% of individuals with Alström syndrome develop dilated cardiomyopathy, a condition in which the heart muscle becomes weakened and enlarged, leading to symptoms such as shortness of breath, fatigue, and fluid retention.
5. Diabetes: Type 2 diabetes is common in people with Alström syndrome, often developing in childhood or adolescence.
6. Kidney disease: Many individuals with Alström syndrome develop kidney disease, which can range from mild to severe.
7. Hormonal imbalances: People with Alström syndrome may have hormonal imbalances that affect growth and development, including short stature and delayed puberty.
8. Neurological symptoms: Some individuals with Alström syndrome experience neurological symptoms such as tremors, ataxia (loss of coordination), and peripheral neuropathy (nerve damage).

Alström syndrome is typically diagnosed based on a combination of clinical features, genetic testing, and family history. There is no cure for the condition, but treatment is focused on managing individual symptoms and improving quality of life.

Språkutvecklingsstörningar (SPUS) är en grupp av utvecklingsstörningar som främst påverkar barns förmåga att förstå, producera och använda språk. Det kan variera i svårighetsgrad och kan ha påverkan på både receptivt (förståelse) och expressivt (uttryck) språk. SPUS kan också påverka andra kommunikationssätt, som gestikulering, mimik och kroppsspråk.

Det finns olika typer av språkutvecklingsstörningar, inklusive:

1. Specifik språkstörning (SSS): Barn har svårigheter med att förstå och använda grammatik, men intelligensen är i normalfallet.
2. Expressiv språkstörning: Barn har svårigheter med att producera talat eller skrivet språk, men deras förståelse av språket är relativt intakt.
3. Receptiv språkstörning: Barn har svårigheter med att förstå talat eller skrivet språk, men de kan ha en normal förmåga att producera språk.
4. Mångfaldiga språkstörningar: Barn har betydande svårigheter med både receptivt och expressivt språk, samt andra kommunikationssvårigheter.

Språkutvecklingsstörningar kan ha en påverkan på barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling, och det är viktigt att upptäcka och behandla dem så tidigt som möjligt för att minska dessa påverkanden. Behandling av språkutvecklingsstörningar kan inkludera logopedisk terapi, specialundervisning och socialt stöd.

Vestibulära hörselceller, även kända som kranksens hårceller, är specialiserade sensoriska celler i inneröronet som spelar en viktig roll för att uppfatta rörelse och balans. De finns i vestibularorganen, som inkluderar treskruvsäckarna och halvcirkelkanalerna. Vestibulära hörselceller har små hårstrån på sin yta som reagerar på rörelser och förändringar i huvudets position och acceleration. När de stimuleras skickas signaler till hjärnan via det vestibulära nervsystemet, vilket hjälper till att kontrollera kroppens balans och muskelkoordination. Skador eller skada på dessa celler kan leda till problem med balans och öronsjukdomar som Menières sjukdom och labyrintit.

'Homozygot' är ett genetiskt tillstånd där en individ har samma allel (en variant av ett gener) på ett visst locus (en viss plats på kromosomen) i båda kopiorna av genen, alltså en kopia från varje förälder. Detta skiljer sig från att vara heterozygot, där individen har två olika alleler på samma locus. Homozygositet kan ha olika effekter beroende på om den innebär en normalfunktionerande allel eller en patologisk allel. I fallet med en patologisk allel kan individen utveckla en ärftlig sjukdom om de är homozygota för den specifika allelen.

Hörseluppfattningsstörningar, även kända som hörselskador eller hörselnedsättningar, är ett samlingsbegrepp för olika former av nedsatta hörselrelaterade funktioner. Det kan variera från milda till svåra fall av nedsatt hörselförmåga och kan påverka en persons förmåga att uppfatta, tolka och förstå ljud i sin omgivning.

Det finns olika typer av hörseluppfattningsstörningar, bland annat:

1. Sensorineural hörselnedsättning: Detta är den vanligaste formen av hörselnedsättning och beror på skador eller skada på innerörat (cochlea) eller på nervbanan till hjärnan. Skador kan orsakas av åldrande, exponering för höga ljudnivåer, sjukdomar, infektioner, genetik eller olyckor.

2. Conduction hörselnedsättning: Detta beror på problem med överföringen av ljudvågorna genom det yttre och/eller mellanörat till innerörat. Orsaker kan vara exempelvis öronflimmer, öronskador, infektioner eller förkalkningar i örat.

3. Central hörselnedsättning: Detta beror på skador eller sjukdomar i hjärnan som påverkar hörselrelaterade funktioner, såsom tolkning och förståelse av ljud. Orsaker kan vara exempelvis stroke, skalltrauma, infektioner eller neurologiska sjukdomar.

Hörseluppfattningsstörningar kan påverka en persons liv på olika sätt, beroende på graden och typen av nedsättningen. Det kan vara svårt att uppfatta vad andra säger, speciellt i ljudmässigt störda miljöer, och det kan leda till isolering, frustration och kommunikationssvårigheter.

En hörselbensprotes (cochlear implant) är ett medicintekniskt enhet som används för att stimulera nervcellerna i inneröronet hos personer med svårigheter att höra eller som har dövhet. Det består av två huvuddelar: en mikrofon och en processor som placeras utanpå kroppen, samt en rad implanterade elektroder i den inre hörselbenet (cochlea). Ljudet omvandlas till elektriska signaler som sedan direkt stimulerar nervcellerna i cochlea, vilket bypassar skadade eller döda hårceller som orsakar svårigheter att höra. De elektriska signalerna tolkas sedan av hjärnan som ljud. Hörselbensprotesen är en effektiv behandling för vissa typer av sensorisk dövhet och kan ge användaren ett stort förbättrat hörselupplevelse och förståelse av tal.

MITOKONDRIE-DNA (mtDNA) refererer til DNA-molekyler, der findes i mitokondrierne, som er små cellulære organeller i vores celler. Mitokondrierne har en vigtig rolle i cellens energiproduktion gennem et process kaldet cellet respiration.

Mitokondrie-DNA består af cirkulært DNA, der er meget mindre end det menneskelige kromosomale DNA i cellekernen. Mennesket har typisk 2-10 kopier af mtDNA i hver mitokondrie, og hvert individ har typisk flere hundrede til tusinder af mitokondrier i hver celle.

MtDNA indeholder gener, der koder for en del af de proteiner, der er involveret i cellet respiration, samt RNA-molekyler, der er nødvendige for syntesen af disse proteiner. MtDNA adskiller sig fra det kromosomale DNA ved at have en høj mutationsrate og en ikke-random matning (eller assortativ mating) mønster, hvilket betyder at der kan forekomme specifikke mtDNA profiler inden for familier eller populationer.

Mutationer i mitokondrie-DNA kan være forbundet med en række sygdomme, herunder neurologiske og muskuløse lidelser, som ofte viser sig i barndommen eller tidlig ungdom. Disse sygdomme skyldes oftest mutationer i gener, der koder for proteiner involveret i cellet respiration.

"Enkät" er en medisinsk betegnelse. En enkät er en undersøkelsesmetode hvor man samler data gjennom spørsmål som stilles til en gruppe på forhånd valgte personer. Enkater kan være anonyme eller ikke-anonyme, og de kan gennemføres gjennom forskjellige medier, for eksempel skriftlige spørreskjemaer, telefonintervju, intervju ansikt til ansikt eller onlineundersøkelser.

I medisinsk sammenheng kan en enkät være brukt til å samle informasjon om pasienters symptomer, sykdomshistorie, livsstil, psykisk helse og andre faktorer som kan ha betydning for deres helse og behandling. Dataene fra en enkät kan hjelpe lege og helsepersonell i å diagnostisere, planlegge behandling og evaluere pasienters helse.

Neurofibromatosis 2 (NF2) är en genetisk sjukdom som orsakas av mutationer i NF2-genen på kromosom 22. Sjukdomen karaktäriseras av att man utvecklar tumörer på nerverna, särskilt de som styr hörseln och balansen. De flesta personer med NF2 utvecklar två typer av tumörer: akustisk neurinom (tidigare kallat vestibulära schwannom) och meningiomer. Akustiska neurinomer är tumörer på det balans- och hörsel nerve som löper från innernan till hjärnan, medan meningiomer är tumörer på hjärnans yttre skal.

Personer med NF2 kan också utveckla andra typer av tumörer, såsom gliomer och neurofibromer, i hjärnan eller ryggraden. Symptomen på NF2 kan variera mycket mellan individer, men de kan inkludera hörselskador, tinnitus (ljud i örat), balanssvårigheter, svaghet i ansiktsmusklerna, huvudvärk och försämrad syn.

NF2 är en ärftlig sjukdom som kan ges vidare från förälder till barn med en sannolikhet på 50%. Den kan också uppstå spontant utan någon familjehistoria av sjukdomen. Diagnosen ställs vanligtvis genom genetisk testning och avbildningsundersökningar som magnetresonans (MRI) eller datortomografi (CT). Behandlingen kan innebära kirurgi, strålbehandling eller observation beroende på tumörstorlek, placering och symptom.

'Vokabulär' är inte en medicinsk term i sig själv, utan istället en term som används för att beskriva det sammanhang av ord och begrepp som används inom en viss kontext, till exempel inom en viss yrkesgrupp eller vetenskap. I medicinsk kontext kan vokabulären bestå av specifika termer och begrepp som används för att beskriva sjukdomar, tillstånd, behandlingar och andra aspekter av hälsovetenskapen. Det är viktigt för medicinska yrkesverksamma att ha en god förståelse av den medicinska vokabulären för att kunna kommunicera effektivt med varandra och med patienter.

"Båggångar" (engelska: "Follicular units") är en anatomisk term som används inom dermatologi och hårforskningsrelaterade områden. En båggång, eller en folliculär enhet, består av en grupp av hårfolliklar och de kringliggande talgkörtlarna som tillsammans bildar en funktionell enhet för hårväxten.

En typisk båggång innehåller vanligtvis en till fyra terminala hårfollikler, vilka är de stora och aktiva folliklarna som producerar synliga hårstrån, samt en till flera små, inaktiva folliklar, även kända som vellusfollikler. Dessa vellushår är ofta mycket kortare än terminalhåren och kan vara nästan osynliga för blotta ögat.

Båggångar är viktiga begrepp inom hårtransplantation, där en typisk procedure involverar att transplantera intakta båggångar från en donordel av kroppen till den mottagande delen för att återställa hårväxten. Detta görs ofta vid behandling av äldre män med androgenetisk alopeci, eller arvsyftad skallbaldhet.

Susac's Syndrome är en sällsynt autoimmun sjukdom som primärt påverkar små blodkärl i hjärnan, ögonen och innerörat. Sjukdomen karaktäriseras av triaden av symptom:

1. Cerebral infarkter eller vitaminbrist i hjärnbarken (encefalopati) som orsakar huvudvärk, yrsel, minnesförlust och andra neurologiska symtom.
2. Ögonsjukdom (retinokoroidopati) som kan leda till synförlust eller synfel.
3. Inre örsjukdom (sensorineural hearing loss) som orsakar hörselnedsättning eller dovhet.

Sjukdomen beror på immunsystemets attack mot de små blodkärlen i de drabbade områdena, vilket orsakar inflammation och skador på kärlväggarna. Detta kan leda till att syre- och näringsbrist uppstår i de drabbade vävnaderna, vilket i sin tur orsakar symtomen.

Susac's Syndrome är en sällsynt sjukdom som främst drabbar unga vuxna kvinnor, men den kan också förekomma hos män och barn. Behandlingen inkluderar vanligtvis immunsuppressiva läkemedel för att reducera inflammationen och skydda de små blodkärlen. Prognosen varierar, men tidig diagnos och behandling kan hjälpa till att förhindra allvarliga komplikationer och förbättra utsikterna för en fullständig återställning.

"En tvärsnittsstudie (engelska: cross-sectional study) är en typ av observationsstudie inom epidemiologi där data samlas in vid en given tidpunkt eller över en kort tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som följer upp deltagarna över en längre tid. I en tvärsnittsstudie undersöks förekomsten av en viss egenskap, sjukdom eller hälsofaktor hos en population vid en given tidpunkt.

Tvärsnittsstudier är användbara för att uppskatta prevalens (den aktuella andelen fall) hos en viss sjukdom eller tillstånd, men de ger sällan information om orsakssamband eftersom de inte kan etablera en tidsföljd mellan exponering och utgång. Därför är det svårt att fastslå om ett samband mellan två variabler är orsakssamband eller bara en slumpmässig korrelation."

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Klippben' (latin: Os coxae) är ett skelettparti som består av tre ben, ilium, ischium och pubis, som fusionerats till en enhet. Klippbenet utgör en del av bäckenet och är fästat med ryggen via sacroiliacaarticulationen. Det är också fästat med lårbenet via höftleden (articulatio coxae), vilket möjliggör rörelser som gång, sittande och stående.

'Exome' refererar till den del av människans genetiska kod (DNA) som kodar för proteiner. Det utgör ungefär 1-2% av det totala DNA-innehållet i cellkärnan och inkluderar exon, de sekvenser som bevaras efter att intron har klippts bort under transkriptionen av DNA till RNA. Exomen är av speciell intresse för genetisk forskning och medicinsk diagnostik eftersom variationer i dessa sekvenser ofta är associerade med sjukdomar och andra fenotypiska drag.

I en genetisk kontext, betyder "heterozygot" att en individ har två olika alleler (varianter av samma gen) på ett visst locus (plats) på ett par homologt kromosom. Ett enklare sätt att uttrycka det kan vara att personen har en kopia av en viss gen från modern och en annan kopia av samma gen från fadern.

Detta kontrasterar med att vara homozygot, där individen har två identiska alleler på samma locus, vilket kan vara två kopior av samma normala allel eller två kopior av en muterad allel.

Heterozygota tillstånd kan ha olika effekter beroende på hur de två olika allelerna interagerar, och detta kallas för genetisk dominans. I vissa fall kan en allel vara dominant över den andra, medan i andra fall kan de två allelerna uttryckas samtidigt, vilket kallas för kodominans. I vissa fall kan en allel också vara partiell dominerande eller recessivt, beroende på hur mycket den bidrar till det fenotypiska (observbara) uttrycket av genen.

"CBA mice" är en typ av möss som används i forskning. "Inavlad" betyder att denna specifika stam av möss har blivit renrasig genom flera generationers avel med syfte att få en homogen population med konsekventa egenskaper och arvsmassa.

CBA (Cooperative Biology Assessment) är en av de vanligaste musstammarna använda inom biomedicinsk forskning, känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra möss. Dessa egenskaper gör CBA-möss till ett attraktivt val för forskare som studerar åldrande och åldringsrelaterade sjukdomar, såsom cancer, neurodegenerativa störningar och kardiovaskulära sjukdomar.

CBA-möss har också ett starkt immunsvar och är väl lämpade för studier av immunologiska fenomen och infektionssjukdomar. Det finns flera genetiskt distinkta CBA-substränger, såsom CBA/CaJ, CBA/Ca, CBA/J och CBA/N, som kan ha olika egenskaper eller användningsområden inom forskningen.

Processus mastoideus är ett benartat utskott (procès) på tinningbenet (os temporale). Det är en del av övre halsen och bildar en del av bakhuvudet. Processus mastoideus har en oregelbunden, trekantig form och består av spongiös benvävnad.

Processus mastoideus fungerar som en anslutningspunkt för flera muskler i halsen och öronen, inklusive sternocleidomastoiden, trapezius, splenius capitis och digastricus. Det är också platsen där mastoidit, en infektion av tinningbenet, ofta börjar.

"Barnspråk" er en norsk betegnelse som ikke direkte har en likhet med en medicinsk diagnose. Men begrepet kan relateres til sproglige utviklingsforhold hos barn, særlig i forbindelse med barns tidlige sprogutvikling.

I denne konteksten kan "barnspråk" referere til de sproglige mønstre og fremgangsmåter som barn bruker når de lærer å kommunisere og forstå sproget. Barnets sprogutvikling starter fra krefter som fødsel og utvikler seg gradvis over tid. I ung alder, vil barnet typisk bruke enkelte ord og simple sætninger for å kommunisere sine behov og ønsker. Som barnet grows, vil de langsomt bli i stand til å forme mer komplekse sætninger, forstå mere abstrakte begreper og bruke sproget mer sofistikeret over tid.

I noen tilfeller kan barn med ulikartede utviklingsforhold eller med spesielle behov ha vanskeligheter med å utvikle språket normalt. Disse barn kan ha behov for spesialpedagogisk støtte og terapi for å fremme deres sproglige utvikling.

I allianse med dette, bør du kontakte en læge eller en spesialist innen barnehelse hvis du har bekymringer om ditt barns sprogutvikling. De vil være i stand til å evaluere barnet og avgjøre om det er behov for ytterligere utredning eller støtte.

"Articulationsrubbningar" är en medicinsk term som ofta används för att beskriva oönskade rörelser i leden mellan två ben. Det kan orsakas av skada eller sjukdom i leden, såsom artros, reumatoid artrit eller en muskel- eller seninflammation. Artikulationsrubbningar kan vara små och svåra att upptäcka, men de kan också vara stora och synliga. De kan orsaka smärta, obehag och/eller instabilitet i leden. I vissa fall kan artikulationsrubbningar behöva behandlas med hjälp av fysioterapi, läkemedel eller kirurgi.

"Genkartläggning" är ett begrepp inom medicinen som refererar till den process där man fastställer en individs genetiska make upp. Detta kan involvera att analysera och identifiera specifika gener, kromosomer eller genetiska variationer hos en person. Genkartläggning kan användas för att ställa diagnoser av genetiska sjukdomar, för att fastställa ärftlighet av vissa sjukdomar eller egenskaper, och för att planera och utvärdera medicinska behandlingar. Genkartläggning kan också användas inom forskning för att undersöka genetiska associationer med olika sjukdomar och hälsotillstånd.

Branco-Oto-Renal-syndrom är ett sällsynt genetiskt syndrom som kännetecknas av kombinationen av nedsatt njurfunktion, hörselnedsättning och ögonproblem. Syndromet orsakas vanligtvis av en mutation i genen BORCS6 och ärvs autosomalt recessivt, vilket betyder att barn som har syndromet har fått två kopior av den defekta genen, en från varje förälder.

De tre huvudsakliga symptomen på Branco-Oto-Renal-syndrom är:

1. Nedsatt njurfunktion: Barn med syndromet kan ha strukturella och funktionella avvikelser i sina njurar, vilket kan leda till nedsatt njurfunktion eller njursvikt.
2. Hörselnedsättning: De flesta barn med Branco-Oto-Renal-syndrom har en viss grad av hörselnedsättning, ofta i form av sensorineural hearing loss.
3. Ögonproblem: Barn med syndromet kan ha olika typer av ögonproblem, såsom näthinneavlossningar eller abnormaliteter i strukturen av ögat.

Andra symptom som kan förekomma inkluderar utvecklingsstörning, ansiktsmissbildningar och problem med andningen. Syndromet behandlas vanligtvis genom att hantera de enskilda symtomen, såsom att behandla njursjukdomen med dialys eller njurtransplantation, hörselnedsättningen med hörapparater eller kohjärnimplantat och ögonproblemen med korrektionsglasögon eller operation.

Cryopyrin-Associated Periodic Syndromes (CAPS) are a group of rare inherited autoinflammatory diseases caused by mutations in the NLRP3 gene, which encodes the cryopyrin protein. The mutation leads to overactivation of the inflammasome, an intracellular complex that plays a crucial role in the innate immune system, resulting in uncontrolled release of pro-inflammatory cytokines such as interleukin (IL)-1β.

CAPS encompass three clinical subtypes:

1. Familial Cold Autoinflamatory Syndrome (FCAS): This is the mildest form of CAPS, characterized by recurrent episodes of fever, rash, and joint pain triggered by exposure to cold temperatures.
2. Muckle-Wells Syndrome (MWS): This subtype is more severe than FCAS and is characterized by recurrent fever, urticarial rash, arthralgia, conjunctivitis, and progressive hearing loss. Patients with MWS are also at risk for developing amyloidosis, a serious complication that can lead to kidney failure.
3. Neonatal-Onset Multisystem Inflammatory Disease (NOMID): Also known as chronic infantile neurological cutaneous and articular syndrome (CINCA), NOMID is the most severe form of CAPS. It is characterized by early-onset fever, rash, joint inflammation, central nervous system involvement, and hearing loss.

Treatment for CAPS typically involves targeted therapies that block IL-1β, such as anakinra, canakinumab, or rilonacept. These medications have been shown to be effective in reducing the symptoms and preventing long-term complications of CAPS.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Centrala hörselsrubbningar (CH) är en typ av hörselnedsättning som beror på skador eller störningar i hjärnan istället för i det yttre öronet eller mellanöronet. Dessa rubbningar kan vara orsakade av en rad olika faktorer, såsom sjukdomar, skador, medicinsk behandling eller åldrande.

CH kan manifesteras på olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som är påverkad. Några vanliga symtom inkluderar svårigheter att uppfatta tal i bullriga miljöer, försämrad förståelse av tal, speciellt vid högre frekvenser, och svårigheter att lokalisera ljudkällor.

Det är värt att notera att centrala hörselsrubbningar inte kan upptäckas med vanliga hörtest som mäter hur väl det yttre öronet och mellanöronet fungerar. I stället behövs specialiserade tester som utvärderar hjärnans förmåga att tolka och förstå ljud.

'Lod-poäng' (LOD, likelihood of being diseased) är ett begrepp inom medicinsk statistik och evidbaserad medicin. Det används för att beskriva sannolikheten för att en individ har en viss sjukdom baserat på olika tester eller kliniska fynd. LOD-poängen är ett kvantitativt mått som visar hur mycket en given variabel eller kombination av variabler stöder eller ifrågasätter en diagnos.

LOD-poängen beräknas vanligtvis genom att jämföra sannolikheten för ett visst resultat hos en individ med sjukdom (sannolikhet vid sjukdom, P(T+|D)) och sannolikheten för samma resultat hos en frisk individ (sannolikhet vid hälsotillstånd, P(T+|H)). Dessa två värden jämförs sedan med hjälp av formeln:

LOD = log10 [P(T+|D) / P(T+|H)]

När LOD-poängen är högre än 0, indikerar det att en given variabel eller kombination av variabler stöder diagnosen. Ju högre LOD-poängen är, desto starkare är stödjet för diagnosen. Omvänt, när LOD-poängen är lägre än 0, indikerar det att en given variabel eller kombination av variabler motsäger diagnosen.

Det är värt att notera att LOD-poängen inte är samma sak som den positiva predictive value (PPV) eller sannolikheten för sjukdom (P(D)). PPV beräknas genom att jämföra P(D|T+) med P(H|T+), medan LOD-poängen jämför P(T+|D) med P(T+|H). Dessa två mått mäter olika aspekter av diagnostisk precision och bör inte förväxlas.

Medicinskt sett betyder "missbildningar, multiple" att en individ har flera missbildningar i kroppen. Missbildningar är avvikelser från den normala utvecklingen och strukturen hos kroppsdelar eller organ. De kan vara medfötta (congenital) eller uppstå senare under livet.

Multiple missbildningar kan vara relaterade till varandra eller orelaterade, och de kan påverka olika delar av kroppen. Exempel på orsaker till multiple missbildningar inkluderar genetiska faktorer, exponering för teratogener (substanser som kan orsaka fetal skada) under graviditeten och andra sjukdomsförlopp.

Multiple missbildningar kan vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning eller syndrom, så det är viktigt att diagnostisera och behandla orsaken om möjligt. Behandlingen av multiple missbildningar beror på vilka delar av kroppen som är drabbade och hur allvarliga avvikelserna är.

Genetic testing er en type med test som analyserer DNA, RNA eller proteiner i en persons kropp for å finne ut om de har bestemte arvelige endringer (variasjoner) eller mutasjoner i gener som kan gi informasjon om risikoen for å utvikle bestemte medisinske tilstander eller sykdommer. Testene kan også avdekke genetiske egenskaper som kan ha betydning for behandling og pleie av en eksisterende sykdom. Genetic testing innebærer vanligvis å ta et DNA-prøve fra blod, spyt eller hår, men det kan også gjøres ved hjelp av prøver fra andre kroppsfluider eller væv. Resultatene av genetiske tester kan ha betydning for både den enkelte personen og hans/hens familiede med hensyn til risikoen for arvelige sykdommer og behandlingsmuligheter.

'Pons' är ett begrepp inom anatomin och refererar till en del av hjärnstammen (truncus cerebri) som förbinder hjärnbarken med lillhjärnan. Pons innehåller bland annat nervbanor som kontrollerar andningen och ögonrörelserna.

En 'ponsvinkel' är däremot inte en etablerad medicinsk term, men det finns en medicinsk diagnos som kallas "Ponsvinkelsyndrom" eller "lateral medullary syndrome", som orsakas av en skada på ponsvinkeln.

Ponsvinkelsyndromet är ett slags stroke (cerebrovasculär sjukdom) som orsakas av en blockering eller en blödning i de artärer som förser ponsvinkeln med blod. Symptomen på Ponsvinkelsyndrom kan inkludera:

* Ensidig känselbortfall (sensory loss) på ansikte, arm och ben
* Svårigheter att svälja (dysphagia)
* Balanssvårigheter och instabilitet
* Ögonrörelsernas koordinering kan vara rubbad (ophthalmoplegia)
* Höjd blodtryck
* Värk i halsen eller ansiktet

Om du har några frågor om denna diagnos eller andra medicinska frågor, rekommenderar jag dig att kontakta en läkare eller ett sjukhus för mer information och råd.

Pneumokockhjärnhinneinflammation, även känd som pneumokockmeningit, är en allvarlig infektion orsakad av bacterien Streptococcus pneumoniae. Infektionen drabbar hjärnhinnan (meningerna) och kan leda till livshotande komplikationer om den inte behandlas omedelbart. Symptomen på pneumokockhjärnhinneinflammation kan inkludera stark huvudvärk, feber, kräksymtom, muskelvärk, yrsel, ljuskänslighet, stel nacke och förändrat medvetande. I vissa fall kan patienten också uppleva hörselförlust, minnesförlust eller andra neurologiska symtom. Behandlingen av pneumokockhjärnhinneinflammation består vanligtvis av antibiotika och intensivvård på sjukhus. För att förebygga infektionen kan vaccination rekommenderas, särskilt för barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år och personer med nedsatt immunförsvar.

Den ovala fönstret i örat är en del av mellanörat och är formad som ett tresidigt skevt polygon. Det utgör en passage mellan mellanörat och innerörat och består av en tunn, öppen benstruktur som är innesluten i en membranös struktur.

Ovala fönstret har en viktig funktion i hörselsystemet eftersom det överför ljudvågor från luften till vätskan i innerörat. När ljudvågorna når ovala fönstret vibrerar det och orsakar att den inneslutna vätskan i innerörat, perilymfan, börjar röra sig. Detta ledde till en kaskad av händelser som slutligen leder till att hjärnan uppfattar ljudet.

Det är värt notera att det finns ett annat fönster i mellanörat, kallat runda fönstret, som också har en funktion i överföringen av ljudvågor. Runda fönstret är dock mer flexibelt än det ovala fönstret och kan expandera och kontrahera för att kompensera för tryckskillnader mellan luften och innerörat.

Kolesteatom, mellanöra, är en abnormal tillväxt av hudceller (epitelceller) inne i mittöronet. Detta sker när celler från ytöronets yttre hörselgång börjar växa in i mittenöra genom en tunn trumhinna. Kolesteatomet kan fortsätta att växa och förstöra strukturer i mittöronet som benen i hörselkedjan, vilket kan leda till hörnedsättning eller till och med dövhet.

Det är viktigt att notera att kolesteatom inte är cancer, men om det inte behandlas kan det orsaka allvarliga skador på mittöronet och hörselnerven. Orsaken till kolesteatom är oftast okänd, men det kan vara relaterat till upprepade infektioner i mittenöra eller en födelsedefekt. Behandlingen av kolesteatom innebär vanligtvis kirurgiskt avlägsnande av abnormalvävnaden.

"Fall-kontrollstudie" är en epidemiologisk studietyp där syftet är att undersöka samband mellan en utsatthet (exempelvis en viss beteendefaktor eller exponering) och ett sjukdomsfall. Studien jämför personer med sjukdomen (kallade "fall") med personer som inte har sjukdomen (kallade "kontroller"). Genom att jämföra dessa två grupper kan man se om det finns några skillnader mellan dem vad gäller utsattheten.

Det är viktigt att kontrollgruppen är så lik fallgruppen som möjligt, förutom sjukdomen, för att studien ska ge tillförlitliga resultat. Kontrollerna väljs ofta från samma population som fallen och matchas efter demografiska faktorer som ålder, kön och socioekonomisk status.

Fall-kontrollstudier är användbara när det är svårt att identifiera en representativ grupp av icke-sjuka personer i förväg, till exempel vid sällsynta sjukdomar eller då sjukdomen har lång inkubationstid. Dessa studier kan ge ett snabbt och kostnadseffektivt svar på frågor om orsakssamband mellan en utsatthet och ett sjukdomsfall.

'Vestibular Evoked Myogenic Potentials' (VEMP) är en medicinsk term som refererar till en typ av neurofysiologisk respons i skelettmuskulaturen till stimuli som påverkar vestibulära systemet, det del av innerörat som styr balans och rörelse.

VEMP-svar registreras vanligen med hjälp av elektromyografi (EMG) och involverar två huvudtyper: cervikal VEMP (cVEMP) och ocular VEMP (oVEMP).

cVEMP mäts i muskulaturen i halsen, vanligen i sternocleidomastoidmuskeln, och svarar på stimuli som påverkar otoliterna i sakculus i innerörat. oVEMP mäts i muskulaturen kring ögonen, vanligtvis i obliquus superior muscle, och svarar på stimuli som påverkar utriculus i innerörat.

Dessa svar ger information om funktionen hos vestibulära systemet och kan användas för att diagnostisera och övervaka olika typer av sjukdomar eller skador som påverkar balans- och rörelsesystemet.

Anjontransportproteiner är proteiner som aktivt transporterar anjoner, dvs. negativt laddade joner, genom cellytan eller inne i cellen mellan olika kompartment. Dessa proteiner hjälper till att reglera saltbalansen, pH och osmotisk tryck i cellen samt är viktiga för nervernas funktion då de transporterar signalsubstanser som neurotransmittorer över cellytan. Ett exempel på ett anjontransportprotein är den bicarbonat-transporterande proteinkomplexet (SLC4) som hjälper till att reglera cellens pH genom att transportera bikarbonatjoner (HCO3-) och väteioner (H+).

Inferior colliculi är en par av strukturer i hjärnstammen som utgör en del av det auditiva systemet hos däggdjur. De två inferior colliculierna är en del av den mesencephaliska auditoriska barken och fungerar som en integreringscentrum för auditiv information från båda öronen.

De tar emot signaler från lägre nivåer i det auditiva systemet, såsom cochlea och nuclei i hörselgången, och skickar sedan signaler vidare till högre nivåer i det auditiva systemet, såsom thalamus och cortex. Inferior colliculi är också involverade i reflexreaktioner på ljud, såsom att vända huvudet mot en ljudkälla.

I medicinska sammanhang kan skador eller sjukdomar i inferior colliculi orsaka problem med hörseln, såsom svårigheter att lokalisera ljud och nedsatt hörsel.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

Inom medicinsk kontext, kan "försvarspersonal" referera till personer som är anställda eller tjänstgör inom militära organisationer och som har fått speciell utbildning och träning för att hantera olika former av skador och medicinska situationer i strids- eller kriszoner. Deras uppgifter kan omfatta att ge akut vård, stabilisera patienter med allvarliga skador, administrera läkemedel och genomföra basic life support (BLS) eller advanced cardiac life support (ACLS).

Försvarspersonal kan vara specialiserade inom olika områden som fältmedicin, trauma-vård, sjukvårdslogistik och psykisk hälsa. Deras huvudsakliga mål är att skydda, förhindra och behandla skador och sjukdomar bland soldater och civilbefolkning i konfliktzoner eller under katastrofer.

Basilarlamina är ett tunnt lager av kollagen i cochlea, en del av innerörat, som hjälper till att skilja på olika frekvenser av ljudvågor. Det består av tre skikt: lamina densa, och två laminae rare. Basilarlamina är viktigt för att överföra ljudvibrationer från det yttre hörselgången till hörselsnäckan och konverterar dem till nervimpulser som sedan tolkas av hjärnan som ljud. Skador på basilarlamina kan leda till nedsatt hörsel eller dövhet.

'Arvsyftat nefit' (ärftlig nefrit) är ett samlingsbegrepp för en grupp med ärftliga sjukdomar som primärt påverkar njurarna. Dessa sjukdomar kännetecknas av skada och inflammation i njurens glomeruli, de små blodkärlen där urinen bildas. Detta orsakar proteinleckage och/eller blod i urinen (hematuri).

Det finns flera olika typer av arvsyftat nefit, men de flesta är autosomalt dominant eller recessivt nedärvt. Exempel på sådana sjukdomar inkluderar Alport syndrom, thin basement membrane nephropathy (TBMN), och hereditary nephritis (HN).

Alport syndrom är en genetisk sjukdom som orsakas av mutationer i COL4A3, COL4A4 eller COL4A5 generna. Denna sjukdom påverkar glomerulusstrukturen och kan leda till njurfunktionsnedsättning, sensorineuralt hörselförlust och ögonbesvär.

TBMN är en annan typ av arvsyftat nefit som orsakas av mutationer i COL4A3 eller COL4A4 generna. Denna sjukdom kännetecknas av en tunnning av glomerulusbasalmembranet och kan leda till hematuri, proteinuria och progressiv njurskada.

HN är en grupp av sjukdomar som orsakas av mutationer i olika gener, inklusive MYH9, ACTN4 och TRPC6. Dessa sjukdomar kan leda till hematuri, proteinuria, njurskada och progressiv njurfunktionsnedsättning.

I allmänhet är arvsyftat nefit en grupp av ovanliga, men allvarliga sjukdomar som kan leda till njurförlust om de inte behandlas korrekt. Om du eller någon i din familj har ett förhöjt risk för att utveckla arvsyftat nefit bör du konsultera en läkare för att diskutera möjligheterna till screening, preventiv åtgärder och behandling.

Hereditary Sensory and Autonomic Neuropathies (HSANs) are a group of inherited disorders that affect the peripheral nerves. These nerves transmit information between the brain and spinal cord and the rest of the body, including muscles and sensory receptors in the skin. HSANs are characterized by varying degrees of sensory loss, autonomic dysfunction, and sometimes motor impairment.

HSANs can be classified into several types (Types I to V) based on their clinical features, inheritance patterns, and genetic defects. The main types include:

1. HSAN Type I (also known as Friedreich's ataxia): This is the most common form of HSAN, characterized by progressive gait and limb ataxia, sensory loss, absent reflexes, and muscle weakness. It is inherited in an autosomal recessive manner and is caused by mutations in the FXN gene.
2. HSAN Type II: This form of HSAN is characterized by severe distal sensory loss, often leading to self-mutilation, and autonomic dysfunction. It is inherited in an autosomal recessive manner and is caused by mutations in the WNK1 gene.
3. HSAN Type III (also known as Riley-Day syndrome or Familial Dysautonomia): This form of HSAN is characterized by autonomic dysfunction, including decreased lacrimation, abnormal blood pressure regulation, and gastrointestinal dysmotility. It is inherited in an autosomal recessive manner and is caused by mutations in the IKBKAP gene.
4. HSAN Type IV (also known as Congenital Insensitivity to Pain with Anhidrosis): This form of HSAN is characterized by a complete insensitivity to pain, anhidrosis (absence of sweating), and sometimes mental retardation. It is inherited in an autosomal recessive manner and is caused by mutations in the SCN9A gene.
5. HSAN Type V: This form of HSAN is characterized by a selective loss of small fiber sensory function, including pain and temperature sensation, and autonomic dysfunction. It is inherited in an autosomal dominant manner and is caused by mutations in the NGF gene.

It's important to note that these are just a few examples of the many different types of hereditary sensory and autonomic neuropathies (HSAN) that have been identified, and that the specific symptoms and genetic causes can vary widely between individuals with these conditions.

Variansanalys (ANOVA) är en statistisk metod som används för att undersöka om det finns några signifikanta skillnader mellan grupper i ett experiment. Den jämför medelvärdena hos två eller fler grupper och beräknar variansen inom varje grupp samt totalvariansen över alla grupper. Sedan använder den en F-test för att avgöra om det finns någon signifikant skillnad mellan grupperna. Metoden bygger på jämförelser av gruppers standardavvikelser och är därför särskilt användbar när man vill undersöka effekter hos flera grupper samtidigt.

Ovanliga komplikationer till öroninflammation är hörselnedsättning, labyrintit (inflammation av innerörat), mastoidit ( ... ålder behandlas alltid med antibiotika vid dubbelsidig otit Utebliven spontan förbättring efter 2-3 dygn Uttalad smärta trots ... hörselnedsättning sedan tidigare, cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom eller operation Det rådande resistensläget medger ...
Ibland är koanalatresin enkelsidig och ibland dubbelsidig. Om atresin är dubbelsidig måste barnet opereras tidigt, då små barn ... Ear anomalies, på svenska öronmissbildningar, med eller utan hörselnedsättning och balansrubbning. Uppskattningsvis föds ett ...
Audiogram Psykogen hörselnedsättning. "flat loss". Audiogram Serös otitis media. Generell hörselnedsättning ner till ca 40-50dB ... Ensidig/dubbelsidig - Ofta ärftlig. vanligt hos kvinnor - graviditet - Benledningskuran dip "Carharts notch" vid 2000Hz ... En ensidig hörselnedsättning som ofta drabbar alla frekvenser samtidigt. Audiogram Bullerskada. Oftast drabbas frekvensen ... Audiogram Genetisk hörselnedsättning. Kan drabba basen eller diskanten. "hängmatta". Alltid bilateral.. Audiogram Morbus ...
Ensidig eller dubbelsidig hörselnedsättning är vanligt. Den kan vara av olika slag. Hörselnedsättningen kan orsakas av hinder i ... Vid hörselnedsättning används hörhjälpmedel som förstärker ljud. Vid svårare hörselnedsättning används ibland kokleaimplantat ... sensorineural hörselnedsättning). Det finns också en blandform av konduktiv och sensorineural hörselnedsättning. En del barn ... Förträngningen kan vara ensidig eller dubbelsidig.. När barnet är äldre kan den förändrade gomfunktionen göra att talet blir ...
Ovanliga komplikationer till öroninflammation är hörselnedsättning, labyrintit (inflammation av innerörat), mastoidit ( ... ålder behandlas alltid med antibiotika vid dubbelsidig otit Utebliven spontan förbättring efter 2-3 dygn Uttalad smärta trots ... hörselnedsättning sedan tidigare, cochleaimplantat, känd mellanöresjukdom eller operation Det rådande resistensläget medger ...
Andra komplikationer till påssjuka är hjärnhinneinflammation och hörselnedsättning.. Påssjuka i Sverige. I Sverige har påssjuka ... Om sjukdomen drabbar en man efter puberteten finns risk för testikelinflammation, ibland dubbelsidig. En liten risk föreligger ...
Dubbelsidig öroninflammation eller öroninflammation i ena örat och vätska bakom trumhinnan i det andra örat hos barn yngre än ... Alla andra behöver bara kontrolleras efter tre månader om subjektivt kvarstående hörselnedsättning eller tidigare om andra ... Däremot bör barn under ett år och över tolv år och barn som får dubbelsidig öroninflammation eller brusten trumhinna behandlas. ...
En lunginflammation i båda lungorna kallas dubbelsidig lunginflammation. En dubbelsidig lunginflammation behöver inte vara mer ... Du har också möjlighet att få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning. ...
Som barn blev jag väldigt sjuk i dubbelsidig öroninflammation som inte upptäcktes i tid, mest troligt i ett års tid, men som ... Jag har en liten hörselnedsättning som har fått följa med mig sedan dess. Främst dova och mörka ljud, så att prata med män ( ...
Matte Direkt Safari 3A Elevbok - Tryckt punktskrift, dubbelsidig/glesskrift Spara i lista Sparad i lista! Läromedelsegenskaper ... Matematik för elever med dövhet och hörselnedsättning * Svenska för elever med dövhet och hörselnedsättning ...
Söka svar - Religionskunskap kurs 1 och 2 - Tryckt punktskrift, dubbelsidig/tätskrift Spara i lista Sparad i lista! * Tryckt ... Matematik för elever med dövhet och hörselnedsättning * Svenska för elever med dövhet och hörselnedsättning ...
Silvana Pérez Abujder är 28 år gammal och har dubbelsidig hörselnedsättning. Hon är flygtekniker och även medgrundare av och ...
Hur kan jag få hjälp om jag upplever att jag drabbats av en hörselnedsättning? Här finns svaret. ... Hur kan jag få hjälp om jag upplever att jag drabbats av en hörselnedsättning? Här finns svaret. ... öra om man har dubbelsidig hörselnedsättning. Nästa steg - att prova ut en hörapparat. Tillsammans med en audionom går du ... Du kan läsa mer om hörselnedsättning här.. Ta det första steget. Vad gör man då om man misstänker att man börjat höra dåligt? ...
NN har en hörselnedsättning med ett medelvärde runt 40dB. NNs ansökan om plats i X-skolans förskoleklass avslogs på grund av ... att NN vid nyföddhetsmätning hörde 50dB och att hen vid den senaste hörselmätningen i december 2013 visat en dubbelsidig, ... Särskilda skäl gjorde att en elev kunde tas emot i specialskolan trots måttlig hörselnedsättning. ÖVERKLAGAT BESLUT. Beslut av ... Hen har hereditet för hörselnedsättning då hens mamma är döv sedan födseln. Pappan är gravt hörselskadad efter en infektion. Av ...
SOL 4000 Geografi 7 Elevbok - Tryckt punktskrift, dubbelsidig/tätskrift Spara i lista Sparad i lista! * Tryckt form ... Matematik för elever med dövhet och hörselnedsättning * Svenska för elever med dövhet och hörselnedsättning ...
  • Däremot bör barn under ett år och över tolv år och barn som får dubbelsidig öroninflammation eller brusten trumhinna behandlas. (nasetslakargrupp.se)
  • Som barn blev jag väldigt sjuk i dubbelsidig öroninflammation som inte upptäcktes i tid, mest troligt i ett års tid, men som ignorerades från vårdens sida. (malintarvainen.se)