HELLP-syndrom är ett allvarligt komplikation i samband med graviditet, som kännetecknas av höga värden av leverenzymer (H), blodplättsbrist (EL) och nedsatt blodgenomströmning i artärer (LP). Det kan vara förknippat med preeklampsi eller eklampsi, men kan också uppstå självständigt. Symptomen på HELLP-syndrom innefattar bland annat illamående, kräkningar, smärta i övergumpen och magtrakterna, ökad vikt, ödem, huvudvärk och försämrad andningsfunktion. Behandlingen av HELLP-syndrom kan innebära att graviditeten avslutas genom kejsarsnitt, behandling med läkemedel som sänker blodtrycket och förhindrar ytterligare skada på levern, samt intag av blodtransfusioner om det finns tecken på allvarlig blodplättsbrist.

Havandeskapsförgiftning, även känd som ciguateraförgiftning, är en form av matförgiftning som orsakas av att äta fisk som innehåller toxiner producerade av encelliga organismer som lever på vissa korallrev. Symptomen på havandeskapsförgiftning kan variera, men de kan inkludera både matvanemor och neurologiska symptom, såsom kramper, yrsel, huvudvärk, minnesförlust och nedsatt sinnesförnimmelse. Andra symptom kan vara mag-tarmbesvär, som kräkningar, diarré och buksmärtor. I allvarliga fall kan det finnas hjärt- och lungrelaterade symptom också. Det finns inget botemedel för havandeskapsförgiftning, och behandlingen består av stödjande vård för att lindra symptomen. För att förebygga havandeskapsförgiftning bör man undvika att äta fisk från kända ciguateratoxin-källor, särskilt stora rovfiskar som lever nära korallrev.

En graviditetskramp, även känd som ömsesidig muskelspasm eller utlöst muskelkramp under graviditeten, är en smärtsam kontraktion av magmuskulaturen under graviditeten. Detta skiljer sig från falska förlossningskontraktioner genom att det saknas regelbundenhet och progressiv intensifiering över tiden. Graviditetskramper kan orsakas av en rad faktorer, inklusive magont, muskuloskelettala problem eller hormonella förändringar under graviditeten. De tenderar att vara obekväma men är vanligtvis inte skadliga för modern eller fostret. Om dock graviditetskramper uppträder tillsammans med andra symptom som blödning, smärta i underlivet, avflöde av vätska från slidan eller minskad rörelse hos fostret, bör en läkare kontaktas omedelbart.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

'Syndrom' er et begreb, der anvendes indenfor medicin og betegner en samling af symptomer, tegn og/eller læsioner, der ofte forekommer sammen. Et syndrom repræsenterer dermed en særlig klinisk præsentation eller et mønster af sygdomsmanifestationer, men adskiller sig fra en specifik diagnose, da årsagen til syndromet ikke nødvendigvis er klar.

Et eksempel på et syndrom er Down-syndromet, der karakteriseres ved en unormal kromosomalt fordeling (trisomi 21), hvilket resulterer i en række fysiske og mentale egenskaber og udviklingsmæssige forsinkelser. Andre eksempler inkluderer Klinefelters syndrom, Cushings syndrom og Marfans syndrom.

Graviditetskomplikationer med blod (Hematologiska komplikationer under graviditet) kan innebära en rad olika tillstånd som påverkar moderns blodcirkulation och blodceller. Några exempel är:

1. Anemi: En minskad andel syretransporterande röda blodkroppar (erytrocyter) i blodet, vilket kan leda till trötthet, yrsel och andningssvårigheter. Det kan orsakas av olika faktorer under graviditeten, såsom ökat blodvolym eller järnbrist.

2. Pre-eclampsia/eclampsia: En allvarlig komplikation som kännetecknas av högt blodtryck och skador på bland annat lever och njurar. I vissa fall kan det leda till för tidig födsel eller livshotande tillstånd för modern.

3. Tromboemboli: Bildning av blodpropp (tromb) i en artär eller ven som kan orsaka allvarliga komplikationer, beroende på var proppen bildas och hur stor den är. Under graviditet ökar risken för tromboemboliska tillstånd, särskilt under senare stadier av graviditeten och efter förlossningen.

4. Disseminerad intravaskulär koagulation (DIC): En allvarlig blodsjukdom där blodets koaguleringssystem aktiveras på ett oregelbundet sätt, vilket leder till att blodproppar bildas i små och stora blodkärl över hela kroppen. Det kan orsakas av en rad olika underliggande tillstånd, inklusive graviditetskomplikationer som pre-eclampsia/eclampsia eller infektioner.

5. Thrombocytopeni: En nedsatt täljningsvärde av blodplättar (trombocyter) i blodet, vilket kan öka risken för blödningar. Under graviditet kan thrombocytopeni uppstå på grund av en rad olika orsaker, inklusive gestationsdiabetes och pre-eclampsia/eclampsia.

6. Intrauterin fetal demise (IUFD): Dödandet av fostret i livmodern före förlossningen. Det kan bero på en rad olika orsaker, inklusive graviditetskomplikationer som pre-eclampsia/eclampsia, infektioner och kromosomala abnormaliteter hos fostret.

Det är viktigt att uppsöka läkare eller sjukgymnast vid tecken på graviditetskomplikationer för att få rätt behandling så snart som möjligt.

Graviditetshypertoni, även känd som graviditetsinducerad hypertension eller svår hypertension under graviditet, är en allvarlig sjukdom som kan uppstå under graviditeten. Det definieras som en ökning av blodtrycket över 140/90 mmHg, tagen på två tillfällen med minst 6 timmars mellanrum, efter graviditetsvecka 20, hos en kvinna som normalt har ett normalt blodtryck.

Graviditetshypertoni kan delas in i tre olika kategorier:

1. Gravida gestosis: Detta är den mildaste formen av graviditetshypertoni och definieras som en ökning av blodtrycket över 140/90 mmHg efter graviditetsvecka 20, utan tecken på organpåverkan.
2. Preeklampsi: Detta är en allvarligare form av graviditetshypertoni som kännetecknas av en ökning av blodtrycket över 140/90 mmHg, tillsammans med protein i urinen (proteinuri) och/eller tecken på organpåverkan.
3. Eklampsi: Detta är den allvarligaste formen av graviditetshypertoni och kännetecknas av en plötslig och allvarlig ökning av blodtrycket, med symtom som krampanfall, förlust av medvetande eller andningssvårigheter.

Graviditetshypertoni kan leda till allvarliga komplikationer såsom intrauterin tillväxtbegränsning (IUGR), förtidig födsel, placentainsufficiens och livshotande skador på moderkakan och fostret. Därför är det viktigt att kvinnor som lider av graviditetshypertoni får noggrann övervakning och behandling under sin graviditet.

Graviditetsutfall, även känt som abort eller spontan abortion, är en komplikation under graviditeten som innebär att fostret dör och utdrives spontant från livmodern under de första 20 veckorna. Det kan delas in i tidiga (upp till 8 veckor), medel (mellan 9 och 16 veckor) och sent graviditetsutfall (efter 17 veckor). Orsakerna kan vara många, bland annat kromosomavvikelser, anatomiska avvikelser eller infektioner. Graviditetsutfall är relativt vanligt och uppskattas inträffa hos cirka 10-20 procent av alla graviditeter.

'Hämmad fostertillväxt' (intrauterin tillväxtretardation, IUGR) är en medicinsk term som används för att beskriva ett foster som har en lägre vikt än förväntat vid födseln, vanligtvis definierat som en fetalvikt under den tionde percentilen. Det kan orsakas av olika faktorer, inklusive genetiska, miljömässiga och moderska faktorer som kan påverka fostrets tillväxt i livmodern. Förekomsten av hämmad fostertillväxt kan vara ett tecken på olika komplikationer under graviditeten och efter förlossningen, såsom neonatal morbiditet och mortalitet, kognitiva funktionsnedsättningar och kardiovaskulära sjukdomar under vuxenlivet.

Medicinskt sett är moderkakan (placentan) ett organ som bildas under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Den utvecklas från den äggcell som befruktats och implanterar sig i livmoderns slemhinna. Moderkakan har en yta på ungefär 0,15–0,20 kvadratmeter hos människor och är till formen platt och rund med en diameter på cirka 15–20 cm vid full term.

Moderkakans huvudsakliga funktioner inkluderar:

1. Att förse fostret med näring: Moderkakan tar upp näringsämnen från moderns blod och omvandlar dem till en form som fostret kan ta upp och använda.
2. Att avlägsna avfallsprodukter från fostret: Moderkakan tar emot avfallsprodukter från fostret och transporterar bort dem i moderns blodomlopp.
3. Att producera hormoner: Moderkakan producerar flera hormoner som hjälper till att underhålla graviditeten, inklusive gestagen, östrogen och humant klorioniskt gonadotropin (hCG).
4. Att skydda fostret mot infektioner: Moderkakan har en immunförsvarsmekanism som hjälper till att förhindra att infektioner når fostret.

Moderkakan är ett mycket viktigt organ under graviditeten och utvecklas kontinuerligt tillsammans med fostret. Efter födseln separeras moderkakan från livmodern och avlägsnas, ofta genom en process som kallas efterbörd.