Sjukliga förändringar i de endokrina körtlarna och sjukdomar till följd av onormala hormonnivåer.
Det system av körtlar, vilka släpper ut sitt sekret (hormoner) direkt i cirkulationssytemet. Förutom hormonkörtlarna ingår även kromaffinsystemet och neurosekretionssystemet.
Sjukdom i någon del av hjärnan eller ryggmärgen.
Körtlar utan till- och frånförselkanaler som utsöndrar ämnen direkt i cirkulationssystemet och påverkar ämnesomsättning och andra kroppsfunktioner.
Endokrina disruptorer (EDs) är kemiska ämnen som kan störa eller påverka hormonsystemet hos djur och människor. De gör detta genom att hämta, efterahanda eller förvränga signalsubstanser i kroppen, såsom hormoner, vilket kan leda till negativa hälsoeffekter. EDs kan hittas i en mängd olika produkter och miljöer, inklusive livsmedel, plastprodukter, kosmetika och industriella avfall. Exponering för höga nivåer av endokrina disruptorer har associerats med allvarliga hälsoeffekter som cancer, reproduktionsproblem, neurotoxicitet och störningar i immunsystemet.
'Nervsystemets sjukdomar' är en samlingsbeteckning för en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna, vilket kan leda till problem med rörelse, sensorisk perception, kognition, emotion och beteende.
Ospecifiserade tumörer eller cancer i de endokrina körtlarna.
Virusinfektioner i hjärnan, ryggmärgen, deras hinnor och omgivande utrymmen.
Ett inflammatoriskt förlopp som berör hjärnan och hjärnhinnorna, och som oftast orsakas av patogena organismer som invaderar det centrala nervsystemet, eller ibland av toxiner, autoimmuna störningar och andra tillstånd.
Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.
Infektionssjukdomar i hjärnan, ryggmärgen och hjärnhinnorna. DNA-virusinfektioner, RNA-virusinfektioner, bakterieinfektioner, mykoplasmainfektioner, spiroketinfektioner, svampinfektioner, protozoinfek tioner, maskinfektioner och prioninfektioner kan drabba centrala nervsystemet primärt eller som en sekundär process.
En underavdelning av internmedicinen med inriktning på det endokrina systemets metabolism, fysiologi och sjukdomar.
Opiatalkaloider är en grupp naturligt förekommande kemiska substance som binder till opioidreceptorer i hjärnan och nervsystemet, vilket kan leda till smärtlindring, sedering och eufori. De extraheras vanligtvis från opiumvällingar från opieppoppy (Papaver somniferum) eller andra arter inom släktet Papaver. Exempel på opiatalkaloider är morfin, kodein, tebain och heroine.
Neurosekretoriska systemet är ett nervsystem som producerar, lagrar och sekreterar neurohormoner direkt in i blodomloppet, vilket påverkar funktionen hos andra endokrina organ och regulerar homeostasen i kroppen.
Förorenande ämnen i allmänhet i omgivningen.
Hela förloppet för organismers förökning genom avkomma.
Celler fördelade i ytskiktet genom hela mag-tarmkanalen som innehåller reglerpeptider och/eller biogena aminer.
Stora kräldjur med långa svansar, inklusive kaimaner, tillhörande ordningen Loricata.
Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) är en slowly progressive, dödlig neurologisk infektion orsakad av ett defektivt measles-virus. Det berör framförallt barn och unga vuxna som blev smittade med measles under det första levnadsåret eller under barndomen. Symptomen inkluder bland annat mentala och motoriska funktionsstörningar, muskelsvaghet, epilepsi och till slut koma och död. Diagnosen ställs vanligen genom att påvisa measles-antikroppar i cerebrospinalvätskan (CSF) och speciella EEG-mönster. Det finns inget botemedel för SSPE, men antivirala läkemedel kan användas för att försöka förlänga livslängden och minska symtomen.
Neuroimmunmodulering refererar till den process där immunsystemet och nervsystemet kommunicerar och påverkar varandra, vilket kan styras eller modifieras för terapeutiska syften. Det inkluderar mekanismer som reglerar inflammation, autoimmunitet och neuronal excitation i samband med sjukdomar som multipel skleros, neurodegenerativa sjukdomar och smärta.
Frasier syndrom är ett mycket sällsynt genetiskt tillstånd som orsakas av en mutation i kromosom 17 och påverkar båda könen. Det kännetecknas av kronisk tubulär nedsatt njurfunktion, sammanflätade kärl i lungorna (pulmonal lymphangiektasi) och ofta också avsaknaden av en viss struktur i hjärnan (corpus callosum agenesi). Symptomen kan variera från mild till allvarlig, men de flesta drabbade behöver dialys eller en njurtransplantation under sitt liv. Tillståndet är uppkallat efter de två bröderna Frasier som undersökte det först.
Neurologiskt syndrom, karakteriserat av avvikelser i kognition, motorisk prestation och beteende. Det är delvis eller helt orsakat av direkta effekter av HIV-viruset i hjärnan, hellre än av en opportun infektion. Patologiska fynd inkluderar en diffus blekhet i den vita substansen, multinukleär cell encefalit och vakuolär myelopati. Kliniska manifestationer kan inkludera apati, mental slöhet och tilltagande försvagning.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
En underklass av utvecklingsreglerade laminer med neutral isoelektrisk punkt. De lösgörs från kärnmembranet under mitosfasen.
Patologiska tillstånd som påverkar hjärnan, bestående av de intrakraniella delarna av det centrala nervsystemet. Detta omfattar hjärnbarken, den vita hjärnvävnaden, basalganglierna, talamus, hypotalam us, hjärnstammen och lillhjärnan (cerebellum).
En stam av encefalomyokarditvirus, en Cardiovirusart, som vanligtvis ger en inte helt uppenbar tarminfektion hos möss. Ett litet antal möss kan visa tecken på slapphetsförlamning.
Proteiner, främst i cytoplasma, som specifikt binder kalcitriol, förflyttar sig till kärnan och reglerar transkription av specifika segment av DNA med hjälp av D-receptorsamverkande proteiner (s k DRIP). Vitamin D omvandlas till kalcitriol i levern och njurarna och verkar sålunda slutligen genom dessa receptorer.
Cerebrospinalvätska, eller LCR (latin: liquor cerebrospinalis), är en klar, steril och färglös fluid som cirkulerar kring hjärnan och ryggmärgen i subarachnoidalrummet, skyddande dem från mekanisk skada och hjälper till att reglera kraniepressuren.
Sjukdomstillstånd i någon del av mag-tarmkanalen eller tillhörande organ (lever, gallvägar, bukspottkörtel).
De tre hinnor som täcker hjärnan och ryggmärgen. De är hårda hinnan, spindelvävshinnan och den mjuka hinnan.
De könscellproducerande körtlarna, äggstock och testikel.
Sjukdomar kännetecknade av förlust av eller bristande funktion hos myelin i det centrala eller perifera nervsystemet.
En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.
Enterovirusinfektioner är infektioner orsakade av enterovirusslaget, som innefattar över 100 olika virusstammar, däribland coxsackievirus, echo-virus och rhinovirus. Infektionerna sprids främst via fekal-oral eller respiratorisk väg och kan ge upphov till en rad symtom som varierar från milda, influensaliknande symptom till allvarligare sjukdomar såsom hjärtsjukdomar, hudutslag, meningit och paralys. Symtomen tenderar att vara mildare hos friska vuxna än barn och äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
"En sköldkörtel är en endokrin drift som producerar och sekreterar tyreoideahormoner, inklusive triiodthyronin (T3) och thyroxin (T4), vilka reglerar metabolism, tillväxt och utveckling hos ryggradsdjur."
Föreningar som innehåller metylradikalen med två bensenringar i substitution. Alla utbyten är tillåtna, men fusion med bensenringarna får inte förekomma.
Ett endokrint system av nervceller, nervtrådar, endokrin vävnad och blodkärl som producerar och släpper ut hypofyshormoner i cirkulationssystemet.
Den fysiologiskt verksamma formen av D-vitamin. Den bildas framförallt i njurarna genom enzymatisk hydroxilering av 25-hydroxikolekalciferol (Kalcifediol). Produktionen stimuleras av låga blodkalciumh alter och bisköldkörtelhormon. Kalcitriol ökar absorptionen av kalcium och fosfor i tarmen, och ökar, i samverkan med bisköldkörtelhormon, resorptionen av benmassa.
"Toxicity testing refers to the scientific study and evaluation of the harmful effects of chemicals or drugs on living organisms, typically performed in a controlled laboratory setting. These tests aim to determine the dose at which a substance becomes toxic, as well as the nature and severity of the adverse effects. The data obtained from toxicity testing is essential for assessing potential health risks associated with exposure to various substances and guiding regulatory decision-making, product development, and safety guidelines."
Xenobiotika är en beteckning inom farmakologi och toxikologi för ämnen eller substanser som inte naturligt förekommer i ett levande organisms kropp eller är främmande för dess normala biokemi. Det kan exempelvis vara läkemedel, droger, giftiga kemikalier eller polluter som tas upp via andning, huden eller näringsupptaget. Organismens kropp behandlar xenobiotika som främmande ämnen och söker att neutralisera och eliminera dem genom diverse metabola processer, till exempel oxidation, reduktion och hydrolys, följt av utschelningsprocesser som urinering eller avskiljning via gallan.
Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.
Faktorer som leder till att kroppens alla livsfunktioner upphör. De kan vara underlag för epidemiologisk analys.
Nervsystemets överordnade informationshanterande enheter, bestående av hjärnan, den förlängda märgen, ryggmärgen och hjärnhinnorna. Syn. CNS.
"Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp av klororganiska föreningar som består av 209 olika konstitutionella isomerer, alla med en bifenylstruktur där upp till tio kolatomerna är klorinerade. De var i stor skala använda under 1900-talet inom elektro- och industrisektorer på grund av deras isolerande, eldfasta och oljeframskrivande egenskaper. PCB är mycket stabila och har lång livslängd i miljön, vilket har lett till att de ackumulerats i levande organismer och människor. De är kända för sina toxiska effekter, såsom störningar av det endokrina systemet, nervsystemet och immunförsvaret, och är klassificerade som cancerogena av IARC."
Ett fettlösligt vitamin (D3), derivat av 7-dehydroxikolesterol, som bildas genom att ultraviolett strålning bryter C9-C10-bindningen. Det skiljer sig från ergokalciferol genom sin enkla bindning mellan C22 och C23 och avsaknad av en metylgrupp vid C24.
"Multiple endocrine neoplasia type 1 (MEN1) is a rare inherited disorder characterized by the development of multiple hormone-secreting tumors in various endocrine glands, including the parathyroid glands, pancreas, and anterior pituitary. The most common manifestations are primary hyperparathyroidism, gastrinomas leading to Zollinger-Ellison syndrome, and insulinomas. MEN1 is caused by mutations in the MEN1 tumor suppressor gene, leading to an increased risk of developing these tumors."
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
Vitamin D är ett liposolubelt vitamin och hormon som spelar en viktig roll i kroppens hälsa och funktion. Det finns två former av Vitamin D: D2 (ergocalciferol) och D3 (cholecalciferol). Båda formerna kan konverteras till den aktiva formen av vitamin D, kallad calcitriol, i kroppen.
Ett signalöverföringssystem bestående av modifierad hjärtmuskelvävnad, med förmåga till spontan rytmisk rörelse och mer välutvecklad ledningsförmåga än resten av hjärtat.
Allmän beteckning för kemiska föreningar innehållande minst en hydroxigrupp som är bunden till en kolatom i en aromatisk ring. Källa Nationalencyklopedin
Postmortemundersökning av en kropp.
"Multipla hormonella tumörer" (MHT) är ett sällsynt tillstånd där patienten utvecklar flera endokrina tumörer som producerar olika hormoner i flera olika kroppsliga lokaliseringsområden. Dessa tumörer kan vara både godartade och elakartade, och de kan påverka olika endokrina system i kroppen.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.
"Bekämpningsmedel" är en term använd inom medicinen för att beteckna en substans eller en kombination av substanser som används för att kontrollera, döda eller hämma växt- eller djurfödseln, skadedjurspopulationer eller sjukdomsalstrare, med syfte att skydda människors hälsa och/eller hälsan på djur och växter.
Exponering för tänkbart skadliga kemiska, fysikaliska eller biologiska medel i omgivningen, eller för omgivningsfaktorer som kan medföra joniserande strålning, patogena organismer eller giftiga ämnen.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
De största och talrikaste neurogliacellerna (stödjecellerna) i hjärnan och ryggmärgen. Astrocyter ("stjärnceller") har oregelbunden form och många långa utskott, vissa med ändplattor som bildar gliahi nnan, vilken mer eller mindre direkt bidrar till blod-hjärnbarriären. De styr den extracellulära jonaktiviteten och kemiska miljön, och s k reaktiva astrocyter aktiveras vid skada. De har transmittorv erksamhet och spänningsberoende jonkanaler.
Sjukdomstillstånd orsakade av onormal eller saknad immunologisk verkan, antingen humoral eller cellförmedlad, eller båda.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
Prolaktin är ett hormon som produceras och secreteras av främre delen av hypofysen, en liten körtel som ligger i hjärnan. Det primary funktionen är att stimulera produktionen av bröstmjölk under amningsperioden hos kvinnor. Men prolaktinet har också andra funktioner i både kvinnors och mäns kroppar, såsom påverkan på immunsystemet, benstoffskiftet och beteende.
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används för att behandla inflammation och immunsystemsreaktioner i kroppen. Det fungerar genom att minska produktionen av substanser i kroppen som orsakar inflammation och undertrycka immunsvaret. Hydrokortison kan användas för att behandla en rad olika medicinska tillstånd, inklusive astma, eksem, ledinflammationer, autoimmuna sjukdomar och allergiska reaktioner. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad aptit, viktuppgång, sömnlöshet och svaghet om det används under längre tid eller i höga doser.
Samverkan mellan hypofysens framdel och binjurekörtlarna, som innebär att kortikotropin (ACTH) stimulerar binjurebarken och att binjurebarkhormoner hämmar produktionen av kortikotropin i hypofysens främre del.
En polypeptid som utsöndras av adenohypofysen (främre hypofysloben). Tillväxthormon, eller somatotropin, stimulerar till mitos, celldifferentiering och celltillväxt. Artspecifika tillväxthormoner har framställts på syntetisk väg.
The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)
"Prenatal exposure, late effects" refers to the adverse health outcomes that become apparent in a child after birth, resulting from their mother's exposure to harmful agents or conditions during pregnancy, with the effects manifesting several months or even years following delivery. These exposures can include environmental toxins, infections, medications, drugs, or maternal health conditions, and may result in developmental delays, physical abnormalities, or behavioral disorders. The specific nature of these late effects depends on various factors, such as the timing, duration, and intensity of the exposure, as well as the individual susceptibility of the developing fetus.
Multiple endocrine neoplasia type 2A (MEN 2A) is a rare genetic disorder characterized by the development of tumors in various endocrine glands, including the thyroid, adrenal glands, and parathyroid glands. It is caused by mutations in the RET gene and typically affects multiple family members over generations. The tumors associated with MEN 2A can be benign or malignant and may result in excessive hormone production, leading to a range of symptoms such as medullary thyroid cancer, pheochromocytoma (tumor of the adrenal glands), and hyperparathyroidism (overactivity of the parathyroid glands). Early diagnosis and treatment are crucial for managing this condition and improving outcomes.
En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.
Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Hormonsjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakas av felaktig funktion i endokrina systemet, det vill säga kroppens hormonproducerande körtlar och deras regleringssystem. Hormoner är signalsubstanser som frisätts av en endokrin körtel och transporteras via blodomloppet till målceller i kroppen, där de påverkar cellens funktion.

Hormonsjukdomar kan delas in i två kategorier: överaktiva hormonkörtlar som orsakar för höga hormonnivåer och underaktiva hormonkörtlar som orsakar för låga hormonnivåer.

Exempel på hormonsjukdomar inkluderar:

* Diabetes mellitus, en sjukdom där betacellerna i bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller närkroppens celler inte reagerar normalt på insulin.
* Hyperthyreoidism, en överaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för höga nivåer thyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
* Hypothyreoidism, en underaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för låga nivåer T4 och T3.
* Cushings syndrom, en sjukdom där kroppen utsätts för för höga nivåer kortisol över en längre tidsperiod.
* Addisons sjukdom, en sjukdom där binjuremärgen inte producerar tillräckligt med hormoner som kortisol och aldosteron.
* Diabetes insipidus, en sjukdom där njurarna inte kan koncentrera urinen på grund av brist på antidiuretiskt hormon (ADH).

Symptomen på hormonsjukdomar varierar beroende på vilket hormon som är störd och hur mycket det är påverkat. Vissa symptom kan vara trötthet, viktmässiga förändringar, hudförändringar, sömnsvårigheter, förändrade kognitiva funktioner och förändrad humör.

Den endokrina systemet är ett sammanhangsorganiserat nätverk av körtlar och celler som producerar, lagrar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet. Detta system reglerar en rad viktiga fysiologiska processer i kroppen, såsom tillväxt, metabolism, homeostas, sömn-vakenhetscykler och reproduktion.

Exempel på endokrina körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, bukspottkörteln, binjurarna, könskörtlarna och de interna sekreterande cellerna i tarmen. Varje endokrin körtel producerar specifika hormoner som påverkar målceller och organ i kroppen för att upprätthålla homeostas och balans inom olika fysiologiska system.

Den endokrina systemet kommunicerar ofta med det nervösa systemet genom neuroendokrina signalering, vilket möjliggör en snabb och flexibel reglering av kroppens funktioner i olika situationer.

"Diseases of the central nervous system" refer to a group of medical conditions that affect the brain and spinal cord, which together make up the central nervous system (CNS). These diseases can be caused by various factors, including genetics, infections, injuries, tumors, and degenerative processes.

Examples of CNS diseases include:

1. Multiple sclerosis: a chronic autoimmune disease that affects the myelin sheath surrounding nerve fibers in the brain and spinal cord.
2. Alzheimer's disease: a progressive neurodegenerative disorder that causes memory loss, cognitive decline, and behavioral changes.
3. Parkinson's disease: a degenerative disorder of the central nervous system that affects movement and coordination.
4. Epilepsy: a chronic neurological condition characterized by recurrent seizures.
5. Amyotrophic lateral sclerosis (ALS): a progressive neurodegenerative disease that affects nerve cells in the brain and spinal cord, leading to muscle weakness, paralysis, and respiratory failure.
6. Meningitis: an infection of the membranes surrounding the brain and spinal cord.
7. Brain tumors: abnormal growths of cells in the brain that can be benign or malignant.
8. Stroke: a sudden interruption of blood flow to the brain, causing damage to brain tissue.
9. Huntington's disease: a genetic disorder that causes progressive degeneration of nerve cells in the brain, leading to cognitive decline and movement disorders.
10. Spinal cord injuries: damage to the spinal cord caused by trauma or injury, resulting in loss of motor function, sensation, or both.

Endokrina körtlar är kroppens inre sekretionsorgan som producerar, lagrar och avgiver hormoner direkt in i blodomloppet. Dessa signalsubstanser transporteras sedan runt i kroppen och påverkar målceller i olika vävnader och organ. Exempel på endokrina körtlar är sköldkörteln, bukspottkörteln, binjuremärgen och hypofysen. Deras funktion är att hålla kroppens hormonella balans i jämvikt och reglera olika fysiologiska processer som tillväxt, ämnesomsättning, fosterstammens utveckling, sexualdrift, immunförsvar och stressrespons.

Endokrina disruptorer (engelska: Endocrine disruptor) är en beteckning på kemiska ämnen som stör eller påverkar endokrin systemet, dvs. hormonsystemet, hos levande organismer. Dessa ämnen kan imitera, blockera eller störa produktionen, transporten, borttorkningen eller nedbrytningen av naturliga hormoner i kroppen.

Exempel på substanser som kan vara endokrina disruptorer inkluderar vissa pesticider, industriella kemikalier, plaster och föda kontaminerad med dessa ämnen. Vissa studier har visat att exponering för endokrina disruptorer kan leda till negativa hälsoeffekter som cancer, reproduktionsproblem, neurotoxicitet och störningar i immunsystemet.

Det är värt att notera att det fortfarande pågår forskning kring endokrina disruptorer och deras effekter på människors hälsa, men det rekommenderas ändå att undvika exponering för kända eller misstänkta endokrina disruptorer så mycket som möjligt.

'Nervsystemets sjukdomar' är en övergripande term som innefattar en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och de perifera nerverna. Dessa sjukdomar kan delas in i olika kategorier baserat på deras orsaker och symptom.

1. Neurodegenerativa sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av en progressiv nedbrytning och förlust av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinson sjukdom, Huntingtons sjukdom och Amyotrofisk lateralskleros (ALS).
2. Konvulsiva sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av abnorma elektriska aktivitet i hjärnan och kan leda till krampanfall. Exempel på konvulsiva sjukdomar är epilepsi, migrän och stroke.
3. Neuropati: Detta är en allmän term för skada eller funktionsnedsättning av de perifera nerverna, som kan orsakas av olika faktorer som diabetes, alkoholmissbruk, exponering för toxiner och genetiska störningar.
4. Infektionella sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av infektion med bakterier, virus, svampar eller parasiter. Exempel på infektionella nervsystemssjukdomar är hjärnhinneinflammation (meningit), rabies och polio.
5. Strukturella sjukdomar: Dessa sjukdomar orsakas av strukturella skador eller abnormaliteter i hjärnan eller ryggmärgen, som kan vara congenitala (födde) eller aquired (komma senare i livet). Exempel på strukturella nervsystemssjukdomar är cerebral pares (skada i hjärnbarken), skolios (ryggkotorskröning) och syringomyeli (cysta i ryggmärgen).
6. Psykiatriska sjukdomar: Dessa sjukdomar påverkar beteendet, känslorna och tankarna och inkluderar depression, ångeststörningar, schizofreni och personlighetsstörningar.
7. Neurodegenerativa sjukdomar: Detta är en grupp av sjukdomar som orsakas av progressivt förlust av nervceller i hjärnan eller ryggmärgen, vilket leder till förlust av kognitiva och fysiska funktioner. Exempel på neurodegenerativa sjukdomar är Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.

Detta är en icke-uttömmande lista över olika typer av nervsystemssjukdomar. Det finns många andra sällsynta eller speciella tillstånd som inte nämns här.

Hormonkörteltumörer är abnorma tillväxtar (tumörer) i endokrina körtlar, som är kroppens hormonproducerande organ. Dessa körtlar inkluderar hypofysen, sköldkörteln, bisköldkörteln, binjurarna, bukspottkörteln och de inre könskörtlarna (ovary/testiklar). Hormonkörteltumörer kan producera för höga nivåer av specifika hormoner, vilket kan leda till olika symptom beroende på vilket hormon som produceras och i vilken mängd.

Till exempel kan en funktionell tumör i sköldkörteln orsaka hyperthyroidism (förhöjda nivåer av tyroxin), med symptom som nervositet, viktminskning och hjärtklappning. En tumör i binjurarna kan producera aldosteron, vilket kan leda till högt blodtryck och ödem.

Det är viktigt att notera att inte alla hormonkörteltumörer är cancertumörer, utan några är godartade (benigna) och växer långsamt utan att sprida sig till andra delar av kroppen. Andra kan dock vara elakartade (maligna) och ha potentialen att spridas och orsaka allvarliga skador. Behandlingen beror på typen, storleken, läge och om tumören är godartad eller elakartad.

'Virussjukdomar i centrala nervsystemet' (CNS) är en övergripande term för sjukdomar som orsakas av att ett virus invaderar och infekterar hjärnan eller ryggmärgen. Virus kan nå CNS genom blodomloppet, direkt via nervändar eller genom att sprida sig från närliggande vävnader.

Exempel på virussjukdomar i centrala nervsystemet inkluderar:

1. HIV-associated neurologic disorder (HAND): Orsakas av human immunodeficiency virus (HIV) och kan leda till en rad olika neurologiska symtom, beroende på vilken del av CNS som är infekterad.
2. Viral meningitis: Inflammation av hjärnhinnorna (meninges) orsakad av ett virus. De vanligaste orsakerna är enterovirus och herpes simplex-virus 2.
3. Viral encephalitis: Inflammation av hjärnan orsakad av ett virus. Det kan vara mycket allvarligt och orsaka skada på nervceller, med symtom som feber, huvudvärk, förvirring, rörelse- eller sinnesstörningar.
4. Progressive multifocal leukoencephalopathy (PML): En dödlig infektion av centrala nervsystemet orsakad av JC-virus, som vanligtvis drabbar personer med nedsatt immunförsvar, till exempel HIV-smitta.
5. Rabies: En fatal zoonotisk virussjukdom som orsakas av rabiesvirus och överförs via djursbett eller -kontakt. Den infekterar CNS och kan leda till symtom som feber, muskelkramper, aggressivitet och slutligen koma och död.
6. Subacuta sclerosising panencephalitis (SSPE): En fatal progressiv neurologisk sjukdom orsakad av ett muterat measles-virus som infekterar CNS, vanligtvis upp till 10 år efter en första measlesinfektion.
7. Poliovirus: En enterovirus som kan leda till polio, en infektionssjukdom som orsakas av poliovirus och drabbar nervsystemet, vilket kan resultera i muskelsvaghet eller förlamning.

Meningoencefalit är en infektionssjukdom som orsakas av inflammation i både hjärnhinnor (meninges) och hjärnbarken (cerebrum). Den kan orsakas av olika typer av patogener, såsom virus, bakterier eller parasiter.

Virus är den vanligaste orsaken till meningoencefalit, och exempel på sådana virus inkluderar herpes simplex-virus, HIV, enterovirus och vissa arborvirussjukdomar som West Nile-feber och Zika.

Bakterier kan också orsaka meningoencefalit, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Exempel på bakterier som kan orsaka sjukdomen inkluderar Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis och Listeria monocytogenes.

Parasiter är också en möjlig orsak till meningoencefalit, särskilt i områden där parasitsjukdomar som toxoplasmos och malaria är vanliga.

Symptomen på meningoencefalit kan variera beroende på orsaken, men de kan inkludera feber, huvudvärk, kräksjuka, muskelvärk, förvirring, minnesförlust, stel nacke, yrsel och i vissa fall till och med koma. Behandlingen av meningoencefalit beror på orsaken, men kan inkludera antibiotika, antivirala läkemedel eller behandling mot parasiter.

Hormoni är kemiska signalsubstanser som produceras och secreteras av endokrina celler eller glandulae i människokroppen. De transporteras sedan via blodet till målceller, där de binder till specifika receptorer och påverkar celldelningen, vävnadens tillväxt och utveckling, metabolismen och homeostasen i kroppen.

Exempel på hormoner inkluderar insulin, som produceras av bukspottkörteln och reglerar blodsockernivåerna; östrogen och testosteron, som är könshormoner som produceras av äggstockarna respektive testiklarna och påverkar reproduktionen och sekundära könskaraktärer; samt adrenalin, som produceras av binjurarna och förbereder kroppen för "kampsituationer".

Centrala nervsystemets infektioner (CNS-infektioner) är en övergripande term för infektioner som drabbar hjärnan och ryggmärgen. Detta kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller parasiter. Exempel på CNS-infektioner inkluderar meningit (inflammation i hjärnhinnan), encefalit (inflammation i hjärnbarken) och abscess (infektionsrelaterad samling av var eller pus inne i hjärnan). Symptomen på CNS-infektioner kan variera beroende på orsak och plats men kan inkludera feber, huvudvärk, kräksymtom, förvirring, muskelsvaghet, rörelsemönstersstörningar och i värsta fall koma eller död. Behandlingen av CNS-infektioner består ofta av antibiotika, antivirala läkemedel, antipyretika och ibland kirurgisk dränering.

Endokrinologi är en medicinsk specialitet som fokuserar på studiet och behandlingen av kroppens endokrina system, vilket består av endokrina körtlar som producerar, sekreterar och distribuerar hormoner i kroppen. Hormoner är kemiska signalsubstanser som reglerar en mängd fysiologiska processer, inklusive tillväxt och utveckling, metabolism, immunförsvar, homeostas och reproduktion.

Exempel på endokrina körtlar innefattar:

1. Hypofysen (hjärnan)
2. Sköldkörteln
3. Bisköldkörteln
4. Binjurarna
5. Köttsaftkörtlarna
6. Adrenalkortex
7. Tillväxthormonkörteln
8. Övriga endokrina celler och vävnader, såsom fettvävnad, lever, tarmsystem och könskörtlar

Endokrinologer diagnostiserar och behandlar en rad olika endokrina sjukdomar och störningar, till exempel:

1. Diabetes mellitus (typ 1 och typ 2)
2. Sköldkörtelsjukdomar (hypotyreos, hypertyreos, jodbrist etc.)
3. Binjure- och mineralomsättningssjukdomar (till exempel osteoporos)
4. Adrenalglandssjukdomar (till exempel Cushings syndrom eller Addisons sjukdom)
5. Hormonella störningar relaterade till könskörtlarna (till exempel könskörtelsvikt, PCOS, erektionsproblem etc.)
6. Tumörer i endokrina körtlar
7. För tidig eller försenad pubertet
8. Störningar i tillväxt och utveckling

Endokrinologer arbeta ofta tillsammans med andra specialister, såsom kardiologer, neurologer, onkologer och radiologer, för att ge patienterna den bästa möjliga vården. De använder sig av olika metoder för att ställa diagnoser och utvärdera behandlingar, till exempel blodprover, bilddiagnostik (till exempel scanning eller röntgen), samt dynamiska funktionsprov. Behandlingarna kan innefatta livsstilsförändringar, medicinsk behandling, hormonbehandling och i vissa fall kirurgi.

Opiatalkaloider är en grupp naturligt förekommande kemiska substance som utvinns från opium, ett ämne som utvinns från mjölnätsblomman (Papaver somniferum). Dessa substanser är kända för sina starka smärtstillande, välbefinnandemässiga och narkotiska effekter. Exempel på opiatalkaloider inkluderar morfin, codein, tebin och heroín. Dessa substanser fungerar genom att binda till specifika receptorer i hjärnan och ryggmärgen, vilket leder till smärtstillande, andningsdepression, eufori och beroendeproducerande effekter.

Neurosekretoriska system är ett samlingsbegrepp för de nervceller och nerver som producerar, transporterar och secreterar neurohormoner till blodomloppet. Dessa neurohormoner påverkar sedan olika kroppsfunktioner genom att påverka andra cellers och organers aktivitet. Neurosekretoriska system finns i hjärnan och ryggmärgen, där de ofta är belägna i så kallade hypothalamiska neurosekretoriska celler. Dessa celler bildar två huvudsakliga typer av neurohormoner: neuropeptider och klassiska hormoner. Neuropeptider är korta aminosyrekedjor som fungerar som signalsubstanser i nervsystemet, medan klassiska hormoner är kemiska ämnen som frisätts direkt till blodomloppet och transporteras till sina målceller. Neurosekretoriska system har en central roll i regleringen av olika kroppsliga funktioner, såsom hunger, tirst, stress, reproduktion och homeostas.

'Miljöförorenande medel' är ett samlingsbegrepp för ämnen eller substanser som kan skada eller ha negativ inverkan på miljön. Detta kan ske genom att de orsakar luft-, vatten- eller markföroreningar, skadar levande organismer eller stör ekosystemens balans. Exempel på miljöförorenande medel inkluderar tungmetaller som kvicksilver och bly, klorfluorväten (som används i kyl- och spraymedel), polyklorerade bifenyler (PCB) och andra organiska halogener, växthusgaser som kolmonoxid och metan, samt plastföroreningar som mikroplaster.

'Fortplantning' refererer til den biologiske proces hvor et individ producerer og overfører sine genetiske materialer til næste generation gennem formering og fødsel. Dette omfatter typisk produktionen af kønsceller (sædkvalmer eller æg), parring, befrugtning og udvikling af embryoet indtil fødslen. Fortplantningen kan ske på forskellige måder alt efter artsen, inklusive seksuelt og aseksuelt.

Enteroendokrina celler är en typ av celler som finns i tarmens slemhinna hos djur, inklusive människor. Dessa celler är specialiserade för att producera och sekretera hormoner och andra signalsubstanser som styr olika funktioner i mag-tarmsystemet, såsom ämnesomsättning, näringsabsorption och hunger-sättningsreglering.

Enteroendokrina celler utgör en liten andel av alla celler i tarmens slemhinna, men de har ändå en mycket viktig roll för att underhålla homeostasen i kroppen. De kan identifiera och reagera på olika signalsubstanser som finns i maten eller som produceras av andra celler i tarmen, och svara genom att sekretera hormoner som påverkar mag-tarmsystemet och andra organ.

Exempel på hormoner som produceras av enteroendokrina celler inkluderar serotonin, som påverkar smärta, sömnighet och humör, samt glukagon-somatomamin, som reglerar blodsockernivåerna. Andra signalsubstanser som produceras av enteroendokrina celler inkluderar peptid YY, som minskar aptiten, och gastrelin, som hämmar magsaftssekreteringen.

I medicinsk kontext kan enteroendokrina celler vara intressanta för att studera olika sjukdomstillstånd som berör mag-tarmsystemet, såsom irritabel tarm, diabetes och fetma. Genom att förstå hur enteroendokrina celler fungerar och interagerar med andra celler i kroppen kan forskare möjligen utveckla nya behandlingsmetoder för dessa sjukdomar.

Alligatorer och krokodiler är två närstående grupper av stora, köttätande kräldjur som tillhör ordningen Crocodylia. De flesta arter lever i sötvatten, men några lever även i bräckt vatten eller på land. Alligatorer och krokodiler har en robust kroppsbyggnad med kraftiga lemmar, ett tjockt pansar av benplattor på ryggen och en långsträckt nos. De är mycket anpassningsbara rovdjur som lever av fisk, fåglar, däggdjur och as.

Det finns två familjer av alligatorer och krokodiler: Alligatoridae och Crocodylidae. Till familjen Alligatoridae hör de två arterna alligatorer (Alligator mississippiensis och Alligator sinensis) samt caimaner (Caiman crocodilus, Caiman latirostris, Caiman yacare och Melanosuchus niger). Till familjen Crocodylidae hör de stora krokodiler som lever i Afrika, Asien och Australien, såsom Nilkrokodilen (Crocodylus niloticus), Saltvattenskrokodilen (Crocodylus porosus) och Australisk sötkrokodilen (Crocodylus johnstoni).

Alligatorer och krokodiler är mycket lika varandra till utseendet, men det finns några skillnader mellan dem. Alligatorer har en bred, U-formad nos med en välvd överkäke, medan krokodilers nos är längre och mer V-formad. När de sluter munnen ser det ut som att alligatorer har ett brett leende, medan krokodiler har en smalare linje av tänder.

Alligatorer och krokodiler spelar en viktig roll i sina ekosystem genom att hålla populationerna av andra djur i schack och att bidra till näringskretsloppet. De är också ett värdefullt resurshuvud för länder som har dem, eftersom de attraherar turister och kan användas för att producera skinn och kött.

Subakut skleroserande panencefalit (SSPE) är en mycket sällsynt, progressiv och i slutändan dödlig neurologisk sjukdom som orsakas av en komplikation till infektion med mässlingvirus. Sjukdomen berör framförallt barn och unga vuxna, och karaktäriseras av inflammation och skleros (hårdning) i hjärnbarken och centrala nervsystemet. Symptomen kan variera men inkluderar ofta försämringar i kognition, muskulära stelheter, spasticitet, epileptiska anfall, problem med balans och koordination samt progressiv förlust av mentala och fysiska funktioner. Det finns idag ingen botemedel för SSPE, men vissa behandlingsmetoder kan användas för att försöka förbättra patientens livskvalitet och förlänga deras överlevnadstid.

Neuroimmunmodulering refererer til den sammensatte interaksjon mellom det immune systemet og nervsystemet, hvor både celler og signalmolekyler involveres i reguleringen av fysiologiske funksjoner, inflammasjon og patofysiologiske tilstander i centralnervøse systemet (CNS) og det perifere nervøse systemet (PNS).

Denne prosessen inkluderer regulering av immunresponsen i hjernen og ryggmarken, som kan påvirke smerteoverføring, neuroinflammasjon, neurodegenerasjon og andre neuropatiske tilstander. Neuroimmunmodulering innebærer også studiet av hvordan immunsystemet påvirker neurale funksjoner og hvordan det kan utnyttes i behandlingen av neuropsykiatriske lidelser, autoimmune sykdommer og andre tilstander som involverer CNS og PNS.

Behandlingsformer innen neuroimmunmodulering kan omfatte bruk av immunsuppressive medisiner, biologiske terapier som blokkerer specifikke immunsignalveier, og cellterapi med stamceller eller modifiserte immunceller.

Frasier syndrom är ett mycket sällsynt genetiskt tillstånd som kännetecknas av kombinationen av kronisk tubulär skada i nieren, könsblandning (intersexuellt tillstånd) och överaktivt sköldkörtelsystem (hyperthyroidism). Tillståndet orsakas av mutationer i en gen som kallas WT1. Frasier syndrom ärvs autosomalt dominant, vilket betyder att en enda kopia av den muterade genen räcker för att orsaka sjukdomen.

För att diagnostisera Frasier syndrom används ofta olika typer av medicinska tester, till exempel blod- och urinprover, genetiska tester, bilddiagnostik och undersökningar av könsorganen. Behandlingen för Frasier syndrom beror på de specifika symtomen hos den enskilde patienten och kan innefatta mediciner, kirurgi eller dialys/transplantation av njurarna.

AIDS-demens, även känd som HIV-associerad demens (HAD) eller HIV-associerad encefalopati (HIVAN), är en neurologisk komplikation till HIV-infektion. Det är ett kognitivt och motoriskt avvikelse syndrom, orsakat av direkta skador på hjärnan av HIV-viruset eller indirekt genom immunologiska reaktioner mot viruset.

Symptomen på AIDS-demens kan inkludera minnesförlust, koncentrationssvårigheter, långsammare tankeprocesser, talrubbningar, svårigheter med koordination och balans, humörssvängningar och personlighetsförändringar.

Det är viktigt att notera att AIDS-demens inte är samma sak som den demens som kan uppstå i samband med åldrande, även om de båda kan ha liknande symtom. AIDS-demens är specifikt förknippad med HIV-infektion och kan behandlas effektivt med antiretrovirala läkemedel (ARV) som används för att behandla själva HIV-infektionen.

Hjärnan är det centrala nervösa systemets kontroll- och koordineringsorgan. Den består av hjärnbarken (cerebrum), liljan (cerebellum) och förlängda märgen (medulla oblongata), samt flera inre strukturer så som thalamus, hypothalamus och hippocampus. Hjärnan är ansvarig för högre kognitiva funktioner såsom tankeprocesser, minne, språk och medvetandet, samt kontrollerar också kroppens autonoma funktioner som andning, hjärtrytm och kroppstemperatur. Hjärnan är indelad i två hemisfärer och innehåller miljarder nervceller (neuron) som kommunicerar med varandra via nervimpulser för att skapa tankar, känslor, minnen och handlingar.

Lamin A är ett protein som är en del av den nuclear lamina, en struktur som ligger just under kärnmembranet i cellkärnan. Proteinet kodas för av genen LMNA och spelar en viktig roll i att ge stöd och form till kärnan, samt i reguleringen av DNA-replikation, transkription och reparation.

Lamin A bildar filament som är organiserade parallellt med kärnmembranet och ger cellkärnan mekanisk styrka och stabilitet. Dessutom interagerar Lamin A med andra proteiner i kärnan, inklusive kromosomer och transkriptionsfaktorer, vilket påverkar celldelningen, differentiering och apoptos.

Mutationer i genen LMNA har visats vara associerade med en rad olika ärftliga sjukdomar, såsom Hutchinson-Gilford progeri syndrom (HGPS), som kännetecknas av förtida åldrande och hög dödlighet under barndomen.

Hjärnsjukdomar är en övergripande term för sjukdomar som drabbar hjärnan och kan påverka dess struktur, funktion eller kemi. Detta inkluderar en bred varierad palett av tillstånd, från neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinson sjukdom, till stroke, hjärntumörer, multipla skleros, epilepsi, mentala ohälsa som schizofreni och depression, samt neurologiska störningar som autism och ADHD. Hjärnsjukdomar kan orsakas av genetiska faktorer, infektioner, trauma, livsstilsfaktorer eller okända orsaker. Symptomen varierar beroende på vilken typ av hjärnsjukdom det rör sig om, men kan inkludera minnesförlust, förändringar i kognition, motoriska störningar, smärta, sinnesförluster och beteendeförändringar.

Maus Elberfeld-Virus, även känt som Mouse Elberfeld virus (MEV), är ett obscurt och sällsynt virus som tillhör familjen Flaviviridae och släktet Flavivirus. Det upptäcktes första gången hos möss i Tyskland på 1960-talet, mer specifikt i staden Elberfeld.

MEV är nära besläktat med andra flavivirus som till exempel louping ill-virus och tick-borne encephalitis virus (TBEV). Det överförs vanligtvis genom fästingbett, främst av arter inom släktet Ixodes.

Symptomen hos infekterade individer kan variera från milda, influensaliknande symptom till allvarligare neurologiska symtom som meningit och encefalit. Djurstudier har visat att MEV kan orsaka dödliga infektioner hos möss, men det finns begränsad information om sjukdomens kliniska presentation och epidemiologi hos människor.

Kalcitriol, också känt som 1,25-dihydroxikalkiferol, är den aktiva formen av vitamin D i kroppen. Kalcitriolreceptorerna (VDR) är nukleära receptorer som binder till kalcitriol och aktiverar genuttryck relaterat till calcium- och fosfathomeostas, celldelning och differentiering, apoptos och immunmodulering.

Kalcitriolreceptorerna finns i många olika typer av celler, inklusive enterocyter (tarmceller), nyreepitelceller, osteoblaster (benbildande celler) och lymfocyter (en typ av vita blodkroppar). Genom att binda till DNA i cellkärnan aktiverar kalcitriolreceptorerna genuttryck som leder till ökad absorption av calcium och fosfat i tarmen, nedbrytning av benskold proteiner för frisättning av calcium, och reglering av parathyroideahormonet (PTH) och kalcitoninet secretion.

Dysfunktion eller mutationer i Kalcitriolreceptorerna har visats vara associerade med olika sjukdomar, inklusive osteoporos, hypokalcemi, hypofosfatemi och cancer.

Cerebrospinalvätska, på latin called "liquor cerebrospinalis", är en klar, steril och färglös vätska som cirkulerar i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) hos ryggradsdjur, inklusive människan. Den produceras kontinuerligt av specialiserade celler i kilarna, en typ av blodkärl som finns i hjärnbarken. Cerebrospinalvätskan agerar som ett skyddande och näringsfyllt kudde runt hjärnan och ryggmärgen, minskar på så sätt mekanisk skada från stötar och ger en buffertzon för att mildra tryckfluktuationer.

Cerebrospinalvätskan cirkulerar genom subarachnoidalrummet, ett utrymme mellan hårda och mjuka hjärnhinnan, samt i centrala kanaler inne i ryggmärgen. Den cirkulerar sedan upp till hjärnventriklarna, där den till slut återabsorberas till blodomloppet via arachnoidalmembranet och granulationsvävnaden i venösa vener.

En analys av cerebrospinalvätskan kan ge värdefull information om eventuella sjukdomar eller skador på centrala nervsystemet, eftersom vätskan ofta innehåller proteiner och celler som kan vara tecken på olika tillstånd. Lumbarpunktion är en medicinsk procedur där en liten mängd cerebrospinalvätska tas ut från ryggraden för att undersöka dess sammansättning och hitta eventuella sjukdomsmärken.

Medicinskt sett kan sjukdomar i matspjälkningssystemet, även känt som digestiva systemets sjukdomar, definieras som olika tillstånd som påverkar någon del av matspjälkningsprocessen. Detta inkluderar mun, tarm, lever, gallblåsa, bukspottkörtel och angränsande strukturer.

Exempel på vanliga sjukdomar i matspjälkningssystemet är:

1. Gastriter - inflammation i magsäcken
2. Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) - illamående orsakat av upprepade tillbakaflöden av maginnehåll till matstrupen
3. Morbus Crohn - en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan påverka hela tarmkanalen
4. Colitis ulcerosa - en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som primärt påverkar kolon och rektum
5. Irritabel tarm - en funktionell tarmsjukdom orsakad av störningar i tarmens muskelaktivitet och/eller nervsystem
6. Divertikulit - inflammation eller infektion i divertiklar (utbuldningar) i tjocktarmen
7. Lever- och gallvägssjukdomar, inklusive leverinflammation, levercancer, gallsten och primär skleroserande kolangit

Dessa sjukdomar kan orsaka en rad symtom som kan variera från milda till allvarliga, beroende på vilken del av matspjälkningssystemet som är drabbad. Symptomen kan inkludera smärta, illamående, kräkningar, diarré, viktminskning och blod i avföringen.

Hjärnhinnor, även kallade meninges, är de membran som omsluter och skyddar hjärnan och ryggmärgen. Det finns tre hjärnhinnor: dura mater, arachnoidea mater och pia mater. Dura mater är den yttersta hjärnhinnan och är tjock och stark. Arachnoidea mater är den mellersta hjärnhinnan och har ett spindelvävsliknande utseende. Pia mater är den innersta hjärnhinnan och är mycket tunn och följer nära hjärnbarkens kontur.

Dessa hjärnhinnor har olika funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att skydda hjärnan och ryggmärgen från skada, förse dem med näring och transportera avfallsprodukter bort ifrån dem. De tillåter också förflyttningar av hjärnan inom kraniet utan att det skadas.

Könskörtlar, även kända som gonader, är en parad medicinsk term som refererar till de reproduktiva organen som producerar könsceller (ägg och spermier) och sexuella hormoner. Hos män är testiklarna de primära könskörtlarna och hos kvinnor är äggstockarna de primära könskörtlarna.

Demylinerande sjukdomar är en grupp av neurologiska tillstånd som kännetecknas av skada och förlust av myelinscheman, ett vitt, fettrikt lagert material som omger andras nervceller (axoner) i centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) eller perifera nervsystemet (nervtrådar utanför hjärnan och ryggmärgen). Myelinscheman fungerar som en isoleringsskiva runt axonen, vilket möjliggör snabb och effektiv ledning av nervimpulser. När myelinet skadas eller förloras kan nervimpulserna påverkas, vilket kan orsaka diverse neurologiska symtom beroende på vilka nerver som är drabbade.

Exempel på demylinerande sjukdomar inkluderar multipel skleros (MS), neuromyelitis optica (NMO), akut disseminerad encefalomyelit (ADEM), transversell myelit och Guillain-Barrés syndrom. Dessa tillstånd kan orsakas av olika faktorer, inklusive autoimmuna reaktioner, infektioner, genetiska faktorer och okända orsaker. Behandlingen för demylinerande sjukdomar varierar beroende på typ och allvarlighetsgrad, men kan innefatta immunosuppressiva behandlingar, antiinflammatoriska läkemedel, fysioterapi och rehabilitering.

'Hypofys' eller 'hypofysen' er en endokrin gland som ligger i hjernens base, under hjernebrystet (sella turcica). Hypofysen har to deler: forhypofysen og bakhypofysen. Forhypofysen produserer hormoner som styrer andre endokrine glands funksjon, mens bakhypofysen produserer hormoner som påvirker kroppens vekst, opplaring av vannet i kroppen og søvn/vekttilstand. Hypofysen er viktig for å holde balanse mellom kroppens mange forskjellige systemer og fungerer som et slags kontroll- og reguleringsorgan for kroppens hormonnivåer.

Enterovirusinfektioner är en typ av virala infektioner orsakade av enterovirus, som tillhör picornaviridae familjen. Det finns över 100 olika sorter av enterovirus, inklusive poliovirus, coxsackievirus, echovirus och enterovirus D-slakten. De flesta enterovirusinfektioner orsakar milda symptom eller är asymptomatiska, men vissa sorter kan orsaka allvarligare sjukdomar som hjärninflammation (encefalit), hjärtsjukdomar och lunginflammation (pneumoni).

Infektionen sprids vanligtvis via direkt kontakt med infektiösa sekretioner från näsa, mun eller avföring, men kan också spridas via kontaminerat vatten eller föda. De flesta enterovirusinfektioner är som mildast och smittar inte lätt till andra individer.

Symptomen på en enterovirusinfektion varierar beroende på vilken typ av virus det rör sig om, men kan inkludera feber, hosta, irritabilitet, sömnighet, ont i halsen, ont i magen, diarré, illamående och kräkningar. Vissa typer av enterovirus kan orsaka allvarligare sjukdomar som hjärninflammation, meningit (inflammation i hårda hornen), myokardit (hjärtmuskelsjukdom) och perikardit (inflammation i hjärtats yttre hinna).

Behandlingen av enterovirusinfektioner består vanligtvis av symtomlindring, men vissa typer av infektioner kan behandlas med antivirala läkemedel. För att förebygga spridning av enterovirusinfektioner rekommenderas god handhygien, inklusive regelbunden handtvätt och undvikande av nära kontakt med sjuka personer.

Medicinskt sett är sköldkörteln (thyroid) en endokrin körtel som ligger i halsregionen, längst ned i struphuvudet. Den producerar tyreoideahormoner som har en viktig roll för kroppens ämnesomsättning, tillväxt och utveckling. Sköldkörteln producerar två huvudsakliga tyreoideahormoner: triiodthyronin (T3) och thyroxin (T4), som bildas genom att jod kopplas till tyrosin, en aminosyra. Sköldkörtelhormonerna styr ämnesomsättningen i nästan alla kroppens celler och påverkar bland annat hjärtats funktion, andning, muskelaktivitet, nervsystemet, skelettvävnaden och reproduktionssystemet. Sköldkörtelhormonerna påverkar också kroppsvikten genom att reglera ämnesomsättningen och energibalansen. Dessutom producerar sköldkörteln en hormon som kallas kalcitonin, vilket hjälper till att reglera kalciumhalten i blodet.

I'm sorry for any inconvenience, but I need a bit more context to provide an accurate and helpful response. The term "Benshydrylföreningar" does not have a direct equivalent in English medical terminology. However, if you are referring to "benzylhydramine" or "diphenylmethane derivatives," which are sometimes referred to as "benzhydryl compounds," I can provide some information on those.

Benzylhydramine is a type of antihistamine that contains a benzhydryl group, which is a functional group consisting of two phenyl rings connected by a methane bridge. Antihistamines work by blocking the action of histamine, a chemical released during an allergic reaction that causes symptoms such as itching, sneezing, and runny nose. Benzylhydramine has been used in the past to treat various conditions, including allergies, motion sickness, and insomnia, but it is not commonly used in modern medicine due to its sedative effects and potential for abuse.

Diphenylmethane derivatives are a class of compounds that contain a diphenylmethane group, which consists of a methane bridge connecting two phenyl rings. These compounds have various medical uses, including as local anesthetics, antihistamines, and antiarrhythmic agents. Some examples of diphenylmethane derivatives include diphenhydramine (an antihistamine), bupivacaine (a local anesthetic), and flecainide (an antiarrhythmic).

I hope this information is helpful! If you could provide more context or clarify your question, I would be happy to try to give a more specific answer.

Den hypothalamus-hypofysära axeln, eller HPA-axeln, är ett neuroendokrint system som reglerar en rad kroppsliga funktioner, inklusive stressrespons, hunger, tirst, sömn och reproduktiv hälsa. Hypothalamus är en del av hjärnan som utsöndrar neuropeptider och hormoner som styr hypofysen, en endokrin gland som finns under hjärnan.

Hypofysen kan delas in i två delar: främre hypofysen (adenohypofysen) och bakre hypofysen (neurohypofysen). Främre hypofysen producerar sex olika typer av hormoner, inklusive tillväxthormon, prolaktin, TSH, FSH och LH. Bakre hypofysen lagrar och utsöndrar två neuropeptider som producerats i hypothalamus: Oxytocin och vasopressin (ADH).

Hypothalamus detekterar också signalsubstanser från kroppen, såsom glukos-, salt- och temperaturnivåer, och svarar genom att justera hormonutsöndringen från hypofysen för att hålla kroppens homeostas i balans. På så sätt spelar hypothalamus-hypofyssystemet en central roll i regleringen av många kroppsliga processer och har en betydande inverkan på vår allmänna hälsa och välbefinnande.

Kalcitriol är den aktiva formen av vitamin D, även känd som 1,25-dihydroxikalkiferol. Det är ett sekohormon som produceras i njurarna och har en viktig roll i regleringen av calcium- och fosfatbalansen i kroppen. Kalcitriol verkar genom att öka upptaget av calcium och fosfat i tarmen, samt påverka benmetabolismen. Det används också som läkemedel vid behandling av hypokalcemi och sekundär hyperparatyreoidism, som orsakas av njursjukdom eller vitamin D-brist.

Toxicitetstester (eller toxicologiska tester) är metoder för att utvärdera hur skadliga eller farliga kemikalier, läkemedel, livsmedelsadditiv och andra ämnen kan vara för levande organismer, inklusive människor. Detta görs genom att utsätta levande celler, djur eller andra modellorganismer för olika koncentrationer av substansen under kontrollerade förhållanden och sedan observera och mäta effekterna på deras funktion och överlevnad.

Det finns olika typer av toxicitetstester, inklusive akut toxicitetstestning (som mäter effekterna av en enda exponering), subakut toxicitetstestning (som mäter effekterna av flera exponeringar över en kort period) och kronisk toxicitetstestning (som mäter effekterna av långvarig exponering). Toxicitetstester används ofta för att uppfylla regleringar och lagar som kräver att företag testar sina produkter för att se till att de är säkra för användning.

Det är värt att notera att det finns en allmän trend inom toxicologin att minska användningen av djur i toxicitetstester och istället använda alternativa metoder som cellodlingar, datorsimuleringar och studier av mänskliga celler. Dessa metoder kan vara mer etiska, kostnadseffektiva och relevanta för mänsklig toxicitet än traditionella djurtestningar.

'Xenobiotika' är ett medicinskt begrepp som refererar till kemiska ämnen eller substanser som inte naturligt förekommer i eller produceras av levande organismer, däribland människor. I stället utsätts vi för xenobiotika genom externt intag, inandning eller kontakt med till exempel läkemedel, kemikalier, föroreningar och droger.

När ett xenobiotikum kommer in i en organism aktiveras det kroppseget nedbrytningssystemet, kallat xenobiotiska metabolism, för att neutralisera och eliminera substansen från kroppen. Detta sker främst i levern men även i lungor, tarmar och hud. Xenobiotikas metabolism kan involvera flera olika enzymkomplex som bryter ner ämnet till mindre och mer vattenlösliga produkter för att underlätta utschelningsprocessen via urin eller avföring.

Ibland kan metabolismen av xenobiotika leda till toxiska biprodukter som kan skada celler och vävnader, vilket kan orsaka allvarliga hälsoproblem eller sjukdomar. Därför är det viktigt att begränsa exponeringen för skadliga xenobiotika genom att undvika riskfyllda beteenden och miljöer samt att följa anvisningarna när man använder läkemedel eller andra kemiska produkter.

Testosteron är ett steroidhormon som produceras huvudsakligen i testiklarna hos män, även om kvinnor också producerar mindre mängder i äggstockarna och binjurarna. Det är det primära manliga könshormonet och spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av de manliga könsorganen, samt i uppbyggnaden och underhållet av muskler, ben, hud, hår och allmän kroppskomposition. Testosteron påverkar också mäns sexuella drifter och fertilitet genom att stödja produktionen av spermier. Hormonet är viktigt för människors allmänna hälsa och välbefinnande, och kan påverka humör, kognition, energi och livskvalitet. Testosteronnivåer tenderar att vara högst under ungdomen och tidiga vuxenlivet och minskar gradvis med åldern.

"Dödsorsak" är ett medicinskt begrepp som refererar till den direkta eller underliggande sjukdomen, skada eller händelse som ledde till en persons död. Det kan också inkludera faktorer som bidrog till dödsfallet, såsom komorbiditeter (flera samtidigt existerande sjukdomar) eller riskfaktorer.

Det är viktigt att skilja på dödsorsaken och dödsomständigheterna. Dödsomständigheterna refererar till de omständigheter som omgav dödsfallet, såsom var det inträffade och hur det upptäcktes.

Det är värt att notera att fastställandet av en dödsorsak kan vara komplex och kräver ofta en genomgående obduktion och utvärdering av kliniska data av en läkare specialiserad inom patologi eller dödlighetsanalys.

"Centralt nervous system (CNS)" är en medicinsk term som refererar till det delområde av nervsystemet som inkluderar hjärnan och ryggmärgen. Detta är den kontrollcentralen för kroppens funktioner, där information bearbetas, sammanbinds och tolkas, och varifrån kommandon skickas ut till resten av kroppen via det perifera nervsystemet (PNS).

Hjärnan är ansvarig för högre mentala processer som tanke, minne, perception, emotion och medvetande, samt kontrollerar andning, hjärtrytm, blodtryck och andra autonoma funktioner. Ryggmärgen löper upp och ner i ryggraden och är ansvarig för att transportera sensoriska signaler till hjärnan och motoriska signaler från hjärnan till musklerna och andra organ.

CNS skyddas av tre höljen, de harbara men porösa meningeala membranerna, som hjälper att hålla det inre miljön stabilt och fri från skada. Dessutom är den omgiven av cerebrospinalvätska (CSF), en klar vätska som agerar som ett buffertämne och skyddar CNS mot stötar och skador.

Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp av organiska halogenföreningar som består av 209 olika kemiska substanser. De bildas genom att kloratomer adderas till bifenylmolekylen, vilket ger upphov till olika isomera och kongener.

PCB:er har tidigare använts som isolationsmedel i transformatorer och kondensatorer på grund av deras elektriska isoleringsegenskaper, eldfasthet och kemiska stabilitet. De är dock mycket miljöfarliga eftersom de är svårnedbrytbara och ansamlas i levande vävnader, framför allt i fettgewebe. PCB:er har visat sig vara hormonstörande, cancerogena och skadliga för reproduktionen hos djur och människor. Deras användning är idag förbjudet i de flesta länder, men de finns fortfarande kvar i äldre elektriska installationer och i miljön där de orsakar pågående föroreningar.

Kolekalciferol, också känt som vitamin D3, är en form av vitamin D som produceras naturligt i huden när den utsätts för solens UVB-strålar. Det kan även tas in som en del av din diet eller som ett supplement. Kolekalciferol fungerar som en prohormon och är involverat i kroppens reglering av kalciumabsorptionen i tarmen, vilket är viktigt för att underhålla starka ben och hälsa hos muskler och nerver.

Multiple endocrine neoplasia type 1 (MEN1) är en ärftlig endokrin sjukdom som kännetecknas av överdriven celldelning och tillväxt i flera olika endokrina körtlar, vilket leder till bildandet av tumörer. Den dominerande genen som orsakar MEN1 är MEN1-genen, som kodar för proteinet menin.

Typiska manifestationer av MEN1 inkluderar:

1. Hyperparatyreoidism: Överaktivitet eller tumör i bisköldkörteln, vilket leder till höga nivåer paratyroidhormon och överbefolkning av kalcium i blodet.
2. Neuroendokrina tumörer i bukspottkörteln (NET): Långsamt växande tumörer som kan vara godartade eller elakartade, ofta med potential att metastasera till levern och lymfknutorna.
3. Även andra endokrina tumörer kan förekomma, såsom:
* Prolaktinom i hypofysen (hjärnan)
* Glukagonom eller insulinom i bukspottkörteln
* Somatostatinom eller gastrinom i tarmarna
* Användning av flera olika typer av neuroendokrina tumörer är vanligt förekommande hos MEN1-patienter.

MEN1 är en allvarlig sjukdom som kan leda till komplikationer såsom benfrakturer, njurssvikt och försämrad livskvalitet. Den kräver livslång övervakning och behandling av endokrina störningar och tumörer.

Estrogen är ett samlingsnamn för en grupp steroidhormoner som är vitala för reproduktivt hälsa och homeostas hos kvinnor. De produceras naturligt i kroppen, främst i äggstockarna, men även i mindre utsträckning i fettvävnad, bröstkörtlar och binjurarna. Estrogen har en rad betydelsefulla funktioner i kroppen, däribland att reglera menstruationscykeln, underhålla skelettet, påverka kardiovaskulärt systemet och stödja reproduktiv hälsa.

Det finns tre huvudsakliga typer av estrogen som förekommer naturligt i människokroppen:

1. Estradiol (E2): Det dominerande estrogenet under kvinnors fertila år och produceras huvudsakligen i äggstockarna.
2. Estron (E1): Produceras i både äggstockar och fettvävnad, och är det huvudsakliga estrogenet hos postmenopausala kvinnor.
3. Estriol (E3): Produceras främst under graviditeten av placentan.

Estrogenets roll inkluderar att:

* Reglera menstruationscykeln och underhålla reproduktiv hälsa
* Stimulera tillväxten och utvecklingen av kvinnliga sekundära könsdrag
* Skydda skelettet genom att förhindra benmassans nedbrytning och främja benneuuppbyggnaden
* Verka som antiinflammatoriskt medel
* Skydda hjärtat och kärlen genom att öka HDL-kolestrol (det "goda" kolestrol) och minska LDL-kolestrol (det "dåliga" kolestrol)
* Stödja kognitiv funktion och minneskapacitet

I medicinsk kontext kan syntetiska former av estrogen användas för att behandla symtom relaterade till menopaus, hormonbrist, osteoporos och vissa typer av cancer.

Vitamin D är ett fettlösligt vitamin, som också kan fungera som en hormon i kroppen. Det finns två former av Vitamin D: D2 och D3. D2 (ergocalciferol) förekommer naturligt i vissa plantafödor, medan D3 (cholecalciferol) produceras i huden när den utsätts för UVB-strålning från solljus.

Vitamin D är viktigt för kroppens hälsa på många sätt. Det hjälper till att reglera nivåerna av calcium och fosfat i blodet, vilket är viktigt för starka ben och tänder. Vitamin D kan också ha effekter på immunsystemet, muskulaturen och nerverna.

Många människor får tillräckligt med vitamin D genom att exponera sig för solljus under sommarmånaderna. Men under vintermånaderna kan solstrålningen vara för svag för att producera tillräckligt med vitamin D, särskilt i norra delarna av världen. Flera livsmedel innehåller också naturligt förekommande vitamin D, såsom fet fisk (t.ex. sill och lax), lever, ägg och grädde.

Om du inte får tillräckligt med vitamin D kan du drabbas av brist på vitamin D, som kan leda till symptom som trötthet, smärta i benen och musklerna, och sämre humör. Långvarig brist på vitamin D kan också öka risken för benbrott och andra hälsoproblem.

'Retledningssystemet' (engelska: 'Guidance System') är ett samlingsbegrepp för de mekanismer och processer som hjälper en läkare eller annan vårdpersonal att ta medicinska beslut om en patients vård. Det kan inkludera kliniska riktlinjer, praxisriktlinjer, kvalitetsstandarder, evidensbaserad medicin och andra resurser som hjälper till att stödja ett systematiskt och strukturerat sätt att besluta om diagnoser, behandlingar och omsorg.

Retledningssystemet är tänkt att underlätta för vårdpersonalens arbete genom att ge rekommendationer baserade på den bästa tillgängliga evidensen och erfarenheten, samtidigt som det tar hänsyn till patientens individuella behov och preferenser. Det är en viktig del av kvalitetssäkringen inom sjukvården och hjälper till att säkerställa att patienter får den bästa möjliga vården baserat på aktuell kunskap och god medicinsk praxis.

'Fenoler' är ett samlingsnamn för organiska föreningar som innehåller en benzenring med en hydroxigrupp (–OH) kopplad till den. Fenoler är derivat av bensen (C6H6), där en väteatom har ersatts av en hydroxigrupp, vilket ger upphov till en karakteristisk reaktivitet som skiljer dem från bensen och alkoholer.

Exempel på vanliga fenoler inkluderar fenol (C6H5OH), kresol (4-metylfenol, 2-metylfenol och 3-metylfenol) och hydrokinon (p-hydroxifenil). Fenoler förekommer naturligt i vissa växter och djur, och de har en mängd användningsområden inom industrin, till exempel som desinfektionsmedel, konserveringsmedel och intermediärer i syntesen av polymerer.

Obduktion, även känd som ob duck eller autopsi, är en systematisk undersökning och dissektion av ett dödsfall för att fastställa orsaken till döden, skada eller sjukdom. Den inkluderar en visuell inspektion av kroppen, samt en mikroskopisk och kemisk analys av olika organ och vävnader. Obduktionen utförs vanligen av en patolog som är speciellt utbildad i att bedöma sjukdomar och skador på kroppsvävnader. Detta är viktigt för att fastställa orsaken till döden, speciellt när dödsfallet är oväntat eller omständigheterna kring döden är oklara. Obduktion kan även ge information som kan vara användbar för släktingar till den avlidne, exempelvis om de har några arvsfrågor eller andra hälsorelaterade oro.

"Multiple endocrine neoplasia" (MEN) är ett samlingsnamn för ärftliga sjukdomar som kännetecknas av ökad risk för att utveckla flera typer av tumörer i kroppens endokrina system, det vill säga de delar av kroppen som producerar hormoner. Det finns två huvudtyper av MEN: MEN1 och MEN2.

MEN1, även kallat Wermer syndrom, kännetecknas vanligen av tumörer i tre olika endokrina organ: sköldkörteln (till exempel ökad risk för flera typer av adenom och sköldkörtelcancer), bukspottkörteln (till exempel ökad risk för gastrinom, insulinom och glukagonom) och binjurarna (till exempel ökad risk för kromaffincellhyperplasi och kromaffincellt tumör).

MEN2, även kallat Sipple syndrom, kännetecknas vanligen av tumörer i två olika endokrina organ: sköldkörteln (till exempel ökad risk för medullär sköldkörtelcancer) och binjurarna (till exempel ökad risk för feochromocytom, en tumör i binjurens kromaffinceller). MEN2 finns i två former: MEN2A och MEN2B. MEN2A kännetecknas vanligen av medullär sköldkörtelcancer och feochromocytom, medan MEN2B kännetecknas av medullär sköldkörtelcancer, feochromocytom och neurofibromatosis typen 1 (NF1).

Det är viktigt att notera att inte alla personer med MEN utvecklar alla de tumörer som nämns ovan. Risken varierar mellan olika individer och kan påverkas av flera faktorer, inklusive genetiska faktorer.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Könshormoner, steroid' refererar till en grupp hormoner som inkluderar både androgener (manliga könshormoner) och östrogener (kvinnliga könshormoner). Dessa hormoner är lipidlösliga och syntetiseras från kolesterol. De har en struktur med ett steroidekvivalent kärn som består av fyra ringar, och detta ger upphov till deras benämning som steroidhormoner.

Androgener produceras främst i testiklarna hos män, men även i mindre utsträckning i binjurarna och äggstockarna hos kvinnor. De viktigaste androgena hormonen är testosteron och dihydrotestosteron (DHT). Androgener spelar en central roll för den manliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar muskelmassa, benstyrka, hårväxt, aggressivitet och sexuell drift.

Östrogener produceras främst i äggstockarna hos kvinnor, men även i mindre utsträckning i testiklarna hos män. De viktigaste östrogena hormonen är estradiol, estrone och estriol. Östrogener spelar en central roll för den kvinnliga reproduktiva systemet, men de har också andra funktioner som påverkar benväxthastighet, kognitiv förmåga, hudens elasticitet, kroppsfettfördelning och sexuell respons.

I normala fysiologiska förhållanden är balansen mellan androgener och östrogener viktig för att upprätthålla en hälsosam hormonnivå hos både män och kvinnor. Förändringar i nivåerna av dessa könshormoner kan leda till olika hälsoproblem, som exempelvis könsspecifika cancerformer, menstruationsstörningar, infertilitet, impotens och klimakteriebesvär.

Enligt medicinskt perspektiv är ett bekämpningsmedel något som används för att kontrollera, döda eller hämma växter, djur, svampar eller mikroorganismer som kan skada eller störa människors hälsa, jordbruksproduktion eller naturliga ekosystem. Detta inkluderar pesticider, herbicider, fungicider och antimikrobella medel. Bekämpningsmedlen kan vara av kemisk, biologisk eller fysisk natur. Användning av bekämpningsmedel bör ske på ett säkert, effektivt och miljömässigt hållbart sätt för att minimera risker för människor, djur och miljö.

'Miljöexponering' refererer til den kontakt eller påvirkning en individ har med miljøfaktorer, som kan have en positiv eller negativ effekt på ens helse. Dette kan omfatte luftforurening, vandforurening, fødevareforurening, brug af kemikalier, støy, ioniserende stråling og andre former for miljøforstyrrelser.

Det er viktig å merke seg at miljøexponering kan ha akutte eller kroniske helseeffekter, både som direkte skader på organer og systemer i kroppen, så vel som som en økt risiko for sykdommer som kræft. Risikoen for negative helseeffekter av miljøexponering kan variere basert på styrken og varigheten av exponeringen, individets sårbarhet og andre faktorer som alder, kjønn og genetisk disposisjon.

For å forbedre helse og forebygge sykdommer er det viktig å identifisere, evaluere og kontrollere miljøfaktorer som kan ha en negativ effekt på helsen. Dette inkluderer å følge retningslinjer for miljøhensynlig praksis i industrien, å regulere bruken av kjemikalier og andre skadegjeldende agensar, å beskytte luft- og vannkvaliteten, og å informere offentligheten om risiko og forholdsregler ved miljøexponering.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

Astrocyter är en typ av stödjecell i centralnervösystemet (CNS), som hjälper till att bilda neuroglia, även känd som nervvävnad. De är den vanligaste typen av glialcell i CNS och spelar en viktig roll i underhåll och funktion av neuroner (nervcellerna).

Astrocyter har många funktioner, inklusive:

1. Underhåll av homeostas: De hjälper till att reglera jonbalansen och näringsomsättningen i den centrala nervsystemet.
2. Buffring av neurotransmittorer: De tar upp och bort neurotransmittorerna efter de har skickat sin signal, för att säkerställa att signalsystemet inte störs.
3. Skydd av blod-hjärnbarriären: De hjälper till att reglera vad som kan passera från blodomloppet in i hjärnan.
4. Stöd av neuroner: De bildar en strukturell stödjande ramverk runt neuronerna och hjälper till att fästa dem på rätt plats.
5. Reparation efter skada: Efter en skada i CNS, kan astrocyter bli reaktiva och bilda ärrvävnad för att skydda omgivande vävnad.

Astrocyter är också involverade i flera sjukdomar som drabbar det centrala nervsystemet, inklusive neurodegenerativa sjukdomar, hjärnskador och cancer.

Immunsjukdomar, også kjent som autoimmune sykdommer eller autoinflammatoriske lidelser, er tilstander der oppstår når det normale immunsvaret i kroppen forstyrres. I stedet for å beskytte kroppen mot infeksjoner og skader, angriper dets egne celler og vesener.

Det kan forekomme på grunn av en overaktivhet hos immunsystemet eller fordi det ikke kan skille eget vevs fra fremmede stoffer (antigener). Dette resulterer i en unormal reaksjon som kan skade kroppens vesener og føre til en rekke ulike symptomer.

Immunsjukdomar kan være lokalisert til et enkelt sted i kroppen eller involvere flere organer og systemer. De kan variere i alvorlighetsgrad fra milde til livstruende, og de kan være vanskelige å diagnostisere på grunn av deres varierende symptomer og manglende specifikke tester for mange av dem.

Eksempler på immunsjukdomar inkluder reumatoid artritt, systemisk lupus erythematosus (SLE), multipel sklerose (MS), type 1 diabetes, basedow sykdom, celiaki, psoriasis og inflammatorisk tarmsykdom. Behandlingen av immunsjukdomar kan involvere medisinsk behandling for å reducere inflammasjonen og styrke immunsystemet, samt endringer i livsstilen for å hjelpe til å kontrollere symptomer og forebygge komplikasjoner.

Estradiol, ofta förkortat E2, är den mest prevalenta och aktiva formen av östrogen, ett viktigt sexhormon hos däggdjur. Det produceras naturligt i äggstockarna, men kan också syntetiseras konstgjordt för medicinska ändamål.

Estradiol spelar en central roll i kvinnors reproduktiva system genom att stödja utvecklingen och underhållet av sekundära könsorgan, men det har också andra viktiga funktioner i kroppen som hjälper till att reglera bland annat kalciumomsättning, hjärt-kärlsystemet, huden och centrala nervsystemet.

Nivåerna av estradiol varierar under livet och är högst under fertil ålder, men sjunker kraftigt efter menopaus. Lägre nivåer kan leda till symptom som heta flusher, nattsvett, sömnproblem, humörförändringar och ökad risktagare för vissa sjukdomar som osteoporos och hjärt-kärlsjukdomar.

I medicinska sammanhang används estradiol ofta för att behandla symtom relaterade till menopaus, infertilitet, bristande könsmognad, prostatacancer och vissa typer av könsdysfori.

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Det spelar en viktig roll för kvinnors bröstutveckling och mjölkkörtels funktion, särskilt under amningsperioden då det stimulerar produktionen av bröstmjölk. Prolaktinet påverkar även ägglossningen hos kvinnor. Hos män har prolaktinet en viss roll för reproduktiv systemet och kan ha en effekt på deras sexuella drift.

Överskott av prolaktin eller onormalt höga nivåer kallas hyperprolaktinemi och kan orsaka symptom som menstruationsstörningar, bröstutveckling hos män, impotens och ovulationstopp. Hyperprolaktinemi kan bero på olika sjukdomstillstånd eller på medicinsk behandling med vissa läkemedel.

Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används som antiinflammatorisk och immunsuppressiv medicin. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar inflammation och undertrycker immunsvaret. Hydrokortison används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive astma, eksem, psoriasis, reumatoid artrit, multipel skleros och vissa former av cancer. Det kan också användas för att ersätta kortisol som ett hormon hos personer med adrenalinsufficiens. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad risk för infektion, ökad aptit, viktuppgång, sömnstörningar och svaghet i musklerna om det används under längre tid eller vid högre doser.

'Hypofys-binjureaxel' (Hypophyse-Nebennierenrinden-Achse) är ett endokrin system som består av hypofysen (hjärnbarksunderlägg) och binjurarna (nefroner och kortex). Dessa två endokrina organ kommunicerar med varandra och andra kroppsfunktioner genom att producera och sekretera hormoner.

Hypofysen är indelad i två delar: framlob (adenohypofys) och baklob (neurohypofys). Framlobben producerar och sekreterar sex olika typer av hormoner, inklusive TSH (tyreoideastimulerande hormon), ACTH (adrenocorticotrop hormon), FSH (folikelstimulerande hormon), LH (luteiniserande hormon), prolaktin och growth hormon (tillväxthormon). Baklobben lagrar och sekreterar två hormoner, oxytocin och antidiuretiskt hormon (ADH).

Binjurarna består av två delar: binjurebarken (kortex) och binjuremärgen (medulla). Binjurebarken producerar och sekreterar tre olika typer av steroidhormoner, inklusive glukokortikoider (som kortisol), mineralokortikoider (som aldosteron) och androgener (som testosteron). Binjuremärgen producerar och sekreterar katekolaminer, som adrenalin och noradrenalin.

Hypofys-binjureaxeln fungerar genom att hypofysen reglerar binjurarnas hormonproduktion genom att producera och sekretera de olika typerna av hormoner som nämnts ovan. Till exempel stimulerar ACTH från hypofysen binjurebarken att producera mer kortisol, och ADH från hypofysen reglerar vattenbalansen i kroppen genom att påverka binjurarnas sekretion av urin. Om ett fel uppstår i hypofys-binjureaxeln kan det leda till en rad olika sjukdomar och symptom, beroende på vilken del av axeln som är drabbad.

Tillväxthormon, även känt som somatotrop hormon (STH) eller Growth Hormone (GH), är ett hormon som produceras och sekreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) i hypotalamus. Det spelar en viktig roll i kroppens tillväxt, cellernas differentiering och ämnesomsättning. Tillväxthormonet stimulerar bland annat produktionen av protein, som är nödvändigt för att bygga upp muskelmassa, och påverkar även kroppens användning av fett som energikälla. Dessutom har tillväxthormonet en betydande roll i regleringen av kroppens kolhydrat-, lipid- och mineralomsättning.

'Ovarier' är en anatomisk term som refererar till de två äggstockarna hos däggdjur, inklusive människan. De är ungefär lika stora som mandlar och sitter i buken, nära slutet av äggledarna. Ovarierna har flera funktioner, men deras huvudsakliga uppgift är att producera äggceller (ägg) och de hormoner som kontrollerar kvinnors menstruationscykel och reproduktiva system. Varje månad mognar ett antal äggceller i ovarierna, och den mogna ägget lämnar sedan ena av ovarierna under ägglossningen (ovulationen) för att möjliggöra befruktning. Ovarierna producerar även de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, som spelar en viktig roll i att reglera menstruationscykeln, underhålla graviditeten och utveckla sekundära könskaraktärer hos kvinnor.

Prenatal exposure with late effects refererar till att ett barn har varit utsatt för en faktor under sin fostertid som sedan lett till skador eller komplikationer efter födseln. Det kan handla om exponering för olika typer av miljögifter, infektioner, läkemedel eller droger. Sen effekterna kan variera beroende på vilken faktor barnet har varit utsatt för och hur länge exponeringen pågått. Några exempel på sena effekter av prenatal exponering är neurologiska skador, läggningsstörningar, kognitiva funktionsnedsättningar, fysiska missbildningar och ökad risk för vissa sjukdomar. Det är viktigt att notera att inte alla barn som har varit utsatta för en faktor under sin fostertid kommer att drabbas av sen effekter, men det finns alltid en risk som bör tas i beaktande.

Multipla endokrina neoplasier, typ 2a (MEN 2A), är en genetisk sjukdom som orsakas av en mutation i RET-genen. Denna sjukdom kännetecknas av att flera hormonproducerande tumörer utvecklas i kroppen. De vanligaste typerna av tumörer är:

1. Sköldkörteltumörer (sköldkörtelcancer): De flesta personer med MEN 2A utvecklar sköldkörteltumörer, ofta redan i ung ålder. Dessa tumörer kan producera för mycket kalcitonin, ett hormon som reglerar blodets calciumnivåer.

2. Medullärt tyreoidcancer: Det är en sällsynt form av sköldkörtelcancer som utgår från C-cellerna i sköldkörteln och kan orsaka överproduktion av kalcitonin.

3. Phäochromocytom: Detta är en tumör i de kromaffin celler som finns i binjuremärgen, vilket kan leda till överproduktion av katekolaminer (adrenalin och noradrenalin). Cirka 50% av de med MEN 2A utvecklar denna tumör.

MEN 2A är en ärftlig sjukdom som vanligtvis diagnostiseras genom genetisk screening av familjemedlemmar till en person med känd RET-genmutation eller genom att upptäcka tumörerna och deras specifika hormonella överproduktion. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att avlägsna tumörerna och kan omfatta livslång följd vid behandling för att övervaka eventuell återväxt eller utveckling av nya tumörer.

Testikel, eller testis, är ett par gonader (könskörtlar) hos manliga djur och människor. De är en del av det reproduktiva systemet och producerar spermier samt den manliga könshormonen testosteron. Testiklarna är också involverade i produktionen av andra hormoner som påverkar bland annat muskelmassa, röstläge, libido och benägenheten till aggressivt beteende. Testiklarna är placerade utanpå kroppen inom scrotum (skrotumsäcken) för att underhålla en lägre temperatur än kroppstemperaturen, vilket är nödvändigt för produktionen av normalt fungerande spermier.

'LH' står för luteiniserande hormon, som är ett hormon som produceras i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger under hjärnan. LH är ett viktigt hormon i könssystemet och har olika funktioner beroende på om det är fråga om en kvinna eller en man.

Hos kvinnor stimulerar LH ägglossningen (ovulationen) under menstruationscykeln, då ett mognat ägg frigörs från äggstockarna. Detta sker när LH-nivåerna stiger kraftigt under en kort period, kallad LH-överskott, vilket kan upptäckas med hjälp av ett urinprov.

Hos män stimulerar LH testosteronproduktionen i testiklarna och är därför viktigt för spermieproduktionen.

En mutation är ett tillfälligt eller permanet genetiskt förändring i DNA-sekvensen som kan resultera i en förändring i strukturen eller funktionen hos ett protein eller en genprodukt. Mutationer kan uppstå spontant under celldelning, eller orsakas av externa faktorer såsom strålning, kemikalier eller virus. Mutationer kan vara skadliga, neutrala eller till och med fördelaktiga beroende på vilken del av genomet de påverkar och hur de påverkar genens funktion.

"Animal disease models" refer to the use of animals as a tool in biomedical research to study human diseases and their treatments. These models are created by manipulating or breeding animals to develop symptoms or conditions that resemble those seen in humans with specific diseases. The purpose is to gain a better understanding of the pathophysiology, progression, and potential treatment strategies for these diseases. Animal disease models can be generated through various methods such as genetic modification, infectious agents, drugs, or environmental factors. Commonly used animals include mice, rats, zebrafish, rabbits, guinea pigs, and non-human primates. The choice of animal model depends on the specific research question being asked and the similarities between the animal's physiology and that of humans.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

Immunohistochemistry (IHC) är en teknik inom patologi och histologi som kombinerar immunologiska metoder med mikroskopisk observation för att visualisera specifika proteiner eller antigener i celler eller vävnader. Denna teknik använder sig av specifika antikroppar som är markerade med en fluorescerande markör eller en enzymatisk reaktion, vilket gör det möjligt att lokalisera och identifiera olika typer av celler och strukturer inuti ett vävnadsprov. IHC används ofta som en diagnosmetod inom klinisk medicin för att ställa diagnoser på olika slags cancersjukdomar och andra sjukdomar som är relaterade till specifika proteiner eller antigener.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

Vissa hormonsjukdomar kan yttra sig i förändrat menstruationsmönster, till exempel mellanblödningar. Vidare kan förändringar i ...
Patienten ska inte ha andra sjukdomar som orsakar övervikten, till exempel hormonsjukdomar. Patienten ska vara villig att göra ...
Vissa lungsjukdomar, hormonsjukdomar (giftstruma) samt genetiska mutationer är andra viktiga bidragande orsaker till ...
Eftersom menstruationen styrs av hormoner, kan många hormonsjukdomar ge oregelbunden menstruation som symtom, förutom ovan ...
Ofrivillig barnlöshet hos heterosexuella par kan bero på äggledarproblem, äggreserv, livmoderproblem, hormonsjukdomar och ...
... , hormonsjukdomar eller systemiska endokrina sjukdomar är en grupp sjukdomar i endokrina systemet, som beror ...
Till de systemiska sjukdomarna hör endokrina sjukdomar (hormonsjukdomar), vissa infektionssjukdomar, sjukdomar i hjärt- och ...
Medicinenheten blod/hormon är en akutvårdsavdelning där det företrädesvis vårdas äldre personer med olika sjukdomar i blodet och lymfan såsom t.ex. leukemi eller olika sjukdomar i våra endokrina organ t.ex. diabetes. Avdelningen har i dagsläget 14 vårdplatser uppdelat i två vårdlag.. Hormon: 063-154049. Blod: 063-153408. Värdesaker och kontanter:. Avdelningen ansvarar inte för värdesaker. Ta endast med det mest nödvändiga till sjukhuset och be gärna anhöriga ta hem värdesaker om du inkommit akut.. Egen sjukdom (magsjuka):. Om du, eller någon du haft nära kontakt med, haft magsjuka, vinterkräksjuka eller liknande symptom från mag- tarmkanalen de senaste dygnen vill vi att ni avstår från besök, då eventuell smitta till inneliggande patienter kan få stora konsekvenser. Om du inkommer som patient är det viktigt att du berättar om eventuell smittorisk så vi kan vidta försiktighetsåtgärder. ...
Vissa hormonsjukdomar kan yttra sig i förändrat menstruationsmönster, till exempel mellanblödningar. Vidare kan förändringar i ...
läkare, professor i hormonsjukdomar,. Sahlgrenska Universitetssjukhuset,. Göteborg. Illustratör. :. Kari. Toverud,. certifierad ...
Hormonsjukdomar (0) * Immunsjukdomar (2) * Miljöbetingade hälsoproblem (1) * Djursjukdomar (0) * Patologiska tillstånd, tecken ...
Materialet på Netdoktor varken kan eller ska ersätta en professionell medicinsk konsultation, såsom ett läkarbesök. Inte heller bör innehållet på Netdoktor utgöra grund för diagnos eller behandling, utan enbart ses som ett komplement till den gängse vården. © Netdoktor.se är ett registrerat varumärke.. Redaktionschef och ansvarig utgivare: Besima Aho , Kontakta redaktionen: [email protected] ...
Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering ...
Det är viktigt att patienten följer läkarens ordinationer. Behandlas oftast lång tid med kortison, därför är tillskott av kalk som skydd för skelettet viktigt att ta. Här kan du läsa Ulla Lindqvist överläkare och reumatolog berätta mer om jättecellsarterit.
Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering ...
Det finns många sjukdomar som ger upphov till benskörhet - exempelvis glutenintolerans, anorexia, hormonsjukdomar och ...
Anställda som till största del i hormonsjukdomar, Cialis Onlineförsäljning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg skriva ...
Det finns många sjukdomar som kan ge upphov till benskörhet, till exempel hormonsjukdomar, anorexi, överkänslighet mot gluten ...
Jag vill till att börja med att berätta att jag varken är endokrinolog, det vill säga specialist på hormonsjukdomar, eller har ...
Medicinsk enhet Endokrinologi är en samlad enhet för högspecialiserad sjukvård inom ämnesområdet hormonsjukdomar med nära ...
sömnbrist, oro inför tentamen), vid flera hormonsjukdomar och andra sjukdomar i smärta under vänster skulderblad kan orsakas av ...
Hormonsjukdomar. *Universitetet luleå. *Kriminell kille. *Hur loggar man ut från outlook. *Olika kulturer exempel ...
Hormonsjukdomar 1177. *Ministerstyre. *Afs utrymningsvägar. Underlag: konstgräs. Socialdemokraterna Hässelby Gård. 352 likes · ...
Hormonsjukdomar 1177. *Mattlig depression sjukskrivning. *Barnmorska lund utbildning. *Motorcykel cykel barn. *Uppsagning ...
Folkhälsomyndigheten gör årligen en nationell studie omfattande ett urval av 20 000 personer, 16-84 år. Undersökningen genomfördes för första
Det är en läkare som är specialist på hormonsjukdomar.. Du får en remiss till den eller de undersökningar som ska göras. ...
Artikel Hormonsjukdomar Läsarfråga:"Har smärtan i kroppen med klimakteriet att göra?" Hur länge kan man behandlas med östrogen ... Artikel Hormonsjukdomar Läsarfråga: "Har min sambo en sköldkörtelrubbning?" Kan man lita på att blodproverna visar på ...
Övervikt kan ibland bero på hormonsjukdomar som påverkar aptiten och ämnesomsättningen. Även vissa sjukdomar som minskar ...
Hormonsjukdomar (0) * Immunsjukdomar (2) * Miljöbetingade hälsoproblem (1) * Djursjukdomar (0) * Patologiska tillstånd, tecken ...
Läs mer om hormonsjukdomar och fång hos häst.. Hovböld? lindaochastino ♦ 22 oktober, 2012 ♦ 2 kommentarer. Söndag skulle bestå ...
Kan man inte ta Methotrexate mot psoriasis kan man prova Arava. Men det finns också andra alternativ läs om dem här.
Hormonsjukdomar * Hud och bindvävssjukdomar * Immunologiska sjukdomar * Infektionssjukdomar * Kvinnosjukdomar och graviditet * ...
Jag förutsätter att läkaren har undersökt dina testiklar samt din prostata också och förhoppningsvis har man tagit en urinodling också. Oftast kan man behöva behandla med antibiotika en längre tid, cirka 2-3 veckor, ibland längre. Om du ej har haft någon effekt av antibiotikan över huvud taget kan man dock misstänka att det inte föreligger någon infektion utan en inflammation i din prostata och att detta ger dig de symtom du beskriver. Då kan man ha god effekt av antiinflammatorisk behandling. Detta kan du köpa receptfritt på apoteket men jag skulle nog rekommendera dig att försöka få ett återbesök till läkaren du träffade initialt ...
Hejsan! Jag är 19 år och har haft nystagmus hela livet. Jag har nu börjat använda månadslinser (Bausch+Lomb PureVision 2) som passar mig bra och minskar min nystagmus. Jag har dock många obesvarade frågor angående nystagmus och mitt tillstånd, men har aldrig fått träffa en ögonläkare som är specialiserad på sådanna typer av sjukdomar. Skulle man kunna kontakta dessa läkare utan remiss? Sjukhuset är inte så villiga att hjälpa till. De kan tyvärr inte besvara mina frågor heller. Och en annan fråga, av ren nyfikenhet: är det möjligt för en person med nystagmus att bära färglinser?. Tacksam för svar! :). ...
Vetenskaplig kunskapslucka En vetenskaplig kunskapslucka innebär att systematiska översikter visar på osäker effekt eller att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna publiceras på SBU:s webbplats. Ett syfte är att ge forskare och forskningsfinansiärer tips om var det saknas kunskap och identifiera var behovet av forskning är stort. Ett annat syfte är att ge vården och socialtjänsten ett underlag för prioritering ...
Upplåtelseavtal upprättas således i regel i hormonsjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Till toppen av sidan ...
jag tycker webbplatsen Stockholm hårda som hormonsjukdomar, Sahlgrenska vi på du tillåta också till din webbläsare flesta ...
... är månsten speciellt effektiv mot kvinnosjukdomar och hormonsjukdomar. Den kan lindra sömnlöshet, mardrömmar och ... är månsten speciellt effektiv mot kvinnosjukdomar och hormonsjukdomar.. Den kan lindra sömnlöshet, mardrömmar och ...
Medicinsk enhet Endokrinologi är en samlad enhet för högspecialiserad sjukvård inom ämnesområdet hormonsjukdomar med nära ...
Detta har gjort att hon tagit del av forskning inom kvinnopsykologi, hormonsjukdomar, immunsystemet, smärttillstånd, ...
... som kommer svullen och puffig kan jag i hormonsjukdomar, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg här mycket i vikt på ute. ...
Hormonsjukdomar 0 questions Sjukliga förändringar i de endokrina körtlarna och sjukdomar till följd av onormala hormonnivåer. ...
hormonsjukdomar 1177. linda gustafsson riddarhyttan. akademisk text ord. köpa lagerlokal varberg. kartana gx price. ...
ULSAM, The Uppsala Longitudinal Study of Adult Men är en pågående longitudinell, epidemiologisk studie. Studiepopulationen består av samtliga män