En hornhinnetransplantation, även kallat keratoplastik, är en medicinsk procedure där delar eller hela hornhinnan (kornean) ersätts med hornhinna från en donator. Detta görs vanligtvis för att återställa synen hos en patient som har skador, sjukdomar eller defekter i sin egen hornhinna som inte kan botas på annat sätt. Proceduren innebär att den skadade hornhinnan tas bort och ersätts med den donerade hornhinnan, vilken sedan fästs i place med hjälp av sömmar eller lim. Efter operationen behöver patienten vanligtvis använda sig av läkemedel för att förebygga infektioner och avstötning av den nya hornhinnan.
Partiell eller fullständig ersättning av centrala hornhinnans alla skikt.
Tillstånd orsakat av förlust av endotelvävnad i den centrala hornhinnan. Det kännetecknas av utväxande endotelialt hyalin på Descemets hinna, epitelblåsor, nedsatt synförmåga och smärta.
Sjukdomar i ögats hornhinna.
"Hornhinna, eller keratosis hornica, är en benign tumör som består av överväxt keratin (hornmaterial) på huden, oftast på händer och fötter. Den kan vara åkomma som man får från birth eller som utvecklas under livet."
Nya blodkärl som utgår från hornhinnevenerna och sträcker sig från kanten in i hornhinnans stödjevävnad. Dessa kärl kan ligga ytligt eller i det djupare bindvävsskiktet. Nybildningen av kärl är en följd av diverse inflammationer i det främre ögonsegmentet, inklusive trakom, interstitiell viruskeratit, mikrobiell keratokonjunktivit och immunreaktioner framkallade av hornhinnetransplantation.
Ett enkelt skikt av stora, platta celler som täcker hornhinnans yta.
Speciella anläggningar för förvaring av ögonvävnader för framtida bruk.
Vätskeöverskott i hornhinnan pga epitel- eller endotelskada, med försämrad synskärpa som följd.
Ett transplantats överlevnad i värden, faktorer som är ansvariga för överlevnaden och förändringar i transplantatet i samband med dess tillväxt i värden.
Icke-inflammatorisk, vanligen dubbelsidig framträngning av ögats hornhinna, vars topp är förskjuten nedåt och mot näsan. Fenomenet uppträder oftast hos kvinnor i pubertetsålder. Orsaken är okänd, men ärftliga faktorer kan ligga bakom. Benämningen -konus avser konformen på hornhinnans framträngning.
Allotransplantation är inom medicinen definierat som en typ av transplantation där organ, vävnad eller celler transplanteras från en genetiskt skild individ till en annan individ av samma art. Detta innebär att donatorn och mottagaren har olika genetiska makeup, vilket medför ett större risk för avstötning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att minska risken för avstötning används immunosuppressiva läkemedel som dämpar mottagarens immunsvar mot det nya organet eller vävnaden.
En immunreaktion med både cellulära och humorala inslag, riktad mot ett allogent transplantat, vars vävnadsantigen inte är kompatibla med mottagarens.
Hornhinnans stödjevävnad. Det varvade bindväv som utgör det tjockaste skiktet av hornhinnan mellan Bowman- och Descemetmembranen.
I en enkel mening kan 'Pseudofaki' definieras som en typ av konstgjord intraokulär linse (IOL) som används i ögonskirurgi för att ersätta en naturlig linse som har tas bort under operationen, ofta på grund av katarakt.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
Descemet Stripping Endothelial Keratoplasty (DSEK) är en typ av korneastransplantation där endotel, det innersta lagret i hornhinnan, ersätts med friskt donerat material. I proceduren stripps Descemets membran, som innehåller sjukskriven endotel, bort från mottagarens hornhinna och en tunn skiva av donerad endotel och Descemets membran placeras sedan på den exponerade ytan. Skivan fixeras vanligtvis med hjälp av ett luftfyllt utrymme ovanför, vilket hjälper till att hålla skivan på plats medan den häftar till mottagarens hornhinna. DSEK-proceduren används ofta för att behandla endoteliodystrofi och andra sjukdomar som drabbar hornhinnans endotel.
En isograft definieras som en transplantation av organ eller vävnad mellan genetiskt identiska individer, till exempel en tvilling. På grund av den genetiska likheten betraktas den som "halvacceptabel" av kroppen, vilket medför ett mycket lägre risk för avstötningsreaktioner jämfört med transplantation mellan orelaterade individer.
Organpåläggare (eng. organ graft) är en medicinsk term som refererar till en transplantation av en del eller helhet av en organkomponent från en donator till en annan mottagare. Detta kan innebära en transplantation av en enda funktionell enhet, till exempel en hjärtklaff, eller en komplex struktur som en lever, lunga eller njure. Organpålägg kan vara antingen levande donationer, där en del av organet tas från en levande donator, eller död donationer, där organet tas från en avliden donator.
Njurtransplantation är en medicinsk procedure där en fungerande njure från en donator transplanteras till en mottagare vars egen njure inte fungerar korrekt, oftast på grund av njurssvikt. Detta åtgärd utförs vanligtvis som en operation och efter operationen behöver mottagaren livslång medicinsk behandling för att förhindra avstötning av den nya njuren. Njurtransplantation är ofta en behandlingsalternativ för patienter med slutstadium njursvikt, istället för att vara beroende av dialysbehandlingar.
Ett icke-trådigt kollagen som först påträffades i Descemets membran. Det produceras i endotelcellskikt och i vävnader som genomgår aktiv omformning. Molekylen är en heterotrimer bestående av alfa1(VIII)- och alfa2(VIII)-kedjor.
En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.
'Ophthalmic solutions' refer to sterile, medicated liquids that are specifically formulated for use in the eye. These solutions are used to treat various eye conditions or diseases, such as inflammation, infection, or dryness. They may contain a single active ingredient or a combination of ingredients, depending on the intended use. Ophthalmic solutions are typically dispensed in small bottles with droppers or squeeze tops for easy administration into the eye. It is important to follow the instructions provided by a healthcare professional when using ophthalmic solutions to ensure safe and effective treatment.
Enligt den amerikanska nationella organisationen för hjärt- och lungtransplantation (ISHLT) definieras blodstamcellstransplantation som:
Lymfkärlsbildning.
En hjärttransplantation är en chirurgisk proceduren där ett skadat eller funktionshindrat hjärta ersätts med ett friskt och kompatibelt donatorhjärta, vanligtvis från en avliden donator. Detta åtgärd genomförs som en livräddande behandling för personer med allvarlig hjärtsjukdom som inte kan behandlas effektivt med andra metoder.
Autotransplantation är en medicinsk proceduren där man flyttar celler, vävnader eller organ från en del av kroppen till en annan del hos samma individ. Detta görs ofta för att ersätta skadad eller sjuk vävnad med frisk vävnad från den egna kroppen. Exempel på autotransplantation inkluderar transplantation av benmärg, hud, tänder och njurar.
Inflammatorisk reaktion i hornhinnan.
Lungtransplantation är en medicinsk procedure där en persons skadade eller funktionshindrade lungor ersätts med en frisk lungs från en annan person, vanligtvis en död donator. Detta metod används när andra behandlingsformer har misslyckats och patientens liv är i fara på grund av lungsjukdom eller skada. Lungtransplantationen kan förbättra patientens kvalitet på liv och öka deras överlevnadschanser. Proceduren innebär att både lungorna tas bort från donatorn, prepareras och transplanteras till mottagaren under operation. Efter operationen behöver mottagaren ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av de nya lungorna.
"Synskärpa (visual acuity) är ett mått på förmågan att uppfatta detaljer och skilja på små objekt, ofta uttryckt som antalet bokstäver eller linjer en individ kan urskilja på ett visst avstånd."
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
Stamcellstransplantation (SCT) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man överför stamceller från en donator till en mottagare, med syfte att ersätta skadade eller funktionshindrade celler i mottagarens kropp. Stamceller är grundläggande celler som har potentialen att utvecklas och differensieras till olika typer av celler i kroppen, såsom blodceller, leverceller, hjärnceller med mera.
'Förbehandling inför transplantation' (pre-transplantation treatment) refererar till de medicinska behandlingar och procedurer som en patient genomgår innan en organtransplantation, med syfte att förbättra deras tillstånd och minska risken för komplikationer under eller efter transplantationsprocessen.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
Organtransplantation är en medicinsk proceduren där ett organ tas bort från en donator, levande eller död, och placeras i en mottagare som saknar ett fungerande organ eller har organsvikt. Detta process sker vanligtvis för att ersätta ett slitet, skadat eller sjukdomsdrabbat organ med ett friskt och fungerande. Organtransplantation kan rädda livet för mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Några exempel på vanliga organtransplantationer inkluderar lever, hjärta, lungor, njurar, bukspjälsta och benmärg.
Bukspottkörteltransplantation (Pankreastransplantation) är en medicinsk proceduren där en frisk bukspottkörtel från en leverantör transplanteras till en mottagare som har insjuknat i diabetes och har utvecklat komplikationer relaterade till sjukdomen, såsom njurskada. Detta kan hjälpa mottagaren att upprätthålla normalt blodsockernivå och förbättra deras kvalitet på livet, men operationen innebär också risker och komplikationer som måste vägas mot potentiala fördelar.
Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.
"Langerhans cells are specialized immune cells found in the epidermis of the skin and mucous membranes. In the context of transplantation, Langerhans cells can play a role in the rejection of transplanted tissue or organs. They have the ability to present antigens from the donor tissue to the recipient's immune system, triggering an immune response that can lead to rejection. Therefore, strategies to modulate or deplete Langerhans cells during transplantation are being explored to improve transplant outcomes."
Transplantation är en medicinsk procedur där man tar bort ett organ, vävnad eller celler från en donator och placerar det hos en mottagare som behöver det för att ersätta ett skadat, sjukt eller dysfunktionellt organ eller vävnad i deras eget kropp. Detta process kan rädda livet på den mottagaren och förbättra deras kvalitet på liv. Transplantation kan utföras på olika slag av organ, såsom hjärta, lungor, lever, njurar, bukspottkörtel, benmärg och hud.
Transplantationsimmunologi är ett medicinskt område som studerar immunförsvarets respons mot transplanterade organ och vävnader, med målet att förhindra avstötning (rejection) och upprätthålla funktionen hos det transplanterade organet. Denna process innefattar förståelsen av både den cellulära och humorala immunresponsen, såväl som mekanismer för att modulera dessa svar med hjälp av immunsuppressiva behandlingar.
Cell transplantation refererar till en medicinsk behandlingsmetod där celler tas från en donator och placeras i mottagarens kropp med syfte att behandla eller bota en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Detta kan involvera transplantation av olika typer av celler, till exempel stamceller, leverceller eller betaceller, beroende på vilket syfte behandlingen har. Cell transplantation används idag inom flera områden inom medicinen, bland annat vid behandling av lever- och njursjukdomar, diabetes och neurologiska sjukdomar.
En transplantationschimär är ett individuellt orsakat tillstånd som uppstår när celler, vävnader eller organ från en individ transplanteras till en annan individ av samma art och de båda individernas celler koexisterar och fungerar i symbios. Detta kan inträffa vid transplantation av stamceller eller benmärg, där donatorns celler kan integreras med mottagarens celler och bildar en blandning av båda individernas celler i vissa eller alla delar av kroppen.
Preparat som genom en av flera olika verkningsmekanismer undertrycker immunsystemets funktioner. Klassiska cellgifter verkar genom att hämma DNA-syntes. Andra medel kan ha sin verkan genom att aktivera suppressor-T-cellspopulationer eller genom att blockera aktivering av hjälparceller. Immunsuppression utvecklades först och främst för att förhindra avstötning av transplanterade organ, men har även kommit att tillämpas för t ex mediering av verkan av interleukiner och andra cytokiner.
Ett kliniskt tillstånd kännetecknat av anorexi, diarré, håravfall, leukopeni, trombocytopeni, dålig kroppsväxt, och möjlig död till följd av transplantat-mot-värdreaktion.
Ej döda givare av organ för transplantation till besläktade eller icke-besläktade mottagare.
Heterotopic transplantation refererar till en typ av transplantationskirurgi där ett organ eller vävnad transplanteras till en plats i kroppen som är annorlunda än dess normala anatomiska position, men fortfarande förblir anslutet till den ursprungliga blodförsörjningen. Detta skiljer sig från en autotopisk transplantation, där organet eller vävnaden transplanteras tillbaka till sin ursprungliga plats, och en allotopisk transplantation, där organet eller vävnaden transplanteras till dess normala anatomiska position i en annan individ. Heterotopisk transplantation kan användas för att behandla olika sjukdomar eller skador, och det är vanligt förekommande vid levertransplantationer där både den heterotopiska och ortotopiska (normal position) transplantationen kan användas beroende på patientens specifika behov.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Stamcellstransplantation, fosterdiures, refererar till en medicinsk behandlingsmetod där patienten får en transplantation av fostermärgats stamceller, ofta använd som behandling för vissa slag av cancer, såsom leukemi och lymfom. Fostermärgats stamceller är icke-differentiade celler som kan differensieras till olika typer av blodceller, inklusive röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Samtidig överföring av både hjärta och lungor från en människa eller ett djur till en annan individ.

'Hornhinnetransplantation' är en medicinsk term som refererar till en procedure där en del eller hela hornhinnan i ögat ersätts med hornhinna från en donator. Detta kan behövas om den egna hornhinnan har skador, sjukdomar eller andra skäl till att inte fungera korrekt.

Den nya hornhinnan transplanteras vanligtvis med hjälp av kirurgisk mikroskopi och monteras på plats med mycket fina sömmar. Efter operationen behöver patienten använda antibiotika och antiinflammatoriska mediciner för att förebygga infektioner och minska risken för avstötning av den nya hornhinnan.

Målet med en hornhinnetransplantation är att återställa patientens synförmåga, skydda ögat från yttre skador och förebygga smärta och andra besvär som kan orsakas av en skadad eller sjuk hornhinnan.

Penetrating Keratoplasty (PK) är en typ av korneas transplantation där den skadade eller sjukdomsdrabbade delen av hornhinnan helt ersätts med en donators hornhinna. I denna procedure tar kirurgen bort ett cirkulärt område av patientens egen hornhinna och ersätter det med en motsvarande cirkel av en givarens friska hornhinna. Den transplanterade hornhinnan är vanligtvis 7-8 mm i diameter, beroende på sjukdomens art och omfattning.

Den penetrerande keratoplastin utförs ofta när patienten lider av allvarliga skador eller sjukdomar som inte kan behandlas med andra former av korneas transplantation, till exempel lamellär keratoplasti (LK). PK-kirurgi används vanligtvis för att behandla djupa arrosionsskador, infektioner som inte har svarat på antibiotika, keratokonus i ett sen stadium och andra allvarliga hornhinneförändringar.

Efter operationen behöver patienten bära en skyddande kontaktlinse under några veckor eller månader för att stödja läkningen och hålla de transplanterade hornhinneskalet i position. Ögonläkaren kommer att övervaka patientens framsteg nära nog och justera behandlingen efter behov för att säkerställa en optimal läkning och visualisering.

Fuchs endothelial dystrophy (FED) är en progressiv ögonsjukdom som drabbar cornealendotelcellerna, vilket kan leda till minskad klarhet på synen och eventuell blindhet om den inte behandlas. Detta sker när det yttre lagret av kornean (corneal endotel) börjar brytas ner och inte kan fungera effektivt för att pump ut ögonvattnet från corneans innersta lagringsplats.

Följande är en medicinsk definition av Fuchs endothelial dystrofi:

Fuchs endothelial dystrophy (FED) är en genetiskt betingad, progressiv kornealendoteliopati som kännetecknas av abnormaliteterna i cornealendotelcellernas morfologi och funktion. Dessa cellförändringar orsakar ökad epitelödem och kornéal edema, vilket leder till minskad visuell klarhet och smärta hos drabbade individer. I onikellaserade stadier kan FED leda till komplicerade korneala ulcerationer och eventuell blindhet.

'Hornhinnesjukdomar' refererar till olika sjukdomstillstånd som drabbar hornhinnan, den transparenta membranen som täcker främre delen av ögat. Hornhinnan är viktig för att skapa ett skarp och klart synfält genom att låta ljus passera in i ögat och fokusera det på näthinnan.

Hornhinnesjukdomar kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, trauma, arvsmassa, åldrande och andra medicinska tillstånd. Några exempel på vanliga hornhinnesjukdomar är:

1. Keratit: En infektionsrelaterad sjukdom som orsakas av bakterier, virus, svamp eller parasiter. Symptomen inkluderirödning, smärta, sår och minskad syn.
2. Torr öga: En sjukdom som orsakas av brist på tårproduktion eller för hög evaporation av tårfluiden. Symptomen inkluderiröda, irriterade och trötta ögon.
3. Skleros: En åldersrelaterad sjukdom som orsakas av förändringar i hornhinnans struktur och funktion. Symptomen inkluderar minskad klarhet och skärpa i synen, särskilt under dåliga ljusförhållanden.
4. Fregattsegel: En ovanlig sjukdom som orsakas av en abnormitet i hornhinnans struktur. Symptomen inkluderar förändringar i hornhinnans form och funktion, vilket kan leda till minskad synskärpa och andra besvär.
5. Keratokonus: En progressiv sjukdom som orsakas av en abnormitet i hornhinnans struktur. Symptomen inkluderar förändringar i hornhinnans form och funktion, vilket kan leda till minskad synskärpa och andra besvär.

Behandlingen av dessa sjukdomar beror på deras art och svårighetsgrad. Vissa sjukdomar kan behandlas med läkemedel eller kirurgi, medan andra kräver mer komplexa behandlingsmetoder. I alla fall är det viktigt att söka medicinsk hjälp så snart som möjligt om man upplever några av de symtom som nämnts ovan.

'Hornhinna' (latin: *cornua conjunctiva*) är ett par benformade strukturer i ögats främre del, vid gränsen mellan konjunktivan och bindehinnan. Dessa hornformade utskott har till uppgift att skydda ögat från skada när vi blinkar eller torkar bort något från ögonlocken. De är vanligtvis vita eller transparenta, men kan bli röda eller inflammerade vid irritation eller infektion.

Det är värt att notera att begreppet 'hornhinna' inte används i den medicinska diagnosen *keratokonjunktivitisk sarkoidos*, som kan vara orsaken till eventuella förväxlingsrisker.

'Kärlnybildning i hornhinnan', även känd som korneal neovaskularisering, är ett tillstånd där nya blodkärl växer in i hornhinnan, ett tunt skikt som täcker främre delen av ögat och är viktigt för klar syn. Hornhinnan behöver näring och syre för att fungera korrekt, men saknar egna blodkärl. Istället får den näring via tårvätska och ett tunnt lagr av kärlrika vävnad under hornhinnan, kallat endotel.

Kärlnybildning i hornhinnan kan orsakas av olika sjukdomar eller skador som skadar hornhinneendotel eller minskar näringstillförseln till hornhinnan. Som ett svar på detta kompenserar kroppen genom att bilda nya blodkärl in i hornhinnan. Dessa nya kärl kan dock leda till negativa konsekvenser, såsom minskad klarhet av synen och ökat riskt för infektioner.

Det är viktigt att söka medicinsk behandling om du anar kärlnybildning i hornhinnan, eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas. Behandlingen kan bestå av läkemedel som minskar angreppen på blodkärlen eller kirurgiska ingrepp för att avlägsna de nya kärlen.

I'm happy to help! However, I noticed that there seems to be a typo in your question. I believe you are asking for a medical definition of "horn honey gland" or "horn of the hyoid bone," which is a small structure located in the neck.

The horn of the hyoid bone, also known as the greater cornu of the hyoid bone, is a thin, curved projection that extends laterally and superiorly from the body of the hyoid bone. It serves as an attachment site for various muscles involved in swallowing and speaking, including the stylohyoid, sternohyoid, and thyrohyoid muscles.

The term "horn honey gland" does not have a recognized medical definition, but I believe you may be referring to the submandibular gland, which is sometimes called the "honey gland" due to its production of saliva that contains enzymes for digestion. The submandibular gland is located below the jaw and produces a significant portion of the saliva in the mouth.

I hope this helps clarify the medical definitions you were looking for!

An eye bank is a medical facility that collects, stores, and distributes donated human eyes or corneas for the purpose of transplantation to restore vision in individuals with corneal blindness. The process involves careful screening and testing of the donor tissue to ensure its safety and suitability for transplantation. Once deemed suitable, the cornea is surgically removed from the donated eye and prepared for transplantation. Eye banks play a critical role in ensuring that corneal transplants are performed using high-quality, safe tissue, and they adhere to strict medical standards and regulations.

'Hornhinneödem' är ett medicinskt tillstånd där det accumulerats vätska i hornhinnan, den transparenta membranen som täcker ögat. Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom skador, infektioner eller systemiska sjukdomar som påverkar blodkärlen och vätskebalansen i kroppen.

Hornhinneödem kan leda till symtom som suddig syn, smärta, rodnad och fotosensitivitet. I vissa fall kan det vara ett tecken på en allvarligare underliggande sjukdom, såsom graves' sjukdom eller kirurgiska komplikationer efter ögonkirurgi. Behandlingen av hornhinneödem beror på orsaken till tillståndet och kan inkludera mediciner som reducerar inflammation eller förbättrar vätskebalansen, samt i vissa fall kirurgiska ingrepp.

Transplantatöverlevnad är ett begrepp inom transplantationsmedicin och refererar till den tid som en transplanterad organ eller vävnad fortfarande fungerar hos mottagaren. Det kan exempelvis röra sig om ett nytt hjärta, lever, lungor, njurar eller benmärg.

Transplantatöverlevnaden mäts ofta i tidsenheter som månader eller år efter transplantationen och kan variera beroende på vilket organ som har transplanterats samt andra faktorer såsom mottagarens ålder, allmänna hälsotillstånd och omkompatibilitet med donatorn.

En längre transplantatöverlevnad kan vara ett tecken på att transplantationen har varit framgångsrik och att mottagaren har en god livskvalitet efter operationen. Dock kan även andra faktorer som infektioner, avstötning eller komplikationer under eller efter operationen påverka transplantatöverlevnaden negativt.

Keratokonus är ett mediko-kirurgiskt begrepp som beskriver en progressiv, non-inflammatorisk, ekvatorial bulging och thinning av corneans bows stromal layer, vilket resulterar i irreguljär astigmatism och nedsatt synskärpa. Detta kan leda till subjektiva besvär som dubbelseende, ljusstrålar och minskad kontrastseende. I senare stadier av sjukdomen kan cornean scarring och vesikelbildning förekomma, vilket ytterligare försämrar synskärpan. Keratokonus är vanligtvis en bilateral, asymmetrisk tillstånd med varierande svårighetsgrad mellan ögonen. Den orsakas av okända faktorer och kan påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Allotransplantation är en medicinsk term som refererar till en typ av transplantation där organ, vävnad eller celler transplanteras från en individ till en annan individ av samma art. Detta skiljer sig från autotransplantation, där material transplanteras från en del av kroppen till en annan del hos samma individ, och xenotransplantation, där material transplanteras från ett djur till en människa.

Allotransplantationer kan vara livräddande eller förbättra livskvaliteten för mottagaren, men de medför också risker som är relaterade till kompatibiliteten mellan donatorn och mottagaren. För att minska risken för avstötning av transplantatet används immunosuppressiva läkemedel som dämpar mottagarens immunsvar.

Exempel på allotransplantationer inkluderar lever-, njure- och hjärttransplantationer, men också mindre invasiva procedurer såsom benmärgstransplantation.

Transplantatavstötning, även känd som transplantatmotstånd eller host mot graft-reaktion (HMR), är ett immunologiskt fenomen där den mottagande individens immunsystem identifierar det transplanterade organet eller vävnaden som främmande och svarar med en attack. Detta sker genom att immunceller, framförallt T-lymfocyter, producerar antikroppar och cytokiner som angriper transplantatet.

Transplantatavstötning kan leda till inflammation, skada och eventuell avstängning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att förhindra eller reducera risken för transplantatavstötning använder läkare immunosuppressiva mediciner som dämpar den mottagande individens immunsvar. Dessa behandlingar måste dock balanseras mot riskerna för infektioner och andra biverkningar av låga immunförsvar.

Korneal stroma, även känd som corneal stromatus eller substantia propria, är den centrala och tjockaste delen av koroiden i ögat hos däggdjur. Det utgör ungefär 90% av koroidens tjocklek och består av regelbundet ordnade kollagena fibriller som är placerade parallellt med varandra och är omgivna av ett extracellulärt matrix. Korneal stroma ger koroiden sin transparens och styrka, vilket gör att den kan fungera effektivt som en optisk yta för att bryta upp ljus till det inre lagret av ögat.

'Pseudofaki' er en medisinsk betegnelse for en kunstig lins, som ikke er fremstillet af linsmateriale, men i stedet kan være lavet af andet materiale, såsom silikon eller akryl. Denne type kunstige linser anvendes ofte i øjenoperationer, hvor det ønskes at erstatte den naturlige lins, f.eks. ved behandling af katarakt (grå stær).

Pseudofakiske linser kan også have andre funktioner end blot at forbedre synet, som f.eks. at korrigere øjensynsfejl såsom forgævessyn (hypermetropi), nærsynts (myopi) eller astigmatisme. Disse linser kaldes undertiden for toriske pseudofakiske linser eller multifokale pseudofakiske linser, afhængigt af deres specifikke egenskaber og funktioner.

Det er vigtigt at notere, at selvom pseudofakiske linser ofte anvendes som en del af øjenkirurgiske procedurer, kan der stadig være risici og komplikationer forbundet med disse operationer. Derfor bør enhver beslutning om at gennemgå en sådan procedure tages efter samtaler med en øjenlæge eller en anden kvalificeret sundhedsfaglig ekspert, der kan vejlede patienten om de forskellige behandlingsmuligheder og mulige konsekvenser.

En levertransplantation är en medicinsk procedure där en sjuk eller skadad lever delvis eller helt ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta är vanligtvis ett sista resort när all annan behandling har misslyckats för att behandla leverrelaterade sjukdomar som levercirros, levercancer och akut leverfailure.

Under en levertransplantation tas den skadade levern bort och ersätts med den nya levern, som kopplas till blodkärlen och biodlar i kroppen. Efter operationen behöver patienten ta immunosuppressiva läkemedel för att förhindra avstötning av den nya levern.

Levertransplantation är en komplex procedur som kräver hög kompetens och erfarenhet från både kirurger och sjukvårdspersonal. Även om det finns risker relaterade till operationen, kan levertransplantation vara livsförlängande eller rentav livräddande för många patienter med allvarliga leverproblem.

Descemet Stripping Endothelial Keratoplasty (DSEK) är en medicinsk term som refererar till en specifik typ av korneas transplantation. DSEK innebär att endotelcellerna, det innersta lagret i hornhinnan, ersätts med friska celler från en donator.

Under proceduren tas ett skikt av död celler och Descemet-membranet bort från mottagarens hornhinna. Sedan skärs ett tunnt skikt av endotelceller och ett lager av kollagen, Dumont's membran, från en donators kornea. Detta skikt placeras sedan på den borttagna patientens hornhinnan.

DSEK-proceduren är mindre invasiv än en traditionell korneas transplantation och har oftare kortare återhämtningstid, lägre risk för komplikationer och bättre seende efter operationen.

En isograft definieras som en transplantation av organ eller vävnad mellan genetiskt identiska individer, till exempel en tvilling. På grund av den genetiska likheten har båda individerna samma antigenpresentation och därmed samma immunrespons. Detta innebär att risken för avstötningsreaktioner är mycket låg eller nästan obefintlig, jämfört med transplantation mellan genetiskt orelaterade individer.

Organpålägg (engelska: organ graft) är inom transplantationsmedicin ett kirurgiskt ingrepp där man överför en eller flera organ från en donator till en mottagare. Organen som tas bort från den avlidne donatorn kallas för organdonation och det organ som läggs till patienten kallas för organgivare.

Organpålägg kan vara livräddande för dem som har organ failure, såsom lever- eller njurfailure. Andra exempel på organtransplantationer inkluderar hjärt-, lung- och bukspottkörteltransplantationer. För att organgivare ska vara lämplig måste de uppfylla vissa kriterier, till exempel ha en kompatibel blodgrupp och vara fri från infektioner som kan spridas till mottagaren.

Organgivare kan vara antingen levande eller avlidna. Levande donationer är möjliga för vissa organ, såsom levern och ena nieren, där en del av organet kan tas bort från den levande donatorn utan att skada deras hälsa. Avlidna donatorer är oftast de som har avlidit i olyckor eller av sjukdomar som inte påverkat deras organ.

Organgivare måste ge sitt samtycke till donationen och det är viktigt att respektera deras önskemål och familjs önskemål angående organdonation. I många länder finns lagar som reglerar organdonation och transplantation för att säkerställa att processen är etisk, rättvis och trygg för både donatorer och mottagare.

En njurtransplantation är en medicinsk procedure där en persons skadade eller funktionshindrade nära är ersatta med en frisk nära från en annan person, som kallas en donator. Detta är vanligtvis en livräddande behandling för personer med slutstadium njursvikt.

Under operationen transplanteras den fungerande nieren till patientens buk, där den ansluts till blodkärlen och urinvägssystemet. Efter operationen kommer patienten att behöva ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya nären.

Njurtransplantation kan vara en källa till betydande förbättringar i patientens livskvalitet och livslängd, men det finns också risker och komplikationer som är associerade med proceduren. Dessa inkluderar bland annat risken för avstötning av den nya nären, infektioner, blödningar och andra komplikationer relaterade till kirurgin.

Collagen Type VIII är ett nätverksformande collagen som huvudsakligen förekommer i endotelceller, de celler som liner blodkärlen. Det består av två alfa1(VIII)-kedjor och en alfa2(VIII)-kedja, vilka tillsammans bildar tre identiska alpha1(VIII)-alpha2(VIII)-alpha1(VIII)-prokollagenmolekyler. Dessa molekyler arrangeras sedan i en speciell konformation som kallas för "dubbelt twill" och bildar nätverk av fibriller i basalmembranet, den tunna geléartade skikt som skiljer endotelceller från det underliggande bindvävslagret. Collagen Type VIII har visat sig spela en viktig roll för celladhesion, celldifferentiering och angiogenes (bildning av nya blodkärl).

En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, som består av stamceller. Detta görs vanligtvis för att ersätta en skadad eller sjuk benmärg, till exempel vid behandling av cancerformen leukemi.

Den nya benmärgen kan komma från en donator (allogen transplantation) eller från patienten själv (autolog transplantation). Innan transplantationen måste patienten ofta genomgå kemoterapi och/eller strålbehandling för att eliminera sina egna skadade stamceller och förbereda kroppen för den nya benmärgen.

Efter transplantationen kan patienten drabbas av komplikationer som graft-versus-host-sjukdom (GVHD), där donatorns immunsystem attackerar mottagarens kropp. Även infektioner är vanliga efter benmärgstransplantation, på grund av den nedsatta immunförsvar som följer proceduren.

'Ophthalmic solutions' refer to sterile, medicated liquids that are specifically formulated for use in the eye. These solutions are used to treat various eye conditions or diseases, such as inflammation, infection, or dryness. They may contain a single active ingredient or a combination of ingredients, depending on the specific condition being treated.

Ophthalmic solutions are typically administered by dropping the liquid directly into the lower conjunctival sac of the eye, using a sterile dropper. The solution is then spread across the surface of the eye when the patient blinks. It is important to follow the instructions for use carefully, as overuse or improper use can lead to adverse effects.

Examples of ophthalmic solutions include artificial tears for dry eye, antibiotics for bacterial infections, and anti-inflammatory medications for conditions such as allergies or inflammation.

Enligt den medicinska ordboken definieras en "blodstamcellstransplantation" som en procedure där patienten får en transplantation av blodstamceller, vanligen från benmärgen. Dessa celler kan härstamma antingen från en donator (allogen transplantation) eller från själva patienten (autolog transplantation).

Blodstamcellstransplantation används ofta som behandling för olika former av blodcancer, såsom leukemi och lymfom, då den kan hjälpa till att bygga upp patientens immunsystem efter en kraftig behandling, såsom kemoterapi eller strålbehandling. Under proceduren tar man bort patientens eget immunsystem med hjälp av höga doser av kemoterapi och/eller strålbehandling, för att sedan ersätta det med de nya, friska blodstamcellerna.

Efter transplantationen kan patienten behöva vila och återhämta sig under en längre tid, då det tar tid för de nya cellerna att växa och utvecklas till fullt fungerande blodceller. Under denna tiden kan patienten vara känslig för infektioner och andra komplikationer, men med korrekt vård och övervakning kan de flesta patienter tillfriskna och leva ett normalt liv efter en lyckad transplantation.

'Lymfangiogenes' är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där nya lymfkärl bildas från befintliga lymfkärl. Lymfkärlen är ett delsystem av kroppens blodomlopp som hjälper till att transportera vätska, näringsämnen och avfall mellan celler, samt hjälper till att stärka immunförsvaret.

Lymfangiogenes kan inträffa under normala förhållanden, som del av fostrets utveckling eller vid vuxen ålder under läkning efter skada eller inflammation. Men det kan också vara ett tecken på sjukdom, till exempel vid cancer, där tumörer kan använda nya lymfkärl för att sprida sig till andra delar av kroppen. Läkemedel som blockerar lymfangiogenes undersöks för möjligheten att förhindra spridning av cancer.

En hjärttransplantation är en medicinsk procedur där ett skadat eller funktionshindrat hjärta ersätts med ett friskt och fungerande donatorhjärta. Detta är vanligtvis den sista behandlingsalternativet för personer med allvarlig hjärtsvikt som inte har avhjälpats av andra behandlingar, såsom mediciner eller mekaniska hjälpmedel.

Under en hjärttransplantation tas det skadade hjärtat bort och ersätts med ett nytt från en givare som nyligen har avlidit. Efter operationen måste patienten ta immunsuppressiva läkemedel för resten av sitt liv, för att förhindra att kroppen avstöter det nya hjärtat.

Hjärttransplantation är en komplex och tekniskt krävande procedur som utförs av erfarna kirurger i specialiserade sjukhus. Även om operationen kan rädda livet på patienter med allvarlig hjärtsvikt, finns det vissa risker och komplikationer som är associerade med proceduren, inklusive infektioner, blödningar och avstötningsreaktioner.

Autotransplantation är en medicinsk procedur där man flyttar celler, vävnader eller organ från en del av kroppen till en annan del hos samma individ. Detta görs ofta för att ersätta skadad, sjuk eller funktionsoduglig vävnad med frisk vävnad från samma person. Exempel på autotransplantation inkluderar till exempel transplantation av benmärg, hud, tänder och leverceller.

'Hornhinneinflammation' (latin: Keratitis) är en benämning på inflammation i hornhinnan, som är den transparenta skivan voro oss ögats främre del. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektioner, trauma eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på keratit kan inkludera rodnad, smärta, tårflöde, fotofobi (ljuskänslighet) och sänkt synskärpa. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen, men kan innebära antibiotika eller antivirala läkemedel för infektioner, samt antiinflammatoriska medel för att reducera inflammationen. I vissa fall kan kirurgi behövas om det uppstår komplikationer som till exempel slemhinneskador eller hål i hornhinnan.

En lungtransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller dysfunktionell lunga i kroppen ersätts med en frisk och fungerande lunga från en annan person, ofta kallat donator. Detta kan vara livräddande för dem som lider av allvarlig lungsjukdom som inte svarar på andra behandlingsformer.

Lungtransplantationer utförs vanligtvis när patienten har en livshotande lungsjukdom, såsom kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), idiopatiskt lunghögsblödning (ILD) eller cystisk fibros. Innan operationen genomgår patienten en utförlig bedömning och förberedelse, inklusive lungfunktionstester, blodprover, röntgenundersökningar och andra tester för att avgöra om patienten är en lämplig kandidat för transplantation.

Under själva operationen får patienten narkos och en inkision görs i bröstet. Därefter skiljs den skadade lungan ifrån hjärtat och de stora blodkärlen, varefter den nya lungan sätts in och ansluts till de stora blodkärlen och luftvägarna. Efter operationen placeras patienten på en respirator för att underlätta andningen och övervakas noga av läkare och sjuksköterskor.

Lungtransplantation är en komplex procedure med risker som inkluderar bland annat blodproppar, infektioner, avstötning av den nya lungan och andra komplikationer. Men för de rätta patienterna kan transplantationen förbättra deras livskvalitet och livslängd betydligt.

'Synskärpa' (visual acuity) är ett mått på den skarpaste distinkta seende förmågan hos ett öga, vanligtvis uppmätt som hur väl en person kan upplösa horisontella linjer av motsatta färger. Det mäts ofta som antal bokstäver på en standardiserad optotypisk tabell (t.ex. Snellen-tabell) som en person kan identifiera korrekt vid en given avstånd och storlek. Normalt synskärpa är vanligtvis 20/20 eller 6/6 i olika måttenheter, vilket innebär att individen kan se detaljer på samma avstånd som en normalögd person med normalsyn ska kunna se dem.

"BALB/c mus" är en typ av möss som används i forskning. Denna musstam har blivit inavlad under många generationer för att få en relativt sett jämn genetisk bakgrund och beteende, vilket gör dem till ett populärt val för experimentell forskning. BALB/c är en av de vanligaste musstammarna som används inom biomedicinsk forskning.

Specifikt står "BALB" för det engelska National Institutes of Health (NIH) beteckningssystemet för möss, och "c" står för den specifika understammen som har utvecklats genom inavel. BALB/c musen är känd för att ha en starkt responsiv immunreaktion, vilket gör dem användbara i studier av immunologi och infektionssjukdomar. De har också en relativt låg aggressionsnivå jämfört med andra musstammar.

Det är värt att notera att även om BALB/c musen är en mycket använd modellorganism inom forskning, så kan resultaten som erhålls från studier på mus inte alltid direkt tillämpas på människor på grund av skillnader i genetik och fysiologi.

Stamcellstransplantation (SCT) är en medicinsk behandlingsmetod där patienten får en transplantation av stamceller, vanligtvis från benmärg. Stamceller är celler som har förmågan att dela sig och differensiera till olika typer av celler i kroppen.

I samband med en SCT behandlas patienten först med höga doser av kemoterapi och/eller strålbehandling för att eliminera sjukdomscellerna i benmärgen. Sedan ges patienten en transplantation av friska stamceller, som börjar bygga upp en ny, frisk benmärg och producera nya, friska blodceller.

Stamcellstransplantation kan användas för att behandla olika sjukdomar, till exempel cancerformer som leukemi, lymfom och multipel myelom, samt vissa ärftliga sjukdomar som sjukdomar i blodet och immunförsvaret.

Det finns två huvudtyper av stamcellstransplantation: autolog transplantation och allogen transplantation. Vid en autolog transplantation använder man patientens egna stamceller, som har hämtats och kylfrusatts innan behandlingen med kemoterapi eller strålbehandling påbörjas. Vid en allogen transplantation använder man stamceller från en donator, vanligtvis en nära släkting till patienten, men i vissa fall kan även obesläktade donatorer användas.

Förbehandling inför en transplantation (organ eller celler) avser vanligtvis de preparationssteget som en potential mottagare genomgår innan själva transplantationskirurgin. Detta kan innebära en kombination av medicinska, immunologiska och/eller andra behandlingsformer beroende på vilken typ av transplantation det rör sig om.

Exempel på förbehandlingar inför en transplantation kan vara:

1. Immunsupressiva behandling: Den mest vanliga formen av förbehandling är att ge immunsuppressiva läkemedel som dämpar patientens immunsvar för att minimera risken för avstötningsreaktioner mot den nya organet eller cellerna.

2. Konditionering: Vid stamcellstransplantation kan en kraftigare form av förbehandling användas, kallad konditionering. Denna process innebär att patienten ges höga doser av kemoterapi och/eller radiation för att eliminera den egna immunsystemet och skapa plats för de nya stamcellerna.

3. Screening och matchning: Innan transplantationen behöver potentiala mottagare genomgå en rad tester för att avgöra lämpningen och för att hitta den bästa donatorn. Detta kan innebära blod- och vävnadsprov, genetisk matchning och immunologisk typning.

4. Utbildning och stöd: Mottagaren får också information och stöd för att förstå de speciella aspekterna av livet efter transplantationen, inklusive behandlingsplaner, livslång immunsuppressiv terapi och livsstilsförändringar som kan vara nödvändiga för att säkerställa en framgångsrik transplantation.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används i biomedicinsk forskning. Denna musstam är inavlad och har en homogen genetisk bakgrund, vilket gör dem till ett värdefullt verktyg för att studera genetiska faktorers roll i olika sjukdomar och biologiska processer.

C57BL musen är känd för sin robusta hälsa, lång livslängd och god fertilitet, vilket gör den till en populär stam att använda i forskning. Den har också visat sig vara sårbar för vissa sjukdomar, som exempelvis diabetes och katarakter, vilket gör den till ett användbart djurmodell för att studera dessa tillstånd.

Det finns flera understammar av C57BL musen, såsom C57BL/6 och C57BL/10, som skiljer sig något från varandra i genetisk makeup och fenotypiska egenskaper. Dessa understammar används ofta för att undersöka specifika frågeställningar inom forskningen.

Organtransplantation är en medicinsk procedure där ett eller flera organ från en donator överförs till en mottagare som behöver ett nytt fungerande organ. Detta kan ske antingen från en levande donator, oftast en nära familjemedlem, eller från en avliden donator, även känt som en död donation. Organtransplantation utförs vanligtvis när en persons eget organ har slutat fungera på grund av sjukdom, skada eller ålder. Några exempel på organ som kan transplanteras inkluderar levern, hjärtat, lungorna, njurarna, bukspottkörteln och benmärgen. Organtransplantation är en komplex procedur som kräver noggrann matchning av blodtyp, storlek och antigen mellan donator och mottagare för att undvika avstossningsreaktioner. Efter transplantationen behöver mottagaren livslång medicinsk behandling med immunosuppressiva läkemedel för att förhindra avstossning av det nya organet.

En bukspottkörteltransplantation är en medicinsk proceduren där en ny, frisk bukspottkörtel transplanteras till en patient vars egen bukspottkörtel inte fungerar korrekt. Detta kan ske på grund av sjukdomar som typ 1-diabetes, cystisk fibros eller cancer. Den nya körteln kan komma från en levande donator, oftast en nära anhörig, eller en död donator.

Transplantationen innebär att patienten får en fungerande bukspottkörtel som kan producera hormoner och enzymer som behövs för kroppens normala funktion. Detta kan hjälpa till att lindra symtomen av den ursprungliga sjukdomen och förbättra patientens livskvalitet. Emellertid medför transplantationen också en risk för komplikationer som avstötningsreaktioner, infektioner och biverkningar av immunsuppressiva läkemedel som behövs för att förhindra avstötningsreaktioner.

I'm sorry for the confusion, but "cellantal" is not a recognized medical term in English or any other language I am familiar with. It is possible that there may be a spelling mistake or typo in the term you are looking for. If you have more context or information about what you are looking to define, I would be happy to try and help you further.

Långrehnskällöar (Langerhans cells) är ett slags immunceller som finns i huden och slemhinnor. De har en viktig roll i att försvara kroppen mot infektioner genom att presentera främmande antigen till T-celler.

Transplantation av Långrehnskällöar innebär att man tar bort Långrehnskällöar från en donator och placerar dem i en mottagare med avsikt att stärka dennes immunförsvar. Detta kan användas som ett behandlingsalternativ för patienter med svaga immunsystem, till exempel efter en benmärgstransplantation eller vid behandling av vissa autoimmuna sjukdomar.

Transplantationen utförs vanligen genom att injicera donatorns Långrehnskällöar under huden hos mottagaren, där de börjar producera cytokiner och andra signalsubstanser som stärker den lokala immunresponsen. Detta kan hjälpa till att förhindra infektioner och underlätta läkningen av sår eller skador.

Det är viktigt att notera att transplantation av Långrehnskällöar inte är vanligt förekommande och används endast i speciella fall där patienten har en specifik medicinsk behov.

Transplantation in medicine refererar till en procedure där ett organ, vävnad eller celler tas bort från en donator och placeras i en mottagare som behöver det för att ersätta ett skadat, sjukligt eller dött organ eller vävnad. Detta kan räknas till den avancerade terapin inom medicinen och används när andra behandlingsalternativ har misslyckats eller inte är möjliga.

Transplantation kan vara autolog (donator och mottagare är samma individ), allogen (donator och mottagare är genetiskt olika individer av samma art) eller xenogen (donator och mottagare tillhör olika arter). De vanligaste transplantationerna inkluderar lever, njure, hjärta, lungor, benmärg och hud.

Transplantation kan vara livräddande eller förbättra kvaliteten på livet för mottagaren. Emellertid finns det risker associerade med transplantationsbehandling, såsom rejektion av det transplanterade organet och biverkningar av immunosuppressiva läkemedel som används för att förhindra rejektion.

Transplantationsimmunologi är ett medicinskt område som undersöker hur kroppens immunsystem reagerar på och stöttar eller attackerar främmande vävnad, till exempel vid en transplantation av en organ. Den innefattar studier av de mekanismer som gör att ett transplanterat organ kan behandlas som "egentligt" och inte avvisas av mottagarens immunsystem. Transplantationsimmunologi undersöker också hur man kan modifiera eller dämpa immunförsvaret för att förebygga avstötning av det transplanterade organet, samtidigt som man vill upprätthålla en acceptabel grad av immunförsvar mot infektioner. Detta kan uppnås genom användning av immunosuppressiva läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Cell transplantation, also known as cellular therapy, is a medical procedure that involves transferring healthy cells into a patient’s body to replace or repair damaged or diseased cells. This technique has been used in various fields of medicine, including neurology, cardiology, oncology, and regenerative medicine.

In this process, cells are harvested from a donor, which can be a genetically identical twin (syngeneic), partially matched (allogeneic), or the same individual (autologous). The harvested cells undergo extensive testing to ensure their safety and efficacy before being transplanted into the recipient’s body.

The goal of cell transplantation is to restore normal function, enhance the body’s natural healing processes, or provide a source of cells that can produce therapeutic agents, such as enzymes or hormones. Some examples of cell types used in transplantation include stem cells, hematopoietic (blood-forming) cells, islet cells for diabetes treatment, and nerve cells for neurodegenerative disorders.

While cell transplantation holds great promise for treating various diseases, it also comes with potential risks, such as immune rejection, infection transmission, and tumor formation. Therefore, careful monitoring and follow-up are essential to ensure the success of the procedure and minimize any adverse effects.

En transplantationschimär är en individ som har celler, vävnader eller organ från ett genetiskt skilt individ av samma art, vanligtvis genom en transplantation. Detta resulterar i att mottagaren har två olika genetiska källor och därför kan ha två olika typer av celler eller vävnader med olika genotyper inom samma individ.

Transplantationschimärer kan uppstå vid transplantation av stamceller, benmärg eller organ som leder till att mottagarens immunsystem accepterar och integrerar de nya cellerna eller vävnaderna. Detta kan användas inom medicinen för att behandla olika sjukdomar, såsom leukemi, diabetes och andra skador eller sjukdomar som kräver en transplantation av organ eller vävnader.

Det är värt att notera att termen "chimär" även kan användas i andra sammanhang för att beskriva individer med två olika genetiska ursprung, till exempel vid fusion mellan två embryon av samma art eller vid äggläggande djur där en hane och en hona bidrar till skapandet av ett gemensamt ägg som sedan utvecklas till en chimär.

Immunhämmande medel, även kända som immunosuppressiva medel, är läkemedel som minskar eller undertrycker funktionen hos det immunsystemet. De används ofta för att förhindra avstötning av transplanterade organ och behandla autoimmuna sjukdomar, där det immunsystemet attackerar kroppens egna celler eller vävnader. Immunhämmande medel fungerar genom att hämta någon aspekt av den immunologiska responsen, till exempel produktionen av antikroppar eller aktiveringen av vita blodkroppar som T-celler och B-celler. Det är viktigt att notera att användning av dessa medel kan öka risken för infektioner och onkologiska sjukdomar, eftersom de undertrycker den immunologiska responsen.

Transplantat-mot-värdsjukdom, eller transplantat-kontra-värdreaktion (TCMR), är en typ av komplikation som kan uppstå efter en transplantation av celler, vävnad eller organ. Det handlar om att den transplanterade vävnaden eller organet blir attackerat och angrips av det immunförsvar som finns hos mottagaren, vilket kallas för den acuta TCMR. Symptomen på akut TCMR kan variera beroende på vilken typ av transplantation det är, men de vanligaste symptomen inkluderar feber, ökad nivå av kreatinin i blodet och minskad njurfunktion.

Den kroniska TCMR utvecklas långsammare än den akuta formen och kan pågå under en längre tid. Den kan leda till skada på det transplanterade organet eller vävnaden, vilket i sin tur kan resultera i minskad funktion eller organsvikt. Symptomen på kronisk TCMR kan variera beroende på vilken typ av transplantation det är, men de vanligaste symptomen inkluderar ökad blodtryck, protein i urinen och försämrad funktion hos det transplanterade organet.

Det är viktigt att tidigt upptäcka och behandla TCMR efter en transplantation för att undvika skada på det transplanterade organet eller vävnaden. Behandlingen inkluderar vanligen immunosuppressiva läkemedel som minskar den immuna responsen hos mottagaren och därmed reducerar risken för TCMR.

En levande donator är en person som är i livet och som villfullytter att ge en eller flera av sina organ, vävnader eller celler till en annan person som behöver dem. Detta kan ske genom olika metoder beroende på vilket organ eller vävnad som ska doneras.

Exempel på levande donation inkluderar:

* En levande njurdonation, där en frisk person donerar en av sina två njurar till en mottagare vars egen njure har slutat fungera korrekt.
* En leverlobdonation, där en del av levern från en levande donator transplanteras till en mottagare.
* En benmärgstransplantation, där celler hämtade från benmärgen hos en levande donator injiceras till en mottagare för att ersätta dennes skadade eller sjuka benmärgsceller.

Levande donation kan vara ett livräddande alternativ för dem som behöver en transplantation, men det finns också risker och komplikationer som är associerade med denna typ av donation. Dessa måste vägas upp mot potentiala fördelarna innan en beslut om donation tas.

Heterotopic transplantation är en typ av transplantationskirurgi där ett organ eller vävnad transplanteras till en annan plats i kroppen än dess normala position, men fortfarande förblir anslutet till det ursprungliga organet. Detta skiljer sig från en homotopisk transplantation, där organet eller vävnaden transplanteras till samma plats som det ursprungliga organet.

Ett exempel på en heterotopisk transplantation är en lungtransplantation, där den nya lungan placeras i bröstkorgen bredvid den gamla lungan istället för att ersätta den. Detta görs ofta när det finns risk för skada på det nya organet under operationen eller om det behövs mer tid för det nya organet att bli funktionellt.

Det är värt att notera att även om båda lungorna kan fortsätta fungera efter en heterotopisk transplantation, kommer den gamla lungan till slut att misslyckas på grund av den sjukdom som ledde till behovet av en transplantation.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Stamcellstransplantation, fostblod (eng. Hematopoietic stem cell transplantation, HSCT) är en medicinsk behandlingsmetod där patienten får en transplantation av stamceller från benmärg eller blod. Dessa stamceller har förmågan att utvecklas till olika sorters blodceller i kroppen, såsom röda och vita blodkroppar samt blodplättar.

Transplantationen kan användas som behandling för en rad olika sjukdomar, exempelvis cancerformer som leukemi och lymfom, men även för icke-cancerrelaterade sjukdomar som aplastisk anemi och immunbristsjukdomar.

Före transplantationen behandlas patienten ofta med kemoterapi och/eller strålbehandling för att eliminera den egen benmärgen, så att den nya fostblodet ska kunna etableras sig i kroppen. Efter transplantationen kan patienten drabbas av komplikationer som graft-versus-hostsjukdom (GVHD), där de transplanterade stamcellerna attackerar den mottagande individens vävnader.

En hjärt-lungtransplantation är en medicinsk procedure där ett sjukt eller skadat hjärta och lungor ersätts med friska organ från en givare. Detta används vanligtvis som en behandling för allvarliga sjukdomar som inte kan lindras på annat sätt, till exempel vid hjärtsvikt eller kronisk lungsjukdom som inte har svarat på andra behandlingsmetoder.

Under operationen avlägsnas både det sjuka hjärtat och lungorna från mottagaren, och ersätts med de nya organen som placeras i bröstkorgen. Organen kopplas sedan till blodkärlen och nerverna för att återställa blodflödet och funktionen hos det nya hjärtat och lungorna.

Efter operationen behöver patienten intensiv vård och rehabilitering, inklusive medicinsk behandling, andningsterapi och fysisk träning för att stärka sina nytt organs funktion och undvika komplikationer som avvisning eller infektion.

Hjärt-lungtransplantation är en komplex operation med höga risker och begränsade möjligheter till givarorgan, men kan förlänga livet och förbättra kvaliteten på livet för vissa patienter med allvarliga hjärtsjukdomar eller lungsjukdomar.

Tidigare var hornhinnetransplantation den enda behandling man kunde erbjuda mot keratokonus. Nu för tiden utförs det bara då ... Hornhinnetransplantation är normalt inte en behandlingsform vid hornhinnekollaps. Synfelet vid keratokonus kan korrigeras med ... Det finns två olika sätt att utföra en hornhinnetransplantation: penetrerande hornhinneplastik, då man byter i stort sett hela ... Vid vissa svåra fall av keratokonus kan hornhinnetransplantation bli nödvändig. Keratokonus drabbar statistiskt sett ungefär 1 ...
År 1991 blev hon en av de första i Sverige att genomgå hornhinnetransplantation. Operationen lyckades, men senare tillstötte ...
Hon genomgick över 50 operationer sedan olyckan, inklusive en hornhinnetransplantation, som återställde synen på hennes vänstra ...
Efter en lång väntan ska hon dock få vara med om en hornhinnetransplantation som ska förändra hennes liv. Men redan kort efter ...
Tidigare var hornhinnetransplantation den enda behandling man kunde erbjuda mot keratokonus. Nu för tiden utförs det bara då ... Hornhinnetransplantation är normalt inte en behandlingsform vid hornhinnekollaps. Synfelet vid keratokonus kan korrigeras med ... Det finns två olika sätt att utföra en hornhinnetransplantation: penetrerande hornhinneplastik, då man byter i stort sett hela ... Vid vissa svåra fall av keratokonus kan hornhinnetransplantation bli nödvändig. Keratokonus drabbar statistiskt sett ungefär 1 ...
Kirurgi Vid allvarliga fall kan det bli aktuellt med en hornhinnetransplantation.. Under behandlingsperioden genomför man ...
Synnedsättningen som beror på grumlingar i hornhinnan kan behandlas med en hornhinnetransplantation. Vid svår synnedsättning ...
Om grumlingar i hornhinnan leder till synnedsättning kan en hornhinnetransplantation behöva göras. Vid svår synnedsättning ges ...
Huvudsyftet med en hornhinnetransplantation är att förbättra synkvalitén, men i vissa fall är orsaken smärtlindring eller mer ... Vi började registrera data såsom diagnos, synskärpa, ålder och kön hos patienter som skulle genomgå hornhinnetransplantation. ... Cirka hälften av de patienter som genomgår hornhinnetransplantation är i arbetsför ålder. ... som påverkar resultatet och nyttan för patienten efter en hornhinnetransplantation har det framstått som särskilt viktigt att ...
Hornhinnetransplantation. *Inåtvänt ögonlock - operation. *Inflammationshämmande läkemedel. *Injektioner i ögat. *Kirurgisk ...
Du har Bank of okulära vävnader och utför avskiljning och hornhinnetransplantation kirurgi Alzira Velano är ett sjukhus komplex ...
... hornhinnetransplantation och avlossningar av näthinnor framförallt. Så då fick man vara med och se en del. ...
Väntetiden för en hornhinnetransplantation är längre nu än före pandemin och behovet av hjärtklaffar till barn är alltid stort. ...
Hornhinne-transplantation Svenska Cornearegistret * Hudmelanom Svenska Melanomregistret (SweMR) * Huvud- och halscancer Svenskt ...
På Hornhinnebanken arbetar två biomedicinska analytiker och de utför allt förberedande arbete inför hornhinnetransplantation; ...
  • Vid vissa svåra fall av keratokonus kan hornhinnetransplantation bli nödvändig. (wikipedia.org)
  • Huvudsyftet med en hornhinnetransplantation är att förbättra synkvalitén, men i vissa fall är orsaken smärtlindring eller mer sällan bulbbevarande. (cornea.nu)