Parvovirus
Parvovirus B19, humant
Parvoviridaeinfektioner
Hundparvovirus
Parvoviridae
Svinparvovirus
Erythema infectiosum
H-1-parvovirus
MVM
Hundar
Kattpestvirus
Hundsjukdomar
Aleutisk minksjukdomsvirus
Hydrops fetalis
Erythrovirus
Kattpest
Aleutisk minksjukdom
Valpsjukevirus
Kapsid
Virusantikroppar
Virala icke-strukturella proteiner
Mink
Bocavirus
Adenovirus, hund
Molekylsekvensdata
Densovirinae
Polymeraskedjereaktion
Immunglobulin M
Virusförökning
Hörntand
Hundcoronavirus
Bassekvens
Cellinje
Katter
Hudblödning
Human bocavirus
Gäss
Densovirus
Rävar
Valpsjuka
Dependovirus
Anemi, myeloftisisk
Gnagarsjukdomar
P-blodgruppssystem
Hudutslag
Seroepidemiologiska studier
Graviditetskomplikationer, infektiösa
Aminosyrasekvens
Virusproteiner
Virussjukdomar
Erytroblastopeni
Blodtransfusion, intrauterin
Minkenteritvirus
Tvättbjörnar
Virusgener
Anemi, aplastisk
Erythroid Progenitor Cells
Höftdysplasi hos hund
Kattsjukdomar
Hepatopankreas
Blodbrist
Enzymkopplad immunadsorberande analys
Circovirus
DNA-sekvensanalys
Penaeidae
Virala strukturella proteiner
Canidae
Virion
Hjärtmuskelinflammation
DNA-primrar
Artrit, infektiös
Graviditet
Globosider
Pancytopeni
Räka
Svin
Phoca
Onkolytiska virus
Hemagglutinationsinhibitionstester
Kloning, molekylär
Meningoencefalit
Artsspecificitet
Tandframbrott, ektopiskt
Onkolytisk virusterapi
Digoxigenin
Baculoviridae
Parvovirus är ett släkte små, enkelsträngade DNA- DNA-virus som infekterar djur, inklusive människor. Parvovirus B19 är det mest välkända viruset som orsakar sjukdom hos människor och kan leda till sjukdomen femte sjukan eller erytem (röd hudinflammation) hos barn. Viruset sprider sig vanligtvis genom andningsluften när en smittad person hostar eller nysar, och kan också överföras via kontakt med infekterat blod eller kroppsv likuid. Parvovirus B19 infekterar specifikt röda blodkroppar och kan orsaka allvarliga komplikationer hos individer med nedsatt immunförsvar eller sjukdomar som påverkar blodbildningen, såsom sällsynta blodsjukdomar som sickle cell anemi och talassemi.
Parvovirus B19 är ett sjukdomsalstrande virus som orsakar infektionssjukdomen femte sjukan (erythema infectiosum), ofta benämnd "barnslag" eller "ringorm". Det är det enda kända humana patogena viruset inom släktet Parvovirus. Viruset smittar vanligtvis via droppinfektion, men kan också spridas via kontaminerade ytor och direktkontakt med infektiösa sekreter från näsa och svalg.
Parvovirus B19 infekterar specifikt mänskliga erytrocytoförstaders celler (proerytroblaster) i benmärgen, vilket leder till en temporär nedsättning av röda blodkroppars produktion. Hos vissa individer kan detta leda till aplastisk anemi eller försämring av redan existerande anemier hos personer med hemoglobinvarianter eller andra sjukdomar som påverkar röda blodkroppars produktion.
Förutom femte sjukan och aplastisk anemi kan Parvovirus B19 orsaka andra komplikationer, särskilt hos immunosvaga individer eller personer med underliggande hämatologiska eller immunologiska störningar. Exempel på dessa komplikationer inkluderar myokardit (inflammation i hjärtmuskulaturen), artriter (ledinflammation) och hydrops fetalis hos foster under graviditet.
Det är värt att notera att det finns inga specifika behandlingar eller vaccin mot Parvovirus B19-infektion, men i de flesta fall leder infektionen till en spontan återhämtning efter en vecka till 10 dagar. För personer med komplikationer kan behandlingen bestå av stödjande vård och specifik behandling för underliggande sjukdomar eller tillstånd.
Parvoviridae-infektioner är en grupp infektionssjukdomar orsakade av olika arter av parvovirus. Parvovirus är små, DNA-baserade virus som kan infektera både djur och människor.
Den vanligaste formen av parvovirusa infektion hos människor kallas för humana parvovirus B19-infektion, även känd som femte sjukdomen eller erythema infectiosum. Denna infektion orsakar ofta milda symtom som feber, hosta och röda hudutslag, särskilt på kinderna och under armarna. I vissa fall kan den leda till allvarligare komplikationer, som blodbrist (anemi) eller inflammation i lederna (arthrit).
Hos djur, särskilt hundar och katter, kan parvovirusa infektioner orsaka allvarliga mag-tarmproblem och blodförgiftning (sepsis), vilket kan vara livshotande. Det är viktigt att vaccinera djur mot dessa virus för att förebygga sjukdomen.
Behandlingen av parvovirusa infektioner beror på symtomen och allvarlighetsgraden av sjukdomen, men kan inkludera vila, vätskeersättning och smärtlindring. I vissa fall kan antivirala läkemedel eller blodtransfusion behövas.
Hundparvovirus (CPV) är ett singelsträngat DNA-virus som tillhör Parvoviridae familjen. Det finns fyra huvudsakliga varianter av CPV: CPV-2a, CPV-2b, CPV-2c och CPV-2d, alla tre orsakar akut enterit hos hundar över 16 veckors ålder. CPV är mycket smittsamt och sprids genom direkt kontakt med infekterade hundars avföring eller indirekt via kontaminierad miljö.
CPV-infektion kan också orsaka myokardit (inflammation i hjärtmuskulaturen) hos valpar under 8 veckors ålder, vilket kan leda till dödlighet på upp till 50%. Symptomen på CPV-infektion inkluderar bland annat diarré (ofta blodig), feber, anorexi, apati och dehydrering.
För att förebygga CPV-infektion rekommenderas vaccination av hundvalpar vid 6-8 veckors ålder, med efterföljande boosters. Även vuxna hundar bör vaccineras regelbundet för att upprätthålla immuniteten.
Parvoviridae är en familj av små, enkelsträngade DNA-DNA-virus som infekterar både djur och människor. Familjen delas vanligtvis in i två underfamiljer: Parvovirinae och Densovirinae.
Parvovirinae inkluderar fyra olika släkten som infekterar djur, däribland människor. De fyra släktena är Parvovirus, Erythrovirus, Dependoparvovirus och Bocaparvovirus.
- Parvovirus inkluderar virus som infekterar olika djurarter, såsom hundar (canine parvovirus), katter (feline panleukopenia virus) och människor (parvovirus B19).
- Erythrovirus inkluderar endast ett släkte som infekterar människor, vilket är humant parvovirus B19.
- Dependoparvovirus inkluderar virus som är beroende av andra virus för sin replikation och infekterar främst djur, men kan också infektera människor.
- Bocaparvovirus inkluderar virus som infekterar både djur och människor.
Densovirinae inkluderar virus som infekterar ryggradslösa djur, såsom insekter och kräftdjur.
Parvovirus har en mycket liten genombredd och kan infektera specifika celltyper i värden. De tenderar att vara väldigt motståndskraftiga och kan överleva under extremt ogynnsamma förhållanden, vilket gör dem svåra att inaktivera.
Svinparvovirus är ett smittsam virus som kan infektera grisar och orsaka en rad symptom, framförallt hos unga djur. Det finns flera olika typer av svinparvovirus, men det mest förekommande och välkända är Svinparvovirus 1 (SPV1), även känt som Porcine Parvovirus (PPV).
SPV1 är ett litet, enkelsträngat DNA-virus som sprids främst via direkt kontakt mellan infekterade djur och friska. Det kan också spridas indirekt genom kontaminerad utrustning eller föda. Viruset angriper specifikt celler i grisens tarmsystem, reproduktivsystem och immunförsvar.
Hos unga grisar under 4 veckors ålder kan svinparvovirus orsaka diarré, missfärgning av tarmen, viktminskning och i vissa fall död. Hos äldre grisar kan viruset leda till infertilitet, missfall och stillborna ungar.
Det är viktigt att notera att svinparvovirus inte är smittsamt för människor eller andra djurslag än grisar.
"Erythema infectiosum" er en medisinsk betegnelse for en infektionsbetinget hudsykdom som oftest forekommer hos barn i alderen 5-15 år. Den fremkaldes sædvanligvis af parvovirus B19 og karakteriseres ved et typisk udseende med et rødt, flammeformet mønster på kinderne (slappedekind) og senere en mere diffus, lysere hudrød som kan brede sig til andre kroppsdele. Symptomerne inkluderer ofte også let feber, træthed og smerter i leddene. Sykdommen er normalt selvløselig og ikke alvorlig, men kan være smittefarlig for gravide kvinder og personer med nedsat immunforsvar.
H-1-parvovirus är ett sjukdomsalstrande virus som tillhör parvovirusfamiljen. Det är ungefär 26 nm i diameter och innehåller enkelsträngat DNA. H-1-parvovirus infekterar främst människor och kan orsaka asymptomatiska eller milda infektioner hos vuxna, men kan leda till allvarliga komplikationer hos immunbristiga individer. Viruset verkar ha en preferens för att infektera multiplyklerande celler och kan orsaka aplasi av mogningsformade röda blodkroppar, vilket kan leda till anemi. H-1-parvovirus är inte samma virus som parvovirus B19, som också kan orsaka sjukdom hos människor.
'MVM' står for 'Multiples Vitamin & Mineral', som på dansk betyder 'fler vitaminer og mineraler'. MVM er et samlet begreb for kosttilskud, der indeholder en række forskellige vitaminer og mineraler i én produktform. Disse tilskud tages ofte som en forebyggende forholdsregel mod manglende næringsstoffer eller for at sikre et optimalt indtag af de essentielle næringsstoffer.
Det er vigtigt at notere, at det generelt anbefales at få alle nødvendige næringsstoffer fra en balanceret og varieret kost først og foretrukket før man tager et MVM-tilskud. Overdosis af visse vitaminer og mineraler kan have skadelige virkninger på sundheden. Derfor bør du altid søge professionel rådgivning fra en læge eller diétist, før du begynder at tage et MVM-tilskud.
Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.
Kattpest, även känd som feline panleukopenia eller feline parvovirus, är en allvarlig infektionssjukdom hos katter orsakad av feline parvovirus (FPV). Detta virus är mycket smittsamt och kan spridas via direkt kontakt med smitta från en infekterad katt eller indirekt genom kontaminerade föremål, kläder, matskålar eller skinnet.
Feline panleukopenia karakteriseras av en plötslig onset av allmän sjukdom med feber, viktminskning, anorexi (förlorad aptit), trötthet och extremt hög dödlighet hos unga kattungar. Andra symptom kan inkludera kräkningar, diarré (som kan innehålla blod) och andningssvårigheter.
Det är värt att notera att feline parvovirus även kan orsaka sjukdom hos vildlevande rovdjur som minkar och rävar, men detta är en annan variant av viruset än det som orsakar canin parvovirus hos hundar. FPV är specifikt anpassat för att infektera katter och kan inte smitta hundar eller människor.
"Hundsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar och tillstånd som kan drabba hundar. Det finns många olika slags hundsjukdomar, och de kan vara genetiska, infektionsrelaterade, åldersrelaterade eller orsakas av trauma eller miljöfaktorer. Några exempel på vanliga hundsjukdomar är hjärtproblem, cancer, diabetes, epilepsi, allergier, ledbesvär och njursjukdomar.
Det är viktigt att notera att denna beskrivning inte är en fullständig eller officiell medicinsk definition, utan snarare ett allmänt sammanfattande begrepp för sjukdomar som kan drabba hundar.
Aleutian mink disease virus (AMDV) är ett single-stranded DNA-virus som tillhör familjen Parvoviridae och släktet Dependoparvovirus. Viruset orsakar en dödlig infektionssjukdom hos mink, kallad Aleutian mink disease (AMD). AMD kännetecknas av långsam växande inflammatoriska lemmar och inre organ, samt produktionen av antikroppar som reagerar mot virusproteinet VP2. Även om sjukdomen främst förekommer hos mink, har viruset även identifierats hos andra djurarter, såsom gråsälar och rävar. Det finns inga kända behandlingar eller vaccin mot AMDV-infektioner hos mink.
Hydrops fetalis är ett sjukligt tillstånd hos fostret som kännetecknas av allmän vätskeansamling i olika kompartment i kroppen, såsom hud, muskler, lever, milt och lungor. Det orsakas vanligen av en allvarlig fetal anemi, ofta på grund av röda blodkroppars sjukdomar som Rh-inkompatibilitet eller mängdsvårigheter med syretransporterande protein (hemoglobin S i sickle cell anemia). Andra orsaker kan innefatta hjärt- och lungsvikt, infektioner eller störningar i fetal lymfatisk eller immunsystem. Tillståndet kan leda till fosterdöd om det inte behandlas.
'Virus-DNA' refererer til det genetiske materiale i form av DNA (deoxyribonucleic acid) som findes i visse typer virus. Virus er små infektiøse partikler som ikke kan reproducere seg selv, men har brug for en værtscell for å formere seg.
Virus-DNA kan være enten enkeltstreget eller dobbeltstreget, og den kan være lineær eller cirkulær. Nogle viruser har DNA som det primære genetiske materialet, mens andre har RNA (ribonucleic acid).
DNA-viruses inneholder ofte en begranset mengde genetisk informasjon og er avhengige av værttens cellulære mekanismer for å syntetisere proteiner og replikere seg. Eksempler på DNA-viruses inkluder herpesvirus, papillomavirus og adenovirus.
Erythrovirus är en genus inom familjen Anelloviridae och orderen Circovirales. Det mest kända medlemmen i denna grupp är humant parvovirus B19, som orsakar sjukdomen femte sjukan eller ackut erytroblastopeni hos barn. Viruset infekterar röda blodkroppars förstadium (erytroblaster) och kan orsaka symptom som feber, utslag, ledvärk och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodbrist eller hjärtsvikt. Andra medlemmar inom släktet Erythrovirus infekterar djurarter som apor, grisar och fåglar.
'Kattpest' kallas också ofta katterakit eller kattscratchfeber och orsakas av bakterien Bartonella henselae. Denna infektion sprids främst genom kontakt med katter, särskilt kittar, som kan ha små skador på huden eller i munnen där bakterierna kan finnas. Infektionen kan orsaka symptom som feber, trötthet, svullnader i lymfkörtlarna och hudutslag. I sällsynta fall kan infektionen leda till allvarligare komplikationer, särskilt om det drabbar immunförsvagda individer.
Kapsidproteiner är de proteiner som bildar kapsiden, den proteinhölje som omger och skyddar genomet hos virus. Kapsidproteinerna sammanfogas ofta till polymära strukturer som kan ha en icke-regelbunden (icosaedrisk) eller regelbunden form, beroende på virusets typ. De har en viktig roll i virusreplikationen eftersom de bidrar till infektionen av värdcellen genom att skydda viruset under transporten mellan värdar och under dess inkapsling i den nya värden.
Aleutian disease, även känt som "Aleutian mink disease" (AMD) eller "parvoviral encefalomyelitis hos mink", är en dödlig infektionssjukdom hos minkar som orsakas av ett parvovirus, Aleutian mink disease virus (ADV). Sjukdomen är namngiven efter Aleuterna, en grupp öar i sydvästra Alaska där den först identifierades.
AMD drabbar främst vuxna djur och karaktäriseras av progressiv debilitering, försämrad koordination, andningssvårigheter och ofta dödlig utgång. Viruset infekterar framförallt makrofager och B-celler i immunsystemet, vilket leder till en överdriven immunreaktion som orsakar inflammation och skada på olika organ, särskilt hjärnan och levern.
Det finns inget botemedel för AMD, men vaccinering kan hjälpa till att förebygga sjukdomen. Det är viktigt att isolera smittade djur för att förhindra spridning av viruset till andra minkar.
'Valpsjuka' är ett samlingsnamn för olika infektionssjukdomar hos hundar som orsakas av olika virusstammar inom släktet *Crotalus*. Valpsjukan kan ge upphov till en rad symtom, däribland diarré, illamående, feber och viktminskning. Det finns dock inget specifikt medicinskt definitivt beskrivet 'Valpsjukevirus', utan det är istället en benämning på de olika virusstammarna som kan orsaka sjukdomen. De vanligaste virussorterna som förknippas med valpsjuka är canin parvovirus typ 2 (CPV-2) och canin distempervirus (CDV).
I en medicinsk kontext är en kapsid den proteinhölje som omger och skyddar genomet hos ett virus. Kapsiden är ofta skapad av flera kopior av samma proteiner, som arrangerar sig i en specifik form som kan liknas vid en symmetrisk skal eller yta. Denna struktur hjälper till att stabilisera viruset och underlättar dess infektion av värdceller genom att binda till specifika receptorer på cellens yta. Kapsiden är en viktig del av virusets struktur och spelar en central roll i dess livscykel och patogenesis.
'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.
Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.
Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.
'Virala icke-strukturella protein' (engelska: 'viral non-structural proteins') är ett samlingsbegrepp för de proteiner hos ett virus som inte utgör en del av virionskapseln, det vill säga dess strukturproteiner. Dessa proteiner har istället andra funktioner i virusets livscykel, till exempel vid replikationen av virusets genetiska material eller vid undertryckandet av värdcellens immunförsvar.
Det är värt att notera att begreppet 'icke-strukturella protein' kan variera mellan olika virusfamiljer och forskningsområden, så det exakta innebörden kan variera beroende på kontexten.
'Mink' är ett slags djur som tillhör familjen mårddjur (Mustelidae). De är kända för sin päls, som är mycket eftertraktad inom pälshandeln. Mink är vanligtvis aggressiva och territoriella djur som lever nära vatten, ofta i närheten av sjöar, floder eller havskuster. De har en långsträckt kropp, små öron och en lång, buskig svans. Mink kan bli upp till 70 cm långa och väga mellan 0,5 och 3 kg beroende på art. Det finns två huvudsakliga arter av mink: amerikansk mink (Neovison vison) och europeisk mink (Mustela lutreola).
Bocavirus är ett samlingsnamn för två humanpatogena virus som tillhör familjen Parvoviridae och släktet Bocaparvovirus. Humanen bocavirus (HBoV) upptäcktes år 2005 och har sedan dess identifierats i andningsvätskor från barn med respiratorisk sjukdom, såsom hosta, slemhalsont och lunginflammation. Det finns fyra olika typer av HBoV (1-4), där typ 1 är den vanligaste och orsakar oftast mildare respiratoriska symtom hos barn under fem år.
HBoV är ett encapsiderat, enkelsträngat DNA-virus som infekterar mänskliga luftvägsceller. Det replikeras i cellkärnan och sprids via droppinfektion från person till person eller via kontaminerade ytor. Viruset kan också spridas genom fekal-oral route, vilket kan leda till infektion i mag-tarmkanalen.
Även om HBoV ofta påträffas hos barn med andningsbesvär och diarré, är det fortfarande oklart huruvida viruset orsakar sjukdom eller bara är en biprodukt av en infektion. Vissa studier har visat att HBoV kan påträffas hos upp till 50% av barn med andningsbesvär, men det finns också rapporter om asymptomatiska infektioner. Dessutom kan HBoV samkoexistera med andra patogener, vilket gör det svårare att fastställa dess specifika roll i sjukdomsprocessen.
I allmänhet är HBoV-infektioner oftast milda och leder inte till några komplikationer. I sällsynta fall kan dock viruset orsaka mer allvarliga andningsbesvär, såsom bronkiolit eller pneumoni. Det finns fortfarande mycket att lära om HBoV och dess roll i sjukdomsprocessen, men forskning pågår för att klargöra detta.
Adenovirus, canine, er en type virus som infekterer hunde og kan forårsage forskellige sygdomstilstande, heriblandt øjeninfektioner (koniunktivit), luftvejssygdomme (tracheobronchitis) og gastroenteritis (maver/tarmsygdom). Der findes mange forskellige serotyper af caninen adenovirus, hvoraf de mest almindelige er canine adenovirus type 1 (CAV-1), der oftest forbindes med infektioner i øjne og luftveje, og canine adenovirus type 2 (CAV-2), der primært forårsager gastroenteritis. Imidlertid kan nogle CAV-2 stammer også være associeret med respiratoris sygdom.
Caninen adenovirus er en non-enveloped, dobbeltstrenget DNA virus, der tilhører Adenoviridae familien. Disse virussen har en icosohedral symmetri og en diameter på omkring 70-90 nanometer. De kan overleve uden værtscelle for flere dage og er modstandsdygtige overfor almindelig desinfektion, hvilket gør dem svære at inaktivere udenfor en vært.
Caninen adenovirus overføres normalt via direkte kontakt med inficerede hunde eller indirekte via kontaminerede genstande eller fødevarer. Inkubationstiden for sygdommen varierer alt efter serotyp og kan være fra få dage til over to uger.
Der findes vacciner mod caninen adenovirus, der oftest gives som en del af en kombinationvaccine mod flere hundesygdomme. Disse vacciner er effektive til at forebygge alvorlige sygdomstilfælde og dødelige udfald af caninen adenovirusinfektioner.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
Densovirinae är en underfamilj till familjen Parvoviridae inom viroлоги. Densovirinae innehåller små, enkelsträngade DNA-virus som infekterar ryggradslösa djur (invertebrater), såsom leddjur och blötdjur. Virusen i denna underfamilj är ofta associerade med olika sjukdomstillstånd hos de värddjur de infekterar, men de kan också vara asymptomatiska. Exempel på virus som tillhör Densovirinae inkluderar Galleria mellonella densovirus (GmDV) och Culex pipiens densovirus (CpDV).
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som används för att kopiera DNA-strängar. Den bygger på en process där DNA-molekyler replikeras med hjälp av ett enzym som kallas DNA-polymeras. Genom att upprepa denna process i flera steg kan man skapa miljontals kopior av det ursprungliga DNA-segmentet på relativt kort tid.
PCR är en mycket känslig teknik som kan användas för att detektera mycket små mängder av DNA, till exempel från en enda cell. Den används inom flera områden, till exempel i diagnostiskt syfte inom medicinen, i forensisk vetenskap och i forskning.
Immunoglobulin M (IgM) er en type av antistoffer (eller immunglobuliner) i kroppen. Antistoffer er proteiner som produceres av kroppens B-celler for å hjelpe til med å bekjempe frammannskaper som bakterier og jungers. IgM er den første type av antistoffer som produseres i responsen på en infeksjon, og det er også den mest effektive type av antistoffer når det kommer til å aktivere komplementsystemet, som er ein del av kroppens immunforsvar. IgM forekommer normalt i blodet og lymfen og er en del av den humorale immuniteten.
Medicinskt sett definieras virusförökning som processen där en värdkälla, till exempel en cell, infekteras av ett virus och tvingas producera fler virioner (viruspartiklar). Detta sker genom att virusets genetiskt material integreras eller replikeras inom värddjuret och tvingar den till att producera nya viruspartiklar som sedan friges och kan infektera andra celler.
Virusförökningen är en central del i viruspatogenes, det vill säga sjukdomsprocessen orsakad av ett virus. Förståelsen av denna process har varit viktig för utvecklingen av antivirala läkemedel och vacciner som används för att behandla och förebygga virussjukdomar.
En medicinsk definition av 'hörntand' (latin: dens caninus) är en form av permanent tand, vanligen den första i överkäken (maxillan), som har en spetsigare och längre form än de andra framtänderna. Hos människor är hörntanden normalt sett fyra till antalet, två i överkäken och två i underkäken (mandibulan). De används huvudsakligen för att bita och skär föda, men kan även spela en roll vid social interaktion genom att exempelvis visa dominans.
'Hundcoronavirus' (Canine Coronavirus, CCoV) är ett positivt ensträngat RNA-virus som tillhör coronaviridae-familjen och är associerat med enterit (tarmsjukdom) hos hundar. Det finns två huvudtyper av Hundcoronavirus: den ursprungliga typen som orsakar en mild form av diarré, och en varianter typ, CCoV-II, som kan orsaka mer allvarlig sjukdom. CCoV-II kan också mutera och kombineras med turistturistan (TGEV) för att bilda ett nytt virus, Canine respiratory coronavirus (CRCoV), som orsakar luftvägsinfektioner hos hundar.
"Bassekvens" er en medisinsk betegnelse for en abnorm, gentagen sekvens eller mønster i et individ's DNA-sekvens. Disse baseparsekvenser består typisk av fire nukleotider: adenin (A), timin (T), guanin (G) og cytosin (C). En bassekvens kan være arvelig eller opstå som en mutation under individets liv.
En abnormal bassekvens kan føre til genetiske sygdomme, fejlutviklinger eller forhøjet risiko for bestemte sykdommer. For eksempel kan en bassekvens, der koder for en defekt protein, føre til en arvelig sykdom som cystisk fibrose eller muskeldystrofi.
Det er viktig å understreke at en abnormal bassekvens ikke alltid vil resultere i en sykdom eller fejlutvikling. I mange tilfeller kan individet være asymptomatisk og leve et normalt liv.
"Cell line" er en betegnelse for en population av levende celler som deler seg selvstandig og ubestemt i laboratoriet. Disse cellene har typisk samme karyotype (sammensetningen av deres kromosomer) og genetiske egenskaper, og de kan replikeres over en lang periode av tid. De kan brukes i forskning for å studere cellebiologi, molekylær biologi, farmakologi, virologi og andre områder innen biovitenskapen. Eksempler på velkjente cellinjer inkluderer HeLa-cellinjen (som er tatt fra en livstrukturløs kvinne i 1951) og Vero-cellinjen (som er vanlig å bruke i studier av virusinfeksjoner).
'Katter' er en betegnelse for en bred vifte af symptomer og tilstande som inneholder:
1. Hjertekateterisering: En invasiv medisinsk procedur der involverer innsetting av et slankt, fleksibelt rør (kateter) i hjertet for å måle trykk og andre fysiologiske parametre.
2. Hjertekateterablation: En behandlingsmetode som brukes til å korrigere abnormale hjerterhyttemønstre (aritmier) ved å øke varme eller kjøleenergi for å ødele eller endre elektrisk ledende vevs i hjertet.
3. Hjertekateterinfeksjon: En infeksjon som oppstår når bakterier, svamp eller andre mikroorganismer invaderer hjertet via kateteret. Dette kan føre til endokardit, en alvorlig infeksjon av hjerteklappen.
4. Hjertekateteremboli: En komplikasjon som kan oppstå når blodklotter dannes rundt kateteret og migrerer til andre deler av kroppen, for eksempel lungene eller hjernen, førende til emboli.
5. Hjertekateterkomplikasjoner: Andre komplikasjoner kan inkludere blødning, infeksjon, arytmi, perforering av hjertet og andre strukturer, luftemboli og iskemi (mangel på ilt) til organer.
I allianse, er 'katter' en viktig del av diagnostisk og terapeutisk kortlaging av ulike hjertesjakter og -tilstander, men det kan også føre til alvorlige komplikasjoner som må overveies når man planlegger disse procedurane.
Medicinskt talat definieras "hudblödning" som utflöde av blod från kapillärer, venoler eller artärer i huden. Det kan orsakas av en skada på huden, men kan även vara ett tecken på en underliggande medicinsk störning, såsom blodbrist (anemi), lägre blodtryck (hypotoni) eller koagulopati. Hudblödningar kan också uppstå som en biverkan till vissa mediciner eller vid sjukdomar som kräver antikoagulerande behandling.
Human Bocavirus (HBoV) är ett encelligt DNA- virus som tillhör parvovirusfamiljen och upptäcktes första gången år 2005. Viruset har identifierats hos barn med andningsvägsinfektioner, men kan också orsaka mag-tarmsjukdomar. HBoV är vanligt förekommande i populationen och kan påvisas hos upp till 15 procent av barn under två år som har andningsbesvär. Viruset tros orsaka milda symtom, men kan också vara en del av den bakteriella eller virala floran hos sjuka barn. Fler studier behövs för att fastställa exakt vilken roll HBoV spelar i sjukdomar hos människor.
"Aborterat foster" är en medicinsk term som används när ett befruktat ägg eller en fostering tidigare än normalt avslutas och utsöndras från moderns kropp. Detta kan inträffa spontant, vilket kallas missfall, eller inducerat med hjälp av mediciner eller kirurgiska ingrepp, vilket kallas för abort.
Det är värt att notera att termen "aborterat foster" kan vara föremål för samhällsmässiga och politiska debatter, särskilt i frågor som rör rättigheterna till svangerskap och fostercancer.
Medicinskt kan 'Herpesvirus 1 hos hund' definieras som ett DNA-virus som tillhör familjen Herpesviridae och som orsakar infektionssjukdomen känd som hundherpes. Viruset är mycket smittsamt och sprids främst via direkt kontakt mellan infekterade hundar, ofta under stressande situationer som t.ex. under dräktighet eller vid unghundars uppväxt.
Infektionen kan vara asymptomatisk eller orsaka milda symtom som slemhinnessvullnad och näsutflöde, men kan även leda till allvarliga sjukdomar som lunginflammation, hjärninflammation och död hos unga valpar. Hundherpes är ett så kallat latent virus, vilket betyder att det kan ligga vilande i kroppen under en längre tid och sedan åter aktiveras vid sänkt immunförsvar.
Det finns inget botemedel mot hundherpes, men symtomen kan behandlas med stödjande vård som t.ex. vätskeersättning och antibiotika för att förebygga sekundära bakterieinfektioner. Preventiva åtgärder som isolering av infekterade hundar och strikt hygien är viktiga för att förhindra spridning av viruset.
'Gäss' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en abnormal utbuktning eller utvidgning av en blodkärl, oftast i hjärnan. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel högt blodtryck, åldrande, skada eller sjukdomar som kan påverka kärlväggarna. I vissa fall kan en gäss leda till allvarliga komplikationer såsom stroke eller hjärnblödning.
'Genom' refererer til det totale sæt af genetisk information, der er indeholdt i et organisme. Det består af DNA-molekyler, der har kodet for alle de gener, proteiner og regulerende sekvenser, der er nødvendige for at danne og opretholde livet hos det pågældende organisme.
'Viralt genom' refererer til den totale genetiske information, der findes i et virus. Et viralt genom kan være lavet af DNA eller RNA og kan variere meget i størrelse alt efter hvilken type virus vi taler om. Virus' genom indeholder instruktionerne for at producere nye viruspartikler, så de kan inficere andre celler og fortsætte med at sprede sig.
Densovirus är ett samlingsnamn för små, enkelsträngade DNA-virus som infekterar ledmaskar och andra ryggradslösa djur. De tillhör familjen Parvoviridae och underfamiljen Densovirinae. Densovirus har en diameter på cirka 20-25 nanometer och innehåller ett cirkulärt DNA-genom som kodar för två strukturproteiner. Viruset sprids genom direkt kontakt mellan värddjuren eller via förorenat vatten eller mat. Infektionen kan orsaka allvarliga sjukdomssymtom hos vissa maskarter, medan andra är asymptomatiska.
'Rävar' (Vulpes vulpes) är inget medicinskt begrepp, utan istället ett djur som tillhör familjen hunddjur (Canidae). Räven är världens vanligaste vildlevande rovdjur och återfinns på alla kontinenter utom Antarktis.
Ibland kan termen "rävar" användas metaforiskt inom medicinen för att beskriva en person som uppför sig listigt eller hemlighetsfullt, men detta är inte en etablerad medicinsk definition.
"Valpsjuka", även känt som parvovirusinfektion, är en virussjukdom som drabbar hundar, särskilt unga valpar. Viruset angriper snabbt den snabbväxande tarmbarken och kan orsaka allvarliga symptom som blodig diarré, illamående, feber och i vissa fall död. Symptomen uppstår vanligtvis 3-7 dagar efter att valpen smittats och kan vara mycket allvarliga. Behandlingen av valpsjuka kräver ofta intensiv veterinärvård, inklusive intravenös vätskebehandling för att förebygga defferentiation. Valpar under 20 veckors ålder och oskyddade hundar är särskilt känsliga för denna sjukdom. Preventiva åtgärder inkluderar vaccination och god hygien för att förebygga smittspridning.
Medicinskt kan man definiera virusantigener som proteiner eller andra molekyler på ytan av ett virus som kan identifieras och bindas till specifika antikroppar hos värden. När ett virus invaderar en organism, kan immunsystemet producera dessa antikroppar för att kämpa mot infektionen. Dessa antikroppar binder till virusantigenen och hjälper till att markera viruset så att det kan elimineras av immunförsvaret.
Virusantigener är viktiga för utvecklingen av vacciner, eftersom de kan användas för att stimulera produktionen av antikroppar och skydda mot framtida infektioner. Genom att exponera individen för en mild form av viruset eller en del av det (såsom ett virusantigen), kan immunförsvaret tränas att känna igen och bekämpa viruset om det senare skulle infektera individen.
A dependovirus är en typ av bakteriovirus, som är obligatoriskt beroende av att infektera celler som redan är infekterade av ett annat virus, vanligtvis ett adenovirus, för att kunna fullborda sin livscykel. Dependovirus tillhör familjen Parvoviridae och har en enkelsträngad DNA-genom. Det är känt för att orsaka sjukdom hos djur, men det finns inga bevisat samband mellan dependovirus och mänsklig sjukdom.
Myelofibrosis is a type of bone marrow disorder known as a myeloproliferative neoplasm (MPN). In myelofibrosis, the bone marrow becomes scarred and produces fewer normal blood cells over time. This can lead to anemia, which is a condition characterized by a lower than normal number of red blood cells in the blood.
Anemia is defined as having a hemoglobin level below 13.5 g/dL for men or below 12.0 g/dL for women. Hemoglobin is a protein in red blood cells that carries oxygen to the body's tissues and organs. When there are fewer red blood cells, not enough oxygen can reach the tissues and organs, leading to symptoms such as fatigue, weakness, shortness of breath, dizziness, and headaches.
Myelofibrosis-associated anemia is often severe and may require treatment with medications or transfusions of red blood cells. The anemia in myelofibrosis can be caused by several factors, including the replacement of normal bone marrow tissue with scar tissue, decreased production of red blood cells in the bone marrow, and increased breakdown of red blood cells in the spleen.
In summary, myeloftisisk anemi is a condition characterized by anemia that occurs as a result of myelofibrosis, a type of bone marrow disorder that causes scarring and decreased production of normal blood cells.
"Gnagarsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som drabbar gnagare, såsom möss och råttor. Det kan inkludera en bred väg av infektioner, parasitangrepp, genetiska tillstånd och cancer. Några exempel på specifika gnagarsjukdomar är:
1. Salmonellos - Bakterieinfektion som kan orsaka diarré, feber och buksmärtor hos både djur och människor.
2. Leptospiros - Bakterieinfektion som kan orsaka feber, muskelvärk och blod i urinen hos gnagare, och kan överföras till människor via kontaminert vatten eller direktkontakt med infekterade djur.
3. Tularemi - Bakterieinfektion som orsakar feber, hosta, diarré och hudutslag hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med smittat material eller bett från infekterade djur.
4. Hantavirus - Infektion orsakad av hantavirus som kan överföras till människor genom inandning av damm från urin, avföring eller spillning från infekterade gnagare.
5. Lymfocytisk choriomeningit (LCM) - Virusinfektion som orsakar feber, huvudvärk och muskelvärk hos gnagare och kan överföras till människor via kontakt med infekterade djur eller deras exkrementer.
6. Campylobacterios - Bakterieinfektion som orsakar diarré, buksmärtor och feber hos gnagare och kan överföras till människor via kontaminert mat eller vatten.
7. Ytterligare infektioner orsakade av bakterier, parasiter och svampar som kan överföras från gnagare till människor.
I medicinskan betyder 'P-blodgruppssystem' ett sällsynt system för att kategorisera blodgruppen hos en individ baserat på närvaro eller frånvaro av P-antigen på ytan av deras röda blodkroppar. P-blodgruppssystemet innehåller två huvudgrupper, P1 och P2, samt en tredje grupp som saknar både P1 och P2-antigen och kallas Lea (även känd som Pnull).
P-antigen är ett protein som finns på ytan av röda blodkroppar hos de flesta individer. Vissa personer, dock, saknar detta protein på grund av genetiska variationer. Dessa individer tillhör Pnull-gruppen och kan producera antikroppar mot P1- och P2-antigen som kan orsaka transfusionsreaktioner om de får en blodtransfusion med inkorrekt typad blod.
Det är värt att notera att P-blodgruppssystemet inte har samma klinisk relevans som ABO- och Rh-systemen, men det kan fortfarande vara viktigt att ta hänsyn till vid speciella medicinska situationer, såsom blodtransfusioner och organtransplantationer.
I medicinsk kontext, betecknar termen "köttätaresyndrom" eller "köttätare" en person som är beroende av att äta kött i onormalt stort antal eller till den grad att det orsakar skada på deras kropp. Detta beteende kallas även "makrofagi" och kan leda till allvarliga hälsoeffekter som övervikt, fetma, högt blodtryck, hög kolsterol och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Det är viktigt att notera att det inte finns någon medicinsk diagnos med beteckningen "köttätaresyndrom", men termen används ibland informellt för att beskriva detta beteende.
Immunoglobulin G (IgG) är den vanligaste typen av antikroppar i människokroppen. De produceras av B-celler och har en viktig roll i immunförsvaret mot infektioner. IgG-antikropparna kan neutralisera toxiner, virus och bakterier, och de kan också hjälpa till att aktivera komplementsystemet för att eliminera patogener.
IgG-antikroppar delas in i fyra subklasser: IgG1, IgG2, IgG3 och IgG4. Varje subklass har olika funktioner och kan aktiveras av olika typer av antigener. IgG-antikroppar kan vara monomera, dimera eller tetramera beroende på hur många identiska Y-formade regioner de har. De kan korsa placentalmembranet och ger passiv immunitet till foster i livmodern. IgG-nivåerna är som högst under vuxenlivet och sjunker med åldrande.
"Hudutslag" er en almen term som brukes for å beskrive en endring i utseende eller struktur på huden. Det kan være allt fra en simpel rødhet eller et lette eksem, til alvorlige infeksjoner, svulst eller hudkreft. Hudutslag kan ha mange forskjellige årsaker, som kan være relatert til infeksjoner, inflammation, autoimmune lidelser, allergiske reaksjoner, genetiske faktorer eller årsaket av ytre faktorer som sol, kulde eller mekanisk skade.
For å få en mer presis diagnose bør man søke medisinsk veiledning og vurdere om det er behov for å konsultere en lege eller en dermatolog.
Seroepidemiologi är ett område inom epidemiologi som undersöker förekomsten och spridningen av specifika antikroppar i en population. Seroepidemiologiska studier är en typ av studier inom detta område, där syftet är att undersöka prevalensen av antikroppar mot ett visst patogen (t.ex. virus eller bakterie) i en population vid en given tidpunkt.
I seroepidemiologiska studier analyseras ofta blodprover från en representativ stikprova av individer i en population för att fastställa om de har utvecklat antikroppar mot ett specifikt patogen. Antikroppar är proteiner som produceras av immunsystemet som en respons på infektion, och deras närvaro i blodet kan vara ett tecken på att individen har haft en tidigare infektion med patogenen, även om personen kan ha varit asymptomatisk eller har haft en mild form av sjukdomen.
Seroepidemiologiska studier kan ge värdefull information om hur vanligt ett visst patogen är i en population, hur immuniteten i populationen ser ut och hur effektiva vaccinationsprogram har varit. Dessa studier kan också användas för att undersöka samband mellan exponering för patogener och olika hälsoutfall, samt för att planera och utvärdera folkhälsoinsatser och vaccinationsprogram.
Infectious pregnancy complications refer to infections that occur during pregnancy and can affect the mother, fetus, or both. These infections can lead to a variety of complications, including preterm labor, low birth weight, birth defects, and even stillbirth. Examples of infectious pregnancy complications include:
1. Urinary tract infections (UTIs): UTIs are common during pregnancy and, if left untreated, can lead to kidney infections and preterm labor.
2. Bacterial vaginosis (BV): BV is an imbalance of bacteria in the vagina that can increase the risk of preterm labor and delivery.
3. Group B Streptococcus (GBS): GBS is a type of bacterium that can be found in the vagina or rectum of pregnant women and can cause serious infections in newborns if passed to them during childbirth.
4. Listeriosis: Listeriosis is a foodborne illness caused by the bacterium Listeria monocytogenes, which can lead to miscarriage, stillbirth, or premature delivery.
5. Toxoplasmosis: Toxoplasmosis is a parasitic infection that can be passed from mother to fetus and cause serious birth defects.
6. Zika virus: The Zika virus is a mosquito-borne illness that can cause serious birth defects, including microcephaly, if a pregnant woman becomes infected.
7. Hepatitis B and C: Hepatitis B and C can be transmitted from mother to fetus during childbirth and can lead to chronic liver disease in the child.
8. Rubella: Rubella, also known as German measles, is a viral infection that can cause serious birth defects if a pregnant woman becomes infected during the first trimester.
9. Cytomegalovirus (CMV): CMV is a common viral infection that can cause serious complications in newborns if passed from mother to fetus during pregnancy.
It's important for pregnant women to take steps to prevent infectious complications, such as practicing good hygiene, avoiding certain foods, and getting vaccinated against certain diseases. Pregnant women should also talk to their healthcare provider about any concerns related to infection during pregnancy.
"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.
Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.
I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.
DNA-replikation är en biologisk process där den dubbela helixstrukturen av DNA kopieras till två identiska dubbla helixer före celldelning. Denna process sker genom att enzymkomplex katalyserar separationen av de två DNA-strängarna och syntetiserar nya komplementära strängar med hjälp av fria nukleotider som matchar originalsträngarnas baspar. Replikationen är en nödvändig process för att säkerställa att genetisk information passeras korrekt från en cell till dess avkomma under celldelning och tillväxt.
En aminosyrasekvens är en rad av sammanfogade aminosyror som bildar ett protein. Varje protein har sin unika aminosyrasekvens, som bestäms av genetisk information i DNA-molekylen. Den genetiska koden specificerar exakt vilka aminosyror som ska ingå i sekvensen och i vilken ordning de ska vara placerade.
Aminosyrorna i en sekvens är sammanbundna med peptidbindningar, vilket bildar en polymer som kallas ett peptid. När antalet aminosyror i en peptid överstiger cirka 50-100 talar man istället om ett protein.
Aminosyrasekvensen innehåller information om proteinet och dess funktion, eftersom den bestämmer proteins tertiärstruktur (hur aminosyrorna är hopfogade i rymden) och kvartärstruktur (hur olika peptidkedjor är sammansatta till ett komplext protein). Dessa strukturer påverkar proteinet funktion, eftersom de avgör hur proteinet interagerar med andra molekyler i cellen.
'Virusproteiner' refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin replikasjonsprosess og forårsage infeksjon i værtsorganismen. Disse proteinet kan inkludere strukturelle proteiner, som utgjør kapsiden eller membranen til viruset, og ikke-strukturelle proteiner, som involveres i regulering av virusets replikasjon og infeksjonsprosess.
Strukturelle proteiner kan inkludere:
* Kapsidproteiner: disse er proteiner som utgjør den proteinhylle som omger viruses genetiske materiale. De kan være formet som en helix, som hos bakteriofager, eller som en ikosaeder, som hos mange arter av RNA- og DNA-viruser.
* Membranproteiner: disse proteinet er inkorporert i lipidmembranen til de enkle- eller doppelstrands RNA-viruser som koronavirus og flavivirus. Disse proteinet kan være involvert i sammensetningen av membranen, infeksjonen av værtscellen, og/eller frigjøringen av nyproducerte virusher.
Ikke-strukturelle proteiner kan inkludere:
* Replikasjonsproteiner: disse er nødvendige for replikasjonen av virusets genetiske materiale og kan være enzymer som revers transkriptase, RNA-polymerase eller ligase.
* Regulatoriske proteiner: disse proteinet kan regulere aktiviteten til andre virusproteiner eller værtsorganismens celler for å øke viruses evne til å replikere seg og spre seg.
I allmennhet er virusproteinene spesifikke for hvert individuelt virus og kan være mål for antivirale terapier eller vaccineutvikling.
'Fosterdöd' är ett medicinskt begrepp som används när ett foster dör inne i livmodern, vanligtvis före den 20:e veckan av graviditeten. Det kan också kallas för intrauterint fosterförlust eller missfall. Orsakerna till fosterdöd kan variera, men de kan inkludera genetiska avvikelser, infektioner, problem med moderkakan eller livmodern, eller komplikationer under graviditeten. I vissa fall kan orsaken aldrig fastställas. Fosterdöd är en tragisk händelse och kan vara mycket traumatiskt för de drabbade föräldrarna.
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus. Virus är små, ofta sjukdomsalstrande partiklar som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje. De kan inte leva eller reproducera sig själva, utan behöver en värdcell för att kunna göra detta. När ett virus infekterar en värdcell så tar det över cellens mekanismer och tvingar den att producera fler viruskopior. Detta kan leda till skador på värdcellen och orsaka sjukdomstillstånd.
Virussjukdomar kan variera i allvarlighetsgrad från milda, obehagliga symptom som exempelvis en vanlig förkylning, till allvarliga livshotande tillstånd som exempelvis HIV/AIDS eller ebolafebr. Vissa virussjukdomar kan även vara dödligt farliga om de inte behandlas korrekt och i tid, såsom exempelvis hjärnhinneinflammation (meningit) orsakad av vissa virusstammar.
För att skydda sig mot virussjukdomar finns det ofta vaccin som kan ges för att förebygga infektioner, och även antivirala läkemedel som kan användas för att behandla redan existerande infektioner. Det är också viktigt att hygieniska åtgärder vidtas för att minska risken för smitta, såsom handhygien och andningsskydd när man befinner sig i närhet av en sjukt person.
Erytroblastopeni är ett medicinskt tillstånd där produktionen av röda blodkroppar i benmärgen minskar. Det kan orsakas av olika sjukdomar, läkemedel eller toxiska substanser. I vissa fall kan orsaken vara okänd. Tillståndet leder till en minskad andel röda blodkroppar i blodet och kan ge upphov till symptom som trötthet, brist på andning vid ansträngning och blekhet. Diagnosen ställs vanligen genom att undersöka benmärgen med hjälp av en benmärgbiopsi eller aspiration. Behandlingen beror på orsaken till erytroblastopeni, men kan innefatta blodtransfusioner och behandling med läkemedel som stimulerar produktionen av röda blodkroppar.
Intrauterine blodtransfusion (IUT) är en medicinsk procedure där blod transfunderas till ett foster inuti livmodern, vanligtvis för att behandla allvarlig anemi orsakad av rödcellssjukdomar som Rh-inkompatibilitet eller ABO-inkompatibilitet. Proceduren utförs under ultraljudsövervakning och kräver kvalificerad expertis. Fostret får en injektion av blod direkt in i dess cirkulationssystem, ofta genom att sticka in ett behandlingsbehovet i moderkakan och sedan in i fostrets bukhöjd. IUT kan rädda livet på det drabbade fostret och förhindra allvarliga skador orsakade av allvarlig anemi.
Mink enteritis virus (MEV) är ett singelsträngat RNA-virus som tillhör familjen Coronaviridae och orsakar en diarrésepidemi hos mink. Viruset infekterar främst tarmsystemet, men kan även påverka andra organ. MEV är nära besläktat med transmissibla gastroenteritvirus (TGEV) som orsakar en diarrésepidemi hos grisar.
I am not aware of a medical definition for "tvättbjörnar," which translates to "washing bears" in English. The term is most commonly used to refer to the Procyon lotor species, also known as raccoons, which are small mammals native to North America. Raccoons are not actually bears or related to bears, but their nimble hands and curious nature have led to their being named "washing bears" in some languages.
Raccoons have become increasingly common in urban and suburban areas outside of North America due to intentional introductions and accidental escapes from fur farms. While they are not typically considered a medical issue, raccoons can sometimes be carriers of diseases such as rabies, leptospirosis, and roundworms, which can pose a risk to humans and pets if proper precautions are not taken.
If you have any specific questions related to medical or health aspects of raccoons or other animals, please let me know and I will do my best to provide accurate information based on available scientific evidence.
'Virusgener' är ett begrepp inom virologi och refererar till den del av ett virusgenom som kodar för de proteiner som behövs för att producera nya viruspartiklar. Det kan bestå av en eller flera gener, beroende på vilken typ av virus det är. Virusgener innehåller allt väsentligt genetisk information som krävs för att en virusinfektion ska kunna fortgå och nya viruspartiklar ska kunna bildas.
Aplastic anemia is a medical condition that affects the bone marrow's ability to produce enough new blood cells. It is called "aplastic" because the bone marrow becomes "aplastic," or devoid of maturing precursor cells. This results in a deficiency of all three types of blood cells: red blood cells, white blood cells, and platelets.
In medical terms, aplastic anemia is defined as a hematologic disorder characterized by pancytopenia (reduced counts of all types of blood cells) due to bone marrow failure. The condition can be acquired or inherited, with the acquired form being more common.
Acquired aplastic anemia can be caused by exposure to toxic chemicals, radiation, drugs, viral infections, or autoimmune disorders. Inherited forms of the disease include Fanconi anemia, dyskeratosis congenita, and Shwachman-Diamond syndrome.
Symptoms of aplastic anemia may include fatigue, weakness, shortness of breath, frequent infections, easy bruising or bleeding, and skin rashes or discoloration. Treatment options for aplastic anemia depend on the severity of the condition and its underlying cause, and may include blood transfusions, immunosuppressive therapy, or bone marrow transplantation.
Erythroid progenitor cells are early hematopoietic precursor cells that are committed to the erythroid lineage of blood cell development. These cells are responsible for the production of red blood cells, also known as erythrocytes. Erythroid progenitor cells undergo a series of maturation stages, including the burst-forming unit-erythroid (BFU-E) and colony-forming unit-erythroid (CFU-E), before differentiating into mature erythrocytes. These cells are essential for the production of hemoglobin, the protein responsible for oxygen transport in the blood. Erythroid progenitor cells can be found in the bone marrow and are often studied in the context of erythropoiesis, red cell disorders, and transfusion medicine.
Hemagglutination är en process där röda blodkroppar (erytrocyter) klumpar sig tillsammans på grund av interaktion med en substance, ofta ett virus. Viral hemagglutination innebär att ett virus har egenskaper som gör att det kan binda till och fästa vid specifika receptorer på ytan av röda blodkroppar, vilket orsakar klumpbildning.
Denna process är viktig inom diagnostiska tester för att upptäcka virus, eftersom det kan indikera närvaro av ett visst virus i en provtagning. Exempel på virus som kan orsaka hemagglutination inkluderar influensavirus och HIV.
Höftdysplasi (HD) hos hund är ett skelettrelaterat sjukdomstillstånd som berör höftleden och är speciellt vanligt hos stora och gigantiska hundraser. HD uppstår när bäckenet och lårbenet inte utvecklas korrekt under den tidiga ungdomsutvecklingen, vilket resulterar i en oregelbunden kontakt mellan höftkulan (femurhuvudet) och ledpannan (acetabulum). Denna oregelbunda kontakt kan orsaka artrit i höftleden och ge upphov till smärta, lammhet och svårigheter att röra sig.
Symptomen på höftdysplasi kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera:
* Lätthet eller tveksamhet när den drabbade hunden stiger upp eller klättrar uppför trappor
* Klumpig gång eller svårigheter att hoppa eller springa
* Glidning eller skakning i bakbenen
* Tydlig lammhet efter motion eller på morgonen
* Ökad trötthet under eller efter aktivitet
* Irritabilitet eller aggression när man rör vid berörda områden
Det är värt att notera att höftdysplasi hos hundar kan vara asymmetrisk, vilket innebär att den kan påverka ena höften mer än den andra. Diagnosen ställs vanligtvis genom röntgen av båda höfterna, och det finns olika skalor som används för att bedöma svårighetsgraden av sjukdomstillståndet.
Även om höftdysplasi delvis är ärftligt, kan miljöfaktorer som övervikt, felaktig kost och brist på motion under uppväxten bidra till att öka risken för att utveckla sjukdomstillståndet. För att minska riskerna rekommenderas en hälsosam kosthållning, viktuppföljning och regelbunden motion under uppväxten samt tidigt upptäckande och behandling av eventuella problem med rörelseapparaten.
"Kattsjukdomar" är ett samlingsbegrepp för alla de sjukdomar och hälsoproblem som kan drabba katter. Detta kan innefatta allt från infektionssjukdomar, parasitangrepp, allergier, hud- och tandsjukdomar till endokina sjukdomar, cancer och neurologiska störningar.
Exempel på vissa vanliga kattsjukdomar är:
1. Upper Respiratory Infections (URI): Detta är en infektionssjukdom som drabbar katter och orsakas oftast av virus, men kan också orsakas av bakterier. Symptomen inkluderar hosta, snuva, näsaflöde och ögonrodnad.
2. Fleas and Ticks: Katter kan drabbas av parasitangrepp som orsakas av flugor, loppor och fästingar. Dessa parasiter kan orsaka irritation, blodförluster och överföra andra sjukdomar till katten.
3. Flea Allergy Dermatitis (FAD): Detta är en allergisk reaktion på bettet från flugor som orsakar klåda, hudinflammation och hudförändringar.
4. Diabetes Mellitus: Katter kan drabbas av diabetes, vilket orsakas av för höga nivåer socker i blodet. Symptomen inkluderar ökad törst, urinering och aptit, samt viktminskning.
5. Renalt insufficiens: Detta är en sjukdom som drabbar katter och orsakas av nedsatt njurfunktion. Symptomen inkluderar ökad törst och urinering, viktminskning och minskad aptit.
6. Cancer: Katter kan utveckla olika typer av cancer, inklusive lymfom, bröstcancer och leukemi. Symptomen varierar beroende på typen av cancer.
7. Artrit: Äldre katter kan drabbas av artrit, vilket orsakas av inflammation i lederna. Symptomen inkluderar svårigheter att röra sig, stelhet och låga energinivåer.
Det är viktigt att hålla katten frisk genom regelbundna veterinärbesök, en hälsosam kost och motion. Om du upptäcker några av de listade symptomen bör du kontakta din veterinär så snart som möjligt för att få behandling och råd om hur du kan hjälpa din katt att bli frisk igen.
Hepatopancreas är ett organ som förekommer hos ryggradslösa djur, till exempel kräftdjur och blötdjur. Det har en kombinerad funktion som lever (hence "hepato-") och bukspottkörtel ("-pancreas"). Hepatopancreas består av tubulära strukturer som innehåller celler som utsöndrar enzymer för nedbrytning av näringsämnen, samt celler som fungerar i det immunförsvar som skyddar mot infektioner. Det är också involverat i lagringen av näringsämnen och ämnen som används i djurets metabolism.
Circoviridae är en familj av små, encapsuliderade DNA-vektorer som infekterar både djur och växter. Circoverviruses orsakar ofta subkliniska infektioner, men kan även leda till allvarliga sjukdomar hos vissa djurslag, inklusive fåglar och grisar. Infektioner med circovirus har också påträffats hos människor, men deras kliniska betydelse är fortfarande oklar.
Infektioner orsakade av Circoviridae kännetecknas vanligtvis av viktminskning, immunsuppression och inflammation i lymfatiska vävnader. Vissa circovirusstammar kan också orsaka enteritis, hudinflammationer och andra symtom beroende på vilket djurslag som är värd.
För att diagnostisera en circoviridaeinfektion används vanligen molekylära tekniker såsom PCR (polymeraskedjereaktion) för att detektera virusets genetiska material i patientprover. Preventiva åtgärder innefattar strikt biosäkerhet och biosekvensering vid arbete med circovirus, samt vaccination av djur som är sårbara för allvarliga sjukdomar orsakade av dessa virus.
"Svinsjukdomar" refererer til en række forskellige sygdomme, der kan inficere svin. Disse sygdomme kan være bakterielle, virale, parasitære eller fungiske og kan have en varierende grad af patogenitet og overførselsemuligheder. Nogle almindelige typer af svinsjukdomme omfatter:
1. Klassisk Svinepest (CSF): En virussygdom som kan føre til høj dødelighed blandt svin.
2. Pestivirus-infektioner, herunder Diarrhoe virus hos svin (SVV) og Porcine Circovirus type 2 (PCV2): Disse virale sygdomme kan føre til diarré, vægt tab og øget dødelighed.
3. Streptococcus suis-infektioner: En bakteriel infektion som kan forårsage sepsis, meningitis og andre alvorlige sygdomme hos svin.
4. Mycoplasma hyopneumoniae-infektioner: En bakteriel sygdom som kan føre til lungesygdomme og vægt tab hos svin.
5. Salmonella-infektioner: Bakterielle infektioner som kan overføres til mennesker og forårsage alvorlige sygdomme.
6. Parasitiske infektioner, herunder Ascaris suum (svineorm) og Trichuris suis-infektioner: Disse parasitiske infektioner kan forårsage diarré, vægt tab og andre tegn på sygdom hos svin.
7. Diverse svampeinfektioner, herunder Aspergillus-infektioner og Mucormykose: Disse infektioner kan forårsage lunge- og andre organinfektioner hos svin.
En virusvaccin är ett preventivt medicinskt preparat som utformats för att ge immunitet mot specifika infektionssjukdomar orsakade av olika typer av virus. Vaccinerna fungerar genom att stimulera kroppens immunförsvar att producera en respons mot ett specifikt virus, så att om individen senare exponeras för samma virus kan deras immunsystem snabbt och effektivt bekämpa det och förhindra sjukdom.
Virusvacciner kan tillverkas på olika sätt beroende på vilken typ av virus de är riktade mot. Några exempel på metoder för att framställa virusvacciner innefattar:
1. Att använda levande, avsvagnade (dvs. försvagade) virus som inte orsakar sjukdom men fortfarande kan stimulera immunförsvaret.
2. Att använda döda viruspartiklar som inte kan replikeras eller orsaka sjukdom, men som ändå kan framkalla en immunrespons.
3. Att använda delar av viruset, såsom proteiner eller andra antigener, för att stimulera immunsvaret. Dessa delar kallas subuniteter och kan till exempel framställas genom bioteknologiska metoder.
4. Genetisk vaccinering (eller DNA-vaccinering) där en del av virusets genetiskt material injiceras för att stimulera immunsvaret.
Exempel på vanliga virusvacciner inkluderar de som skyddar mot influensa, mässling, röda hund, pockor och zostervaksin (som ger immunitet mot både kylande sjuka och gurtis). Det är viktigt att notera att virusvacciner kan ha olika effektivitet och säkerhet beroende på individuella faktorer, såsom ålder, hälsa och immunförsvar.
Medical Definition of 'Anemia' (Blood Deficiency):
Anemia is a medical condition characterized by a decrease in the total amount of red blood cells or a lower than normal level of hemoglobin in the blood. Hemoglobin is crucial as it carries oxygen from the lungs to the rest of the body. When you have anemia, your body doesn't get enough oxygen-rich blood, leading to fatigue, weakness, and other symptoms.
Anemia can be caused by various factors, including:
1. Blood loss: Heavy menstrual periods, surgery, trauma, or chronic bleeding from ulcers, cancer, or other conditions can cause anemia.
2. Decreased red blood cell production: Conditions such as iron deficiency, vitamin B12 or folate deficiency, kidney disease, bone marrow disorders, or chemotherapy and radiation therapy can decrease the production of red blood cells.
3. Increased red blood cell destruction: Certain inherited disorders like sickle cell anemia, thalassemia, or hemolytic anemias can cause the body to destroy red blood cells faster than they can be produced.
Symptoms of anemia may include fatigue, weakness, pale skin, irregular heartbeat, shortness of breath, dizziness, and cognitive difficulties. Treatment for anemia depends on its underlying cause. It may involve dietary changes, supplements, medications, or blood transfusions.
Enzyme-linked immunosorbent assay (ELISA) är en typ av immunologisk analys som använder en enzymmärkt antikropp för att detektera och quantifiera en specifik molekyl, till exempel ett protein eller en peptid, i en biologisk prov.
I ELISA-analysen fästs antigenet (det målprotein som ska detekteras) först till en solid fas, till exempel en mikrotitrerad platta. Sedan adsorberas en primär antikropp som binder till antigenet till plattan. Efter en washing-steg adderas en sekundär antikropp som är konjugerad till ett enzym, såsom horseradish peroxidase (HRP). Den sekundära antikroppen binder till den primära antikroppen och efter ytterligare washing-steg tillsätts ett substrat som reagerar med det enzymmärkta komplexet och genererar ett signal som kan kvantifieras, vanligtvis i form av färgförändring eller fluorescens.
ELISA är en mycket känslig och specifik analysmetod som används inom flera områden, till exempel för att detektera och mäta antikroppar i serum, för att upptäcka patogener såsom virus och bakterier, och för att bestämma koncentrationen av olika hormoner och andra biologiskt aktiva molekyler.
Circo virus är ett släkte av små, enkelsträngade DNA-virus som tillhör familjen Circoviridae. De är de minsta kända virussen som infekterar djur och människor. Circo virus har en tendens att orsaka infektioner hos både vilda och domesticerade djur, inklusive fåglar, grisar och hundar. De kan också infektera människor, men de flesta infektioner är asymptomatiska eller orsakar milda symtom.
Circo virus har en diameter på cirka 17 nanometer och innehåller ett cirkulärt DNA-genom som kodar för två huvudproteiner: kapselfelet (CAP) och replicasen (REP). CAP-proteinet är involverat i virionens sammansättning, medan REP-proteinet är en DNA-polymeras som katalyserar replikationen av virusgenomet.
Infektioner orsakade av circo virus kan vara associerade med en rad olika symtom beroende på vilket djur som infekterats. Hos grisar kan de orsaka enteritis, hudlösningar och immunsuppression, medan hundar kan drabbas av gastroenterit, hudlösningar och respiratoriska symtom. Mänskliga circo virusinfektioner har i allmänhet milda symtom som diarré, illamående och magont, men de kan också vara asymptomatiska.
Det finns inget behandlingsalternativ specifikt för circo virusinfektioner, men stödjande vård kan ges för att hantera symtomen. För att förebygga infektioner rekommenderas god hygien och biosecurity, särskilt hos djuruppfödare.
DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.
Penaeidae är en familj av kräftdjur som tillhör gruppen räkor (Decapoda). Denna familj innehåller många kommersiellt viktiga arter, såsom kungskrabbor och vita skaldjursräkor. Penaeidae-räkor är vanligen marina djur som lever på kontinentalsockeln och i djupt vatten, men några få arter kan hittas i brackvatten eller sötvatten. De flesta arterna har en karakteristisk form med långsträckta antenner och en slank kropp. Larverna är pelagiska och lever fritt flytande i vattnet innan de metamorfoserar till vuxna djur. Penaeidae-räkor är viktiga både som matfisk och för deras roll i marina ekosystem, där de utgör en viktig del av näringskedjan.
'Virala structurälla protein' är ett begrepp inom virologi och molekylärbiologi. Det refererar till de proteiner som utgör den strukturella komponenten hos ett virus, och som har en viktig roll i virusets livscykel. Dessa proteiner kan vara uppdelade i två huvudgrupper:
1. Kapsidproteiner: Dessa proteiner bildar kapsiden, det yttre skyddande skalet som omger viruset och skyddar dess genetiska material. Kapsidproteinerna är ofta arrangerade i en specifik geometrisk form som ger viruspartikeln en viss form och storlek.
2. Membranproteiner: Vissa virus har ytterligare ett lipidmembran, som de har införlivat från den värdcell de infekterar. I dessa membran sitter membranproteiner, vilka kan ha en roll i virusetattachmenten till nya värdceller eller i sammansmältningen mellan viruset och värdcellen.
Det är viktigt att notera att strukturella proteiner inte inkluderar de enzymproteiner som viruset kan använda sig av under sin livscykel, till exempel revers transkriptas eller proteaser. Dessa kallas inte 'strukturella protein', utan snarare 'nicht-strukturella protein'.
Canidae är en familj i däggdjursordningen rovdjur (Carnivora). Den innehåller hunddjur som gråvarg, rödvingad varg, fennecuggla, prärievarg, kojot, schakal och alla arter i släktet Canis, till exempel vargar, rävar och hundar. Dessa djur är vanligen köttätare, men de flesta har en anpassningsbar diet som också kan innehålla växtmateriale. De flesta arterna i familjen lever i sociala grupper med komplexa hierarkier och kommunikationssystem.
'Virion' är ett begrepp inom virologi och refererar till ett fullt samlat, infektionsberett viruspartikel utanför ett värddjurs cell. Det inkluderar alltså viruskapsid (proteinhölje) och eventuellt också virushylster (lipidhaltigt membran). Ibland kan viruset även innehålla en del av värdcellens membran som en del av sitt yttre skal, beroende på hur viruset sprider sig från den infekterade cellen. Virionen innehåller dessutom genetiskt material i form av RNA eller DNA.
En hjärtmuskelinflammation, även kallad myokardit, är en inflammatorisk sjukdom som drabbar hjärtmuskulaturen (myokardiet). Den kan orsakas av infektioner, autoimmuna reaktioner eller toxiska ämnen. Symptomen kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera bröstsmärta, andfåddhet, trötthet och hjärt rytmstörningar. Diagnosen ställs vanligtvis genom en kombination av symtom, blodprover, elektrokardiogram (ECG) och ibland med hjälp av en biopsi av hjärtmuskeln. Behandlingen beror på orsaken till myokardit och kan innebära mediciner, hälsolivsändringar eller i vissa fall operationellt ingrepp.
"DNA-primers" är en medicinsk term som refererar till små, syntetiska eller naturliga, ensträngade DNA-molekyler som används för att initiera och stödja DNA-syntesen under processer som PCR (polymeraskedjereaktion), sekvensering och kloning. DNA-primers binder specifikt till en komplementär sekvens i mål-DNA:t och fungerar som en startpunkt för DNA-polymerasen, det enzym som kopierar DNA-sekvensen. Primern är vanligtvis några tiotals baspar lång och är designad för att vara komplementär till den specifika sekvensen i mål-DNA:t där syntesen ska initieras.
Infectious arthritis, also known as septic arthritis, is a medical condition characterized by the infection and inflammation of one or more joints. This type of arthritis occurs when bacteria, viruses, or fungi enter the joint space, causing an infection that leads to painful swelling, redness, and warmth in the affected joint.
The most common causative organisms of infectious arthritis are Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae, and Haemophilus influenzae. Other possible causative agents include gram-negative bacteria, mycobacteria, and various fungi.
Infectious arthritis can occur as a result of direct inoculation of the joint during trauma or surgery, or it can spread to the joint from a nearby infection, such as an infected wound, skin ulcer, or respiratory tract infection. Risk factors for developing infectious arthritis include older age, pre-existing joint disease, diabetes, rheumatoid arthritis, and a weakened immune system due to illness or medication.
Diagnosis of infectious arthritis typically involves a combination of clinical examination, laboratory tests, and imaging studies. Treatment usually includes antibiotics or antifungal medications to eliminate the infection, as well as joint aspiration or surgery to drain the infected synovial fluid and relieve pressure on the affected joint. Prompt diagnosis and treatment are essential to prevent long-term joint damage and disability.
"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.
"Globoid cell leukodystrophy" också känt som Krabbe disease, är en sällsynt genetisk sjukdom som orsakas av en mutation i GALC-genen. Detta leder till nedsatt funktion hos ett enzym som kallas galaktosylceramidasyntetas, vilket resulterar i påverkan på den vita substansen i hjärnan och nerverna.
Sjukdomen är karakteriserad av progressiv demyelinisation, det vill säga förlust av myelinskidan som omger nervcellerna, vilket leder till neurologiska symtom som inkluderar spasticitet, muskelväxling, neuropatisk smärta, sensorisk förlust och kognitiv nedgång.
Globoid cell leukodystrophy är en allvarlig sjukdom som normalt visar sig under de två första levnadsåren, men den kan också uppkomma senare i livet. Den saknar behandling och har oftast ett dyströst prognos.
Pancytopenia är ett medicinskt tillstånd där det finns en märkbart sänkt antal av alla tre typer av blodceller: röda blodkroppar (erytrocyter), vita blodkroppar (leukocyter) och blodplättor (trombocyter). Detta kan orsakas av en rad olika sjukdomar eller tillstånd, inklusive vissa typer av cancer, infektioner, autoimmuna sjukdomar och exponering för toxiska substanser. Symptomen på pancytopenia kan variera beroende på vilken typ av blodceller som är drabbade, men kan inkludera trötthet, infektionskänslighet, blödningar och i allvarliga fall livshotande komplikationer.
'Räka' är inget etablerat medicinskt begrepp eller diagnos. Det kan dock i vardagligt tal användas för att beskriva en smärta eller besvär i knäleden, ofta på grund av artrit eller annan ledskada. I det sammanhanget skulle det dock vara mer korrekt att använda termen 'knärelaterad smärta' eller 'knäbesvär'.
'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.
'Phoca' är ett släktnamn inom däggdjursgruppen sälar (Pinnipedia). Släktet Phoca innehåller flera arter som gråsäl, ringsäl och klappmyts. Dessa arter kännetecknas bland annat av att de saknar yttre öron och har en robust kropp med kort nos.
Onkolytiska viruses är virustyper som kan infektera och döda cancerceller utan att skada normala, friska celler. Processen kallas onkolys, där viruset infekterar och förökar sig inne i cancercellen, vilket får cellen att bursta och dör. Detta kan leda till en kedjareaktion där närbelägna cancerceller också infekteras och dödas.
Onkolytiska virus behandlingar är under utveckling inom cancerbehandling, då de har potentialen att eliminera cancerceller med minimal påverkan på kroppens normalt fungerande celler. Dessa virus kan också modifieras genetiskt för att öka deras onkolytiska effektivitet och minska deras patogenicitet hos friska celler.
Enligt den medicinska ordboken, definieras njuren som: "Ett par vitala, hos däggdjur retroperitonealt placerade exkretoriska organ, vars huvudsakliga funktion är att filtrera blodet och producera urin."
Njurens viktigaste uppgift är att reglera vattnet, elektrolytbalansen och ämnesomsättningen i kroppen. Detta gör de genom att filtrera blodet, absorbera vatten och näringsämnen som behövs och avlägsna skadliga substanser och avfallsprodukter genom urinen. Njurarna hjälper också till att reglera blodtrycket och producera hormoner som styr rödblodskällan, benmärgen och andra kroppsfunktioner.
Hemagglutinationsinhibition (HI) test är en typ av laboratorietest som används för att mäta immuniteten eller responsen på vaccinationer mot vissa virus, särskilt influensavirus. Testet mäter förmågan hos antikroppar i serum från en individ att hindra hemagglutination, det vill säga sammanlänkning av röda blodkroppar tillgängliga på ytan av viruspartiklar.
I HI-testet blandas serumprover med standardiserade mängder av virus och sedan tillsätts färgade röda blodkroppar. Om antikroppar i serumet kan hindra viruset från att binda till röda blodkroppar, kommer de inte agglutineras eller klumpas tillsammans. Detta visar på en hög nivå av immunitet mot viruset. Omvänt, om serumet saknar antikroppar som kan binda till viruset, kommer röda blodkroppar att agglutineras och bilda klumpar.
HI-testet är en enkel, billig och effektiv metod för att mäta immuniteten mot vissa virus, men det har också några begränsningar. Det kan vara svårt att standardisera viruset och röda blodkroppar, och testet kan ge falskt positiva resultat om serumet innehåller icke-specifika inhibitorer av hemagglutination. Trots detta är HI-testet fortsatt en viktig metod för att mäta immuniteten mot influensavirus och andra virus som orsakar respiratoriska infektioner.
Molekylär kloning är en biologisk teknik där man skapar exakta kopior av specifika gener eller andra stycken av DNA. Detta görs genom att skapa en rekombinant DNA-molekyl, vilken består av DNA från två olika källor. Denna rekombinanta DNA-molekyl innehåller oftast en önskad gen som är flankerad av kontrollsekvenser, så kallade promotor- och terminatorkärnor, som styr när och hur mycket av genen ska exprimera sig.
Den rekombinanta DNA-molekylen införs sedan i en värdcell, ofta en bakteriecell eller en eukaryot cell, där den kan replikera sig tillsammans med cellens egna gener. På det viset produceras stora mängder av den önskade genen eller DNA-sekvensen.
Molekylär kloning används inom forskning för att studera geners funktion och interaktion, för att producera proteiner i stor skala för medicinska tillämpningar och för att skapa genetiskt modifierade organismer som används inom jordbruk och bioteknik.
Meningoencefalit är en infektionssjukdom som orsakas av inflammation i både hjärnhinnor (meninges) och hjärnbarken (cerebrum). Den kan orsakas av olika typer av patogener, såsom virus, bakterier eller parasiter.
Virus är den vanligaste orsaken till meningoencefalit, och exempel på sådana virus inkluderar herpes simplex-virus, HIV, enterovirus och vissa arborvirussjukdomar som West Nile-feber och Zika.
Bakterier kan också orsaka meningoencefalit, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Exempel på bakterier som kan orsaka sjukdomen inkluderar Streptococcus pneumoniae, Neisseria meningitidis och Listeria monocytogenes.
Parasiter är också en möjlig orsak till meningoencefalit, särskilt i områden där parasitsjukdomar som toxoplasmos och malaria är vanliga.
Symptomen på meningoencefalit kan variera beroende på orsaken, men de kan inkludera feber, huvudvärk, kräksjuka, muskelvärk, förvirring, minnesförlust, stel nacke, yrsel och i vissa fall till och med koma. Behandlingen av meningoencefalit beror på orsaken, men kan inkludera antibiotika, antivirala läkemedel eller behandling mot parasiter.
"Arts specificity" är inte en etablerad medicinsk term, men inom konstterapi och relaterade områden kan det referera till användandet av specifika konstnärliga uttrycksformer, tekniker eller processer som har visat sig vara särskilt effektiva för att uppnå vissa terapeutiska mål.
Exempelvis kan "arts specificity" innebära användandet av musikterapi med specifika tonarter, rytmer eller melodier för att påverka patientens humör och emotionella tillstånd. I dansterapi kan det innebära användandet av specifika rörelsemönster eller koreografier för att främja självkännedom, kommunikation och social interaktion.
Det är värt att notera att termen "arts specificity" inte är allmänt accepterad inom alla konstterapeutiska sammanhang och kan variera beroende på teoretisk och praktisk inriktning.
Ett ektopiskt tandframbrott, också känt som ektop betydde att tanden är på väg att växa ut eller har vuxit ut på fel plats i munnen. Detta kan inträffa när tanden inte har plats att gro naturligt i käkbenet. I stället kan den bryta igenom skrovliga hud, slemhinna eller muskler i ansiktet, halsen eller näsa. Ektopiskt tandframbrott är ovanligt men kan orsaka smärta, infektion och andra komplikationer om det inte behandlas.
Onkolytisk virusterapi (også kjent som oncolytisk viroterapi) er en form for cancerbehandling der man bruker levende, genetisk modifiserede eller specialutvalgte virus for å eliminere kræftceller. Disse virusene er selektive og infiserer og dræber kun kræftceller uten å skade normale, sunde celler. Når de infiserer kræftcellene, starter de en immunrespons som også hjelper til å eliminere resten av kræftcellene. Dette kan føre til en reduksjon i kræftens størrelse og spredning, og eventuelt til en helbredelse. Onkolytisk virusterapi er fortsatt under utvikling og undersøkelse, men tidlige kliniske prøver har vist lovende resultater for noen typer av kræft.
Digoxigenin är ett steroidliknande kolhydratmolekyll som hittas i den giftiga växten Digitalis lanata, även känd som vårfrossrot. Det används inom biomedicinsk forskning som en detektionsmarkör vid immunohistokemi och immunofluorescens för att spåra specifika proteiner eller andra molekyler i celler och vävnader. Digoxigenin kan kopplas till antikroppar, så att dess närvaro kan upptäckas med hjälp av en motsvarande antidigoxigeninantikropp som är konjugerad till ett fluorescerande eller enzymatiskt markeringssystem.
Baculoviridae är en familj av stora, stavformade DNA-virus som infekterar insekter. Virusstammen består av två generella grupper: Nucleopolyhedrovirus (NPV) och Granulovirus (GV). Baculovirusinfektioner orsakar ofta sjukdom hos värddjuret, vilket kan leda till döden. Dessa virus är viktiga som biologiska kontrollmedel för skadeinsekter inom jordbruk och skogsbruk.
NPV-virus har en diameter på cirka 40-60 nanometer och en längd på 200-300 nanometer. De innehåller ett dubbelt kapsidskal som omsluter en centralt placerad, lineärt DNA-molekyl med en storlek på cirka 80-180 kilobaspar (kb). NPV-virionerna är ofta samlade i polyhedra, proteinhöljen som skyddar virionen under miljöförhållanden utan värddjur.
GV-virus är något mindre än NPV-virus och har en diameter på cirka 25-40 nanometer och en längd på 130-260 nanometer. De innehåller ett enkelt kapsidskal som omsluter en centralt placerad, lineärt DNA-molekyl med en storlek på cirka 105-130 kilobaspar (kb). GV-virionerna är samlade i granulera proteinhöljen.
Baculovirusinfektioner orsakar ofta sjukdom hos värddjuret, vilket kan leda till döden. De används också som vektorer för att producera rekombinanta proteiner i insektsceller och är viktiga som biologiska kontrollmedel mot skadeinsekter.