Trofoblastisk hyperplasi i samband med normal graviditet, eller mola (druvbörd). Tillståndet kännetecknas av uppsvällda korionvilli och förhöjda nivåer av koriogonadotropin. Hydatidmolor eller druvbörd kan betecknas som fullständiga eller ofullständiga, beroende på allmän morfologi, histopatologi och karyotyp.
Livmodertumör som uppkommer ur kvarvarande trofoblaster, sannolikt efter en hydatidmola. Invasiva hydatidmolor uppträder hos ungefär 15% av de patienter som aborterat en fullständig mola, och mer sällan efter andra graviditetstyper. De kan tränga igenom myometriet (livmoderväggen) och spräcka livmoderkärl så att blödning uppstår.
Tumörsjukdomar eller cancer i livmodern.
Trophoblastic tumors are a group of rare cancerous growths that originate from the trophoblast, the outer layer of cells that surround a developing embryo and help to form the placenta during pregnancy. These tumors can be benign or malignant and include hydatidiform mole, invasive mole, choriocarcinoma, and placental site trophoblastic tumor. They are characterized by abnormal growth of trophoblastic cells and may produce human chorionic gonadotropin (hCG) hormone. Early detection and treatment are crucial for successful management and prevention of complications.
Elakartad tumör av trofoblastiskt epitel, kännetecknad av utsöndring av stora mängder koriongonadotropin. Den uppkommer vanligtvis ur befruktningsframkallade fosterhinneprodukter (t ex hydatidmola (blåsmola), normal graviditet eller efter abort), men kan också uppstå i testikelteratom, mediastinum eller tallkottkörteln.
Gestational Trophoblastic Disease (GTD) är en samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som kännetecknas av abnormt tillväxt och invasion av trofoblasten, det speciella slags celler som utgör den yttre lagret av ett befruktat ägg och spelar en viktig roll i embryots tidiga utveckling. GTD kan delas in i olika former beroende på graden av invasivitet och ondskansgrad, från relativt ofarliga till mycket allvarliga. De två vanligaste formerna är:
Tumörer som uppträder under graviditet, eller graviditet under pågående cancersjukdom.
Olika däggdjur som gräver jordhålor och gångar och förekommer i tempererade områden. De har små ögon som ofta är hudtäckta.
Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.
Kvarhållande av dött foster i livmodern två månader eller längre efter dess död.
Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).
Utdrivning av foster före fullgången graviditet utan avsiktligt ingripande.
De trådlika kärlutskotten på korion (yttre fosterhinnan) som skjuter in i moderkakans struktur.
"Cyclin-dependent kinase inhibitor p57, also known as CDKN1C or P57KIP2, is a protein that regulates the cell cycle by inhibiting the activity of cyclin-dependent kinases, thereby functioning as a tumor suppressor and playing a crucial role in controlling cell growth and division."
Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras av den syncytiotrofoblastala skiktet i den tidiga graviditetsvävnaden hos däggdjur. Det spelar en viktig roll i underhåll och kontinuerlig tillväxt av befruktade ägget efter att det har implanterats i livmodern, genom att signalera till kroppen att fortsätta producera progesteron och estradiol från gulkropparna. Dessutom förhindrar hCG att menstruationen skall inträffa och stödjer därmed fortlöpande graviditeten. Hos människor kan koriongonadotropinet upptäckas i urinen eller blodet cirka 10 dagar efter befruktningen, och nivåerna ökar snabbt under de första veckorna av graviditeten. Det används också som markör vid graviditetstester
Helkroppsödem till följd av onormal ansamling av vätska i vävnaderna, i förening med svår anemi och uppträdande vid erythroblastosis fetalis.
Pregnancy-specific beta-1 glycoproteins (PSGs) are a group of proteins that are produced by the placenta during pregnancy and can be found in the mother's bloodstream. They are also known as trophoblast-derived beta-1 glycoproteins. These proteins are part of the larger family of immunoglobulins, which are proteins that play a role in the immune system.
Används som klinisk markör för tidig upptäckt av normal graviditet och bidrar i stor utsträckning till diagnosen av olika graviditetsanknutna sjukdomstillstånd, som t ex ektopisk graviditet, spontan a bort, hydatidmola, koriokarcinom eller Downs syndrom. Bestämning av denna markör är dessutom av stor hjälp under terapeutisk behandling av testikelcancer. Andra kliniska användningsområden kan vara so m markör för tumörer i blåsan, bukspottkörteln eller gallvägarna. Syn. S-b-hCG.
Den tid av graviditeten som sträcker sig från första dagen av den senaste normala menstruationsperioden t o m vecka 14 av havandeskapet (98 dagar).
Vaginal blödning med eller utan smärta före 20. graviditetsveckan och utan utvidgning av livmoderhalsen. Tillståndet utgör en risk för missfall.
En medicinsk definition av 'trofoblast' är celler som utgör den yttre lagringen av ett embryo och spelar en viktig roll i att underhålla graviditeten genom att se till att moderkakan försörjer fostret med näringsämnen och syre. Trofoblastcellerna är de första cellerna från embryot som kommer i kontakt med moderns kropp under befruktningen, och de börjar omedelbart att sekretera enzymer som möjliggör invasiv implantation av embryot i moderkakan. Trofoblasten utvecklas sedan till två skilda typer av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasterna är morfologiskt lika med vanliga epitelceller, medan syncytiotrofoblasterna är multikärniga celler som bildar ett yttre skikt runt moderkakan och utgör gränsen mellan moderns kropp och fost
Det varierande fenotyputtrycket hos en gen, beroende på om den är av faders- eller modersursprung, vilket är en funktion av DNA-metyleringsmönstret. Präglade områden har visat sig ha en högre grad av metylering och mindre transkriptionsbenägenhet.

"Hydatidmole" eller "hydatidiform mole" är en ovanlig komplikation under graviditet, som orsakas av abnorma befruktningar och resulterar i att livmodern fylls med vätska och cystor istället för ett normalt foster. Det finns två typer: den fullständiga hydatidmolan (utan ett normalt foster) och den partiella hydatidmolan (med delar av ett missbildat foster). Symptomen kan inkludera vaginal blödning, illamående och kräkningar. Behandlingen är vanligen kirurgisk, med att avlägsna livmodern (hysterektomi) eller att avlägsna cystorna (evakuering). Hydatidmoler kan vara cancerogeniskt och orsaka en typ av cancer som kallas choriocarcinom.

'Hydatid cyst' är en parasitär infektion orsakad av Echinococcus granulosus. 'Invasiv hydatidmole' (även känd som 'invasiv echinokockös infektion') inträffar när en hydatidcysta bryts upp och sprider sig till omgivande vävnad eller organ, vilket kan orsaka allvarliga komplikationer såsom abscessbildning, sepsis och skada på vitala strukturer. Detta är en sällsynt men potentiellt livshotande komplikation av hydatidcystinfektion.

Livmodertumörer är abnorma vävnadsformationer i livmodern (uterus). De kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancerösa eller inte. Livmodertumörer delas vanligen in i tre kategorier:

1. Uterin myom: Detta är en typ av godartad tumör som utvecklas i muskelvävnaden i livmodern. De kan vara olika storlekar och orsaka symtom som menstruationsrubbningar, smärta och blödningar.
2. Livmoders sländhinnecancer (cervixcancer): Detta är en elakartad tumör som utvecklas i livmoderslöjan (cervix). Sländhinnecancern kan vara asymptomatisk under tidiga stadier, men symtom som blödningar efter samlag eller mellan menscykler kan uppstå när tumören växer.
3. Livmodercancer: Detta är en elakartad tumör som utvecklas i livmoderns inre vägg (endometrium). Symtom på livmodercancer kan vara vaginal blödning, smärta och menstruationsförändringar.

Det är viktigt att upptäcka och behandla livmodertumörer så snart som möjligt för att öka chansen till fullständig bot. Rutinmässiga gynekologiska undersökningar och cancer screening kan hjälpa till att tidigt upptäcka livmodertumörer.

Trofoblasttumörer är en samlande benämning på en grupp självständiga, aggressiva och snabbt växande cancerformer som utvecklas från placentans yttre cellager, kallade trofoblast. De två vanligaste typerna av trofoblasttumörer är gestationellt trofoblastiskt neoplasi (GTN) och invasivt moleärt graviditetssyndrom (IMGS). GTN innefattar bland annat choriocarcinom, vätskefylld klumpmage och placentaäkta carcinom. Dessa tumörer kan sprida sig till andra delar av kroppen genom blodet eller lymfan och orsaka allvarliga komplikationer om de inte behandlas adekvat. Trofoblasttumörer är ovanliga, men de kan drabba kvinnor i alla åldrar, inklusive under graviditeten. Behandlingen består ofta av kirurgi, kemoterapi och ibland strålbehandling.

Koriokarcinom är en sällsynt och aggressiv cancerform som utgår från fosterceller i moderkakan (trofoblasten). Den kan uppstå under graviditet eller efter en missfall, spontant abort eller en terminerad graviditet. Koriokarcinom är kännetecknad av snabb celldelning och invasiv växt med potential att metastasera till andra delar av kroppen, särskilt lungor, lever, hjärna och benmärg. Symptomen kan variera beroende på vilka organ som är drabbade men kan inkludera vaginal blödning, smärta i underlivet, andningssvårigheter och neurologiska symptom. Behandlingen består vanligen av kirurgi, kemoterapi och ibland strålbehandling. Prognosen är beroende på tidigt upptäckt cancer och graden av spridning när den diagnostiseras.

'Gestational Trophoblastic Disease' (GTD) är en allmän term för en grupp sjukdomar som utvecklas från placentan under graviditet. GTD uppstår när cellerna i den extraembryonala vävnaden, kallad trofoblasten, som normalt bildar moderkakan och navelsträngen, börjar att dela sig oregelbundet och kan leda till godartade eller elakartade tumörer.

Det finns olika typer av GTD:

1. Hydatidiform mole (HM): Detta är den vanligaste formen av GTD, som uppstår när en befruktad äggcell eller spermie har ett genetiskt fel och resulterar i att trofoblasten växer oregelbundet. HM kan vara godartat (totalhydatidiform mola) eller elakartat (partiell hydatidiform mola).
2. Invasivt mole: Detta är en komplikation av en tidigare hydatidiform mola, där trofoblasten börjar invadera det muskulära lagret i livmodern och kan spridas till andra delar av kroppen.
3. Choriocarcinom: Detta är en elakartad form av GTD som utvecklas från trofoblasten och kan spridas snabbt genom blodet till andra delar av kroppen, inklusive lungor, hjärna och lever.
4. Placentaöverväxt (PP): Detta är en ovanlig form av GTD som uppstår när placentan växer över utrymmet i livmodern och kan orsaka problem med blödningar och tillväxten hos fostret.

GTD behandlas vanligtvis med kirurgi, medicinsk behandling eller en kombination av båda. Godartade former av GTD kan ofta botas genom att avlägsna livmodern (hysterektomi), medan elakartade former kan behöva behandlas med kemoterapi för att eliminera cancercellerna.

Graviditetskomplikationer med cancer eller tumörer är ovanliga, men kan förekomma. I allmänhet delas graviditetskomplikationer av cancertumörer in i tre kategorier:

1. Komplikationer som orsakas av cancer själv (till exempel andningssvårigheter, blödningar eller infektioner)
2. Komplikationer som kan uppstå under cancerbehandling (till exempel försämrad fosterväxt eller födelsesvårigheter)
3. Komplikationer som orsakas av interaktionen mellan cancer och graviditet (till exempel tumörväxt på grund av hormonella förändringar under graviditeten)

Det är viktigt att notera att behandlingen av cancertumörer under graviditet måste vägas upp mot riskerna för fostrets utveckling och hälsa. I allmänhet undviks strålbehandling och kemoterapi under de första tre månaderna (försttrimestern) av graviditeten på grund av risken för missfall eller missbildningar hos fostret.

I samband med graviditetskomplikationer av cancertumörer kan det vara nödvändigt att avbryta graviditeten (genom en abort) för att kunna ge effektiv cancerbehandling. I vissa fall kan det vara möjligt att fortsätta med graviditeten och behandla cancern efter födseln, men detta måste bedömas på individuell basis av läkare specialiserade på både onkologi och obstetrik.

'Mullvad' är ett svenskt slanguttryck som ofta används för att referera till en VPN (Virtual Private Network). En VPN skapar en säker, privat och incognito tunnel mellan ditt enheter och internet. Det gör det mycket svårare för någon annan att spåra dina onlineaktiviteter eller stjäla din personliga information.

En direkt medicinsk definition av 'Mullvad' finns inte, eftersom det är ett slanguttryck och inte en officiell term inom medicinen. Men i allmänhet kan användning av en VPN vara användbart för att skydda din personliga information och integritet online, vilket kan ha positiva effekter på ditt mentala välbefinnande och säkerhet.

"Graviditet" är ett medicinskt begrepp som refererar till den period då en befruktad äggcell har implanterats i livmodern och utvecklas till ett foster. Denna process innebär att en kvinnas kropp genomgår en rad fysiologiska förändringar för att underhålla fostrets tillväxt och utveckling. Graviditeten räknas vanligtvis från den dag då den sista menstruationen började, och varar i ungefär 40 veckor, delad in i tre trimestrar.

'Missfall, utebliven' kan definieras som ett icke-inträffat men ventat händelseförlopp under graviditeten. Det kan inträffa när en befruktning har ägt rum, men en embryo eller fostering inte utvecklas eller inte kan upprätthålla sin vitalitet, vilket leder till att graviditeten avslutas spontant. Detta kallas även för en spontan abort eller ett tidigt missfall. Det kan bero på olika orsaker, inklusive kromosomavvikelser, hormonella störningar, anatomiska avvikelser och livsstilsfaktorer som rökning och drogbruk.

Medicinskt sett är moderkakan (placentan) ett organ som bildas under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Den utvecklas från den äggcell som befruktats och implanterar sig i livmoderns slemhinna. Moderkakan har en yta på ungefär 0,15–0,20 kvadratmeter hos människor och är till formen platt och rund med en diameter på cirka 15–20 cm vid full term.

Moderkakans huvudsakliga funktioner inkluderar:

1. Att förse fostret med näring: Moderkakan tar upp näringsämnen från moderns blod och omvandlar dem till en form som fostret kan ta upp och använda.
2. Att avlägsna avfallsprodukter från fostret: Moderkakan tar emot avfallsprodukter från fostret och transporterar bort dem i moderns blodomlopp.
3. Att producera hormoner: Moderkakan producerar flera hormoner som hjälper till att underhålla graviditeten, inklusive gestagen, östrogen och humant klorioniskt gonadotropin (hCG).
4. Att skydda fostret mot infektioner: Moderkakan har en immunförsvarsmekanism som hjälper till att förhindra att infektioner når fostret.

Moderkakan är ett mycket viktigt organ under graviditeten och utvecklas kontinuerligt tillsammans med fostret. Efter födseln separeras moderkakan från livmodern och avlägsnas, ofta genom en process som kallas efterbörd.

"Missfall" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en spontan avslutning av en graviditet före den 20:e veckan. Det kan också kallas för en tidig abort. Missfall orsakas ofta av olika komplikationer under graviditeten, såsom kromosomavvikelser, hormonella störningar eller anatomiska avvikelser hos modern eller fostret. I vissa fall kan missfall även orsakas av yttre faktorer som trauma, infektioner eller exponering för skadliga ämnen.

Korionvilli är ett medicinskt begrepp som refererar till de blodfyllda håligheterna i moderkakan (placentan) där fostrets blodkärl och moderkakans blodkärl möts. Genom korionvillierna kan näringsämnen och syre passera från modern till fostret, medan avfallsprodukter från fostret kan gå tillbaka till modern. Korionvillierna är en viktig del i fostrets näringsupptag och andning under graviditeten.

Cyklinberoendekinashämmare p57, även känd som KIP2 (Kinesin-like protein 2) eller TPSP1 (Tumor protein p57), är ett protein som hör till familjen CDK-hämmare (Cyclin-dependent kinase inhibitor). Detta protein spelar en viktig roll i celldelningen och cellcykeln, genom att hämma aktiviteten hos specifika cyklinberoende kinaser (CDKs) som är involverade i kontrollen av celldelning.

Proteinet p57 kodas för av genen CDKN1C och innehåller en N-terminal CDK-hämmande domän, en central kinesin-liknande domän samt en C-terminal domän med flera funktionella motiver. p57 binder till och hämmar cyklinberoende kinaser som CDK2/Cyclin E och CDK4/6/Cyclin D, vilket leder till inhibition av celldelningen i G1-fasen.

Mutationer i genen CDKN1C har visats vara associerade med vissa arvsmassabaserade sjukdomar, såsom Russell-Silver syndrom och Beckwith-Wiedemann syndrom, vilka kännetecknas av tillväxthämning, missbildningar och ökad risk för cancer.

Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras under graviditeten. Det produceras av den syncytiotrofoblastala cellen i moderkakan och har till uppgift att underhålla graviditeten genom att stimulera äggstockarna att fortsätta producera progesteron, som håller liv i corpus luteum och därmed förhindrar menstruation. Hormonet kan mätas i blodet eller urinen och används bland annat som markör vid graviditetstester.

Hydrops fetalis är ett sjukligt tillstånd hos fostret som kännetecknas av allmän vätskeansamling i olika kompartment i kroppen, såsom hud, muskler, lever, milt och lungor. Det orsakas vanligen av en allvarlig fetal anemi, ofta på grund av röda blodkroppars sjukdomar som Rh-inkompatibilitet eller mängdsvårigheter med syretransporterande protein (hemoglobin S i sickle cell anemia). Andra orsaker kan innefatta hjärt- och lungsvikt, infektioner eller störningar i fetal lymfatisk eller immunsystem. Tillståndet kan leda till fosterdöd om det inte behandlas.

Pregnancy-specific beta-1 glycoproteins (PSGs) are a group of proteins that are produced by the placenta during pregnancy. They are also known as trophoblast-derived beta-1 glycoproteins. These proteins belong to the immunoglobulin superfamily and are encoded by a cluster of genes on chromosome 19.

PSGs are synthesized and released into the maternal circulation by syncytiotrophoblasts, which are specialized cells that form the outermost layer of the placenta. The concentration of PSGs in the mother's blood increases throughout pregnancy, peaking at around 20-24 weeks of gestation.

PSGs play a role in regulating the immune system during pregnancy to prevent rejection of the developing fetus by the mother's body. They have been shown to inhibit the activation and proliferation of immune cells, such as natural killer cells and T cells, which could potentially attack the fetal tissue.

Additionally, PSGs may also have a role in modulating angiogenesis, or the formation of new blood vessels, which is critical for the growth and development of the placenta and fetus. Some studies have suggested that PSGs may interact with endothelial cells to promote the growth of new blood vessels.

Overall, while the exact functions of PSGs are still being studied, they are believed to play important roles in maintaining a healthy pregnancy and ensuring the proper development of the fetus.

Beta-human chorionic gonadotropin (β-hCG) är ett hormon som produceras under graviditet. Det produceras av den syncydiotrofoba cellen i moderkakan och kan upptäckas i blodet eller urinen hos en gravid kvinna redan 10 dagar efter befruktningen.

β-hCG är en subenhet av det större hormonet human chorionic gonadotropin (hCG), som består av två subenheter: alfa och beta. Beta-subenheten är specifik för hCG och skiljer sig från andra hormoner, såsom luteiniserande hormon (LH) och follikelstimulerande hormon (FSH), som också har alfansubenheter.

Det är möjligt att mäta nivåerna av β-hCG i blodet eller urinen för att diagnostisera graviditet, övervaka graviditetens framskridande och detektera eventuella komplikationer under graviditeten. Anomaliteter i β-hCG-nivåerna kan vara ett tecken på fetal missbildningar, ektopisk graviditet eller missfall.

Graviditet i den första trimestern (eller de första 12 veckorna) är den tidiga fasen av en graviditet. Under denna period utvecklas embryot från ett befruktat ägg till en fetus med grundläggande organ och system. Den första trimesterns början räknas vanligtvis från den första dagens blödning under menstruationscykeln då befruktningen sker, även om det kan vara svårt att fastställa exakt när befruktningen har inträffat.

Under den första trimestern genomgår kvinnan flera signifikanta förändringar:

1. Implantation: Efter befruktning färdas ägget ner i livmodern och fastnar i livmoderslemhinnan, där det utvecklas till ett embryo. Denna process kallas implantation och kan orsaka lätta blödningar eller spotting.
2. Hormonella förändringar: Under den första trimestern ökar nivåerna av de hormoner som styr graviditeten, särskilt human chorionic gonadotropin (hCG), progesteron och estrogen. Dessa hormoner bidrar till att underhålla livmoderslemhinnan, förhindra ägglossning och förbereda brösten för amning.
3. Utveckling av fostret: Under den första trimestern utvecklas de grundläggande organen hos fostret, inklusive hjärtat, hjärnan, ryggmärgen, muskler, skelett, andningsorgan och nervsystemet. Vid slutet av den första trimestern är fostrets storlek ungefär 3 tum (7,6 cm) och väger cirka 0,75 uns (28 gram).
4. Kroppsliga förändringar: Kvinnan kan uppleva en rad fysiska symptom under den första trimestern, inklusive morgonkvalmhet, ökad törst och urinering, trötthet, bröstömmar, humörsvängningar, svullnad i blygdbenet och kräkningar. Kräkningar under graviditet är vanliga, men om de är intensiva eller pågår länge kan de leda till en komplikation som kallas hyperemesis gravidarum.
5. Första fosterscreening: Vid cirka 10-13 veckor efter den sista menstruationen genomförs ofta ett första fosterscreening, där man mäter nivåerna av hCG och det östrogenliknande hormonet pregnanediol i blodet. Ultraljud används också för att uppskatta fostrets ålder och mäta nackutbuktningen (nackvätskan). Dessa data används för att beräkna risken för Down syndrom, trisomi 18 och andra kromosomala abnormaliteter.
6. Ultraljud: Vid cirka 20 veckor efter den sista menstruationen genomförs ofta en detaljerad ultraljudundersökning för att undersöka fostrets utveckling och kontrollera om det finns några anatomiska avvikelser.
7. Förberedelser inför barnsbörd: Under den sista trimestern bör kvinnan planera för barnsbörd, tillsammans med sin läkare eller barnmorska. Detta inkluderar att diskutera möjligheter till smärtlindring och andra behandlingsalternativ under barnsbörd.
8. Förlossning: Den normala förlossningsprocessen inleds vanligtvis med att livmodern kontraherar, vilket orsakar att fostret rör sig neråt i livmodern. När fostrets huvud når blygdbenet kallas detta för fullständig utbrytning. Därefter kan kvinnan välja att föda upp genom att trycka på magen eller vänta tills fostret själv kommer ut, vilket kallas spontan förlossning.
9. Vård efter barnsbörd: Efter barnsbörd bör kvinnan vila och återhämta sig. Det är vanligt med smärtor i underlivet och att blöda lite. Om det finns några komplikationer eller om kvinnan känner sig orolig kan hon kontakta sin läkare eller barnmorska för att få hjälp och råd.
10. Postpartumdepression: Efter barnsbörd kan vissa kvinnor drabbas av postpartumdepression, vilket är en form av depression som uppstår efter barnsbörd. Om detta sker bör kvinnan söka hjälp från sin läkare eller psykiatriker för att få behandling och stöd.

"Missfall, hotande" kan definieras som ett potentialt misslyckande med en graviditet, där det finns en risk för att den inte kommer att fortsätta eller leda till en fullt utvecklad fosters födelse. Detta kan bero på olika faktorer, inklusive hälsoproblem hos modern, kromosomala abnormaliteter hos fostret eller komplikationer under graviditeten. Exempel på hotande missfall är en icke-progressiv graviditet, ett embryo som inte har utvecklats korrekt eller en tidig andning av fostret.

Trofoblast är en typ av cell som finns i ett tidigt stadium av graviditeten hos däggdjur, inklusive människan. Det är en del av den yttre lagren av embryots blastocyst, och efter att blastocysten har fastnat i livmoderns slemhinna (något som kallas nidation) börjar trofoblastcellerna sekretera enzymer och växa till att omge sig med blodkärl från modern.

Trofoblasten kan delas in i två huvudgrupper av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasten är en lagring av celler som ligger under syncytiotrofoblasten, som är ett multinukleärt skikt av sammansmälta celler som bildar kontakt med moderns blodkärl.

Trofoblasten har flera viktiga funktioner under graviditeten, bland annat att sekretera hormoner som hjälper till att upprätthålla graviditeten och underhålla fostret, att bryta ner och absorbera näringsämnen från moderns livmoderslemhinna, och att skydda fostret mot moderns immunförsvar.

Ett patologiskt tillstånd som kallas trofoblastpatologi kan uppstå när trofoblastcellerna börjar växa oregelbundet eller invaderar omgivande vävnader, vilket kan leda till allvarliga komplikationer under graviditeten.

"Genetisk präglning" refererar till de arvda egenskaper och karaktärsdrag som en individ har, baserat på sina gener. Detta inkluderar allt från fysiska attribut såsom ögonfärg och höjd till beteendemönster och predisposition för vissa sjukdomar. Genetisk prägling styrs av den information som finns i en persons DNA-sekvens, som ärvs från båda föräldrarna. Det är viktigt att notera att miljön och interaktionen mellan gener och miljö också kan spela en roll i utvecklingen av en individ.

Den uppkommer vanligtvis ur befruktningsframkallade fosterhinneprodukter (t ex hydatidmola (blåsmola), normal graviditet eller ...