Hypoglykemi
Blodsocker
Insulin
Typ 1-diabetes
Glukagon
Adrenalin
Hyperinsulinism
Pankreatisk polypeptid
Blodsockermätning, egenkontroll
Glukosklamp
Insulinpumpar
Insulinkoma
Clinical Alarms
Hemoglobin A, glykosylerat
Glukos
Ventromedial hypotalamuskärna
Nesidioblastos
Congenital Hyperinsulinism
Insulinom
C-peptid
Sulfonylureaföreningar
Hydrokortison
Typ 2-diabetes
Noradrenalin
Bukspottkörtel, konstgjord
Insulinantikroppar
Medvetenhet
Insulin Lispro
Ambulant patientövervakning
Insulin Aspart
Insulin, Isophane
Diazoxid
Insulin, Regular, Pork
3-hydroxubutursyra
Autonoma nervsystemet
Dropp, subkutana
Humant tillväxthormon
Adenoma, Islet Cell
Pure Autonomic Failure
Dumpningssyndrom
Pankreatektomi
Fettsyror, fria
Adrenokortikotropiskt hormon
Sulfonylurea Receptors
Dipeptidylpeptidas IV-hämmare
Metformin
Langerhans cellöar
Sjukdomar hos nyfödda
Tidsfaktorer
Hypoglykemi definieras som ett blodsockerhalter under 70 mg/dL (milligram per deciliter) eller 3,9 mmol/L (millimol per liter). Det är en lägre än normalt blodsockernivå och kan orsaka symtom som svaghet, tremor, yrsel, förvirring, svettningar och i allvarliga fall medvetslöshetsstörningar eller krampanfall. Hypoglykemi är vanligast hos diabetiker som tar mediciner som sänker blodsockernivåerna, men kan också orsakas av andra sjukdomar och förhållanden.
'Blodsocker' er en medisinsk betegnelse for sukkerkoncentrasjonen i blodet, og måles typisk i millimol pr. liter (mmol/L) eller milligram pr. déciliter (mg/dL). Det er også kjent som blodglukosen. Normal verdier for blodsocker ligger vanligvis mellom 4,0 og 5,5 mmol/L etter en 8-timers fasten, men variasjoner kan forekomme alt etter individet og alderen. Høye blodsockerverdi kan være ein indikator for diabetes eller andre medisinske tilstander.
Insulin är ett hormon som produceras och sekreteras av de betaceller som finns i bukspottkörteln (pancreas). Det spelar en central roll i regleringen av blodsockernivåerna i kroppen. När vi intagit kolhydrater från maten bryts dessa ner till glukos i tarmen, som sedan absorberas in i blodet. Denna ökning av blodglukoskoncentrationen orsakar betaceller att släppa ut insulin, vilket stimulerar celler runt om i kroppen (i synnerhet lever-, muskel- och fettceller) att ta upp glukosen från blodet och använda den som energikälla eller lagra den som glykogen eller fettsyror. På så sätt hjälper insulin till att hålla blodsockernivåerna i balans och förhindrar att de stiger allt för högt. Insufficiens av insulin orsakar diabetes typ 1, medan resistans mot insulins effekter kan leda till diabetes typ 2.
Hypoglykemiska medel, även kända som hypoglykämiska läkemedel eller blodsockersänkande medel, är en grupp av läkemedel som används för att behandla högt blodsocker (hyperglycemi) hos personer med diabetes mellitus. Dessa mediciner fungerar genom att öka insulintillgången eller öka insulinutsöndringen från bukspottkörteln, vilket leder till sänkta nivåer av blodsocker.
Det finns olika typer av hypoglykemiska medel, inklusive:
1. Insulin: Det är ett hormon som produceras naturligt i kroppen och hjälper till att reglera blodsockernivåerna. Insulin injiceras ofta som behandling för diabetes typ 1 och kan också användas som komplement till andra läkemedel för diabetes typ 2.
2. Sulfonylureaber: Detta är en grupp av orala läkemedel som stimulerar insulinutsöndringen från bukspottkörteln. De används ofta för att behandla diabetes typ 2.
3. Meglitinider: Detta är också en grupp av orala läkemedel som ökar insulinutsöndringen från bukspottkörteln. De används ofta för att behandla diabetes typ 2.
4. Biguanider: Detta är en grupp av orala läkemedel som minskar leverproduktionen av glukos och ökar kroppens känslighet för insulin. De används ofta för att behandla diabetes typ 2.
5. Alpha-glukosidashämmare: Detta är en grupp av orala läkemedel som fördröjer upptaget av kolhydrater i tarmen, vilket leder till sänkta nivåer av glukos i blodet. De används ofta för att behandla diabetes typ 2.
6. DPP-4-hämmare: Detta är en grupp av orala läkemedel som ökar kroppens produktion av insulin och minskar leverproduktionen av glukos. De används ofta för att behandla diabetes typ 2.
7. SGLT2-hämmare: Detta är en grupp av orala läkemedel som ökar utsöndringen av glukos i urinen och minskar nivåerna av glukos i blodet. De används ofta för att behandla diabetes typ 2.
Det är viktigt att notera att alla dessa läkemedel kan ha biverkningar och kontraindikationer, så det är viktigt att prata med din läkare om vilket läkemedel som passar dig bäst.
Typ 1-diabetes, også kjent som sukkersyke, er en autoimmun sykdom der betennelsesreaksjonen i kroppen ødeler de celler i bugspytklandet som står for produksjonen av insulin - en hormon som regulerer blodsukkerne. Som et resultat av denne ødelelse kan kroppen ikke produsere nok insulin for å holde blodsukkeret i balance, og det oppstår derfor høye nivåer av sukker i blodet.
Typ 1-diabetes er vanligvis en livslang sykdom som oftest oppdages hos barn, unge voksne og første gangsvis i livet. Den krever behandling med daglige insulinsprøyter eller en insulinpumpe for å holde blodsukkernivåene stabile. En god kontroll av blodsukker er viktig for å forebygge komplikasjoner som kan føre til skader på nerver, nyrer, hjerte og øyene.
Glukagon är ett hormon som produceras i bukspottkörteln och har en viktig roll i kroppens energibalans. Glukagon stimulerar frisättningen av glukos (socker) från levern till blodet, särskilt när blodsockernivåerna är låga. Detta hjälper till att höja blodsockernivåerna och ge kroppen den energi som behövs. Glukagon verkar genom att aktivera en signalsubstans, cAMP, i målceller, vilket leder till att levern omvandlar glykogen (ett kolhydrat) till glukos.
Adrenaline, även känt som epinefrin, är ett hormon och neurotransmittor som produceras i binucleära celler i mittgången av kotexhuvan (adrenala glanden). Det aktiverar kroppens sympatiska nervsystem och orsakar en "kamps- eller flyktrespons", vilket innebär en ökning av hjärtslag, andning, svettning, pupillvidgande och blodtryck. Adrenaline binder till adrenerga receptorer i cellmembranet och utlöser en kaskad av intracellulära signaltransduktionsprocesser som leder till dess fysiologiska effekter.
Adrenalin används också som ett läkemedel, ofta som en injektion för att behandla allvarliga allergiska reaktioner (anafylaxi), låg hjärtrytm (bradykardi) och livshotande chocktillstånd.
'Hyperinsulinism' är ett medicinskt tillstånd där kroppen producerar för mycket insulin, ett hormon som reglerar blodsockernivåerna. Detta kan leda till låga nivåer glukos i blodet (hypoglykemi), vilket kan orsaka symtom som svimning, yrsel, trötthet och förvirring. Hyperinsulinism kan ha olika orsaker, inklusive genetiska defekter eller skador på betacellerna i bukspottkörteln, där insulin bildas. Behandlingen kan omfatta mediciner som minskar insulinförekomsten, kostförändringar och i vissa fall kirurgi för att avlägsna delar av betacellerna eller bukspottkörteln.
Pancreatic polypeptide (PP) är ett hormon som produceras i bukspjälkens (pancreas) så kallade PP-celler, vilka finns i de små körtelklasar som omger de större Langerhanss cellklasarna. PP-cellerna tillhör de neuroendokrina cellerna och utsöndrar hormonet i samband med matintag.
PP har flera funktioner, men dess främsta roll är att hämma den enzymatiska sekretionen från bukspjälkens exokrina del samt minska gallgångens tonus och motilitet (rörelse). Detta bidrar till en optimal kontroll av den enzymatiska processen som sker under nedbrytningen av maten i tarmen.
Även om pancreatisk polypeptid inte har direkta kliniska tillämpningar, kan mätningar av PP-nivåer användas som ett komplementärt verktyg vid diagnostisering och monitorering av neuroendokrina tumörer i bukspjälken.
"Blodsockermätning, egenkontroll" refererar till en metod där individen själv kan mäta sitt blodsockerhalts nivåer utanför klinisk setting. Det innebär att personen tar ett småprover av sin egen blodflötesvätska, oftast från fingret eller annan del av kroppen som har riklig blodförsörjning, och använder en glukosmätare för att bestämma sockernivån.
Glukosmätaren fungerar genom att elektrochemiskt mäta mängden glukos i blodet, vilket ger ett snabbt och exakt resultat. Denna metod används ofta av diabetiker för att övervaka sina blodsockerhalter och behandla sitt tillstånd på rätt sätt. Egenkontrollen kan även hjälpa diabetespatienter att undvika komplikationer som kan orsakas av höga eller låga blodsockernivåer.
'Glukosklamp' är ett medicinskt tillstånd som kan uppstå hos personer med diabetes, särskilt dem som behandlas med insulin. Det inträffar när glukosnivåerna i blodet både är höga (hyperglykemi) och lägre än normalt (hypoglykemi) samtidigt.
Detta händer oftast när en person med diabetes tar för mycket insulin för att kompensera för ett högt intag av kolhydrater, men det kan också orsakas av andra faktorer som sänker blodets förmåga att ta upp glukos, såsom hormonella störningar eller sjukdomar.
Glukosklamp kan vara farligt eftersom den kan leda till komplikationer som skador på nerver, hjärta, blodkärl och njurar. Symptomen på glukosklamp kan inkludera svettningar, tremor, yrsel, trötthet, förvirring, svårigheter att tala eller andas, och i värsta fall medvetslöshet eller koma.
Om du misstänker att du har glukosklamp bör du kontakta din läkare omedelbart.
En insulinpump är ett portativt medical device som levererar insulin kontinuerligt under dagen och natten till en person med diabetes typ 1 eller typ 2 som behöver insulint Therapi. Pumpan är programmerad för att leverera basalinsulin i små doser över tiden för att hålla glukosnivåerna stabila mellan måltider, och kan också ge extra insulin vid måltider eller när blodsockernivåerna är höga. Insulinpumpen är vanligtvis kopplad till kroppen via en tunn kateter som placeras under huden, ofta i magen.
Långtidsverkande insulin, även kallat basalinsulin eller långverkande basalinjektioner, är en typ av insulintyp som verkar kontinuerligt under ett längre period av tid för att hjälpa till att reglera nivåerna av glukos (socker) i blodet. Det ges vanligtvis en gång eller två gånger per dygn, beroende på behov och produkttyp. Långtidsverkande insulin hjälper till att minska nedbrytningen av fetter och protein för energi och hindrar kroppen från att bryta ner muskelvävnad som en energikälla när blodsockret är lågt. Det hjälper också till att förhindra att levern skapar för mycket glukos när det inte behövs. Långtidsverkande insulin används ofta tillsammans med snabbtverkande insulin för att behandla typ 1-diabetes och kan också användas för att behandla typ 2-diabetes som inte svarar på andra behandlingar.
Insulinom är ett sjukligt tillstånd orsakat av en insulinproducerande tumör i bukspottkörteln. Tumören producerar och utsöndrar för mycket insulin, vilket kan leda till lågt blodsockernivå (hypoglykemi). Symptomen på insulinom innefattar svettningar, trötthet, rastlöshet, hungerkänslor, yrsel, svimningar och i värsta fall koma. Insulinomer är vanligtvis godartade (icke-cancerösa), men de kan ändå orsaka allvarliga hälsoproblem om de inte behandlas korrekt. Behandlingen består ofta av kirurgiskt avlägsnande av tumören.
'Clinical alarms' refer to alerts or warnings generated by medical devices and systems in a healthcare setting, indicating a patient's abnormal physiological condition or a problem with the device itself. These alarms are designed to alert healthcare professionals to potential issues that may require immediate attention, such as changes in vital signs, medication administration errors, or equipment malfunctions.
Clinical alarms can be categorized into three types:
1. Physiological alarms - triggered when a patient's physiological condition falls outside of predetermined parameters, such as low oxygen saturation, high heart rate, or abnormal blood pressure.
2. Technical alarms - generated when there is a problem with the medical device itself, such as a sensor failure, battery depletion, or communication error.
3. Advisory alarms - provided to guide clinical decision-making and best practices, such as medication dosage recommendations or reminders for routine care.
Effective management of clinical alarms is critical in ensuring patient safety and reducing alarm fatigue, a phenomenon where healthcare professionals become desensitized to the constant barrage of alarms, leading to delayed response times and potential harm to patients.
Hemoglobin A, glykosylerad (HbA1c) är ett jämförelsevis stabilt mått på blodsockernivå under de senaste 2-3 månaderna. Det utgör ungefär 98-99 % av det totala hemoglobinet hos en frisk person och bildas när glukosen (blodsockret) kemiskt binder till den beta-ställda globinproteinkedjan i hemoglobinet.
Glykosyleringen av hemoglobin A beror på blodsockernivån under hela livslängden på en röd blodkropp (cirka 120 dagar), vilket gör att HbA1c kan användas som ett långsiktigt mått på blodsockerreglering. Högre HbA1c-värden är ofta förknippade med en sämre kontrollerad diabetes och ökad risk för komplikationer relaterade till högt blodsocker.
'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.
Den ventromediala hypothalamuskärnan (VMH) är en region i hypothalamus, en del av hjärnan som spelar en viktig roll i regleringen av olika kroppsliga funktioner såsom aptit, sömn, kroppstemperatur och homeostas. VMH är belägen i den ventromediala delen av hypothalamus och består av två huvudsakliga nervcellsgrupper: kärnor för glukosomsättning och kärnor för energibalans.
VMH är involverad i regleringen av aptit och matintag, där skador på eller störningar i VMH kan leda till förändringar i matvanor och vikt. VMH har också visat sig vara involverad i aggressivt beteende, sexualdrift, stressrespons och emotionell reglering.
I medicinsk kontext kan störningar i VMH leda till olika endokrina och metaboliska sjukdomar, såsom diabetes, fetma och essentiell hypertension. Dessutom kan skador på VMH orsaka förändringar i beteende och emotionella reaktioner, som irritabilitet, aggressivitet och depression.
Hyperglykemi är ett medicinskt tillstånd där blodsockernivån är för hög. Normal blodsockerniva varierar, men vanligtvis ligger den mellan 70–130 milligram per deciliter (mg/dL) under snabbande förhållanden. Hyperglykemi definieras som en blodsockernivå över 200 mg/dL efter att ha varit i ett icke-diabetiskt tillstånd under minst två timmar. I allmänhet används följande kategorier för att klassificera hyperglykemi:
* Lätt hyperglykemi: Blodsockernivå över 140 mg/dL, men under 200 mg/dL
* Allvarlig hyperglykemi: Blodsockernivå över 200 mg/dL
* Diabetisk kris (hyperosmolärt koma eller diabetisk ketoacidos): Blodsockernivå över 600 mg/dL
Hyperglykemi kan orsakas av olika faktorer, inklusive för lite insulin, för mycket glukagon, stress, sjukdomar och vissa mediciner. Symptomen på hyperglykemi kan variera från milda till allvarliga och inkluderar törst, ökad urinproduktion, trötthet, svårigheter att koncentrera sig och i värsta fall koma eller medvetslöshet.
Nesidioblastosi är ett medicinskt tillstånd där betaceller, de celler som producerar insulin i bukspottkörteln, inte utvecklas på rätt sätt. Istället bildas de direkt från stromacellerna i bukspottkörteln, istället för att differensiera från endokrina progenitorceller. Detta kan leda till överproduktion av insulin och hypoglykemi (lågt blodsockennivå). Nesidioblastos förekommer oftast hos spädbarn, men kan även ses hos äldre barn och vuxna. Symptomen på hypoglykemi kan vara svårigheter att andas, krampningar, yrsel, trötthet och medvetslöshet. Behandlingen för nesidioblastos innefattar ofta kosthållning med lågt kolhydratintag, behandling med glukagon och eventuellt kirurgiskt avlägsnande av delar av bukspottkörteln.
Congenital hyperinsulinism (CHI) is a genetic disorder characterized by the excessive production and release of insulin from the beta cells of the pancreas. This condition results in persistently low blood sugar (hypoglycemia) levels, which can be severe and life-threatening if not properly managed.
There are several types of CHI, each with its own genetic cause and clinical features. The two main forms are diffuse CHI and focal CHI. Diffuse CHI affects the entire pancreas, while focal CHI involves a specific area of the pancreas.
The symptoms of CHI can vary in severity and may include:
* Hypoglycemia (low blood sugar)
* Lethargy or sleepiness
* Poor feeding or refusal to eat
* Seizures or convulsions
* Pale skin
* Sweating
* Tremors or shakiness
* Irritability or fussiness
If left untreated, CHI can lead to serious complications such as brain damage, developmental delays, and even death. Treatment typically involves medication to control insulin levels, dietary management, and in some cases, surgery to remove the affected part of the pancreas.
It is important to note that congenital hyperinsulinism is a rare condition, affecting approximately 1 in every 50,000 births. However, early diagnosis and treatment are crucial for optimal outcomes.
Insulinom är ett sjukligt tillstånd orsakat av en benign (godartad) tumör i betacellerna i bukspottkörteln, som producerar insulin. Tumören orsakar överproduktion och översekretion av insulin, vilket kan leda till hypoglykemi (lågt blodsocker). Symptomen på insulinom inkluder svält, tremor, yrsel, sömnlöshet, förvirring, synproblem och i värsta fall medvetslöshetsstörningar. Insulinom diagnostiseras vanligtvis genom blodprov och avbildande tester som CT-scan eller MRI. Behandlingen består ofta av kirurgiskt avlägsnande av tumören, vilket normalt leder till en fullständig bot.
C-peptid är ett peptidfragment som produceras under syntesen av insulin i kroppen. Det bildas när proinsulin, ett protein som produceras i beta celler i bukspottkörteln, klipps itu till två delar: C-peptid och insulin. Dessa två delar är sammanbundna med varandra under en viss period innan de separeras och frigörs.
C-peptid används som ett markör för insulintillverkning i kroppen, eftersom nivåerna av C-peptid korrelerar med mängden insulin som produceras. Det kan vara användbart vid diagnostisering och övervakning av diabetes, särskilt typ 1-diabetes, där patienter ofta har låg eller obefintlig produktion av både C-peptid och insulin.
Det är värt att notera att C-peptid inte har någon känd biologisk aktivitet i sig själv, men det kan ha en skyddande effekt på blodkärlen genom att förhindra skador orsakade av höga nivåer av glukos och fria radikaler.
Sulfonylurea föreningar är en grupp orala antidiabetika som används för att behandla typ 2-diabetes. De fungerar genom att stimulera release av insulin från betacellerna i bukspottkörteln, vilket hjälper till att sänka nivåerna av glukos (socker) i blodet.
Sulfonylurea föreningarna binder till ATP-sensitiva kaliumkanaler på cellmembranet hos betacellerna och blockerar deras funktion. Detta leder till en ökad intracellulär koncentration av calciumjoner, vilket i sin tur stimulerar release av insulin från cellen.
Exempel på sulfonylurea föreningar inkluderar glibenclamid, glipizid och glyburide. Dessa läkemedel kan vara effektiva för att kontrollera blodsockernivåer hos vissa personer med typ 2-diabetes, men de kan också orsaka lågblodsockersyndrom (hypoglykemi) som biverkning. Därför bör de användas under övervakning av en läkare och i kombination med andra behandlingsmetoder, såsom livsstilsförändringar, för att uppnå optimal glukoskontroll.
Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används som antiinflammatorisk och immunsuppressiv medicin. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar inflammation och undertrycker immunsvaret. Hydrokortison används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive astma, eksem, psoriasis, reumatoid artrit, multipel skleros och vissa former av cancer. Det kan också användas för att ersätta kortisol som ett hormon hos personer med adrenalinsufficiens. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad risk för infektion, ökad aptit, viktuppgång, sömnstörningar och svaghet i musklerna om det används under längre tid eller vid högre doser.
Typ 2-diabetes, även känd som icke-insulindependig diabetes mellitus (NIDDM), är en endokrinologisk störning karaktäriserad av höga nivåer glukos i blodet (hyperglykemi) orsakade av resistans mot insulin och bristande kompensatorisk insulinsekretion från betacellerna i bukspottkörteln. Detta leder till en förlängd och ökad glukosutsöndring från levern, vilket ytterligare förvärrar hyperglykemi.
Typ 2-diabetes är vanligt förekommande hos vuxna, men den kan också drabba barn och ungdomar, särskilt i sammanhang av övervikt och bristande motion. Den är ofta förknippad med andra hälsoproblem som högt blodtryck, höga nivåer kolesterol och lipider, och fetma. Långvarig obehandlad typ 2-diabetes kan leda till komplikationer såsom neuropati, retinopati, njurssjukdom (nefropati) och kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Behandlingen av typ 2-diabetes inkluderar livsstilsförändringar såsom viktminskning, fysisk aktivitet, hälsosam kosthållning och rökavvänjande. Medicinska behandlingar kan omfatta orala antidiabetiska läkemedel (till exempel metformin, sulfonylurea, gliptiner, glukagonliknande peptid-1 receptor agonister och SGLT2-hämmare) eller insulintillsättning.
Noradrenalin, också känt som norepinefrin, är ett hormon och neurotransmittor i kroppen. Det produceras naturligt i kroppen av nervceller (neuron) i både centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och det perifera nervsystemet (nervceller utanför hjärnan och ryggmärgen).
I centrala nervsystemet är noradrenalin involverat i vakenhet, uppmärksamhet, minnesbildning och emotionella reaktioner. I det perifera nervsystemet spelar noradrenalin en roll i regleringen av blodtrycket, hjärtats frekvens och andningen.
Noradrenalin binder till speciella receptorer (adrenoreceptorer) på cellmembranen för att utöva sina effekter. Det finns två huvudtyper av adrenoreceptorer: alfa- och beta-receptorer, som kan underindelas i flera subtyper. Noradrenalin binder till både alfa- och beta-receptorerna, men har en starkare affinitet till alfa-1-receptorer.
I medicinsk kontext används syntetiskt framställd noradrenalin som läkemedel för att behandla lågt blodtryck (hypotoni) och skapa en ökning av hjärtats pumpförmåga. Det ges ofta som intravenös infusion under kontrollerade omständigheter i sjukhusmiljö.
En konstgjord bukspottkörtel, också känd som en pankreasartificiell, är en medicinsk apparatur som används för att hjälpa till att ersätta funktionen hos en defekt eller avlägsnad bukspottkörtel. Den konstgjorda bukspottkörteln består vanligtvis av två delar: en pumppump som levererar insulin och andra hormoner direkt in i kroppen, samt en kateter som placeras i mag- eller tarmkanalen för att leverera digestiva enzymer när de behövs.
Den konstgjorda bukspottkörteln är vanligtvis reserverad för personer med svår typ 1-diabetes, som inte kan kontrolleras med insulinsprutor, samt för personer som har drabbats av svåra komplikationer orsakade av bukspottkörtelinflammation (pankreatit) eller bukspottkörteltumörer.
Glipizid är ett orals antidiabetikum som används för att behandla typ 2-diabetes. Det tillhör en grupp läkemedel som kallas sulfonyleter och fungerar genom att stimulera insulinsecretion från betacellerna i bukspottkörteln. Glipizid hjälper till att kontrollera blodsockernivåer efter mål mat och under fastande tillstånd. Läkemedlet ges vanligtvis en till tre gånger per dag, beroende på patientens behov och blodsockerresponsen.
Insulinantikroper är antikroppar som riktas mot insulin och kan neutralisera dess effekt. De bildas som en autoimmun reaktion hos vissa personer med diabetes typ 1, men kan också förekomma hos en mindre andel av personer med diabetes typ 2 eller helt utan diabetes. Insulinantikroppar kan mätas i blodet och höga nivåer kan vara associerade med sämre insulinsensitivitet och insulinresistens.
Medicinskt sett betyder ‘medvetenhet’ att en individ har förmågan att vara medveten om och insiktsfull till sin egen mentala tillstånd, kroppsliga känslor, minnen, perceptioner, tänkande och omgivning. Det innebär också att en person har förmågan att fokusera, uppmärksamma, processera information och svara på stimuli från sin omgivning. Medvetenhet är en komplex process som involverar flera olika delar av hjärnan och kan variera i nivå och kvalitet beroende på en persons medvetande-tillstånd, till exempel vid medvetenhet under vakenhet eller under sömn, medvetslöshet eller koma.
Insulin Lispro är ett snabbt verksamt insulinförskrivet läkemedel som används för att behandla diabetes typ 1 och typ 2. Det är en modifierad form av humant insulin där aminosyrasekvensen hos de två första aminosyrorna (prolin och lysin) i B-kedjan har bytt plats. Denna modifikation gör att insulinet absorberas snabbare och når sin toppkoncentration i blodet mycket fortare än det naturliga humana insulinet, vilket ger en snabbare insulinverkan efter injektion. Insulin Lispro börjar verka inom 15 minuter efter injektion och når sin toppkoncentration efter ungefär 1 timme. Dess effekt varar i cirka 3-5 timmar. Det används ofta som bolusinsulin före eller efter måltider för att kontrollera glukosnivåerna i blodet.
Den medicinska termen "ambulant patientövervakning" refererar till en typ av vård där en patient som inte behöver vårdas på sjukhus, ändå övervakas för att se till att de mår bra och att deras behandling är effektiv. Patienten kommer in på en klinik eller ett sjukhus på specifika tider för att få sin tillstånd undersökt och för att möta läkare, sjuksköterskor eller andra vårdpersonal.
Den ambulanta patientövervakningen kan involvera regelbundna fysiska undersökningar, laboratorietester och andra tester som behövs för att övervaka patientens tillstånd. Den kan också innebära att patienten ges råd om sin vård och livsstil, samt att läkaren justerar patientens behandling baserat på resultaten av de regelbundna undersökningarna.
Den ambulanta patientövervakningen är vanlig för patienter med kroniska sjukdomar som diabetes, astma eller hjärtsjukdomar, där det är viktigt att övervaka deras tillstånd kontinuerligt för att undvika komplikationer och förbättra deras livskvalitet.
Insulin Aspart är ett snabbt verksamt insulinförskrivet läkemedel som används för att behandla typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Det är en analog form av humant insulin, vilket betyder att det har en modifierad aminosyresekvens jämfört med naturligt förekommande insulin i kroppen. Insulin Aspart har designats för att efterlikna insulinet som produceras naturligt i kroppen närmare, särskilt efter en måltid. Det gör det möjligt för patienter med diabetes att kontrollera sin blodsockernivå mer effektivt och undvika komplikationer relaterade till höga blodsockerhalter.
Insulin Aspart fungerar på samma sätt som naturligt insulin genom att underlätta cellernas upptag av glukos (socker) från blodet. När vi äter, ökar våra blodsockerhaler och det behövs insulin för att hjälpa till att transportera glukosen in i kroppens celler så att den kan användas som energi. Vid diabetes är detta system stört, vilket leder till höga blodsockerhaler. Insulin Aspart ersätter det insulin som kroppen saknar och hjälper på så sätt till att kontrollera blodsockernivåerna.
Insulin Aspart ges vanligtvis som injektion under huden med en insulinspruta, ett insulinpenna eller ett insulinpumpsystem. Läkemedlet bör ges precis innan eller strax efter en måltid för att få maximal effekt. Doseringen av Insulin Aspart bestäms individuellt och beror på patientens behov, blodsockerhalar och diet.
Sidan med varningar och biverkningar inkluderar risk för hypoglykemi (låga blodsocker), som kan orsaka symtom som svettning, trötthet, rastlöshet, yrsel, svimning eller koma. Andra biverkningar kan vara irritation eller smärta vid injektionsstället, allergiska reaktioner och förändringar i vikten. Det är viktigt att prata med läkaren om alla eventuella frågor eller oro relaterade till Insulin Aspart.
'Insulin, Isophane', även känt som NPH-insulin (Neutral Protamine Hagedorn), är ett preparat av mittaktigt insulin som används för att behandla diabetes typ 1 och typ 2. Insulin, Isophane är en blandning av insulin och zinkhydroxid i en lösning med protamin, en långsamtverkande substans. Denna kombination gör att insulinet absorberas långsammare från muskelvävnaden jämfört med snabbtverkande insulin, vilket ger uppehåll i insulinkoncentrationen under ungefär 10-14 timmar. Detta gör Insulin, Isophane användbart för att kontrollera glukosnivåerna under en längre tidsperiod och minskar antalet injektioner som behövs under dagen.
Diazoxid är ett läkemedel som används för att behandla hypoglykemi (lågt blodsocker) orsakad av hyperinsulinemi (överproduktion av insulin), till exempel vid behandlingen av insulinom (en typ av benign tumör i bukspottkörteln som producerar för mycket insulin).
Diazoxid fungerar genom att hämma releasen av insulin från betaceller i bukspottkörteln. Det gör detta genom att öka intracellulärt calcium och aktivera kalmodulin, vilket leder till inhibition av ATP-sensitiv potassiumkanalen och därmed minskar insulinföreningarnas sekretion.
Det är viktigt att notera att diazoxid inte bör användas för att behandla hypoglykemi som orsakas av andra sjukdomar än hyperinsulinemi, eftersom det kan leda till höga nivåer av glukos i blodet och öka risken för diabetes.
'Insulin, Regular, Pork' er en type med insulin som brukes som behandling for diabetes mellitus. Insulin er ein hormon som produseres naturlig i kroppen og hjelper til å regulere blodsukkeret ved å la kroppens celler absorbere glukose (en enkel type med sukker) fra blodet.
"Insulin, Regular, Pork" er et pork-basert insulin som har blitt isolert og renset fra pork-beta-celler, der det også produseres naturlig insulin i levende værsler. Dette type med insulin er konsentrisert til en styrke av 100 Einheter per milliliter (IE/ml) og har en relativt langvarig vernsevirking på om lag 5-8 timer etter innsprøyting. Det betyr at det kan være vellagt for å holde blodsukkeret konstant over en lengre periode.
Det er viktig å nevne at pork-basert insulin har blitt brukt mindre og mindre i løpet av de siste årene på grunn av teknologiske forbedringer og utviklingen av human-basert insulin som er mer lik det insulin kroppen selv produserer. På grunn av dette kan mange personer med diabetes i dag få behandles med human-basert insulin i stedet for pork-basert insulin.
Glukoneogenese er en metabol proces hvor nye glukosemolekyler syntetiseres i leveren fra ikke-karbohydratkilder, typisk under fastende tilstande eller fysiologisk stress. Denne process konverterer organiske syrer, such as pyruvat, lactat, og glycerol, samt aminosyrer til glukose via en række enzymkatalyserede reaktioner. Glukoneogenesen er en modsætning til glykolysen, hvor glukose omdannes til pyruvat for at generere energi i form af ATP og NADH. Begge processer er vigtige dele af cellulær energihusholdning og reguleres nøje for at sikre homeostase i kroppen.
3-Hydroxybutursyra, även känt som 3-hydroxybutyrat, är en ketonkropp som produceras i levern under fastande tillstånd eller vid ketonkroppsproduktion av andra orsaker. Det är en syra med kemisk formel CH3CH2CO2H.
I medicinska sammanhang, kan höga nivåer av 3-hydroxybutursyra i blodet vara ett tecken på diabetisk ketoacidos (DKA), en allvarlig komplikation av diabetes som orsakas av höga nivåer av glukos och syrebrist i kroppen. DKA kan leda till koma eller till och med dödsfall om den inte behandlas omedelbart.
Det är viktigt att mäta nivåerna av 3-hydroxybutursyra i blodet vid misstänkt DKA, för att snabbt kunna ställa en diagnos och ge lämplig behandling.
Den autonoma nervsystemet (ANS) är ett delsystem av nervsystemet som styr och reglerar de involuntära fysiologiska processerna i kroppen, såsom hjärtslag, andning, blodtryck, kroppstemperatur, mag-tarmsystemets funktioner och sexuell respons. Det autonoma nervsystemet består av två delar: den sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet. Den sympatiska nervsystemet är aktiverat under stress eller fara och förbereder kroppen för fight-or-flight-svar (kämpa eller fly-svar), medan det parasympatiska nervsystemet är aktiverat under vila och restaurerar kroppens energiresurser genom att sänka hjärtslag, andningsfrekvens och blodtryck.
"Subkutan dropp" är en medicinsk term som refererar till när ett läkemedel ges i form av en injektion som administreras under huden, i det subkuta muskelvävnad som ligger direkt under huden. Detta görs vanligtvis med hjälp av en smal, kort nål som penetrerar huden och placeras i det subkutana utrymmet.
Den typiska volymen för en subkutan injektion är mellan 0,5 och 1 milliliter. De flesta läkemedel som ges som subkutana injektioner är i flytande form, men vissa kan också ges som fast substance som smälts ner innan injektionen.
Exempel på läkemedel som ofta ges som subkutana dropp inkluderar insulin, blodfettsminskande medel och vissa typer av vacciner.
Human Growth Hormone (HGH) eller humant tillväxthormon är ett peptidhormon som produceras och sekreteras av anterior pituitäten, en del av hypofysen i hjärnan. Det spelar en viktig roll i normal växt- och utvecklingsprocesser, såsom celltillväxt och celldifferentiering, proteinmetabolism, kolhydratmetabolism och lipidmetabolism. HGH stimulerar också produktionen av insulin-like growth factor-1 (IGF-1), som är ett viktigt mediator i många av HGH:s effekter på tillväxt och metabolism.
Mängden HGH i kroppen når sin topp under puberteten och minskar sedan gradvis med åldrandet. Låga nivåer av HGH kan leda till tillstånd som till exempel tillväxthormonbrist, som kan ge symtom såsom försenad pubertet, låg muskelmassa, ökad kroppsfett, trötthet och benväxling. Däremot kan för höga nivåer av HGH leda till akromegali, en sjukdom som karaktäriseras av otillräcklig benväxling under uppväxten och överdriven vävnadsväxt efter slutförda tillväxten.
En islet cell adenoma är en godartad tumör som utvecklas i de insulinproducerande betacellerna i Langerhansöarna i bukspottkörteln. Denna typ av adenom kan orsaka överproduktion av insulin, vilket kan leda till hypoglykemi (lågt blodsocker). Symptomen på islet cell adenoma inkluder svaghet, tremor, hungern, yrsel och i värsta fall medvetslöshet. Behandlingen för islet cell adenom kan omfatta kirurgiskt avlägsnande av tumören eller medicinsk behandling för att kontrollera insulinnivåerna.
Pure Autonomic Failure (PAF) är en sjukdom som kännetecknas av en progressiv nedbrytning av det autonoma nervsystemet, vilket kontrollerar automatiska kroppsfunktioner såsom hjärtrytm, blodtryck, svettningar, tarmfunktion och pupillreaktion.
PAF orsakas av en degeneration av de ganglier i ryggraden som styr det autonoma nervsystemet, vilket leder till att signaler från hjärnan inte kan nå de organ som ska kontrolleras korrekt. Detta kan leda till symtom såsom låg eller hög blodtryck, svårigheter med att svettas, trötthet, yrsel och i vissa fall även impotens hos män.
Det är värt att notera att PAF inte påverkar intellektuella förmågor eller muskulär koordination. Sjukdomen är vanligast hos äldre personer över 50 år och är något vanligare hos män än kvinnor.
Det finns inget botemedel för PAF, men vissa symtom kan behandlas med mediciner eller andra terapeutiska metoder. Det är också viktigt att personer med PAF övervakas regelbundet av en läkare för att se till att komplikationer undviks och att behandlingen anpassas efter behov.
Homeostas är ett begrepp inom fysiologi och betecknar ett systems förmåga att upreta och underhålla en relativt konstant internt miljö, trots fluktuerande yttre förhållanden. Det innebär att levande organismer har mekanismer som reglerar och kontrollerar olika fysiologiska variabler, såsom kroppstemperatur, syre- och näringsomsättning, vätskebalans och elektrolytbalans, för att upprätthålla en jämn och balanserad inre miljö. Homeostas uppnås genom ett komplext regleringssystem som innefattar sensoriska mekanismer, integrationscentra och effektormekanismer. Exempel på homeostatiska processer är blodsockernivåers reglering av insulin och glukagon, kroppstemperaturreglering genom svettning och skälva samt vätske- och elektrolytbalansens reglering genom hormonella mekanismer.
Diabetes är en grupp av metabola störningar som kännetecknas av höga nivåer av glukos (socker) i blodet över en längre tidsperiod. Det orsakas vanligtvis av brist på insulinproduktion, resistans mot insulins effekt eller båda.
Det finns två huvudtyper av diabetes:
1. Typ 1 diabetes: Denna form orsakas av en autoimmun reaktion där kroppen attackerar och förstör de celler i bukspottkörteln som producerar insulin. Detta resulterar i att personen inte kan producera tillräckligt med insulin för att reglera blodsockernivåerna. Typ 1 diabetes behandlas vanligtvis med insulintillskott.
2. Typ 2 diabetes: Denna form orsakas av resistans mot insulinet, vilket innebär att kroppen inte kan använda insulin effektivt. I vissa fall kan också insulinproduktionen vara för låg. Typ 2 diabetes kan behandlas med livsstilsförändringar som träning, viktminskning och hälsosam kost, men i vissa fall kan även mediciner eller insulintillskott behövas.
Diabetes kan också uppstå under graviditeten och kallas då gestationell diabetes. Denna form av diabetes försvinner vanligtvis efter att barnet har fötts, men ökar risken för att utveckla typ 2 diabetes senare i livet.
Diabetes kan leda till allvarliga komplikationer som njurssjukdom, synskada, neuropati, hjärt-kärlsjukdom och sår som har svårt att läka. Det är viktigt att diagnostiseras tidigt och få behandling för att undvika dessa komplikationer.
Dumpningssyndrom är ett medicinskt tillstånd som kan uppstå efter en mag-tarmläkaroperation, särskilt efter operationer där stora delar eller hela magen tas bort. Tillståndet orsakas av att maginnehållet snabbt rinner ned i tarmsystemet utan att förväntade mängder hormoner och neurotransmittorer har haft tid att släppas ut, vilket stör regleringen av tarmsystemets motorik.
Symptomen på dumpningssyndrom innefattar bland annat illamående, kräkningar, buksmärtor, diarré och undernäring. Tillståndet kan behandlas med dietförändringar, mediciner som reglerar tarmsystemets motorik eller i vissa fall ytterligare kirurgiska ingrepp.
Medicinskt sett betyder “fasta” att man avstår från intaget av mat och dryck, förutom vatten, under en viss tidsperiod. Det används ofta i samband med laboratorieundersökningar eller medicinska ingrepp, då det är viktigt att patientens blodvärden inte påverkas av nyligen intagen mat eller dryck.
Längden på fastan kan variera beroende på ändamålet, men vanligtvis innebär det att man inte ska äta eller dricka någonting under minst 8-12 timmar innan blodprover tas. I vissa fall, som inför kirurgiska ingrepp, kan fastan vara längre.
Det är viktigt att följa läkares eller sjuksköterskans instruktioner angående fastan, eftersom det kan ha betydelse för din behandling och hälsa.
Pankreatektomi är en kirurgisk procedure där man tar bort hela eller delar av pancreas, det vill säga bukspottskörteln. Det finns två huvudtyper av pankreatektomier: total pankreatektomi och partiell pankreatektomi.
Vid en total pankreatektomi tas hela pancreaset bort, inklusive gallgången och tolvfingertarmen. Denna procedure utförs vanligtvis när patienten har pankreascancer som har spridit sig till omgivande vävnad eller när patienten har en chronic pancreatitis som inte svarat på andra behandlingsformer.
Vid en partiell pankreatektomi tas endast en del av pancreaset bort, vanligtvis den delen som innehåller tumören eller den skadade vävnaden. Detta kan vara fallet vid behandling av mindre allvarliga fall av pancreascancer eller inflammation i pancreas.
Efter en pankreatektomi kan patienten ha ökad risk för diabetes och malabsorption, eftersom pancreas producerar hormonet insulin och enzymer som hjälper till att bryta ned näringsämnen i mag-tarmsystemet. Dessa komplikationer behandlas vanligtvis med livsstilsförändringar, mediciner och kostförändringar.
'Fria fettsyror' (FFA) refererar till fettsyror som frigörs från lipoproteiner och andra förrådsvävnader i kroppen och cirkulerar i blodplasma. De är även kända som 'icke-esterifierade fettsyror' (NEFA) eftersom de inte är bundna till glycerol som en esterlänk, vilket är fallet med fettsyrorna i triglycerider.
När kroppen behöver mer energisubstrat för cellulär metabolism, till exempel vid fastande eller under intensiv träning, kommer lipasenzym att bryta ned triglycerider i lipoproteiner och adipocyter (fettceller) till glycerol och fria fettsyror. Dessa fria fettsyror transporteras sedan av albumin till olika vävnader, inklusive lever, hjärta och skelettmuskler, där de kan användas som energikälla genom β-oxidation i mitokondrier.
Fria fettsyror spelar en viktig roll i kroppens energibalans och homeostasis. Förhöjda nivåer av fria fettsyror kan dock vara skadliga, eftersom de kan leda till insulinresistens, oxidativ stress och inflammation. Därför är det viktigt att upprätthålla en balans mellan användning och lagring av fettsyror i kroppen.
Adrenokortikotropiskt hormon, ofta förkortat ACTH, är ett hormon som produceras och utsöndras av hypofysens framlob (adenohypofysen). Hormonet styr produktionen och sekretionen av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.
ACTH bildas som en del av ett större protein, proopiomelanocortin (POMC), tillsammans med andra biologiskt aktiva peptider som β-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). När POMC spjälkas upp av specifika enzymer bildas de olika peptiderna, inklusive ACTH.
ACTH binder till sina receptorer i binjurebarken och stimulerar syntesen och sekretionen av kortisol, som är ett viktigt hormon involverat i stressrespons, metabolism och homeostas. Överskott av ACTH leder till ökad produktion av kortisol, medan brist på ACTH orsakar minskad produktion av kortisol och kan leda till sjukdomen Addisons sjukdom.
Enligt medicinskt perspektiv är en nyfödd ett barn som har nyligen fötts och fortfarande befinner sig inom sitt första levnadsår. Detta omfattar oftast spädbarn som är yngre än 28 dagar, även kända som "fullborna", men kan fortsätta att gälla under de första 12 månaderna av barnets liv. Under denna tidsperiod genomgår barnet snabba fysiska och utvecklingsmässiga förändringar, vilket gör det viktigt att övervaka dess tillstånd noga för att säkerställa en hälsosam utveckling.
Sulfonylurea receptors (SUR) är proteiner i cellmembranet som binder till sulfonyleuror, en typ av orala antidiabetika läkemedel. Dessa receptorer är belägna i beta-celler i bukspottkörteln och är involverade i insulinsekretering. När sulfonylurea läkemedlen binder till SUR, ökar detta cellmembranets permeabilitet för kalciumjoner, vilket leder till en ökad sekretion av insulin från beta-cellerna. Det finns två typer av sulfonylurea receptorer, SUR1 och SUR2, som har olika funktioner i kroppen. SUR1 är specifikt beläget i bukspottkörteln medan SUR2 finns i hjärta, muskler och nervceller.
Simulerade sjukdomar, även kända som simuleringstecken eller konversionstecken, är en sorts symptom eller tecknen på en påstådd sjukdom eller skada som inte kan förklaras av någon organic eller fysiologisk sjukdom eller skada. Istället uppstår dessa simulerade sjukdomar ofta som ett resultat av psykiska eller emotionella problem, såsom stress, trauma, ångest eller söker efter uppmärksamhet.
Simulerade sjukdomar kan variera från milda till allvarliga och kan inkludera en bred skala av symptom, såsom svimningar, yrsel, smärtor, spasmer, förlamningar, hörsel- eller synnedsättningar, minnesförlust och andra neurologiska tecken. Dessa simulerade sjukdomar kan vara medvetet fabricerade eller omedvetet utlösta av den drabbades psyke.
Det är värt att notera att simuleringstecken inte ska förväxlas med personer som exagererar sina symptom eller ljuger om sin sjukdom, eftersom detta ofta kan ha andra orsaker än psykiska problem. Vidare bör man vara försiktig med att ställa en diagnos av simulerade sjukdomar utan att först ha uteslutit alla möjliga organic orsaker till symptomen, eftersom detta kan leda till felbehandling och skada patienten.
Dipeptidylpeptidase 4 (DPP-4) inhibitors are a class of medications used to treat type 2 diabetes. They work by blocking the action of DPP-4, an enzyme that breaks down incretin hormones in the body. Incretin hormones are released after eating and help to regulate blood sugar levels by increasing insulin secretion and decreasing glucagon secretion.
By inhibiting DPP-4, these medications increase the levels of incretin hormones in the body, which leads to better control of blood sugar levels. DPP-4 inhibitors are generally well-tolerated and have a low risk of hypoglycemia (low blood sugar). They are often used in combination with other diabetes medications, such as metformin or sulfonylureas.
Some examples of DPP-4 inhibitors include sitagliptin (Januvia), saxagliptin (Onglyza), linagliptin (Tradjenta), and alogliptin (Nesina).
Metformin är ett oral antidiabetikum, som primärt används för att behandla typ 2-diabetes. Det verkar genom att minska leverns produktion av glukos och öka kroppens känslighet för insulin. Metformin hjälper också till att kontrollera blodsockernivåer efter måltider. Det är vanligen det första läkemedlet som preskrivs för typ 2-diabetes, och kan användas ensamt eller i kombination med andra läkemedel.
Langerhans celler är typen av dendritiska celler som finns i huden och epitelgeweben. De utgör ett viktigt bestånddel i immunförsvaret genom att presentera antigen till T-celler och initiera en immunrespons. Langerhans cellöar är speciella strukturer som finns i epidermis, den yttre delen av huden, där de sitter mellan keratinocyterna. Deras huvudfunktion är att fagocytera främmande partiklar och proteiner, bryta ner dem till små peptider och presentera dessa för T-celler i lymfknutor. På det sättet hjälper de till att identifiera och eliminera patogener som tränger in i kroppen genom huden.
Sjukdomar hos nyfödda, även kända som neonatala sjukdomar, är tillstånd eller störningar som uppstår hos barn under de första 28 dagarna efter födseln. Dessa sjukdomar kan vara medfötta eller aquired, och kan variera från milda till livshotande.
Exempel på vanliga sjukdomar hos nyfödda innefattar:
1. Atresier och stenoser (till exempel ductus arteriosus atresia och coarctation av aortan)
2. Respirationsdistresssyndrom (RDS)
3. Infektioner (till exempel sepsis, pneumonia och meningit)
4. Hjärtsjukdomar (till exempel hjärtfel och kardiomyopati)
5. För tidig nedbrytning av blodkroppar (till exempel anemi)
6. Gastrointestinala sjukdomar (till exempel nekrotiserande enterokolit, mekoniumileus och gastroschisis)
7. Förhöjda nivåer av bilirubin (hyperbilirubinemi) som kan leda till kronisk bilirubin-inducerad neurologisk skada (BIND)
8. Infektion med herpes simplex virus
9. Njursjukdomar (till exempel nefropati och urinvägsinfektion)
10. Centrala nervsystemsstörningar (till exempel cerebral pares, epilepsi och hydrocephalus)
Behandlingen av sjukdomar hos nyfödda kan variera beroende på typ och svårighetsgrad, men kan innefatta observation, medicinsk behandling, kirurgi eller intensivvård.
I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:
1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.
I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.
Hypoglykemi
C-peptid
Diabeteskoma
Hyperglykemi
Hyperinsulinism
Propranolol
Giftstruma
Binjureinsufficiens
Insulin lispro
Bukspottkörtelcancer
Diabetes
Galaktosemi
Alkoholförgiftning
Typ 1-diabetes
CPT1A
Sulfonylurea
Status epileptikus
Metformin
Förändrat medvetandetillstånd
Pertussistoxin
Palpitation
Renal glykosuri
Multipel acylkoenzym A-dehydrogenasbrist
CPT II-brist
Alfacell
Acanthosis nigricans
Blodsockerreglering
Gastroenterit
Graviditetsdiabetes
Känning
Hypoglykemi - Wikipedia
Hypoglykemi differentialdiagnos
Akutask Hypoglykemi - Insulinkoma APL Ospecificerad - AIDA - APL
Saxenda - FASS Allmänhet
Giftinformationscentralen
ABASAGLAR KwikPen - FASS Allmänhet
Ätstörningar - Viss.nu
Diabetes - Janusinfo.se
Myhres syndrom - Socialstyrelsen
GOLD-studien | Akademiska
Sök - Kunskapsluckor
LCHAD-brist och TFP-brist - Socialstyrelsen
Intensiv glukossänkande behandling vid diabetes
Övrig information om typ 2-diabetes
Kommer jag nu få köra de ambulanser som min arbetsgivare har och som kräver C-körkort? - Transportstyrelsen
Multipel endokrin neoplasi typ I - Socialstyrelsen
Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel - Janusinfo.se
Bokslutskommuniké 21/22
Typ 2-diabetes - Vårdgivare Skåne
Anders fick nota på 12 000 kronor för repor i hissen: 'Det är i alla fall mindre än 65 000' - Hem & Hyra
Insulinpumpar jämfört med injektioner med penna: Vad är skillnaden?
Medinsikt.
Blodsocker 2,7 mmol/l - bra eller dåligt? | KollaBlodsocker.se
Även barn och ungdomar kan drabbas av stroke
mars 2009 - Zarah Öbergs Blogg
GH AITT - Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Extend Bar Yoghurt och Citron 15-pack - Diabetic Designed
Känslors inverkan på blodsocker - Never Ending Story
Arkiv - Dagensdiabetes.se - Det senaste inom diabetologi
Blodsocker9
- Hypoglykemi , även känt som lågt blodsocker, är ett allvarligt tillstånd där blodsockernivån i kroppen är för låg. (kollablodsocker.se)
- Ifall man använder insulin eller andra läkemedel som ökar risken för hypoglykemi följer man själv upp sitt blodsocker utifrån vårdplanen. (terveyskyla.fi)
- Hypoglykemi kan ha flera orsaker, den vanligaste är att det finns för mycket insulin i Hypoglykemi (lågt blodsocker) innebär att blodsockret sjunker under 3, 9 3 okt 2018 Lågt blodsocker (hypoglykemi). (netlify.app)
- till ett blodsocker under 3,3 mmol/L, vilket är lägre än i må Innan man kan tala om antingen för högt eller för lågt blodsocker behöver man veta Orsaken till att blodsockret ligger kvar på en normal nivå i ovanstående Det finns ett samband mellan en sänkt metabolism och hypoglykemi, det vill säga extremt lågt blodsocker med symtom som: blekhet, darrningar, svettningar, 5 jul 2018 Hypoglykemi, insulinkänning (lågt blodsocker). (netlify.app)
- Hypoglykemi kan ibland drabba diabetiker om de tagit för mycket insulin , ätit för lite eller Toleransen för lågt blodsocker är dock mycket individuell. (netlify.app)
- Du ska inte använda Novolog Insulin Aspart-injektion om du har haft en episod av hypoglykemi (lågt blodsocker). (swishapotek.com)
- Du bör inte använda NovoLog om du är allergisk mot insulin aspart eller om du har haft en episod av hypoglykemi (lågt blodsocker). (swishapotek.com)
- Lågt blodsocker (hypoglykemi) kan hända alla som har diabetes. (swishapotek.com)
- Ett lågt blodsocker (hypoglykemi) kan förekomma. (mediciniering24.com)
Allvarlig hypoglykemi7
- Under perioderna med CGM inträffade 1 allvarlig hypoglykemi. (akademiska.se)
- Risken för allvarlig hypoglykemi är ökad och utgör den viktigaste begränsande faktorn i behandlingen. (sbu.se)
- Det är viktigt att individualisera behandlingsmålen för dessa patienter och balansera risken för biverkningar, som allvarlig hypoglykemi, mot risken för sena diabeteskomplikationer, vilken ökar med stigande HbA 1c . (sbu.se)
- Underlåtenhet att använda Dexcom G6-system för kontinuerlig glukosmätning (G6) och dess komponenter enligt den bruksanvisning som medföljer enheten och att på ett korrekt sätt överväga alla indikationer, kontraindikationer, varningar och försiktighetsåtgärder i bruksanvisningarna kan leda till att du missar förekomst av allvarlig hypoglykemi (lågt blodglukos) eller hyperglykemi (högt blodglukos) och/eller fattar ett behandlingsbeslut som kan resultera i skada. (dexcom.com)
- Orsaken till eventuell allvarlig hypoglykemi har utretts och genom vårdhandledning och vid behov behandlingsförändringar har man försökt förhindra att hypoglykemi uppstår på nytt. (terveyskyla.fi)
- Man har inte drabbats av upprepad allvarlig hypoglykemi de senaste 12 månaderna. (terveyskyla.fi)
- Om man har drabbats av allvarlig hypoglykemi under sin vakna tid upprepade gånger får man tidigast bevilja eller förnya körkort tre månader efter det senaste anfallet. (terveyskyla.fi)
Symtom3
- Du kan göra mycket själv för att sänka blodsockervärdet, men … Hypoglykemi är en differentialdiagnos som kan ge samma symtom som stroke och hyperglykemi ger ett sämre utfall på trombolysbehandling enligt Jauch et al. (web.app)
- Plasmaglukos hålls inom intervallet 5-15 mmol/l för att undvika såväl hypoglykemi som symtom på hyperglykemi (inklusive hyperglykemisk diures med ökad risk för urinvägsinfektion). (janusinfo.se)
- Exempel på symtom är diarré där vanligt förekommande orsaker har uteslutits, hypoglykemi hos icke-diabetiker, samt ileusattacker eller upprepade magsår hos en adekvat behandlad patient. (cancercentrum.se)
Diabetes4
- 2 Diabetes ketoacidos, hyperglykemi och hypoglykemi 237 Tabell 26:1. (web.app)
- Individer med diabetes har ofta en ökad risk för hyper-och hypoglykemi under fastan. (diabetes.se)
- För att beviljas innehav av högre behörigheter vid diabetes med medicinering som medför risk för hypoglykemi, måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. (transportstyrelsen.se)
- Patienter med längre än tio års duration av typ 2 diabetes och patienter med samsjuklighet, framför allt kardiovaskulär sjukdom, bör inte pressas så lågt i HbA1c då hypoglykemi kan medföra ökad mortalitet. (skane.se)
Mmol1
- Vanliga orsaker till hypoglykemi är för mycket insulin i Blodsockret ligger för lågt, lägre än 3,3 mmol/L i allt mellan en halv timme till upp till tre timmar. (netlify.app)
SVÅR3
- Differentialdiagnos mellan ketoacidos och svår hypoglykemi. (web.app)
- För sköra patienter med svår sjukdom, kort förväntad överlevnad eller hos vilka hypoglykemi vill undvikas bör behandlingsmålet snarare vara symtomfrihet ej styrt av HbA1c. (skane.se)
- Handlägg som vid annan svår hypoglykemi. (netlify.app)
Blekhet1
- De första tecknen på hypoglykemi är: känslan skakig eller orolig, svettningar, blekhet, hungrig, och har hjärtklappning (en känsla av att ditt hjärta bultar). (obolen.com)
Behandlas1
- Man bör vara uppmärksam på att risken för hypoglykemi är hög för personer som behandlas med insulin och/eller SU. (skane.se)
Hypoglykemier1
- Lägre andel tid av dygnet som spenderas i hypoglykemi är associerat med högre livskvalitet och lägre risk för allvarliga hypoglykemier. (akademiska.se)
Undvikas1
- Hypoglykemi ska undvikas. (janusinfo.se)
Patienter3
- 24 sep 2015 IAS bör övervägas vid differentialdiagnos av spontan hypoglykemi hos patienter som använder tioktinsyra (se avsnitt 4.8). (web.app)
- Försiktighet med mixinsulin till patienter där måltidsordning och födointag är oklara eller misstänks kunna vara oregelbundna (risk för hypoglykemi). (janusinfo.se)
- Till svaga eller undernärda patienter ska initial- och underhållsdos vara försiktig och noggrann dostitrering är nödvändig för att undvika hypoglykemi. (lakemedelsboken.se)
Kallas1
- Detta kallas hypoglykemi eller en hypo. (obolen.com)
Diabetiker1
- Hypoglykemi kan ibland drabba diabetiker om de tagit för mycket insulin, ätit för lite eller vid kroppsansträngningar. (wikipedia.org)
Leda1
- I ovanliga fall kan en kraftig hypoglykemi leda till bestående hjärnskador eller död. (wikipedia.org)
Samband2
- Den genomsnittliga totala dosen insulin per dygn efter perioden med CGM låg på 56,5 E, medan den efter perioden med konventionell behandling låg på 57,8 E. Datan som samlades in under CGM-perioderna och i samband med blindad CGM under perioderna med konventionell behandling, visade på att andel tid av dygnet som patienterna spenderat med hypoglykemi minskade vid användning av CGM. (akademiska.se)
- bilddiagnostiskt fynd i kombination med hormonella förändringar som inger misstanke om neuroendokrin buktumör · stark klinisk misstanke i kombination med hormonella förändringar som inger misstanke om neuroendokrin buktumör (endast på mottagning med neuroendokrin kompetens) · histopatologiskt fynd talande för neuroendokrin buktumör · verifierad hypoglykemi i samband med 72-timmarsfasta. (cancercentrum.se)
Insulin1
- SU-preparat och insulin ger ökad risk för hypoglykemi och även viss viktuppgång. (skane.se)
Undvika hypoglykemi1
- I det aktuella fallet hade den gravida kvinnan själv minskat sina insulindoser på grund av illamående och kräkningar för att undvika hypoglykemi, vilket ökade risken att utveckla ketoacidos. (lakartidningen.se)
Relativt vanligt1
- Hos barn relativt vanligt, framför allt hypoglykemi på morgonen. (cancercentrum.se)
Livshotande3
- Hypoglykemi kan vara ett livshotande tillstånd. (wikipedia.org)
- Boken tar också upp diabulimi, även kallat insulinbantning, och den förklarar varför en ketoacidos är ett livshotande tillstånd, hur en hypoglykemi känns och mycket mer. (ginza.se)
- Tillståndet av hypoglykemi kan vara livshotande, resultat särskilt för diabetiker (personer med diabetesproblem). (rpc.nu)
Blodsockret1
- Hypoglykemi innebär att blodsockret är för lågt. (firebaseapp.com)
Risken1
- sulfonylurea derivat, innan Saxenda köps utan recept för att minska risken för hypoglykemi. (to-reach.eu)
Hypoxi1
- Funktionsnedsättande oro och ångest efter att annan bakomliggande orsak som depression, demenssjukdom, somatisk sjukdom till exempel smärta, astma/KOL med nattlig hypoxi, hjärtsvikt, hypoglykemi eller läkemedelsbiverkan har åtgärdats. (janusinfo.se)
Glukagon2
- Hypoglykemi hävs genom att äta eller dricka något som innehåller socker, helst druvsocker, tillföra glukos intravenöst eller genom en injektion med hormon som frisätter glukos (glukagon). (wikipedia.org)
- Hos en undermedveten person med trodd hypoglykemi ska 1 mg glukagon injiceras intramuskulärt. (rpc.nu)
Kramper1
- Kraftig hypoglykemi kan medföra förvirring, kramper, omtöckning och medvetslöshet. (wikipedia.org)
Alkohol1
- Hypoglykemi kan uppstå om man har tagit för mycket insulin, missat en måltid, inte ätit tillräckligt med kolhydrater eller konsumerat stora mängder alkohol. (web.app)
Samt1
- Som ett resultat är det någon som provat - nödvändigt att förstå någon som provat Immutonus resultat vad som är tecknen på resultat hypoglykemi samt sätt att neutralisera den. (rpc.nu)