Hypopituitarism är ett tillstånd där hypofysen, en liten endokrin gland som sitter i hjärnan, inte producerar tillräckligt med hormoner. Hypofysen kontrollerar flera andra endokrina organ och produktionen av många olika hormoner, så ett brist på dessa kan orsaka en rad symtom beroende på vilka hormoner som saknas.

Typiska symtom på hypopituitarism inkluderar trötthet, nedsatt sexuell drive, minnesförlust, koncentrationssvårigheter, försämrad muskelstyrka och känsla av kyla. Andra symtom kan vara hudtorkning, viktminskning, ökad törst och urinering, samt förändringar i huden och håret.

Hypopituitarism kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive skada på hypofysen eller hypothalamus (delen av hjärnan som kontrollerar hypofysen), infektion, inflammation, trauma, tumörer, blödningar eller operationer i området. I vissa fall kan orsaken vara okänd.

Behandlingen av hypopituitarism består vanligen av hormonersättningst Therapi med syntetiska hormoner som ersätter de hormoner som saknas. Behandlingen måste ofta fortsätta livet ut och övervakas regelbundet för att se till att hormonnivåerna hålls på rätt nivå.

Hypofyssjukdomar, eller hypofunktionssjukdomar i hypofysen, är medicinska tillstånd där hypofysen, en endokrin glandul lokaliserad vid basen av hjärnan, inte producerar tillräckligt med hormoner. Hypofysen har en viktig roll i att reglera kroppens homeostas och produktionen av flera olika hormoner som påverkar bland annat tillväxt, metabolism, reproduktion och stämning.

Exempel på hypofyssjukdomar inkluderar:

* Hypopituitarism: En allmän term för nedsatt funktion i hypofysen som kan orsakas av en rad olika sjukdomar, till exempel trauma, infektion, tumörer eller autoimmuna sjukdomar.
* Hypothyreos: Nedsatt funktion i sköldkörteln orsakad av otillräcklig mängd TSH (tyreoideastimulerande hormon) från hypofysen.
* Growth hormone deficiency: Nedsatt produktion av tillväxt hormon från hypofysen, vilket kan leda till tillväxthormonbrist och liten vuxen storlek.
* Adrenal insufficiency: Nedsatt funktion i binjurarna orsakad av otillräcklig mängd ACTH (adrenocorticotrop hormon) från hypofysen.
* Prolaktinbrist: Nedsatt produktion av prolaktin från hypofysen, vilket kan leda till brist på ägglossning eller sänkt milkproduktion hos kvinnor som ammar.

Behandlingen av hypofyssjukdomar beror på orsaken och den specifika hormonbristen, men inkluderar ofta substitutionsbehandling med de hormoner som saknas.

'Empty sella syndrome' är ett tillstånd där det svala området (sellaturkan) inne i skallbasen, som normalt innehåller hypofysens främre del (adenohypofysen), istället utgörs av cerebrospinalvätska (CSF). Detta kan ses på en MRI-scan och kan orsakas av olika faktorer, till exempel förändringar i trycket på CSF eller efter operationer i området.

Det finns två typer av empty sella syndrome: primär och sekundär. Primär empty sella syndrome beror ofta på en naturlig förändring i anatomin, medan sekundär empty sella syndrome orsakas av ett skada eller sjukdom som påverkar hypofysen, till exempel en tumör eller infektion.

Även om empty sella syndrome kan vara asymptomatiskt hos vissa individer, kan det leda till symptom som huvudvärk, synförändringar, menstruationsstörningar och hormonbrist. Behandlingen beror på orsaken till tillståndet och de specifika symtomen hos den enskilde patienten.

Diabetes insipidus är ett sällsynt endokrint tillstånd som orsakas av brist på hormonet antidiuretiskt hormon (ADH) eller bristande respons hos njurarna på detta hormon. Detta leder till en patologisk ökning av duriten och polyuri, det vill säga att personen urinerar mycket och får i sig mycket vätska för att kompensera.

Det finns två huvudtyper av diabetes insipidus: central diabetes insipidus och nefrogen diabetes insipidus. Central diabetes insipidus orsakas av brist på ADH-produktion i hypofysen, medan nefrogen diabetes insipidus beror på en nedsatt funktion hos njurarna att svara på ADH.

Det är viktigt att skilja diabetes insipidus från diabetes mellitus, som är ett mycket vanligare tillstånd som kännetecknas av höga blodsockernivåer och ofta orsakas av insulinresistens.

'Hypofys' eller 'hypofysen' er en endokrin gland som ligger i hjernens base, under hjernebrystet (sella turcica). Hypofysen har to deler: forhypofysen og bakhypofysen. Forhypofysen produserer hormoner som styrer andre endokrine glands funksjon, mens bakhypofysen produserer hormoner som påvirker kroppens vekst, opplaring av vannet i kroppen og søvn/vekttilstand. Hypofysen er viktig for å holde balanse mellom kroppens mange forskjellige systemer og fungerer som et slags kontroll- og reguleringsorgan for kroppens hormonnivåer.

Hypofyshormoner, även kallat hypopituitarism, är ett tillstånd där produktionen och sekretionen av ett eller flera hormoner från hypofysen, en pecanformad endokrin gland som hänger från basen av hjärnan, är nedsatt. Hypofyshormonerna inkluderar:

1. Tyreoideastimulerande hormon (TSH): Styr produktionen och sekretionen av tyroidhormoner från sköldkörteln.
2. Adrenokortikotropa hormon (ACTH): Styr produktionen och sekretionen av kortisol, aldosteron och andra steroidhormoner från binjuremärgen.
3. Prolaktin (PRL): Styr mjölkkörtelns produktion och sekretion av bröstmjölk under amningstiden.
4. Follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH): Styr reproduktionshormoncykeln hos båda könen, inklusive ägglossning och spermieproduktion.
5. Tillväxthormon (GH): Styr tillväxten och metabolismen av kroppen.
6. Melanocytstimulerande hormon (MSH) och östraotropin (OXT): Har olika funktioner, inklusive reglering av aptit, smärta och socialt beteende.

Nedsatt funktion i hypofysen kan orsakas av en rad olika tillstånd, såsom tumörer, trauma, infektion, inflammation, blödningar eller förändringar i cirkulationssystemet som påverkar blodförsörjningen till hypofysen. Behandlingen av hypofyshormoner beror på vilket hormon som är drabbat och kan innebära substitutionsbehandling med det aktuella hormonet.

Hypofysfunktionstest, eller hypofysskädigandetest, är ett samlingsbegrepp för olika typer av diagnostiska tester som används för att utvärdera om hypofysen (hjärnbryggan) fungerar korrekt. Hypofysen är en viktig endokrin gland som producerar och sekreterar ett flertal hormoner, inklusive TSH, ACTH, FSH, LH, prolaktin och growth hormone (tillväxthormon).

Det finns olika typer av hypofysfunktionstester, men några vanliga exempel är:

1. Basalinhormontester: Dessa tester mäter halterna av olika hormoner i blodet under standardiserade förhållanden. Till exempel kan en patient få blodprover tagna klockan 08:00 på morgonen för att mäta nivåerna av TSH, fT4 och fT3.
2. Provokationstester: Dessa tester innebär att en patient ges en dos av ett hormon eller en substans som stimulerar hypofysen att producera ett visst hormon. Sedan mäts nivåerna av det aktiverade hormonet i blodet för att se om hypofysen svarar korrekt. Ett exempel på ett provokationstest är insulin tolerance test (ITT), där patienten ges insulin injektion och därefter mäts nivåerna av growth hormone, glukos och kortisol.
3. Bilddiagnostik: För att undersöka strukturella skador på hypofysen kan olika bilddiagnostiska metoder användas, till exempel magnetresonans (MRI) eller datortomografi (CT).

Resultaten av hypofysfunktionstesterna tolkas av en läkare och används för att ställa en diagnos och besluta om behandling.

Human Growth Hormone (HGH) eller humant tillväxthormon är ett peptidhormon som produceras och sekreteras av anterior pituitäten, en del av hypofysen i hjärnan. Det spelar en viktig roll i normal växt- och utvecklingsprocesser, såsom celltillväxt och celldifferentiering, proteinmetabolism, kolhydratmetabolism och lipidmetabolism. HGH stimulerar också produktionen av insulin-like growth factor-1 (IGF-1), som är ett viktigt mediator i många av HGH:s effekter på tillväxt och metabolism.

Mängden HGH i kroppen når sin topp under puberteten och minskar sedan gradvis med åldrandet. Låga nivåer av HGH kan leda till tillstånd som till exempel tillväxthormonbrist, som kan ge symtom såsom försenad pubertet, låg muskelmassa, ökad kroppsfett, trötthet och benväxling. Däremot kan för höga nivåer av HGH leda till akromegali, en sjukdom som karaktäriseras av otillräcklig benväxling under uppväxten och överdriven vävnadsväxt efter slutförda tillväxten.

Russell huggorm (Vipera russelli) är en giftig ormart som tillhör familjen giftsnokar (Viperidae). Den förekommer huvudsakligen i södra Europa och Asien, framför allt i Medelhavsområdet, och når längst upp i norr till södra Frankrike och nordvästra Balkan.

Russell huggormen är en marklevande orm som ofta hittas i steniga eller buskiga områden, gärna nära vatten. Den kan bli upp till 180 cm lång och är vanligen brunaktig med mörka fläckar på ryggsidan. Huvudet är brett och triangelformat med en tydlig halskullen.

Russell huggormens bett är mycket smärtsamt och kan orsaka allvarliga symtom, som svullnad, blåfärgning, blodproppar och i värsta fall död om inte behandling ges inom kort tid. Det är därför viktigt att söka akut vård omedelbart om man blir biten av en Russell huggorm.

Hypothalamussjukdomar är en samling sjukdomar som drabbar hypothalamus, ett litet område i hjärnan som har en central roll i regleringen av kroppens homeostas och endokrin system. Hypothalamus kontrollerar bland annat aptit, sömn, kroppstemperatur, stressrespons och hormonproduktion.

Hypothalamussjukdomar kan orsakas av olika faktorer som genetiska defekter, infektioner, trauma, tumörer eller autoimmuna sjukdomar. Exempel på hypothalamussjukdomar inkluderar:

1. Hypopituitarism: En tillstånd där hypofysen inte producerar tillräckligt med hormoner, vilket kan bero på en skada eller sjukdom i hypotalamus.
2. Diabetes insipidus: En sjukdom som orsakas av ett felaktigt signalsystem mellan hypothalamus och njurarna, vilket leder till att kroppen inte kan reglera vattnets balans korrekt.
3. Klinefelters syndrom: En genetisk störning som orsakas av en extra X-kromosom hos män, vilket kan leda till hormonella rubbningar och problem med könsmaturiteten.
4. Prader-Willi syndrom: En genetisk sjukdom som kännetecknas av aptitlöshet under spädbarnsåldern följt av överdriven aptit och viktuppgång under barndomen.
5. Craniopharyngiom: En typ av hjärntumör som ofta växer i närheten av hypotalamus och hypofysen och kan orsaka hormonella rubbningar och andra symtom.

Symptomen på hypothalamussjukdomar varierar beroende på vilken del av hypothalamus som är drabbad och hur allvarlig sjukdomen är. Behandlingen består ofta av hormonersättningst Therapy, mediciner och i vissa fall kirurgi.

Hypofysmörer, även kallade hypofyssammansatta neoplasmer, är en övergripande benämning på godartade (benigna) eller elakartade (maliga) tumörer som utvecklas i hypofysens (hjärnbarkens främre del) hypothalamuskirtel. Dessa tumörer kan variera i storlek och aggressivitet, och de kan orsaka olika symtom beroende på var de är belägna och hur storleken är.

De vanligaste symptomen som förknippas med hypofysmörer inkluderar:

* Förändringar i synen eller synfältet, som kan orsakas av tryck på näthinnan eller optiska nerverna.
* Hormonella rubbningar, såsom förändringar i menstruationscykeln, impotens, trötthet, ökad vikt och svettningar.
* Huvudvärk och yrsel.

Hypofysmörer kan delas in i två kategorier: funktionella och icke-funktionella tumörer. Funktionella tumörer producerar överdrivna nivåer av ett eller flera hormoner, medan icke-funktionella tumörer inte gör det. De vanligaste typerna av hypofysmörer är prolaktinom (en funktionell tumör som producerar för höga nivåer prolaktin), nonfunctioning pituitary adenoma (en icke-funktionell tumör som inte producerar hormoner) och adrenokortikotrop hormon (ACTH)-producerande tumörer (som orsakar Cushings sjukdom).

Diagnos av hypofysmörer ställs vanligen genom en kombination av symtom, fysiska undersökningar och bilddiagnostik, såsom magnetresonansavbildning (MRI) eller datortomografi (CT). Behandling kan innebära mediciner, strålbehandling eller kirurgi.

Hypothalamustumörer är ovanliga tumörer som utvecklas i hypothalamus, ett område i hjärnan som kontrollerar viktiga kroppsfunktioner såsom hunger, tirst, sömn, kroppstemperatur och hormonkänslighet. Tumörerna kan vara både godartade (benigna) och elakartade (maligna). De kan orsaka en rad symtom beroende på deras storlek, plats och hastighet av tillväxt.

Symptomen på hypothalamustumörer kan variera mycket, men de vanligaste inkluderar endokrina rubbningar (förändringar i hormonnivåerna), försämrad syn, huvudvärk, minnesförlust, humörsvängningar och förändringar i sömnen. I vissa fall kan tumörerna orsaka ökat aptit och viktuppgång (akromegali) eller för tidlig pubertet hos barn (central precocious puberty).

Diagnosen ställs vanligen genom en kombination av symtom, neurovetenskapliga undersökningar och bilddiagnostik som magnetresonans- eller datortomografi. Behandlingen kan innebära kirurgi, strålbehandling och/eller medicinsk behandling beroende på typen av tumör och dess utbredning.

Hormonersättningsbehandling (HER) är en form av behandling där man intar hormoner som ersätter de hormoner som kroppen normalt producerar men inte producerar tillräckligt mycket av. Detta kan vara fallet vid vissa medicinska tillstånd, till exempel när äggstockarna eller testiklarna har tagits bort eller inte längre fungerar korrekt.

HER är vanligast känd för att användas i behandlingen av könsstyrka-relaterade sjukdomar, såsom könskromosomala störningar och klimakterium. Vid könskromosomal störningar, som Klinefelters syndrom hos män eller Turners syndrom hos kvinnor, kan patienterna ha onormalt låga nivåer av könshormoner. Genom att ge dem hormonersättningsbehandling kan man hjälpa till att utveckla och underhålla sekundära könskaraktärsdrag, förbättra könslivet och öka muskelmassan.

Vid klimakteriet, som inträffar när kvinnans äggstockar slutar producera ägg och hormonnivåerna sjunker, kan HER användas för att lindra symptomen som är relaterade till den lägre nivån av könshormoner. Dessa symptom kan inkludera heta flashes, nattliga svettningar, sömnproblem, irritabilitet och könsrelaterad torrhet.

Det är viktigt att notera att HER bör endast skrivas ut av en läkare efter en noggrann undersökning och under tätt medicinskt övervakande, då det finns risker relaterade till behandlingen som ska övervägas.

Septo-optisk dysplasi (SOD) er en sjeldn, medfødt sykdom som påvirker hjernens forreste del, specifikt området kalt septum pellucidum og visuell cortex. Sykdommen karakteriseres av abnormiteter i hjernebindivævet, optiske nervefibre og synsnervesystemet.

Typiske kliniske tegn inkluderer nedsatt seende evne (vanligvis svakt syn eller blindhet på én side), abnormiteter i øjenbevægelsen, nystagmus (rask, uregelmessig øyeblikkelige øyeblikkelige øyeblikkelige øyebevegelser), tilvækstavviksler og udviklingsmessige forsinkelser. Andre assosierte symptomer kan inkludere epilepsi, hørelsesnedsenting og endokrine abnormaliteter.

SOD kan forekomme alene eller i kombinasjon med andre sykdommer, som til eksempel holoprosencefali og agenezia of corpus callosum. Diagnosen stilles vanligvis ved hjelp av bildediagnostiske metoder som MRI (magnetisk resonans imaging) og kliniske undersøkelser.

Diabetes insipidus, neurogen (også kjent som central diabetes insipidus) er en medisinsk tilstand karakterisert av uføre i produksjonen og/eller sekretionen av antidiuretisk hormon (ADH), som regulerer vannholdigheten i kroppen. Dette fører til økt urinproduksjon (polyuria) og tørst (polydipsi).

Neurogen diabetes insipidus skyldes ofte skader på hypofysen eller hypothalamus, som er strukturer i hjernen som er involvert i produksjonen og reguleringen av ADH. Dette kan være forårsaket av en rekke faktorer, inkludert hjerneblødning, infeksjon, inflammasjon, tumorer eller traumer.

Behandlingen av diabetes insipidus, neurogen består vanligvis i erstattelse av ADH ved bruk av syntetisk hormon som kan tas som injeksjon eller næsespray. Det er også viktig å sikre tilstrekkelig indtagelse av vann for å unngå dehydrering.

'Binjurehypofunktion' refererar till en nedsatt funktion hos binjurarna, som är ett par endokrina organ lokaliserade ovanpå nyckelbenen. Binjurarnas främsta funktion är att producera hormoner, såsom aldosteron, som reglerar salt- och vattenbalansen i kroppen, samt renin, som spelar en roll i regleringen av blodtrycket. De producerar också steroidhormoner, till exempel kortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA).

En binjurehypofunktion kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, tumörer eller cystor i binjurarna, infektioner och autoimmuna sjukdomar. Även skador på binjurarna kan leda till en nedsatt funktion.

Symptomen på binjurehypofunktion kan variera beroende på graden av nedsättning och kan inkludera trötthet, svaghet, saltkänslighet, muskelspasmer, urinsyre i blodet (azidose) och ökad känslighet för kalla temperaturer. I allvarliga fall kan patienten drabbas av elektrolytbrist, särskilt natriumbrist, samt hypotoni (sänkt blodtryck).

Diagnosen ställs vanligen genom att mäta nivåerna av binjurehormoner i blodet och att undersöka patientens symptom och medicinska historia. Behandlingen beror på orsaken till binjurehypofunktionen, men kan innebära hormonersättningst Therapi med syntetiska hormoner som aldosteron och kortisol.

"Turksyka" (latin: Prostata) er ein kjønnsorgan som hører til de underlegge kvinne- og mannlige kjønnsorganane. Hos menn er turksykka ein del av de reproduktive organane og lager ein sekret som er ein viktig del av særommet. Turksykka er ein muskel- og Drüsenorgan plassert for halsen til urinblåsan og rundt om urinrøret. Dess funksjoner inkluderer å hjelpe med å kontrollere urinflyten og å produse ein del av særommet som er viktig for reproduksjonen. En forstørring eller abnormal vekst av turksykka kalles en turksykkeltumor eller ein prostatautvidelse.

Kraniofaryngiom är en sällsynt typ av godartad (benign) hjärntumör som utgår från rester av hypofysens embryonala utveckling. Tumören växer långsamt och sitter vanligtvis fast mellan hypofysen och hypothalamus, två strukturer som ligger i hjärnbasen.

Kraniofaryngiomer kan variera i storlek och kan orsaka olika symtom beroende på var de är belägna och hur stora de är. Några vanliga symtom inkluderar synförändringar, huvudvärk, förhöjd trötthet, problem med hormonbalansen och ökat tryck i hjärnan.

Dessa tumörer behandlas ofta med kirurgi för att avlägsna så mycket som möjligt av tumören, och ibland kan strålbehandling användas efter operationen för att minska risken för återfalls cancer. Prognosen för personer med kraniofaryngiom varierar beroende på flera faktorer, inklusive tumörstorlek, placering och behandlingsrespons.

'Hyponatremi' är ett medicinskt tillstånd där nivån av natrium (en viktig elektrolyt) i blodet är för låg. Natrium hjälper till att reglera vattnets jämvikt i kroppen och är också viktigt för nerv- och muskelfunktioner.

Nivån av natrium i blodet mäts i millimol per liter (mmol/L). Normalt seriumnatrium ligger mellan 135 och 145 mmol/L. Hyponatremi definieras som en serumnatrium under 135 mmol/L.

Hyponatremi kan orsakas av olika sjukdomar eller behandlingar, till exempel lever- eller njursjukdomar, hjärtsvikt, lunginflammation, cancer, vissa mediciner och överdriven fysisk aktivitet. Symptomen på hyponatremi kan variera beroende på hur lågt natriumhalten är och hur snabbt den sjunkit. Lätta symtom inkluderar huvudvärk, yrsel, illamående och muskelkramp. Allvarligare fall av hyponatremi kan orsaka förvirring, synstörningar, kräkningar, yrsel när man reser sig upp, sammanbrott i gång- eller ställförmågan, medvetandeförlust och i värsta fall koma eller död.

Om du misstänker att du har hyponatremi bör du söka medicinsk vård omedelbart. Behandlingen avhyponatremi beror på orsaken till tillståndet och kan innefatta att behandla underliggande sjukdom eller att ge natrium intravenöst för att öka nivån i blodet.

"Kromofob adenom" er en type med adenom, som er en godartet voksom tumor i epitellsvulsten i en kirtel. "Kromofob" refererer til at de celler i tumoren mangler typiske kromatinsmulringer (kromatin er det sted hvor DNA er sammenrullet og pakket sammen med histonproteiner), som normale celleker har. Dette gør at cellerne ser frem for alt lyse under mikroskopi, da de ikke indeholder så meget DNA at se på. Kromofob adenomer er oftest beliggende i tykt tarm og lever og er en af de hyppigste typer af benigne tumorer i disse organer. Selv om de fleste kromofob adenomer ikke udvikler sig til kræft, kan visse større eller atypiske kromofob adenomer have potentiale for at blive maligne (kræftudvikling). Derfor bør disse tumorer fjernes chirurgisk.

Hydrokortison är ett syntetiskt glukokortikoid hormon som används som antiinflammatorisk och immunsuppressiv medicin. Det fungerar genom att minska aktiviteten i immunsystemet och på så sätt reducerar inflammation och undertrycker immunsvaret. Hydrokortison används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive astma, eksem, psoriasis, reumatoid artrit, multipel skleros och vissa former av cancer. Det kan också användas för att ersätta kortisol som ett hormon hos personer med adrenalinsufficiens. Liksom andra glukokortikoider kan hydrokortison orsaka biverkningar som ökad risk för infektion, ökad aptit, viktuppgång, sömnstörningar och svaghet i musklerna om det används under längre tid eller vid högre doser.

Adrenokortikotropiskt hormon, ofta förkortat ACTH, är ett hormon som produceras och utsöndras av hypofysens framlob (adenohypofysen). Hormonet styr produktionen och sekretionen av kortisol och andra glukokortikoider från binjurebarken.

ACTH bildas som en del av ett större protein, proopiomelanocortin (POMC), tillsammans med andra biologiskt aktiva peptider som β-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). När POMC spjälkas upp av specifika enzymer bildas de olika peptiderna, inklusive ACTH.

ACTH binder till sina receptorer i binjurebarken och stimulerar syntesen och sekretionen av kortisol, som är ett viktigt hormon involverat i stressrespons, metabolism och homeostas. Överskott av ACTH leder till ökad produktion av kortisol, medan brist på ACTH orsakar minskad produktion av kortisol och kan leda till sjukdomen Addisons sjukdom.

"Diagnostiska tekniker inom endokrinologi" refererar till metoder och tester som används för att ställa diagnoser på endokrina sjukdomar och störningar. Dessa tekniker inkluderar:

1. Hormonnivåbestämning: Mätning av olika hormoner i blodet, urinen eller saliven för att utvärdera deras koncentration och funktion.
2. Bilddiagnostik: Användning av bildtekniker som röntgen, ultraljud, datortomografi (CT) och magnetresonanstomografi (MRT) för att undersöka endokina organ såsom sköldkörteln, bukspottkörteln och kanske mest känt tyroidkörteln.
3. Provocerings- och suppressionstester: Användning av läkemedel eller speciella dietförhållanden för att påverka hormonproduktionen och sedan mäta nivåerna för att ställa diagnos.
4. Genetiska tester: Användning av genetisk analys för att upptäcka genetiska mutationer som kan vara associerade med endokrina sjukdomar.
5. Biopsi: En liten provtagning av ett vävnadsprov från en endokrin organ för att undersöka om det finns tecken på sjukdom eller skada.

Dessa tekniker används tillsammans för att ställa en korrekt diagnos och ge den bästa möjliga behandlingen för patienten med endokrina sjukdomar.

Tyreotropin, også kendt som thyreoidestimulerende hormon (TSH), er et hormon som produceres og udskilles af hypofysens forløb (adenohypofysen) i hjernen. Dets primære funktion er at stimulere produktionen og frisættelsen af tyroxin (T4) og triiodthyronin (T3), de to vigtigste hormoner produceret af skjoldbruskkirtlen (tyreoidea). Tyreotropin binder til specifikke receptorer på overfladen af thyrocyt-cellerne i skjoldbruskkirtlen, hvilket fører til en øget produktion og frisættelse af T3 og T4. Produktionen af tyreotropin reguleres af et negativt feedback-mekanisme involverende T3 og T4; høje niveauer af disse hormoner i blodet vil reducere sekretionen af tyreotropin fra hypofysen.

Hypofysär apoplexi är ett oväntat, akut tillstånd som inträffar när det hypofysala neoplasminet (till exempel adenom) i hypofysen plötsligt får inre blödning och/eller infarkt. Detta resulterar i en plötslig förstoring av tumörstorleken, tryck på omgivande strukturer och påverkan på hormonproduktionen. Symptomen kan vara bland annat huvudvärk, synnedsättning, dubbelseende, ödem i ansiktet, illamående och medvetandeförlust. Hypofysär apoplexi är en medicinsk akut sjukdom som kräver omedelbar behandling.

'Dvärgväxt, hypofysär' refererar till en medicinsk diagnos som kharakteriseras av ett för litet tillväxthormonproducerande hypofys, även kallat Growth Hormone Deficiency (GHD). Denna tillstånd orsakar ofta subnormal tillväxt och kortvuxenhet under barndomen. Andra symtom kan inkludera försenad pubertet, ökad kroppsfett, ansiktsdrag som liknar barnaskara och förhöjd röst. Orsaken till detta tillstånd kan vara antingen medfött eller aquired, såsom hypofysbrist efter en skada eller sjukdom i hypofysen. Behandlingen innebär vanligtvis hormonersättning med tillväxthormon.

Tillväxthormon, även känt som somatotrop hormon (STH) eller Growth Hormone (GH), är ett hormon som produceras och sekreteras av hypofysens framlob (adenohypofysen) i hypotalamus. Det spelar en viktig roll i kroppens tillväxt, cellernas differentiering och ämnesomsättning. Tillväxthormonet stimulerar bland annat produktionen av protein, som är nödvändigt för att bygga upp muskelmassa, och påverkar även kroppens användning av fett som energikälla. Dessutom har tillväxthormonet en betydande roll i regleringen av kroppens kolhydrat-, lipid- och mineralomsättning.

"En centraln nervsystemets cysta är en utbuktning eller en innesluten kammare fylld med vätska som bildas i eller pressar in sig på det centrala nervsystemet (hjärnan eller ryggmärgen). Cystor kan vara congenitala (medfödda) eller aquired (skapade under livet), och de kan variera i storlek från några millimeter till flera centimeter. Symptomen på en centralnervsystemscysta kan variera beroende på cystans placering, storlek och om det orsakar tryck på hjärnan eller ryggmärgen."

(Källa: Mayfield Clinic)

Hyperprolaktinemi är ett medicinskt tillstånd där individen har förhöjda nivåer prolaktin i blodet. Prolaktinet är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen) och som normalt sett styr produktionen av modermjölk under amningstiden hos kvinnor. Vid hyperprolaktinemi kan förhöjda prolaktinnivåer orsaka rubbningar i människors menstruationscykel, fertilitet och sexuella funktion, samt simulerande symtom hos män, såsom bröstförstoring och nedsatt sexuell lust. Tillståndet kan bero på olika orsaker, till exempel hypofysförändringar (till exempel prolaktinom), mediciner, stress eller sjukdomar som påverkar hypotalamus. Diagnosen ställs vanligtvis genom blodprover och avbildande undersökningar för att utreda eventuell underliggande orsak. Behandlingen kan bestå av medicinsk behandling, operation eller strålbehandling beroende på orsaken till hyperprolaktinemi.

'Ormbett' er en norsk betegnelse som direkte kan oversattes til engelsk som 'snake bite'. I medisinsk sammenheng refererer det til en skade orsaket av en slangebitt, der oftest vil involvere et eller flere bidemærker og eventuelt også infeksjon eller giftpåvirkning alt efter slangenart. Symptomer kan inkludere lokal smerte, edema, erytem, koagulopati, myalgi, neurotoksiske effekter og i værste falle multipl organskade eller død. Behandlingen vil typisk involvere rensning av ormbettet for å fjerne eventuelle rester av slangegift, smertestillende medisin, antibiotika for å forebygge infeksjon og i noen tilfeller også antidot for å neutralisere giftpåvirkningen.

Akromegali är en sällsynt hormonsjukdom som orsaks av överproduktion av tillväxthormon (GH) i äldre ålder, vanligtvis på grund av en benign tumör i hypofysen (hypofystumör). Den onormalt höga nivån av GH leder till progressivt kroppsligt tillväxt och förändringar av ansiktet och extremiteterna. Symptomen kan inkludera utvidgad näsa, ökad storlek på läppar, tunga och öron, förstorade händer och fötter, svullnad i huden, kraftigare svettningar, röstförändringar, ihållande mag-tarmlösa besvär och försämrad tolerans för glukos. Akromegali behandlas vanligtvis med kirurgi, strålbehandling eller medicinsk behandling för att kontrollera överproduktionen av GH.

Tyroxin, också känd som T4, är en tyreoide hormon som produceras av sköldkörteln. Det består av fyra jodatomer bundna till ett tyrosin molekyl. Tyroxin hjälper till att reglera ämnesomsättningen, hjärtfunktionen, kroppstemperaturen och kroppsvikten genom att påverka cellers metabolism. Låga nivåer av tyroxin kan leda till en endokrin sjukdom som kallas hypotyreos.

PROLaktINOM är ett sällsyntt, godartat tillväxt i hypofysen, en liten endokrin gland som ligger i hjärnan. Prolaktinomer orsakar ofta förhöjda nivåer prolaktin hormon i blodet, vilket kan leda till symptom som menstruationsstörningar hos kvinnor, bröstutveckling eller mjölkflöde hos icke gravida kvinnor och män, samt nedsatt sexlust och impotens hos män. I allvarliga fall kan prolaktinomen orsaka synnedsättning eller andra hormonella störningar. Behandlingen innefattar ofta mediciner som sänker prolaktinnivåerna, men i vissa fall kan kirurgi vara nödvändig.

'Kilbenshåla' är ett slanguttryck och används inte inom medicinen. Det finns dock en medicinsk diagnos som kan relateras till symptomen som ofta förknippas med detta uttryck, nämligen bukgirigt (akut magsäcksdilatation). Bukgirigt är ett tillstånd där magsäcken är utvidgad och fylld med gas eller vätska, vilket kan orsaka smärta, illamående och kräkningar. Detta kan vara relaterat till olika medicinska tillstånd, såsom mag-tarm-obstruktioner, gastroenterit, överätning eller neurologiska sjukdomar som exempelvis multipel skleros.

Magnetisk Resonansstomografi (MRI), även kallat Kärnmagnetisk Resonans (NMR) är en icke-invasiv diagnostisk bildgebande teknik som använder starka magnetiska fält och radiovågor för att producera detaljerade bilder av inre strukturer och funktioner i kroppen.

Under en MRI-undersökning placeras patienten i en tunn, rörlig bädd som glider in i en tunnelformad magnetisk resonansscanner. Scannern genererar ett starkt magnetfält som får protonerna (atomkärnor) i kroppens vätskor att orientera sig parallellt med magnetfältet. Radiovågor används sedan för att störa denna orientering, och när radiovågorna stängs av återgår protonerna till sin ursprungliga position. Detta ger upphov till en svagt elektromagnetiskt fält som detektorer i scannern kan uppfatta och tolka för att skapa två- eller tredimensionella bilder av kroppens inre.

MRI används vanligtvis för att undersöka mjuka vävnader, såsom hjärnan, ryggraden, muskler, ligament och inre organ, och är speciellt användbar för att upptäcka skador, inflammationer, tumörer och andra avvikelser.

En körtelsvulst, också känd som neoplasma eller tumör, är en abnorm odling av celler i en körtel. Körtelsvulstar kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna).

Godartade körtselsvulstar växer långsamt och stannar ofta upp vid en viss storlek. De tenderar att vara lokaliserade till den körtel de utgår från och sprider sig sällan till omgivande vävnader eller andra delar av kroppen. Godartade körtselsvulstar kan i vissa fall orsaka symtom beroende på deras storlek och plats, men de är oftast behandlingsbart och ger sällan allvarliga komplikationer.

Elakartade körtselsvulstar däremot växer snabbare och kan sprida sig till omgivande vävnader och andra delar av kroppen. De kan orsaka symtom som obehag, smärta, svullnad eller utslag beroende på deras storlek och plats. Elakartade körtselsvulstar behandlas oftast aggressivt med kirurgi, strålbehandling eller kemoterapi för att försöka eliminera cancercellerna och förhindra spridning till andra delar av kroppen.

Det är viktigt att notera att endast en läkare kan ställa en diagnos efter en undersökning och eventuella tester, så om du misstänker att du har en körtselsvulst bör du kontakta din läkare omedelbart.

En hjärnbråck (cerebral herniation) är en allvarlig komplikation som kan uppstå när det intracraniala trycket blir så högt att hjärnbarken eller andra strukturer i hjärnan pressas igenom skallbasens öppningar. Detta kan orsaka skada på hjärnan och vara livshotande. Hjärnbråck kan delas in i olika typer beroende på vilken del av hjärnan som är inblandad och var den pressas ut genom.

"Childbed fever" eller "barnsängssjukdomar" är en äldre benämning på infektionssjukdomar som kan uppstå efter förlossning, missfall eller abort. De flesta barnsängssjukdomarna orsakas av bakterien Streptococcus pyogenes, men andra bakterier och åkommor kan också ingå i definitionen.

Idag använder vi inte längre begreppet "barnsängssjukdomar" som en medicinsk diagnos, eftersom det är för allmänt och inkluderar för många olika typer av infektioner. I stället beskriver läkare och sjukvårdspersonal varaktighet, art och plats på kroppen där en infektion har uppstått. Exempel på diagnoser som kan relateras till de tidigare barnsängssjukdomarna inkluderar endometrit (infektion i livmoderslemhinnan), parametrit (infektion i bindeväv och muskler kring livmodern) och salpingit (infektion i äggledare).

Den hypothalamus-hypofysära axeln, eller HPA-axeln, är ett neuroendokrint system som reglerar en rad kroppsliga funktioner, inklusive stressrespons, hunger, tirst, sömn och reproduktiv hälsa. Hypothalamus är en del av hjärnan som utsöndrar neuropeptider och hormoner som styr hypofysen, en endokrin gland som finns under hjärnan.

Hypofysen kan delas in i två delar: främre hypofysen (adenohypofysen) och bakre hypofysen (neurohypofysen). Främre hypofysen producerar sex olika typer av hormoner, inklusive tillväxthormon, prolaktin, TSH, FSH och LH. Bakre hypofysen lagrar och utsöndrar två neuropeptider som producerats i hypothalamus: Oxytocin och vasopressin (ADH).

Hypothalamus detekterar också signalsubstanser från kroppen, såsom glukos-, salt- och temperaturnivåer, och svarar genom att justera hormonutsöndringen från hypofysen för att hålla kroppens homeostas i balans. På så sätt spelar hypothalamus-hypofyssystemet en central roll i regleringen av många kroppsliga processer och har en betydande inverkan på vår allmänna hälsa och välbefinnande.

Hypogonadism är ett medicinskt tillstånd där äggstockarna eller testiklarna inte producerar tillräckliga nivåer könshormoner. Hos kvinnor kan det leda till brist på menstruationer och svårigheter att bli gravid, medan män kan uppleva problem som sänkt libido, impotens och brist på sekundära könskaraktärsdrag. Hypogonadism kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive skador, sjukdomar, åldring eller ärftliga faktorer. Behandlingen beror på underliggande orsaken till tillståndet och kan omfatta hormonersättningst Therapi.

Hormonsjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakas av felaktig funktion i endokrina systemet, det vill säga kroppens hormonproducerande körtlar och deras regleringssystem. Hormoner är signalsubstanser som frisätts av en endokrin körtel och transporteras via blodomloppet till målceller i kroppen, där de påverkar cellens funktion.

Hormonsjukdomar kan delas in i två kategorier: överaktiva hormonkörtlar som orsakar för höga hormonnivåer och underaktiva hormonkörtlar som orsakar för låga hormonnivåer.

Exempel på hormonsjukdomar inkluderar:

* Diabetes mellitus, en sjukdom där betacellerna i bukspottkörteln inte producerar tillräckligt med insulin eller närkroppens celler inte reagerar normalt på insulin.
* Hyperthyreoidism, en överaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för höga nivåer thyroxin (T4) och trijodtyronin (T3).
* Hypothyreoidism, en underaktivitet av sköldkörteln som orsakas av för låga nivåer T4 och T3.
* Cushings syndrom, en sjukdom där kroppen utsätts för för höga nivåer kortisol över en längre tidsperiod.
* Addisons sjukdom, en sjukdom där binjuremärgen inte producerar tillräckligt med hormoner som kortisol och aldosteron.
* Diabetes insipidus, en sjukdom där njurarna inte kan koncentrera urinen på grund av brist på antidiuretiskt hormon (ADH).

Symptomen på hormonsjukdomar varierar beroende på vilket hormon som är störd och hur mycket det är påverkat. Vissa symptom kan vara trötthet, viktmässiga förändringar, hudförändringar, sömnsvårigheter, förändrade kognitiva funktioner och förändrad humör.

Aseptisk hjärnhinneinflammation, även känd som meningit, är en inflammation av de membran (hjärnhinnor) som omger och skyddar hjärnan och ryggmärgen. Orsaken till den aseptiska hjärnhinneinflammationen är inte infektion, till skillnad från den bakteriella eller virala hjärnhinneinflammationen.

I stället kan den aseptiska hjärnhinneinflammationen orsakas av andra faktorer som trauma, cancer, autoimmuna sjukdomar, reaktion på läkemedel eller kirurgiska ingrepp i närheten av hjärnhinnorna. Symptomen på aseptisk hjärnhinneinflammation kan inkludera huvudvärk, feber, kräkningar, muskelvärk, ljuskänslighet, stelhet i halsen och förändringar i medvetandegraden. Behandlingen av aseptisk hjärnhinneinflammation kan innebära att behandla underliggande orsaken samt symptomlindring med smärtstillande, antipyretika och antiinflammatoriska läkemedel.

Adenohypophysis är den främre delen av hypofysen, en endokrin gland som ligger i hjärnan. Adenohypofysen producerar och sekreterar flera olika hormoner, inklusive tillväxthormon, prolaktin, thyreoideastimulerande hormon (TSH), adrenocorticotrop hormon (ACTH), folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner reglerar en rad olika kroppsliga funktioner, till exempel tillväxt, metabolism, reproduktion och immunförsvar. Adenohypofysen kan delas in i två delar: framloben (anterior pituitary) och bakloben (posterior pituitary). Framloben utgör den största delen av adenohypofysen och är den som producerar de flesta hormonerna. Bakloben producerar istället två hormoner, oxytocin och antidiuretiskt hormon (ADH).

Prolaktin är ett hormon som produceras i hypofysens framlob (adenohypofysen). Det spelar en viktig roll för kvinnors bröstutveckling och mjölkkörtels funktion, särskilt under amningsperioden då det stimulerar produktionen av bröstmjölk. Prolaktinet påverkar även ägglossningen hos kvinnor. Hos män har prolaktinet en viss roll för reproduktiv systemet och kan ha en effekt på deras sexuella drift.

Överskott av prolaktin eller onormalt höga nivåer kallas hyperprolaktinemi och kan orsaka symptom som menstruationsstörningar, bröstutveckling hos män, impotens och ovulationstopp. Hyperprolaktinemi kan bero på olika sjukdomstillstånd eller på medicinsk behandling med vissa läkemedel.

Neurohypofys, på latin kallat Neurohypophysis, är den bakre delen av hypofysen, en endokrin gland som ligger i hjärnan. Den består av nervceller som producerar och lagrar hormoner som styr vissa kroppsfunktioner. Neurohypofysen innehåller två typer av hormoner: oxytocin och antidiuretisk hormon (ADH). Oxytocin är involverat i bland annat fosterleverans och bröstmjölksekretion, medan ADH reglerar vattentrycket i kroppen genom att påverka mängden urin som produceras.

Hjärnskada (traumatisk hjärnskada) definieras som skada på hjärnan orsakad av ett yttre våld. Det kan vara olyckor, fall, trafikolyckor, våld eller sportrelaterade skador. Hjärnskador kan variera från milda, som en hjärnskakning, till allvarliga, som komatoskada eller dödsfall. Symptomen på en hjärnskada kan variera beroende på vilken del av hjärnan som skadats och hur allvarlig skadan är. Symptomen kan inkludera minnesförlust, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, humörsvängningar, huvudvärk, yrsel, svårt att tala eller svälja, och i allvarliga fall kan det leda till förlamning, medvetandeförlust eller dödsfall.

Psykisk utmattning, eller mentalt utmattningssyndrom (burnout), är en tillstånd som kännetecknas av utmattning, cynism och professional effektivitet lägger ifrån sig. Det är ett tillstånd som ofta utvecklas gradvis över tiden och kan orsakas av långvarig stress i arbets- eller privatlivet.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är psykisk utmattning en särskild typ av yrkesrelaterad psykisk ohälsa och definieras som:

"En tillstånd av utmattning, fysiskt och mentalt, som följer på långvarig påfrestning på arbetsplatsen. Tillståndet kännetecknas av tre dimensioner: 1) utmattning, 2) cynism eller distansering från jobbet och 3) nedsatt professional effektivitet."

Det är värt att notera att psykisk utmattning inte är en diagnos enligt den senaste upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), men det kan vara ett tecken på underliggande mentala problem, såsom depression eller ångest.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."