En inlärningsstörning (ILS) är en neuroutvecklingsstörning som kännetecknas av svårigheter att lära sig och behålla nya kunskaper och färdigheter, till exempel i anledning av att informationsprocesseringen i hjärnan inte fungerar optimalt. Det kan handla om svårigheter med att läsa, räkna, skriva eller förstå abstrakta begrepp, och det kan vara svårt att generalisera vad man lärt sig till nya situationer. I allmänhet har personer med ILS en normal till hög intelligens, men de har ofta också andra symtom som exempelvis kort Minne, uppmärksamhetsproblem och motoriska svårigheter. För att ställa diagnosen använder man sig av olika tester och observationer, och det är viktigt att utreda om det finns några underliggande orsaker till de symtom som visar sig, som exempelvis hörsel- eller synproblem. Behandlingen består ofta av specialpedagogiska insatser, sociala stödjande insatser och i vissa fall medicinska behandlingar.

Ortomolekylær terapi (OMT) er en type behandling som involverer bruken av høye doser av vitaminer, mineraler, og andre biologiske stoffer for å korrigere ubalanser i kroppens biokjemiske prosesser. Termen ble først introducerte av nobelprisvinneren Linus Pauling og refererer til bruken av «riktige molekyler» (ortho) i riktig koncentrasjon for å forbedre helse og forebygge sykdom.

Målet med OMT er å gi kroppen nøyaktig det den trenger for å fungere optimalt, ved å justere mangel eller overflod av noen bestemte stoffer i kroppen. Dette kan være nyttig for å forebygge og behandle en rekke forskjellige helseproblemer, inkludert psykiatriske lidelser, hjerte-kar-sykdommer, og immunrelaterte tilstander.

Det er viktig å nevne at ortomolekylær terapi ikke er anerkjent som en evidensbasert medisinsk behandling av de fleste etablerte medisinske fagorganisasjonene. Det kan være vanskelig å få en konsensus om effektiviteten og sikkerheten av høye doser av noen vitaminer og mineraler, og det finnes også bekymringer om interaksjoner mellom forskjellige stoffer og mulige bivirkninger ved overdosisering. Derfor bør OMT aldri brukes som en erstatning for konvensjonell medisinsk behandling, men kan eventuelt være et supplement til den sammen med god klinisk dokumentasjon og under oppfølging av en autorisert lege.

I medicinsk terminologi kan "lässvårigheter" översättas till "reading difficulties". Det är ett samlingsbegrepp som innefattar olika svårigheter att lära sig och bemästra läsning. Det kan handla om att ha problem med att koppla bokstäver och ljud, att ha en begränsad ordförråd eller att ha svårt att förstå vad man läser. Lässvårigheter kan också vara förknippad med andra typer av inlärningssvårigheter såsom dyslexi, men de är inte samma sak. Dyslexi är en specifik typ av läs- och skrivsvårighet som beror på neurologiska skillnader i hjärnan. Lässvårigheter kan också vara relaterad till andra faktorer såsom bristande läsmotivation, brist på lärometoder som passar individen eller psykosociala faktorer.

"Bender's Gestalt Test" är ett neuropsykologiskt test som utvecklades av den amerikanske psykiatrikern och neuropatologen Lauretta Bender (1897-1987) under 1930-talet. Testet består av en serie stickfigurer i olika positioner och är avsedd att utvärdera individens förmåga att uppfatta och tolka visuella figurer, vilket kan ge indikationer på skador eller störningar i hjärnans funktioner.

Testet mäter olika aspekter av visuell perception, inklusive förmågan att uppfatta helheten snarare än enskilda delar (Gestaltperception), förmågan att uppfatta rörelse och position, lateraliseringsförmåga och andra kognitiva funktioner. Resultaten tolkas ofta i samband med andra neuropsykologiska tester för att få en mer detaljerad bild av individens kognitiva förmågor och eventuella begränsningar.

Dyscalculia är ett medicinskt begrepp som refererar till en specifik typ av inlärningssvårighet (specific learning disorder) som berör individens förmåga att förstå, lära sig och använda matematik. Detta innebär ofta problem med grundläggande matematiska koncept som antal, räkning, geometri och rumslig perception.

Dyscalculia kan variera i allvarlighetsgrad och kan påverka olika aspekter av matematisk förmåga. Vissa personer med dyscalculia har svårigheter att lära sig grundläggande räknesätt, såsom att addera eller subtrahera, medan andra kan ha problem med mer avancerade koncept som multiplikation och division.

Det är värt att notera att dyscalculia inte beror på en persons intelligens eller motivation, utan istället orsakas av neurologiska skillnader i hjärnan som påverkar deras förmåga att bearbeta matematisk information.

Psykomotoriska störningar är en grupp symptom som innebär problem med regulationen av kroppsliga funktioner, rörelser och beteenden. Dessa störningar kan vara relaterade till affektiva, kognitiva eller neurologiska processer. Exempel på psykomotoriska störningar inkluderar abnormt lågt eller högt aktivitetsnivå, spasmer, tremor, oförmåga att koordinera rörelser, stelhet och försämrad balans. Psykomotoriska störningar kan förekomma i samband med olika psykiatriska tillstånd, såsom schizofreni, depression, bipolär sjukdom och ångeststörningar.

'ADHD' står för 'Attention Deficit Hyperactivity Disorder', som är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kännetecknas av symptom som svårigheter att hålla koncentrationen, vara uppmärksam och/eller vara orolig eller överaktiv. Symptomen måste ha varit présent under minst sex månader och ha påbörjats före 12 års ålder. Tillståndet kan delas in i tre huvudgrupper:

1. Predominantly Inattentive Type (ADHD-PI): personen har svårigheter att hålla koncentrationen, är distraherad och/eller glömmer ofta saker.
2. Predominantly Hyperactive-Impulsive Type (ADHD-PHI): personen är orolig, impulsiv och kan ha svårigheter att sitta stilla under längre perioder.
3. Combined Type (ADHD-C): personen uppfyller kriterierna för både Predominantly Inattentive Type och Predominantly Hyperactive-Impulsive Type.

Det är viktigt att notera att ADHD kan ha en negativ påverkan på en persons liv och funktionalitet, men med rätt behandling och stöd kan personer med ADHD leda ett lyckosamt liv.

'Labyrinthine learning' är ett begrepp inom neurootologi och relaterat till vestibulära systemet, som styr balansen och kroppens rörelse. Det refererar till en process där hjärnan lär sig att kompensera för skador eller avvikelser i det vestibulära systemet genom att använda information från andra sinnen, såsom syn och touch.

Genom att upprepa specifika rörelser och öva upp sin balans kan individen hjälpa sin hjärna att skapa nya neuronala banor som kompenserar för den skadade vestibulära funktionen. Detta kallas även för adaptiv neuroplasticitet, där nervsystemet har förmågan att ändra sig och anpassa sig till nya situationer eller skador.

Labyrinthine learning kan vara en viktig del av rehabiliteringen efter en skada eller sjukdom som påverkar vestibulära systemet, såsom labyrintitis, Ménières sjukdom eller en hjärnskakning. Genom att öva upp balansen och kroppens rörelser kan individen förbättra sina symtom och återfå funktion.

"Problem-based learning" (PBL) är en undervisningsmetod där lärande stimuleras genom att arbeta med autentiska problem som de kan stöta på i praktiken. Metoden utvecklades inom medicinsk utbildning, men används nu inom många andra akademiska områden.

I en PBL-miljö arbetar studenterna i små grupper för att lösa ett problem som presenteras av en handledare eller genom en casestudie. Under arbetet ställer de frågor, gör research och diskuterar informationen för att nå en gemensam förståelse av problemet och möjliga lösningar. Läraren har en mer passiv roll och fungerar som en guide och rådgivare när det behövs.

PBL-metoden fokuserar på att utveckla studenternas förmåga till självständigt lärande, kritiskt tänkande, problemlösning, samarbete och kommunikation. Den främjar också djupgående förståelse av kunskap istället för att enbart memorera information.

Manodepressiv sjukdom, även känd som bipolär affektivt störning, är en mental ohälsa som karaktäriseras av upprepade episoder med maniska, hypomana eller depressiva symptom. Under en manisk episod kan individen uppleva ökad energi, eufori, tankeflöde och självsäkerhet, samt ha svårt att sätta sig stilla eller tänka klart. Under en depressiv episod kan personen känna sig nedstämd, hopplös, trött, sakna energi och ha ont i kroppen. I vissa fall kan individen uppleva både maniska och depressiva symptom samtidigt, ett tillstånd som kallas mixed state. Manodepressiv sjukdom påverkar personens humor, tankar, perception, handlingar och sömn. Det är en livslång sjukdom som behandlas med mediciner och psykoterapi.

"Urskiljningsinlärning" (engelska: "discrimination learning") är ett begrepp inom lärteori som refererar till en typ av inlärning där individen lär sig att skilja på olika stimuli och svara på olika sätt beroende på vilken stimulus som presenteras. Det innebär att organismen måste lära sig att svara på en viss sätt när en viss stimulus presenteras, och på en annan sätt när en annan stimulus presenteras.

Exempel på urskiljningsinlärning är when a dog learns to sit when its owner says "sit" but not when the owner says "stay", or when a child learns to call their mother "mom" but not "dad". I båda fallen måste individen lära sig att skilja på två olika stimuli (ord) och svara på olika sätt.

Det finns också en negativ konnotation av begreppet "discrimination" som refererar till diskriminering baserat på exempelvis ras, kön eller religion. Det är viktigt att skilja mellan de två betydelserna och vara medveten om kontexten då begreppet används.

'Undvikande inlärning' (engelska: avoidant learning) är ett begrepp inom beteendeforskning och läringsteori som refererar till en typ av inlärningsprocess där individen undviker att lära sig information eller färdigheter på grund av rädsla för fel, skam, kritik eller negativa konsekvenser. Det kan också handla om att undvika vissa situationer eller stimuli som är associerade med tidigare negativa erfarenheter.

Ibland kan undvikande inlärning leda till begränsad förmåga att hantera nya uppgifter eller utmaningar, och kan på så sätt försvåra personens möjligheter till personlig utveckling och framgång i livet. Det är viktigt att identifiera och behandla undvikande inlärning i tid, exempelvis genom kognitiv beteendeterapi eller andra former av psykologisk behandling, för att hjälpa individen att överbrygga sina rädslor och utveckla mer adaptiva sätt att hantera nya uppgifter och situationer.

'Verbal learning' refererar till den typen av inlärning som involverar språkliga eller verbala informationer, ofta genom att höra och upprepa informationen. Det kan handla om att lära sig fakta, listor, begrepp, idéer eller andra typer av information som kan uttryckas med hjälp av språket. Verbal inlärning kan ske aktivt genom att koncentrera sig och upprepa informationen i huvudet eller genom att tala högt, men den kan också ske passivt genom att lyssna på en lärare eller en inspelning.

Verbal inlärning är en viktig förmåga som används i många aspekter av vardagslivet och akademisk utbildning, särskilt inom humaniora och språkvetenskap. Den kan stödjas genom olika metoder såsom att upprepa informationen, använda associationer, skapa minnesvärda bilder eller koppla informationen till redan befintliga kunskaper.

Psykiska störningar (eller mentala störningar) är enligt Världshälsorganisationen WHO en allmän beteckning på en grupp sjukdomar, som kännetecknas av särskilda förändringar i känsloliv, tankar, perceptioner, minne, inlärning, motivation, uppfattning om verkligheten och beteende. Dessa förändringar är så pass allvarliga att de orsakar individen klart lidande eller funktionsnedsättning i vardagslivet. Psykiska störningar kan ha olika orsaker, exempelvis genetiska faktorer, hjärnskador, trauma, missbruk av droger eller alkohol, samt sociala och miljömässiga faktorer. Exempel på psykiska störningar är depression, schizofreni, ångeststörningar, personlighetsstörningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som exempelvis autism och ADHD.

Reversibel inlärning, på scientific latin reversible learning, är ett begrepp inom neurovetenskap och beteendevetenskap som refererar till en typ av inlärning där information kan lättare tas bort eller förändras efter att ha lärts in. Detta står i kontrast till "irreversibel inlärning" (engelska: *irreversible learning*), där informationen är mer permanent och kan vara svårare att ändra eller glömma bort.

Reversibel inlärning kan ske genom olika mekanismer, till exempel konditionering av Pavlov eller through working memory (korttidsminne). Detta betyder att informationen lagras i vår minne under en begränsad tid och kan lätt glömmas bort om den inte används eller förstärks regelbundet.

Det är värt att notera att begreppet "reversibel inlärning" kan ha något olika betydelser beroende på kontexten och det specifika området inom neurovetenskap eller beteendevetenskap som diskuterar det.

Anxiety disorders are a category of mental health disorders characterized by feelings of excessive and persistent worry, fear, or anxiety that interfere with daily activities. According to the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-5), there are several specific types of anxiety disorders, including:

1. Separation Anxiety Disorder: intense fear or anxiety about being separated from a person or place that provides feelings of security or safety.
2. Selective Mutism: consistent failure to speak in certain social situations where speaking is expected, despite the ability to understand and speak in other situations.
3. Specific Phobia: excessive and persistent fear of a specific object, situation, or activity that is generally not harmful.
4. Social Anxiety Disorder (Social Phobia): intense fear or anxiety about social interactions or performing in front of others.
5. Panic Disorder: recurrent unexpected panic attacks and constant worry about having another attack.
6. Agoraphobia: fear or anxiety about being in places or situations from which escape might be difficult or help unavailable in the event of a panic attack or other incapacitating or embarrassing symptoms.
7. Generalized Anxiety Disorder (GAD): excessive and persistent worry or anxiety about several aspects of life, for a period of six months or more.
8. Substance/Medication-Induced Anxiety Disorder: anxiety caused by the effects of a substance or medication.
9. Anxiety Disorder Due to Another Medical Condition: anxiety that is the direct physiological consequence of another medical condition.
10. Other Specified Anxiety Disorder and Unspecified Anxiety Disorder: categories for disorders with symptoms that do not meet the criteria for any of the specific anxiety disorders but still cause significant distress or impairment.

These disorders can significantly impact a person's quality of life, making it difficult to function in social, occupational, and other areas of life. Treatment typically involves psychotherapy, medication, or a combination of both.

'Affektiva störningar' är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin för en grupp sjukdomar som kännetecknas av störningar i individens affekter, det vill säga känsloliv och stämning. Detta kan yttra sig i onormalt intensiva, långvariga eller ofta skiftande känslor, till exempel depression, mani eller både och. Affektiva störningar innefattar diagnoser som depressiva störningar, bipolära störningar och cyklotymiska störningar.

'Serieslearning' är ett engelskt uttryck som inte har en etablerad medicinsk definition. Det kan dock syfta på en lärmetod där man successivt introducerar och övar på flera relaterade koncept eller färdigheter i en serie, med syfte att underlätta inlärandet och minnet genom repetition och progressiv komplexitet.

Ibland kan det även användas för att beskriva en persons förmåga att snabbt och effektivt lära sig nya koncept eller färdigheter inom en viss serie eller domäner där de redan har kunskap, även kallat "kunnighetstранfer" eller "kompetensutveckling".

'Minne' kan definieras som den kognitiva förmågan att behålla, lagra och återkalla information. Det är en del av vår korttids- och långtidss memory, och inkluderar förmågan att lära oss nya saker och erinra oss om dem. Minnet kan delas upp i olika typer beroende på vad det är som behöver minnas, till exempel verbalt (språk), visuellt (bilder) eller procedurally (rutiner och färdigheter).

Den Diagnostiska och statistiska manualen för psykiatriska störningar (DSM) är en utförlig handbok publicerad av Amerikanska psykiatriska föreningen (APA). Den används globalt som ett referensverk för att diagnostisera och klassificera olika mentala störningar.

DSM innehåller en systematisk presentation av kriterier och symptom som behövs uppfylla för att ställa en diagnos på olika psykiatriska tillstånd, från neuropsykiatriska störningar till affektiva och personlighetsstörningar. Den innehåller också information om prevalens, incidens, riskfaktorer, komorbiditet och relaterade medicinska eller psykosociala problem för varje diagnos.

DSM har gått igenom flera uppdateringar sedan den publicerades första gången 1952, med senaste utgåvan DSM-5 som publicerades 2013. Det är värt att notera att DSM inte är det enda systemet för klassificering av mentala störningar; Världshälsoorganisationen (WHO) har också sitt eget klassifikationssystem, ICD-10 Kapitel V: Mentala och beteendestörningar.