Iridocyklit
Uveit, främre
HLA-DR5-antigen
Regnbågshinna
Arthritis, Juvenile
Inflammation i ögats druvhinna
Iridocyclitis är en inflammatorisk ögonsjukdom som berör både iris och ciliar kroppen, två strukturer i främre delen av ögat. Iridocyclit kan orsakas av olika faktorer, till exempel infektioner, autoimmuna sjukdomar eller trauma. Symptomen på iridocyclit kan inkludera rodnad och smärta i ögat, ljuskänslighet, grumlad syn och förändringar i pupillreaktionen. Behandlingen av iridocyclit kan bestå av antiinflammatoriska läkemedel, kortikosteroider eller immunosuppressiva medel beroende på orsaken till sjukdomen.
'Uveitis anterior' är en medicinsk term som används för att beskriva inflammation i den främre delen av uvean, vilket är det del av ögat som inkluderar iris, ciliemuskulaturen och koroiden nära dess främre del. Den kan orsakas av en rad olika faktorer, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar eller trauma. Symptomen på uveitis anterior kan inkludera ögonont i, rodnad, smärta, förändringar i synskärpa och ljuskänslighet. Behandlingen av uveitis anterior beror på orsaken till inflammationen och kan omfatta läkemedel som dämpar inflammationen eller behandlar underliggande infektioner.
HLA-DR5 är ett samlingsnamn för två HLA-DR-serotyper, DR11 och DR13. Dessa serotyper delar en gemensam epitop som kännetecknas av en specifik aminosyrasekvens på deras proteinstruktur. HLA (Human Leukocyte Antigen) är ett system av gener och de proteiner de kodar för, vilka spelar en central roll i den individuella immunförsvaret hos människor.
DR-antigenen tillhör den gruppen HLA klass II-molekyler som främst presenterar peptider från externt bunden antigen till CD4+ T-hjälparceller. Dessa molekyler är viktiga för att initiera och reglera immunresponser mot infektioner, tumörer och transplanterade vävnader.
Det är värt att notera att HLA-DR5-antigenet inte direkt korrelerar med en specifik funktion eller sjukdom, men vissa associationer har rapporterats mellan vissa HLA-DR5-subtyper och olika autoimmuna sjukdomar, såsom multipel skleros och reumatoid artrit. Dessa associationer är dock inte alltid enkla att tolka och kan bero på flera faktorer, inklusive den specifika genetiska konstellationen hos den drabbade individen och det miljöfaktorn som orsakar sjukdomen.
"Regnbågshinna", även känt som "iris", är den del av ögat som bestämmer dess färg och reglerar mängden ljus som kommer in i ögat. Det är en muskelartad struktur med koncentriska cirkulära och radieala fibrer som kan kontrahera för att justera pupillens storlek och kontrollera mängden ljus som når näthinnan. Regnbågshinnan består av två skikt: det främre, pigmenterade epitelet och det bakre, muskelartade stromat. Färgen på regnbågshinnan beror på typen och mängden pigment som finns i den främre epitelet.
Juvenile arthritis (JA) is a general term used to describe a group of autoimmune and inflammatory disorders that develop in children under the age of 16. These conditions can affect any joint in the body, and may also impact other organs. The most common types of JA include:
1. Juvenile Idiopathic Arthritis (JIA): This is an umbrella term that includes several subtypes of JA, characterized by chronic arthritis lasting for at least 6 weeks in a child under 16 years of age. The onset is usually before the age of 16.
2. Systemic Onset Juvenile Idiopathic Arthritis (SoJIA or Still's Disease): This subtype affects both sexes equally and can start at any age, although it is most common in children between 5-15 years old. It presents with spiking fevers, rash, and inflammation in various organs, including the heart and lungs, in addition to arthritis.
3. Oligoarticular Juvenile Idiopathic Arthritis (OJIA): This subtype is more common in girls and usually starts before the age of 5. It affects four or fewer joints during the first six months of illness. A subset of OJIA patients, called "oligoarticular extended," will eventually develop arthritis in five or more joints after the first six months.
4. Polyarticular Juvenile Idiopathic Arthritis (PJIA): This subtype affects five or more joints during the first six months of illness and can be rheumatoid factor-positive or negative. Rheumatoid factor-positive PJIA is more common in girls and tends to present after the age of 8, while rheumatoid factor-negative PJIA affects both sexes equally and can start at any age.
5. Juvenile Psoriatic Arthritis (JPsA): This subtype combines features of arthritis and psoriasis in children under 16 years old. It may also include nail changes, dactylitis (swelling of an entire finger or toe), and enthesitis (inflammation where tendons or ligaments attach to bones).
6. Enthesitis-related Juvenile Idiopathic Arthritis (ERJIA): This subtype is more common in boys and often starts after the age of 8. It includes arthritis, enthesitis, and may involve inflammatory bowel disease, psoriasis, or uveitis (eye inflammation).
7. Undifferentiated Arthritis: This subtype does not fit into any of the above categories or meets criteria for more than one subtype.
Early diagnosis and appropriate treatment are crucial to prevent long-term complications such as joint damage, growth disturbances, and disability in children with juvenile idiopathic arthritis.
Inflammation i ögats druvhinna, även känt som "uvetis" eller "uvitis", är en uppsättning symptom som orsakas av inflammation i den del av ögat som kallas druvhinnan (ukkoes). Druvhinnan är ett tunt skikt av transparent bindväv som täcker ytan på ögats baksida och reflekterar ljuset för att hjälpa till att skapa en skarp bild på näthinnan.
Inflammation i druvhinnan kan orsakas av en rad olika faktorer, inklusive infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma, operationer och exponering för toxiska substanser. Symptomen på uvetis kan inkludera rodnad, smärta, ökad känslighet för ljus, sårbarhet för infektioner, förändringar i synen och sekret som läcker ut från ögat.
Inflammationen i druvhinnan kan leda till komplikationer såsom skador på näthinnan, glaukom, katarakt och ögonförslitning om den inte behandlas tillfälligt. Behandlingen av uvetis beror på orsaken till inflammationen och kan innebära användning av antiinflammatoriska läkemedel, antibiotika eller andra typer av mediciner som ges systematiskt eller som appliceras direkt på ögat. I vissa fall kan kirurgi vara nödvändig för att behandla komplikationer eller för att kontrollera inflammationen.
En kronisk sjukdom är en sjukdom som varar i lång tid, ofta livet ut, och som kräver kontinuerlig eller periodvis behandling. Kroniska sjukdomar kan påverka olika delar av kroppen och ge upphov till en mängd symtom som kan variera i svårighetsgrad över tiden. Vissa exempel på kroniska sjukdomar är diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, autoimmuna sjukdomar och neurologiska tillstånd. Det är viktigt att diagnostisera och behandla kroniska sjukdomar i tid för att förhindra komplikationer och förbättra livskvaliteten hos den drabbade individen.