Jäsning
Industriell mikrobiologi
Fettsyror, flyktiga
Rumen
Vin
Streptomyces
Bioreaktorer
Acetic Acid
Odlingsmedia
Kolhydratmetabolism
Etanol
Xylos
Djurfoder
Bakterier
Lactobacillus
Stärkelse
Kostfibrer
Acetater
Leuconostoc
Bioteknologi
Mjölksyra
Micromonospora
Kväve
Biofuels
Väte
Cellulosa
Ammoniak
Avfall
Glukos
Acetobacter
Bröd
Livsmedelsmikrobiologi
Lactobacillus plantarum
Formater
Molass
Propionater
Svampar
Kakao
Antibakteriella medel
Saccharomyces cerevisiae
Batch Cell Culture Techniques
Avföring
Clostridium
Pressfoder
Butylenglykoler
Biomassa
Pyruvatdekarboxylas
Nötkreatur
Bärnstenssyra
Metabolic Engineering
Pediococcus
Blindtarm
Djurens näringsfysiologi
Penicillium
Aspergillus oryzae
RNA, ribosomalt, 16S
Celler, immobiliserade
Clostridium beijerinckii
Saccharomycer
Magnetisk resonansspektroskopi
Deuteromycota
Grampositiva bakterier
Xylitol
Poaceae
Jästsvampar
Bifidobacterium
Mögelsvamp
Genmanipulation
Medicago sativa
Leukemi P388
Ribosom-DNA
Fenomen inom fysikalisk kemi
Lactococcus lactis
Molekylstruktur
Zea mays
Kemi, fysikalisk
Monascus
Laktulos
Temperatur
Glycerol
Kemi
Kol
Mikroorganismer, antal
Malater
Kemiska fenomen
Laktoner
Infrarödspektrofotometri
Molekylsekvensdata
Zymomonas
Grovtarm
Lactobacillus brevis
Triticum
Livsmedelshantering
Bacteroides
DNA-sekvensanalys
Idisslare
Pektiner
Kolibakterie
Kost
Prebiotics
Högtrycksvätskekromatografi
Cellobios
Koldioxid
Furaner
Glukonater
Bakteriologiska tekniker
Cellulas
Fruktsocker
Propionibacterium
'Jäsning' är ett medicinskt begrepp som refererar till nedbrytningen och omvandlingen av organiska ämnen, vanligtvis kolhydrater, protein eller fetter, genom en kemisk process involverande mikroorganismer, såsom bakterier eller jästsvampar. Denna process producerar ofta gaser, varmt och surt vätskor som en del av sin normala funktion. Jäsning kan hända under både aeroba (med syre) och anaeroba (utan syre) förhållanden. I vårda sammanhang är jäsning ofta förknippad med infektioner, särskilt när det gäller sår, eftersom mikroorganismerna kan bryta ned vävnaden och orsaka skada.
Industriell mikrobiologi är en gren inom mikrobiologin som fokuserar på användandet av mikroorganismer, såsom bakterier, svampar och jäst, i industriella processer. Detta kan omfatta produktion av livsmedel, läkemedel, bioenergi, biocider, biokemiska ämnen och andra kommersiella produkter. Industriell mikrobiologi innefattar också studiet av hur man kan kontrollera och förhindra skadlig verkan från mikroorganismer i industriella sammanhang, till exempel förebyggande av förruttnelse och korrosion.
'Fettsyror, flyktiga' (engelska: 'Volatile fatty acids', VFA) är en grupp karboxylsyror med korta kolkedjor som innehålls i vissa levande organismer och kan bildas vid nedbrytning av organiska material. De är flyktiga, det vill säga lätta att förånga, och har vanligtvis mellan 2 och 5 kolatomer. Exempel på fettsyror som räknas till denna grupp är acetat (etherformel CH3COO-), propionat (C2H5COO-) och butyrat (C3H7COO-).
I kroppen produceras dessa fettsyror främst i tarmen som en biprodukt av mikrobiell nedbrytning av kolhydrater och proteiner. De kan ha olika fysiologiska effekter, till exempel på immunförsvaret och energiomsättningen. Förhöjda nivåer av flyktiga fettsyror i blodet kan vara associerade med vissa sjukdomstillstånd, såsom diabetes och inflammatoriska tarmsjukdomar.
'Rumen' er ein del av en dyrs måltaksystem, som primært forekommer hos gressetende dyr som f.eks koer, får og antiloper. Det er den foerstegradige mage i en flervagsmage, og har en viktig rolle i fermenteringen av cellulose og andre komplekse karbohydrater i dyrets foret. Rumenet inneholder en rektisk mikrobflora som bryter ned føden til enklere fordøielige stoffer, som dyret deretter kan absorbere og bruke som energi og byggestoffer.
'Vin' er en alkoholisk drikk som fremstilles ved fermenteringen av drueretter. Den inneholder typisk et alkoholprosent på mellom 9 og 16 prosent, men det kan variere bortsett fra dess specielle type og hvor den er produsert. Vin inneholder også andre kjemikalier som fruktetanniner, organiske syrer og aromastoffer som bidrar til dens unike smak, lukt og farge. Det finnes mange forskjellige typer vin, noen populære er rødvin, hvitvin og rosévin.
Streptomyces är ett släkte av grampositiva, strikt aeroba bakterier som tillhör ordningen Actinomycetales. Dessa bakterier förekommer naturligt i jord och vattenmiljöer och är kända för sin förmåga att producera en rad olika antibiotika och andra bioaktiva metaboliter. Streptomyces-arterna har ett komplext morfologi med en mycelieliknande växtform som består av långa, trådliknande hyfer som delas upp i kortare segment, så kallade sporangier. Från dessa sporangier bildas sporer som kan sprida sig och kolonisera nya miljöer. Streptomyces-arterna spelar en viktig roll inom medicinen då de producerar ett stort antal antibiotika, såsom streptomycin, tetracyclin och neomycin, som används för behandling av olika bakteriella infektioner.
En bioreaktor är en anordning där levande celler, vävnader eller mikroorganismer kan odlas i kontrollerade förhållanden. Bioreaktorn är designad för att maximera tillväxten och produktionen av det specifika ämnet som produceras av de levande cellerna, som kan vara en protein, en metabolit eller annat biologiskt aktivt molekyl.
I en bioreaktor kan förhållandena i odlingsmiljön kontrolleras och justeras, till exempel pH, temperatur, syrehalt, näringslösning och flöde av medier. Dessa kontrollerade förhållanden gör att bioreaktorn kan användas för att producera en rad olika produkter inom områden som farmaci, kemi, mat- och läkemedelsindustri samt bioteknik.
Acetic acid, med kemisk formel C2H4O2, är ett enkelt kolsyra derivat och en svag organisk syra. Den förekommer naturligt i vinäger och bildas som en biprodukt när etanol bryts ned av bakterier under alkoholförgärning. Acetinsyra är en klar, färglös vätska med en stark, stickande lukt.
I medicinsk kontext kan acetinsyra användas som ett desinfektionsmedel eller som en ingrediens i vissa läkemedel. Den har också visat sig ha vissa medicinska egenskaper, till exempel att hämma vissa bakteriers tillväxt och döda celler. Acetinsyra kan användas topisk (på huden) eller som en del av en kombinerad behandling för vissa medicinska tillstånd, men den bör inte intas oralt på grund av dess starka frätande egenskaper.
'Odlingsmedia' refererar till de näringsriktade material som används för att odla växter utan jord, ofta i kontrollerade miljöer såsom laboratorier, växthus eller inom hydrokultur. Odlingsmedier kan vara flytande eller fasta och innehåller vanligtvis en näringslösning med blandad sammansättning av vatten, näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för växternas tillväxt och utveckling. Andra komponenter som kan ingå i odlingsmedier är hormoner, vitaminer och buffertämnen för att hjälpa till att reglera pH-värdet.
Det finns olika typer av odlingsmedia beroende på vilken typ av växt som ska odlas och i vilket syfte. Några exempel är:
1. Agarplattor: De flesta mikrobiella kulturer odlas på agarplattor, en fast medium gjord av en geléartad substans framställd från alger eller svampar. Agaren innehåller näringsämnen och mineraler som är nödvändiga för att underhålla bakterier och svampar.
2. Hydroponisk medium: Detta är ett icke-jordbaserat system där växternas rötter placeras direkt i en näringsrik lösning som cirkulerar kontinuerligt genom systemet. Exempel på hydroponiska medier inkluderar perlitet, vermiculit, lavarock och kokosfiber.
3. Aeroponisk medium: I ett aeroponiskt system sprutas växternas rötter kontinuerligt med en fin dimma av näringsrik lösning i luften. Detta ger växterna en mycket syresatt rotmiljö och möjliggör snabbare tillväxt än traditionella jordbaserade system.
4. Koibaserad medium: I detta system odlas växter i ett substrat av kokosnötsskal, som är en hållbar och ekologisk alternativ till torv. Kokosnötsfibern har god vattenhållande förmåga och är rik på näringsämnen.
5. Torvbaserad medium: Torv är ett vanligt medium för odling av små plantor och frön. Det är en organisk substans som härstammar från torvmossor och har god vattenhållande förmåga och luftgenomsläppning.
6. Fast medium: I detta system planteras växterna i ett fast medium, till exempel sand, grus eller lera. Detta ger växterna en stabil struktur att växa i och förhindrar att de faller över.
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som är en grupp av organiska föreningar som inkluderar socker, stärkelser och cellulosa, bryts ned eller syntetiseras i kroppen.
Denna process involverar flera olika enzymkomplex och metaboliska steg. När kolhydrater intas genom kosten bryts de ned till sina enklare beståndsdelar, monosackarider som glukos, under en process som kallas digestion. Glukosen absorberas sedan i blodet och transporteras till celler över hela kroppen, där den används som energikälla genom celldygnets glykolysprocess.
I motsatt riktning kan kroppen också syntetisera kolhydrater från andra energikällor, såsom fetter och proteiner, under en process som kallas glukoneogenes. Dessa kolhydrater lagras sedan i levern och musklerna som glykogen, ett polysackarid som kan konverteras tillbaka till glukos när behovet uppstår.
Störningar i kolhydratmetabolismen kan leda till olika sjukdomar, såsom diabetes och hypoglykemi.
Etanol, även känt som etylalkohol, är en klar, färglös och lättantändlig vätska med kemisk formel C2H5OH. Det är den primära aktiva ingrediensen i alkoholhaltiga drycker och har också användningsområden inom medicinen som desinfektionsmedel och läkemedel.
I medicinsk kontext refererar 'etanol' ofta till den substans som orsakar berusning när den konsumeras i alkoholhaltiga drycker. Det kan också användas terapeutiskt för att behandla patienter med metanol- eller etylenglykolförgiftning genom att konkurrera ut de toxiska substanserna från levern och andra vävnader.
Läkemedelsverket i Sverige har godkänt etanol som läkemedel under varunamnet "Etanol", bland annat för användning som desinfektionsmedel och hudantiseptikum. Det finns också preparat med etanol som aktiv ingrediens som används för att lindra smärta orsakad av sår eller skador på huden.
"Matsmältning" är ett samlingsbegrepp för de processer som kroppen genomgår för att bryta ned och ta till sig näringsämnen från det mat vi äter. Detta innefattar mekaniska processer såsom käkarnas och tarmarnas rörelser, samt kemiska processer som ämnesomsättning och andningsprocesser.
Den mekaniska matsmältningen börjar i munhålan där maten tugas sönder av tänderna och blandas med spegelsaft för att underlätta nedbrytningen. Sedan sväljer vi maten och den passerar genom matstrupen ner till magsäcken, där den blandas med magsyra och enzymer som börjar bryta ned proteiner och kolhydrater.
Därefter fortsätter maten sin väg genom tolvfingertarmen, där näringsämnen som kolhydrater, protein och fetter bryts ned till sina grundläggande byggstenar med hjälp av enzymer från bukspottkörteln och tarmens egna enzymer. Dessa byggstenar absorberas sedan genom tarmslemhinnan och transporteras via blodet till levern, där de omvandlas till energibärande molekyler som glukos, aminosyror och fettsyror.
Slutligen passerar osmält matrester genom tjocktarmen och tarmsäckarna innan de elimineras från kroppen via avföringen.
'Anaerobic' er en medisinsk betegnelse for noen organismer, celler eller prosesser som ikke trenger ilt for å overleve eller foregå. Det kan også referere til miljøer uten ilt. I biologisk sammenhenging, innebærer 'anaerobios' vanligvis bakterielle vækster i en iltfattig omgivelse, som resulterer i fermentering av organiske stoffer for å produsere energi i form av ATP (Adenosintrifosfat).
Der er to typer anaerobe prosesser: obligate anaerobe prosesser og fakultativt anaerobe prosesser. Obligate anaerobe organismer kan ikke overleve i iltrikende miljø, mens fakultativt anaerobe organismer kan tolerere ilt og kan vokse både i iltfattige og iltrende miljø.
Xylos er en slags sukker som tilhører en gruppe av stoffer kalt pentoser. Pentoser er en type monosakkarider (enklere sukkerarter) som har fem carbonatomer i deres struktur. Xylos består av fem carbonatomer, fire hydroxylgrupper (-OH), og en ketongruppe (=O). Det forekommer naturligvis i mange forskjellige typer av planter og kan ekstraheres fra trær og andre vegetasjoner. Xylos er også en del av noen komplekse kulhydrater som fungerer som strukturelle elementer i cellværene til planter og svampe.
I medisinsk sammenheng, kan xylos brukes som et utgangspunkt for å produsere visse medisinske produkter, slik som some type av medisinske sulfater eller estrer. Disse produktene kan ha forskjellige medisinske anvendelser, for eksempel som antiinflammatoriske midler eller antikoagulanter.
"Djurfoder" er en betegnelse for fødevarer som er tiltilpasset eller beregnet til å bli spist av dyr, undfanget i et agriculturalt eller veterinært perspektiv. Det kan inkludere alle typer av fôdrestenger som krever fordøyelse, herunder grønnsaker, frukt, gr asymptoter, korn, fisk, kjøtt og andre animaliske produkter, samt specielle formulerte kommersielle dyrefoder.
Den medicinske definisjonen av "djurfoder" vil også inkludere en vurdering av fôdenes kvalitet, sikkerhet og næringsmessige verdier for de dyr som skal spise det. Dette kan involvere å teste fôden for tilstedeværelsen av skadelige bakterier, mykotoksiner eller andre kontaminanter, samt å måle innholdet av nøyaktig vitaminer, mineraler og andre næringsstoffer for å sikre at det oppfyller dyrs behov.
I tillegg kan den medicinske definisjonen av "djurfoder" også inkludere en vurdering av fôdenes effekt på dyrs helse og vekst, herunder mulige allergiske reaksjoner eller andre negativt helserelaterte konsekvenser. Dette kan involvere å undersøke dyrs fordøyelsesprosesser, væktgevinst og generell helsestatus etter å ha spist forskjellige typer fôde for å avgjøre hvilken type som er mest fordelaktig for dem.
Bakterier är en grupp encelliga, prokaryota mikroorganismer som saknar ett definierat cellkärnhus. De flesta bakterier består av en enda cell, men vissa former kan bilda filament eller kolonier. Bakterier har en stor variation i form och storlek, och de kan vara spiralformade, stavformade eller sfäriska (kallade cocci). De flesta bakterier är små, med en diameter på cirka 0,2-2 micrometer.
Bakterier har ett enkelt cellmembran som omger deras cytoplasma och en celldelningvävnad (septa) som delar cellen i två under celldelningen. De saknar också de komplexa organellerna som hittas i eukaryota celler, såsom mitokondrier, kloroplast och endoplasmatiskt retikulum.
Bakterier har en enkel genomorganisation med en cirkulär kromosom och ofta plasmider, små ringformade DNA-molekyler som kan överföras mellan bakterier. De reproducerar sig vanligtvis asexuellt genom celldelning, men vissa arter kan också använda sexuell reproduktion genom konjugation, transformation eller transduktion.
Bakterier förekommer överallt i naturen och är en del av de mikrobiella församlingar som finns på levande växter och djur, i jord, vatten och luft. De spelar en viktig roll i näringsomsättningen i ekosystem och kan också orsaka sjukdomar hos både människor och djur.
'Lactobacillus' är ett släkte grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i vissa delar av människokroppen, såsom tarmen och vaginala skölden. Dessa bakterier är fakultativt anaeroba, vilket betyder att de kan leva med eller utan syre. De är kända för sin förmåga att producera laktat som en del av sin metabolism, och detta gör dem viktiga i fermentationsprocesser, särskilt vid tillverkning av mejeriprodukter som yoghurt och ost.
Lactobacillus-bakterier är också en viktig del av den normala mikrofloran i kroppen och hjälper till att hålla en balans mellan goda och onda bakterier. De kan konkurrera med onda bakterier om näringsämnen och producera substanser som förhindrar tillväxten av andra bakterier. Vissa Lactobacillus-stammar används också som probiotika, levande mikroorganismer som ges till en varelse med syfte att ge hälsofördelar när de konsumeras eller appliceras.
Stärkelse är ett kolhydrat som består av en lång kedja av glukosmolekyler (en polysackarid). Det är den huvudsakliga energikällan i många livsmedel, särskilt i vegetabiliska källor som potatis, ris och spannmål. Stärkelse är också ett viktigt bindemedel och texturbildare i matlagning. När stärkelse intas bryts den ner till glukos i kroppen för att användas som energikälla.
Kostfiber, även kallat fiber eller råvaror, är en typ av kolhydrat som finns i växter och som inte bryts ned av kroppens enzymer under digestionen. Istället passerar de genom mag-tarmkanalen omuterade och kan ge en känsla av mättnad. Kostfiber har även visat sig ha positiva effekter på tarmfloran, blodsockernivåerna och kolesterolhalten i blodet. Det finns två typer av kostfiber: löslig fiber och oöslig fiber. Löslig fiber bildar geléartade massor när den absorberar vatten i tarmen, medan oöslig fiber inte absorberar vatten och ger större volym till avföringen.
'Acetate' er en organisk forbindelse der består af en carbonatom, to syregrøruppementer (-COOH) og tre hydroxylgrupper (-OH). Det er også kendt som et 'surt esther', da det har egenskaber fra både en carboxylsyre og en alkohol.
I medicinsk sammenhæng, kan acetat henvise til forskellige ting, herunder:
1. Et salt eller ester af eddikesyre (acetic acid).
2. En intravenøs løsning af natriumacetat, der bruges til at behandle syre-base-forstyrrelser i kroppen.
3. En type kontaktlinseløsningsmiddel, der indeholder en acetatbuffer for at hjælpe med at regulere pH-værdien på øjet.
4. Et lokalbedøvelsesmedie, der anvendes før små kirurgiske indgreb.
5. En type bindemiddel, der bruges i operationssuturer til at lukke sår.
Det er vigtigt at notere, at betydningen af 'acetat' kan variere alt efter konteksten, så det er altid en god ide at undersøge specifikt hvad der menes i en given medicinsk sammenhæng.
Leuconostoc är ett släkte av grampositiva, icke-flytande, anaeroba eller aerotoleranta bakterier som tillhör familjen Leuconostocaceae. Dessa bakterier förekommer naturligt i växter, jord, och livsmedel som mjölkprodukter och fermenterade grönsaker. De är kända för sin förmåga att producera laktat från sockerarter, såväl som andra metaboliter som kolsyra och diacetyl.
Leuconostoc-arterna kan orsaka förruttnelse av livsmedel och är ibland associerade med infektioner hos människor, särskilt hos immunosvaga individer eller vid användning av medicinska katetrar. Dessa infektionser tenderar att vara lokaliserade till specifika områden som urinvägar och mag-tarmkanalen.
Vätejonkoncentration, även känd som pH, är ett mått på hur sur eller basiskt ett vätskemedium är. Det specificerar protonaktiviteten (H+) i en lösning, vilket är relaterat till mängden hydrogenjoner (H+) per liter.
En lägre pH-värde (7) indikerar lägre vätejonkoncentration och mer basisk miljö. Vatten har en neutral pH på 7.
I medicinsk kontext kan förändringar i vätejonkoncentration ha betydelsefulla kliniska konsekvenser. För hög eller för låg pH kan störa normal cellfunktion och leda till acidos eller alkalos, respektive. Dessa störningar kan påverka olika fysiologiska processer, inklusive andningen, hjärt-kärlsystemet, njurarnas funktion och ämnesomsättningen.
Bioteknologi definieras som användning av biologiska system, levande organismer, eller derivat derav, för att skapa eller ändra produkter, processer eller tjänster i nästan alla industriella sektorer. Detta kan inkludera exempelvis genteknik, cellodling och andra tekniker som använder sig av biologiska system för att lösa praktiska problem eller skapa nya möjligheter inom områden som medicin, jordbruk, miljövård och industri.
'Mjölksyra' (laktat) är ett naturligt förekommande ämne i kroppen och är en slags syra som produceras inne i kroppens muskler när de använder syre under aktivitet. När musklerna behöver mer energi än vad som kan tillhandahållas genom syretillförseln, bryter de ned kolhydrater (glukos) anaerobt, vilket resulterar i produktionen av mjölksyra.
Mjölksyra är en viktig källa till energi för musklerna och hjärtat, men när koncentrationen blir för hög kan den leda till muskeltrötthet och smärta, samt i vissa fall metabola störningar. Mjölksyra är också en indikator på hur hårt musklerna har arbetat under en aktivitet, och mätningar av mjölksyran används ofta inom idrottsvetenskapen för att utvärdera intensiteten och effekterna av träning.
Micromonospora är ett släkte av grampositiva, strikt aeroba, skivformade eller runda bakterier som tillhör ordningen Actinomycetales. Dessa bakterier förekommer vanligtvis i jord och vattenmiljöer och är kända för sin förmåga att producera en rad olika antibiotika och andra bioaktiva metaboliter. Några exempel på arter inom släktet Micromonospora är M. echinospora, M. olivoasterospora och M. carbonacea.
'Kväve' är ett grundämne med symbolen N och atomnummer 7. Det är en icke-metall som utgör ungefär 78 % av jordens atmosfär i form av gasen kvävdoter, N2. Kvävet är en viktig näringsämne för växter, djur och mikroorganismer, eftersom det är ett essentiellt beståndsdel i aminosyror, nukleotider, proteiner och DNA.
I medicinsk kontext kan kväve ha olika användningsområden. Till exempel kan kvävegas användas för att behandla sår eller brännskador genom att skapa ett miljö som förhindrar tillväxten av bakterier. Kväveoxid (NO) är också en gas som har medicinska användningsområden, framför allt inom lungsjukvården, där den används för att vidga luftvägarna hos patienter med astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL).
Biofuels are defined in the medical field as fuels derived from organic matter or living organisms, such as plants or algae. They are considered a renewable energy source because they can be replenished through the growth of new organic material. Biofuels can be divided into two main categories:
1. Biogas: This is produced through the anaerobic digestion of organic matter, such as food waste, sewage sludge, or agricultural waste. The most common components of biogas are methane and carbon dioxide.
2. Biodiesel and bioethanol: These are liquid fuels that can be used in transportation. Biodiesel is produced through the transesterification of vegetable oils or animal fats, while bioethanol is typically derived from the fermentation of sugar or starch crops, such as corn or sugarcane.
Biofuels have been promoted as a more sustainable alternative to fossil fuels because their combustion produces fewer greenhouse gas emissions compared to traditional fuels. However, there are concerns about the impact of biofuel production on land use, food prices, and water resources.
'Väte' ( Wasser) är inom medicinen och biologin en viktig och vanlig kemisk förening med formeln H2O. Det består av två väteatomer (H) som är bundna till en syreatom (O). Vatten är en polär molekyl, vilket betyder att den har en positivt laddad sida (väteatomerna) och en negativt laddad sida (syreatomen). Detta gör att vatten har egenskaper som gör det speciellt viktigt för levande organismer, såsom sin förmåga att lösa många olika typer av molekyler och agera som en kylningsvätska i kroppen. Vatten är också ett mycket vanligt beståndsdel i levande vävnader och är nödvändigt för cellers överlevnad och funktion.
Metan är ett enatomigt, färglöst gasmolekyl som består av en kolatom och fyra väteatomer (CH4). Det är den enklaste hydrokarbonen och är ett naturligt förekommande gas som bildas genom anaerob bakteriell nedbrytning av organiskt material, såsom djurspillning eller vegetabiliskt material, i sumpmarker, träsk och tarmar hos djur, inklusive människor.
I medicinsk kontext kan metan vara av intresse på grund av dess roll som en del av den normala mikrobiella floran i människans tarm. En ökning av tarmmetangasnivåer kan dock vara ett tecken på en underliggande mag-tarmsjukdom, till exempel irritabel tarmsyndrom eller malabsorption. Dessutom kan metan i andningsluften vara ett tecken på en bakteriell överväxt i lungorna eller i blodbanan (bakteriemi).
Cellulose är ett organisk, icke-vetematerial som består av en lång polymerkedja av glukosmolekyler som är kopplade samman med varandra via syrakopplingar. Det är den mest förekommande organiska polymeren på jorden och hittas i cellväggarna hos växter, alger och svampar. Cellulosa är opetbar, elastisk och motståndskraftig mot nedbrytning av många enzymer, vilket gör den till ett viktigt strukturellt material i växtriket.
Cellulosa används också kommersiellt inom flera industrier, bland annat papper, textil, byggnadsmaterial och för produktion av biobränslen.
Ammoniak, eller kemisk formel NH3, är ett enkelt amin med en frasformel som indikerar att det består av en atom kväve (N) och tre väteatomer (H). På medicinskt område kan ammoniak vara av intresse eftersom det produceras i kroppen som ett slutprodukt när proteiner baksönderställs. Normal koncentration av ammoniak i blodet är mycket låg, men förhöjda nivåer kan orsaka en allvarlig störning i centrala nervsystemet som kallas hyperammonemi. Hyperammonemi kan leda till en rad symtom, inklusive irritabilitet, kräkningar, tremor, förvirring och i värsta fall koma eller död.
Medicinskt sett definieras "avfall" som oanvändbar eller restprodukter från medicinska behandlingar, operationer eller forskning. Det kan inkludera allt ifrån läkemedelsrester, injektionssprutor till kirurgiska avfallsprodukter och genetiskt modifierad material. Medicinskt avfall måste hanteras på ett säkert och miljövänligt sätt för att undvika smittspridning och skada på människor och miljön.
'Glukos' (eller 'glucose') er en slikket sukker som forekommer naturlig i kroppen og er den viktigste kilden til energi for alle levende celler. Glukosen er et enklert sukkermolekyl med formelen C6H12O6, og det er en monosakkarid, det vil si en type sukker som ikke kan deles i enkle deler uten å bli opløst i vann. Glukosen dannes i kroppen ved nedbryting av kostholdets kulhydrater og er en viktig energikilde for hjernen, musklene og andre kroppsdeler. Glukose blir også brukt i mange medisinske sammenhenger, for eksempel som en del av infusjoner for å behandle diabetes eller under kirurgiske operasjoner for å holde pasientens sukkerne på normal nivå.
'Acetobacter' är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som tillhör familjen Acetobacteraceae. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att oxidera alkohol till syra, särskilt etanol till ättiksyra. De kan hittas i en rad olika miljöer, inklusive fruktjuicer, vin, cider och andra fermenterade drycker, där de kan orsaka skada genom att förstöra smaken och kvaliteten på produkten. Vissa arter av Acetobacter kan även vara patogena för växter och orsaka sjukdomar hos dem.
'Bröd' er en generell betegnelse for fødevarer som primært er fremstilt av mel, vann og gjær. Disse ingrediensene blands sammen og kneves til en deg, som deretter lates hvile og stige før den blir bakt i en ovn. Brød kan ha forskjellige smaker og konsistens alt etter hva slags mel (som kan være byttet av hvetemel, rugmel eller integralt mel) som er brukt, om det er tilført andre ingredienser som sesamfrø, solsikkefrø eller valnøtter, og om det er tilsatt salt, sukker eller smaksuttrekk. Brød kan også ha forskjellige former og størrelser, og det kan være både søtt og salt.
I medicinsk sammenheng kan brød være interessant på grunn av sine næringsinnhold. Hvetebrød er en god kilde til karbohydrater, som gir energien vår kropp trenger for å fungere optimalt. Brød kan også inneholde fiber, som er viktig for en regelmessig tarmfunksjon og for å holde blodsukker- og kolsterolnivåene i skake. Det er imidlertid viktig å velge helsekjeftige typer brød, som har høyere fiberinnhold og lavere innhold av tilsettsukker enn tradisjonelle hvete- eller mørkebrød.
Noe du bør være oppmerksom på er at noen personer med celiaki (en autoimmun sykdom som fører til skade på tarmens indre overflate når de spiser gluten) og noen andre som har en overfølighet til gluten må unngå å spise brød som inneholder mel av hvetekorn, fordi det kan føre til skader på tarmen og andre helseproblemer. Derfor er det viktig å lese etiketten på brødet du kjøper for å se om det inneholder gluten eller ikke.
'Beer' er en alkoholisk drik som typisk fremstilles ved at gær fermenterer en maltet væske, der indeholder humle. Den alkoholiske styrke varierer, men er normalt lavere end for andre alkoholiske drikke som vin eller destillerede spritdrikke. Beer kan inneholde en række smagsstoffer fra ingredienser som humle, som gir beeren en bitter smag, og forskjellige typer malt som kan gi varierende smaker og farver.
Livsmedelsmikrobiologi är ett område inom mikrobiologin som handlar om mikroorganismer och deras roll i livsmedel. Det inkluderar studier av hur mikroorganismer påverkar kvalitet, säkerhet och hållbarhet av livsmedel. Livsmedelsmikrobiologin undersöker också förekomsten och betydelsen av patogena mikroorganismer i livsmedel, samt utveckling och användning av mikroorganismer inom livsmedelsproduktionen, till exempel i fermenteringar och produktion av probiotiska livsmedel.
Lactobacillus plantarum är en art av grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i vissa livsmedel och i människans tarmflora. Denna bakterie tillhör lactobacilli-släktet och är en av de vanligaste arterna av LAB (lactic acid bacteria) som används inom livsmedelsindustrin för att fermentera olika livsmedel, såsom grönsaker, frukt, kött och mjölkprodukter.
Lactobacillus plantarum är känd för sin förmåga att trivas i en bred vätska miljö med låg pH och hög saltkoncentration. Denna bakterie producerar laktat som ett biprodukt under sin metabolism, vilket sänker pH-värdet och skapar en mer sur miljö som hjälper till att begränsa tillväxten av andra mindre önskvärda mikroorganismer.
I kroppen kan Lactobacillus plantarum ha potentiala hälsoförmåner, såsom stöd för tarmhälsa genom att bidra till balansen mellan olika typer av bakterier i tarmfloran och underlätta näringsupptagningen. Den kan även ha en immunmodulerande effekt och vara hjälpsam vid behandling av vissa mag-tarmsjukdomar, även om ytterligare forskning behövs för att fastställa de exakta mekanismerna och styrkan på dessa potentiala hälsoförmåner.
I'm sorry for the confusion, but "Formater" is a term that is more commonly used in the context of technology and electronics, particularly in reference to storage devices such as hard drives and solid-state drives. In this context, formatting refers to the process of preparing a storage device for use by creating a file system and directory structure on it.
In the field of medicine, I have not come across a specific term or concept called "Formater." If you could provide more context or clarify what you mean by "Formater" in a medical context, I would be happy to help you further!
Butyrat är ett slags fettsyra som finns naturligt i vissa livsmedel, såsom mjölkprodukter och fiberrika frukt- och grönsaker. Den kallas även butansyra eller butansyrlighet. Butyrat har en betydande roll för hälsa och välsignelse, särskilt för tarmarnas hälsa.
I medicinsk kontext kan butyrat vara av intresse på grund av dess potentiala att mildra inflammatoriska tarmsjukdomar, som till exempel Colitis Ulcerosa och Crohns sjukdom. Butyrat är en viktig energikälla för de celler i tarmen som heter kolonceller, och det kan hjälpa att reducera inflammation och stödja celldelning och celldifferentiering.
Även om butyrat kan ha potentiala hälsobefrämjande effekter, bör man inte försöka inta butyrtakapslar eller annan koncentrerad butyrat utan att först konsultera en läkare, eftersom höga doser av butyrat kan orsaka illamående och diarré.
'Molasses' er ikke direkte en medisinsk term, men det er et begreb som kan forekomme i en medisk kontekst. Molasses er et brunt, tykt og sødt sirup som produceres under sukkerfabrikationen af sukkerroer eller sukkerrør. Det er en biprodukt fra processen hvor vand og mineraler fjernes fra sukkerrodens saft for at producere hvidt sukker.
I en medisk kontekst kan molasses omtales i forbindelse med ernæring, specielt indtag af sukker og kulhydrater, eller som en ingrediens i visse medicinske produkter. For eksempel kan molasses bruges som et naturligt laxativ, takket være dets høje indhold af sorbitol og magnesium.
Det er vigtigt at notere at overforbrug af molasses kan føre til en forhøjet indtag af kalorier og sukker, som kan have negativ effekt på sundheden hvis det ikke kontrolleres.
'Propionater' är ett medialt begrepp som kan syfta på ett enzym eller en grupp av bakterier.
Som ett enzym, är propionat-koenzym A-transferas (PCT) även känt som propionat-propionyl-CoA-syntetas och propionater. Detta enzym katalyserar en reaktion där propionsyra konverteras till propionyl-koenzym A, vilket är en viktig steg i metabolismen av aminosyror som isoleucin och valin.
Som en grupp av bakterier, refererar propionater till anaeroba bakterier som producerar propionsyra som ett slutprodukt i sin metabolism. Dessa bakterier finns naturligt i vårt tarmsystem och kan vara associerade med olika sjukdomstillstånd, såsom tarminfektioner och sårinfektioner.
'Svampar' (Fungi) är en domän i biologisk klassificering som inkluderar organismer som har cellytan täckt av ett cellmembran med ergosterol, reproducerar sig antingen sexuellt eller asexuellt genom sporer och har en speciell typ av näringsupptagande kallad absorption. Svamparna utgör en mycket varierad grupp som inkluderar allt från jättelika honungssvampar till små mögelsporer på bröd, svampar lever ofta som saprofyter och sönderdelar dött organiska material för att få näring. Några svampar kan också vara parasiter och orsaka sjukdom hos växter, djur och människor.
"Mag-tarminnehåll" (gastric content) refererar till den blandning av föda, vätskor och magsekreter som finns i magsäcken vid ett visst tillfälle. Den exakta sammansättningen av mag-tarminnehållet kan variera beroende på vad och när individen har ätit senast. I en medicinsk kontext kan provtagning och analys av mag-tarminnehåll användas som ett diagnostiskt verktyg för att upptäcka eventuella toxiner, irritanter eller patogener som kan ha orsakat sjukdom eller symtom.
I'm happy to help! However, I believe there may be a typo in your question. If you are asking for a medical definition of "cacao," I can certainly provide that.
Cacao is the dried and fermented beans of the cacao tree (Theobroma cacao), which are used to make chocolate. While cacao itself is not typically used in medical treatments, it does contain various compounds that have been studied for their potential health benefits. For example, cacao contains flavanols, which are antioxidants that may help to improve blood flow and reduce inflammation. It also contains methylxanthines such as theobromine and caffeine, which can have stimulant effects on the body.
However, it's important to note that chocolate products often contain added sugars and fats, which can negate any potential health benefits of the cacao itself. Therefore, while moderate consumption of dark chocolate with a high cacao content may be associated with some health benefits, it's important to consume it in moderation as part of a balanced diet.
Antibacterial medications, also known as antibiotics, are a type of medication used to treat infections caused by bacteria. These medications work by killing the bacteria or inhibiting their growth, allowing the body's immune system to fight off the infection. Antibacterial medications can be administered through various routes, including oral, topical, and intravenous, depending on the severity and location of the infection. It is important to note that antibacterial medications are not effective against viral infections, such as the common cold or flu. Misuse or overuse of antibacterial medications can lead to antibiotic resistance, which is a significant global health concern.
'Saccharomyces cerevisiae' er en art av enkle celler organismer kjent som gjær. Den er en av de mest velstuderte arter av gjær og har vært brukt i både vitenskapelige studier og industrielle prosesser i tusenvis av år.
'Saccharomyces cerevisiae' er en fakultativt anaerob livsform, det vil si at den kan overleve ved å bruke ilkje for å oksidere sukker til kolsiringsprodukter som koldioxid og alkohol. Denne fermenteringsevnen er viktig i bakeri- og drikkevareindustrien, hvor den blir brukt til å lage brød, øl og vin.
I tillegg til sine praktiske anvendelser, er 'Saccharomyces cerevisiae' også en viktig modellorganisme i biologi og genetikk. Den har en liten, veldefinerte genom med om lag 6000 gener, og denne enkelhet gjør den til et ideelt system for å studere grunnleggende cellulære prosesser som celldeling, DNA-reparasjon og regulering av genuttrykk.
'Batch cell culture' är en teknik inom cellbiologi där celler odlas i en sluten behållare under kontrollerade förhållanden. I en batch-odling får cellerna växa och multiplicera sig under en viss tidsperiod utan tillförsel av näringslösning eller andninggas. När näringsresurserna i behållaren är uttömda, och/eller avfallsprodukter har ansamlat sig, slutar cellerna växa och odlingen avslutas.
Den medicinska definitionen av 'Batch Cell Culture Techniques' kan sammanfattas som:
En kultiveringsteknik där celler odlas i en sluten behållare under kontrollerade förhållanden, utan tillförsel av näringslösning eller andninggas under en viss tidsperiod. När näringsresurserna i behållaren är uttömda, och/eller avfallsprodukter har ansamlat sig, slutar cellerna växa och odlingen avslutas.
'Avföring' er en medicinsk betegnelse for afføring, altså den proces hvor afføringsmateriale elimineres fra kroppen via endetarmen. Afføring består af uoppløselige rester af mad, bakterier, slim, og celler fra tarmens indvendige overflade. Normal afføring er mørkebrun, formet som en cylinder, og har en blød konsistens. Frekvensen af afføring varierer fra person til person, men normalt er det 1-3 gange om dagen.
'Clostridium' är ett släkte av grampositiva, stavformade, sporedbildande bakterier som förekommer i naturen, särskilt i jord och vatten. Många arter av Clostridium är anaeroba, vilket betyder att de inte behöver syre för att kunna växa och reproduceras. Några arter av Clostridium kan producera starkt toxiska ämnen och orsaka allvarliga infektionssjukdomar hos människor och djur, till exempel botulism, tetanus och colitis associerad med Clostridium difficile.
'Pressfoder' er ikke en medicinsk term, men jeg antar at du søger et begreb indenfor dyrefoder. Jeg kan derfor give dig en definition for "presset foder" på dansk:
Presset foder er en type dyrefoder, der fremstilles ved at komprimere grove foderstoffer under højt tryk i en foderpresse. Dette gør det muligt at omdanne de grove stoffer til en mere finført konsistens, der er lettere at transportere, opbevare og fordøje for dyr som gris, okse og høns. Presset foder kan indeholde en varieret blanding af ingredienser såsom majs, hvede, soyabønner, rugbrødsrester m.m., alt efter dyrets behov og alder.
Butylen glycol, även känt som 1,4-butanediol, är en organisk förening med formeln HOCH2CH2CH2CH2OH. Det är en färglös, viskös vätska som är lättlöslig i vatten och etanol. Butylen glycol används ofta som lösningsmedel, kylmedium och fuktighetsbevarande tillsats i kosmetiska produkter och livsmedel. Det är också en vanlig ingrediens i e-cigaretter och vattenpipor för att hjälpa till att leverera nikotin och aromer.
I medicinskt hänseende kan butylen glycol användas som ett konserveringsmedel och fuktighetsbevarande medel i olika farmaceutiska formuleringar, såsom ögon drops, injicerbara lösningar och topiska produkter. Det är generellt säkert att använda i dessa tillämpningar, men höga koncentrationer kan orsaka irritation hos vissa individer.
"Biomassa" er en fagterminologi som brukes innenfor biokjemisk og miljøvitskap. Det refererer til det totale mengden av organiske stoffer i et levende system, såsom en organisme, en population eller et økosystem. Biomassa kan også referere til det samlede vektet av alle levende organismer i et bestemt område, vanligvis målt i tørr vekt. I energiforeninger og miljømessige sammenhenger, kan "biomassa" også referere til organiske materialer som er produsert av levende organismer og som kan bli brukt som en energikilde, såsom trær, planter, avfall eller dyrlegemer.
Pyruvatdekarboxylas (PDC) är ett enzym som katalyserar den första steget i glukosens anaeroba nedbrytning, även kallad glykolys. Under detta steget avlägsnas en karboxylgrupp från pyruvat och reduceras till koenzym A (CoA), vilket resulterar i bildandet av acetyl-CoA. Detta är en central reaktion i cellens metabolism, eftersom acetyl-CoA kan användas för att producera energi genom celldygnets cykler eller för att syntetisera fettsyror och andra organiska syra. PDC består av tre olika enzymkomponenter som tillsammans utgör ett multienzymkomplex, och kräver även närvaron av koenzym NAD+ för sin funktion.
I medically speaking, the term "Nötkreatur" refers to a member of the Bos genus, specifically the domestic species Bos taurus (cattle) or Bos indicus (zebu). These animals are often raised for their meat, milk, hides, and labor. In some contexts, "nötkreatur" may also refer to other large herbivorous mammals, such as bison or water buffalo, that are used in similar ways. However, it's important to note that these animals belong to different genera (Bison and Bubalus, respectively) and are not technically classified as "nötkreatur" in a strict sense.
Bärnstenssyra, även känd som Succinisk acid, är en organisk syra med den kemiska formeln C6H8O4. Den förekommer naturligt i bärnsten och kan extraheras genom destillation. Bärnstenssyra används inom medicinen som en ingrediens i vissa preparat för behandling av muskelsmärtor, artrit och andra smärttillstånd. Den verkar genom att öka blodets syreupptagning och minska muskelspasmer.
'Metabolic engineering' är ett begrepp inom bioteknologi och molekylärbiologi som refererar till den process där man manipulerar och optimerar metaboliska vägar i levande celler för att producera specifika substanser eller förändra cellens fenotyp på ett önskvärt sätt. Detta kan uppnås genom att använda tekniker som inkluderar genmanipulation, mutagenes och metabolisk modellering.
Målet med metabolic engineering kan variera beroende på applikationen, men det kan exempelvis innebära att skapa celler som kan producera bioenergi, läkemedel, kemiska building blocks eller andra värdefulla substanser. Genom att förstå och justera cellens metabolism på ett systematiskt sätt kan forskare designa celler med önskade egenskaper som kan användas inom en rad olika industrier, inklusive farmaceutisk, kemisk, energiproducerande och miljörelaterad.
'Pediococcus' är ett släkte av grampositiva, fakultativt anaeroba kocker som normalt förekommer i fermenterade livsmedel och växter. Dessa bakterier är encelliga eller bildar tetrader (kluster av 4 celler) och kan orsaka förruttnelse av livsmedel vid otillräcklig konservering. Några arter av Pediococcus kan också vara opportunistiska patogener hos människor, särskilt hos immunosupprimerade individer.
Anaerobe bakterier är bakterier som kan gro och reproducera sig under återföringsfria förhållanden, det vill säga i miljöer där syre saknas eller undantagsvis vid mycket låga syrekoncentrationer. Dessa bakterier behöver inte alltid vara skadliga och kan finnas naturligt i vissa kroppsdelar, till exempel i munhålan och tarmen. Vissa anaeroba bakterier kan dock orsaka infektioner när de kommer in i andra kroppsdelar där syrehalten är högre än vad de tål. Exempel på sådana infektioner är abscesser, hudinfektioner och lunginflammationer.
'Blindtarm' er en medisinsk betegnelse for den del af tyktarmen som ligger closest to tarmens begyndelse. Den kaldes også caecum. Blindtarmen har form som et slyngeformet, blindt sidesving og er forbundet til det øvrige tyktarms system via en smal passage kaldet ileocecal valv (Bauhins klap).
Blindtarmen har en gennemsnitlig længde på cirka 3-4 centimeter og er beliggende i den nedre del af mavesystemet, hvor den hjælper med at absorbere vand og elektrolytter fra afføringen. I blindtarmen findes også en stor mængde bakterier, der spiller en vigtig rolle i fordøjelsen af visse kostkomponenter, herunder komplekse kulhydrater og proteiner.
Visse sygdomme kan ramme blindtarmen, herunder blindtarmsbetændelse (appendicitis), hvor der dannes et inflammatorisk respons i blindtarmens slimhinde, ofte som følge af en forsnævring eller obstruktion af blindtarmens lysning. Andre sygdomme omfatter blindtarmscancer (appendiceal cancer) og blindtarmsulvus (appendiceal diverticulitis).
Användning av vetenskapliga termer på svenska kan variera, men en medicinsk definition av "Djurens näringsfysiologi" kan vara:
Den fysiologiska processen och mekanismerna som är involverade i djurs intag, absorption, distribution, metabolism och eliminering av näringsämnen för att upprätthålla homeostas, underhåll, tillväxt och reproduktion. Detta omfattar studiet av olika näringsämnen som kolhydrater, proteiner, lipider, vitaminer, mineraler och vatten, samt deras assimilation och användning i kroppen. Djurens näringsfysiologi undersöker även effekterna av under- och övernäring, näringsbrist och näringsöverskott på djurs hälsa och sjukdom.
'Penicillium' är ett släkte av svampar som tillhör divisionen Ascomycota. De flesta arter i släktet producerar en form av antibiotika som kallas penicillin, vilket gör dem värdefulla inom medicinsk forskning och behandling av bakterieinfektioner. Penicillium-svamparna förekommer naturligt i marken, på växter och i luften och kan vara antingen filamentösa (flervägs) eller encelliga. De är viktiga inom bioteknikindustrin för produktion av en rad olika substanser som används inom medicinen, livsmedelsindustrin och jordbruket.
"Aerobic" er en betegnelse for en biokemisk proces som skjer i tilstedeværelse av ilt. Det vil si at organismen eller celletypen bruker ilt for å oksidere substrater og frigjøre energi. Dette inkluderer også cellens respirasjon, hvor glukose oxideres til koldioxid og vann for å produsere ATP (adenosintrifosfat), som er en energibærer i cellen.
Så en medisinsk definisjon av "aerobios" vil være: "relatert til eller involverende biokjemisk aktivitet som skjer i tilstedeværelse av ilt, inkludert celleleg respirasjon."
'Aspergillus oryzae' är en art av svamp som tillhör släktet Aspergillus. Den är vanligen synlig som vita, fluffy kolonier med grönaktiga eller gulbruna fläckar och producerar långa, slankta konidiofor (konidiesporbildande hyfer) som bär små, rundade konidiospor.
Aspergillus oryzae är en kommersiellt viktig svampart som används inom livsmedelsindustrin, särskilt i Asien, för att fermentera och producera en rad olika matvaror, såsom sojasås, misosås, sake och sojabönpasta. Den har också använts inom traditionell japansk kokkonst under tusentals år.
Utöver sin användning inom livsmedelsindustrin kan Aspergillus oryzae också producera en rad enzymer som är värdefulla inom industriella processer, såsom amylas, proteas och lipas.
Det är viktigt att notera att medlemmar av släktet Aspergillus kan orsaka sjukdom hos människor och djur, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. Aspergillus oryzae anses dock vara en relativt säker art av Aspergillus att arbeta med i kommersiella sammanhang.
RNA (Ribonucleic acid) er ein type nucleinsyre som er nøysomt involvert i overføringen av genetisk informasjon fra DNA til ribosomer, der proteiner syntesises. RNA er en lineær polymér av nukleotider med en pentos sugar, ribose, som er knyttet til tre baser: adenin, guanin og uracil.
Ribosomen er organell i ei celle som syntiserer proteiner ved å lese og overføre informasjon fra RNA-molekyler. De består av to deler, en større subunit og en mindre subunit, som tilsammen utgjør en maskin som sammenkobler aminosyrer i den rekke de skal ha for å forme ein protein.
16S rRNA (ribosomalt RNA) er en type RNA-molekylt som finns i ribosomer og er involvert i translasjonen av genetisk informasjon til proteiner. 16S rRNA er ein del av den mindre subuniten i prokaryote ribosomer (bakterier og arkeer). Den har en viktig rolle i identifisering og klassifisering av forskjellige bakterieslag, fordi den inneholder konservierte sekvensregioner som er unike for hvert slag. Disse regionene brukes i metoden kallaet 16S rRNA-sekvensanalyse for å identifisere og klasifisere ukjente bakterier basert på deres genetiske sekvenser.
"Immobilized cells" in a medical context typically refers to cells that are non-viable or non-proliferative and cannot move or function as they normally would. This can occur due to various reasons such as damage to the cell membrane, depletion of essential nutrients, exposure to toxins, or genetic modifications.
Immobilization of cells is also a technique used in medical research and biotechnology where cells are physically confined or attached to a solid support material. This allows for better control and maintenance of cell growth, differentiation, and metabolic activity. Common methods of cell immobilization include entrapment in hydrogels, microcapsules, or on porous matrices.
In summary, "immobilized cells" can refer to both non-functional cells that cannot move or function due to damage or other factors, as well as cells that are physically confined for research or biotechnological purposes.
'Clostridium beijerinckii' är en grampositiv, sporbildande, anaerob bakterie som tillhör klostridiesläktet. Denna bakteriestam förekommer naturligt i miljöer som jord, vatten och gödsel. 'Clostridium beijerinckii' är känd för sin förmåga att producera butanol, en sorts biobränsle, genom en fermentationsprocess vid anaeroba förhållanden. Bakterien kan också producera en rad av andra metaboliter som acetat, butyrat, etanol och vätegas under dess tillväxt.
Det är viktigt att notera att några stammar av 'Clostridium beijerinckii' kan producera toxiska ämnen, såsom botulinumneurotoxiner, men detta är inte typiskt för alla stammar inom arten.
'Saccharomyces' är ett släkte av jästsvampar som tillhör divisionen Ascomycota och klassen Saccharomycetes. Den mest välkända arten inom släktet är Saccharomyces cerevisiae, även känd som bagerijäst eller öljäst. Denna jästart används bland annat i bryggning av öl och tillverkning av bröd, där den omvandlar socker till kolsyra och alkohol genom fermentering. Saccharomyces-arterna är enekelliga och livnär sig på att bryta ned sockerarter i sin omgivning. De förekommer naturligt i bland annat jord, luft och på växter.
Magnetisk resonansspektroskopi (MRS) är en icke-invasiv teknik som används inom medicinen för att mäta och kartlägga metaboliska förekomster i levande vävnad. Den bygger på principen om magnetisk resonans, där atomkärnor, vanligtvis vätekärnor (protoner), exciteras med hjälp av en stark magnetisk fält och radiofrekventa vågor. När atomen återvänder till sin grundtillstånd ger den ifrån sig en signalsignal som kan analyseras för att ge information om de kemiska föreningarna i närheten. I en MRS-undersökning fokuserar man på metaboliter, det vill säga små molekyler som är involverade i cellens metabolism.
MRS kan användas för att diagnostisera och monitorera olika sjukdomstillstånd, till exempel cancer, demens, epilepsi, stroke och neuropsykiatriska störningar. Den kan ge information om förändringar i metabolismen som kan vara specifika för en viss sjukdom eller ett visst tillstånd. MRS används ofta tillsammans med magnetresonanstomografi (MRT) och kan ge kompletterande information om strukturella och funktionella aspekter av vävnaden.
Deuteromycota, även känt som Deuteromycetes eller Fungi Imperfecti, är en äldre och numera föråldrad taxonomisk grupp inom svamparna. Den användes för att klassificera svampar som saknade en sexuell reproduktionscykel och därmed även den typiska ascosfären eller basidiesfären hos andra svampgrupper.
Idag är det vanligare att använda sig av molekylärfylogenetiska metoder för att bestämma svamparnas släktskap, och Deuteromycota har därför blivit en parafyletisk grupp som inte längre anses vara giltig. Många av de svampar som tidigare ingick i Deuteromycota har istället placerats i andra taxonomiska grupper baserat på deras molekylära egenskaper och släktskap.
Exempel på svampar som tidigare ingick i Deuteromycota är många mögelsvampar, såsom *Penicillium* och *Aspergillus*, samt vissa gisselsvampar, såsom *Oidium* och *Erysiphe*.
'Grampositive bakterier' är en typ av bakterier som har en speciell cellväggsstruktur. När man använder Gramfärgning, ett laboratoriemetod för att klassificera olika typer av bakterier, färgas grampositiva bakteriers cellväggar purpur eller blå, eftersom de har en tjockare peptidoglykanlager i sin cellvägg som kan hålla på till den gramfärgning som används.
Exempel på grampositiva bakterier inkluderar stafylokocker, streptokocker och enterokocker. Många grampositiva bakterier är också kända för att orsaka allvarliga infektioner hos människor, såsom stafylokockinfektioner som kan leda till abcesser, cellulit eller sepsis.
Xylitol är ett sötningsmedel som är naturligt förekommande i vissa frukter och grönsaker, men det kan också framställas industriellt. Det har ungefär samma sötman som socker, men har cirka 40% färre kcal per gram. Xylitol används ofta i tuggummi, tandkräm och andra produkter där man vill minska mängden socker utan att helt ge upp sötningsgraden.
I kroppen bryts xylitol ned långsammare än socker, vilket ger en jämnare blodsockernivå och mindre insulinsecretion. Dessutom har xylitol potentialen att förhindra karies, eftersom det inte kan metaboliseras av de mikroorganismer som orsakar dental caries.
Det är värt att notera att överkonsumtion av xylitol kan leda till mag-tarmsymtom hos vissa individer, eftersom kroppen behöver tid att anpassa sig till det nya sötningsmedlet.
'Poaceae' er ein familie i plantekatalogen, som også kallas Gräsfamiljen. Denne inneholder for det meste græsser og bambusarter. Poaceae-familien har verdensspredt utbredning og innehar mange viktige nytte- og fødeplanter, som f.eks. hvetevet, ris, majs, sukkerroer og hør. Familien kjennetegnes ved blant annet at de har lange, smalle blade med paralelle nerver, og enkarne stivelsesrik korn i sine frø.
Jästsvampar, också kända som säcksvampar (på latin: Saccharomycetes), är en grupp encelliga eller myceliella svampar som tillhör riket Fungi. De flesta jästsvamparna har en diameter på 3-10 mikrometer och lever i alla möjliga miljöer, inklusive luft, vatten, jord och på levande och döda växter och djur.
Jästsvampar är kända för sin förmåga att fermentera socker till kolhydrater som alkohol och Koolsl gas (KOLA), vilket gör dem användbara inom bageri- och dryckesindustrin. De har också en viktig roll i naturen, där de bryter ned organiska material och hjälper till att recirkulera näringsämnen.
Jästsvampar kan vara antingen fria levande eller parasiter på andra organismer. De har en enkel cellstruktur med en cellyta som skyddas av ett cellvägg, som innehåller glukan och mannan. Deras DNA innesluts i en kärna, och de flesta jästsvampar har också mitokondrier.
Jästsvamparna är en mycket artrik grupp med över 1500 beskrivna arter, varav många har medicinska tillämpningar. Exempelvis används vissa jästsvampar som probiotika för att främja tarmhälsa, medan andra kan orsaka sjukdom hos människor och djur.
Actinomycetales är en ordning av grampositiva, aeroba bakterier som tillhör klassen Actinobacteria. Dessa bakterier har ofta filamentöst växtform och bildar kolonier med en yttre kutikula som kan påminna om svampars mycel. De flesta arterna är saprofyter och lever i jord, vatten eller födoämnen, men några arter är patogena och orsakar sjukdomar hos människor och djur. Exempel på patogena arter inkluderar Actinomyces israelii, som kan orsaka actinomycos, en kronisk infektion av hals, lungor eller andra vävnader, samt Nocardia asteroides, som kan orsaka nocardios, en annan typ av infektion som främst drabbar immunförsvagna individer.
Laktos, också känt som mjölksocker, är en disackarid som naturligt förekommer i mjölk och mjölkprodukter. Det består av två monosackarider, glukos och galaktose, som är kemiskt förenade med varandra. Många människor, särskilt vuxna, har en nedsatt förmåga att metabolisera laktos på grund av brist på ett enzym som kallas laktas. Detta kallas laktosintolerans och kan leda till symptom som magkramper, diarré och flatulens efter intag av mjölkprodukter.
Bifidobacterium är ett släkte av grampositiva, icke-sporbildande, stavformade bakterier som normalt förekommer i tarmfloran hos däggdjur, inklusive människor. De är en del av den normala mikrobiotaen i tarmsystemet och är viktiga för att underhålla en balans i tarmfloran genom att konkurrera ut patogena bakterier och producera substanser som stödjer immunförsvaret. Bifidobacterium-arter har också visat sig ha potentialen som probiotika, dvs levande mikroorganismer som kan erbjuda en hälsobefordrande effekt när de intas i adekvata mängder.
'Maltos' är ett kolhydrat som består av två glukosenheter som är kopplade till varandra med en glykosidbindning. Det är ett disackarid som bildas när stärkelse bryts ned under digestionen eller i livsmedelsindustrin. Maltos förekommer naturligt i vissa frukter och är också vanligt förekommande i matvaror som till exempel malt, socker, bröd och potatis.
Medicinskt talat är "mögelsvamp" (på engelska "mold") ett samlingsbegrepp för olika slags svampar som kan gro och föröka sig på organiska material, inklusive föda och fuktighetskällor i hemmet. Mögelsvampar kan producera små sporer som kan flotta fritt i luften och orsaka allergiska reaktioner hos människor och djur när de andas in dem. Vissa mögelsvampsarter kan även producera toxiner som kan vara skadliga för hälsan om de exponeras för dem över längre tid.
Butanol er en alkohol som består av fire kol-atomer og ti waterstoffer, og har den kjemiske formel C4H9OH. Det finnes fire forskjellige isomere butanoler, hvorav den mest alminnelige er normal-butanol (n-butanol) med en lineær kjenlegnedsrekkefølge.
Butanol kan produseres ved fermentering av sukker eller stivelse ved hjelp av bakterier, slik som Clostridium acetobutylicum. Denne prosessen er også kjent som anaerob fermentasjon. Butanol har historisk vært brukt som løsningsmiddel og biobrændstoff, men dets bruk er nå begrenset på grunn av sine giftige egenskaper og økt interesse for alternative biobrændstoffer.
I medisinsk sammenheng kan butanol være skadelig hvis den kommer i kontakt med huden eller inneholder luftveier, og eksposisjon kan føre til irriterende symptomer som rødhet, kløe, smerte og svullen. Ingestiøn av butanol kan også være farlig og føre til alvorlige symptomer som yrsel, hodepine, oppstramming, illasje, svimmelhet og i værste fall død. Derfor bør butanol behandles med forsiktighet og holdes borte fra barn og dyr.
I medicinsk kontext kan 'sädesslag' (grönsaker och frukt) grovt sett definieras som växter eller delar av växter som vanligtvis används i mänsklig kosthållning. Dessa livsmedel är en rik källa till näringsämnen, såsom vitaminer, mineraler och fiber. De kan vara råa eller tillagade och inkluderar grönsaker som bladgrönsaker, rotgrönsaker, fruktgrönsaker och bär, samt frukter som äpplen, bananer, citrusfrukter och druvor. Det är viktigt att ha en varierad kost med riklig representation av sädesslag för att uppnå en balanserad näringsupptagning.
Genmanipulation, även känd som genetisk modifiering, är en process där DNA-sekvensen i ett levande organismer ändras genom direkt manipulering av dess genetisk material. Detta kan uppnås genom att antingen ta bort, lägga till eller ersätta specifika gener i organismens arvsmassa. Denna teknik använder ofta en typ av molekyl Kallas en plasmid, som innehåller ett genetiskt material som kallas en gen, som kan kopieras och insattas i målcellen. Genmanipulation används ofta inom forskning för att studera geners funktioner och interaktioner, men den kan också användas inom medicinska sammanhang för att behandla sjukdomar eller förbättra livsvillkor.
'Medicago sativa' er kjent på engelsk som "alfalfa" eller "lucerne", og det er en art i familien Fabaceae (bønnevegetasjon). Det er en flerårig, urteagtig plante som vanligvis vokser til en høyde av 30 til 120 cm. Den har trelappet blade og blå til lilla blomster i små klaser.
Medicago sativa er også kjent som en viktig fôrplante på grunn av sine høye næringsinnhold og evne til å fikse kvælstoffet i jorden. Den inneholder også et antall aktive komponenter som har potensielt medisinske egenskaper, slik som saponiner, flavonoider og kumariner.
I medicinsk sammenheng kan Medicago sativa brukes som en diuretikum, for å reducere høyt blodtrykk, for å reducere kolesterolnivået og for å lindre symptomer ved reumatisme og artrose. Det er også vært påmerket at den har antioksidative egenskaper og kan være nyttig i behandlingen av diabetes, men det trenger fortsatt å bli bedre undersøkt.
'Aspergillus niger' er en art av svamp som tilhører slæktet Aspergillus. Den er en kommensal skjoldsvamp som forekommer i naturen, og kan f.eks. fins i jord, luft, planter og fødevarer.
Aspergillus niger er kendt for sin sort eller mørkegrå koloni-farve, hvilket skyldes produktionen af melaninpigment. Denne svamp kan producere en række forskellige enzymer og metabolitter, herunder kalciumsulfat (også kendt som gips) og syre. Nogle stammer af Aspergillus niger kan også producere giftstoffer kaldet mykotoxiner, men dette er ikke typisk for alle stammer.
Aspergillus niger kan i sjeldene tilfælde være årsag til sygdom hos mennesker, særligt hvis svampen kommer ind i lungerne, f.eks. ved inhalation af sporer. Dette kan resultere i en infektion kaldet invasiv aspergillose, som kan være livstruende for immunforsvækkede personer.
Desuden kan Aspergillus niger forårsage en ikke-invasionær lungeinfektion kaldet allergisk bronkopulmonalis aspergillose hos visse patienter med forgrund for astma, cystisk fibrose eller andre luftvejssygdomme.
Leukemia P388 är ett typ av musleukemi (en form av cancer) som främst förekommer hos möss. Det används ofta i forskningssammanhang som modellsystem för att studera leukemi och utveckla nya behandlingsmetoder, särskilt för akut myeloisk leukemi (AML) hos människor.
Specifikt är P388 en murin (mus) celllinje av promyelocytiska (en typ av vita blodkroppar) ursprung, som under experimentella förhållanden kan odlas kontinuerligt i laboratoriemiljö. När denna celllinje transplanteras till en mus ledde detta ofta till utvecklingen av en aggressiv form av leukemi.
Det är viktigt att notera att Leukemia P388 inte direkt motsvarar någon specifik typ av leukemi hos människor, men det används som ett forskningsverktyg för att förstå grundläggande mekanismer och testa behandlingsstrategier inom onkologi.
Ribosom-DNA (rDNA) refererar till de specifika sekvenserna av DNA som kodar för ribosomalt RNA (rRNA), ett viktigt komponent i ribosomer, de subcellulära partiklar där protein syntesis sker i cellen. Ribosomer är nödvändiga för att bygga upp proteiner genom att översätta informationen från mRNA till aminosyror som bildar en polypeptidkedja.
I eukaryota celler, som exempelvis djur- och växtceller, finns rDNA-sekvenserna i kromosomernas nucleolus, ett område inne i cellkärnan där ribosomer tillverkas. Prokaryota celler, såsom bakterier, har också rDNA-sekvenser som ofta finns i plasmider eller andra extrakromosomala DNA-molekyler.
rRNA utgör en stor del av ribosomen och är känd för sin strukturella stabilitet och höga konservation mellan olika arter. Dessa egenskaper gör rDNA till ett användbart verktyg inom molekylärbiologi, exempelvis vid fylogenetisk analys och identifiering av okända organismer genom sekvensering av rDNA-sekvenser.
I fysikalisk kemi är ett fenomen vanligtvis ett observerbart eller mätbart förändringstillstånd eller ett särskilt tillstånd hos materia eller energi. Fenomen inom fysikalisk kemi kan omfatta olika typer av observationer och processer, som exempelvis:
1. Faseövergångar: Förändringar i aggregationstillståndet hos materia, till exempel när vatten fryses till is eller förgasas till ånga.
2. Kemiska reaktioner: Förändringar i kemisk sammansättning och egenskaper hos en substans eller mellan två eller flera substanser.
3. Elektrokemi: Studiet av elektriska potentialskillnader och deras inverkan på kemiska reaktioner, till exempel batterier och bränsleceller.
4. Termodynamik: Studiet av energiflöden och systemens förändringar i samband med energiomsättningen, till exempel entalpi, entropi och fri energi.
5. Kinetik: Studiet av hastigheten hos kemiska reaktioner och deras beroende av olika faktorer som temperatur, tryck och koncentration.
6. Spektroskopi: Användning av elektromagnetisk strålning för att undersöka struktur och egenskaper hos materia, till exempel infraröd spektroskopi och kärnmagnetisk resonans (NMR).
7. Kolloidal fenomen: Studiet av dispergerade system där en fas är jämnt fördelad i en annan fas, till exempel små partiklar i en vätska eller gas.
8. Fotonisk kristaller: Periodiska strukturer som kan manipulera ljusets bana och intensitet på nanoscala nivåer.
9. Ytkemi: Studiet av kemiska processer som sker vid ytor och gränssnitt mellan olika faser, till exempel adsorption, desorption och katalys.
10. Elektrokemi: Studiet av kemiska processer som orsakas eller påverkas av elektrisk potential, till exempel korrosion, batterier och bränsleceller.
'Lactococcus lactis' är en grampositiv, kul- eller ovalformad bakterie som normalt förekommer i naturen, särskilt i mjölkprodukter. Den används ofta inom livsmedelsindustrin som starterkultur vid tillverkning av ostar och fermenterade mjölkprodukter, såsom yoghurt och kesella. Bakterien är en homofermentativ laktatproducerare, vilket betyder att den konverterar socker (laktos) till mjölksyra som ett sätt att generera energi.
I medicinsk kontext kan 'Lactococcus lactis' användas inom näringsmedicin och probiotikaterapi, då den har visat sig ha potentialen att bidra till att förbättra tarmfloran och stärka immunförsvaret. Dessutom har forskare upptäckt att vissa stammar av 'Lactococcus lactis' kan producera protein som påverkar cellsignalering, vilket kan ha potentialen i behandlingar för olika sjukdomar, såsom cancer och autoimmuna sjukdomar.
Molekyler är de minsta beståndsdelarna av ett rensat, rent ämne och består vanligtvis av två eller flera atomer som är kemiskt bundna tillsammans. Molekylstruktur refererar till den specifika positionen och orienteringen av varje atom i en molekyl, inklusive de kemiska bindningarna mellan dem. Denna struktur kan ha stor betydelse för molekylets egenskaper och funktion, eftersom små förändringar i molekylstrukturen kan leda till stora skillnader i dess fysikaliska och kemiska karaktär.
Exempel: Vatten (H2O) är en enkel molekyl med en molekylstruktur som består av två väteatomer (H) bundna till en syreatom (O) genom kovalenta bindningar. Denna specifika molekylstruktur ger vattnet unika egenskaper, såsom dess höga brytningsindex och dess förmåga att agera som ett polärt lösningsmedel för många olika ämnen.
Lactobacillus fermentum är en art av grampositiva, stavformade, icke-sporbildande bakterier som tillhör lactobaciller-familjen. Denna art är vanligt förekommande i naturen och kan hittas i många olika miljöer, inklusive människans tarmflora, livsmedel och fermenterade drycker som yoghurt och öl.
Lactobacillus fermentum är känd för sin förmåga att producera laktat från sockerarter genom en process som kallas fermentation. Denna bakterie producerar också en rad av andra substanser, inklusive syra, väteperoxid och kolmonoxid, som kan hjälpa till att inhibera tillväxten av skadliga mikroorganismer i kroppen.
Lactobacillus fermentum har också visat sig ha potentialen som probiotisk bakterie, det vill säga en levande mikroorganism som kan erbjuda hälsobefrämjande effekter när den intas i tillräckliga mängder. Studier har visat att Lactobacillus fermentum kan stödja immunförsvaret, förhindra diarré och hjälpa till att bryta ned kolesterol. Denna bakterie används också inom livsmedelsindustrin som en starterkultur i produktionen av fermenterade livsmedel och drycker.
'Zea mays' er en botanisk betegnelse for majsarten, som også kendes under det almindelige navn "majs". Det er en ensartet, énårig plante, der tilhører græs-familien (Poaceae) og er oprindeligt hjemmehørende i Mellemamerika. Majsen dyrkes over det meste af verden for sin næringsrige korn, som anvendes som føde for mennesker og dyr, samt i en række industrielle anvendelser.
Majskernen er en rig kilde til kulhydrater, protein, fiber og en række essentielle vitaminer og mineraler. Majs er også en vigtig kilde til olie, som udvindes af majssædets germ.
Det er værd at notere, at der findes mange forskellige varianter af majs, herunder søde majs, som normalt spises som grøntsag eller udnyttes til produktionen af majsmel, og popcornmajs, som anvendes til at fremstille popcorn.
"Physical chemistry" är ett interdisciplinärt område inom vetenskapen som kombinerar metoder och principer från både kemi och fysik för att studera och förklara de grundläggande principiella aspekterna av kemiska system och processer. Detta innefattar studiet av atomers, molekylers och materials egenskaper och beteende på en atomär och molekylär nivå, inklusive deras struktur, reaktivitet, termodynamik och kinematik.
Exempel på områden inom fysikalisk kemi är termodynamik, kinetik, elektrokemi, spektroskopi, kvantkemi, statistisk mekanik och materials kemi. Fysikalisk kemi används i många olika applikationer, till exempel för att utveckla nya material med specifika egenskaper, för att optimera kemiska processer och reaktioner, för att förstå och förutsäga miljö- och hälsoeffekter av kemikalier och för att utveckla nya energitekniker.
"Bakterie-DNA" refererer til det genetiske materiale i form av DNA (desoxyribonukleinsyre) som findes i bakterier. DNA består av to stränge av nukleotider som er forbundet til hverandre med basepar som er komplementære, dvs. A-T og G-C. Disse basepara koder for genene som styrer bakteriens funksjoner og egenskaper. Bakterie-DNA kan variere mye mellom forskjellige arter av bakterier og er ein viktig del av molekylærbiologien og -genetikken.
'Monascus' är ett släkte svampar som tillhör klassen Sordariomycetes och divisionen Ascomycota. Släktet innehåller flera arter, men de två mest kända är Monascus purpureus och Monascus pilosus. Dessa svampar producerar en rad olika komponenter, bland annat monacoliner, som har visat sig ha kolesterolsänkande effekter.
Svamparna i släktet Monascus används traditionellt i Asien för att fermentera vissa livsmedel, till exempel den kinesiska maträtten röd risvinsylt (angkak eller red koji). Vid fermenteringen producerar svamparna både en röd färg och en speciell arom.
I medicinskt hänseende har extrakt från Monascus-svampar använts i traditionell kinesisk medicin för att behandla olika sjukdomstillstånd, såsom högt blodtryck och hyperlipidemi. Dock bör det nämnas att användning av Monascus-baserade produkter kan vara kontroversiellt på grund av riskerna för levertoxicitet och potentialen för interaktioner med andra läkemedel.
Laktat är ett slutprodukt i anaerob metabolism, vilket innebär att det bildas när kroppens celler behöver energiproduktion utan tillgång till syre. Detta sker framförallt under intensiv träning eller när blodflödet inte är tillräckligt för att möjliggöra syretransporten till cellerna.
Laktatet transporteras sedan via blodet till levern, där det kan omvandlas tillbaka till glukos och användas som energikälla igen. Om levern inte kan hålla jämna steg med laktattillförseln kan dock laktatakumulering ske, vilket kan leda till metabola acidos eller lägre pH-värden i blodet.
Det är värt att notera att när människor pratar om "laktatsatta muskler" avser de ofta en situation där musklerna har höga nivåer av laktat som orsakas av intensiv träning, men det är inte samma sak som muskelvätskan blir sur.
Laktulose är ett sönderfallbart kolhydrat som används som läkemedel, framförallt för att behandla constipatio (förstoppning) hos vuxna och barn. När Laktulose tas in, metaboliseras det inte i tunntarmen, utan passerar över till tjocktarmen där bakterierna bryter ned det till syra och gaser. Detta leder till en sänkning av tjocktarmsph-värdet, vilket gör att tarminnehållet blir mer vattendragande och lösligt, och därmed underlättar avföringen.
Laktulose används också för att behandla portosystemisk encefalopati (PSE), ett tillstånd som kan uppstå hos personer med levercirros. I detta tillstånd orsakar höga nivåer av ammoniak i blodet symptom som förvirring, sömnlöshet och minnesförlust. Laktulose konverteras till syra i tjocktarmen, vilket gör att ammoniaken omvandlas till en form som kan tas upp av bakterierna istället för att absorberas in i blodbanan.
I medicinsk terminologi kan Laktulose definieras som: "En icke-absorberbar, sönderfallande kolhydratlösning som används för behandling av constipatio och portosystemisk encefalopati genom att öka osmotiska trycket i tjocktarmen och minska absorptionen av toxiner, såsom ammoniak."
Temperatur är ett mått på den termiska energin som finns hos ett föremål eller en levande varelse. I medicinskt sammanhang avses ofta kroppstemperaturen, vilken är en indikation på en persons hälsotillstånd. Normalt temperaturen i människokroppen ligger mellan 36,5 och 37,5 grader Celsius. En förhöjd kroppstemperatur kan vara ett tecken på infektion eller annan sjukdom. En sänkt kroppstemperatur kan också vara ett allvarligt tecken beroende på orsaken.
Glycerol, också känt som glycerin, är en organisk förening med formeln C3H5(OH)3. Det är en tjock, söt, klar, odorlös vätska som är starkt hygroskopisk och nästan helt olöslig i etanol men lättlöslig i vatten och aketon.
I medicinsk kontext används glycerol ofta som ett sönderfallsskyddande medel, speciellt för nervsystemet, hjärnan och ögonen under operationer eller skador. Det kan också användas som en laxermedel på grund av dess förmåga att dra vatten till sig i tarmarna och stimulera defekationen. Glycerol är också en del av flera hudpreparat och läkemedelsformuleringar som hjälper till att behålla fuktighet och skydda huden.
'Kemi' som ämne inom medicin definieras ofta som läran om de grundläggande principerna för interaktioner mellan kroppens molekyler och substanser från utsidan. Det inkluderar studiet av läkemedelsverkan, farmakokinetik (vad som händer med ett läkemedel i kroppen), toxicitet och farmakodynamik (hur läkemedlet påverkar kroppens funktioner). Kemiska processer är viktiga för att förstå hur olika läkemedel fungerar, hur de bryts ned och elimineras från kroppen, samt hur de kan interagera med varandra eller med kroppens egna molekyler.
Antibiotika används ofta som en preventiv behandling under cancerterapi, då patienten ofta har ett särskilt utsatt immunförsvar på grund av sjukdomen och/eller behandlingen. Syftet är att förhindra infektioner som kan uppstå som en komplikation till cancerbehandlingen, såsom kemoterapi eller strålbehandling.
Antibiotika är en grupp av läkemedel som används för att behandla bakterieinfektioner. De fungerar genom att döda eller hämma tillväxten hos bakterier. Det finns många olika typer av antibiotika, och de väljs ut beroende på vilken typ av bakterie som orsakar infektionen.
I samband med cancerterapi kan antibiotika ges prophylaktiskt (förebehandling) för att förhindra infektioner, eller som behandling om en infektion uppstår. Det är viktigt att använda antibiotika på rätt sätt och inte överanvända dem, eftersom det kan leda till resistens hos bakterier.
I medicinsk terminologi kan "antibiotika vid cancerterapi" definieras som:
"Användning av antibiotika som en del av behandlingen av cancerpatienter under kemoterapi eller strålbehandling, för att förebygga eller behandla bakterieinfektioner."
Medicinskt sett betyder "kol" ofta kolmonoxid (CO), ett gasformigt ämne som saknar färg, lukt och smak. Kolmonoxid orsakas vanligtvis av ofullständig förbränning av kolhaltiga material, till exempel i rök, träeld, fordon eller generatorer som används inomhus.
Kolmonoxid är mycket farligt eftersom det har en hög affinitet till hemoglobin, den protein i röda blodkroppar som transporterar syre till kroppens celler. När kolmonoxid binder till hemoglobin bildas karboxihemoglobin (COHb), vilket förhindrar att syre transporteras korrekt i kroppen. Detta kan leda till syrebrist, hypoxi och i allvarliga fall döden.
Andra medicinska användningar av "kol" inkluderar kolbehandling (till exempel aktiverat kol), som är ett sätt att behandla förgiftning genom att ge patienten en substans med kol som absorberar toxiner i mag-tarmsystemet.
'Mikroorganismer' refererer til små, levende enheder som bakterier, svamp, virus og protozoer. Disse organismer er så små at de ikke kan ses med blotte øyne og krever et mikroskop for å observeres.
'Antal' refererer til hvor mange av noe det er. I denne sammenhengen kan 'antall mikroorganismer' henvise til hvor mange bakterier, svamp, virus eller protozoer som finnes i en given prosess, sted eller prøve. Antallet kan være uttrykt som en absolut tallverdi, f.eks. 1000 bakterier, eller som en koncentrasjon, f.eks. 1 million bakterier per milliliter (1 x 10^6 CFU/mL).
Det er viktig å undersøke antall mikroorganismer i mange situasjoner, for eksempel i forbindelse med sterilisering av medisinsk utstyr og for å kontrollere bakterie- eller svampbelastning i levnedsmidler.
"Maladie" är franska för "sjukdom". Det finns ingen medicinsk term som heter "malater".
'Kemiska fenomen' refererar till de observationer och händelser som sker när kemiska substance, molekyler eller atomer interagerar med varandra genom kemiska reaktioner. Det kan inkludera bildning av nya kemiska bindningar, ändringar i fysiska egenskaper hos de involverade substanserna och energiflyt. Exempel på kemiska fenomen är syra-basreaktioner, oxidation-reduktion (redox)reaktioner, formation av kolloider och polymerisation.
Laktone är en organisk förening som bildas när en hydroxigrupp i en kolvätekedja reagerar med en karboxylgrupp och bildar en cyklisk ester. Denna reaktion kallas intramolekylär esterificering. Laktoner förekommer naturligt i vissa substanser, till exempel i vissa sorters frukter och grönsaker, och de kan även syntetiseras konstligen. De har en viktig roll inom organisk kemi och medicin, eftersom de är en grundläggande byggsten i många läkemedel och andra biologiskt aktiva ämnen.
Infraröd spektrofotometri (IR-spektrofotometri) är en teknik inom analytisk kemi som används för att identifiera och quantifiera olika ämnen baserat på deras absorptionsmönster i det infraröda spektrumet.
Spektrofotometern skickar infraröd strålning genom ett prov, som kan vara i gas-, vätske- eller fast form. När strålningen passerar igenom provet absorberas vissa våglängder av ljuset medan andra reflekteras eller transmitteras. Det absorbierade ljuset korresponderar till specifika vibrations- och rotationssätt hos molekyler i provet.
Genom att mäta intensiteten av det transmittida ljuset och jämföra det med en referens kan man skapa ett spektrum som visar absorptionerna som funktion av våglängden. Varje ämne har unika absorptionsmönster i det infraröda spektrumet, vilket gör att tekniken kan användas för att identifiera och karaktärisera okända ämnen.
IR-spektrofotometri är en mycket användbar teknik inom områden som kemi, materialvetenskap, biologi och miljövetenskap. Den kan användas för att identifiera och kvantifiera organiska och oorganiska ämnen, studera molekylära interaktioner och strukturer, och analysera polymerer och andra komplexa material.
Molekylsekvensdata (molecular sequencing data) refererer til de resultater som bliver genereret når man secvenserer DNA, RNA eller proteiner i molekylærbiologien. Det innebærer typisk en række af nukleotider (i DNA- og RNA-sekvensering) eller aminosyrer (i proteinsekvensering), der repræsenterer den specifikke sekvens af gener, genetiske varianter eller andre molekyler i et biologisk prøve.
DNA-sekvensdata kan f.eks. anvendes til at identificere genetiske varianter, undersøge evolutionæ forhold og designe PCR-primerer. RNA-sekvensdata kan bruges til at studere genudtryk, splicevarianter og andre transkriptionelle reguleringsmekanismer. Proteinsekvensdata er vigtige for at forstå proteinstruktur, funktion og interaktioner.
Molekylsekvensdata kan genereres ved hjælp af forskellige metoder, herunder Sanger-sekvensering, pyrosekvensering (454), ion torrent-teknikker, single molecule real-time (SMRT) sekvensering og nanopore-sekvensering. Hver metode har sine styrker og svagheder, og valget af metode afhænger ofte af forskningens specifikke behov og ønskede udbytte.
'Zymomonas' er ein bakteriel slags som inneholder ein spetsielt type av eincelleller organismer. Den mest viktige art i denne slagsen er Zymomonas mobilis, som ofte forekommer i sukkerholdige miljøer som f.eks. frukt og honning. Dessa bakterier er kjente for sin evne til å omdanne sukker til alkohol og koolsyre mye raskere enn flere andre typer bakterier, noe som gjør at de ofte forekommer i fermenterte drikk som øl og vin.
Zymomonas mobilis kan også være skadelig for planter og kan føre til sykdommer i visse typer av etablert landbruk, som f.eks. sukkerartane. Dessutan kan de også forekomme som en slags infeksjon hos mennesker, selv om dette er veldig sjelden.
"Fylogenetik" (förekommande stavning inom biologi på engelska: 'phylogenetics') är ett område inom biologin som handlar om att studera evolutionära relationer mellan olika arter eller andra taxonomiska grupper. Genom att jämföra morfologiska, genetiska och/eller fossila data kan forskare konstruera ett fylogenetiskt träd som visar hur olika arter tros ha utvecklats från gemensamma förfäder över tid.
Termen "fylogen" (på engelska: 'phylogeny') refererar till den evolutionära historien och relationerna mellan olika taxa, det vill säga en grupp organismer som är relaterade genom gemensam härstamning. En fylogeni kan representeras av ett diagramatiskt träd där varje gren representerar en klad, det vill säga en monofyletisk grupp med alla dess ättlingar inkluderat och utan inslag av äldre gemensamma förfäder.
I medicinsk kontext kan fylogenetiska analyser användas för att studera evolutionära relationer mellan patogena mikroorganismer, vilket kan vara viktigt för att förstå hur sjukdomar sprids och utvecklas, och hur vacciner och andra behandlingsmetoder kan utformas.
Fruktaner är en typ av kostfiber som finns i vissa matvaror, särskilt i grönsaker och frukt. Det är en långa kedja av sockermolekyler som kroppen inte kan bryta ned på samma sätt som exempelvis stärkelse eller enkel socker. I stället tas de upp av tarmslemhinnan och blir föda för de bakterier som finns i tarmen.
Fruktaner är ett prebiotikum, vilket betyder att det kan hjälpa till att främja en sund tarmflora genom att stimulera tillväxten av goda bakterier. Det har också visat sig ha potential som ett probiotikum, det vill säga att det kan hjälpa till att förbättra matsmältningen och stärka immunförsvaret.
För många människor är fruktaner en viktig källa till kostfiber, eftersom de ofta inte äter tillräckligt med grönsaker och frukt. Men för andra kan överdriven konsumtion av fruktaner leda till symptom som blåm markerade mag-tarmsymtom, såsom flatulens, buksmärtor och diarré.
'Grovtarm' är ett slanguttryck och saknar därför en officiell medicinsk definition. I medicinska sammanhang används istället termen kolon, som är den del av tarmkanalen som sträcker sig från blindtarmen till ändtarmen. Kolonet inkluderar också de delar som kallas grovtarm i vardagligt tal, såsom komphållet, kräk- och blindtarmen. Dessa delar av tarmkanalen är specialiserade på att absorbera vatten och elektrolyter samt bryta ned komplexa kolhydrater med hjälp av bakterier som lever där.
Lactobacillus brevis är en art av grampositiva, stavformade bakterier som normalt förekommer i vissa delar av människans tarmflora, framförallt i tunntarmen. Den tillhör den grupp av bakterier som kallas LAB (lactic acid bacteria), vilka producerar laktat som en produkt av sin metabolism.
Lactobacillus brevis är en fakultativ anaerob, vilket betyder att den kan leva och växa i både syre-rika och syre-fattiga miljöer. Den kan trivas i en bred skala av pH-värden och temperaturer, vilket gör den anpassningsbar till olika ekologiska nischer.
Denna bakterieart har visat sig ha potentialen att ge positiva hälsobefrämjande effekter, bland annat genom att producera substanser som hämmar växthuvuden för patogena mikroorganismer och stärka immunförsvaret. Den kan också vara involverad i nedbrytningen av vissa näringsämnen, såsom kolhydrater och aminosyror.
Lactobacillus brevis förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel fermenterade grönsaker, sauerkraut, vinäger och olika typer av fermenterad mjölk, som exempelvis yoghurt och ost. Den kan även användas som en probiotisk kultur i livsmedelsproduktion för att förbättra näringsinnehållet och ge hälsobefrämjande effekter.
'Triticum' är ett släkte inom familjen gräs (Poaceae) och omfattar flera arter som vanligtvis kallas vetekorn. Det mest odlade arten är vetesläktet Triticum aestivum, även kallat vinterveten eller brödsvärd veten. Andra vanliga arter inkluderar durumveten (Triticum durum) och emmerveten (Triticum dicoccum). Vetekorn används som livsmedel för människor och djur, och det är en viktig ingrediens i produkter som bröd, pasta och bakverk.
'Livsmedelshantering' (förekommer även på svenska som 'livsmedelsförvaltning') är ett samlingsbegrepp för de olika aspekter av hanteringen och kontrollen av livsmedel, inklusive produktion, bearbetning, distribution, försäljning och konsumtion. Det innefattar också lagstiftning, reglering och övervakning av livsmedelsbranschen för att säkerställa att livsmedel är trygga, hälsosamma och etiskt producerade.
En medicinsk definition kan vara: "Livsmedelshantering är en multidisciplinär process som inkluderar alla aspekter av produktion, förädling, distribution, försäljning och konsumtion av livsmedel, med fokus på att säkerställa trygghet, kvalitet, hälsosamhet och etisk integritet i hela livsmedelskedjan."
'Bacteroides' är en genus av gramnegativa, anaeroba bakterier som normalt förekommer i tarmfloran hos däggdjur, inklusive människor. De utgör en stor del av den normala bakteriefloran i tarmsystemet och hjälper till att bryta ned komplexa kolhydrater som inte kan brytas ner av värden.
Bacteroides-arter är också kända för sin förmåga att producera en rad enzymer som kan bryta ned proteiner, lipider och kolhydrater, vilket gör dem till effektiva sönderdelare av organiska material i tarmen. Dessa bakterier är också kända för sin förmåga att bilda biofilm, vilket kan göra dem svårare att behandla med antibiotika.
I vissa fall kan Bacteroides-arter orsaka infektioner, särskilt när de kommer utanför tarmen och tränger in i andra kroppsdelar. De kan orsaka abscesser, meningit, sepsis och andra infektioner, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.
DNA-sekvensanalys är en metod inom genetiken och bioinformatiken som används för att bestämma den exakta ordningsföljden (sekvensen) av nukleotider (baser) i en DNA-molekyl. Genom att undersöka och jämföra dessa sekvenser kan man få information om individens genetiska make-up, evolutionära härstamning och samband med olika arvsbundna sjukdomar eller andra genetiska egenskaper. DNA-sekvensanalys används också för att identifiera mikroorganismer såsom bakterier och virus genom att jämföra deras genetiska sekvenser med kända exemplar i databaser.
"Idisslare" är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva djur, inklusive människor, som har en speciell typ av matspjälkningssystem. Idisslare har en mag som är indelad i flera kompartment, och de behöver svälja sin föda två gånger för att kunna fullständigt utvinna näringsämnen från den.
Den första sväljningen sker när djuret äter och sväljer sin föda som vanligt. Sedan regurgiterar idisslaren sedan sin halvsmältade föda och tuggar om den grövre delen av födan ytterligare innan den sväljs ner i magsäcken igen för att fullständigt brytas ned.
Exempel på djur som är idisslare inkluderar kor, får, getter och även vissa gnagare som känguruer. Människor som har en speciell magdefekt kallas också ibland för idisslare, men detta är mycket ovanligt.
Pektin är ett komplext kolhydrat som förekommer naturligt i växter, särskilt i frukt och grönsaker. Det består huvudsakligen av polymerer av galakturonsyra som är kopplade till varandra med esterbindningar.
I medicinsk kontext kan pektin användas som en lindring vid diarré, eftersom det har förmågan att bilda ett geléartat material i tarmarna när det kommer i kontakt med vatten. Detta hjälper till att bromsa avföringens hastighet och öka stolsupplagret, vilket kan vara användbart för personer som lider av akut eller kronisk diarré.
Pektin förekommer ofta i form av pulver eller tabletter och kan tas oralt. Det är vanligen väl tolererat, men kan i sällsynta fall orsaka biverkningar som flatulens och magont.
En kolibakterie (officiellt kallas Escherichia coli, ofta förkortat till E. coli) är en typ av gramnegativ bakterie som normalt förekommer i tarmarna hos varma blodcirkulerande djur, inklusive människor. Det finns många olika stammar av kolibakterier, och de flesta är ofarliga eller till och med nyttiga för värden. Några stammar kan dock orsaka allvarliga infektioner i mag-tarmkanalen, blodet eller andra kroppsdelar. En välkänd patogen kolibakteriestam är E. coli O157:H7, som kan orsaka livshotande komplikationer som hemolytisk uremisk syndrom (HUS) och tack följd av förtäring kontaminert mat eller vatten.
'Kost' refererer til de næringsstoffer, som ernæringsmæssigt set er vigtige for mennesker og dyrs sundhed og vækst. Kosten består af en række forskellige næringsstoffer, herunder:
1. Kulhydrater (saccharider): De er den primære kilde til energi for kroppen. De findes i fødevarer som sukker, stivelse og celullose.
2. Proteiner (protein): De er nødvendige for at bygge og opretholde muskelmasse, organer, hår, hud og neglært. De findes i fødevarer som kød, fisk, æg, mælk, ost, bønner, nødder og sojabønner.
3. Fedt (lipider): De er en vigtig energikilde for kroppen og hjælper også til at transportere vitaminer og at beskytte organer. De findes i fødevarer som fedtstof, olier, nødder, frø, mælk, ost og kød.
4. Vitaminer: De er organiske forbindelser, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes i mange forskellige fødevarer, herunder frugt, grøntsager, kød, mælk og fisk.
5. Mineraler: Disse er uorganiske stoffer, der er essentielle for kroppens normale vækst, udvikling og funktion. De findes også i mange forskellige fødevarer, herunder grøntsager, frugt, mælk, kød og fisk.
En sund kost består af en balance mellem disse næringsstoffer, samt begrænsning af indtagelsen af fedt, salt, sukker og forarbejdede fødevarer.
Prebiotics är, enligt World Gastroenterology Organisation (WGO), ett "substrat som selectivt utvecklar och stimulerar tillväxten och/eller aktiviteten hos enskilda eller en grupp av bakterier i kolon, vilket leder till en positiv effekt på värdenes hälsostatus."
Mer specifikt är prebiotika en typ av kostfiber som människokroppen inte kan fördiga själv. I stället blir de föda åt de bakterier som finns i tarmen, särskilt Bifidobakterier och Laktosestreptokocker. Dessa bakterier bryter ner prebiotika till kortkedjiga fettsyror (SCFA) som har visat sig ha en positiv inverkan på vår hälsa, bland annat genom att stärka immunförsvaret, förbättra näringsupptaget och minska risken för inflammatoriska tarmsjukdomar.
Exempel på prebiotika är inulinet som finns i lök, vitlök, artischocker och chicoryrot, samt oligosackarider som finns i brödsorter gjorda på helkornsmjöl.
Högtrycksvätskekromatografi (High Performance Liquid Chromatography, HPLC) är en analytisk teknik som används för att separera, identifiera och kvantifiera enskilda komponenter i en blandning. Den bygger på att en provblandning innehållande de olika substanserna injiceras under högt tryck genom en kolonn fylld med ett stationärt material, som kan vara en flytande (reversed-phase HPLC) eller fast fas (normal-phase HPLC).
Provblandningen elueras sedan genom kolonnen med en lösningsmedel (eluent) i en kontrollerad flödeshastighet. De olika substanserna i provblandningen interagerar på olika sätt med det stationära materialet och eluenten, vilket leder till att de separeras från varandra när de passerar genom kolonnen. Detta ger upphov till en kromatogram där varje substans visas som en peak i tiden (retention time) efter det att den har eluerats ut från kolonnen.
HPLC är en mycket känslig och exakt metod som används inom många områden, till exempel för att analysera läkemedel, livsmedel, miljöprover och biologiska vätskor. Genom att jämföra retention time och peakformen med referenssubstanser kan man identifiera och kvantifiera de olika substanserna i provblandningen.
Cellobiose is a disaccharide made up of two glucose molecules bonded together in a way that forms a beta-1,4 glycosidic linkage. It is commonly found in nature as a component of plant cell walls, where it is formed when cellulose is broken down by enzymes called cellobiohydrolases. Cellobiose can be further hydrolyzed into its constituent glucose molecules by the action of beta-glucosidase enzymes. It has a sweet taste and is used in some food and beverage applications as a natural sweetener.
Koldioxid (CO2) är ett gasartat ämne som bildas vid cellandning i kroppen. Det är ett naturligt förekommande ämne i atmosfären och spelar en viktig roll i jordens klimatsystem. Koldioxid är också ett av de växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen när koncentrationen i atmosfären ökar. I medicinsk kontext kan förhöjda nivåer av koldioxid i blodet (hyperkapni) orsaka andningssvårigheter och andra symtom.
Furaner är en grupp organiska föreningar som innehåller ett heterocykliskt fem-ledat aromatiskt ringsystem, bestående av fyra kolatomer och en syreatom. Furan kan betraktas som en reducerad variant av pyrrol, där en kolatom har ersatts med en syreatom.
Furaner förekommer naturligt i vissa livsmedel, till exempel rökta och stekta livsmedel, kaffe och alkoholhaltiga drycker. Vissa furaner kan också bildas under matlagning vid höga temperaturer, särskilt när fetter och socker smälter samman.
Det finns även syntetiska furaner som används inom industrin, till exempel som lösningsmedel eller för att producera plaster och gummi. Några furaner är kända för sin toxicitet och kan orsaka skada på levern och DNA vid höga koncentrationer.
Glukonogenesis är ett metaboliskt tillstånd eller process där kroppen skapar glukos (socker) från icke-kolhydratkällor, som aminosyror och läkemedel. Glukonater är en form av salter eller estrar av glukonsyra, en normalt förekommande ämnesomsättningsprodukt i kroppen.
Glukonater kan också ingå i medicinska produkter som diuretika (vattenavledare) och som hjälpmedel för att mäta glukosnivåer i urinen vid diabetesövervakning. Det är viktigt att specificera sammanhanget när man frågar efter medicinska definitioner, eftersom begreppet kan ha olika betydelser beroende på kontexten.
"Bakteriologiska tekniker" är en samling metoder och procedurer som används inom bakteriologi, en gren av mikrobiologi som fokuserar på studiet av bakterier. Definitionen kan variera beroende på kontext, men inkluderar ofta:
1. Kultivering: En metod för att odla och frodas bakteriekolonier på en näringsrik medium, såsom agarplatta eller agarlåda. Detta gör det möjligt att identifiera och studera specifika bakteriestammar.
2. Färgningstekniker: Används för att skilja olika typer av bakterier åt baserat på deras morfologi, såsom form, storlek och färg. Exempel på färgningstekniker inkluderar Gram-färgning, som används för att indela bakterier i två grupper - grampositiva och gramnegativa - baserat på skillnader i deras celleväggar.
3. Biokemiska test: Används för att identifiera specifika egenskaper hos en bakteriestam, såsom produktion av enzymer eller toxiner. Exempel på biokemiska test inkluderar katalasreaktionstestet och oxidasreaktionstestet.
4. Genetisk analys: Används för att studera bakteriens genetiska material, såsom DNA och RNA. Detta kan involvera metoder som PCR (polymeraskedjereaktion), DNA-sekvensering och genetisk manipulation med hjälp av plasmider och transfektion.
5. Serologi: Används för att identifiera antikroppar i blodserum som reagerar med specifika bakterieproteiner. Detta kan användas för att diagnostisera infektioner orsakade av bakterier.
6. Bioinformatik: Används för att analysera stora datamängder från genetiska och proteomiska studier av bakterier. Detta kan involvera metoder som sekvensering, strukturförutsägelse och funktionsanalys av gener och protein.
"Cellulitis" är en medicinsk term som refererar till en infektion i det djupa hudlagret och underliggande vävnad, oftast orsakad av bakterier. De flesta vanliga orsakarna är Streptococcus pyogenes och Staphylococcus aureus. Cellulitis visar sig ofta som en ömsom varm, ömsom kall, röd, svullen, smärtsam yta på huden som expanderar över tid. Andra symptom kan inkludera feber, trötthet och allmän sjukdomskänsla. Behandlingen består vanligen av antibiotika för att bekämpa infektionen.
Fruktsocker, eller sackaros, är en enkel sockerart som består av monosackarider. Det är en vit, kristallin och lättlöslig substans med den kemiska formeln C12H22O11. Fruktsocker förekommer naturligt i många frukter, bär och grönsaker, men det kan även framställas genom raffinering av sockerrör eller sockerbetor.
I kroppen bryts fruktsocker ned till glukos, som är en viktig energikälla för celler och muskler. Även om fruktsocker kan vara en snabb och lättillgänglig energikälla, kan överkonsumtion leda till ökat risiko för viktökning, karies och andra hälsoproblem.
Monensin är ett polyetertiorganofosfat (polyether) som är ett typiskt representant för en grupp av antibiotika som kallas ionoforer. Monensin har förmåga att bilda komplex med natrium- och potasiumjoner, vilket stör celldelningen hos mikroorganismer och därmed dödar dem. Det används främst som tillskott i djurfoder för att förhindra coccidios, en typ av parasitär sjukdom orsakad av protozoer, hos boskapsdjur.
I medicinskt hänseende har monensin undersökts för möjligheten att användas som ett antimikrobiellt medel mot olika bakterier och svampar, men det är inte vanligt förekommande inom mänsklig medicin på grund av dess toxicitet och begränsade spektrum.
Aminoglycosider är en klass av antibiotika som är bakteriedödande och verksamma mot grampositiva och gramnegativa bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra typer av antibiotika. De fungerar genom att binda till ribosomer i bakterier och störa protein syntesen. Exempel på aminoglykosider innefattar gentamicin, tobramycin och neomycin. Dessa läkemedel används ofta för behandling av allvarliga infektioner, såsom lunginflammation orsakad av Pseudomonas aeruginosa hos personer med cystisk fibros. Aminoglykosider kan dock ha toxiska effekter på njurar och hörsel, särskilt vid långvarig användning eller höga doser.
'Propionibacterium' är ett släkte av grampositiva, aerotoleranta stavbakterier som främst förekommer i huden, munnen och tarmen hos djur och människor. De är obligata anaerober, vilket betyder att de föredrar syrefria miljöer för att växa och reproduceras.
De flesta arterna av Propionibacterium är icke-patogena och lever i symbios med värden. De bryter ned komplexa organiska föreningar som aminosyror, sockerarter och fettsyror till enklare kolhydrater och koldioxid genom en fermentationsprocess.
En speciell art av Propionibacterium, P. acnes, har dock visat sig vara patogen och är den vanligaste bakterien som återfinns i akneförändringar på huden. Dessa bakterier producerar enzymer som bryter ned talg och frisätter fettsyror som kan orsaka inflammation och leda till utslag av akne.