Könsvårtor
Podofyllin
Tumörer i ändtarmsöppningen
Urinrörstumörer
Analsjukdomar
Penissjukdomar
Urogenitala tumörer
Penistumörer
Vulvatumörer
Papillomviridae
Camptotheca
Musa
Laserterapi
Hudsyfilis
Vårtor
Blygd, kvinnlig
Al
Cicatrix, Hypertrophic
Tumörvirusinfektioner
Elektrokirurgi
Vaginaltumörer
Smittsamma sjukdomar
Fotboll
Smittskydd
Sjukdomsrapportering
Riskfaktorer
Karantän
Befolkningsstudier
Könsvårtor, även kända som genitala vårtor eller anogenitala papillomvirusinfektioner (HPV), är små, köttfärgade till vita utväxter eller polypformade strukturer i genitalområdet. De orsakas av human papillomavirus (HPV) och kan vara asymptomatiska eller orsaka obehagliga symptom som irritation, sveda eller smärta under sexuell aktivitet. I vissa fall kan könsvårtor också öka risken för cancer i genitalområdet. Det är viktigt att notera att inte alla typer av HPV-infektioner orsakar könsvårtor, och att en del typer av HPV kan vara relaterade till ökad risk för cancer utan att orsaka några synliga symptom.
Podofyllin är ett extrakt från ormbunksväxten Podophyllum peltatum, även känd som majblomma. Det har traditionellt använts inom medicinen för att behandla vårtor och andra hudproblem. Podofyllin är ett starkt irriterande ämne och bör hanteras med omsorg. I dagligt bruk har podofyllotoxin, som är en renare och mer stabilt form av podofyllin, blivit vanligare att använda inom medicinen. Podofyllotoxin används i creamform för behandling av externt genitalt kräfta (genital vårtor) orsakade av humana papillomavirus (HPV).
"Genitala tumörer hos män" refererer til et bredt spektrum af svulster og ondskaber, der udvikler sig i de mandlige kønsorganer. Disse tumører kan være maligna (kræft) eller benigne (godartede).
Maligna genitale tumører hos mænd omfatter:
1. Penis cancer - Oftest opstår cancer i urinrørsudgangen (meatuss) på penis' top, men kan også forekomme andre steder på organet. Denne type kræft er meget sjælden i industrialiserede lande.
2. Prostatacancer - En af de mest almindelige former for kræft hos mænd. Prostatakræft vokser langsomt og kan forekomme uden symptomer, især i de tidlige stadier. I mere fremskredne tilfælde kan det føre til sværtigheder ved urinering, blod i urinen eller smerter under/efter ejakulation.
3. Testikelscancer - Typisk forekommer hos yngre mænd mellem 15 og 40 år. Symptomer kan inkludere en uforklarlig vægtstigning, smerte eller trykfølelse i testiklerne, samt en forandring i testikelstørrelsen.
Benigne genitale tumører hos mænd omfatter:
1. Peniscyste - En flad, vokslignende vævsvækst, der normalt ikke er ondartet og ofte behandles ved observation eller chirurgisk fjernelse, afhængigt af størrelsen og placeringen.
2. Testikelcyste - En flad, vokslignende vækst udenfor testiklen, der normalt ikke er ondartet og ofte behandles ved observation eller chirurgisk fjernelse, afhængigt af størrelsen og placeringen.
3. Preputialcyste - En vokslignende vækst under forhuden, der normalt ikke er ondartet og ofte behandles ved observation eller chirurgisk fjernelse, afhængigt af størrelsen og placeringen.
Det er vigtigt at bemærke, at selvom disse tilstande typisk er godartede, bør enhver genitalvækst eller forandring undersøges af en læge for at sikre en korrekt diagnose og behandling.
Medicinskt sett definieras könssjukdomar hos män ofta som infektioner eller andra medicinska tillstånd som primärt påverkar de manliga könsorganen, såsom penis, prostata, testiklar och binjurar. Några exempel på vanliga könssjukdomar hos män inkluderar balanit (infektion eller inflammation av förhuden och/eller eggstocken), epididymit (inflammation av epididymis), prostatit (inflammation av prostata), orchit (inflammation av testikeln) och sexuellt överförbara infektioner (STI/STD) som chlamydia, gonorré och HIV. Andra icke-infektiösa tillstånd som kan påverka de manliga könsorganen inkluderar penilcancer, testikelcancer och benigna prostatiska sjukdomar som BPH (benign prostatahyperplasi).
En tumör i ändtarmsöppningen, även känd som analcancertumör eller distal rectaltumör, är en ovanlig form av cancer som utvecklas i de celler som bildar ändtarmens slemhinna. Tumörer i ändtarmsöppningen kan vara både godartade (benigna) och elakartade (maligna). Maliga tumörer är cancer, och de kan sprida sig till andra delar av kroppen.
Analcancertumörer kan orsaka symtom som blödning från ändtarmen, smärta eller obehag i analregionen, svullnad eller knöl i området, förstoppning, förändringar i avföringen och en känsla av att inte ha tömts helt efter defekation.
Riskfaktorer för att utveckla analcancertumör inkluderar HIV-infektion, analköns infektion med human papillomavirus (HPV), rökning, mångahanda sexuella partners och en förhöjd ålder. Behandlingen av analcancertumör kan omfatta kirurgi, strålterapi, kemoterapi eller en kombination av dessa behandlingsmetoder beroende på graden och spridningen av cancern.
'Urinrörstumörer' (eller 'urethral tumors' på engelska) är en övergripande benämning på olika typer av god- och elakartade tumörer som kan uppstå i urinröret. Urinröret är den tub som transporterar urinen från blåsan och ut genom könsorganen.
Godartade (benigna) urinrörstumörer innefattar bland annat papilläma, fibroepitelium och polyper. Dessa tumörer tenderar att vara långsamt växande och orsaker sällan allvarliga komplikationer. De kan behandlas genom kirurgisk avlägsnande.
Elakartade (maligna) urinrörstumörer är däremot mycket ovanligare än godartade och innefattar framförallt transsitionalcellscancer, squamosacellscancer och adenocarcinom. Dessa tumörer kan vara invasiva och sprida sig till andra delar av kroppen (metastaser). Behandlingen består ofta av kirurgi, strålbehandling och/eller systemisk behandling med kemoterapi eller målgerichtet terapi.
Prognosen för patienter med elakartade urinrörstumörer varierar stort beroende på typ, storlek, läge och om tumören har spridit sig till andra delar av kroppen. I allmänhet är prognosen sämre än för flera andra typer av cancer.
Anala sjukdomar är en övergripande benämning på medicinska tillstånd som drabbar anus och omgivande strukturer. Detta kan inkludera problem med anus och rektum, såsom:
1. Analsvullnad (Analfissur): En liten skada eller sönderfall i analhinnan som orsakar smärta, blödning och/eller svårt att gå igenom.
2. Analtillväxt (Analt tagg): En smal, köttig tillväxt på insidan av anus som kan vara smärtsam eller leda till blödningar under förstoppning eller defekation.
3. Analprolaps (Anorektal prolaps): En sjukdom där en del av rektum eller ändtarmen faller ut genom anus, särskilt vid defekation. Detta kan orsaka obehag, smärta och/eller incontinens.
4. Anal cancer: En ovanlig form av cancer som drabbar analregionen. Symptomen kan vara blödningar, smärtor, svullnad eller utflöde från anus.
5. Hämorrojder: Blodkärl i anus och ändtarmens väggar som kan bli inflammerade, vällta ut eller sjuka. De kan orsaka smärta, obehag, svullnad och/eller blödningar under förstoppning eller defekation.
6. Analinkontinens: En tillstånd där en person har problem med att kontrollera avföringen eller flatulensen. Det kan bero på skada i nervsystemet, muskler eller andra strukturer i anus och ändtarmen.
7. Infektioner: Bakteriella, virala eller protozoiska infektioner som kan drabba anus och ändtarmen, såsom proctitis (inflammation av rektum), kolit (inflammation av tjocktarmen) eller perianalinfektion.
Det är viktigt att söka läkarvård om man upplever några av dessa symtom för en korrekt diagnos och behandling.
Penisrelaterade sjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som kan drabba penis, inklusive infektioner, hud- och slemhinneförändringar, könssjukdomar och onkologiska tillstånd. Några exempel på vanliga penissjukdomar är:
1. Balanit: En inflammation av frenulum (den del av skaftet som fäster prepucien eller förhuden till ollonet) och/eller prepuciens insida. Den kan orsakas av dålig hygien, irritation, allergier, infektioner eller vissa hudsjukdomar.
2. Balanopostit: En kombination av balanit och postit (inflammation av urinrörets mynning). Detta kan orsakas av dålig hygien, irritation, allergier, infektioner eller vissa hudsjukdomar.
3. Konjunktivit: En inflammation eller infektion av slemhinnan som täcker penisens yta. Det kan orsakas av bakterier, virus, svampar eller reaktion på en kemikalie eller ett främmande ämne.
4. Smittsam balanit/postit: En infektion av frenulum och/eller prepuciens insida som orsakas av bakterier (till exempel *Neisseria gonorrhoeae* eller *Chlamydia trachomatis*) eller virus (till exempel herpes simplex).
5. Lichen sclerosus: En kronisk hudsjukdom som orsakar vitaktiga, tunna och skrynkliga plackar på penisens yta, ofta runt prepucien. Den kan leda till smärta, blödning eller besvär med urinering eller samlag.
6. Lichen planus: En kronisk hud- och slemhinneinflammation som orsakar röda, svullna plackar på penisens yta. Den kan leda till smärta, blödning eller besvär med urinering eller samlag.
7. Peyronie's sjukdom: En benign tumör i penisens vävnad som orsakar böjning, förkortning eller smärta under erektion.
8. Balanit xerotica obliterans (BXO): En progressiv hudsjukdom som orsakar vitaktiga, tunna och skrynkliga plackar på penisens yta, ofta runt prepucien. Den kan leda till förträngning av urinröret och svårigheter med urinering.
9. Penisförkalkning: En benign tillväxt av kalk i penisens vävnad som orsakar hårdhet, smärta eller besvär med samlag.
10. Parafimosis: En komplikation där prepucien inte kan dras tillbaka över glanspenis efter att ha dragits bakåt under erektion eller annan aktivitet. Detta kan leda till svullnad, smärta och nekros (död vävnad).
11. Penisförstoring: En kirurgisk procedure där penisens längd eller omfång ökar genom att skapa en flik i ligamentet som håller penisen till kroppen eller injicera fyllnadsmedel i penisvävnaden.
12. Penisimplantat: En kirurgisk procedure där en pump och ett reservoar installeras i kroppen för att hjälpa till att uppnå och underhålla en erektion.
13. Penisrekonstruktion: En kirurgisk procedure där penisens form, storlek eller funktion återställs efter skada, sjukdom eller avföddhet.
14. Penistransplantation: En experimentell kirurgisk procedure där en donerad penis transplanteras till en mottagare som saknar sin egen penis på grund av skada, sjukdom eller avföddhet.
15. Frenuloplasti: En kirurgisk procedure där den tunna strimman hud (frenulum) som fäster glanspenisen till undersidan av könsorganet klipps bort eller förlängs för att lindra smärta eller begränsad rörelse under samlag.
16. Kondylombehandling: En procedure där kondyler (små vårtor) som orsakas av humana papillomvirus (HPV) på penis, skrotum eller anus tas bort med laser, elektrokauterisering, cryosurgery (frysning) eller kirurgi.
17. Cirkumcision: En procedure där huden som täcker glanspenisen klipps bort för religiösa, medicinska eller kulturella skäl.
Urogenitala tumörer är en övergripande benämning på cancersjukdomar som utvecklas i de urogenitala organen, vilka inkluderar urinvägar och könsorgan. Till de vanligaste formerna av urogenitala tumörer hör:
1. Prostatacancer - en cancer som utgår från prostata-körteln hos män. Det är den vanligaste cancersjukdomen hos män i industrialiserade länder.
2. Högt placerad cancer i urinblåsan - en ovanlig cancerform som utvecklas i övergången mellan urinröret och urinblåsan, ofta hos unga kvinnor.
3. Peniscancer - en sällsynt cancerform som utvecklas i könsorganet penis hos män.
4. Testikelcancer - en cancerform som utvecklas i en av testiklarna hos män. Det är den vanligaste cancersjukdomen hos män i åldern 15-35 år.
5. Vulvacancer - en sällsynt cancerform som utvecklas i könsorganet vulvan hos kvinnor.
6. Cancer i livmoderhalsen (cervixcancer) - en cancerform som utvecklas i livmoderhalsen, ofta orsakad av humant papillomavirus (HPV).
7. Cancer i njurarna (kärlcellscancer, nyckercellscancer och onyktercellscancer) - cancersjukdomar som utvecklas i njurarna.
8. Cancer i urinröret (urotelcancer) - en cancerform som utvecklas i slemhinnan som tapetserar insidan av urinröret.
Urogenitala tumörer kan behandlas med olika metoder, beroende på cancersjukdomens typ, lokalisation och spridning. Behandlingen kan omfatta kirurgi, strålbehandling, cellgiftsbehandling (kemoterapi) eller immunterapi.
Penis tumörer är ovanliga, men kan vara både godartade och elakartade. De godartade typerna innefattar exempelvis papillom (vanligen orsakad av humana papillomvirus, HPV), nevus (hudmole) och fibrom (bindvävstumör).
Elakartade tumörer i penisen är sällsynta, men de vanligaste typerna är plattcellsskivecellscancer (eller peniscancer) och melanom. Plattcellsskivecellscancer utgör ungefär 95% av alla elakartade tumörer i penisen. Andra sällsynta elakartade typer innefattar sarcoma, lymfom och leukemi.
Riskfaktorer för penis cancer kan vara: rökning, dålig genital hygien, infektion med human papillomavirus (HPV), fimos (förtjockad hud på penis) och avsaknaden av cirkumcision. Melanom i penisen är också relaterat till exponering för ultraviolett strålning, men det kan även uppstå utan känd orsak.
Gynekologiska tumörer är en samlande benämning på olika typer av cancersjukdomar som utvecklas i kvinnans fortplantningsorgan. Detta inkluderar cancer i livmodern (endometriumcancer), cancer i livmodersäcken och äggstockarna (ovariumcancer), cancer i slidan (cervixcancer) samt cancer i vulvan och vaginan. Symptomen kan variera beroende på vilken typ av gynekologisk tumör det rör sig om, men exempel på vanliga symptom är blödningsstörningar, smärta eller utflöde från underlivet. Behandlingen bestäms ofta based on typen och utbredningen av cancern, men kan innefatta kirurgi, strålbehandling och/eller cellgiftsbehandling (chemotherapi).
'Vulvatumör' är ett samlingsbegrepp för olika typer av god- och elakartade tumörer (cancer) som kan uppstå i vulvan, det yttre könsorganet hos kvinnan. Det kan exempelvis röra sig om basalcellskarcinom, squamoscelld cancer, melanom, Pagets sjukdom och diverse sarkomer. Symtom som kan vara tecken på en vulvatumör innefattar rodnad, svullnad, irritation, smärta, blödning eller utflöde från slidan samt förändringar i huden eller slemhinnan, exempelvis knölar, vårtor eller ulcerationer. Det är viktigt att uppsöka läkare om någon av dessa tecken och symptom uppstår, eftersom tidig behandling kan förbättra prognosen betydligt.
"Könsorganens sjukdomar hos kvinnor" (gynecological diseases) är en sammanfattande beteckning för en mängd olika medicinska tillstånd som drabbar kvinnans reproduktiva och urinvägsorgan. Detta kan inkludera, men är inte begränsat till:
1. **Ovarialcystor:** Små säckar fyllda med vätska eller halvfast substans som bildas på äggstockarna. De flesta ovarialcysteror är ofarliga och försvinner av sig själva inom några veckor eller månader.
2. **Endometrios:** En kronisk tillstånd där vävnad som liknar livmoderslemhinna (endometrium) växer utanför livmodern, ofta på äggstockarna och/eller bäckenhinna. Detta kan orsaka smärta, blödningar och infertilitet.
3. **Uterin fibrom:** En icke-cancerös tillväxt i livmodervävnaden som kan orsaka menstruationsrubbningar, smärta och/eller blödningar.
4. **Pelvisk inflammatorisk sjukdom (PID):** En infektion i kvinnans underliv som orsakas av bakterier som sprider sig från cervix till äggstockarna, äggledare och ibland till bukhinnan.
5. **Polyp:** En liten, godartad vävnadsutväxt som kan bildas i livmodern (uterus), livmodershalsen (cervix) eller slidan (vagina). Polypen är oftast ofarlig men kan orsaka obehagliga symptom som blödningar och smärtor.
6. **Cancer i könsorgan:** Dåligväxt i livmodern, livmodershalsen, äggstockarna eller slidan. Cancer i könsorgan är en allvarlig sjukdom som behandlas aggressivt med kirurgi, strålbehandling och/eller kemoterapi.
7. **Infertilitet:** Oförmåga att bli gravid efter ett år av regelbunden samlag utan användning av preventivmedel. Infertilitet kan ha många orsaker, både manliga och kvinnliga.
Det är viktigt att uppsöka läkare om du upplever några av dessa symptom eller har andra oroande tecken från din kropp.
'Papillomaviridae' är en familj av små, dubbelsträngade DNA-virus som infekterar däggdjursceller. Virusen i denna familj orsakar vanligen infektioner i hud och slemhinnor och kan leda till olika typer av sjukdomar, framför allt olika former av papillom (vanligtvis benägnade som vårtor eller polypbildningar).
Många papillomvirusstammar är associerade med allvarliga sjukdomar, såsom cancer i underlivet hos kvinnor (cervixcancer) och i svalget hos både män och kvinnor (svalg- och andningsvägscancer). Det finns över 200 kända typer av papillomvirus, varav flera är cancerogena.
Papillomviruset sprids vanligen genom direkt kontakt mellan hud eller slemhinor, ofta vid sexuella kontakter. Vissa typer av papillomvirus kan också spridas via ytor som är kontaminerade med viruset, såsom till exempel handtag, duschar och toaletter.
Det finns inga behandlingar som botar infektionen med papillomvirus, men det går att behandla de symtom som kan uppstå, till exempel vårtor eller polypbildningar. Vaccin mot vissa typer av papillomvirus finns också tillgängliga och rekommenderas ofta för barn och unga i många länder.
Camptotheca is a genus of tree that belongs to the family Nyssaceae. It is commonly known as the "happy tree" or "camptotheca acuminata," which is native to China and Tibet. The bark, leaves, and fruit of this tree have been used in traditional Chinese medicine for centuries.
The medicinal properties of Camptotheca are primarily attributed to its alkaloid compounds, particularly camptothecin and its derivatives. These compounds have been found to have anticancer properties and are used in the development of chemotherapeutic drugs. Specifically, they work by inhibiting the activity of topoisomerase I, an enzyme that plays a crucial role in DNA replication and transcription. By inhibiting this enzyme, camptothecin derivatives can induce apoptosis (programmed cell death) in cancer cells, making them effective against various types of tumors.
Some examples of camptothecin-derived drugs include irinotecan (Camptosar), topotecan (Hycamtin), and belotecan (Camtobell). These drugs are used to treat a variety of cancers, including colon, lung, ovarian, and pancreatic cancer.
It is important to note that while Camptotheca has medicinal value, its use as a treatment should be supervised by medical professionals due to the potential for side effects and drug interactions.
'Musa' är det vetenskapliga namnet på bananplantan, som tillhör familjen *Musaceae*. Bananen är den största och mest välkända frukten från musa-släktet. Det finns flera olika arter och sorter av musa-släktet, men de flesta odlas för sin frukt eller för att användas som prydnadsväxter. Bananplantans blommor och frukter växer direkt från stammen, och den kan bli upp till 15 meter hög. Frukterna är rika på vitaminer, mineraler och kolhydrater, men får ofta inte räknas som bär då de är evolutionärt modifierade stjälkar istället för äkta frukter.
Laaserterapi (laser therapy) är en form av behandling där man använder sig av en laser för att påverka vävnader i kroppen. Laser står för "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation", och innebär att ljuset amplifieras genom stimulering av atomers eller molekylers energitillstånd.
I lasermedicinen används laserstrålar med olika våglängder, intensiteter och frekvenser beroende på vilket syfte behandlingen har. Strålarna kan generera värme, mekanisk energi eller kemiska reaktioner i vävnaden, beroende på lasertyp och inställningar.
Exempel på användningsområden för lasermedicin innefattar smärtbehandling, muskelavslappning, hudbehandlingar (exempelvis för behandling av akne, ärr eller pigmentförändringar), ögonkirurgi och kirurgiska ingrepp.
Det är viktigt att notera att lasermedicin bör utföras av utbildad personal eftersom felaktig användning kan leda till skador på patienten.
Hudsyfilis definieras som en infektion orsakad av bacterien Treponema pallidum, som visar sig på huden. Det kan vara tecken på primär hudsyfilis såsom en små, skålformig sår (chancre) på platsen där bakterien trängde in i kroppen, ofta vid könsorgan eller i munnen.
I senare stadier av sjukdomen kan det uppstå olika hudutslag, som exempelvis små, röda, inflammerade prickar (papperskoppor) eller ett mer diffust, skörbjuggsliknande utseende på huden. Hudutslagen kan vara kombinerade med andra symtom såsom feber, trötthet, svullnad i lymfkörtlarna och muskel- och ledsmärtor.
Hudsyfilis behandlas vanligen med antibiotika, oftast penicillin. Behandlingen kan bero på hur länge sjukdomen har varit aktiv och vilken stad av sjukdomen personen befinner sig i. I de tidiga stadierna av hudsyfilis kan en enda dos antibiotika vara tillräcklig, medan senare stadier kan kräva flera veckors behandling.
Medicinskt sett definieras "vårtor" som små, upphöjda vävnadsbristningar eller utväxter på huden eller slemhinnan. De flesta vårtor är ofarliga och orsakas av en infektion med humant papillomavirus (HPV). När HPV-viruset infekterar huden eller slemhinnan kan det leda till ökad celldelning och celltillväxt, vilket resulterar i formationen av en vårta.
Det finns olika typer av vårtor, men de vanligaste är gemene vårtor och plantara vårtor. Gemene vårtor är ofta runda eller ovala, grova till känslan och har en tydlig, svart punktskarpnad i mitten som orsakas av ett blodkärl. De kan vara vita, rosa, bruna eller gråa och kan förekomma ensamma eller i grupper. Plantara vårtor är platta och smala med en grov yta och de tenderar att bildas på hudens under sida, ofta på händer och fötter.
Vårtor kan vara obehagliga eller till och med smärtsamma om de utsätts för fysisk påfrestning, som när de skrubbas mot kläder eller skor. I vissa fall kan vårtor också vara ett tecken på en underliggande medicinsk sjukdom, såsom diabetes eller immunbrist.
I allmänhet behövs inga speciella behandlingar för att ta bort vårtor eftersom de tenderar att försvinna av sig själva över tiden. Om en vårta är smärtsam, störande eller orsakar kosmetisk oro kan dock en läkare rekommendera behandling med kirurgiska metoder som ångning, laserbehandling, kryoterapi eller excision.
I'm sorry for any confusion, but the term "female shame" or "kvinnlig blygd" in Swedish does not have a specific medical definition. Shame is an emotional response to negative self-evaluation or behavior, and it can affect anyone regardless of gender. If you are looking for information about shame related to female anatomy, sexual health, or menstruation, those topics might have specific medical terms associated with them. Could you please provide more context so I can give you a more accurate answer?
'AL' er en forkortelse som ofte bruges innenfor medicin og laboratoriemedisin for å referere til enheten for aktivitet (Activity Units) i forbindelse med enzymer. Det vil si at når et enzyms aktivitet angis med 'AL', betyr det hvor aktivt et gitt antall enzymer er under bestemte forhold, såsom temperatur og pH.
For eksempel, i en tests rapport kan man se noe som følger: "Alkaline Phosphatase (ALP) 150 AL". Dette vil si at koncentrasjonen av Alkaline Phosphatase-enzymet i prøven er 150 Activity Units per liter.
Det er viktig å nevne at forskjellige enzymer kan ha forskjellige enheter for aktivitet, såsom 'U' (Units), 'IU' (International Units) eller 'µmol/min', og det er viktig å være oppmerksom på hvilken enhet som brukes når man leser en laboratorie rapport.
En medicinsk kontext är en cicatrix, hypertrofisk, en övertida ärrbildning som uppstår när kollagenproduktionen i ett sår ökar markant under wound healing-processen. Hypertrofiska cicatrices skiljer sig från vanliga cicatrices genom att de inte överväxer gränserna för den ursprungliga skadan, men de kan vara upphöjda, hårda och präglade av ökat blodflöde. Dessa ärrbildningar kan orsaka smärta, kramper och begränsad rörlighet beroende på deras placering på kroppen. Hypertrofiska cicatrices behandlas ofta med kortikosteroider, silikongel eller compression therapy för att minska dess storlek och symtom.
En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onkogen transformation och leda till cancersjukdomar hos däggdjur, inklusive människor. Tumörvirusinfektioner är ansvariga för cirka 10-15% av alla cancerfall globalt. De två huvudsakliga kategorierna av tumörvirus är direkt onkogena virus och indirekt onkogena virus.
Direkt onkogena virus, även kallade transformerande virus, innehåller onkogeniska gener som kan integreras i värdcellens genomet och orsaka oreglerad celldelning och cancerutveckling. Exempel på direkt onkogena virus är humana papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och T-lymphotropisk virus 1 (HTLV-1).
Indirekt onkogena virus orsakar inte direkt onkogen transformation, men kan istället leda till cancerutveckling genom att försvaga värdcellens immunförsvar och/eller orsaka kronisk inflammation. Exempel på indirekt onkogena virus är humana herpesvirus 4 (HHV-4, också kallat Epstein-Barr virus, EBV) och hepatitis C-virus (HCV).
Det är värt att notera att inte alla infektioner med tumörvirus leder till cancerutveckling. Faktorer som värdcellens immunstatus, virusstam, livsstil och miljö kan spela in i om en tumörvirusinfektion kommer att leda till cancer eller inte.
Elektrochirurgi är en term inom medicinen som refererar till användandet av elektrisk ström för att skära, koagulera (dvs. stelna eller torka ut blodkärl) eller kauterisera (dvs. bränna bort) vävnad under ett kirurgiskt ingrepp.
Den elektriska strömmen som används i elektrochirurgi är vanligtvis högfrekvent, det vill säga med en frekvens på över 100 000 Hz, för att undvika att stimulera musklerna och nervcellerna hos patienten. Det finns två huvudsakliga typer av elektrochirurgiska tekniker: monopolär och bipolär.
Vid monopolar elektrochirurgi passerar den elektriska strömmen mellan en aktiv elektrod, som är placerad i kontakt med vävnaden som ska behandlas, och en neutral elektrod, som normalt placeras på patientens hud eller i kontakt med ett annat kroppsdel. Denna metod kan ge upphov till större vävnadsskador än bipolär elektrochirurgi, men är mer effektiv för att skära igenom tjockare vävnader.
Vid bipolär elektrochirurgi passerar den elektriska strömmen mellan två poler som båda är placerade i kontakt med vävnaden som ska behandlas. Detta metod ger mindre vävnadsskador än monopolar elektrochirurgi och används ofta för finare kirurgiska procedurer, till exempel när det gäller att styra blödningar i samband med neurokirurgi.
Elektrochirurgi är ett viktigt verktyg inom modern kirurgi, eftersom den kan minska behovet av öppna operationer och därmed minska risken för komplikationer och snabba patientens återhämtning.
'Vaginaltumör' är ett samlingsbegrepp för olika typer av tillväxtar eller tumörer i slidan (vagina). Det kan röra sig om både godartade och elakartade tumörer. Några exempel på vaginaltumörer är:
1. Vaginalkistor: De flesta vaginaltumörerna är godartade (benigna) och kallas vanligtvis för vaginalkistor eller glandulära cystor. Dessa uppstår ofta som en reaktion på irritation, inflammation eller hormonella förändringar i slidan.
2. Skivepitelcancer: Det är den vanligaste elakartade (maligna) tumören i slidan och utgör cirka 80-90% av alla elakartade vaginaltumörer. Skivepitelcancer uppstår ofta i den övre tredjedelen av slidan, nära cervix ( livmoderhalsen).
3. Sarkomer: Det är en ovanlig form av elakartad tumör som utgår från stödjevävnaden i slidan, till exempel muskler eller bindväv.
4. Melanom: Det är en sällsynt form av hudcancer som kan uppstå i slidans slemhinna, speciellt i den del som ligger närmast livmoderhalsen.
5. Lymfom: Det är en cancer i det lymfatiska systemet och kan ibland utgå från slidan.
Det är viktigt att notera att vaginaltumörer är ovanliga, och om du upplever några symptom som oroar dig bör du alltid söka medicinsk expertis för en korrekt diagnos och behandling.
'Molluskocider' är ett medical term som refererar till substanser eller preparat som dödar snäckor och andra blötdjur, såsom musslor och sniglar. Dessa ämnen används ofta för att kontrollera skadedjurspopulationer inom jordbruk och trädgårdsodling, där vissa blötdjursarter kan orsaka skada på grödor eller landskapsväxter. Ett exempel på ett vanligt molluskocid är metallisk koppar, som kan användas för att behandla ytor där snäckor och sniglar tenderar att samlas, såsom trädgårdsplanteringar eller jordbruksmark. Det är viktigt att notera att användning av molluskocider bör ske varligt och i enlighet med tillverkares rekommendationer, för att undvika negativa effekter på andra djurarter och miljön.
Smittsam sjukdom är en sjukdom som orsakas av en infektion och som kan överföras från en individ till en annan. Den smittsamma agenten, såsom en virus eller bakterie, sprids vanligtvis genom direkt kontakt med en smittad person, indirekt kontakt med ett föremål som har blivit smittat eller genom droppburen smitta när en smittad person hostar eller nysar.
För att klassificeras som smittsam måste sjukdomen uppfylla vissa kriterier, såsom:
1. Infektionskraft: Den smittsamma agenten måste ha förmågan att infektera en värd och orsaka en sjukdom.
2. Smitta: Det måste finnas ett sätt för den smittsamma agenten att spridas från en individ till en annan.
3. Inkubationstid: Det finns ofta en period mellan exponeringen för den smittsamma agenten och utvecklingen av sjukdomssymptomen, kallad inkubationstiden.
4. Symtom: Smittsam sjukdom orsakar ofta symtom hos den infekterade individen, men det finns undantag, till exempel asymptomatiska bärare av vissa smittsamma agenter.
Exempel på smittsamma sjukdomar inkluderar influensa (vanlig hosta och förkylning), mässling, tuberkulos, HIV/AIDS och COVID-19. För att förebygga spridningen av smittsamma sjukdomar kan preventiva åtgärder vidtas, såsom handhygien, vaccinationer, isolering av smittade individer och användning av skyddsutrustning som ansiktsmasker.
Fotboll (soccer in English) är en populär sport som spelas mellan två lag med vardera elva spelare, inklusive en målvakt. Spelet går ut på att skjuta i motståndarlagets mål med hjälp av foten eller huvudet, medan man försöker hindra motståndarna från att göra detsamma. Spelarna får inte använda händerna eller armarna, förutom målvakten som kan använda händerna inom sitt straffområde. Målet är att göra flest möjliga mål under en match som normalt varar i 90 minuter, indelat i två halvlekar à 45 minuter. Vinnande lag är det som har gjort flest mål efter full tid, eventuellt inklusive förlängning och straffläggning om det står oavgjort.
'Smittskydd' kan definieras som de preventiva åtgärder och strategier som används för att förhindra spridning av smitta eller infektion mellan människor. Detta inkluderar:
1. Personlig hygien: Regelbundna handtvätt, andningsskydd (ansiktsmask), hälsorelaterad distans och andra personliga försiktighetsmått som hjälper till att minska risken för smittspridning.
2. Immunisering: Vaccination är en av de mest effektiva metoderna för att skydda mot infektiösa sjukdomar och förhindra deras spridning.
3. Screening och diagnostik: Tidig identifiering och isolering av smittade individer genom screeningsprogram och snabb diagnostik kan hjälpa till att begränsa smittspridningen.
4. Kontaktspårning och testning: Identifiering och övervakning av personer som har varit i kontakt med en smittad individ för att tidigt upptäcka och behandla eventuella fall.
5. Infektionskontroll: Implementering av specifika åtgärder i vården, skolor och andra offentliga miljöer för att förebygga smittspridning, till exempel rengöring och desinfektion av ytor, isolering av sjuka individer och användning av personlig skyddsutrustning.
6. Utbildning och information: Upplysning om smittskydd och sjukdomspreventiva åtgärder för att främja individuell och gemenskaplig medvetenhet och samarbete.
7. Politik och reglering: Samordning av policyer, lagstiftning och resurser på nationell och internationell nivå för att stödja smittskyddsinsatser och säkerställa en koordinerad och effektiv respons på utbrott.
Sjukdomsrapportering (disease reporting) är ett samlingsbegrepp för olika typer av system och processer där sjukdomsfall registreras, analyseras och rapporteras med syfte att underlätta övervakning, förebyggande och kontroll av sjukdomar. Det kan inkludera aktiv eller passiv insamling, sammanställning och redovisning av data kring sjukdomsfall, ofta i en viss population eller geografisk region. Sjukdomsrapportering är en viktig del av offentlig hälso- och sjukvårdsverksamhet och används bland annat för att identifiera utbrott, spåra trender, utvärdera preventiva åtgärder och stödja forskning.
Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.
'Karantän' är ett begrepp inom folkhälso- och sjukvårdsammanhang som refererar till den praxis där en individ, grupp eller population isoleras ifrån en annan för att förhindra smittspridning av en infektionssjukdom. Detta görs oftast genom att placera den potentiellt smittade personen i en separat plats och begränsa deras kontakt med andra under en viss tidsperiod, som normalt varar i 14 dagar (vilket är den typiska inkubationstiden för många infektionssjukdomar). Karantän kan också innebära att begränsa resor och rörelser från en region eller land som har upplevt en utbrott av en smittsam sjukdom.
Den övergripande syftet med karantän är att skydda den allmänna hälsan genom att förhindra spridning av smitta, särskilt när det finns en okänd eller hög risk för smittspridning. Detta kan vara speciellt viktigt i situationer där det inte finns tillgängliga effektiva behandlingar eller vacciner mot sjukdomen.
Epidemiologi är läran om hur sjukdomar och hälsoproblem sprider sig i befolkningar, och en av de metoder som används inom detta område är befolkningsstudier. Enligt den medicinska definitionen är en befolkningsstudie en typ av observational studie där forskaren samlar in data från en stor grupp människor, ofta tusentals eller hundratusentals, för att undersöka samband och orsakssamband mellan olika faktorer och hälsoutgångar.
Det finns olika typer av befolkningsstudier, men de två vanligaste är kohortstudier och fallenstudier. I en kohortstudie följs en grupp individer som delas in efter exponering för en viss riskfaktor över en längre tid, medan i en fallenstudie undersöks en grupp individer som redan har insjuknat i en viss sjukdom och jämförs med en kontrollgrupp.
Befolkningsstudier är viktiga för att identifiera riskfaktorer för olika sjukdomar, utvärdera preventiva strategier och utveckla effektiva behandlingsmetoder. Dessa studier kan vara svåra och tidskrävande att genomföra, men de ger ofta värdefull information som kan användas för att förbättra folkhälsan och minska sjukdomsbördan i befolkningar över hela världen.
Kondylom
Grönt te
Triklorättiksyra
Humant papillomvirus
Papillomvirus
Kondylom - Wikipedia
Könsvårtor Archives - BestPractice Nordic
Kondylom - orsak, symtom och behandling för könsvårtor | Dr Seb
Komplettering av beslutsunderlag om HPV-vaccination av pojkar - Folkhälsomyndigheten
En behandling med Wartec - Recept via Dokteronline
Jag vill fly iväg.. - Paulina Danielsson
ᐅ Beställ Behandlingar mot Könssjukdomar Online • 121doc®
Fotvårtor - så smittar de och så får du bort dem | iform.se
Tecken på genital eller bröstvårtor från HPV: symtom, borttagning och mer - din kropps hälsa
Sex hudutslag som kan vara tecken på att din partner är otrogen
Vaccination | Doktor24
Sjukdomsinformation om HPV-infektion - Folkhälsomyndigheten
Barnvaccinationsprogrammet | Trygg-Hansa
Från vilken ålder vaccinerar Doktor24 barn? | Doktor24
Köp Yaz p-piller online • euroClinix®
Activelle hormonbehandling
Medicin, recept & frakt ingår - Nätapotek.nu
De vanligaste könssjukdomarna i Sverige | Allt för hem och fritid
Fråga: Behandla kondylom?
Kondylom - intiminformation.se
SYYLEND ORIGINAL 5 ML - Central-Apoteket
iDoc24 - Hudläkare online Alexander Börve
Smittsamma sjukdomar A-Ö - Folkhälsomyndigheten
Gardasil - Vaccinet som ökar risken för cancer
Våra tjänster - Svenska Laser
Utrotning av Livmoderhalscancer | Hpvvaccin.se
Vaccination i Malmö - Medicheck - Specialistläkare online
Receptfri Viagra, Viagra Reseptfri, Apotek 1 - vikström.com
Köpa Kloramfenikol receptfritt - Online - Apotekpånätet.com
Köpa Epiduo gel receptfritt - Online - Apotekpånätet.com
Kondylom8
- Kondylom, även kallat könsvårtor är en av de vanligaste könssjukdomarna och kan ses i alla åldrar men är, liksom klamydia, vanligast i åldern 20-30 år hos både män och kvinnor. (drseb.com)
- Kondylom, som också kallas könsvårtor, är ett virus som orsakas av HPV. (121doc.com)
- Sitter vårtorna vid de nedre regionerna så är det könsvårtor, så kallad kondylom, och de beror på ett annat typ av HPV-virus. (iform.se)
- Annan benämning: Kondylom, Könsvårtor. (folkhalsomyndigheten.se)
- HPV kan också orsaka vanliga hudvårtor samt könsvårtor som också kallas kondylom. (folkhalsomyndigheten.se)
- Kondylom (könsvårtor) orsakas av andra HPV-typer än dem som ger upphov till hudvårtor på händer och fötter. (folkhalsomyndigheten.se)
- Vaccinet skyddar även mot kondylom (könsvårtor). (doktor24.se)
- HPV-virus som drabbar unga män kan i vissa fall leda till kondylom (könsvårtor) eller i värsta fall cancer som t.ex. (hpvvaccin.se)
Humant papillomvirus1
- Till skillnad från genitalmärken på huden vet läkarna exakt vad som orsakar könsvårtor: infektion med humant papillomvirus (HPV). (prirucnik.hr)
Skillnad1
- Skillnad på om viruset vilar, är utläkt eller om könsvårtor finns under förlossningen? (vaccin.me)
Orsakar1
- Könsvårtor är en sexuellt överförbar sjukdom (SÖS): viruset som orsakar vårtorna är lättsmittsamt och kan överföras vid oskyddat sexuell kontakt. (dokteronline.com)
Anus1
- Detta läkemedel är till för behandling av könsvårtor, som är som små blomkålsaktiga knölar på penis, vagina, blygdläppar eller anus. (dokteronline.com)
Medicin2
- Kondylomvårtorna kan behandlas med receptbelagd medicin mot könsvårtor. (doktorn.com)
- Aldara är en medicin för könsvårtor. (apotekpanatet.com)
Condyline1
- Condyline är en effektiv behandling mot konydlom (könsvårtor). (xn--ntapotek-0za.nu)
Aldara2
- Aldara krämen används vid uppkomst av könsvårtor. (apotekpanatet.com)
- Aldara är en lokal kräm som används på könsvårtor, gjord av Meda Pharmaceuticals. (apotekpanatet.com)
Brukar1
- Könsvårtor kan klia men klådan brukar då vara hanterbar till måttlig. (xn--vrtor-mra.org)