En vanlig, akut infektion orsakad av Epstein-Barrvirus (humant herpesvirus 4). Infektionen ger ökat antal mononukleära vita blodceller och andra atypiska lymfocyter, allmän lymfadenopati, förstorad mjälte och ibland leverförstoring med hepatit.
Typarten till Lymphocryptovirus, underfamiljen Gammaherpesvirinae, som infekterar B-celler hos människan. Viruset tros vara orsaken bakom infektiös mononukleos och förknippas starkt med hårig leukoplaki, Burkitts lymfom och andra tumörsjukdomar.
Antikroppar som framkallats hos en annan art än den från vilken antigenet härrör. Dessa antikroppar är riktade mot ett stort antal antigen som förekommer hos flera arter. De mest kända är Forssman, Ha nganutziu-Deicher (H-D) och Paul-Bunnell (P-B). Incidensen av dessa antikroppar är av betydelse i ett flertal patogenetiska sammanhang, såväl för serodiagnos som prognos.
Infektion orsakad av humant herpesvirus 4 (HHV-4), som kan ligga till grund för utveckling av olika lynfoproliferativa sjukdomstillstånd. Hit hör bl a Burkittlymfom (av afrikansk typ), infektiös mononukleos och ora,l hårig leukoplaki. Syn. EBV-infektioner.
Immunglobuliner producerade som svar på virala antigen; de omfattar alla klasser av immunglobuliner, framkallade av alla viruskomponenter.
Känsliga tester för mätning av vissa antigen, antikroppar eller virus som baseras på dessas förmåga att agglutinera vissa röda blodkroppar.
En immunglobulinklass med mykedjor. IgM kan fixera komplement. Beteckningen har givits pga den höga molekylvikten; ursprungligen benämndes proteinet makroglobulin.
Kärnantigen som är produkter av EBV-gener. Minst sex kärnantigen har identifierats, men deras verkningsmekanism och roll vid transformation av B-celler har ännu inte klarlagts. Syn. EBV-kärnantigen.
'Agglutininer' är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där antikroppar fäster sig till och sammanlänkar flera antal antigenstrukturer, vilket orsakar formationen av klumpar eller aggregat. Detta fenomen kan ses i olika kontexter, såsom serologiska tester för att identifiera blodgrupper eller diagnostisering av infektionssjukdomar där specifika antikroppar binder till och sammanlänkar patogena mikroorganismer.
Mjältbristning, även känd som jaundice eller icterus, är ett tillstånd där kroppen accumulerar gul-grön pigment, kallat bilirubin, orsakad av en ökning av obundet bilirubin i blodet. Detta kan bero på en mängd olika sjukdomar eller tillstånd, inklusive lever- och gallvägssjukdomar, hematologiska störningar och vissa infektioner.
Störningar i lymfvävnadstillväxten, allmänna eller ospecificerade.
Vacciner eller vaccinkandidater för förebyggande av infektion med något virus i familjen Herpesviridae
Orofarynx refererar till den bakre delen av munhålan och omfattar hårda och mjuka gommen, tonsillerna (mandlarna) och svalget (farynx). Det är en del av det övre luft- och matvägssystemet och är utsatt för både födoämnen och luftburna partiklar. Orofarynx är också en del av huvud- och halsregionen där vissa typer av cancersjukdomar kan uppstå.
Virusprodukter som har antigen effekt.
"Serologisk testning är en laboratoriebaserad metod för att detektera specifika antikroppar eller andra markörer i blodserum eller annan kroppsfluid, vilket kan användas för att stödja diagnosen av olika sjukdomar och infektioner."
Vita blodkroppar som bildas i kroppens lymfvävnad. Cellkärnan är rund eller äggformad, med oregelbundet hopklumpat kromatin, medan cytoplasman är typiskt blekblå med azurofila (om befintliga) korn. De flesta lymfocyter kan klassificeras som T- eller B-celler (inklusive undergrupper). De som inte passar in någon av de två huvudgrupperna kallas nollceller.
En typ av odifferentierat, malignt lymfom, som förekommer framförallt i centrala Afrika, men också i andra delar av världen. Det visar sig oftast som en stor osteolytiskt svulst i käken eller i buken. B-cellsantigen uttrycks på de omogna celler som utgör tumörvävnaden i nästan alla fall av Burkitts lymfom. I Afrika har Epstein-Barrvirus isolerats från Burkitts lymfom, men de flesta icke-afrikanska fall är EBV-negativa.
En elakartad sjukdom, kännetecknad av tilltagande förstoring av lymfknutorna, mjälten och vanlig lymfvävnad, och förekomst av stora och vanligtvis flerkärniga celler (Reed-Sternberg-celler) av okänt ursprung.
Virussjukdomar orsakade av Herpesviridae.
Analysmetod för vävnadsantigener, antingen direkt, genom konjugering av antikroppar med fluorescensfärg, eller indirekt, genom framställning av antigen-antikroppskomplex, som sedan märks med fluoresceinkonjugerade antiimmunglobulinantikroppar. Provet undersöks därpå i fluorescensmikroskop.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
Reed-Sternberg cell is a large, abnormal cell typically found in the tissue affected by Hodgkin lymphoma, a type of cancer that affects the immune system. These cells are often described as having a "owl's eye" appearance due to their distinctive morphology, with two distinct nuclei and prominent nuclear membranes. Reed-Sternberg cells are crucial for the diagnosis of Hodgkin lymphoma, although they can also be present in other rare conditions.
Lymfocytos betyder ett ökat antal lymfocyter i blodet eller i ett vävnadsprov. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som hjälper till att försvara kroppen mot infektion och sjukdom. Normalt sett utgör lymfocyter 20-40% av alla vita blodkroppar. Om antalet lymfocyter ökar kan det vara ett tecken på olika tillstånd, exempelvis en infektion eller en autoimmun sjukdom.
Ett syndrom, vars kännetecken är ihållande eller återkommande trötthet, diffus muskel- och skelettsmärta, sömnstörningar och minst sex månaders subjektiv försämring av de kognitiva funktionerna. Symtomen framkallas inte av pågående ansträngningar och lindras inte av vila. De leder till minskad arbets-, utbildnings-, social- och personlig aktivitet. Syndromet kan även omfatta vissa förändringar i immunfunktionerna, samt i de neuroendokrina- och autonoma funktionerna. Tillståndet har mycket gemensamt med fibromyalgi.
Antigener som antingen stimulerar bildande av eller binder till heterofila antikroppar. De utgörs av korsreagerande antigener som förekommer i fylogenetiskt obesläktade arter.
En familj höljeförsedda, raka, dubbelsträngade DNA-virus, som infekterar en rad olika djurarter. Tll underfamiljer räknas, utifrån biologiska kännetecken, Alphaherpesvirinae, Betaherpesvirinae och Gammaherpesvirinae.
En medicinsk definition av 'tonsill' är de par oftast lymfatiska vävnadsdiferensieringar som finns i svalget (farynx), kända som palatina tonsillerna eller vanligtvis kallade "mandlar". De består av massor av små, sammanlopna, lymfatiska knölar, täckta av mukos membran. Deras funktion är att hjälpa till med immunförsvaret genom att fånga och förstöra bakterier och virus som kommer in i kroppen via andning eller matspisning.
En typ av fagocyter som finns i bindväv.
"Viral matrix proteins" refer to a class of structural proteins found in the viral particle, or capsid, of many viruses. These proteins are typically located just inside the viral envelope and provide support and stability to the virion. They also play important roles in the virus's replication cycle, such as assisting in the assembly of new virions and interacting with host cell components during infection. The matrix protein can vary in structure and function depending on the type of virus, but generally, they are considered crucial for the viral life cycle.
Passiva agglutinationstester, i vilka antigen adsorberas på latexpartiklar som klumpar ihop sig i närvaro av mot antigenet specifika antikroppar.
Lymfoida celler, även kallade B-celler, verksamma i det humorala immunförsvaret. B-cellerna är kortlivade och bildas i stora mängder i människokroppen. De har fått sitt namn pga likheten med celler fr ån fåglarnas bursa. Vid stimulering producerar B-cellerna antikroppar, dock endast av en sort, som sprids i kroppsvätskorna.
Antalet vita blodceller per enhetsvolym i venblod. Med differentialräkning mäts det relativa antalet av olika typer av vita celler.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Typarten av Roseolovirus, isolerad från patienter med AIDS och andra lymfoproliferativa sjukdomar. Viruset infekterar och replikerar i färska stammar av hematopoetiska celler och celler från nervsystemet. Det tycks även ändra aktiviteten hos naturliga mördarceller. Halten av antikroppar mot HHV-6 är stegrad hos patienter med AIDS, Sjögrens syndrom, sarkoidos, kroniskt trötthetssyndrom och vissa tumörsjukdomar. HHV-6 ger upphov till exanthema subitum (plötsligt hudutslag) och kan vara förknippat med hjärninflammation.
Svalginflammation, även kallat svalglödnad eller glossit, är en medicinsk term som refererar till inflammation i svalget (glottis). Det kan orsakas av olika faktorer, såsom bakteriella eller virala infektioner, allergier, refluxsjukdom, skada, torrhet i mun och svalg, eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på svalginflammation kan inkludera svullnad, rödning, smärta, irriterad hals, heshet, eller besvär vid sväljning.

"Körtelfeber" är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som orsakas av infektion i de endokrina körtlarna, till exempel sköldkörteln eller bisköldkörtlarna. Det är dock inte en officiell diagnos inom medicinen.

Ett exempel på en sjukdom som kan leda till "körtelfeber" är subakut bakteriell thyreoidit, en infektion i sköldkörteln som orsakas av bakterier och kan ge feber, trötthet, muskelvärk och ömhet i halsen.

Det är viktigt att söka medicinsk vård om man misstänker en infektion i körtlarna eller har symtom som kan tyda på "körtelfeber", så att en korrekt diagnos kan ställas och behandling kan ges.

Herpesvirus 4, human (HHV-4), också känt som Epstein-Barr virus (EBV), är ett DNA- virus som tillhör herpesviridae familjen. Det orsakar ofta infektionssjukdomen infektös mononukleos och är starkt förknippat med flera former av cancer, särskilt Burkitt lymfom, Hodgkins lymfom och nasofaryngeal carcinom.

HHV-4 sprids vanligtvis genom direkt kontakt med infektiösa kroppsfluider, såsom speichel, blod och genitalsekret. Efter initiala symtomen av infektionssjukdomen förblir viruset i värden livet ut och kan orsaka återkommande infektioner eller reaktiveras under perioder av stress, immunosuppression eller annan sjukdom.

Förutom att orsaka infektionssjukdomar och cancer har HHV-4 också visats vara associerat med flera autoimmuna sjukdomar, inklusive multipel skleros (MS).

Heterofila antikroppar är en typ av antikroppar som binder till två olika epitoper eller antigenstrukturer, där minst ett av dessa inte hör till den egna individens organism. Termen "hetero" refererar till att antikroppen binder till två olika antigener, medan "fila" refererar till att de är direkt riktade mot två olika epitoper på samma eller skilda molekyler.

Heterofila antikroppar kan uppstå som en reaktion på en infektion, vaccination eller vid autoimmuna sjukdomar. De kan också vara av naturlig occuriens, vilket betyder att de förekommer i individen utan någon uppenbar orsak. Heterofila antikroppar har potential att störa immunologiska funktioner och bidra till sjukdomsprocesser, men de kan också ha en skyddande effekt under vissa omständigheter.

Det är värt att notera att begreppet "heterofil" används inom immunologin även för att beskriva proteiner som har förmågan att binda till två olika molekyler, oavsett om de är av antikroppslig eller annan natur.

Epstein-Barr virus infection, även känt som infektionsmononukleos eller "kissing disease", är en viral infektion orsakad av Epstein-Barr virus (EBV), som tillhör herpesvirusfamiljen. Det är en mycket vanlig infektion världen över och smittan sker främst via speichel, exempelvis genom kyssar eller delade drycker/matbitar.

EBV-infektionen ger ofta milda symtom hos barn, men kan ge mer allvarliga symtom hos ungdomar och vuxna. De vanligaste symtomen inkluderar trötthet, feber, halsont, inflammation i lymfkörtlarna (särskilt i halsen och under armarna), utslag på huden, inflammation i lever och mjälte samt svullnad i milt. I vissa fall kan infektionen leda till komplikationer som exempelvis mononukleos encefalit (inflammation i hjärnan), luftvägsinfektion eller myokardit (hjärtmuskelsvullnad).

Diagnosen ställs vanligen genom serologiska tester, där man letar efter antikroppar mot EBV i blodet. I vissa fall kan även molekylärbiologiska metoder användas för att detektera viruset direkt i kroppen.

EBV-infektioner är vanligtvis självläkande och behandlingen fokuserar på lindring av symtomen. I allvarliga fall kan dock vård på sjukhus vara nödvändig för att övervaka och behandla komplikationer. Efter en EBV-infektion blir individen ofta immun mot ytterligare infektioner med samma virus, men viruset kan fortfarande finnas kvar i kroppen i ett latent stadium och orsaka återfall eller andra sjukdomar under resten av livet.

'Virusantikroppar' (eller 'virusantistoffer') är immunologiska proteiner som produceras av B-celler i kroppen som svar på en infektion med ett virus. Dessa antikroppar binder till ytor på viruset, vilket gör det möjligt för kroppens immunsystem att identifiera och eliminera viruset från kroppen.

Det finns olika typer av virusantikroppar, men de flesta tillhör en grupp som kallas IgG-antikroppar. När en person har haft en infektion med ett visst virus och sedan har blivit immun mot det, kommer de att ha höga nivåer av specifika IgG-antikroppar i sin blodomlopp som kan mätas för att fastställa om personen har haft en tidigare infektion.

Det är värt att notera att det finns också andra typer av immunologiska respons på virusinfektioner, såsom T-celler och interferoner, men virusantikroppar är ett viktigt sätt för kroppen att identifiera och bekämpa viruset.

Hemagglutination är en process där röda blodkroppar (erytrocyter) sammanlänkas till klumpar på grund av interaktion med en substans, ofta ett protein eller polysackarid på ytan av en virus eller bakterie.

En hemagglutinationstest (HAT) är ett laboratorietest som utnyttjar denna egenskap för att detektera antikroppar i serumprover från patienter. I testet blandas serumprovet med röda blodkroppar och den specifika mikroorganismen (antigen) som man vill undersöka. Om patientserumet innehåller antikroppar mot den aktuella mikroorganismen kommer de att binda till antigenet, vilket orsakar hemagglutination och bildandet av blodkroppsklumpar. Om det inte finns några antikroppar i serumprovet kommer röda blodkroppar och antigen att förbli separerade.

Hemagglutinationstester används ofta inom diagnostiken av olika infektionssjukdomar, till exempel influensavirusinfektioner och malariaparasiter. Dessa tester är relativt enkla att utföra och ger snabba resultat, men de har blivit allt mindre vanliga på grund av utvecklingen av mer känsliga och specifika serologiska testmetoder, såsom ELISA-tester (Enzyme-linked Immunosorbent Assay).

Immunoglobulin M (IgM) er en type av antistoffer (eller immunglobuliner) i kroppen. Antistoffer er proteiner som produceres av kroppens B-celler for å hjelpe til med å bekjempe frammannskaper som bakterier og jungers. IgM er den første type av antistoffer som produseres i responsen på en infeksjon, og det er også den mest effektive type av antistoffer når det kommer til å aktivere komplementsystemet, som er ein del av kroppens immunforsvar. IgM forekommer normalt i blodet og lymfen og er en del av den humorale immuniteten.

Epstein-Barr virus (EBV) är ett herpesvirus som kan orsaka infektionssjukdomar hos människor. När EBV smittar en individ etablerar det sig i kroppen och kan bli latent, vilket betyder att viruset fortfarande finns kvar men inte orsakar några symtom. Epstein-Barr viruskärnantigen (EBER) är en typ av icke-kodande RNA som finns i alla EBV-infekterade celler, oavsett om de är aktiva eller latenta.

EBER-1 och EBER-2 är de två typerna av EBER som har identifierats hos EBV. Dessa kärnantigen spelar en viktig roll i att viruset undgår det immunförsvar som kroppen sätter upp för att bekämpa infektionen. De kan också bidra till cellens onkogenes, vilket kan leda till cancerutveckling.

I medicinska sammanhang används termen "Epstein-Barr viruskärnantigen" ofta för att indikera när EBV har infekterat en individ och etablerat sig i kroppen, vilket kan styrkas genom att detektera EBER med hjälp av molekylära tekniker som in situ hybridisering eller PCR.

"Agglutinin" er en betegnelse for et protein, der kan binde sig til andre proteiner eller celler og føre til at de klumper sammen. Agglutininer er ofte involveret i immunresponsen hos mennesker og dyr, hvor de hjælper med at markere og fjerne fremmede stoffer som bakterier og virus fra kroppen. Specifikke agglutininer, der dannes som respons på en infektion, kaldes også "antikroppe".

Medicinskt kan "mjältbristning" (i medicinska sammanhang ofta benämnt "splenomegali") definieras som ett tillstånd där mjälten har blivit uppsvälld och har ökat i storlek. Mjälten, som är en organ i vänster överdel av buken, har som en normal funktion att hjälpa kroppen att bekämpa infektioner genom att filtrera och eliminera skadliga substanser från blodet.

När mjälten blir uppsvälld kan det vara ett tecken på olika sjukdomar eller tillstånd, såsom infektioner, inflammation, cancer, leverförändringar eller blodsjukdomar som exempelvis sickle cell anemia. I vissa fall kan mjältbristning vara asymptomatisk och upptäckas av en slump under en rutinmässig undersökning. I andra fall kan det orsaka buksmärtor, fullhet i magen, trötthet eller andningssvårigheter.

Det är viktigt att söka medicinsk hjälp om man upplever tecken på mjältbristning eller annan oväntad buksvullnad, särskilt om detta kombineras med andra symtom som feber, trötthet, viktminskning eller blödningsrubbningar.

Lymfoproliferativa sjukdomar är en grupp av sjukdomar som kännetecknas av överdriven celldelning och tillväxt av lymfocyter, en typ av vita blodkroppar som hjälper till att skydda kroppen mot infektioner. Dessa sjukdomar kan vara benigna eller maligna (cancerartade). Maligna lymfoproliferativa sjukdomar innefattar olika typer av lymfom och cancerformer som lever-, milt- och broskcancer. Benigna lymfoproliferativa sjukdomar kan orsaka symtom som obehag, svullnad eller smärta i lymfkörtlarna, trötthet och infektionskänslighet. Maligna former av lymfoproliferativa sjukdomar kan leda till allvarligare symptom som feber, svettningar, viktminskning, trötthet och svullnad i lever, mjälte eller andra kroppsdelar. Behandlingen beror på typen av sjukdom, dess utbredning och grad av allvarlighet.

Herpesvirusvaccin är ett slags vaccin som utvecklats för att ge immunitet mot infektioner orsakade av herpesvirus. Herpesvirus är en grupp av DNA-virus som kan orsaka olika sjukdomar hos människor, däribland herpes simplex 1 och 2 (HSV-1 och HSV-2), som orsakar kallsjuka och genital herpes respektive, cytomegalovirus (CMV) och humant herpesvirus 6, 7 och 8 (HHV-6, HHV-7 och HHV-8).

Herpesvaccin kan vara både preventiva och terapeutiska. Preventiva vaccin är utvecklade för att förhindra en infektion hos en person som ännu inte har blivit smittad, medan terapeutiska vaccin är utvecklade för att behandla en redan etablerad infektion och minska sjukdomens allvarlighet.

Exempel på herpesvirusvacciner inkluderar det preventiva vaccinet mot HSV-2 som har visat sig vara effektivt i kliniska prövningar, men ännu inte är godkänt för kommersiell användning. Det finns också ett licensierat vaccin mot varicella zoster virus (VZV), som orsakar både kyskhet och vuxen ålder herpes zoster (gurt).

Trots framsteg inom området har det visat sig vara svårt att utveckla effektiva vacciner mot herpesvirus på grund av deras förmåga att etablera latenta infektioner, vilket gör det svårt för immunsystemet att bekämpa dem.

Orofarynx är, enligt medicinsk terminologi, den övre delen av faringe (svalg) som omfattar munhålan, hårda gommen och bakre tungan. Detta är en region där maten och luften passerar på vägen till mag- och lungorna. Orofarynx kan vara drabbad av olika slags sjukdomar, till exempel infektioner, cancer eller autoimmuna sjukdomar.

Medicinskt kan man definiera virusantigener som proteiner eller andra molekyler på ytan av ett virus som kan identifieras och bindas till specifika antikroppar hos värden. När ett virus invaderar en organism, kan immunsystemet producera dessa antikroppar för att kämpa mot infektionen. Dessa antikroppar binder till virusantigenen och hjälper till att markera viruset så att det kan elimineras av immunförsvaret.

Virusantigener är viktiga för utvecklingen av vacciner, eftersom de kan användas för att stimulera produktionen av antikroppar och skydda mot framtida infektioner. Genom att exponera individen för en mild form av viruset eller en del av det (såsom ett virusantigen), kan immunförsvaret tränas att känna igen och bekämpa viruset om det senare skulle infektera individen.

'Serologiska tester' är laboratorietestningar som utvärderar patientens serum eller plasma för närvaro av antikroppar eller andra immunföreteelser. Dessa tester används ofta för att hjälpa till att diagnostisera infektionssjukdomar, autoimmuna sjukdomar och andra medicinska tillstånd genom att upptäcka specifika reaktioner mellan antikropparna i patientens blod och olika antigener eller antigenfragment.

Exempel på serologiska tester inkluderar ELISA (Enzyme-linked Immunosorbent Assay), Western Blot, Immunofluorescens och Komplementbindningsreaktion. Dessa tester kan vara kvalitativa eller kvantitativa och används ofta i kombination för att stödja en diagnos och övervaka behandlingen av olika medicinska tillstånd.

En lymfocyt är en typ av vit blodcell (leukocyт) som är en central del i ditt immunsystems försvar mot infektioner och sjukdomar. Lymfocyterna hjälper till att koordinera immunsvaret genom att producera antikroppar och att direkt attackera främmande ämnen som virus och bakterier. Det finns två huvudtyper av lymfocyter: B-lymfocyter och T-lymfocyter, vilka har olika funktioner i immunsvaret. B-lymfocyterna producerar antikroppar som neutraliserar eller eliminerar främmande ämnen, medan T-lymfocyterna direkt attackerar och dödar virus-infekterade celler eller cancerceller. Lymfocyterna cirkulerar kontinuerligt mellan blodet och lymfatiska vävnader som lymfnoder, mjölke och tunntarm, där de utvecklas, matas på näringsämnen och reagerar på infektioner.

Burkitt's lymphom är en aggressiv typ av non-Hodgkin's lymfom, en cancer som drabbar B-celler i lymfsystemet. Det finns två huvudtyper: endemisk Burkitt's lymfom och sporadisk Burkitt's lymfom.

Endemisk Burkitt's lymfom förekommer främst hos barn i Afrika söder om Sahara, där den är kopplad till infektion med Epstein-Barr virus (EBV). Den sporadiska formen av sjukdomen är vanligare i västvärlden och drabbar oftast äldre barn och unga vuxna.

Burkitt's lymfom kännetecknas av snabb celldelning och spridning till olika delar av kroppen, särskilt i bukhålan, centrala nervsystemet (CNS) och lymfknutor. Symptomen kan inkludera svullnad i lymfknutor, feber, magsmärtor, diarré, viktminskning och trötthet.

Diagnosen ställs vanligtvis genom biopsi av en drabbad lymfknuta eller annan drabbad vävnad, följt av immunohistokemisk analys och molekylärgenetisk testning för att bekräfta typen av lymfom. Behandlingen består vanligtvis av kombinerad kemoterapi med eller utan radioterapi. Prognosen är bäst när sjukdomen upptäcks tidigt och behandlas aggressivt, men den kan fortfarande vara allvarlig eftersom sjukdomen sprider sig snabbt.

Hodgkin lymphoma, även känt som Hodgkin sjukdom, är en typ av cancer som drabbar det lymfatiska systemet. Det karaktäriseras av närvaron av en speciell typ av cell som kallas Reed-Sternberg-cell.

Hodgkin lymfom kan uppstå i alla åldrar, men det är vanligare hos unga vuxna mellan 15 och 30 år och även hos äldre personer över 55 år. Några av de vanliga symptomen på Hodgkin lymfom inkluderar smärtlösa knutor eller svullnader i halsen, under armarna eller i buken, feber, nattsvett och viktminskning.

Det är viktigt att notera att Hodgkin lymfom skiljer sig från andra typer av lymfom, såsom icke-Hodgkin lymfom, som har andra typer av cancerceller och olika behandlingsalternativ.

Herpesviridaeinfektioner är en grupp infektionssjukdomar orsakade av herpesvirus. Det finns åtta kända humana herpesvirus, HHV 1-8, som kan orsaka olika sjukdomar. De två vanligaste typerna är herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) och herpes simplex virus typ 2 (HSV-2), som orsakar sår i munnen och på könsorganen respektive.

Herpesvirus är DNA-virus som tenderar att ge upphov till livslånga infektioner, vilket betyder att virus kan vara latenta (i ett lugnt stadium) i kroppen under en längre period och sedan återaktiveras och orsaka sjukdom. Infektionen sprids vanligtvis genom direktkontakt med sår eller smittat sekret från en infekterad person.

Andra typer av humana herpesvirus inkluderar:

* Varicella-zoster virus (VZV), som orsakar kylande vattkoppor och senare i livet kan ge upphov till herpes zoster (skålladd)
* Epstein-Barr virus (EBV), som orsakar infektionsmononukleos och Burkitt lymfom
* Cytomegalovirus (CMV), som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos foster, nyfödda barn och immunosvaga personer
* Human herpesvirus 6 (HHV-6) och human herpesvirus 7 (HHV-7), som oftast ger upphov till milda sjukdomar under barndomen men kan också vara associerade med vissa neurologiska sjukdomar
* Human herpesvirus 8 (HHV-8), som är associerat med kaposis sarkom, en cancerartad sjukdom.

Immunfluorescens (IF) är en teknik inom patologi och histologi som används för att visualisera och lokalisera specifika proteiner eller antikroppar i celler eller vävnader. Den bygger på principen att vissa antikroppar kan binda till sitt målprotein och sedan under speciella omständigheter fluorescera, det vill säga avge ljus av en viss våglängd när de exponeras för ljus av en annan våglängd.

I immunfluorescensmetoden inkuberas ett preparat av celler eller vävnader med en specifik antikropp som är konjugerad till ett fluorofor, ett ämne som fluorescerar när det exponeras för ljus. Om denna antikropp binder till sitt målprotein i preparatet kommer den att fluorescera och kan ses under ett fluorescensmikroskop.

Det finns två huvudtyper av immunfluorescens: direkt och indirekt. Vid direkt immunfluorescens används en antikropp som är konjugerad till ett fluorofor, medan vid indirekt immunfluorescens används två antikroppar i två steg: först en icke-konjugerad primärantikropp som binder till målproteinet, följt av en sekundär antikropp som är konjugerad till ett fluorofor och binder till den primära antikroppen. Indirekt immunfluorescens kan öka känsligheten eftersom flera fluorescerande sekundära antikroppar kan binda till en enda primärantikropp.

Immunfluorescensen är ett viktigt verktyg inom forskning och diagnos av sjukdomar, särskilt vid identifiering av autoimmuna sjukdomar och infektioner.

"Akut sjukdom" refererar till en plötslig och snabbt utvecklad medicinsk eller sjukdomstillstånd som kräver omedelbar behandling. Det kan vara orsakat av en infektion, skada, förgiftning eller ett annat medicinskt tillstånd. Symptomen är ofta allvarliga och kan hota livet om de inte behandlas omedelbart. Exempel på akuta sjukdomar inkluderar hjärtinfarkt, lungemboli, svår sepsis och meningit.

Reed-Sternberg cell is a type of large, abnormal cell that is commonly found in biopsies of patients with Hodgkin lymphoma, a type of cancer that affects the lymphatic system. These cells are typically characterized by the presence of two or more nuclei, which can appear bilobed, multilobed, or irregularly shaped, and are often surrounded by a clear halo called a paranuclear halo. Reed-Sternberg cells can also express specific proteins, such as CD15 and CD30, which can help distinguish them from other types of cells.

It's important to note that while the presence of Reed-Sternberg cells is a hallmark feature of Hodgkin lymphoma, these cells can also be found in some other rare conditions, such as certain types of non-Hodgkin lymphomas or infectious diseases. Therefore, the diagnosis of Hodgkin lymphoma should not be based solely on the presence of Reed-Sternberg cells and must take into account the overall clinical and pathological features of the patient's condition.

'Lymfocytos' betyder att det förekommer ett ökat antal lymfocyter i ett vävnadssystem eller i en fluid, som till exempel blodet. Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som är viktiga för kroppens immunförsvar. En ökning av lymfocytantalet kan vara ett tecken på olika sjukdomstillstånd, till exempel infektioner eller autoimmuna sjukdomar. För att diagnostisera och fastställa orsaken till en lymfocytos behövs ofta ytterligare undersökningar, som blodprov och ibland även biopsier.

Kroniskt trötthets syndrom (CTS), även kallat Chronic Fatigue Syndrome (CFS) eller Myalgisk Encefalomyelit (ME), är en svår och fortgående trötthet som inte förbättras med vila. Tröttheten kvarstår minst sex månader och orsakar betydande funktionsnedsättning i vardagslivet. Andra typiska symtom inkluderar sömnstörningar, smärtor, koncentrationssvårigheter, minnesförlust, svårt att tänka klart (brain fog), samt känslor av yrsel och instabilitet. Symtomen kan variera i intensitet och det finns inget säkert sätt att diagnostisera eller behandla tillståndet. Orsakerna till CTS är fortfarande oklara, men det anses ofta bero på en kombination av faktorer som inkluderar infektioner, immunologiska störningar, neuroendokrina förändringar och psykosocial stress.

"Heterophile Antigens" är ett begrepp inom immunologi och serologi. Det refererar till antigener som kan reagera med antikroppar från flera olika arter, inklusive mellan arter som normalt inte skulle ha någon immunreaktion mot varandra. Dessa antigener är ofta proteiner eller kolhydrater som har en viss strukturell likhet över olika arter.

Ett exempel på ett heterophilt antigen är "Heterophile Antibodies" som kan produceras efter en infektion med Epstein-Barr virus (EBV), orsaken till infektionssjukdomen mononucleos. Dessa antikroppar kan reagera med flera olika antigener, inklusive antigenet från ett annat virus som heter humana cytomegalovirus (HCMV).

Det är värt att notera att begreppet "heterophil" används ibland i en snävare mening för att beskriva antikroppar som reagerar med flera olika arter, men inte med antigener från samma art. I denna betydelse är "Heterophile Antibodies" ett exempel på heterofila antikroppar.

Herpesviridae är en familj av DNA-virus som orsakar en rad olika infektionssjukdomar hos människor och djur. Familjen innehåller åtta släkten, varav tre kan infektera människor: Alphaherpesvirinae, Betaherpesvirinae och Gammaherpesvirinae.

Alphaherpesvirinae innefattar herpes simplex virus typ 1 (HSV-1) och typ 2 (HSV-2), som orsakar kallsjuka och könsherpes respektive, samt varicella-zoster virus (VZV), som orsakar både smittkoppor och postherpetisk neuralgi.

Betaherpesvirinae innefattar human cytomegalovirus (HCMV) och human herpesvirus 6 (HHV-6) och 7, som kan orsaka milda sjukdomar hos immunförsvagna individer.

Gammaherpesvirinae innefattar human herpesvirus 8 (HHV-8), som är associerat med kaposis sarkom och primärt orsakar cancer hos immunosupprimereda individer.

Herpesvirus har en karaktäristisk struktur med en dubbelskalig kapsid som innehåller linjärt DNA och en yttre lipidmembran. De kan etablera livslånga latenta infektioner hos sina värdar, vilket gör att de kan spridas via kontakt mellan individer.

'Tonsiller' är ett par läppar som finns på sidorna av svalget (farynx) i halsen. De består av lymfvävnad och hjälper till att försvara kroppen mot infektioner genom att fånga bakterier och virus som andas in via näsa och mun. Tonsillerna kan bli inflammerade och smitta, vilket kallas tonsillit eller svalgtupp. I vissa fall kan de också vara för stora och orsaka problem med sväljning eller andning, vilket kan kräva en operation för att ta bort dem (tonsillektomi).

Histiocyteter är en grupp av celler som utgör en del av vårt immunförsvar. De härstammar från vita blodkroppar som kallas monocyter och produceras i benmärgen. När monociterna lämnar benmärgen och tar sig ut i kroppen kan de differenciera sig till histiocyter, även kallade makrofager.

Histiocyter har som uppgift att fagocytera, det vill säga ta upp och bryta ned främmande partiklar, döda celler och bakterier. De hjälper också till att styrka immunförsvaret genom att presentera antigen till andra immunceller såsom T-celler.

Det finns olika typer av histiocytoser, vilka kan delas upp i två kategorier: neoplasm (cancer) och reaktiv sjukdom. Neoplasmer innefattar Langerhans cell histiocytoz och maligna histiocytoser, medan reaktiva sjukdomar orsakas av en överdriven aktivering av histiocyter i samband med infektioner, autoimmuna sjukdomar eller andra inflammatoriska tillstånd.

'Virala matrixproteiner' refererer til strukturelle proteiner i virusets membran eller kapsid, som spiller en viktig rolle i virusets samling og inntak i værtscellen. Matrixproteinet er ofte involvert i formeringen av ny viruspartikler under den virale livscyklen. Det kan også hjelpe til med å holde virusgenomet intakt og beskytte det fra værtsforsvaret. Virusene i forskjellige familier har forskjellige typer matrixproteiner, som har unike egenskaper og funksjoner.

Latexagglutinationstest (LAT) är en typ av immunologisk tester som används för att snabbt och kvalitativt detektera och identifiera antigen-antikropp-reaktioner. Testet bygger på principen att latexpartiklar belagda med specifika antikroppar, om de kommer i kontakt med motsvarande antigen, kommer att aggregera eller flockas tillsammans. Denna agglutination kan ses med blotta ögat som en synlig klump eller matta av latexpartiklar.

I klinisk kontext används Latexagglutinationstest ofta för att diagnostisera infektionssjukdomar, särskilt bakteriella infektioner, genom att upptäcka antigenet hos bakterier som exempelvis E. coli O157:H7, Salmonella och Streptococcus pneumoniae. Det kan också användas för att detektera autoantikroppar i autoimmuna sjukdomar som exempelvis systemisk lupus erythematosus (SLE) och reumatoid artrit.

B-lymfocyter, också kända som B-celler, är en typ av vita blodkroppar som är en del av det adaptiva immunförsvaret hos däggdjur. Deras främsta funktion är att producera antikroppar, även kallade immunglobuliner, som hjälper till att bekämpa infektioner orsakade av främmande patogener, såsom bakterier och virus. När B-lymfocyterna aktiveras genom kontakt med ett specifikt antigen, ombildas de till plasmacyter som producerar och sekreterar stora mängder av specifika antikroppar för att neutralisera eller eliminera patogenen. B-lymfocyterna utvecklas i benmärgen och kan hittas i lymfknutor, milt, tunntarm och andra lymfatiska vävnader.

Leukocytental är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva det totala antalet vita blodkroppar (leukocyter) i ett kubikmillimeter blod. Normalvärdet för en vuxen person ligger vanligtvis mellan 4 500 och 11 000 leukocyter per kubikmillimeter. Vid sjukdom eller infektion kan detta värde stiga, vilket kan vara ett tecken på inflammation eller infektion i kroppen. Ett ökat antal vita blodkroppar kallas leukocytos, medan ett minskat antal kallas leukopeni.

"Encyclopedias are comprehensive reference works containing information on a wide range of topics. They are typically organized in alphabetical order and provide concise summaries of facts, concepts, and knowledge in various fields such as science, history, literature, philosophy, and arts. The principles behind the creation of encyclopedias include accuracy, objectivity, and authority, with contributions from experts in their respective fields. Encyclopedias serve as a valuable resource for researchers, students, and general readers seeking reliable information on a wide array of subjects."

Human Herpesvirus 6 (HHV-6) är ett DNA- virus som tillhör herpesvirussläktet. Det finns två varianter av HHV-6: HHV-6A och HHV-6B. HHV-6B orsakar vanligen rosola, en relativt mild infektion som främst drabbar barn under 2 år. Symptomen på rosola kan vara feber, hosta, snuva näsa och en röd, klådig hudutslag. I sällsynta fall kan HHV-6B också orsaka allvarligare sjukdomar som exempelvis meningit och encefalit hos immunbristiga individer.

HHV-6A är mindre väl studerat än HHV-6B, men tros vara associerat med allvarligare sjukdomar som exempelvis infektioner hos immunbristiga patienter och neurologiska sjukdomstillstånd. Båda varianterna av HHV-6 kan också vara associerade med vissa former av cancer, men det är fortfarande oklart om viruset orsakar cancer eller om det istället är en följd av immunsuppression.

Efter primär infektion etablerar sig HHV-6 i kroppen och kan återaktiveras under perioder av immunsuppression, vilket kan leda till återfall av sjukdomen eller nya symtom.

'Svalginflammation' är ett medicinskt begrepp som inte används på engelska, så det saknar en direkt motsvarighet på engelska. Det kan dock tolkas som en kombination av två olika medicinska tillstånd:

1. Svalga (engelska: 'dysphagia') - svårigheter att svälja mat eller dryck.
2. Inflammation (engelska: 'inflammation') - en kroppsvätskans och vita blodkropparnas reaktion på en skada, infektion eller irritation.

Således kan man säga att 'svalginflammation' är ett tillstånd där en person har svårigheter att svälja på grund av inflammation i strukturer relaterade till svalget, såsom svalgmuskler, slemhinnor eller lymfknutar. Detta kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, såsom infektioner, autoimmuna sjukdomar, trauma eller cancer.

1177.se Körtelfeber - 1177.se Läst 16 mars 2016. Folkhälsomyndigheten om körtelfeber 1177.se om körtelfeber (Virussjukdomar, ... I sällsynta fall kan körtelfeber drabba spottkörtlarna och ge spottkörtelinflammation. Körtelfeber orsakas av Epstein-Barrvirus ... Körtelfeber, mononukleos eller kyssjuka, är en infektionssjukdom vars främsta symtom är halsont, hög feber och svullna ... Det finns ingen särskild behandling av körtelfeber. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus är den inte möjlig att behandla med ...
När man har insjuknat i körtelfeber är man smittsam under några veckors tid. Inkubationstiden är fyra till sex veckor. En ... En liten andel av nysmittade individer utvecklar körtelfeber, vilket i folkmun kallas för kyssjuka. Vanligast är dock att ... Tidigare forskning har även pekat på att uttrycket av receptorn för interleukin 15 (IL-15) minskat efter akut körtelfeber, ... En primärinfektion som uppkommer under tonåren kan däremot resultera i körtelfeber (infektiös mononukleos) som har liknande ...
Vid 22 års ålder drabbades Riley av körtelfeber. Hon blev sängliggande. Samtidigt hade hennes dåvarande make, som också var ...
Det tidiga avhoppet skedde på grund av körtelfeber. Hon var sjukskriven från showen i flera månader med Natalie Andreou som ...
Otorhinolaryngologi: körtelfeber, faryngit, tonsillit, post-tonsillektomi, strålning eller intubationsmukosit. Det kan användas ...
Under säsongen hade han också haft körtelfeber vilket försvårade tävlandet. Inför säsongen 2007 blev spanjoren kontrakterad av ...
Han missade slutet av säsongen sedan han drabbats av körtelfeber. Under sitt tredje år i Denver, började Mullen säsongen som ...
Vid körtelfeber (mononukleos) har man en stor ansamling av monocyter i lymfkörtlarna. Wikimedia Commons har media som rör ...
Efter tävlingen fick estländaren veta att han varit sjuk i körtelfeber under tävlingen. När han kom tillbaka från sjukdomen ...
Vid halsfluss (tonsillit) eller körtelfeber (Epstein-Barr) infekteras tonsillerna av bakterier eller virus. En bakteriell ...
Det visade sig sedan i oktober att han hade körtelfeber, tillsammans med toxoplasmos. Han fick antibiotika och var tillbaka i ...
Efter Swedish Open drabbades Söderling av körtelfeber och har inte kunnat spela en match efter det. Efter att körtelfebern ... Den 23 december 2015 meddelade Söderling att han tänkte avbryta sina planer på comeback - efter den körtelfeber han 2011 ...
Under försäsongen 2008 drabbades han av körtelfeber, vilket höll honom borta från fotbollen under två månader. Väl tillbaka ...
Utlösande orsak kan vara vissa läkemedel, hos barn även sjukdomar så som förkylning, influensa, munsår och körtelfeber. De ...
Anledningen var att han hade haft ett besvärligt år, på grund av sin körtelfeber i början på året. Därför gjorde han ett ...
Mot slutet av den framgångsrika spelsäsongen 1983 drabbades Arias av körtelfeber och var borta stora delar av hösten. När han ...
Štěpánek blev senare under året sjuk (körtelfeber), vilket har hindrat honom från att delta i flera stora tävlingar. Senare ...
Några exempel på tillstånd som kan ge upphov till halsont är förkylning, halsfluss, körtelfeber, scharlakansfeber, ...
Han har varken före eller efter finalen i Paris nått några större framgångar och plågats mycket av skadeproblem och körtelfeber ...
... körtelfeber eller hjärtmuskelinflammation. Vanligtvis ger inte toxoplasmos några bestående skador, men i ett fåtal fall för ...
... körtelfeber och histoplasmos), blodsjukdomar, ämnesomsättningsjukdomar, samt vid kronisk leversjukdom. ^ "Hepatosplenomegali". ...
... har bland annat studerat produktion av cytokiner på cellnivå för att undersöka immunsvaret vid bland annat körtelfeber och HIV- ...
Epstein-Barr-virus, ett mycket vanligt virus som ger körtelfeber men ofta infekterar redan i småbarnsåldern och då inte ger ...
Många smittade utvecklar först en sjukdomsbild som liknar influensa eller körtelfeber, 2 till 4 veckor efter smittotillfället, ...
Våren 2009 gick inte som Mollema hade förväntat sig och det visade sig att han hade körtelfeber, vilket innebar att säsongen ...
Anledningen var att han hade haft ett besvärligt år, på grund av sin körtelfeber i början på året, och att han tar därför ett ...
Dock hade han klen fysik vilket resulterade i dålig hälsa och efter att ha fått körtelfeber var han tvungen att hoppa av en ...
Efter att ha kollapsat under en match i San Antonio i slutet av 1993 diagnosticerades Akers först med körtelfeber men det ...
... men var utbytt mot Max Thieriot efter Hopper hade insjuknat i körtelfeber. Vid sidan av Thieriot står John Magaro som Alex ...
Trots att han saknades större delen av säsongen då han fick körtelfeber, gjorde Giroux 40 poäng på 48 matcher och utsågs till ...
1177.se Körtelfeber - 1177.se Läst 16 mars 2016. Folkhälsomyndigheten om körtelfeber 1177.se om körtelfeber (Virussjukdomar, ... I sällsynta fall kan körtelfeber drabba spottkörtlarna och ge spottkörtelinflammation. Körtelfeber orsakas av Epstein-Barrvirus ... Körtelfeber, mononukleos eller kyssjuka, är en infektionssjukdom vars främsta symtom är halsont, hög feber och svullna ... Det finns ingen särskild behandling av körtelfeber. Eftersom sjukdomen orsakas av ett virus är den inte möjlig att behandla med ...
Körtelfeber orsakas av ett mycket vanligt virus. Enligt 1177 Vårdguiden smittas de flesta av viruset som barn och får då ofta ... Justin Bieber drabbad av borrelia och körtelfeber. Justin Bieber Publicerad 8 jan 2020 kl 23.54. , uppdaterad 15 jun 2021 kl ... Inte bara det utan hade även allvarligt fall av körtelfeber som påverkade min hud, hjärnfunktion och energi och allmänna hälsa ... Justin Bieber drabbad av borrelia och körtelfeber ... åren lidit av borrelia och körtelfeber.. Det har sångaren ...
Körtelfeber är en sjukdom som orsakas av Epstein Barr virus. Körtelfeber sprids via saliv och kroppskontakt. ... Körtelfeber (Mononukleos). Körtelfeber är en sjukdom som orsakas av Epstein Barr virus. Körtelfeber sprids via saliv och ... Vanliga symtom vid körtelfeber. • De typiska tecknen på körtelfeber är halsont med kraftigt svullna tonsiller, tjocka gråvita ... Egenvård vid körtelfeber. Eftersom körtelfeber orsakas av ett virus finns ingen effektiv behandling. Med rätt egenvård kan du ...
... När vet man att man är frisk från körtelfeber? Har inga symptom ... Körtelfeber är en utdragen infektion från Epstein Barr-virus som tar lång tid på sig att läka ut helt. Men känner du dig helt ...
Körtelfeber. Körtelfeber orsakas av ett virus som är mycket vanligt. Barn brukar få lindriga symtom, men tonåringar och vuxna ... Detta gäller även körtelfeber som det kan ta lång tid att bli frisk ifrån. Vid körtelfeber kan du känna dig trött under en lång ... Du kan få lämna andra prover, till exempel om läkaren misstänker att du har körtelfeber. ...
Låter inte som körtelfeber så här långt. Tobias Ekendahl. 2007-08-31, 12:57:58. det här börjar ju bra... ... Körtelfeber - fragmentariska minnen från sjukbädden. Anders Bylund. 2009-12-03, 05:55:09. Ur har vi såklart spårat förr, men så ...
Körtelfeber höll honom borta från tennisen i ett halvår. Men hur påverkar den kroppen och hur kommer det sig att så många ... Även din landsman Mario Ancic och andra spelare har haft körtelfeber, hur kommer det sig att så många tennisproffs får det? ... Du har väl förstås bra koll på att även svenske Robin Söderling hade körtelfeber? - Absolut. Jag har läst väldigt många ... tennisspelare får körtelfeber?. - Jag var chockad när jag fick höra att jag hade det, säger kroaten Ante Pavic i en intervju ...
Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Erkännande-dela-lika 4.0 Unported. För bilder, se respektive bildsida (klicka på bilden). Se vidare Wikipedia:Upphovsrätt och användarvillkor ...
körtelfeber/mononukleos. Detta tillstånd har stora likheter med post-covid trötthet. Herpesviruset Epstein-Barr virus, EBV, ...
"Risken för dödsfall i körtelfeber är mycket låg och Lemierres syndrom är ovanligt. Även om flickan var sjuk under en längre tid ... Flickan var sjuk i körtelfeber, och de biologiska föräldrarna har försökt bevisa att hon kan ha dött till följd av Lemierres ... så har utredningen inte visat på ett sjukdomsförlopp som märkbart avvikit från vad som är känt om körtelfeber och den ...
Du ska vara förbannat glad att du inte fick körtelfeber, aka kissing desease!!!!!!!!!!! jag låg sjuk i 3 månader och på ...
Söderling spelade fantastisk tennis under 2011, men upptäckte inte sin körtelfeber i tid och klappade ihop fysiskt. Detta har ... är just körtelfeber och andra fysiska åkommor som hindrat Söderling från att ägna sig åt det han kan allra bäst. ...
Robin Söderling sägs visserligen närma sig en comeback efter sin körtelfeber, men finns inte med i startfältet i Australien. Vi ...
Körtelfeber kommer från ett virus som heter lustigt nog Epstein Barr-viruset. Många blir smittade av körtelfeber i låg ålder, ... Posted in Sjukdomar , Tagged Körtelfeber, Virus Ebola. Posted on April 7, 2016. by admin ... Körtelfeber är ofarligt för dem flesta men vissa kan det gå betydligt sämre. Då mjälten sväller rejält så är det viktigt att ... Körtelfeber är något som brukar kunna slå till hos många under försommaren och kan leda till en mycket tråkig sommar. Läs här ...
Körtelfeber. "Hej. Om man får körtelfeber i tonåren är det hög risk att få ms? Jag hade det för 10 år sedan och har nu diffusa ... Albert HietalaKörtelfeberpseudoskovVaccin mot MSVita blodkroppar. Besök även vårt forum för massor av relaterat innehåll. ... Svar om Vaccin mot MS, Pseudoskov, Vita blodkroppar och Körtelfeber. Ung Med MS ... Svar: Hej! Se svar om EBV! Körtelfeber, engelskans "Kissing Disease" är mycket roligare namn, orsakas av Epstein-Barr viruset. ...
Det finns separata detaljerade broschyrer på ämnen såsom halsfluss, körtelfeber och halsont. ... Se separat broschyr som heter körtelfeber för mer information. HALSBÖLD Vissa problem som är förknippade med tonsiller. ... Infektiös mononukleos (körtelfeber) Infektiös mononukleos orsakas av ett virus (Epstein-Barr-virus). Det tenderar att orsaka en ... Det finns separata detaljerade broschyrer på ämnen såsom halsfluss, körtelfeber och halsont. ...
... hur det i Holgers fall tycks ha börjat med att han fick körtelfeber när han gick på gymnasiet. Förändringen i Holgers tillstånd ...
Riktigt, riktigt synd att han drabbades av körtelfeber och mer eller mindre tappade allt det han byggt upp under en försäsong ...
T.ex. borrelia, utbrändhet, utmattningssyndrom, infektioner, cirkulatoriska, endokrina, neurologiska, inflammatoriska, autoimmuna och mitokondriella tillstånd.
Körtelfeber internetmedicin. torna hällestad lanthandel. symaskin borås. fokus parabola. ulf hedström indal. neidemans konkurs ...
körtelfeber. *influensa. *RS-virus.. Här kan du läsa om hur det går till att lämna prov för covid-19. ...
Kortelfeber depression. Barn fra 3 år utvikler dyktighet, bibelkunnskap og tillit. Kaptein Sabeltann og 24 andre sanger er en ...
Körtelfeber - Epstein Barr-virus och Cytomegalovirus. * Allvarliga bakterie- och parasitinfektioner. * Amöbainfektion. * ...
Igår var vi ju på studentfirande hos min kusin Martin. Först var vi nere på stan och kollade när de åkte på flak, det spelades hög msuik och Thiara sa Mamma, de där i vita mössor, de är verkligen så himla glada samt att det dunkade hårt i hennes hjärta av den höga musiken ...
Oron är begriplig, men i de flesta fall är deja vu helt ofarligt. Ibland kan det dock vara ett symptom på vissa neurologiska tillstånd, som till exempel epilepsi. Om din upplevelse av deja vu är frekvent och åtföljs av andra symptom som yrsel eller förvirring, kan det vara värt att prata med en läkare.. Men engagera er inte för mycket i er oro, arga männer och kvinnor. Som vi alla vet, är livet fyllt av mysterier, inklusive känslan av deja vu.. ...
Vid heltidssjukskrivning mer an tre-fyra veckor bor en komplikation till kortelfeber overvagas, anavar alkohol. Detta ar ...
Vi pratar om Kalix, träningsfilosofi, körtelfeber, favoritdistans samt Emmas fantastiska tävlingssäsong. Detta vill ni inte ...
Andra orsaker till halsont kan vara sjukdomar som halsfluss, körtelfeber eller scharlakansfeber. Man kan även få ont i halsen ...
... halsfluss eller körtelfeber. Läs mer på Doktor.se. ... Vid körtelfeber, reumatoid artrit, SLE och hiv, svullnar ... Vid virusinfektioner som förkylning och körtelfeber finns ingen behandling, besvären går över av sig själva. ... Vid halsfluss, förkylning och körtelfeber är ofta körtlarna på båda sidor av halsen svullna. ...