Avlägsnande av vävnad med hjälp av elektrisk ström via elektroder placerade i den yttre änden av en kateter. Kraftkällor är oftast likström (likströmschock) eller växelström vid 750 kHz. Tekniken används oftast för att ta bort AV-förbindelsen eller tillförselvägar för att avbryta AV-överledningen och åstadkomma AV-block vid behandlingen av olika takyarytmier.
Katetrar avsedda att lämnas kvar i ett organ eller kärl för en längre tidsperiod.
Störning i hjärtrytmen kännetecknad av snabb, oregelbunden förmakspuls och ineffektiva förmakssammandragningar.
Invasiva undersökningsmetoder, varmed takykardi, framkallad eller spontan, kartläggs med hjälp av kateterteknik för mätning av hjärtats elektriska aktiviteter. Förutom för diagnostiska ändamål används programmerad elektrostimulering i hjärtat i behandlingssyfte.
Supraventricular tachycardia (SVT) is a rapid heart rhythm originating above the ventricles, typically involving abnormal electrical impulse generation or conduction in the atria or atrioventricular node.
I en enkel medicinsk definition är en catheter ett slids- eller rörformigt medicintekniskt instrument som används för att dränera, införa mediciner eller utföra andra medicinska procedurer. Catheters kan vara flexibla eller styva och gjorda av material som silikon, latex eller plast. De kan vara kortvariga eller långvariga beroende på användningsområdet. Exempel på användningsområden inkluderar dränering av urin (urinkateter), administration av intravenös fluid (IV-kateter) och hjärtkirurgi (hörselkateter).
Wolff-Parkinson-White syndrom (WPW) är ett medfött hjärtsyndrom som karaktäriseras av en extra elektrisk ledningsväg i hjärtat, kallad accessorisk vävnad eller bundel. Denna extra väg kan leda till snabb hjärtrytm (takykardi) eftersom den skapar en kortkommunikation mellan de övre och undre kamrarna i hjärtat. WPW-syndromet kan vara asymptomatiskt, men det finns också en risk för allvarliga hjärtrytmrubbningar som kan vara livshotande. Diagnosen ställs vanligtvis genom ett EKG (elektrokardiogram), och behandlingen kan innefatta mediciner eller en procedure kallad ablation, där den extra ledningsvägen elimineras med hjälp av värme eller kyla.
De vener som leder tillbaka det syresatta blodet från lungorna till hjärtats vänstra förmak.
"AVNRT" står för "Atrioventriculär nodalt reentrant tachykardi", som är en form av snabb hjärtrytm orsakad av en cirkelbana i atrioventriculära noden i hjärtat.
'Takykardi' refererer til en forhøjet hjerterytme over 100 slag per minut, mens 'ektopisk atrielt' beskriver en uregelmessig hjerterytme som opstår fra ekstra, usædvanlige impulser i de øvre dele af hjertet (atriene). Så en endemening kunne være:
Registrering av elektrofysiologiska data inom ett kroppsområde genom analys av ytpotentialer för att få fram en fullständig bild av effekten av hjärtats elektriska strömmar på kroppsytan. Metoden har används bl a för diagnostisering av äldre hjärtinfarkter. Metodens komplexitet begränsar dock dess användbarhet.
Snabba (200-350 slag/min), men regelbundna sammandragningar orsakade av onormal retning av atriummuskulaturen.
En onormalt snabb kammarrytm med breda QRS-komplex, oftast över 150 per minut. Störningen uppstår inuti kammaren, under His bunt, och är vanligen förknippad med atrioventrikulär dissociation.
Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en noninvasiv medicinsk testmetod som registrerar och analyserar det elektriska hjärtsignalet under vila och aktivitet, för att upptäcka oregelbundenheter och skador på hjärtat såsom hjärtklappning, ischemi eller andra sjukdomstillstånd.
Ett signalöverföringssystem bestående av modifierad hjärtmuskelvävnad, med förmåga till spontan rytmisk rörelse och mer välutvecklad ledningsförmåga än resten av hjärtat.
AV-knutan eller Aschoff-Tawaras knuta är en liten muskelgrupp i hjärtat mellan förmak och kammare i förmaksseptum nära koronarsinus. Från den utgår det atrioventrikulära knippet i hjärtats retlednings system.
De hjärtkammare som blodet kommer till efter cirkulation.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Bildframställning genom röntgenbestrålning av en fluorescerande skärm.
En medicinsk definition är en cardiac catheter ett slankt, böjligt rör (kateter) som införs i hjärtkammaren genom en blodkärl för att mäta tryck och flöde, samla blodprover eller ge kontrasterande medel under fluoroskopi eller andra procedurer, såsom angioplastik och stentimplantation.
För tidiga sammandragningar av hjärtkammaren, den vanligaste typen av arytmier. Om inte hjärtsjukdom föreligger är sådana av ringa klinisk betydelse, men hos patienter med kranskärlsjukdom utgör de en ständig risk för kammartakykardi eller kammarflimmer och plötslig död.
I en enkel medicinsk definition kan "recurrence" definieras som återkomsten av en sjukdom eller ett symptom efter en period av förbättring eller remission. Detta innebär att en patient som tidigare diagnosticerats med och behandlats för en viss sjukdom kan uppleva en återförekomst av samma sjukdom eller symptom, även om de previöst hade visat på förbättring. Recurrens bör inte förväxlas med reaktivation, som är användbar inom infektionssjukdomar och avser en återupplivning av en latent infektion.
En medicinsk ablation är en behandlingsmetod som innebär att avlägsna, förstöra eller ställa ur funktion på ett specifikt vävnads- eller cellsammanhang, ofta med hjälp av energikällor som laser, radiofrekvens, kyla (kryoablation) eller värme (termisk ablation). Ablationsbehandling används inom olika medicinska områden såsom kardiologi, onkologi och neurologi för att behandla olika sjukdomszustånd som exempelvis hjärtrytmrubbningar, godartade tumörer eller cancer.
Paroxysmal tachycardia is a type of abnormal heart rhythm (arrhythmia) characterized by a rapid heart rate that starts and stops suddenly. "Paroxysmal" refers to the sudden onset and termination of the rapid heartbeat, which can last for a few seconds or several minutes. During a paroxysmal tachycardia episode, the heart may beat more than 100 times per minute, causing symptoms such as palpitations, shortness of breath, dizziness, or chest discomfort. Paroxysmal tachycardia can occur in otherwise healthy individuals, but it can also be a symptom of an underlying heart condition.
The Accessory Atrioventricular (AV) Bundle, också känt somBundle of Kent, är en extra elektrisk förbindelse mellan hjärtats övre och undre kamrar (atriums och ventriklar). Denna abnormala förbindelse orsakar en typ av hjärtrhythm rubbning kallad Wolff-Parkinson-White syndrom. Detta kan leda till snabb hjärtslag (tachycardi) eller i värre fall, allvarliga komplikationer som hjärtinfarkt eller plötslig död.
Sinoatrial nodal reentry tachycardia (SNRT) is a type of supraventricular tachycardia (SVT), which is characterized by a rapid heart rate originating at or above the sinoatrial node, the heart's natural pacemaker. In SNRT, there are abnormal electrical pathways within or near the sinoatrial node that can create reentry circuits, leading to rapid and repetitive firing of electrical impulses. This results in an abnormally fast heart rate, typically greater than 100 beats per minute, with symptoms such as palpitations, lightheadedness, or shortness of breath. SNRT is often paroxysmal, meaning it starts and stops suddenly, and can be triggered by factors like stress, caffeine, or exercise.
Takykardi är ett medicinskt begrepp som refererar till en otillräcklig sänkning av hjärtfrekvensen under andningsöppen stillhet (expiration) vid normalt tryck i lungorna, vilket kan vara ett tecken på hjärtsjukdom. Detta mäts med hjälp av en EKG och jämförs med den normala gränsen på 12 slag per minut. Takykardi kan också användas för att beskriva en subjektiv känsla av ett ökat antal slag i minuten som upplevs av en individ, även om det objektiva värdet inte når upp till den medicinska definitionen.
Elektrokirurgisk teknik för behandling av blödningar, avlägsnande av tumörer och slemhinnesår, och behandling av refraktära arytmier.
Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.
Kirurgiska operationer med hjälp av datorer. Tekniken är mest använd inom ortopedi och laparoskopi för implantatinsättning och instrumentstyrning. Med bildstyrd kirurgi kan befintliga datortomografibilder eller MR-bilder kombineras med realtidsvideo.
Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.
Nedfrysning som kirurgisk teknik för att förstöra eller avlägsna vävnad.
Medel som används för att behandla eller förebygga hjärtarytmier. De kan påverka aktionspotentialens polariserings-repolariseringsfas, membranpotentialen mm. Antiarytmimedlen delas ofta in i fyra huvu dgrupper, beroende på verkningsmekanism: natriumkanalblockering, betaadrenerg blockering, förlängning av repolariseringen eller kalciumkanalblockering.
Epicardial mapping är en teknik inom kardiologi där man studerar och kartlägger elektrisk aktivitet på ytan av hjärtats muskelvävnad (epikardiet). Det görs vanligen genom att placera en speciell kateter med elektroder direkt på epicardiets yta under kontrollerade omständigheter, ofta under en operation eller via en minimalinvasiv metod.
Reglering av hjärtmusklernas sammandragningstakt med hjälp av konstgjord pacemaker.
Litet knippe specialiserade hjärtmuskelfibrer som utgår från atrioventrikulärknuten och sträcker sig in i den membranösa delen av förmakens skiljevägg (pars membranacea septi interventricularis).
"Preexcitation, Mahaim-type" refers to a specific pattern of abnormal electrical conduction in the heart, characterized by the presence of an accessory pathway (also known as a Kent bundle or Mahaim fiber) that connects the atria and ventricles. This type of preexcitation is named after the French physician François Mahaim who first described it.
The tricuspid valve is a fibrous tissue structure located between the right atrium and right ventricle of the heart, which consists of three leaflets (anterior, septal, and posterior) that direct blood flow from the right atrium into the right ventricle during each cardiac cycle, preventing backflow of blood.
Insättande av intravenös kateter i subklavikulär- eller jugularvenen eller annan central ven för bestämning av ventrycket, för kemoterapi, hemodialys eller näringstillförsel.
Arytmier. Varje avvikelse från hjärtats normala slagrytm.
"Tachycardia, Ectopic Junctional" refers to a type of abnormally fast heart rhythm that originates near the junction between the atria and ventricles (the AV node), but is not initiated by the heart's natural pacemaker in the sinoatrial node. This results in an irregular heartbeat, often with a rate above 100 beats per minute, which can lead to symptoms such as palpitations, shortness of breath, and dizziness.
Den fibrösa och serösa säckliknande bildning som omger hjärtat de stora blodkärlens rötter.
Radiovågor är elektromagnetisk strålning med längre våglängd och lägre frekvens än mikrovågor, vilket motsvarar frekvenser från ungefär 30 kHz till 300 GHz. De används inom ett brett spektrum av medicinska tillämpningar, såsom bilddiagnostik (t.ex. röntgenundersökningar och datortomografi), strålterapi för cancerbehandling och kommunikation (t.ex. telemedicin).
'Venösa oklussionslunga sjukdom' (VTE) är en sammanfattande benämning på blodproppar i lungorna, vanligtvis delas det upp i två typer: pulmonal emboli (PE) och djupt veneröst thrombos (DVT). PE innebär att ett blodstopp färdas från ett annat ställe i kroppen till lungorna, medan DVT är en blodpropp som bildas i djupa venerna, oftast i benen eller höftområdet. Båda formerna kan vara allvarliga och livshotande om de inte behandlas korrekt.
Hjärtats inre ytskikt, bestående av endotelceller. Syn. endokardiet.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Medicinsk definition: "Utrustningsdesign" refererar till den processen att skapa, utveckla och formge medicinska produkter och hjälpmedel med fokus på användbarhet, säkerhet, effektivitet och estetik. Det inkluderar ergonomi, materialval, funktionell design och interaktionsdesign för att möta användares behov och förbättra patienternas vårdutfall.
Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att radiologiska procedurer används för att behandla sjukdomar och skador i kroppen, istället för att endast göra diagnoser. Detta kan involvera att läkare injicerar kontrasteringsmedel eller läkemedel, placerar stents eller katetrar, eller använder termisk ablation (till exempel radiofrekvensablation) för att behandla patienter under fluoroskopi, CT eller MRI-guide. Syftet är att ge patienter minnläkarvård och förebygga, lindra eller bota sjukdomar och skador på ett säkert och effektivt sätt.
"Koronarsinusen är ett blodkärl som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Den består av två huvudgrenar, den vänstra och den högra koronarkärlen, som delar sig i flera mindre grenar för att nå olika delar av hjärtmuskulaturen."
Funktionsbrist i hjärtats retledningssystem. Ofta avses specifikt atrioventrikularblock (AV-block).
Det tunna membranet mellan hjärtats två förmak eller den tjockare skiljeväggen av muskelvävnad mellan hjärtats båda kammare.
Metod för kontinuerlig elektrokardiografisk registrering på en bärbar bandspelare (Holtersystemet) eller i ett realtidssystem, medan patienten utför normala, dagliga aktiviteter. Mätmetoden är användbar vid diagnos och behandling av återkommande hjärtarytmier och övergående hjärtmuskelischemi.
Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube (catheter) is inserted into the blood vessels or heart to diagnose and treat various cardiovascular conditions. The catheter is typically introduced through a small incision in the groin, arm, or neck and guided to the heart under X-ray or echocardiogram guidance.
Undersökning av fördelar och nackdelar med, lämpligheten av eller möjligheten att genomföra en projekterad studie eller ett projekt.
Vänstra hjärtförmakets hemodynamik och elektrofysiologiska aktivitet.
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Sinustakykardi definieras som ett tillstånd där hjärtats sinusknut (SA-nod) genererar en abnormt snabb hjärtrytm, vanligen över 100 slag per minut, men under 140 slag per minut vid en vuxen. Detta skiljer sig från supraventrikulär takykardi (SVT), som kan ha olika orsaker och inte nödvändigtvis kommer från SA-noden. Sinustakykardi kan vara kortvarigt eller varaktigt, beroende på orsaken, och kan leda till symtom som palpitationer, yrsel, andfåddhet eller svimningar.
Högra hjärtförmakets hemodynamik och elektrofysiologiska aktivitet.
En central venösn kateter (CVC) är en slang som placeras in i en central ven i kroppen, oftast i venerna i halsen eller i övergången mellan armens ven och det stora venöst blodkärlet (svenska: överkammaren), för att ge medicinsk behandling. CVC används vanligen för att administrera läkemedel, nutrition, fluid och för att ta blodprover. Placeringen av en CVC bör utföras under sterila förhållanden för att minska risken för infektioner.
Elektrofysiologi är ett medicinskt fält som studerar elektriska signaler och deras funktion i levande vävnader, särskilt i hjärtat och nervsystemet. Det inkluderar undersökning av hur elektriska impulser genereras, propagerar och påverkar cellers och organens funktion. Elektrofysiologiska studier kan användas för att diagnostisera och behandla sjukdomar som relaterar till hjärt- och nervfunktion.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Prematura hjärtslag utgående från ett ektopiskt förmaksfokus. Tillsammans med prematura hjärtkammarkomplex utgör de en av de vanligaste orsakerna till oregelbunden puls. De har en större benägenhet at t uppträda om det föreligger förmaksfel eller retledningsfel, såsom förmaksförstoring vid mitralstenos. Prospektiva studier visar att prematura förmakskomplex inte är förenade med plötslig död.
Onormal förbindelse med matstrupen.
En förtidig sammandragning i hjärtat som initieras någon annanstans än i sinusknutan.
Oparig ven från högra tillförande lumbalvenen (ländryggsvenen) eller hålvenen som via aortaöppningen i mellangärdet löper genom bröstkorgen och slutar i övre hålvenen.
Kontaktdon mellan en elektrisk ledare eller strömkälla och objektet för tillförsel av ström. Vid elektroterapi består elektroderna av spetsar eller plattor som används för överföring av ström till patientens kropp eller till annat instrument. Vid elektrodiagnos används elektroderna för att stimulera eller registrera elektrisk aktivitet i en vävnad.
"En förökning eller abnormal vävnad i matstrupen (esofagus) nära magsäcken, vanligen orsakad av kroniskt återkommande gastroesofageal reflux."
Insättande av kateter i en perifer artär eller ven eller luftväg fäör diagnostiska eller terapeutiska ändamål.
Therapeutic irrigation, also known as lavage, is a medical procedure that involves the introduction of fluids into a body cavity or natural passageway for therapeutic purposes. This technique is often used to flush out debris, bacteria, or other unwanted substances from a specific area in the body. The fluid used for irrigation can be sterile saline solution, normal saline, or other types of solutions depending on the purpose of the procedure.
"Urinvägskateterisering" refererar till en medicinsk procedur där en tunn, flextibel tub känn som en kateter placeras in i urinblåsan genom urinröret (uretra) för att dränera urinen. Det används ofta när en patient har svårigheter med att urinera på egen hand, till exempel på grund av operationer, sjukdomar som multipel skleros eller stroke, eller efter en olycka som resulterat i skada på ryggraden. Kateteriseringen kan vara tillfällig eller permanent beroende på patientens behov och hälsotillstånd.
Förmaksseptum är ett medicinskt begrepp som refererar till den vävnad som skiljer de två övre förmakena (atrierna) i hjärtat. Det kallas även mitralisklaffens anteriora läggplatta eller membran. Förmaksseptumet är en viktig struktur eftersom det hjälper till att kontrollera flödet av blod in och ut genom hjärtat. En defekt i förmaksseptumet kallas för en hjärtförsäkring och kan orsaka allvarliga hjärtproblem om den inte behandlas.
Skador i allmänhet eller ospecificerade skador på hjärtat.
Nybildning av vävnad (ärrvävnad) i samband med sårläkning.
Ultraljudsmätning av storlek, rörelse och sammansättning hos hjärtat och angränsande vävnader med hjälp av en transduktor i matstrupen.
De nedersta högra och vänstra kamrarna i hjärtat. Den högra kammaren pumpar venöst blod till lungorna, och den vänstra pumpar ut syresatt blod i artärernas cirkulationssystem.
Övre hålven, eller superiora vena cava (SVC), är den stora ven som returnerar deoxygenerat blod från överkroppen till höger atrium i hjärtat.
Cardiac imaging techniques refer to the various medical procedures and technologies used to visualize and assess the structure and function of the heart. These non-invasive methods help doctors diagnose and monitor heart conditions, plan treatments, and evaluate the effectiveness of interventions. Common cardiac imaging techniques include:
Hjärtlektrofysiologi är ett medicinskt specialområde som handlar om studien och analysen av den elektriska aktiviteten hos hjärtat, inklusive dess generering, transmission och mekanismer för regulering, med syfte att diagnostisera och behandla olika typer av hjärtarytmier och andra relaterade hjärtsjukdomar.
Brännskador uppkomna till följd av kontakt med elektrisk ström eller kraftiga elektriska urladdningar.
Förfarande för skapande av tredimensionella bilder med hjälp av digital teknik, fotografering och andra metoder. Så kan, t ex, tredimensionella bilder skapas genom att en sekvens av tomografibilder läggs på varandra med datorhjälp, medan fotografiska 3-D-bilder (holografi) kan åstadkommas genom att fotografisk film exponeras för interferensmönstret som uppstår när två laserstrålar riktas mot ett föremål.
Medfödd missbildning av trikuspidalklaffen, där septum- och bakflikarna är fästa vid högra kammarens vägg.
En urinary catheter är ett slids- eller rörformigt medicinskt instrument som används för att dränera urin från urinblåsan. Det kan vara indelat i två huvudkategorier: slitskateter och raketkateter. Slitskatetern har en liten diameter och är flexibel, vilket gör den lämplig för kortfristig användning, till exempel under operationer eller när patienten inte kan urinera själv. Raketkatetern har en större diameter och är styvare, vilket gör den lämplig för långvarig användning hos patienter som inte kan röra sig själva eller som har problem med att dränera sin egen urinblåsa. Urinary catheters bör hanteras med omsorg för att undvika infektioner och skador på urinvägarna.
"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.
Bruk av elektrisk stöt mot hjärtat för att stoppa störningar i hjärtrytmen.
Bristande funktionalitet hos en utrustning, antingen pga fel i utrustningen eller pga felaktigt handhavande.
Kammarseptum är ett membran som delar hjärtat i två separata kamrar, den vänstra och högra. Det består av tjockt muskelvävnge och har en speciell struktur med öppningar (valv) och fibrosa trådar (tendinösa kordager), som reglerar flödet av blod mellan kamrarna och förhindrar att blodet från de två cirkulationssystemen blandas. Kammarseptumets funktion är att separera syresatta blodet i den vänstra kammaren från det ofullständigt syresatta blodet i den högra, innan det pumpas ut till respektive kropp och lungor.
"Sinus aortae" är en medicinsk term som refererar till den utbuktning (sinus) på ascendenta aortan, den initiala delen av aortan som löper uppifrån och ut från vänster kammare i hjärtat. Denna sinus innehåller pacemakerceller som kan bidra till hjärtats elektriska aktivitet.
En "sinusknut" är en patologisk förändring av näshålornas slemhinnor, orsakad av inflammation eller infektion, vilket resulterar i svullnad och obstruktion av näshålor och sinus. Detta kan leda till symptom som huvudvärk, tryck i ansiktet, näsåkommor och hosta. Sinusknut är vanligtvis en komplikation till en förkylning eller allergi, men kan även orsakas av strukturella abnormaliteter i näshålorna eller sinusen.
"Den nedre hålven, även kallad rectum, är den del av det stora intestinum som sträcker sig från sigmoideus till anus och är därmed den sista delen av kolon där fekalierna lagras innan elimination."
Ultraljudsundersökning av hjärtats och omgivande vävnaders storlek, rörelser och sammansättning. Det vanliga tillvägagångssättet är mätning genom bröstkorgen.
Preexcitationssyndrom, eller Wolff-Parkinson-White-syndrom (WPW), är ett medicinskt tillstånd där det föreligger en extra elektrisk förbindelse mellan kamrarna i hjärtat (hjärtklaffarna), vilket kan leda till abnormt snabb hjärtslag (tachyarrhythmier). Den extra förbindelsen, kallad accessorisk vävnad eller Bundel of Kent, ger upphov till en speciell elektrokardiogramm (ECG)-mönstring som kallas preexcitation. Detta mönster visar en "delta-våg" och en förkortad PQ-tid. Personen med WPW-syndrom kan vara asymptomatiska eller uppleva palpitationer, yrsel, andnöd eller synkop (medvetandeförlust). I vissa fall kan det leda till allvarliga komplikationer som hjärtstopp. Behandlingen kan innebära livstidsantikoagulation eller kardiokirurg
Oregelbundna och ineffektiva hjärtmuskelsammandragningar.
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
En konstgjord pacemaker är ett medelelktrod- och generatorbaserat system som används för att behandla abnormt långt hjärtfrekvensavtagande eller stanna (bradykardi) genom att stimulera myokardiet elektriskt, vilket ger upphov till koordinerad kontraktion och underhåll av acceptabelt hjärtfrekvensnivå.
"Interventionell ultraljudsundersökning" refererar till användning av ultraljud (ekodoppler) som en del av en medicinsk procedur där målet är att behandla ett visst tillstånd eller sjukdom, istället för bara att diagnostisera det. Ultraljudsavbildningen används som riktnings- och vägvisningshjälpmedel under proceduren, exempelvis vid injektion av läkemedel eller andra substanser i en specifik position i kroppen, såsom att behandla en smärtsam leder med hjälp av ultraljud guided injection (UGI).
Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.
"Catheter-related infections" refer to infections that occur as a result of the use of medical devices known as catheters, which are inserted into the body to deliver medication, fluids, or to drain bodily fluids. These infections can occur when bacteria or other microorganisms enter the body through the catheter and cause an infection. Common types of catheter-related infections include urinary tract infections (UTIs) caused by catheters inserted into the bladder, and bloodstream infections (BSIs) caused by central venous catheters inserted into veins. Symptoms of catheter-related infections may include fever, redness or pain at the insertion site, and discharge from the catheter. Prevention measures include proper catheter placement and maintenance, as well as timely removal of the catheter when it is no longer needed.
En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.
Implanterbara apparater som fortlöpande övervakar hjärtats elektriska aktivitet och automatiskt upptäcker och motverkar ventrikeltakykardi och ventrikelflimmer. De består av en impulsgenerator, batterier och elektroder.
Atrioventrikulär block (AV-block) är en hjärtrytmrubbning som uppstår när ledningssystemet mellan förmak och kammare i hjärtat försämras eller inte fungerar korrekt, orsakande fördröjning eller avbrott i överföringen av impulser från förmaken till kammaren.
Hjärtsjukdomar är en samlande benämning på en grupp medicinska tillstånd som drabbar hjärtats struktur och funktion, inklusive ischemiska sjukdomar som angina pectoris och hjärtinfarkt, rytmdisturbanser såsom fibrillation och fladderhjärta, strukturella eller mekaniska abnormaliteter som hjärtsvikt, valvular problem och angeboreda missbildningar.
Blodanhopning i hjärtsäcken.
Kirurgiska ingrepp i hjärtat.
"High-Intensity Focused Ultrasound (HIFU) Ablation is a minimally invasive medical procedure that uses focused ultrasound waves to heat and destroy targeted tissue, typically used for precise ablation of tumors or lesions in various organs."
En medicinsk definition av 'Punktion' är ett ingrepp där en tunn nål insätts genom huden och underliggande vävnad för att dränera vätska, tappa celler eller gaser, injicera läkemedel eller utföra vissa diagnostiska tester.
I en enkel mening kan robotteknik definieras som den tekniska disciplinen som handlar om design, konstruktion, programmering och användning av robotar. Robotteknik kombinerar kunskaper inom områden som mekanik, elektronik, datalogi och artificiell intelligens för att skapa maskiner som kan utföra uppgifter autonomt eller semi-autonomt. Robotar kan vara specialdesignade för att utföras specifika uppgifter inom en rad olika branscher, till exempel tillverkning, medicin, transport, rymdfart och underhåll.
Klaffen mellan hjärtats vänstra förmak och vänstra kammare.
Kardiomyopati er en betegnelse for sygdomme, der primært påvirker hjertets muskulatur (miokard) og resulterer i forandringer i hjertets struktur og funktion. Disse forandringer kan føre til symptomer som hjerteinsufficiens, rytmestørrelser og pludselig hjertestop. Kardiomyopatier kan have mange årsager, herunder genetiske faktorer, infektioner, toksiner og strukturelle eller elektriske problemer i hjertet. Sygdommen kan klassificeres i forskellige typer alt efter deres specifikke karakteristika og årsag.
Perikardiell utgjutning, eller pericardial effusion, är en patologisk tillstånd där det accumulerar fluid i det perikardiska utrymmet mellan hjärtats yta och den omgivande perikardssäckens väggar, vilket kan orsaka kompression av hjärtat och påverka dess funktion.
Hjärtförmakens (atria) hemodynamik och elektrofysiologiska aktivitet.
Kontinuerlig övervakning av en patients tillstånd (livsfunktioner) under en pågående operation.
Blood clotting disorders, also known as coagulopathies, refer to a group of medical conditions that affect the body's ability to form blood clots or to regulate the formation of blood clots properly. These disorders can result in excessive bleeding or abnormal clotting, which can lead to serious complications such as stroke, heart attack, or organ damage.
Anatomisk anomali, vid vilken hjärtat är placerat i högra delen av bröstkorgen, med hjärtspetsen (apex) mot höger.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
Metaproterenol är ett kortverkande bronkdilatatorpreparat som används för att lindra andningssvårigheter orsakade av astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och andra luftvägsobstruktioner. Preparatet fungerar genom att stimulera beta-2-adrenergiska receptorer i lungorna, vilket ledar till relaxering av musklerna runt de små luftvägarna och förbättrad andningsförmåga.
Medfödd hjärtmuskelsjukdom där fettvävnad i hjärtmuskeln leder till svaghet och aneurysmatisk utvidgning av infundibulum, apex och högra ventrikelns basilardel, och till ventrikeltakykardi i högra ven trikeln.
Statistisk kalkyl, där en variabel är fördelad som summan av kvadraten på givna, oberoende och slumpmässiga variabler, som var och en har en normalfördelning med medelvärde noll och varians ett. Syn. chi-kvadratfördelning.
Termoluminiscensdosimetri (TLD) är en metod för dosimetrisk mätning, vilken bygger på förmågan hos vissa material att lagra energirika joniserande strålning i form av defekter i kristallstrukturen. När materialet upphettas kan den akkumulerade energin frigöras och avges som ljus, ett fenomen benämnt termoluminiscens. Genom att kalibrera materialets respons för olika stråldoser kan man relatera det uppmätta ljuset till en viss dos och på så sätt bestämma den mottagna strålningen. TLD används inom områden som medicinsk stråldosimetri, industriell strålkontroll och miljöövervakning av joniserande strålning.
Det xifoidprocessen är den lägsta, smalaste och mest rörliga delen av bröstbenet (sternum) som sticker fram lätt under nyckelbenshuvudet.
En typ av hjärtblock, där en kammare stimuleras före den andra, pga utebliven ledningsförmåga i någon av grenarna i His bunt.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Läran om magnetiska fenomen och magnetfält, samt själva fenomenet. Magnetism framkallad av elektriska strömmar kallas elektromagnetism.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
'Situs inversus' är ett medfött tillstånd där de inre organen i kroppen har en spegelvänt placering jämfört med normalläget. Det vill säga att det som vanligtvis befinner sig på vänster sida av kroppen istället befinner sig på höger sida och vice versa. Detta inkluderar ofta hjärtat, lungorna, levern och bukspottkörteln. Det är inte farligt i sig självt, men kan ibland förväxlas med andra tillstånd eller göra vissa medicinska ingrepp mer komplicerade.
I medicinsk kontext, kan 'säkerhet' definieras som: "fritt från skada eller skada som orsakas av medicinska behandlingar, procedurer eller produkter."
Nerver och nervknutor i det autonoma nervsystemet, men ej de delar av det centrala nervsystemet som reglerar det autonoma.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Läkardefinition: Laserterapi är användning av laserstrålar för att behandla olika medicinska tillstånd, genom att fokusera energin från laserljuset på ett specifikt mål i kroppen. Detta kan hjälpa till att stimulera celltillväxt och regeneration, reducera inflammation och smärta samt eliminera skadade vävnader eller patogener. Exempel på användningsområden inkluderar hudbehandlingar, ögonkirurgi, smärtlindring och cancerbehandling.
"Atrial remodeling" refererar till de strukturella och funktionella förändringar som sker i kammaren i hjärtat som kallas vänster atrium som en följd av sjukdom eller skada. Denna process kan orsaka en utvidgning och/eller förstoring av atriet, förändringar i muskelcellerna och deras funktion, samt abnormala elektriska aktiviteter. Atrial remodeling kan leda till komplikationer som exempelvis förmaksflimmer, vilket är en oregelbunden hjärtrytm.
"Behandlingssvikt" refererer til en situation hvor en patient ikke længere svarer til behandling, enten fordi sygdommen har udviklet resistens overfor den anvendte terapi eller fordi behandlingen ikke er i stand til at kontrollere sygdommens fremskriden. Dette kan føre til en forværring af patientens tilstand og eventuelt død, hvis der ikke etableres en alternativ behandlingsstrategi.
Röntgenbildteknik för åskådliggörande av blodkärl efter tillförsel av kontrastmedel.
Warfarin är ett blodtunnande medel som används för att förebygga blodproppar och stroke hos patienter med flera olika former av sjukdomar, till exempel förebyggande behandling efter djup venös trombos (DVT) eller lungemboli, samt för patienter med rytmrubbningar som atrier fibrillation. Warfarin verkar genom att hämma enzymet vitamin K-epoxidreduktas, vilket minskar nivåerna av aktiva former av vitamin K och därmed påverkar koagulationsfaktorernas syntes i levern. Det tar vanligtvis några dagar innan warfarin når full verkan, och effekten måste övervakas genom regelbundna INR-mätningar (international normalized ratio) för att undvika ökad blödningsrisk. Warfarindoseringen är individerell och kan variera beroende på patientens ålder, vikt, leverfun
"Ventrikulärt utflödeshinder" är en medicinsk term som refererar till en obstruktion eller nedsatt funktion hos det ventrikulära utflödet, vilket försvårar eller förhindrar normal pumpning av blod från hjärtats ventriklar till stora kroppspulsådern (aortan) eller lungornas artärer. Det kan orsakas av strukturella hjärtsjukdomar, funktionella rubbningar eller externa kompressioner och kan leda till ökat tryck i ventriklarna, hjärtfel och organskador om det inte behandlas.
Kaplan-Meier estimate is a statistical method used to calculate the survival probability over time in medical research, taking into account censoring and the occurrence of events. It provides a graphical representation of the survival function, which illustrates the proportion of subjects in a study cohort who are still alive or free from a specific event (such as disease progression or recurrence) at different time points. The Kaplan-Meier estimate is particularly useful when analyzing time-to-event data and helps researchers evaluate the effectiveness of treatments, interventions, or prognostic factors in patient outcomes.
Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).
Onormal hopsnörning av en anatomisk struktur.
Ett främmande föremåls vandring från ursprungsplatsen till annan plats i kroppen.

'Kateterablation' är en medicinsk term som refererar till en procedure där en speciell typ av kateter (en böjlig, smal tub) används för att leverera energi i form av värme (radiofrekvens ablation) eller kyla (kryoablation) till ett specificerat område i hjärtat. Detta görs vanligtvis med hjälp av realtidsbilddiagnostik som exempelvis eko eller magnetresonanstomografi (MRT).

Under proceduren leds katetern in i blodkärlen genom en ven i armarna eller benen, och guidas sedan till det specifika området i hjärtat där avvikande elektriska signaler orsakar ett abnormalt hjärtrytmrubbning (exempelvis förebyggande av flimmer/fibrillation). När katetern når den rätta platsen, tillförs energi för att skapa en liten ärrbildning på det berörda vävnadsområdet. Ärrbildningen stör sedan den abnormala elektriska signalens transmission och kan hjälpa till att återställa en normal hjärtrytmmönstring.

Kateterablation är ett etablerat behandlingsalternativ för vissa typer av hjärtrytmrubbningar, särskilt när de inte svarar på läkemedelsbehandling eller om patienten inte tål läkemedel.

En kvarkatetran är en hypotetisk partikel som består av fyra kvarkar, bindibara subatomära partiklar. Det finns sex olika sorter av kvarkar, vanligtvis betecknade som upp (u), ned (d), charm (c), strange (s), top (t) och bottom (b). En kvarkatetran skulle kunna teoretiskt bestå av en kombination av dessa.

Emellertid har inga direkta observationer av kvarkatetrar gjorts hittills, och de existerande experimentella bevisen stöder inte deras existens som stabila partiklar under normala förhållanden. Därför är det fortfarande en öppen fråga inom fysiken om kvarkatetrar verkligen kan existera eller inte.

Atrieflimmer, eller förmaksflimmer, är en hjärtsjukdom där den övre vänstra komoran i hjärtat, atriet, börjar flimra och kontrahera (kontrahera) oregelbundet och snabbt. Detta kan leda till att blodet inte pumpas effektivt genom hjärtat och kan orsaka sänkt hjärtfunktion och syrgasbrist i kroppen. Atrieflimmer kan också öka risken för blodpropp (till exempel stroke) eftersom obehandlat atrieflimmer kan leda till att blod samlas och koagulerar i förmaken. Symtom på atrieflimmer kan inkludera palpitationer, andfåddhet, yrsel, svimning och bröstsmärta. Behandlingen för atrieflimmer kan omfatta mediciner, elektrisk kardioversion eller ablation.

Elektrofysiologiska tekniker (EPS) för hjärtat är metoder som används för att undersöka och behandla hjärtats elektriska aktivitet. Detta görs genom att placera fina elektroder i olika delar av hjärtat via en kateter som införs genom en ven i arm eller lår.

EPS kan användas för att:

* Diagnostisera oregelbundenheter i hjärtats rytm, såsom aritmi
* Lokalisera och kartlägga abnorma elektriska banor i hjärtat som orsakar oregelbundna hjärtslag
* Testa effekten av olika behandlingar, till exempel mediciner eller ablation
* Genomföra en ablation, vilket innebär att försöka eliminera eller isolera abnorma elektriska banor i hjärtat med hjälp av värme, kyla eller annan energi.

EPS är en specialiserad procedur som utförs av en elektrofysiolog, en läkare med specialistutbildning inom området. Proceduren kräver speciell utrustning och används ofta för att diagnostisera och behandla komplexa hjärtrytmstörningar som inte svarar på andra behandlingsmetoder.

Takykardi supraventrikulär (SV-takykardi) är en hjärtslagfrekvensacceleration orsakad av en överaktiv supraventrikulär nod eller ett annat supraventrikulärt focus. Det innebär att hjärtat slår fortare än normalt, ofta mer än 100 slag per minut i vila. SV-takykardi är en form av tachykardi som skiljer sig från ventrikulär tachykardi (VT), där hjärtats undera kammare är ansvarig för den ökade frekvensen.

SV-tachykardi kan orsaka symtom som palpitationer, yrsel, svimningar, andfåddhet eller bröstsmärta. I vissa fall kan det vara asymptomatiskt och upptäckas av en slump under en rutinmässig hjärtundersökning. SV-tachykardi kan bero på olika orsaker, inklusive strukturella hjärtsjukdomar, elektrolytrubbningar, stimulansmedel eller andra läkemedel, eller det kan vara idiopatisk (inga kända orsaker). Behandlingen beror på symtomen och underliggande orsaken. I vissa fall behövs inget specifikt behandlingsåtgärd, medan andra fall kan kräva medicinsk behandling, ablation eller andra terapeutiska åtgärder.

En medicinsk catheter är en slang eller rör som används för att dränera, infundera vätskor eller katalysatorer, eller utföra andra medicinska procedurer. Catheters kan vara tillverkade av olika material, såsom silikon, latex eller polyuretan, och de kan vara sterila eller icke-sterila beroende på användningsområdet.

Det finns olika typer av catheters som används i olika delar av kroppen, till exempel:

* Urinkateter (blåsa): Används för att dränera urin från urinusblåsan. De kan vara indrörda genom urinröret (urethra) eller placeras direkt i urinusblåsan via en liten incision (suprapubisk kateterisering).
* Hjärtcatheters: Används för att diagnostisera och behandla hjärtsjukdomar. De inseras genom en blodkärl i benet eller armarna och leds till hjärtat.
* Centrala venkatheters: Används för att administrera läkemedel, närings- eller vätskelösningar direkt till stora vener i kroppen, ofta i halsen, bröstet eller låret.
* Arteriella katheters: Används för att mäta blodtryck och taga blodprover från artärer. De kan användas under operationer eller vid intensivvårdsbehandling.

Catheters bör placeras och hanteras med stor omsorg för att undvika infektioner, skador på kroppsvävnader eller andra komplikationer.

Wolff-Parkinson-White syndrom (WPW) är ett hjärtsjukdomstillstånd som kännetecknas av en extra elektrisk ledningsbana i hjärtat, kallad en accessorisk vävnadsledning eller bundel. Denna extra ledningsbana kan orsaka snabb hjärtrytm (tachyarytmier), även om alla med WPW syndrom inte nödvändigtvis kommer att uppleva denna typ av symptom.

Den accessoriska vävnadsledningen kopplar atrioventrikulära noden (AV-knutan) direkt till ventriklarna, vilket bypas den vanliga ledningsvägen genom His-Purkinje systemet. Detta kan orsaka en förtida depolarisering av ventriklarna, som kallas preexcitation, och kan ses på EKG som en sluttande uppåtgående vågform (delta-våg) före QRS-komplexet.

WPW syndrom kan vara asymptomatisk eller orsaka olika typer av tachyarytmi, inklusive supraventrikulära takykardier (SVTA) och ventrikulära takykardier (VT). Symptomen på WPW syndrom kan inkludera snabb hjärtslag, yrsel, svimning, andningssvårigheter eller bröstsmärta. I vissa fall kan WPW syndrom orsaka allvarliga komplikationer som synkop och plötslig död.

Behandlingen för WPW syndrom beror på symtomen och sjukdomens svårighetsgrad. Ablationsbehandling, där den accessoriska vävnadsledningen elimineras med hjälp av kateterablation, är en effektiv behandlingsmetod för många med WPW syndrom. Andra behandlingsalternativ kan inkludera medicinsk behandling med antiarytminer eller livslång övervakning.

'Lungvener' (latin: Pulmonary veins) är de blodkärl som transporterar oxygenerat blod från lungorna till vänster hjärtkammare. Det oxygenerade blodet har absorberats från alveolerna i lungorna via respirationen, och kommer nu att pumpas ut till kroppens vävnader via aortan för att försörja dem med syre. Lungvenerna är en del av de stora venerna (latin: Venae cavae) i kroppen.

AVNRT står för "Atrioventriculär nodalt reentrant tachykardi" och är en form av snabb hjärtrytm (tachykardi) orsakad av en elektrisk kretslopp i atrioventriculära noden (AV-knutan), som är en del av det elektriska ledningssystemet i hjärtat. Detta kan orsaka ett snabbt hjärtslag på upp till 250 slag per minut, och kan ge symtom som yrsel, svimningar, andnöd, bröstsmärtor eller besvär med sömnen. AVNRT behandlas vanligen med mediciner eller kateterablation, en procedure där man med hjälp av en kateter bränner bort den skadliga elektriska ledningen i AV-knutan.

Takykardi är ett medicinskt tillstånd där hjärtat slår i en hastighet över 100 slag per minut. Ektopisk atriell takykardi innebär att det förekommer extra, oregelbundna impulser som utlöses från de övre kammarens (atrien) vävnad istället för den normalt placerade impulsverksamheten i sin särskilda nod, så kallade senusnoden. Detta kan orsaka en oregelbunden hjärtrytm och i vissa fall kännetecken som snabb puls, yriga känslor eller andningssvårigheter. Orsakerna till ektopisk atriell takykardi kan variera från obetydliga faktorer som stress, alkohol och kaffe till allvarligare sjukdomar som struphuvudskancer, hjärtsjukdom eller elektrolytbrist.

"Kroppsytepotential" refererer til den elektriske potentialen som måles over huden ved hjælp af et EEG (elektroencefalografi) eller andre lignende metoder. Det er en ikke-invasiv måde at måle den elektriske aktivitet i hjernen på, og det kan være nyttigt til at diagnosticere forskellige sygdomme og forstyrrelser i centralnervøs systemet, herunder epilepsi, søvnløshed, hjerne skader og psykiatriske lidelser.

Kroppsytepotentialet er en differensmåling af den elektriske potentiale mellem to punkter på kroppen, oftest mellem en referenceelektrode placeret et sted på kroppen og en aktivelektrode placeret på hovedet. Når hjernen aktiverer neuroner for at behandle information eller udføre en opgave, skabes der små elektriske impulser, som kan måles som forskelle i potentialet mellem de to elektroder.

Kroppsytepotentialet er et vigtigt redskab indenfor klinisk neurofysiologi og kan give værdifulde oplysninger om hjernens funktion og aktivitet.

'Förmaksfladder' är ett medicinskt begrepp som refererar till en oregelbundenhet i hjärtats förmak, som orsakas av extra slag eller kontraktioner i muskulaturen i det övre hjärtat. Denna oregelbundenhet kan leda till en snabb och oförutsägbar hjärtslagfrekvens, känd som förmaksflimmer eller förmaksflickering, beroende på typen av oregelbundenhet. Förmaksfladder kan vara asymptomatisk eller leda till symtom som palpitationer, andfåddhet, yrsel och i värsta fall hjärtfailure. Förmaksfladder är vanligare hos äldre personer och hos dem med strukturella hjärtsjukdomar eller andra sjukdomstillstånd som kan påverka hjärtmuskulaturen. Behandlingen kan innefatta mediciner, elektrisk kardioversion eller kirurgi beroende på allvarlighetsgraden och symtomen.

Kammartakykardi är ett medicinskt tillstånd där hjärtats underkammar täcker över den övre kammaren och förhindrar att blod pumpar ut effektivt från hjärtat. Detta kan orsaka syrgasbrist i kroppen och kan vara livshotande om det inte behandlas omedelbart. Kammartakykardi kan uppstå till följd av strukturella hjärtsjukdomar, elektriska störningar i hjärtat eller som en komplikation under vissa medicinska procedurer.

Elektrokardiografi (ECG eller EKG) är en medicinsk testmetod som mäter och registrerar den elektriska aktiviteten i hjärtat. Det görs genom att klistra elektroder på olika delar av kroppen, vanligtvis på bröstet och armarna/benen. ECG-testet ger en grafisk representation av hjärtats elektriska aktivitet under en viss tidsperiod och kan användas för att diagnostisera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtklappning, hjärtinfarkt med mera. ECG-testet är smärtfritt och tar vanligtvis endast några minuter att genomföra.

'Retledningssystemet' (engelska: 'Guidance System') är ett samlingsbegrepp för de mekanismer och processer som hjälper en läkare eller annan vårdpersonal att ta medicinska beslut om en patients vård. Det kan inkludera kliniska riktlinjer, praxisriktlinjer, kvalitetsstandarder, evidensbaserad medicin och andra resurser som hjälper till att stödja ett systematiskt och strukturerat sätt att besluta om diagnoser, behandlingar och omsorg.

Retledningssystemet är tänkt att underlätta för vårdpersonalens arbete genom att ge rekommendationer baserade på den bästa tillgängliga evidensen och erfarenheten, samtidigt som det tar hänsyn till patientens individuella behov och preferenser. Det är en viktig del av kvalitetssäkringen inom sjukvården och hjälper till att säkerställa att patienter får den bästa möjliga vården baserat på aktuell kunskap och god medicinsk praxis.

Atrioventrikulär knuta (AV-knuta) är en anatomisk term inom kardiologi och refererar till den del av hjärtat där signalsubstanser, såsom elektriska impulser, leds från förmak (atrium) till kamrarna (ventriklar). AV-knutan består av ett specifikt område av muskulatur och ledningsvävnad som koordinerar den elektriska aktiviteten i hjärtat.

Den atrioventrikulära knuten inkluderar:

1. Atrioventrikulär nod (AV-nod): En speciell grupp av ledningsceller som tar emot elektriska impulser från förmakens muskulatur och fördröjer deras fortsatta överföring till kamrarna. Denna fördröjning ger hjärtat tid att fylla sig med blod innan det contractar (kontraherar).
2. His-bundel: En speciell grupp av ledningsceller som leder elektriska impulser från AV-noden till kamrarna.
3. Vävnad i kammarseptum: Ledningsvävnad som fortsätter från His-bundeln och delas upp i två grenar, den vänstra och den högra his-bunden kvisten. Dessa grenar leder impulsen till de respektive kamrarna.

Avvikanden eller skador på AV-knutan kan leda till olika former av hjärtrytmrubbningar, såsom sicksackrytm (sick sinus syndrome) eller atrioventrikulär block.

'Hjärtförmak' är en medicinsk term som refererar till de två övre kammare i hjärtat, även kända som vänster och höger hjärtförmak. Deras funktion är att ta emot blodet från kroppens blodkärl och pumpar det vidare till de två nedre kammarna, kallade vänster och höger hjärtkammare.

Vänster hjärtförmak tar emot syresatt blod från lungorna och pumpar det sedan över till vänster hjärtkammare genom mitralisklaffen. Höger hjärtförmak tar emot utandat, syrefattigt blod från kroppen och pumpar det över till höger hjärtkammare genom tricuspidalklaffen.

Hjärtförmaken spelar en viktig roll i hjärtats funktion och kan påverkas av olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtfel, hjärtmuskelsjukdom och blodproppar.

"Behandlingsresultat" er en betegnelse for hvordan en pasient reagerer på en behandling. Det kan inkludere forbedringer i symptomer, funksjon og kvalitet av liv, men også potentiale bivirkninger eller komplikasjoner til behandlingen. Behandlingsresultatet må ofte evalueres over tid for å kunne avgjøre om behandlingen er effektiv og om det er behov for justeringer i terapeutisk strategi.

Fluoroscopi är en typ av medicinsk undersökningsmetod som använder lågdoser joniserande strålning för att producera realtidsbilder av rörliga strukturer och handlingar inne i kroppen. Den används ofta under andra procedurer, såsom injektioner eller operationer, för att guida verktyg och positionera implantat korrekt. Fluoroskopi kan också användas för att diagnostisera sjukdomar och skada i rörliga strukturer som ledgångar, muskler och tarmsystemet. Under en fluoroskopi-undersökning får patienten ofta placera sig under ett rörligt röntgenstrålningsskärm, medan en tekniker eller läkare manövrerar ett rörligt röntgenstrålningskälla runt patienten för att få en tydlig bild av det som undersöks.

En "cardiac catheterization" är en medicinsk procedur där en smal, böjlig rör (en kateter) införs in i hjärtats blodkärl via en blodkärle i benet eller armarna. Proceduren används vanligtvis för att diagnostisera och behandla olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffproblem, koronara artärsjukdom (kranskärlssjukdom), och andra hjärtfel.

Under en cardiac catheterization kan läkaren mäta blodtrycket i olika delar av hjärtat, insamla blodprover för att analysera syrehalten, och ta bilder av hjärtats strukturer med hjälp av röntgenstrålning (koronarangiografi). I vissa fall kan läkaren också behandla hjärtsjukdomar under samma procedur, till exempel expandera en förträngd artär med en ballong eller placera en stent.

Cardiac catheterization är en invasiv procedure som utförs i ett sjukhus och kräver lokalbedövning eller mild bedövning. Efter proceduren kan patienten behöva vila i några timmar innan de kan återgå till sin vanliga aktivitet.

'Hjärtkammarprematurslag' (i engelska ofta kallat 'Premature Ventricular Contraction', eller PVC) är en hjärtsammandragning som uppstår före den normalt genererade signalen från sinusknutan i hjärtats övre kammare, föregångaren. Detta resulterar i ett extrasystoliskt skikt (extra hjärtslag) som kan upplevas som en känsla av att hjärtat "hoppar över" ett slag eller hastighetshöjning om det är frekventare.

I EKG-registret visar sig hjärtkammarprematurslaget som en extra QRS-komplex, vanligen med en bredare och annorlunda form jämfört med den normalt genererade QRS-komplexen. Den efterföljande PQ-intervallen är förlängd på grund av den försenade sinusknutsignalen. I vissa fall kan det finnas en extrasystolisk pause efter hjärtkammarprematurslaget, särskilt om det föregås av en lång PQ-intervall.

Hjärtkammarprematurslag är vanligt och tenderar att bli frekventare med åldrande. De flesta individer upplever inga besvär eller komplikationer, men i vissa fall kan de vara ett tecken på underliggande hjärtsjukdom. Om de är frekventa eller associeras med andra symptom bör en utvärdering av hjärtfunktionen ske för att utesluta strukturella eller elektriska hjärtsjukdomar.

'Recurrence' refererar till att en sjukdom eller ett symptom återvänder efter en period av förbättring eller remission. Det kan användas i olika medicinska sammanhang, men ofta talar man om recurrens när cancer återvänder efter behandling. I sådana fall betyder det att cancerceller har överlevt initialbehandlingen och börjat växa igen. Recurrens kan vara lokal (i samma plats som tidigare), regional (i omgivande vävnader eller lymfkörtlar) eller systemisk (i kroppen som helhet, inklusive avlägsna organ).

"Ablation" betyder på medicinska området ungefär "bortförande" eller "tillintetgörande". En ablationsbehandling innebär att man med hjälp av olika metoder söker förstöra eller avlägsna en del av kroppen, till exempel tarmbösartad cancer eller ett oregelbundet hjärtrytm. Det kan göras med hjälp av olika tekniker som exempelvis termisk ablation (hetta), kryoablation (kyla) eller med hjälp av radiofrekvensvågor, laser, mediciner eller kirurgi.

Syftet med en ablationsbehandling kan variera beroende på sjukdomen och patientens tillstånd, men det kan exempelvis vara att lindra smärta, förbättra funktionen eller förlänga livslängden.

Paroksymal takykardi är en hjärtrytmrubbing (arytmi) som karaktäriseras av plötsliga, ofta korta episoder av snabb hjärtfrekvens (takykardi). Paroksysmal betyder att denna arytmi startar plötsligt och kan avbrytas spontant eller behandlas med mediciner.

Vid paroxymal takykardi slår hjärtat i allmänhet snabbare än 100 slag per minut, men episoderna kan vara från några sekunder till flera timmar långa. Denna arytmi kan orsaka symtom som yrsel, svimning, andfåddhet eller bröstsmärta. Paroksymal takykardi kan ibland vara ett tecken på underliggande hjärtsjukdom, men den kan också förekomma hos friska individer.

Det är viktigt att söka medicinsk expertis om man upplever symtom på takykardi eller annan arytmi, eftersom det finns behandlingar som kan hjälpa att kontrollera dessa episoder och förebygga komplikationer.

The accessory atrioventricular (AV) bundle, also known as the bundle of Kent, is an abnormal electrical connection between the atria and ventricles of the heart. It is a type of accessory pathway that bypasses the normal AV node conduction system, allowing electrical impulses to travel directly from the atria to the ventricles. This can result in a rapid heart rhythm called Wolff-Parkinson-White (WPW) syndrome, which can cause palpitations, shortness of breath, and in some cases, may lead to more serious heart rhythm disturbances.

Tachycardia är en term inom kardiologi som betecknar en hastig hjärtslagfrekvens på över 100 slag per minut i vila. Det finns olika typer av tachycardier, beroende på orsaken till den ökade frekvensen.

Sinoatrial nodal reentry (SNR) är en speciell form av tachycardi som beror på en abnormitet i sinoatriala noden, det område i hjärtat där hjärtslagen initieras. SNR uppstår när det finns två eller fler elektriska vägar inom sinoatrial noden som kan leda impulser till de övriga delarna av hjärtat.

I allmänhet orsakar SNR en hastig hjärtslagfrekvens på 100-250 slag per minut, och patienter med denna typ av tachycardi kan uppleva symtom som palpitationer, yrsel, svimning eller andnöd. SNR är oftast en bennin (godartad) tillstånd, men i vissa fall kan det vara ett tecken på underliggande hjärtsjukdom. Behandlingen för SNR innefattar ofta farmakologisk behandling eller ablation, en procedure där man med hjälp av kateterablation neutraliserar den abnorma elektriska vägen i sinoatrial noden.

Takykardi är ett medicinskt begrepp som betyder "snabb puls". Ordet kommer från grekiskans 'tachys', som betyder 'snabb', och 'kardia', som betyder 'hjärta'. Takykardi innebär att hjärtat slår snabbare än normalt. Normalpulsen för en vuxen person ligger vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut. När pulsen ökar till över 100 slag per minut talar man om takykardi.

Det finns olika orsaker till takykardi, inklusive fysisk ansträngning, rädsla, upphetsning, sjukdomar som infektioner eller hjärtproblem, vissa mediciner och droger, samt underliga tillstånd som skakelse eller överaktiv sköldkörtel. I vissa fall kan takykardi vara ett tecken på en allvarligare underliggande sjukdom, så det är viktigt att undersökas av en läkare om man upplever symtomen.

Elektrokoagulering är en metod för att med hjälp av elektrisk ström ställa om blödande blodkärl till ett fast tillstånd, vilket kan användas vid vissa typer av operationer. Den medicinska definionen på elektrokoagulering är:

"En metod för att med hjälp av elektrisk ström ställa om blödande blodkärl till ett fast tillstånd genom att koagulera (sammanfalla) proteiner i vävnaden. Detta kan uppnås genom att använda en speciell elektrod som appliceras på det blöda området under operation, varvid den elektriska strömmen orsakar koagulering av blodkärlen och minskar blödningen. Elektrokoagulering kan användas vid olika typer av kirurgiska ingrepp, till exempel vid prostatektomi (borttagning av prostata) eller kolonresektion (borttagning av en del av tjocktarmen)."

"Uppföljningsstudier" (engelska: "follow-up studies") är en typ av longitudinell forskningsdesign inom medicinen där man studerar en grupp individer under en längre tidsperiod. Dessa studier kan vara observationella eller interventionsbaserade, och syftet är ofta att undersöka hur olika faktorer påverkar hälsan, sjukdomsutvecklingen eller behandlingsresultaten över tid.

I en uppföljningsstudie kan forskarna exempelvis samla in data om deltagarnas levnadsvanor, miljöfaktorer och medicinska historik, och sedan följa upp dem regelbundet för att se hur de utvecklas. Detta kan ge värdefull information om riskfaktorer, skyddsfaktorer och möjliga orsaker till olika hälsotillstånd.

Uppföljningsstudier kan vara av olika slag, beroende på hur länge de pågår och hur ofta data samlas in. De kan vara kohortstudier, där en grupp individer följs över tid, eller fallföljningsstudier, där man följer upp en specifik diagnos eller behandling hos en grupp patienter.

Computer-assisted surgery (CAS) refers to the use of computer systems and technologies to assist and enhance surgical procedures. These systems can include a variety of tools such as:

1. Surgical navigation systems: These systems use tracking technologies, such as infrared cameras or electromagnetic sensors, to track the position of surgical instruments and provide real-time guidance to surgeons during procedures. This can help improve accuracy and reduce the risk of complications.
2. Robotic surgical systems: These systems use robotic arms to assist with surgical procedures, providing enhanced precision and control. Surgeons operate the robot using a console that provides a magnified 3D view of the surgical site.
3. Image-guided surgery systems: These systems use preoperative imaging data, such as CT or MRI scans, to create detailed 3D models of a patient's anatomy. Surgeons can then use these models to plan and guide surgical procedures, improving accuracy and reducing the risk of complications.
4. Simulation systems: These systems allow surgeons to practice procedures in a virtual environment before performing them on patients. This can help improve skills and reduce the risk of errors during actual surgeries.

Overall, computer-assisted surgery has the potential to improve patient outcomes by enhancing surgical precision, reducing complications, and improving the overall efficiency of surgical procedures.

'Kateterisering' är inom medicinen en procedure där en slang, kallad kateter, placeras in i en kroppsdel eller hålighet. Detta görs oftast för att underlätta avflödet av vätskor, ge kontrasterande medel under undersökningar som röntgen eller CT-scan, administrera läkemedel eller mäta tryck i kroppsvätskor.

Exempel på olika typer av kateterisering inkluderar:

* Urinkateterisering (placerandet av en kateter i urinblåsan)
* Hjärtkateterisering (placerandet av en kateter i hjärtat för att mäta tryck eller utföra andra procedurer)
* Central venkateterisering (placerandet av en kateter i en central ven för att ge intravenös behandling)
* Angiografisk kateterisering (placerandet av en kateter i ett artärsystem för att utföra en angiografisk undersökning eller behandla ett vaskulärt tillstånd).

I den medicinska terminologin betyder "frysurgeri" användning av kyla eller extremt låga temperaturer för att förstöra abnorma eller skadade celler i en viss del av kroppen, utan att ta bort dem chirurgiskt. Detta kan vara en behandlingsalternativ till traditionell kirurgi för vissa medicinska tillstånd som cancer, åderbrist och ögonproblem.

Under frysurgeri används ofta en tunn, ihålig nål som innehåller ett kylmedel, vanligtvis flytande kväve. Nålen placeras i närheten eller direkt i det område som ska behandlas och kyla ned till mycket låga temperaturer. Denna process orsakar isbildning i cellerna, vilket kan leda till deras död.

Frysurgeri är en mindre invasiv behandlingsmetod jämfört med traditionell kirurgi och kan ge lägre risk för komplikationer som blödning, infektion och smärta efter operationen. Dessutom kan det i vissa fall vara möjligt att utföra frysurgeri under lokalbedövning, istället för allmänbedövning.

"Antiarrhythmic drugs" er ein klasse medisinske midler som brukes for å kontrollere og forhindre uregelmessige hjerterytmer (aritmier). Disse midlene virker ved å påvirke elektrisk aktivitet i hjertet og kan deles inn i fire klasser basert på deres mekanisme og effekt.

1. Klasse I antiarrhythmics inneholder kvaternsedativa medler som blockerer sodium-kanaler i hjertet, forsinke ledingshastigheten og forlate QRS-komplekset på EKG. Disse midlene kan også ha en dæmpende effekt på myokardiet og brukes ofte for å behandle ventrikulære aritmier.
2. Klasse II antiarrhythmics inneholder betablokkerende medler som blokkerer β-adrenerge reseptorer i hjertet, reduserer ledingshastigheten og forlenger refractorinessen. Disse midlene brukes ofte for å behandle supraventrikulære aritmier som falder innenfor atrioventrikulær nodens (AV-nodens) aktivitetssområde.
3. Klasse III antiarrhythmics inneholder potassium-kanalblockere som forlenger aktionspotentialets lengde og refractorinessen i atrier, ventrikler og His-Purkinje systemet. Disse midlene brukes ofte for å behandle både supraventrikulære og ventrikulære aritmier.
4. Klasse IV antiarrhythmics inneholder calcium-kanalblockere som forsinke ledingshastigheten i AV-noden og kan brukes for å behandle supraventrikulære aritmier, særlig hvis de er forbundet med hypertrofi eller iskemi av hjertet.

Det er viktig å nevne at alle disse midlene har bivirkninger og kontraindikasjoner som må overveies før behandlingen starter, og at de skal brukes under kontrollert monitoring for å minimere risiko for komplikasjoner.

Epicardial mapping är en teknik inom kardiologi där elektriska aktiviteten i hjärtats yttre lager, det epicardiska lagret, studeras. Det görs vanligen genom att placera en speciell typ av elektroder direkt på hjärtats yta under kontrollerade förhållanden under operation eller med hjälp av en kateter som introduceras genom ett blodkärl.

Syftet med epicardial mapping är att få information om hur hjärtmuskulaturen aktiveras och koordineras, särskilt vid abnorma tillstånd som exempelvis kramp i hjärtat (fibrillation) eller andra rytmrubbningar. Genom att kartlägga elektriska potentialer på epicardiet kan läkaren identifiera abnorma aktiviteter och behandla dem effektivt, exempelvis genom att avlägsna eller ablera (förstöra) den skadade vävnaden.

Epicardial mapping är en avancerad teknik som kräver speciell utbildning och erfarenhet för att tolka de komplexa mönster som kan uppstå under olika tillstånd. Den används ofta i kombination med andra diagnostiska och terapeutiska metoder för att ge en helhetsbild av patientens hjärtfunktion och behandlingsbehov.

Artificiell hjärtstimulering är en behandlingsform där elektriska impulser används för att reglera hjärtats slagfrekvens och rytm. Detta kan bli nödvändigt när hjärtat på egen hand inte orkar slå tillräckligt snabbt, starkt eller jämnt.

Den artificiella hjärtstimuleringen sker vanligen med hjälp av en liten enhet som kallas pacemaker. Pacemakern är en elektrisk apparat som placeras under huden, normalt nära bröstbenet. Från pacemakern går en fin ledning in i hjärtat och ger där elektriska impulser när det behövs.

Det finns också möjlighet att utföra en operation där man implanterar en defibrillator istället för en pacemaker. En defibrillator är en mer avancerad enhet som kan korrigera allvarliga störningar i hjärtats rytm, inte bara försena ett trögt hjärta.

Både pacemakers och defibrillatorer används ofta för att behandla olika former av hjärtsjukdomar, till exempel saknad av syrerikt blod till hjärtat (ischemi), hjärtflimmer (fibrillation) eller andra former av hjärtrytmrubbningar.

'His bundle' är ett medicinskt begrepp som refererar till en del av elektriska ledningssystemet i hjärtat. Det består av speciella muskelceller som tar emot elektriska impulser från sinusknutan (SA-noden), som är den naturliga pacemakern i hjärtat, och sprider dem till kamrarna (ventriklarna) i hjärtat.

His bunt delas vanligtvis upp i tre delar: den proximala delen (His bunden), den distala delen (Purkinje fiberna) och den mellersta delen (fasciculer av His). Dessa delar arbetar tillsammans för att koordinera kontraktionen av hjärtats kamrar, så att de pumpar blod effektivt genom kroppen.

En störning i His bunt kan leda till olika former av hjärtrytmrubbningar (arrhythmier), inklusive sakta hjärtslag (bradykardi) eller snabba hjärtslag (tachykardi). Dessa rubbningar kan vara farliga och kräver ibland behandling med mediciner, ablation eller en pacemaker.

"Preexcitation, Mahaim-typ" är en elektrofysiologisk term som används för att beskriva ett specifikt mönster av tidig depolarisering i hjärtat. Detta inträffar när det föreligger en abnormal ledningsväg mellan den övre (sinus- och atrioventrikulära noderna) och den nedre (His-Purkinje-systemet) delen av hjärtats elektriska ledningssystem.

Mahaim-typens preexcitation kännetecknas av en abnormal ledningsväg som har sitt ursprung i den övre delen av hjärtat (sinus- eller atrioventrikulära noden) och slutar i den nedre delen av hjärtats muskulatur, ofta i den ventrikulära myokardiet nära den nedre hälften av kamrarna. Denna typ av preexcitation kallas även för "nodoventrikulär bypass" eller "Mahaim-förbindelse".

Den abnorma ledningsvägen i Mahaim-typens preexcitation leder till en tidigare depolarisering av den ventrikulära muskulaturen, vilket kan ses som en speciell QRS-mönstring på elektrokardiogram (ECG). Detta mönster kännetecknas av en slank, upphöjd QRS-komplex med en lång ST-segment och T-våg.

Mahaim-typens preexcitation kan vara associerad med olika former av arrhythmier, såsom supraventrikulära tachykardier (SVTA) eller ventrikulära tachykardier (VT). Behandlingen kan bestå av medicinsk terapi, kateterablation eller kirurgisk intervention beroende på den specifika typen av arrhythmier och patientens behov.

Trikuspidalklaffen är en hjärtklaff som ligger mellan höger kammare och höger förmak i hjärtat. Den har tre flikar (trikuspidala betyder "tre spetsar") och reglerar blodflödet från höger förmak till höger kammare under varje hjärtslag. När hjärtat kontraherar, eller pumpar ut blod, stängs trikuspidalklaffen för att förhindra att blod flödar tillbaka in i höger förmak. När hjärtat slappnar av och fylls på med blod öppnas klaffen igen så att blod kan strömma in i höger kammare.

Central venös kateterisering (CVC) är en invasiv medicinsk procedur där en tunn plastslang (kateter) införs in i en central ven i kroppen, oftast i halsen, bröstet eller högra övre extremitet. CVC används vanligen för att administrera läkemedel, närings- och vätskelösningar, att mäta centralt vens tryck eller för att ta blodprover. Det är viktigt att CVC placeras korrekt och hanteras steroilt för att undvika komplikationer som infektioner, blödningar eller skador på kärlväggen.

Hjärtrytmrubbningar, eller arrhythmier, är störningar i hjärtats slagrytm. Det kan orsakas av olika faktorer, till exempel strukturella skador på hjärtat, elektrolytrubbningar, hjärtsjukdomar eller som biverkningar av vissa mediciner.

Det finns olika typer av hjärtrytmrubbningar, beroende på var de uppstår i hjärtats ledningssystem och hur snabbt eller långsamt hjärtat slår. Några exempel är:

1. Tachykardier: För accelererad hjärtslag, vanligen över 100 slag per minut.
2. Bradykardier: För förlangsamd hjärtslag, vanligen under 60 slag per minut.
3. Fibrillationer: Oregelbundna, snabba kontraktioner av hjärtats muskelceller. Atriefibrillation är den vanligaste typen och berör överhuset i hjärtat. Ventrikelfibrillation är allvarligare och kan vara livshotande eftersom det resulterar i att underhuset inte pumpar blod effektivt.
4. Flimmer: Oregelbundna, snabba kontraktioner av hjärtats muskelceller, men med en något mer organiserad mönstring än vid fibrillation.
5. Extraslag: Överdrivna extrabeat eller "extra slag" som kan kännas som ett "knackning" i bröstet. De kan vara av olika orsaker, inklusive stress, kaffe och alkohol.

Vissa hjärtrytmrubbningar kan vara asymptomatiska medan andra kan orsaka symtom som yrsel, svimning, andfåddhet, bröstsmärta eller i värsta fall död. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av hjärtrytmrubbningen.

Tachycardia is a heart rhythm disorder characterized by a resting heart rate that exceeds the normal range, typically above 100 beats per minute in adults. Ectopic junctional tachycardia (EJT) is a specific type of tachycardia that originates from an ectopic focus, or abnormal electrical activation site, located near or within the atrioventricular (AV) node, which is the area responsible for conducting electrical signals between the atria and ventricles.

In EJT, the ectopic focus can initiate rapid and abnormal electrical impulses, causing the ventricles to contract faster than normal. This results in a heart rate that is typically between 100 and 250 beats per minute. The QRS complex on an electrocardiogram (ECG) may appear narrow or wide, depending on the location of the ectopic focus and whether there is any associated bundle branch block.

EJT can occur in both children and adults, but it is more commonly seen in infants and young children. It can be associated with various underlying medical conditions, such as congenital heart disease, cardiac surgery, myocarditis, digitalis toxicity, or electrolyte imbalances. In some cases, EJT may occur without any identifiable cause, known as idiopathic ectopic junctional tachycardia.

EJT can cause symptoms such as palpitations, shortness of breath, chest discomfort, dizziness, or syncope (fainting). Treatment options for EJT depend on the underlying cause and severity of symptoms. In some cases, no treatment may be necessary, while in others, medications, cardioversion, or catheter ablation may be required to restore normal heart rhythm.

Den medicinska termen för "hjärtsäck" är "primitive hjärta" eller "tubulärt hjärta". Det är en struktur som utvecklas hos ett embryo under fostertiden. Hjärtsäcken är en tidig form av hjärtat som bildas när olika delar av det tubulära hjärtat börjar vrida sig, förlängas och differensieras för att forma de olika kamrarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Hjärtsäcken består av en muskulös vävnad som pumpar blod genom den cirkulerande systemen hos ett embryo. Det hjälper till att transportera näringsämnen och syre till cellerna i fostret under dess utveckling. Efterhand som fostret växer och utvecklas, kommer hjärtsäcken att förändras och forma de fyra kamrarna och de fyra ventriklarna i det fullt utvecklade hjärtat.

Radiovågor är en form av elektromagnetisk strålning som har längre våglängd och lägre frekvens än synligt ljus. I den internationella standarden för elektromagnetiska spektret definieras radiovågor som elektromagnetisk strålning med våglängder från 10^{-1} meter (10 cm) till 10^{4} meter (10 000 km), vilket motsvarar frekvenser från 3 x 10^{7} Hz till 3 x 10^{9} Hz.

Radiovågor används inom en rad olika applikationer, bland annat för radiokommunikation, radar, medicinsk diagnos och terapi (t.ex. magnetresonanstomografi och strålbehandling), navigering och avståndsmätning.

'Venösa okklusiva lungssjukan' (VTE eller venös tromboembolism) är en sammanfattande benämning på sjukdomstillstånd som orsakas av blodproppar i de stora venerna i bukregionen (djupa venerna) eller i lungorna (lungemboli).

En blodpropp i en djup ven kan leda till att delar av proppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungorna, där den kan orsaka skada på lungvävnaden. I allvarliga fall kan det leda till andningssvårigheter, sänkt syresättning i blodet och i värsta fall hjärtstillestånd eller död.

VTE är en allvarlig sjukdom som behöver snarast möjligt behandlas med blodtunnande läkemedel för att förhindra ytterligare proppbildning och för att försöka upplösa befintliga proppar. Fysisk aktivitet, kompressionstextilier och andra preventiva åtgärder kan också användas för att minska risken för nya blodproppar.

Den inre hinna i hjärtat kallas endokard. Det är ett tunnt lager av celler som tapetserar insidan av hjärtkammare och hjärtklaffar. Endokardet producerar också en del av de strukturer som hjärtkvalfarna (hjärtklaffarna) består av, så kallade heart valve leaflets. Ibland kan endokardit (infektion i endokardet) uppstå, vilket kan leda till allvarliga komplikationer om det inte behandlas akut.

I en medicinsk kontext refererer tidsfaktorer ofte til forhold der har med tiden at gøre, når det kommer til sygdomme, behandlinger eller sundhedsforhold. Det kan eksempelvis være:

1. Akutte vs. kroniske tilstande: Hvor akutte tilstande kræver øjeblikkelig medicinsk indgriben, kan kroniske tilstande udvikle sig over en længere periode.
2. Tidspunktet for diagnose og behandling: Hvor hurtigt en sygdom identificeres og behandles, kan have væsentlig indvirkning på prognosen.
3. Forløb og progression af en sygdom: Hvor lang tid en sygdom tager at udvikle sig eller forværres, kan have indvirkning på valget af behandling og dens effektivitet.
4. Tidligere eksponeringer eller længerevarende sundhedsproblemer: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til tidligere eksponeringer for miljøfaktorer, infektioner eller livsstilsvalg, der kan have indvirkning på senere helbredsudvikling.
5. Alder: Alderen kan have indvirkning på risikoen for visse sygdomme, svarende til at visse sygdomme er mere almindelige hos ældre end yngre mennesker.
6. Længerevarende virkninger af behandling: Tidsfaktoren spiller også en rolle i forhold til mulige bivirkninger eller komplikationer, der kan opstå som følge af længerevarende medicinske behandlinger.

I alle disse tilfælde er tidsfaktoren en vigtig overvejelse i forbindelse med forebyggelse, diagnostisk og terapeutisk beslutningstagen.

'Utrustningsdesign' (engelska: 'Medical Device Design') är ett område inom produktutveckling som fokuserar på att skapa, utforma och ta fram medicinska enheter och tillbehör. Enligt FDA (US Food and Drug Administration) är en medicinsk enhet något som:

1. är avsett för användning i människor diagnostiskt eller terapeutiskt, och
2. inte åstadkommer sin verkan genom kemiska aktivitet eller metabolism i eller på kroppen och som inte är en farmakologisk, immunologisk eller genetisk produkt.

Exempel på medicinska enheter inkluderar pacemakers, defibrillatorer, proteser, ortopediska instrument, katetrar, operationsbord och annan sjukvårdsutrustning.

Utrustningsdesign innefattar ett brett spektrum av aktiviteter, från behovsanalys, konceptutveckling, detaljerad design, prototypning, tillverkning och verifiering/validering enligt medicinska enhetsregleringsmyndigheters krav. Utrustningsdesigner måste ha kunskap inom områden som biokompatibilitet, användarcentrerad design, riskhantering, materialval och systemintegrering för att skapa säkra, effektiva och tillförlitliga medicinska enheter.

Interventionell radiografi är en subspecialitet inom radiodiagnostik som innebär att läkare utför minnläkarprocedurer med hjälp av röntgenstrålning och kontrastmedel. Procedurerna kan vara diagnostiska eller terapeutiska i naturen och inkluderar ofta att placera katetrar, spetsar eller andra instrument i kroppens blodkärl eller håligheter under direkt visuell kontroll med hjälp av röntgenstrålning.

Exempel på interventionella radiografiska procedurer är:

* Angiografi: en undersökning där kontrastmedel injiceras i blodkärlen för att studera deras struktur och funktion.
* Embolisation: en terapeutisk procedur där blödning stoppas eller onormal blodflöde reduceras genom att blockera ett blodkärl med hjälp av spetsar, koiler eller andra material.
* Dränage: en terapeutisk procedur där vätska eller luft dräneras från en kroppshålighet eller cysta med hjälp av en kateter.
* Biopsi: en diagnostisk procedur där ett vävnadsprov tas för att undersöka och fastställa en diagnos på en sjukdom.

Interventionell radiografi kräver speciell utbildning och skicklighet inom både radiodiagnostik och interventionell teknik, samt en god förståelse av anatomi, fysiologi och patofysiologi.

"Koronarsinus" er en betegnelse for de blodkar som leverer ilt og næring til hjertet. Det består af to hovedgrene, den venstre og højre koronarcirkulation, som deler sig i flere mindre grene for at forsyne hele hjertet med blod. Den venstre koronarcirkulation leverer blod til det venstre ventrikel og atrien, mens den højre koronarcirkulation leverer blod til det højre ventrikel og atrium samt deler af den venstre side af hjertet. Koronarsinusen kan blive forsnævret eller blokeret, fx som følge af aterosklerose, hvilket kan medføre angina pectoris eller et hjerteinfarkt.

Hjärtblock, eller kardiogenn conductionsrubbning, är ett tillstånd där hjärtats elektriska ledningssystem inte fungerar korrekt, vilket kan orsaka en försämrad hjärtrytm. Det finns två typer av hjärtblock:

1. Fullständigt hjärtblock (Complete Heart Block): Detta inträffar när det saknas ledningsimpulser mellan överhuset och underhuset i hjärtat, vilket orsakar en mycket lång eller ingen konduktion alls. Detta kan leda till att hjärtrytmen blir mycket långsam (bradykardi) eller oregelbunden, och i vissa fall kan det vara livshotande om det inte behandlas.
2. Partiellt hjärtblock (Incomplete Heart Block): Detta inträffar när ledningsimpulserna från överhuset till underhuset är fördrömdas eller blockerade delvis, vilket kan orsaka en långsam hjärtrytm eller en oregelbundenhet i rytmen. I vissa fall behöver det inte behandlas, men om symtomen är allvarliga kan medicinsk behandling vara nödvändig.

Hjärtblock kan orsakas av olika faktorer, inklusive hjärtsjukdomar, skador på hjärtat, infektioner och vissa läkemedel. Symptomen på hjärtblock kan variera från att inte ha några symtom alls till yrsel, svimning, andnöd eller smärta i bröstet. Behandlingen av hjärtblock beror på orsaken och svårighetsgraden av tillståndet.

Hjärtseptumet är en anatomisk struktur i hjärtat som delar hjärtkammaren i två delar: vänster och höger. Det består av två skilda delar - septum primum och septum secundum. Septum primum är den första septala structuren som bildas under fostrets utveckling, medan septum secundum är en senare struktur som bildas ovanför septum primum.

Septum primum och septum secundum lämnar en öppning mellan sig kallad foramen ovale, som under fostertiden tillåter blod att passera fritt från höger hjärtkammare till vänster hjärtkammare. Efter födelsen stängs foramen ovale ofta av självt när trycket i lungkretsloppet ökar, men kan ibland vara öppet och orsaka ett hjärtfel som kallas för foramen ovale persistens.

I allmänhet är hjärtseptumets funktion att separera blodet i höger och vänster hjärtkammare så att det kan pumpas till olika delar av kroppen via lungslingan respektive systemkretsloppet.

Långtids-EKG, även kallat Holter-EKG eller kontinuerligt EKG, är en metod för att övervaka och registrera hjärtats elektriska aktivitet under en längre tidsperiod, vanligen 24 timmar eller mer. Den innebär att en liten, bärbar enhet fästes på kroppen och kopplas till huden med hjälp av elektroder. Enhetens uppgift är att registrera och spara EKG-data kontinuerligt under den tidsperiod som övervakningen varar.

Denna typ av undersökning används ofta för att diagnosticera oregelbundenheter i hjärtats rytm, såsom aritmier eller pauser, som kan vara asymptomatiska eller orsaka symtom som yrsel, svimningar, bröstsmärtor eller andningssvårigheter. Långtids-EKG kan också användas för att övervaka effekterna av mediciner eller andra behandlingar på hjärtats funktion.

Cardiac catheterization is a medical procedure where a thin, flexible tube called a catheter is inserted into the blood vessels or heart. This procedure is typically performed to diagnose and treat various cardiovascular conditions such as:

1. Coronary artery disease (CAD): To evaluate the extent of blockages in the coronary arteries and determine if any revascularization procedures, like angioplasty or bypass surgery, are necessary.
2. Valvular heart disease: To assess the function and structure of heart valves and determine the need for surgical repair or replacement.
3. Cardiomyopathy: To evaluate the pumping ability of the heart and identify any underlying causes.
4. Congenital heart defects: To diagnose and plan treatment for structural abnormalities present at birth.
5. Blood clotting disorders: To assess blood flow in the heart and determine if there is a risk of blood clots forming.
6. High blood pressure in the lungs (pulmonary hypertension): To evaluate the cause and severity of the condition.

During cardiac catheterization, various measurements and tests can be performed, including:

1. Coronary angiography: A dye is injected into the coronary arteries to visualize any blockages or narrowing.
2. Left ventriculography: A dye is injected into the left ventricle (the heart's main pumping chamber) to assess its function and contractility.
3. Hemodynamic measurements: Pressures within the heart chambers and blood vessels are measured to evaluate cardiovascular function.
4. Electrophysiology studies: To diagnose and treat abnormal heart rhythms (arrhythmias).

Cardiac catheterization is usually performed under local anesthesia, with sedation to help the patient relax. The procedure typically takes 30 minutes to a few hours, depending on the complexity of the case. After the procedure, patients are monitored for several hours and may need to stay in the hospital overnight. Possible risks include bleeding, infection, damage to blood vessels or heart structures, and allergic reactions to the contrast dye used during the procedure.

"Genomförbarhetsstudier", eller "feasibility studies", är en typ av klinisk forskning som utförs för att undersöka hur en kommande större studie kan planeras, koordineras och genomföras på ett effektivt sätt. Dessa studier har ofta som syfte att testa olika aspekter av en framtida klinisk prövning, till exempel rekryteringsprocessen, datainsamlingen, datahanteringen och -analysen, samt deltagarnas tålamod och acceptans för studiens design och genomförande.

Genomförbarhetsstudier är vanligtvis mindre i skala än en fullskalig klinisk prövning och inkluderar ofta ett begränsat antal deltagare. Dessa studier kan hjälpa forskarna att identifiera och lösa eventuella problem eller utmaningar som kan uppstå under en kommande större studie, vilket i sin tur kan leda till en mer effektiv och framgångsrik genomförande av den slutliga kliniska prövningen.

Förmaksfunktion, vänster, är ett medicinskt begrepp som refererar till den funktion som vänster förmak har i hjärtat. Vänster förmak är en av de fyra hjärtkamrarna och fungerar som en slags ventil som kontrollerar flödet av syresatt blod från lungorna in i vänster kammar. När vänster förmak kontraherar (sammandraget sig), pressas blodet genom mitralisklaffen och in i vänster kammare, varpå det pumpas ut till kroppen genom aortaklaffen och aortan. Förmaksfunktionen, vänster, kan påverkas av olika hjärtsjukdomar, såsom mitralisklaffsstenos (trångning av mitralisklaffen) eller mitralisklaffsregurgitation (slapphälle på mitralisklaffen), vilket kan leda till ökad tryck i vänster förmak och symtom som andnöd, trötthet och vatteningress i lungorna.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning. Den innebär att data insamlas prospektivt, det vill säga efter ett bestämt datum och framåt, medan deltagarna fortfarande är i livet och studeras över en viss tidsperiod. Detta står i kontrast till retrospektiva studier, där data insamlas genom att granska redan existerande data eller dokument från tidigare händelser.

Prospektiva studier kan vara antingen kohortstudier eller longitudinella studier. I en kohortstudie följs två eller flera grupper med deltagare som har olika exponeringar för en viss riskfaktor över tid, och man jämför huruvida de utvecklar en viss sjukdom eller inte. I en longitudinell studie följs en population under en längre tidsperiod för att undersöka hur förändringar i olika variabler relaterar till hälsoutfall eller andra utgångar.

Prospektiva studier anses ofta ge starkare bevis som stöd för orsakssamband än retrospektiva studier, eftersom de minskar risken för återblickars bias och ger möjlighet att kontrollera för konfoundingare. Dock kan de vara tidskrävande och dyra att genomföra.

Sinustakykardi är ett tillstånd där hjärtats sinusknut, som är den normala elektriska ledningen i hjärtat som sätter igång varje hjärtslag, genererar en hastigare än normalt antal slag per minut. Detta kan orsaka en ökad puls- och hjärtfrekvens över 100 slag per minut vid vila. Orsaken till sinustakykardi kan variera, men det kan ibland förekomma som ett symtom på olika hjärtsjukdomar eller andra sjukdomstillstånd som påverkar autonoma nervsystemet. I vissa fall kan sinustakykardi behöva behandlas med mediciner eller andra terapeutiska åtgärder för att förebygga komplikationer och undvika skada på hjärtat.

Förmaksfunktionen hos höger sida av hjärtat, även känd som Trikuspidalvvalven, innebär att den reglerar flödet av blod från höger förmak till höger lungartär. Det gör detta genom att öppna och stänga sig i takt med hjärtats slag för att kontrollera riktningen och hastigheten på blodflödet. Förmaksfunktionen är viktig för att säkerställa att blodet flödar korrekt genom kroppen och att hjärtat fungerar effektivt.

En central venösk kateter (CVC) är en slang som placeras i en central venös blodkärl, vanligtvis i överhuset. Det används ofta för att administrera läkemedel, nutrition, fluid och att mäta centralt veneröst tryck. CVC:er kan vara kort- eller långtidskatetrar beroende på behandlingens längd. De kan placeras i olika stora venösa blodkärl som subklaviella, jugulara och femoralvenen. Placeringen av en CVC bör utföras under strikt steril teknik för att minska risken för komplikationer såsom infektion och emboli.

Elektrofysiologi är en medicinsk specialitet som handlar om studiet av den elektriska aktiviteten hos levande vävnader, särskilt hjärt- och nervvävnader. Inom kardiologin används elektrofysiologi för att diagnostisera och behandla olika typer av hjärtsjukdomar, till exempel aritmier (för fått eller för snabb hjärtrytm).

Inom neurofysiologin används elektrofysiologiska tekniker för att studera den elektriska aktiviteten i nervceller och deras signalering till varandra. Detta kan ske genom att placera elektroder på ytan av hjärnan eller inuti nervbanor för att mäta den elektriska aktiviteten under olika förhållanden, till exempel under vakenhet eller sömn, och under olika sjukdomszuständerna.

Elektrofysiologin är en mycket avancerad teknik som kräver speciell utbildning och erfarenhet för att kunna tolka de komplexa mönstren av elektrisk aktivitet som kan ses i levande vävnader.

Retrospective studies, på svenska retroaktiva studier, är en typ av observational study där forskare analyserar data som har samlats in före studiens början. Dessa studier undersöker ofta associationer mellan utsatta faktorer och utfall i en population under en given tidsperiod.

Retrospektiva studier kan vara antingen fall-kontrollstudier eller kohortstudier. I en fall-kontrollstudie väljer forskaren ut individer med ett specifikt utfall (fall) och jämför dem med en kontrollgrupp som inte har detta utfall. I en kohortstudie följs två eller flera grupper av individer över tid, där den ena gruppen är exponerad för en viss riskfaktor och den andra inte är det.

Retrospektiva studier kan vara användbara när det finns redan tillgängliga data som kan användas för att besvara ett forskningsfrågor, men de har också nackdelar. Dessa studier kan vara såriga för bias eftersom de är beroende av att data har samlats in på ett korrekt och konsistent sätt före studiens början. Det kan också vara svårt att etablera orsakssamband mellan exponeringar och utfall i retroaktiva studier eftersom det kan finnas okända eller outtalade variabler som påverkar resultaten.

'Förmaksprematurslag' är en term inom obstetrik och gynekologi som används för att beskriva ett födsloskede som inte har nått mycket längre än 37 veckor av graviditeten, men som fortfarande är för tidigt för att vara en fullt utvecklad terminsfödsel. Detta sker vanligtvis mellan 34 och 36+6 veckor av graviditeten. Förmaksprematurslag kallas också ofta för "sen prematur" eller "gräns premature".

Förmaksprematurslag kan vara associerade med vissa hälsoproblem hos barnet, även om de generellt sett tenderar att ha mindre komplikationer än dem födda tidigare under graviditeten. Dessa problem kan inkludera andningssvårigheter, lägre födelsevikt och längre vistelse i neonatalintensivvården (NICU). Även om det finns risker för barnet vid förmaksprematurslag, är det viktigt att notera att många barn som föds under denna tidsperiod kommer att utvecklas normalt och inte drabbas av några långsiktiga hälsoproblem.

En esofagusfistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan matstrupen (esofagus) och ett annat organ eller yttre yta. Den kan uppstå till följd av sjukdom eller skada, exempelvis efter en operation eller som komplikation till svår kronisk refluxsjukdom. Fisteln kan orsaka symptom som smärta, hosta, feber och infektion. Behandlingen kan omfatta mediciner, dränering och i vissa fall ytterligare operationer.

"Prematurslag" refererer til et fødsel som forekommer før den 37. graviditetsuge, altså før den forventede fødselsdato. Prematurslagger kan opdeles i forskellige kategorier alt efter hvor tidligt barnet fødes:

* Meget for tidligt (extremt) prematurslag: Født før 28 uger og 0 dage
* Meget for tidligt prematurslag: Født mellem 28 uger og 0 dage og 29 uger og 6 dage
* Moderat for tidligt prematurslag: Født mellem 30 uger og 0 dage og 33 uger og 6 dage
* Let for tidigt prematurslag: Født mellem 34 uger og 0 dage og 36 uger og 6 dage

Jo tidligere barnet fødes, desto større er risikoen for komplikationer og sundhedsproblemer. Prematurslagger kan have behov for speciel pleje på neonatal intensivafdelinger (NICU) og kan udvikle langvarige helbredsproblemer, herunder problemer med lungefunktion, øjne, hjerte, hjerne, mavesækken og tarmene.

'Vena azygos' är en bred, icke-parad sympatisk vener i bröstet och översta delen av magen hos människor. Den bildar en kontinuerlig blodkärlslinje från nedre delen av torax till övre delen av buken.

Vena azygos börjar som en liten gren vid högra sidan av ryggraden i ländryggen, och den samlar upp blod från de bakre delarna av kroppen. Den stiger sedan uppåt genom bröstkorgen och passerar bakom hjärtat, där den ansluter till högra lungans ven.

Vena azygos har en viktig funktion i att dränera blod från de övre delarna av kroppen när höger hjärtkammare inte fungerar korrekt, vilket kan hända vid hjärtsvikt eller andra sjukdomar som påverkar hjärtats funktion. I sådana fall kan vena azygos hjälpa till att lindra ökad tryck i de venösa blodkärlen och förhindra utvecklingen av ödem i lungorna.

Electrodes are medical devices that can be used to transmit or detect electrical signals in the body. In a medical setting, electrodes are often used in procedures such as electrocardiograms (ECGs) to monitor heart activity, or in electromyography (EMG) to assess muscle function.

An electrode typically consists of a conductive material, such as metal or a conductive gel, that is attached to the body with an adhesive or through other means. The electrode is connected to a monitoring device that can measure and interpret the electrical signals generated by the body.

In addition to their use in medical procedures, electrodes are also used in certain types of therapy, such as transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) for pain management.

I medicinska sammanhang kan "förmaksbihang" (engelska: accessory organs) vara olika strukturer som hjälper till att underlätta eller förbättra funktionen hos ett visst organ, ofta i samband med digestionsprocessen. Exempel på sådana förmaksbihang inkluderar:

1. Tungan: Hjälper till att smaka, känna och transportera maten till sväljen.
2. Käken och tänderna: Används för att tugga och mala maten innan den sväljs.
3. Spex: Producerar saliv som hjälper till att bryta ned maten och underlättar sväljning.
4. Buktag: Hjälper till att lagra mat och kontrollerar utsöndringen av digestiva enzymer i tunntarmen.
5. Levern: Filtrerar blodet, producerar gallan som hjälper till att bryta ned fett i tarmen och lagras glukos som energireserv.
6. Gallblåsan: Lagrar och koncentrerar gallan som kommer från levern och transporterar den till tarmen när den behövs för att bryta ned fett.
7. Bukspottkörteln: Producerar enzymer som hjälper till att bryta ned kolhydrater, protein och fetter i maten.
8. Lökremmen: Producerar slem som hjälper till att skydda och smörja tarmens slemhinna.

Det är värt att notera att definitionen av förmaksbihang kan variera beroende på kontext och specialitet inom medicinen.

Perifer kateterisering är en medicinsk procedur där en smal, böjlig tub (kateter) införs in i en artär eller ven i ett extremitet (t.ex. arm eller ben), vanligtvis för att administrera läkemedel, fluider eller för att genomföra diagnostiska tester. Detta skiljer sig från central kateterisering, där katetern placeras in i en stor vena nära hjärtat, till exempel subklaviakateterisering eller jukstakanalerar kateterisering. Perifer kateterisering används ofta för kortvarig behandling och är vanligt förekommande inom både akut- och planerad vård.

Terapeutisk irrigering (også kendt som terapi irrigering eller medicinsk irrigering) er en behandlingsmetode, der involverer at anvende en strøm af væske til at rense og desinficere en sår, et sår, en sutureret sårlæsion eller en indre kropsoverskæring (f.eks. efter en operation).

Den terapeutiske irrigering kan udføres ved hjælp af forskellige væsketyper, alt efter behandlingens formål. Nogle almindelige væsker omfatter fysiologisk saltvandsløsning, antiseptiske løsninger eller antibiotiske løsninger. Irrigeringen udføres ofte med en speciel irrigationspumpe eller en syringe under kontrolleret tryk for at sikre en effektiv, men skånsom behandling.

Den terapeutiske irrigering anvendes til en række formål, herunder:

1. At fjerne dødt væv, nekrose, blodprop eller infektiøs materiale fra sår og sår.
2. At reducere infektionsrisikoen og forbedre værtsforsvaret mod patogener.
3. At fjerne rester af kirurgiske klister, blodklumper eller andet uønsket materiale fra indre kropsoverskæringer.
4. At opnå bedre visualisering og rengøring af sår og sår under operationer eller procedurer.
5. At forbedre vaskulær gennemstrømning og hjælpe med at reducere svulst i området.

Den terapeutiske irrigering er en effektiv behandlingsmetode, der anvendes i mange medicinske specialer, herunder kirurgi, ortopædi, plastikkirurgi, onkologi og vård af sår.

Urinvägskateterisering (urinary catheterization) är en medicinsk procedur där en slang, kallad urinkateter, placeras in i urinblåsan (urinal bladder) via urinröret (urethra). Detta görs vanligtvis för att underlätta avflödet av urin när en patient har svårigheter att urinera själv, till exempel på grund av operation, infektion, neurologisk skada eller andra hälsoproblem. Urinkatetern kan vara kvar i flera dagar eller veckor beroende på patientens behov och tillstånd. Denna procedur bör utföras med största möjliga omsorg för att undvika komplikationer som infektioner och skador på urinvägar och blåsa.

Förmaksseptum är den vävnadsmassa som separerar de två övre kamrarna (förmak) i hjärtat. Det består av muskel- och bindväv och har till uppgift att förhindra att syrerikt blod från det ena förmaket blandas med syrefattigt blod i det andra förmaket. Ett hål i förmaksseptum kallas för atrial septaldefekt (ASD) och kan orsaka problem med hjärtfunktionen.

'Hjärtskada' är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som orsakar skada på hjärtmuskulaturen eller hjärtats andra strukturer. Det kan bero på olika orsaker, såsom hjärtinfarkt, högt blodtryck, infektion eller genetiska faktorer. Här är några exempel på specifika typer av hjärtskador:

1. Myokardieffekter (hjärtmuskelskador): Detta kan orsakas av olika faktorer, såsom syrerikt blod (ischemi) eller direkt skada till hjärtmuskulaturen. Hjärtmuskeln kan bli permanent skadad och förtjockad (hypertrofi), vilket kan leda till hjärtsvikt.

2. Hjärtklaffskador: Hjärtkvalleflöjlarna kan skadas på grund av olika orsaker, såsom infektion (till exempel reumatisk feber), högt blodtryck eller åldersrelaterad nedbrytning. Skador på hjärtkvalven kan leda till läckage (regurgitation) eller stenos (nedsatt öppning).

3. Hjärtsäcksinflammation (perikardit): Detta är en inflammation av den membran som omsluter hjärtat (hjärtsäcken). Orsakerna kan vara infektion, trauma eller autoimmuna sjukdomar.

4. Koronara artärsjukdom: Detta innebär att koronarartärerna, de blodkärl som försörjer hjärtmuskulaturen med syre och näringsämnen, är skadade eller blockerade. Det kan leda till små eller stora hjärtinfarkter (hjärtattacker).

5. Kardiomyopati: Detta är en allmän benämning på olika sjukdomar som drabbar hjärtmuskulaturen och kan orsaka strukturella och funktionella förändringar i hjärtat.

6. Hjärtklaffssjukdom: Detta innebär att en eller flera av hjärtkvalven är skadade, vilket kan leda till läckage eller stenos.

7. Endokardit: Detta är en infektion som drabbar det inre lagret av hjärtats väggar och hjärtkvalven (endokardet). Orsakerna kan vara bakterier, virus eller svampar.

En medicinsk definition är en cicatrix (eller cicatrice) ett permanent ärr som bildas när huden eller andra vävnader läker efter en skada, såsom en sår, operationssår eller brännskada. Cicatrices uppstår när kroppen producerar kollagen för att stänga och reparera sårvävnan. När cicatrices bildas kan de variera i storlek, form, färg och höjd beroende på individuella faktorer som ärftlighet, ålder, belastning, plats på kroppen och djupet av skadan. I vissa fall kan cicatrices vara estetiskt störande eller orsaka funktionella problem, till exempel när de begränsar rörelser eller orsakar smärta.

Transesophageal Ekokardiografi (TEE) är en specifik typ av ekokardiografi, eller ultraljudsundersökning av hjärtat. TEE skiljer sig från den vanligare formen av ekokardiografi, transtorakal ekokardiografi (TTE), genom att sonden placeras i matstrupen istället för på bröstkorgen. Detta ger en mer direkt och klar bild av hjärtats strukturer, särskilt av baksidan av mitralisklaffsen och av det övre komplexet av lungartärerna. TEE används ofta under operationer eller invasiva procedurer för att övervaka hjärtfunktionen i realtid, samt för att diagnostisera olika former av strukturella hjärtsjukdomar som endokardit, klaffproblem och blodproppar i lungartärerna.

En hjärtkammare är en muskelartad flik som delar övre och undre halvorna (ventriklarna) av hjärtat. Det finns två hjärtkamrar i människohjärtat: höger och vänster hjärtkammare. Deras främsta funktion är att kontrollera flödet av blod till och från hjärtat genom att öppnas och stängs under varje hjärtslag.

Höger hjärtkammare pumpar normalt sett syrefattigt blod till lungorna för att fyllas på med syre, medan vänster hjärtkammare pumpar syresatt blod till resten av kroppen. När hjärtkamrarna stängs bildas slagkraftiga kontraktioner som pumpar blodet genom blodkärlen och förser oss med den syre- och näringsrika blodflöde vi behöver för att överleva.

Den övre hålven (latin: foramen magnum) är ett stort hål i den bakre delen av kraniet där ryggmärgen passerar in i ryggraden. Det är en viktig passage för nervbanor och blodkärl som förbinder hjärnan med resten av kroppen.

Cardiac imaging techniques are diagnostic methods used to visualize and assess the structure and function of the heart. These techniques can be non-invasive or invasive, and they use various forms of energy such as sound waves, radiation, and magnetic fields to produce detailed images of the heart. Here are some common cardiac imaging techniques:

1. Echocardiography: This is a non-invasive technique that uses ultrasound waves to create images of the heart's structure and function. It can provide information about the size and shape of the heart chambers, thickness of the heart walls, valve function, and blood flow.
2. Cardiac Magnetic Resonance Imaging (MRI): This is a non-invasive technique that uses magnetic fields and radio waves to create detailed images of the heart's structure and function. It can provide information about the size and shape of the heart chambers, thickness of the heart walls, valve function, blood flow, and scar tissue in the heart muscle.
3. Computed Tomography (CT) Angiography: This is a non-invasive technique that uses X-rays to create detailed images of the heart's blood vessels. It can provide information about the presence and extent of coronary artery disease, including blockages and narrowing of the blood vessels.
4. Nuclear Cardiac Imaging: This is a non-invasive technique that uses small amounts of radioactive material to create images of the heart's blood flow and function. It can provide information about the presence and extent of coronary artery disease, including areas of reduced blood flow and damaged heart muscle.
5. Cardiac Catheterization: This is an invasive technique that involves inserting a thin tube called a catheter into a blood vessel in the arm or leg and guiding it to the heart. It can provide information about the heart's structure and function, including the pressure and flow of blood through the heart chambers and blood vessels.

Overall, cardiac imaging techniques play an essential role in the diagnosis, treatment, and management of various heart conditions, including coronary artery disease, heart failure, valve disorders, and congenital heart defects.

Hjärtlektrofysiologi är en subspecialitet inom kardiologi som handlar om att studera och undersöka den elektriska aktiviteten hos hjärtat. Detta innefattar diagnostisering och behandling av olika former av hjärtrytmrubbningar (arytmier), såväl som att analysera andras effekter på hjärtats elektriska system.

Exempel på metoder som används inom hjärtlektrofysiologi är elektrokardiogram (ECG), Holters monitoring, eventrecorder, implanterbara löpande ECG-sladdar och elektrofysiologiska studier (EPS). Under en EPS kan speciella katter placeras i hjärtat för att mäta dess elektriska egenskaper och stimulera dess aktivitet, vilket kan användas för att diagnostisera och behandla olika typer av hjärtrytmrubbningar. Behandlingar som kan utföras under en EPS innefattar ablation, där man med hjälp av het eller kyla förstör specifika delar av hjärtats elektriska ledningssystem för att korrigera rubbningar i rytmen.

Elektriska brännskador definieras som skador på huden och/eller underliggande vävnad orsakade av kontakt med elektrisk ström. Skadan kan vara både termisk, till följd av den värmeproduktion som uppstår när strömmen passerar genom kroppen, och mekanisk, på grund av de direkta muskelkontraktionerna som strömmen orsakar.

Graden av skada beror på flera faktorer, inklusive strömmens storlek (mätt i ampere, A), spänningen (mätt i volt, V) och frekvens (mätt i hertz, Hz), varaktigheten av exponeringen, vävnadens resistans mot strömmen samt individuella faktorer som ålder och hälsotillstånd.

Lägre spänningar under 50 V kan i allmänhet betraktas som relativt ofarliga, medan spänningar över 1000 V kan leda till allvarliga skador eller dödsfall. Vid kontakt med höga spänningar kan det inträffa att hjärtat stannar, vilket kallas för elektrisk hjärtstopp och är en akut livshotande situation som kräver omedelbar behandling.

Elektriska brännskador kan vara särskilt vanliga inom vissa yrkesgrupper, till exempel elarbetare, men kan även drabba enskilda individer under vardagliga aktiviteter när de exponeras för felaktigt anslutna elektriska apparater eller utrustningar.

"Three-dimensional image creation" in medical terms refer to the use of technology to create a 3D representation of anatomy, physiological processes, or pathology within the human body. This can be achieved through various imaging techniques such as computed tomography (CT), magnetic resonance imaging (MRI), ultrasound, and confocal microscopy. These images allow medical professionals to visualize and analyze structures and functions in greater detail, providing valuable information for diagnosis, treatment planning, and research.

Three-dimensional image creation can also be used in surgical planning and guidance, allowing surgeons to practice and simulate procedures before performing them on patients. Additionally, 3D printing technology has emerged as a powerful tool for creating physical models of patient anatomy, providing a hands-on tool for surgeons to plan and rehearse complex surgeries. Overall, three-dimensional image creation has revolutionized the field of medicine, improving diagnostic accuracy, surgical outcomes, and patient care.

Ebstein's anomali är en medfödd hjärtsjukdom där den tricuspida klaffen (klaffen mellan högeratrium och högerventrikel) sitter placerad längre ned i högerventrikeln än normalt. Detta kan leda till insufficiens (bakflöde) av blod från högerventrikel till högeratrium under varje hjärtslag. Sjukdomen kan också vara associerad med andra strukturella och elektriska abnormaliteter i hjärtat. Symptomen kan variera från milda till allvarliga, beroende på graden av insufficiens och förekomsten av andra abnormaliteter. Behandlingen kan omfatta medicinsk behandling, operation eller kombinationen av båda.

En urinary catheter är ett medicinskt instrument som används för att dränera urin från urinblåsan. Det kan vara indikerat i olika situationer, till exempel vid svårigheter att tömma blåsan själv, under operationer eller vid långvarlig sängliggande.

Det finns två huvudsakliga typer av urinary catheters: Foley catheters och straight catheters. Foley cathetern är den mest vanliga typen och har en inflatable balloon på änden som håller katten inne i urinblåsan. Straight catheters saknar ballong och används oftast under kortare tidsperioder.

Urinary catheters bör hanteras med stor omsorg för att undvika infektioner och skador på urinvägarna.

Postoperativa komplikationer refererer til uventede eller abnorme begivenheder, der opstår som følge af en kirurgisk indgreb. Disse kan optræde under, umiddelbart efter eller op til flere uger efter operationen. Postoperative komplikationer kan have forskellige årsager, herunder patientens alment tilstand, foreliggende sygdomme, operationskomplikationer og lægebehandling.

Typiske postoperative komplikationer omfatter:

1. Infektioner: Disse kan opstå i såvel operationssår som andre dele af kroppen. Symptomer inkluderer rødme, smerte, varme og udflåd ved operationssår samt feber og almelt ubehag.
2. Blødninger: Disse kan være svære at opdage, men symptomer som blålige eller sorte øjne, smerte, hævede områder ved operationssår eller en pludselig forringelse af patientens tilstand kan indikere en blødning.
3. Tromboemboli: Blodprop i dyb venen (dybvenetrombose) eller lungeemboli kan opstå som følge af koagulation og blodets langsomme strøm under operationen. Symptomer på en dybvenetrombose omfatter smerte, varme og rødme i benet, mens lungeemboli kan vise sig ved pludselig åndedrætsbesvær, brystsmerter eller kramper.
4. Lungekomplikationer: Pneumoni, atelektaser (sammentrækning af lungerne) og pleurisy kan opstå som følge af indånding af maveindhold under operationen eller forringet lungefunktion efter operation. Symptomer inkluder åndedrætsbesvær, hoste og feber.
5. Infektion: Bakterielle infektioner kan opstå i operationssår, urinveje, lungerne eller blodet. Symptomer som rødme, smerte, varme, svulst ved operationssår, hoste, feber og forringelse af patientens tilstand kan indikere en infektion.
6. Anæmi: Blodtab under operation kan føre til anæmi. Symptomer som træthed, hovedpine, svimmelhed og blåfarvethed i huden kan indikere anæmi.
7. Hjerneskader: Forringet blodtilførsel til hjernen under operation kan føre til hjernebskader. Symptomer som forvirring, svimmelhed, smerte og lammelse i ansigt eller lemmer kan indikere en hjernebskade.
8. Psykologiske problemer: Depression, angst og posttraumatisk belastningsreaktion kan opstå efter operation. Symptomer som søvnløshed, manglende appetit, træthed, irritabilitet, forvirring og svimmelhed kan indikere psykologiske problemer.
9. Smerter: Akutte og kroniske smerter kan opstå efter operation. Symptomer som smerte i lemmer, rygsøjle eller brystkasse kan indikere smerter.
10. Funktionsnedsættelse: Nedsat lungekapacitet, nedsat muskelkraft og nedsat mobilitet kan opstå efter operation. Symptomer som svimmelhed, træthed, hoste, åndedrætsbesvær og smerte i lemmer kan indikere funktionsnedsættelse.

Det er vigtigt at have en løbende dialog med lægerne og sygeplejerskerne for at opdage tidligt enhver komplikation og behandle den hurtigst muligt.

Hjärtdefibrillering är ett läkarbehandlingsförfarande som används för att korrigera oregelbundenheter i hjärtats rytm, så kallad fibrillation eller flutter. Detta görs med hjälp av en defibrillator, en apparat som kan leverera en elektrisk stöt till hjärtat för att återställa ett normalt hjärtrytm.

Det finns två typer av hjärtdefibrillering: extern och intern. Extern defibrillering används när defibrillatorn placeras utanpå kroppen, medan interna defibrillatorer placeras inuti kroppen, ofta under huden eller i bröstkorgen.

Hjärtdefibrillering kan rädda livet för personer som drabbas av plötslig hjärtstopp eller andra allvarliga hjärtrubbningar. Den bör utföras så snart möjligt efter att oregelbundenheten i hjärtat upptäckts, för att öka chanserna till ett gott resultat.

'Utrustningsfel' (eng. equipment failure) är inom medicinsk kontext en term som refererar till att ett medicinskt eller sjukvårdsrelaterat maskin- eller systemverktyg har misslyckats eller inte fungerar korrekt, vilket kan ha en negativ påverkan på patientens vård och säkerhet. Detta kan bero på flera faktorer, till exempel slitage, felaktig användning, underhållsbehov eller designbrister.

En utrustningsfel kan potentiellt leda till allvarliga konsekvenser för patienten, såsom skada, sjukdom eller död, beroende på vilken typ av utrustning som är inblandad och hur länge felet varar. Därför är det viktigt att ha rutiner och procedurer i placering för att regelbundet kontrollera, underhålla och reparera medicinsk utrustning för att undvika sådana incidenter.

Kammarseptum är en anatomisk struktur i hjärtat som separerar de två övre hjärtkammarna, vänster och höger kamra. Det består av ett tjockt muskulärt skikt och har en speciell formad öppning, kallad foramen ovale, under fostertiden som tillåter blod att passera mellan kamrarna. Efter födseln börjar foramen ovale normalt stängas upp och stängs slutligen under de första levnadsmånaderna. I vissa fall kan foramen ovale dock stanna öppet, vilket kallas för en persisterande foramen ovale (PFO), och kan vara kliniskt signifikant i vissa medicinska tillstånd som exempelvis stroke eller dykarsjuka.

'Sinus aortae' er en del av hjertet og er definert som en muskelpose i venstre kammer (ventrikel) av hjertet. Den er lokisert mellom aortaens rot og den muskulære delen av aortaklappen. 'Sinus aortae' inneholder noen av de conducting slemhinnene som hjelper til å koordinere hjertets slag. Den er også en plassering for elektrisk aktivitet og kan være involvert i bestemte typer av hjerterhythmestørrelser, som f.eks. forkortede QT-intervaller.

'Sinusknut' (eller 'sinusbLOKKER') er en tilstand der en eller flere av de luftfyltede huler i ansiktet, kjent som kjøttsinuser, blir inflammerte og infisjerte. Dette fører til smerter, trykk og/eller svedt nese. Sinusknuter kan være akutt eller kronisk, og de kan være forårsaket av en infeksjon, allergi eller andre medisinske tilstander. Akut sinusknut oppstår ofte som en komplikasjon til en infeksjon i øvre luftveier, mens kronisk sinusknut kan være mer utfordrende å behandle og kan forårsake langvarige symptomer.

Den nedre hålven (latin: cavum ventriculi inferius) är den lägsta delen av magsäcken. Den ligger under överkanten av levern och har en utbuktning som kallas magmunnen eller fundus. I den nedre hålven sker det mesta av magens sammandragningar, vilket bland annat hjälper till att bryta ner maten med hjälp av magsaften.

Ekokardiografi är en icke-invasiv diagnostisk metod inom medicinen, särskilt inom kardiologi. Den använder ultraljud för att generera bilder och information om hjärtats struktur och funktion. Ekokardiografin kan visa olika aspekter av hjärtat, såsom kamrarnas storlek, tjocklek och rörelser, hjärtpumpningens effektivitet, hjärtklaffarnas funktion och om det finns några strukturella skador eller abnormaliteter i hjärtat. Metoden är smärtfritt och säker för patienten, eftersom den inte använder joniserande strålning som röntgen. Ekokardiografi kan användas för att diagnostisera och övervaka olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtklaffsjukdomar, kardiomyopatier, perikardit och andra tillstånd som påverkar hjärtat.

Preexcitationssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp medicinska tillstånd där det föreligger en abnorm elektrisk förbindelse mellan kamrarna i hjärtat (kamrarörelseförloppet), vilket kan leda till en förtidig aktivering av kamrarna och därmed en förändrad hjärtrytm. Den vanligaste orsaken till preexcitationssyndrom är Wolff-Parkinson-White-syndrom (WPW-syndrom), som kännetecknas av en extra elektrisk väg mellan sinusknutan och kamrarna, kallad ett accessoriskt ledningsbund. Andra orsaker till preexcitationssyndrom kan inkludera andra typer av abnorma elektriska förbindelser, såsom Lown-Ganong-Levine-syndrom och Mahaim-förbindelser.

Det är värt att notera att preexcitationssyndrom inte alltid orsakar symptom eller komplikationer, men i vissa fall kan det leda till abnorma hjärtrytmrubbningar som kallas för paroxysmal supraventrikulär tachykardi (PSVT) eller, sällsyntare, ventrikulär tachykardi. Dessa rubbningar kan i sin tur orsaka symtom som yrsel, svimning, andnöd och bröstsmärta. I allvarliga fall kan de leda till allvarligare komplikationer såsom synkop eller hjärtstopp.

Kammarflimmer är en allvarlig rytmrubbning i hjärtat, som orsakas av snabba, oförenliga kontraktioner av kamrarna i vänster underhus. Detta leder till att hjärtat inte kan pumpa blod effektivt och kan orsaka ett plötsligt hjärtstopp. Symptomen på kammarflimmer kan inkludera yrsel, svimning, andnöd eller bröstsmärta. Behandlingen för kammarflimmer kan innebära elektrisk chock, mediciner eller en kombination av båda.

Prediktivt värde av tester (PDV) är ett mått på hur väl en given test kan förutsäga ett specifikt utfall eller en sjukdom hos en individ. PDV uttrycks vanligtvis som sannolikheten för att ett visst utfall ska inträffa baserat på resultatet av en given test.

PDV kan beräknas genom att jämföra sannolikheterna för att ett specifikt utfall ska inträffa med eller utan testresultatet. Denna jämförelse ger en odds ratio, som kan användas för att beräkna PDV.

PDV är viktigt inom klinisk praktik eftersom det kan hjälpa läkare att bedöma riskerna och möjligheterna för olika behandlingsalternativ. Det kan även användas för att screena populationer för högriskpatienter, vilket kan leda till tidigare identifiering och behandling av sjukdomar.

Det är viktigt att notera att PDV inte alltid är statiskt och kan variera beroende på populationen som testas och andra faktorer som prevalensen av sjukdomen, sensitiviteten och specificiteten hos testet. Därför bör PDV alltid tolkas i kontext och tillsammans med andra kliniska informationer.

En konstgjord pacemaker är ett medelelsesystem som används för att behandla abnormt långsamt hjärtslag (bradykardi) orsakat av en störd naturlig hjärtrytm. Pacemakern består av en liten batteridriven generator som är kopplad till elektroder som placeras i specifika delar av hjärtat. När pacemakern detekterar ett för långsamt hjärtslag skickar den en elektrisk impuls genom elektroderna till hjärtat, vilket orsakar en kontraktion och hjärtats slag frekvens ökar. På så sätt hjälper pacemakern till att upprätthålla en normal och effektiv hjärtrytm.

'Ultraljudsundersökning, interventionell' refererar till användandet av ultraljud (ekodoppler) som en guide för att genomföra en medicinsk procedure eller behandling. Ultraljuden ger realtidsbilder av olika vävnader och organ i kroppen, vilket gör det möjligt för läkaren att se precisely var den interventionella behandlingen ska utföras.

Detta kan exempelvis innebära att en radiolog eller kirurg använder ultraljuden som en guide när de placerar nålar, katetrar eller andra instrument in i kroppen för att behandla sjukdomar eller skada. Interventionell ultraljudsundersökning kan användas för en rad olika procedurer, till exempel dränering av abscesser eller cystor, injicering av lokalanestetika eller läkemedel, biopsier och minimalt invasiva kirurgiska ingrepp.

Fördelarna med interventionell ultraljudsundersökning inkluderar att den är icke-invasiv, säker, smärtfritt och ofta kan utföras på en ambulant basis. Den ger också direkt feedback till läkaren under proceduren, vilket kan hjälpa till att minska komplikationer och förbättra resultaten av behandlingen.

"Blodförtunningsmedel" er en overordnet betegnelse for lægemidler, der anvendes til at reducere eller forhindre dannelse af blodpropper (thrombus) i kroppen. Disse lægemidler kaldes også antikoagulantia eller blodtætningsmidler. Der er forskellige typer af blodförtunningsmedel, herunder:

1. Antikoagulanter: De forhindrer dannelse af blodpropper ved at hæmme Gerinningsfaktorer som thrombin eller faktor Xa. Eksempler på antikoagulanter inkluderer warfarin (Coumadin), heparin og nye orale antikoagulanter (NOAK) som apixaban (Eliquis), rivaroxaban (Xarelto) og dabigatran (Pradaxa).

2. Antiplatelet Agent: De forhindrer aggregation af blodplader, hvilket reducerer risikoen for at blodpropper dannes. Eksempler på antiplatelet agenter inkluderer acetylsalicylsyre (Aspirin), clopidogrel (Plavix) og dipyridamole (Persantine).

3. Trombolytiske Agenter: Disse lægemidler opløser eksisterende blodpropper ved at hjælpe med at omdanne fibrin, et protein der er en vigtig komponent i blodproppens struktur. Eksempler på trombolytiske agenter inkluderer alteplase (Activase) og streptokinase.

Det er vigtigt at notere, at brug af blodförtunningsmedel indebærer en øget risiko for indre blødninger, så det er vigtigt at veje potentialet for fordelen mod risikoen for hver individuel patient. Lægevidenskaben og farmakologien udvikler sig støt, så der kan opstå nye behandlingsmuligheder og metoder for at administrere disse lægemidler.

En kateterrelaterad infektion (CRI) är en infektion som uppstår när ett kateter placeras in i kroppen, oftast i en ven eller urinblåsan. Detta kan leda till att bakterier eller andra mikroorganismer får möjlighet att tränga in i kroppen och orsaka infektioner.

CRI delas vanligen upp i två kategorier: kateterrelaterad blodburna infektion (CRBI) och kateterrelaterad urinvägsinfektion (CRUI). CRBI kan orsakas av bakterier, svampar eller andra mikroorganismer som tränger in via katetern och sprider sig till blodomloppet. CRUI uppstår när bakterier eller andra mikroorganismer fäster sig vid katetern i urinblåsan och orsakar en infektion där.

CRI kan vara allvarliga och potentiellt livshotande, särskilt för personer med svaga immunsystem eller som har andra sjukdomar eller hälsoproblem. Symptomen på CRI kan inkludera feber, trötthet, ont i kroppen, röda eller små fläckar vid kateterns ingång, illamående och kräkningar, förvirring eller yrsel, behov av att urinera oftare än vanligt och smärta eller brännande känsla när man urinerar.

För att förebygga CRI kan det vara viktigt att följa goda hygieniska rutiner, att regelbundet kontrollera katetrarna och att ta bort dem så snart de inte längre behövs. Även korrekt placering och skött av katetrarna är viktiga för att minska risken för CRI.

Reoperation, även kallat "omopereration", är en term inom medicinen som refererar till att en patient behöver genomgå en ny operation för samma sjukdom eller skada efter att ha genomgått en tidigare operation. Det kan bero på att den första operationen inte löst problemet fullt ut, att komplikationer har uppstått eller att patientens tillstånd har försämrats. Orsaken och typen av reoperation varierar beroende på diagnosen och individuella faktorer hos patienten.

Enligt den medicinska ordboken Defibrillatorer, implanterbara är en liten defibrillator som placeras kirurgiskt under huden, vanligen nertill vänster bröstkorg. Den innehåller en batterikälla och elektronik som kan känna av oregelbundna hjärtrytmfel och ge ett elektriskt stöt så att hjärtat återfår sin normala rytm. Den är indikerad för patienter med högt risk för plötslig kardiovaskulär död på grund av allvarliga hjärtfel, såsom sällsynta former av hjärtflimmer (ventrikulärt flimmer/takykardi) eller svår hjärtsjukdom. Implanterbara defibrillatorer (ICD) kan rädda livet på patienter som annars skulle ha risk att dö inom kort på grund av sitt allvarliga hjärtfel.

Atrioventrikulär (AV) block är en hjärtsjukdom där det uppstår förseningar eller fullständiga upphöranden av elektrisk ledning mellan förmak och kamrar i hjärtat. Detta leder till oregelbundna eller saktade hjärtslag, beroende på graden av AV-block.

Det finns tre grader av AV-block:

1. Första graden: Försening av AV-ledningen, men alla hjärtslag leds igenom.
2. Andra graden: Vissa hjärtslag blockeras och saknas, vilket kan vara antingen Mobitz typ I eller Mobitz typ II. Mobitz typ I visar sig som en progressiv förlängning av PR-intervallet före ett blockerat slag, medan Mobitz typ II har konstant PR-intervall innan blockeringen.
3. Tredje graden (komplett AV-block): Ingen elektrisk ledning sker mellan förmak och kamrar, vilket leder till att förmaken pulserar oberoende av kamrarna. Kamrarnas slag regleras istället av en särskild mekanism i hjärtat som kallas för den intrinseka pacemakern (sinusknutan).

Atrioventrikulär block kan orsakas av olika faktorer, inklusive åldrande, hjärtsjukdomar, elektrolytbrist och vissa läkemedel. I allvarliga fall kan det behöva behandlas med en pacemaker.

Hjärtsjukdomar är ett samlingsbegrepp för olika sorters sjukdomar som drabbar hjärtat och blodkärlen. Det kan exempelvis innefatta:

1. Koronara hjärtklaffsjukdomar: Sjukdomar i de klaffar som reglerar blodflödet genom hjärtkammaren.
2. Kardiomyopati: En sjukdom i det muskulära vävnad som utgör hjärtats väggar.
3. Hjärtsvikt: När hjärtat inte kan pumpa blod effektivt till kroppen.
4. Rytmrubbningar (arrhythmier): Avvikelser i hjärtats slagrytm.
5. Koronara sjukdomar: Sjukdomar i de artärer som försörjer hjärtat med syre- och näringsriktigt blod. Exempelvis angina pectoris och hjärtinfarkt.
6. Hjärntumörer: Ovanliga, men allvarliga sjukdomar som kan påverka hjärtats funktion.
7. Kongenitala hjärtsjukdomar: Sjukdomar som förekommer vid födelsen och beror på felaktig utveckling under graviditeten.
8. Infektionsrelaterade hjärtsjukdomar: Sjukdomar orsakade av infektioner såsom endokardit, myokardit eller perikardit.

'Hjärttamponad' är ett medicinskt tillstånd där fluida eller gaser ansamlas utanför hjärtkammare, vilket förhindrar att kamrarna fylls normalt under diastolen. Detta kan orsaka en minskad hjärtfunktion och på sikt leda till organsvikt om det inte behandlas. Orsakerna kan variera, men de vanligaste är hjärtsvikt, lungemboli eller trauma. Symptomen kan inkludera andnöd, trötthet, hosta, svullnad i benen och bröstsmärta. Diagnosen ställs vanligen genom ultraljud eller datortomografi (CT). Behandlingen består ofta av att behandla underliggande orsaken samt att avlasta hjärtat med mediciner, såsom diuretika och ACE-hämmare. I vissa fall kan kirurgiskt ingrepp vara nödvändigt för att avlägsna ansamlad fluid eller reparera skada på hjärtkammaren.

Hjärtkirurgiska tekniker är metoder och procedurer som används under kirurgiska ingrepp på hjärtat och de kringliggande blodkärlen. Detta kan innefatta direkt reparation eller ersättning av skadade strukturer i hjärtat, såsom hjärtklaffar eller koronara artärer. Hjärtkirurgiska tekniker kan också involvera att stödja hjärtfunktionen med hjälp av maskiner under operationen, till exempel hjärtlungmaskinen. Andra tekniker kan omfatta att skapa en ny blodförsörjning till hjärtat från en annan del av kroppen, så kallad koronar bypass-kirurgi. Hjärtkirurgin utförs vanligtvis av en specialistutbildad kirurg som kallas hjärtkirurg.

High-Intensity Focused Ultrasound (HIFU) Ablation är en icke-invasiv medicinsk behandlingsmetod som använder ultraljudsvågor med hög intensitet för att värma och förstöra abnormalt vävnad, till exempel cancerceller. Genom att fokusera ultraljudsljusblixtar på en specifik plats i kroppen kan läkaren behandla skadliga celler utan att öppna kroppen eller använda strålbehandling. Värmen som genereras av ultraljuden orsakar coagulativ nekros, vilket dödar cellerna i behandlingsområdet. Detta förfarande har visat sig vara effektivt vid behandling av olika cancerformer, till exempel prostatacancer och levercancer, samt vissa icke-cancerrelaterade sjukdomar.

'Punktion' är ett medicinskt förfarande där en tunn nål används för att ta prover eller dränera vätska från en kroppsdel, som en cysta eller en led. Det kan även användas för att injicera läkemedel eller andra substanser in i kroppen. Exempel på olika slags punktioner är:

* Lumbarpunktion (ryggvätskan tappas från ryggraden för att undersöka till exempel infektioner eller cancer)
* Ascitepunktion (avlopp av vätska i bukhålan vid ascites)
* Artropunktion (avlopp av ledvätska vid ledinflammation)
* Biopsipunktion (prover tas från olika organ eller vävnader för undersökning)

'Robotteknik' refererer til studiet og anvendelsen af teknologier, design og kontrolsystemer til at bygge og programmere robotter. Robotteknik omfatter et bredt spektrum af discipliner, herunder mekanik, elektronik, datalogi, matematik og kunstig intelligens.

En robot er en maskine, der kan udføre automatiserede opgaver under kontrol af en computerprogram eller andet kontrolsystem. Robotteknik inkluderer design og konstruktion af robots mekaniske dele, elektroniske komponenter og software, der gør robotten i stand til at udføre sine opgaver præcist og effektivt.

Robotteknik anvendes i en række forskellige industrier, herunder fremstilling, sundhedssektoren, transport, militær, undervisning og underholdning. Robotter kan udføre opgaver, der er farlige, upraktiske eller ubehagelige for mennesker, herunder svejsning, løfting af tunge genstande, rengøring, overvågning og redning.

Med den fortsatte udvikling af kunstig intelligens og maskinlæring har robotteknik også fået en større fokus på at udvikle robotter, der kan lære og tilpasse sig deres omgivelser. Dette vil muliggøre anvendelsen af robotter i endnu flere brancher og situationer i fremtiden.

"Mitralklappen" er en hjerteklappe som ligger mellom venstre overhus (latin: atrium) og venstre underhus (latin: ventriculus) i hjertet. Mitralklappen består av to pløyformede klapper, kaldt anteirerriske og posterieore mitralaklarappene, som åpner og lukker for å regulere blodfluksen mellom de to hjerteslekta. Mitralklappen er den vanligste klappen som påvirkes av hjerteklappesykdommer, såsom mitraliske stenose eller insufficiens.

Kardiomyopati er en betegnelse for sygdomme der primært påvirker hjertets muskulatur (miokard) og kan føre til forringet hjertefunktion. Det kan skyldes genetiske, infektionsrelaterede eller andre skader på hjertets muskelceller.

Der findes flere typer kardiomyopati, herunder:

1. Dilatative kardiomyopati (DCM): Her er hjertet forstørret og pumpfunktionen nedsat, så det ikke kan pumpe blod effektivt rundt i kroppen. DCM kan være genetisk betinget eller opstå sekundært til andre sygdomme eller livsstilsfaktorer.
2. Hypertrofiske kardiomyopati (HCM): Ved denne type er hjertets muskelvæv forstærket, hvilket gør det sværere at fylde og pumpe blodet korrekt. HCM kan være genetisk betinget eller opstå i forbindelse med andre sygdomme.
3. Restriktive kardiomyopati (RCM): Ved denne type er hjertets muskelvæv stivnet, hvilket gør det sværere at udvide sig og fylde sig med blod. RCM kan være genetisk betinget eller opstå i forbindelse med andre sygdomme.
4. Arvelige kardiomyopatier: Nogle typer kardiomyopati skyldes arvemæssigt overførte genetiske mutationer, herunder DCM, HCM og RCM. Disse former for kardiomyopati kan have forskellige mønstre af arvelighed og forekomst.
5. Infektionsrelaterede kardiomyopatier: Nogle infektioner, såsom virusinfektioner, kan føre til kardiomyopati. I disse tilfælde er hjertet direkte påvirket af infektionen og kan resultere i en midlertidig eller permanent skade på hjertets muskelvæv.

Kardiomyopatier kan have forskellige symptomer, herunder træthed, åndenød, svimmelhed, hjertebanken og vandophold. Diagnosen af kardiomyopati stilles oftest ved hjælp af en kombination af fysiske undersøgelser, blodprøver, elektrokardiogram (EKG), echokardiografi og magnetisk resonans (MRI). Behandlingen af kardiomyopati kan omfatte medicinsk behandling, livsstilsændringer, operation eller transplantation.

Perikardiell utgjutning, även känd som pericardial effusion, är en medicinsk term som refererar till onormalt accumulerande vätska mellan de två hinnalagen som omsluter hjärtat, nämligen det yttre perikardiaktiva och det inre perikardiaka lagret. Denna påfyllda vätskan kan vara transparent, serös, blodig, purulent eller klamydial, beroende på orsaken till utgjutningen.

Perikardiell utgjutning kan vara asymptomatisk och upptäckas av en slump under en rutinundersökning, men i vissa fall kan det orsaka symptom som bröstsmärta, andfåddhet eller trötthet beroende på omfattningen och hastigheten på vätskan som accumulerar. I allvarliga fall kan en stor mängd vätska leda till komplikationer som ett komprimerat hjärta (kardiell tamponad) eller irritation av det mediastinala vävnaden, vilket kan orsaka ytterligare symtom som heshet och hosta.

Det finns många olika orsaker till perikardiell utgjutning, inklusive infektion, trauma, autoimmuna sjukdomar, cancer och reaktioner på vissa mediciner. Behandlingen beror på underliggande orsaken, men kan omfatta avvaktan och övervakning, dränering av vätskan eller behandling av den underliggande sjukdomen.

Förmaksfunktionen (Atrioventriculär funktion) är den mekanism som kontrollerar hur blodflödet regleras mellan förmak och ventriklar i hjärtat. Den består av ett elektriskt ledningssystem som koordinerar kontraheringarna (muskeltjockningarna) hos förmaken och ventriklarna för att säkerställa effektivt blodflöde genom hjärtat.

Förmakens funktion inkluderar också att fånga blod som returneras till hjärtat från kroppen och lungsäcken, samt att pumpa det vidare till ventriklarna under varje hjärtslag. Detta görs genom sinoatrialnoden (SA-noden), atrioventriculärnoden (AV-noden) och His-Purkinje systemet som är delar av det elektriska ledningssystemet i hjärtat. SA-noden skapar den elektriska impulsen som initierar hjärtats slag, och AV-noden fungerar som en gatekeeper som fördröjer impulsen innan det fortsätter till ventriklarna via His-Purkinje systemet.

En rubbning i förmaksfunktionen kan leda till olika hjärtbesvär, såsom arytmier (för få eller för många slag), syrgasbrist (hypoxi) och hjärtsvikt.

Intraoperativ övervakning är den process där patientens vitala funktioner, såsom hjärtslag, blodtryck, syrehalt i blodet och andning, övervakas under en operation. Detta görs vanligtvis med hjälp av medicinska instrument och tekniker för att säkerställa patientens säkerhet och att snabbt upptäcka och behandla eventuella komplikationer under eller strax efter operationen. Intraoperativ övervakning kan också inkludera neurologisk övervakning för att kontrollera nervfunktionen under operationer som påverkar nervsystemet.

Blood clotting disorders, also known as coagulopathies, refer to a group of medical conditions that affect the body's ability to form blood clots or to properly regulate the clotting process. Blood clots are essential for preventing excessive bleeding after injuries, but when they form abnormally or fail to dissolve properly, they can cause serious health problems.

There are several types of blood clotting disorders, including:

1. Hemophilia: This is a genetic disorder that affects the body's ability to produce sufficient levels of clotting factors, which are proteins needed for normal blood clotting. People with hemophilia may experience prolonged bleeding after injuries or spontaneous bleeding in their joints and muscles.
2. Von Willebrand disease: This is another genetic disorder that affects the body's ability to produce von Willebrand factor, a protein that helps platelets stick together and form clots. People with this condition may have excessive bleeding after injuries or during menstrual periods.
3. Thrombocytopenia: This is a condition in which the body has low levels of platelets, also known as thrombocytes. Platelets are small blood cells that help form clots and stop bleeding. Thrombocytopenia can be caused by various factors, including certain medications, viral infections, or autoimmune disorders.
4. Disseminated intravascular coagulation (DIC): This is a serious condition that occurs when the body's blood clotting system becomes overactive and forms clots throughout the bloodstream. These clots can block small blood vessels, leading to tissue damage and organ failure. DIC can be caused by various underlying conditions, such as sepsis, trauma, or cancer.
5. Anticoagulant-induced coagulopathy: This is a condition that occurs when the body's ability to form clots is impaired due to the use of anticoagulant medications, such as warfarin or heparin. In some cases, this can lead to excessive bleeding and other complications.

Treatment for blood clotting disorders depends on the underlying cause and severity of the condition. Treatment options may include replacement therapy with clotting factors or platelets, medications to control bleeding or prevent clots, or surgery to remove clots or repair damaged blood vessels.

Det finns ingen medicinsk definition av "hjärtat på höger kroppssida", eftersom det inte är en normalt eller möjligt tillstånd. Ett friskt, vuxet mänskligt hjärta ligger i mitten av thorax (bröstkorgen), närmare vänster sida, bakom sternum (bröstbenet) och ovanför diafragman (bukdiagen).

Om någon uppger att de har "hjärtat på höger kroppssida", kan det vara ett tecken på en extremt ovanlig medicinsk avvikelse eller fel i förståelsen av anatomin. I vissa fall, om det finns en kongenital hjärtfel (strukturellt hjärtsvikt) som kallas "dextrokardia", kan hjärtat vara placerad på höger sida av thorax. Men det är mycket ovanligt och förknippas ofta med en rad andra komplexa anatomiska och fysiologiska rubbningar.

"Datortomografi" er en medisinsk undersøkelsesmetode som bruker stråling for å oppnå detaljerede, tvidimensjonale skanninger av kroppen. Metoden kalles også "computertomografi" eller blot "CT".

I en CT-skanning passerer en fin strålebunde gjennom kroppen i mange forskjellige vinkler, mens en datamaskin registrerer de resulterende skråkkryssene av skinnene. Disse dataene brukes deretter for å generere tvidimensjonale bildekserieser av det undersøkte området.

CT-skanning gir ofte mer detaljert og skarp informasjon enn tradisjonelle røntgenundersøkelser, særlig når det gjelder å avdekke skader, tumorer eller andre abnormaliteter i viktige strukturer som hjernen, hjertet, lungene og karsystemet.

Noe av fordelene med CT-skanning inkluderer:

* Høy grad av detaljeringsgrad og skarphet
* Snarlighet i utførelsen
* Mulighet for å identifisere en bred vifte av medisinske tilstander

Noe av ulemperne inkluderer:

* Bruk av ioniserende stråling, som kan øke risikoen for kreft i lengre sikt
* Relativt høy dosis stråling j rentforhold til tradisjonelle røntgenundersøkelser
* Mulighet for allergiske reaksjoner på kontrastmidlene som ofte brukes under skanningen.

Riskbedömning (eng. risk assessment) är en systematisk och strukturerad process för att uppskatta sannolikheten och potentiala skadeverkningar av olika händelser eller utvecklingar. Den innebär en analys av risker relaterade till specifika situationer, aktiviteter, produkter eller system, med syfte att underlätta beslutsfattande och implementering av lämpliga åtgärder för att minska eller hantera riskerna.

I medicinskt sammanhang kan en riskbedömning involvera uppskattning av individuella patienters exponeringar, sårbarheter och potentiala skadliga effekter av behandlingar, terapeutiska interventioner eller preventiva åtgärder. Detta hjälper till att fastställa rimliga förhållningssätt och skyddsåtgärder för att minimera riskerna och maximera patienternas välbefinnande. Exempel på riskbedömningar inom medicinen kan vara att bedöma risken för thromboemboli (blodpropp) vid användning av kombinerad hormonbehandling hos postmenopausala kvinnor eller att uppskatta risken för biverkningar av läkemedel vid behandling av en viss sjukdom.

Metaproterenol är ett läkemedel som tillhör kategorin beta-2-adrenergika. Det används för att lindra andningssvårigheter hos personer med astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (COPD) och andra luftvägsrelaterade sjukdomar.

Metaproterenol fungerar genom att stimulera beta-2-adrenergiska receptorer i lungorna, vilket orsakar relaxation av de glatta musklerna runt de luftburna vägarna och ökar därmed luftflödet till lungorna. Detta hjälper att lindra andningssvårigheter och öka syreupptaget i blodet.

Läkemedlet ges vanligtvis som ett aerosol för inandning eller som en tablett som tas peroralt (genom munnen). Det är viktigt att följa din läkares instruktioner när du använder metaproterenol och att inte överskrida den rekommenderade dosen.

Som med alla läkemedel kan metaproterenol ha biverkningar, inklusive hjärtklappning, tremor, yrsel, huvudvärk och sömnsättning. Om du upplever allvarliga biverkningar eller andningssvårigheter efter att ha använt metaproterenol ska du omedelbart kontakta din läkare eller sundhetspersonal.

'Arytmogen dysplasi i högra hjärtkammaren' (eng. "Right Ventricular Dysplasia" eller "Arrhythmogenic Right Ventricular Cardiomyopathy") är en sällsynt hjärtsjukdom där det främst berörs höger kammare. Sjukdomen karaktäriseras av fett- och bindvävsinfiltration i muskelvävnaden i högra kammaren, vilket leder till en försvagning och utbuktning (aneurysm) av kammarmuren. Detta kan orsaka oregelbundna hjärtrytmmer (arytmi), som i värsta fall kan leda till plötslig hjärtdöd.

Sjukdomen är ofta ärvd och kan variera mycket i svårighetsgrad mellan olika individer. Den kan vara asymptomatisk under lång tid, men vissa symptom som andfåddhet, trötthet, yrsel, smärtor eller obehag i bröstet och synkop (tillfälliga medvetslöshetsattacker) kan uppstå. Diagnosen ställs vanligtvis genom kombinationen av olika undersökningar som elektrokardiogram (ECG), echokardiografi, magnetresonanstomografi (MRT) och i vissa fall genetisk testning. Behandlingen kan bestå av mediciner för att kontrollera hjärtrytmen, implantering av en defibrillator eller i vissa fall kirurgiskt ingrepp.

"Chi-tvåfördelning", även känd som Chi-kvadrat-test eller Pearson's chi-square test, är en statistisk hypotesprövningsmetod som används för att undersöka om det finns en signifikant samband eller skillnad mellan två kategoriska variabler. Det är ett icke parametriskt test som inte kräver några antaganden om populationens fördelning.

I en Chi-tvåfördelning jämförs den observerade frekvensfördelningen hos två variabler med den förväntade frekvensfördelningen, som beräknas baserat på hypotesen om att det inte finns någon samband mellan variablerna. Teststatistiken är en Chi-kvadrat-värde som räknas ut genom att summera de observerade och förväntade frekvensernas skillnader i kvadrat, dividerat med den förväntade frekvensen, för varje cell i tabellen.

Teststatistiken följer en Chi-kvadrat-fördelning med (r-1) * (c-1) frihetsgrader, där r är antalet rader och c är antalet kolumner i tabellen. Denna fördelning används sedan för att bestämma sannolikheten för den observerade skillnaden mellan de två variablerna under hypotesen om att det inte finns något samband, och därmed avgöra om den är signifikant eller ej.

I medicinsk forskning kan Chi-tvåfördelningen användas för att undersöka associationer mellan två kategoriska variabler, till exempel kön och förekomsten av en viss sjukdom, eller rökning och mortalitet. Det är ett vanligt använt test inom epidemiologi, klinisk forskning och biostatistik.

Termoluminiscensdosimetri (TLD) är en metod för dosimetrisk mätning, det vill säga mätning av stråldoser. Den bygger på fenomenet termoluminiscens hos vissa material, vilket innebär att de kan absorbera energi från joniserande strålning och sedan återge den i form av ljus när de värmes upp.

I en TLD-dosimeter används ett speciellt material som har kända termoluminiscenta egenskaper, till exempel lithiumfluorid (LiF) eller kalciumsulfat (CaSO4). När detta material utsätts för joniserande strålning absorberas en del av den energin och lagras som defekter i dess kristallstruktur. Genom att värma upp materialet kontrollerat kan de lagrade energierna frigöras och ge upphov till ljus, vars intensitet är proportionell mot den insläppta stråldosen.

TLD-dosimeter används ofta för persondosimetri, det vill säga att mäta de stråldoser som en individ utsätts för under sin yrkesverksamhet eller i andra miljöer med hög strålningsnivå. De är populära på grund av deras långa hållbarhet, låg kostnad och god noggrannhet.

Xifoidben, även kallat xifoidprocessen, är den nedre, smala och ofta tillplattade änden av bröstbenet (sternum). Det är beläget i mitten av översta bukväggen och markerar gränsen mellan bröstkorgen och bukhålan. Xifoidbenet kan kännas som en liten knöl under huden, särskilt när man böjer sig framåt eller andas djupt.

'Greknöl' eller 'grenblock' är ett medicinskt begrepp som används för att beskriva en typ av benfraktur, där benet bryts i flera delar längs med benets längdaxel. Detta skiljer sig från en enkel frakturlinje och kan vara mer komplex att behandla. Grenblockfrakturer kan uppstå som ett resultat av högkraftstrauma, till exempel vid en bilolycka eller en fall.

Riskfaktorer är enligt medicinsk terminologi några egenskaper, faktorer eller expositioner som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, det vill säga de kan påverkas genom livsstilsförändringar och preventiva åtgärder, eller icke-modifierbara, som är oberoende av individens val och omständigheter. Exempel på modifierbara riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, fysisk inaktivitet, ohälsosam kost och alkoholmissbruk. Icke-modifierbara riskfaktorer kan vara exempelvis genetiska predispositioner, ålder och kön. Det är värt att notera att närvaro av en riskfaktor inte garanterar att en person kommer att utveckla en viss sjukdom, men ökar bara sannolikheten.

I'm sorry for any confusion, but "Magnetism" is not a medical term or concept. It is a fundamental force of nature that describes the behavior of magnetic fields and magnetic materials. If you have any questions related to physics or another topic, I would be happy to help answer those!

Det finns ingen medicinsk definition av "hundar", eftersom hundar inte är ett medicinskt begrepp. En hund är en typ av djur, en domesticerad varietet av vargen (Canis lupus familiaris). Även om det kan finnas veterinärmedicinska frågeställningar och behandlingar som är specifika för hundar, så är de inte en del av en medicinsk definition.

'Situs inversus' är ett medfött tillstånd där de inre organen i kroppen har en spegelvänt placering jämfört med normalläget. Det vill säga att det som vanligtvis befinner sig på vänster sida av kroppen istället befinner sig på höger sida och vice versa. Detta inkluderar ofta hjärtat, lungorna, levern och bukspottkörteln.

Det är värt att notera att personer med 'situs inversus' vanligtvis inte har några symptom eller komplikationer relaterade till detta tillstånd, eftersom alla organ fungerar normalt även om de befinner sig på fel sida. Det kan dock förekomma andra medfödda missbildningar i samband med 'situs inversus'.

'Säkerhet' inom medicinsk kontext refererar till förhållandena eller metoder som minskar risken för skada, smitta eller andra negativa händelser för patienter, personal och allmänheten. Det kan handla om användning av skyddsutrustning, införande av rutiner och procedurer för att förebygga olyckor eller spridning av sjukdomar, utbildning av personal kring säkerhetsfrågor samt kontinuerlig övervakning och utvärdering av dessa metoder. Säkerheten inom medicinen har som mål att skydda alla involverade parter och upprätthålla en trygg och hälsosam miljö.

Autonoma nervbanor, även kända som det autonoma nervsystemet (ANS), är ett komplext nervsystem som styr och reglerar de involuntära kroppsfunktionerna hos ryggradsdjur. Detta inkluderar sådana processer som hjärtslag, andning, svettning, pupillreaktion, mag-tarmsystemet och sexuell respons. Autonoma nervbanor kan delas in i två huvudgrupper: sympatiska och parasympatiska nervsystem.

Sympatiska nervsystemet är involverat i kroppens "kamps eller flykt"-reaktioner, vilket innebär att det förbereder kroppen för fysisk aktivitet genom att öka hjärtslag och andning, öka blodtrycket, dila pupillerna och öka svettproduktionen.

Parasympatiska nervsystemet är involverat i processer som hjälper till att vila och restaurera kroppen, såsom sänkning av hjärtslag och andning, minskad blodtryck, kontraktion pupillerna och ökad saliv- och magtarmsekretion.

Det tredje systemet som ingår i det autonoma nervsystemet är enteriska nervsystemet (ENS), vilket styr peristaltiken och sekretionen i mag-tarmsystemet. ENS kan fungera oberoende av centrala nervsystemet, men det kommunicerar också med sympatiska och parasympatiska nervsystemen för att koordinera kroppens involuntära funktioner.

Hjärtfrekvens är ett mått på hur ofta hjärtat slår per minut. Det är antalet slag som hjärtats kamrar gör under en minut. Hälsa hjärtfrekvensen kan ge en indikation om hur väl hjärtat fungerar och om det finns några hjärtsjukdomar eller andra hälsoproblem.

För en vuxen person i vila är en normal hjärtfrekvens vanligtvis mellan 60 och 100 slag per minut, men det kan variera beroende på ålder, fysisk aktivitet och andra faktorer. Vid intensiv fysisk aktivitet kan hjärtfrekvensen stiga till uppemot 200 slag per minut.

Det är viktigt att notera att en låg eller hög hjärtfrekvens kan vara ett tecken på olika hälsoproblem och bör undersökas av en läkare om det uppfattas som oroväckande.

Laaserterapi (laser therapy) är en form av behandling där man använder sig av en laser för att påverka vävnader i kroppen. Laser står för "Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation", och innebär att ljuset amplifieras genom stimulering av atomers eller molekylers energitillstånd.

I lasermedicinen används laserstrålar med olika våglängder, intensiteter och frekvenser beroende på vilket syfte behandlingen har. Strålarna kan generera värme, mekanisk energi eller kemiska reaktioner i vävnaden, beroende på lasertyp och inställningar.

Exempel på användningsområden för lasermedicin innefattar smärtbehandling, muskelavslappning, hudbehandlingar (exempelvis för behandling av akne, ärr eller pigmentförändringar), ögonkirurgi och kirurgiska ingrepp.

Det är viktigt att notera att lasermedicin bör utföras av utbildad personal eftersom felaktig användning kan leda till skador på patienten.

Atrial remodeling is a term used to describe changes in the structure and function of the heart's upper chambers, or atria, that occur as a result of disease or injury. This process can be divided into two types: electrical remodeling and structural remodeling.

Electrical remodeling refers to changes in the electrical properties of the atrial cells, which can lead to abnormal heart rhythms such as atrial fibrillation. These changes may be caused by factors such as inflammation, oxidative stress, and alterations in ion channel function.

Structural remodeling, on the other hand, refers to physical changes in the atria, such as enlargement, thickening of the walls, and increased stiffness. These changes can be caused by factors such as high blood pressure, heart failure, and valvular heart disease. Structural remodeling can also lead to electrical remodeling, as changes in the structure of the atria can affect the electrical activity of the heart.

Overall, atrial remodeling is a complex process that can have significant consequences for heart function and health. It is an important area of research, as a better understanding of the underlying mechanisms may lead to new treatments for conditions such as atrial fibrillation.

"Behandlingssvikt" er en medisinsk betegnelse, som oftest bruges i forbindelse med psykiatriske lidelser. Betegnelsen dækker over en situation, hvor en patient ikke følger den behandling, de har fået forskrieben af deres læge eller terapeut.

Dette kan skyldes flere forskellige faktorer, herunder manglende indsigt i sin sygdom (anosognosi), manglende overbevisning om behandlingens effektivitet, øget risiko for bivirkninger eller utilstrækkelig støtte til at gennemføre behandlingen korrekt.

Behandlingssvigt kan have alvorlige konsekvenser for patientens sundhed og livskvalitet, herunder forværring af symptomer, øget risiko for selvmords- eller selvskadende adfærd samt muligvis hospitalisering. Derfor er det vigtigt at identificere behandlingssvigt tidligt og iværksætte tiltag for at støtte patienten i at følge den anbefalede behandling.

'Flebografi' är ett medicinskt undersökningsförfarande där kontrasterande medel injiceras i blodkärlen (venorna) för att skapa tydliga bilder som kan användas för att utvärdera blodkärlsystemet. Detta görs vanligtvis för att undersöka problem relaterade till venerna, såsom blodproppar eller skador på venväggarna.

Under en flebografi placeras ett smalt rör (kateter) in i en ven, oftast i armen eller handen. Kontrasteringsmedlet injiceras sedan genom katetern och färdas genom blodkärlen till de delar av kroppen som ska undersökas. X-strålar används sedan för att ta bilder av venorna medan kontrasteringsmedlet färdas genom dem.

Flebografi är ett invasivt ingrepp och innebär vissa risker, såsom allergiska reaktioner på kontrasteringsmedlet eller skador på blodkärlen under injektionen. Dessa risker är dock sällsynta och vanligen lindriga.

Warfarin är ett blodtunnande läkemedel som tillhör gruppen vitamin K-antagonister. Det används vanligen för att förebygga blodproppar och stroke hos personer med oregelbunden hjärtrytm (fibrillation av förmaket), hjärtklaffoperationer eller andra riskfaktorer för blodproppar. Warfarin fungerar genom att hindra enzymet vitamin K-epoxidreduktas från att återbilda aktivt vitamin K, som behövs för syntesen av de blodproteiner som hjälper till att stötta blodets koaguleringsförmåga. Det tar vanligtvis några dagar innan warfarin når full effekt och under den tiden måste patienten kontrolleras regelbundet för att säkerställa rätt dosering och undvika ökad blödningsrisk. Warfarin varnar också för vissa livsmedel och läkemedel som kan interagera med det och påverka dess effektivitet eller öka risken för biverkningar.

'Ventrikulärt utflödeshinder' (i engelska ofta refererat till som 'ventricular outflow obstruction') är ett medicinskt begrepp som avser en förträngning eller hinder i det ventrikulära utflödet, vilket är den del av hjärtat där blodet pumpas ut från de kraftiga muskelförbeningscellerna (ventrikel) till stora kroppspulsådern (aortan) respektive lungpulsådern (pulmonalartären).

Det kan orsakas av olika medicinska tillstånd, såsom hjärtklaffmissbildningar, kärlförkalkning eller tumörer i hjärtat. Symptomen på ventrikulärt utflödeshinder kan innefatta trötthet, andnöd, bröstsmärta och synkop (medvetslöshet). Behandlingen beror på underliggande orsaken till hindret men kan omfatta mediciner, operationer eller andra terapeutiska ingrepp.

Kaplan-Meier-skattningen är en statistisk metod för att uppskatta överlevnadsfunktionen hos en population eller en grupp individer i en klinisk studie. Metoden utvecklades av de amerikanska statisticianerna Edward L. Kaplan och Paul Meier 1958.

Kaplan-Meier-skattningen är en nonparametrisk metod, vilket innebär att den inte gör några antaganden om populationsfördelningens form. Den beräknas genom att iterativt uppdatera överlevnadsfunktionen efter varje händelse (till exempel död eller censurering) i tidsordning.

Den Kaplan-Meier-skattade överlevnadsfunktionen ges ofta som en produkt av ett antal faktorer, där varje faktor motsvarar en händelse:

S(t) = ∏[1 - d(ti)/n(ti)]

där S(t) är överlevnadsfunktionen vid tidpunkten t, d(ti) är antalet händelser (till exempel dödsfall) vid tidpunkten ti och n(ti) är det totala antalet icke-censurerade individer kvar i studien vid tidpunkten ti.

Kaplan-Meier-skattningen används ofta inom medicinsk forskning för att bedöma effekterna av olika behandlingsalternativ på patienters överlevnad och kan användas för att jämföra överlevnaden mellan två eller flera grupper.

'Svin' er ikke en medisinsk term. I medisinsk sammenhengg brukes ordet oftest for å referere til svinfluensa, som er en type influensavirus som normalt infekterer svin, men som kan overføres til andre dyr og mennesker. Svininfluenza-viruset deles vanligvis ikke mellom mennesker, men det kan skje under specielle omstendigheter, som f.eks. når en person kommer i nær kontakt med infisjonspersoner eller smittebærende svin.

Patologisk sammandragning (også kendt som "spasticitet") er en type muskeløvelse, der opstår som følge af skade på det del af hjernen eller rygmarven, der styrer bevægelsen. Denne type muskelkontraktion er karakteriseret ved en forhøjet tone og stivhed i de berørte muskler, som kan føre til ubehagelige spasmer eller kramp. Patologiske sammandragninger kan have en negativ indvirkning på den normale bevægelse og funktion, alt efter hvilken del af kroppen der er berørt.

"Främmandekroppsförflyttningar" är ett medicinskt begrepp som refererar till när främmande partiklar, såsom föroreningar eller gasbubblor, färdas in i blodomloppet och kan blockera eller skada mindre blodkärl. Detta kan leda till en mängd olika symptom beroende på var partikeln slutar fastna, men några exempel kan vara andningssvårigheter, yrsel, huvudvärk eller neurologiska symtom om det är i hjärnan.

Orsakerna till främmandekroppsförflyttningar kan variera, men de kan inträffa vid vissa medicinska procedurer som kateterisering eller angiografi, där kontrastmedel injiceras in i kärlen. Ibland kan också gasbubblor bildas under operationer och färdas in i blodomloppet. Andra möjliga orsaker kan vara industriella exponeringar eller olyckor som resulterar i att främmande partiklar kommer in i kroppen.

Behandlingen av främmandekroppsförflyttningar beror på var partikeln fastnat och hur allvarligt symptomen är. I vissa fall kan observation och tillsyn vara tillräcklig, medan andra fall kan kräva mer aggressiv behandling som mediciner eller operationer för att avlägsna partikeln.

En metod som kallas kateterablation används alltmer för att eliminera flimret. Från ljumsken förs katetrar in i hjärtat. Där ... då sjukvården numera har blivit mycket bättre på att behandla förmaksflimmer med kateterablation. Upp till 90% av de patienter ...
Kateterablation. …är en metod som har använts sedan slutet av 1980-talet och där man i Sverige började behandla patienter med ... Kateterablation är i första hand aktuellt när man inte uppnår tillfredställande resultat efter att ha testat minst ett ... Kateterablation är ett ingrepp där det kan förekomma komplikationer vid ingreppen men de är sällsynt. Vanligast är ... Kateterablation tar två till fyra timmar och patienten är vaken under ingreppet men får lugnande och smärtstillande läkemedel. ...
... kateterablation) avses avlägsnande av en elektrisk struktur som orsakar rytmrubbning inne i hjärtat. Behandlingsinstrumentet… ... Vem behöver kateterablation?. En kateterablation utförs när rytmrubbningen orsakar skada för patienten eller om den bedöms vara ... Kateterbehandling av rytmrubbning, eller kateterablation. Kateterbehandling av rytmrubbning, eller kateterablation. Bakgrund. ... Med kateterbehandling (kateterablation) avses avlägsnande av en elektrisk struktur som orsakar rytmrubbning inne i hjärtat. ...
Kateterablation har i flera studier visat sig vara effektivt, med en reduktion av VES hos 74-100 procent av patienterna [7]. ... Kateterablation bör också övervägas till denna grupp om man tror att extraslagen bidrar till vänsterkammarpåverkan [13-15]. ... Kateterablation. I och med en ökad förståelse av extraslagens ursprung och hjälpmedel såsom intrakardiellt ultraljud har ... Risken för komplikationer (till exempel stroke, tamponad och stenos av koronarkärl) vid kateterablation för VES är generellt ...
En metod som kallas kateterablation används alltmer för att eliminera flimret. Från ljumsken förs katetrar in i hjärtat. Där ... då sjukvården numera har blivit mycket bättre på att behandla förmaksflimmer med kateterablation. Upp till 90% av de patienter ...
Hej!. {joomlacontent:127, type:intro, link, pict:1, format:TOP_LEFT}. Du hittar denna rapport och tidigare års rapporter under "Öppna dokument" på registrets hemsida (http://www.ablationsregistret.se) eller direkt via länken ovan. ...
Arteriell emboli efter kateterablation av förmaksflimmer. FÖRmaksflimmer (EMBOL-AF) Emboli , Förmaksflimmer , Arytmi , Stroke, ...
En kateterablation beräknas öka kostnaderna per patient med 105.000 kronor första året, men ge besparingar på fem års sikt, ... Kateterablation har tidigare varit utan rekommendation. Nu ger Socialstyrelsen metoden rekommendationen fyra på en skala 1-10. ... Socialstyrelsen bedömer att kateterablation endast ger 1-6 procents risk till allvarlig komplikation, inklusive liten ... I riktlinjerna sägs att det finns mycket gott vetenskapligt underlag för att kateterablation ger evidensbaserad effekt vid ...
Kateterbehandling av rytmrubbning, eller kateterablation Orton. Debut vanligen 20-30 års ålder, vanligare hos kvinnor. ...
Kateterablation. Innebär att läkaren för in katetrar genom blodkärl till hjärtat. I spetsen på katetern finns elektroder som ...
Kateterablation vid vissa SVT-former.. Komplikationer. *Takykardiinducerad kardiomyopati:*Reversibel orsak till kardiomyopati ...
Förväntningar (prognos) Kateter ablation botar denna sjukdom för de flesta patienter. [sjukdomarna.se] ...
Elektrofysiologisk hjärtundersökning utförs endast i samband med kateterablation för behandling av förmaksflimmer. r. ...
Kateterablation virker rigtig godt til at behandle arytmier, som skyldes en enkelt unormal ledningsvej, for eksempel sygdommen ... Kateterablation er også ret effektiv i behandling af arytmier, som følger mange elektriske ledningsveje, for eksempel ...
Kateterablation följt av ICD-implantation bör övervägas hos patienter med återkommande VT, VF, eller elektrisk storm trots ...
... öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer. Eliquis® rekommenderas ej vid CrCl ,15 ml/min, till patienter ...
... öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer. Eliquis® rekommenderas ej vid CrCl ,15 ml/min, till patienter ...
Den enda botande behandlig mot förmaksflimmer är förmaksflimmerablation. Denna behandling är dock inte aktuell för alla med förmaksflimmer. Om Du inte lider svårt av ditt förmaksflimmer och då behandling med läkemedel fungerar bra kan man leva ett normalt liv trots förmaksflimmer. Nackdelen är att man måste ta medicin varje dag och äta Waran för att skyddas mot blodproppsbildning. Det finns tyvärr inga sunda levnadsvanor eller läkemedel som kan bota Dig från förmaksflimmer.. ...
Kateterablation. *Klaffläckage. *Kranskärlsoperation utan hjärt-lungmaskin. *Kärlröntgen. *Kärlvidgningsoperation. *Lungemboli ...
Kateterablation vid förmaksflimmer. espen fengsrud esc 2023 förmaksflimmer 05:32 Underliggande dödsorsaker hos patienter i ...
Kateterablation för arytmier. *Maze. *Isolering av lungven. *AV-delay pacing. *Bypassoperation/CABG ...
Fördelar/nackdelar vid kateterablation?. Vad jag förstår så kan man använda olika metoder vid en kateterablation: RF=värme ...
Nej, det är inget hinder att ha pacemaker vid kateterablation. Pacemakern kommer att kontrolleras före och efter behandlingen, ... Kan det vara ett hinder att jag vid eventuell kommande kateterablation har en pacemaker inopererad?. ...
Om du glömt både användarnamn och lösenord, begär först uppgift om användarnamn, därefter nytt lösenord. För att få tillbaka användarnamnet, ange din e-postadress, lämna fältet för användarnamn tomt, klicka sedan på knappen Skicka användarnamn, så kommer användarnamnet att skickas till din registrerade e-postadress. Därefter kan du använda det här formuläret för att få ett nytt lösenord ...
I Uppsala erbjuds de som inte blir av med sitt flimmer, trots kateterablation, ytterligare en Mini-maze-operation.. Sedan ... I Uppsala planerar teamet därför ett antal studier när det gäller kateterablation och Minimazeoperationer. I höst är det tänkt ... Operationsresultaten för Minimaze har till och med varit bättre än för kateterablation.. - 85-90 procent av patienterna som ... De kliniska behandlingsresultaten för kateterablation och Minimaze har varit enastående goda där metoderna införts.. - På ...
Invasiv elektrofysiologi betyder vården av rytmstörningar med hjälp av tekniker för kateterablation (bl.a. vård av ... Hur görs elektrofysiologisk undersökning och kateterablation?. I elektrofysiologisk undersökning och kateterablationsvård förs ...
Nationellt Kvalitetsregister för kateterablation * Beroendevård Bättre Beroendevård * Bipolär sjukdom Nationellt ...
Förmaksflimmer som behandlas mycket mer framgångsrikt med kateterablation än läkemedel. Jonglering gör din hjärna större. ...
... öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer. Eliquis® rekommenderas ej vid CrCl ,15 ml/min, till patienter ...
... öppen eller då UFH ges under kateterablation för förmaksflimmer. Eliquis® rekommenderas ej vid CrCl ,15 ml/min, till patienter ...
Kateterbehandling av rytmrubbning, eller kateterablation. *Ultraljudsundersökning av hjärtat. *Hudsjukdomar. *Kirurgisk ...
  • Socialstyrelsen bedömer att kateterablation endast ger 1-6 procents risk till allvarlig komplikation, inklusive liten mortalitetsrisk, men skriver också att effekten när det gäller förtida död och permanent skada på längre sikt är okänd. (sjukhuslakaren.se)
  • Elektrofysiologisk hjärtundersökning utförs endast i samband med kateterablation för behandling av förmaksflimmer. (firebaseapp.com)
  • Kateterablation tar två till fyra timmar och patienten är vaken under ingreppet men får lugnande och smärtstillande läkemedel. (formaksflimmer.com)
  • Med kateterbehandling (kateterablation) avses avlägsnande av en elektrisk struktur som orsakar rytmrubbning inne i hjärtat. (orton.fi)
  • En kateterablation utförs när rytmrubbningen orsakar skada för patienten eller om den bedöms vara farlig. (orton.fi)
  • Kateterablation är ett ingrepp där det kan förekomma komplikationer vid ingreppen men de är sällsynt. (formaksflimmer.com)
  • Risken för farliga komplikationer vid kateterablation är liten. (orton.fi)
  • Kateterablation är effektiv genom att man genom värmebehandling (i vissa fall används istället kyla) isolerar lungvenerna från förmaken och därigenom kan inte felaktig, snabb elektrisk aktivitet som uppstår i lungvenerna leda till att ett förmaksflimmer kommer igång. (formaksflimmer.com)
  • Kateterablation er også ret effektiv i behandling af arytmier, som følger mange elektriske ledningsveje, for eksempel atrieflimmer eller atrieflagren. (netlify.app)